PROJEKTERINGSANVISNING VERSION 46

Transkript

1 Upprättad av Emma Björkenstam Giltig fr.o.m Granskad av Terese Lindén Ersätter Projekteringsanvisning version 45 Mall nr: M4.003 Mallnamn: Projekteringsanvisning övergripande, version 46 Fastställd av Emma Björkenstam Rev. 46 PROJEKTERINGSANVISNING VERSION 46

2 Innehållsförteckning Projekteringsanvisningar version 46, ISO 7: Bilagor Cad-anvisningar Projekteringskrav Bygg, Version 6 Projekteringskrav Mark Projekteringskrav Kost och Städ, Version 3 Projekteringskrav VS, Version 1 Projekteringskrav Luft, Version 2 Projekteringskrav Styr, Version 4 Projekteringskrav Märkning, Version 2 Projekteringskrav El Projekteringskrav Larm, Version 1 Projekteringskrav Energi, Version 1 Kontrollplan för konsulter Säkerhet, Version 4 Riktlinjer vid ombyggnation och anpassningar av lokaler Lokalprogram, utrustning för ny förskola Lokalprogram, utrustning för ny grundskola Projekteringsanvisning Version 46

3 1 ALLMÄNNA RIKTLINJER Gavlefastigheters målsättning är att långsiktigt säkerhetsställa ekonomisk och teknisk effektivitet samt att arbeta för en hållbar miljö. En stor del av påverkansgraden ligger innan bygg- och driftskedet. Dessa projekteringsanvisningar syftar till att säkerhetsställa ekonomi, teknik och hållbarhet i våra projekt och skall följas av projektörer samt totalentreprenörer. Anvisningarna gäller vid såväl nysom ombyggnad av en fastighet. Projekteringsanvisningar Version 46, ISO 7:3 (avsedda att delges projektörerna, samt att ingå i förfrågningshandling till projektörer) ALLMÄN PROJEKTANPASSAD Projekt: Allmänt 1. Definitioner samt förklarande texter Följande definitioner avviker från Bygghandling 90: Byggprojektledare (PBL) = Projektledare. Utses av byggchef. Verksamhetens projektledare Utses av den brukande förvaltningen. Administrativ projekteringsledare I regel samma person som byggprojektledaren. Teknisk projekteringsledare Utses av byggprojektledaren i samband med upphandling av projektörer alternativt vid första projekteringsmötet. Övriga definitioner: TE A-ritningar K-ritningar FU Totalentreprenad. Utsedd entreprenör ansvarar för färdigställandet av projekteringen samt att ställda funktionskrav uppnås. Arkitektritningar. Konstruktionsritningar Förfrågningsunderlag 2. Kvalitet- och miljöpolicy GFAB:s kvalitets- och miljöpolicy innebär att: Byggenheten skall i samklang med övriga enheter inom GFAB och hyresgästerna omvandla enheter inom GFAB. Bolaget skall med hög kompetens inom byggprojektledning genomföra ny- och ombyggnationer av fastigheter. Uppdragen skall präglas av engagemang där medarbetarna tar hjälp av varandra samt från externa konsulter när arbetsbelastningen överskrider kapaciteten. Byggenheten skall vara en aktiv part som är lyhörda, öppna och intresserade av våra kunders önskemål och krav. Tillsammans med övriga enheter inom GFAB och hyresgästerna skall det göra nödvändiga prioriteringar utifrån de ekonomiska förutsättningarna. I projekten ska en Mål- och Verksamhetsbeskrivning upprättas där dels hyresgästens aspekter på projektet framgår men även GFAB:s mål med fastigheten dokumenteras. En stor del av en byggnads miljöpåverkan under dess livslängd läggs fast redan under program- och projekteringsskedet (Förstudie utredning/planering). GFAB ska på ett systematiskt sätt arbeta kvalitets- och miljöorienterat där utgångspunkten skall vara robust, hållbart och energismart. 3. Struktur på projekteringen (benämningar och resultat av dom olika skedena) Nedan beskrivs den inom GFAB vanligaste varianten av projektstruktur. Även andra strukturer används om vi så finner det mera optimalt för det enskilda projektet. Lokalstudie: Upprättas i förkommande fall i samband med utblicksarbetet. Lokalstudien kan även utformas som en mål- och verksamhetsbeskrivning. Mål- och verksamhetsbeskrivning samt Lokalprogram: Att upprätta en mål- och verksamhetsbeskrivning samt ett lokalprogram är ett verksamhetsansvar.

4 Byggavdelningen samt i viss mån förvaltningsavdelningen kan dock bistå verksamheten. En verksamhetens projektledare utses samt en byggprojektledare. Byggprojektledaren ansvarar för projektets framdrivning. Ansvaret för förvaltningen av fastigheten åvilar utsedd förvaltare. Vanligen upprättas en överslagskalkyl i samband med upprättandet av lokalprogrammet. Även GFAB:s mål med projektet dokumenteras i Mål- och Verksamhetsbeskrivningen. Byggprojektledaren insisterar arbetet, objektets förvaltare ansvarar för innehållet. Avstämning sker med driftavdelningen. Programskedet: Under ledning av utsedd byggprojektledare omsätter vi mål- och verksamhetsbeskrivning samt lokalprogram till skisser med tillhörande analyser och kalkyler. Vi arbetar med en verksamhetens önskelista samt en byggteknisk önskelista. Normalt prövas flera alternativa lösningar vilket ibland innebär omprövning av lokalprogrammet. Skalan är vanligen 1:200. Ekonomin i projektet prövas i programhandlingskalkyler. Projekteringsskedet: Under projekteringsskedets inledning justeras programritningarna i samband med att vi går upp i skala. Rumsfunktionsprogram upprättas. Övriga konsulter knyts till projektet, det kan vara t.ex. statiker. Installationsprojektörerna detaljstuderar de tekniska lösningar och en kalkylerbar systemhandling skapas. Om systemhandlingskalkylen överensstämmer med acceptabel kostnadsnivå upprättas förfrågningshandlingar. Om inte acceptabel kostnadsnivå erhålls genomförs en prioritering mellan föreslagna åtgärder. Byggprojektledaren utses normalt till administrativ projekteringsledare. Teknisk projekteringsledare (samordnare) är vanligen utsedd arkitekt eller VVS-konsult. Byggdrift: Förfrågningshandlingen skickas ut på anbudsräkning. Entreprenörer utses. Därefter omvandlas förfrågningshandling till bygghandling. Projektörernas grad av deltagande i byggdriftskedet avgörs av utsedd byggprojektledare. Under detta skede kan byggprojektledarskapet övergå till annan person inom GFAB:s organisation. Avslutning: Byggprojektledaren ansvarar för att underlag för relationshandlingar inkommer från entreprenörer. Byggdriftens PM, dagboksbilagor och andra ändringar omvandlas till relationshandlingar. Förvaltning: Ansvaret för byggprojektet övertas efter garantibesiktningen av utsedd förvaltare. 4. Organisationsstruktur Följande benämningar och arbetsuppgifter på projektets olika grupper föreligger i normalfallet: Styrgrupp: Består vanligen av byggprojektledaren, verksamhetens projektledare, verksamhetsansvarig, verksamhetens lokalansvarige, förvaltare och byggchef. Sponsor enligt projektmodellen XLPM är vanligen byggchef. Gruppens roll är att leda projektet från det skede när lokalprogram skall upprättas till dess att projektet är avslutat. Programgrupp: Ansvaret för programgruppen arbete åvilar verksamhetens projektledare. Deltar gör i första hand representanter från berörd verksamhet samt i vissa fall utsedd byggprojektledare. När en arkitekt för programskedet är utsedd kan det förekomma att även han eller hon deltar. Syftet med gruppen är att fånga upp krav och önskemål från verksamheten till projektet. Referensgrupp: Om berörda inom verksamheten är många är det lämpligt att skapa en eller flera referensgrupper för olika intressenter i projektet. Det kan t.ex. vara all personal i ett arbetslag inom skolan. Projekteringsgrupp: Projekteringsgruppen är den grupp som träffas under projekteringsmöten. Förutom utsedda konsulter deltar i regel verksamhetens projektledare, utsedd byggprojektledare samt övriga berörda inom byggenheten såsom projektingenjörer VVS, El- och mark på dessa möten Planering av konstruktion och utveckling

5 1. Projekteringstidplan Upprättas av byggprojektledaren. Kan kombineras med projektets huvudtidplan. Tidplaner åstadkoms företrädesvis i dataprogrammet Microsoft Project. 2. Resurstillsättning Byggprojektledare utses av byggchef. Externa resurser utses av byggprojektledaren. 3. Ritningsleveransplan Upprättas på initiativ av byggprojektledaren om behov föreligger. 4. Mötesplan Beställarens byggprojektledare kallar under projekteringen till, samt protokollför följande möten: 1. Startmöte projektering 2. Projekteringsmöten 3. Avslutningsmöte (genomförs när projektet är genomfört) I vissa projekt förekommer även andra möten t.ex. med Konstcentrum, låsmöte och brandmöte. 5. Projektörers kvalitetsplaner Samtliga projektörer skall upprätta kvalitetsplan med tillhörande egenkontroll. Kvalitetsplan skall ansluta till samt uppfylla kraven enligt Kontrollplan PBL. Kontrollplan PBL upprättas av kontrollansvarig för projekteringen (vanligen byggprojektledaren). 6. GFAB:s Kvalitet- & Miljöledningssystem Utsedd byggprojektledare ansvarar för att GFAB:s QM-system för byggprojektledning följs. Genomgång av projektets Kvalitet- & miljöplan skall kontinuerligt genomföras. Eventuella avvikelser från Miniminivåer skall godkännas av Byggchef. 7. Erfarenhetsåterföring Erfarenhetsåterföring via protokollsanteckningar, ifyllda erfarenhetsrapporter och avslutningsmöten ingående delges enhetens QM-ansvarige. QMansvarige för upp uppdatering på enhetens uppdateringslista för QM-systemet. Utsedda uppdateringsansvariga genomför de konkreta justeringarna av systemet. 8. Organisationsplan Upprättas vid behov av byggprojektledaren. Vanligen användes Microsoft PowerPoint. 9. Befogenheter Utsedd byggprojektledare har befogenheten att fastställa projekteringsresultatet samt i samråd med projektingenjörer besluta om att handlingarna skall skickas ut på anbudsförfrågan till entreprenörer. 10. Gränsdragningslista Inom GFAB arbetar vi normalt med två former av gränsdragningslistor. Gränsdragningslista mellan projektörer samt gränsdragningslista mellan entreprenörer. Den förstnämnda upprättas skissmässigt av byggprojektledaren i samband med framtagandet av förfrågningshandling till projektörer. Den förfinas i projekteringsskedet av utsedd teknisk projekteringsledare. Gränsdragningslistan mellan entreprenörer upprättas i samband med framtagande av AF-delen, byggprojektledaren samordnar med projektingenjör VVS, el och mark samt projektörerna. Vanligen har VVS-projektören huvudansvaret för upprättande av Gränsdragningslistan. 11. ibinder (f.d. Pärmen ) Gavlefastigheter använder projekteringsadministrativa systemet ibinder (f.d. Pärmen) för dokumentering av handlingar i projekten. Byggprojektledaren bjuder in aktuella personer och ger respektive behörighet som krävs för uppdraget. Samtliga inbjudna i GFAB:s projekt har ansvar att hålla sig uppdaterade i projekteringsadministrativa systemet ibinder för aktuellt projekt. Om Ni får problem eller har frågor var god kontakta i Binder support på telefon växel eller support samt E-post support@ibinder.com Underlag för konstruktion och utveckling (projekteringskrav) Kraven och förutsättningarna för projekteringen framgår av nedan. I samband med startmöte projektering åvilar det byggprojektledaren att delge projektörerna eventuella avvikelser och förtydliganden som kan erfordras för att starta projekteringen.

6 1. Cad De för GFAB upprättade Cad-anvisningarna daterade skall följas. Eventuella avvikelser från anvisningarna skall godkännas av byggprojektledaren. 2. Arbetsmiljöplan Arbetsmiljöplan upprättas i programskedet på gällande mallar ingående i QM-systemet av utsedd byggarbetsmiljösamordnare BAS-P (vanligen byggprojektledaren). Fortsatt bearbetning sker i projekteringsskedet. Samtliga konsulter skall delta i arbetet samt beakta gällande föreskrifter (t.ex. AFS-bestämmelser) inom respektive ansvarsområde. 3. Projekteringskrav Bygg (senaste version Projekteringskrav Bygg) Ansvarig handläggare hos arkitekt samt statiker skall efter genomförd projektering återsända dokumentet projekteringskrav Bygg till vår byggprojektledare med ifyllda kolumner inarbetat / ej aktuellt / avsteg. Avsteg skall alltid kommenteras. Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår byggprojektledare under projekteringen. 4. Projekteringskrav Mark (senaste version Projekteringskrav Mark) Ansvarig handläggare hos markprojektören skall efter genomförd projektering återsända dokumentet projekteringskrav Mark till vår projektingenjör mark samt vår byggprojektledare med ifyllda kolumner inarbetat / ej aktuellt / avsteg. Avsteg skall alltid kommenteras. Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår projektingenjör mark under projekteringen. 5. Projekteringskrav Kost och städ (senaste version Projekteringskrav Kost och städ) Ansvarig handläggare hos arkitekt skall efter genomförd projektering återsända dokumentet projekteringskrav Kost och Städ till vår byggprojektledare med ifyllda kolumner inarbetat / ej aktuellt / avsteg. Avsteg skall alltid kommenteras. Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår byggprojektledare under projekteringen. 6. Projekteringskrav VS (senaste version Projekteringskrav VS) Ansvarig handläggare hos VVS-konsulten skall efter genomförd projektering återsända dokumentet projekteringskrav VS till vår projektingenjör VS samt byggprojektledare med ifyllda kolumner inarbetat / ej aktuellt / avsteg. Avsteg skall alltid kommenteras. Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår projektingenjör VS under projekteringen. 7. Projekteringskrav Luft (senaste version Projekteringskrav Luft) Ansvarig handläggare hos VVS-konsulten skall efter genomförd projektering återsända dokumentet projekteringskrav Luft till vår projektingenjör VVS samt byggprojektledare med ifyllda kolumner inarbetat / ej aktuellt / avsteg. Avsteg skall alltid kommenteras. Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår projektingenjör VS under projekteringen. 8. Projekteringskrav Styr och övervakning (senaste version Projekteringskrav Styr) Ansvarig handläggare hos VVS-konsulten skall efter genomförd projektering återsända dokumentet projekteringskrav Styr och övervakning till vår projektingenjör VS samt byggprojektledare med ifyllda kolumner inarbetat / ej aktuellt / avsteg. Avsteg skall alltid kommenteras. Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår projektingenjör VS under projekteringen. 9. Projekteringskrav Märkning (senaste version Projekteringskrav Märkning) Ansvarig handläggare hos VVS-konsulten skall efter genomförd projektering återsända dokumentet projekteringskrav Märkning till vår projektingenjör VS samt byggprojektledare med ifyllda kolumner inarbetat / ej aktuellt / avsteg. Avsteg skall alltid kommenteras. Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår projektingenjör VS under projekteringen. 10. Projekteringskrav El (senaste version Projekteringskrav El)

7 Ansvarig handläggare hos El-konsulten skall efter genomförd projektering återsända dokumentet projekteringskrav El till vår projektingenjör El samt byggprojektledare med ifyllda kolumner inarbetat / ej aktuellt / avsteg. Avsteg skall alltid kommenteras. Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår projektingenjör EL under projekteringen. 11. Projekteringskrav Larm (senaste version Projekteringskrav Larm) Ansvarig handläggare hos El-konsulten skall efter genomförd projektering återsända dokumentet projekteringskrav Larm till vår projektingenjör El samt byggprojektledare med ifyllda kolumner inarbetat / ej aktuellt / avsteg. Avsteg skall alltid kommenteras. Eventuella större avsteg skall kontinuerligt diskuteras med vår projektingenjör EL under projekteringen. 12. Säkerhetsanvisningar (senaste version kontrollplan för konsulter Säkerhet ver 4) Gävle kommuns Kontrollplan Säkerhetsanvisningar för konsulter daterade version 4 skall följas. Avisningarna har upprättats av säkerhetsenheten i samråd med GFAB. 12. Projekteringskrav Energi, version 1 (senaste version) 13. Riktlinjer vid ombyggnationer och anpassningar av lokaler från U & G (senaste version Riktlinjer vid ombyggnation och anpassningar av lokaler) samt Lokalprogram vid nybyggnad av förskola för barn ålder 1-5 år (senaste version Lokalprogram, utrustning för ny förskola). Riktlinjerna samt lokalprogrammet skall följas såväl i program som i projekteringsskedet. 14. Utformning av utvändiga förråd och soprum I samråd med Barn & Ungdom har standard ritningar och beskrivningar för utvändiga kallförråd och soprum tagits fram. När denna typ av förråd och soprum förekommer i ett projekt skall arkitekten samt statikerna kontakta byggprojektledaren för erhållande av DWG-filer. 15. Typutförande av Dagvattenmagasin Förläggning av VA-ledningar När ovan uppradade förkommer i projekten ska typutförande beaktas. Typutförande ritningar finns att hämta på GFAB hemsida under Kvalitet och Miljö/Projekteringsanvisningar. 16. Miljöval Samtliga nybyggnadsprojekt som utförs av GFAB skall miljöklassas i nivå silver enligt Miljöbyggnad. Arbetet påbörjas redan i programskedet. Vad avser energiförbrukning så skall halva BBR-värdet uppnås (hus med mycket låg energiförbrukning enligt BBR) Även tillbyggnader med separata tekniska system för ventilation skall miljöklassas i nivå silver. I ombyggnadsprojekten avgörs från fall till fall huruvida Miljöbyggnad skall användas. Fuktproblematiken skall beaktas i projekteringen. Byggprojektledaren avgör vilken nivå på insatts som skall genomföras. 17. Produktionsanpassning Det åvilar byggprojektledaren att informera projektörerna om byggordning samt eventuella etappindelningar under byggskedet. Projektörerna skall därefter anpassa projekteringen till detta. 18. Koordinatsystem/Höjdsättning Gävle Kommuns koordinatsystem skall användas. From : SWEREF Detta för att underlätta GIS användningen. Nationella höjdsättningssystemet RH 2000 skall användas. 19. Riktlinjer för Tillgänglighet Samtliga om- och nybyggnadsprojekt som utförs av GFAB skall tillgänglighets anpassas enligt: Riktlinjer för tillgänglighet Riv Hindren, Handisam 2012 Enklare utan hinder, Boverket utgivningsår 2005 Bygg ikapp, utgåva 5, Svenska Byggtjänst utgivningsår Rums-, byggnads och våningsnumrering.

8 Nedanstående standarder och direktiv skall följas vad avser rum- byggnads och vånings numrering. (oavsett vad som anges i Bygghandling 90) 1. Rumsnumrering Gällande standard för rumsnumreringen SS-ISO 4157/2 Byggritningar Rumsnumrering ska följas. Rumsnumreringen utföres av arkitekten. Exempel på numrering: 2/216 [=byggnad 2, rum 216 (nr 16 i våning 2)] 2/314/1 [=byggnad 2, lägenhet 314 (nr 14 i våningsplan 3) rum 1] Första siffran står för byggnad 2, andra står för plan 2 och 15 står för rum nr 15. Rumsnummerskylt: Text: ARIAL texthöjd 7,5 mm och stapelbredd 1,0 mm Är antalet rum på något plan 100 eller fler gäller principen enligt bild 2. 2 / 215 Bild 1 2 / 2015 Bild 2 Rumsnumren ska ingraveras på plastbricka i 2-skiktsplast som är 48 x 14 mm och har svart text på vit botten. Rumsnummerskylten skall vara utrustad med dubbelhäftande tejp och förses med två 1,5 mm hål för spikmontering. Montering med spik skall göras på dörrkarmar av trä i utsatta miljöer (t.ex. i skolor). Skyltarna monteras utanför varje rum (på varje entré till rummet) enligt följande: till rum där rumsentrén har en dörr monteras skylten i överkant på dörrkarmens handtagssida. till rum där rumsentrén är en öppning utan dörr monteras skylten i mitten på öppningen/valvets överkant. till rum där rumsentrén utgörs av takbalk eller liknande monteras skylten mitt i den passage/öppning där takbalken sitter. till rum där det varken finns dörr, valv eller takbalk utan där rumsentrén utgörs av en skiljevägg monteras skylten i mitten av passagen/öppningen med hjälp av självhäftande skylthållare eller i ögonhöjd på den högra väggen. 2. Byggnadsnummer Byggnader inom varje logisk enhet numreras med löpnummer 1, 2, 3 o.s.v. (1=huvudbyggnad om möjligt). Med logisk enhet menas byggnader som av olika anledningar kan betraktas som en enhet. Som exempel på logisk enhet kan nämnas en skola bestående av ett antal byggnader. En logisk enhet kan bestå av flera juridiska fastigheter och flera förvaltningsenheter. Byggnadsnumreringen skall utföras av projektets byggprojektledare efter samråd med ansvarig förvaltare och lokalförsörjare. 3. Våningsplan Våningsplan inom byggnad numreras med löpnummer nedifrån och upp. Våningen längst ner i byggnaden =1. Våningsplansnumreringen utföres av arkitekten Resultat av konstruktion och utveckling 1. Redovisningsnivå Nedanstående rangordning av standarder och direktiv från GFAB gäller när projektets handlingar upprättas: 1. Kontrakt 2. Dessa projekteringsanvisningar 3. Cad-anvisningar upprättade av GFAB 4. Cad-lager SB-rek11 utgåva 1 (1999) 5. Bygghandling SS-ISO till 3 2. Systemhandling Systemhandlingen skall vara en kalkylerbar handling som en separat anlitad konsult kan upprätta mängdlistor med tillhörande pris & tidsättning ifrån Genomgång av konstruktion och utveckling

9 Projekteringsgenomgångar sker kontinuerligt genom projektets olika skeden. 1. Möten. (struktur över möten som normalt berör projektörer) Ansvarig - Startmöte Byggprojektledare - Projekteringsmöten Byggprojektledare / (proj. ledare) - C- och D-möten Projektörer - Avslutningsmöte Byggprojektledare - Projektgenomgång med kommande entreprenörer Byggprojektledare - Byggmöten Byggprojektledare Se även Sakkunniga (ej knutna till Kontrollplan PBL) Byggprojektledaren avgör om sakkunniga behöver anlitas under projekteringens olika skeden. 3. Kvalitet- & Miljöledningssystem Byggprojektledaren ansvarar för att genomgång av GFAB:s QM-system för byggprojektledning sker kontinuerligt genom hela projektet Verifiering av konstruktions- och utvecklingsresultat 1. Granskningsrutiner A Projekteringsgenomgångar Byggprojektledaren avgör behovet samt ansvarar för att följande projekteringsgenomgångar genomförs: 1. Cad/data-samordningsmöte Mötet hålls i projekteringens inledning. Syftet är att samordna uppläggningen av Cad-projekteringen bl.a. ska GFAB:s kravspecifikationer uppfyllas. Vidare skall nivån av 3D/BIM projekterings fastställas. Sammankallande, vanligen utsedd Cad-samordnare, för protokoll. Cad-samordnare utses av byggprojektledaren i samband med upphandling av projektörer. 2. Installationsutrymmesmöte Möte där installationsutrymmen samt frågeställningar kring installationssamordning behandlas. Sammankallande för protokoll. 3. AFS möte Möte där frågor kring Arbetarskyddsstyrelsens (AFS) skrifter och regler behandlas. Sammankallande för protokoll. Se även under Underlag för konstruktion och utveckling 2. Arbetsmiljöplan. 4. Beslagsmöte Separat möte där även brukaren deltar. Genomgång skall ske av upprättat förslag på låsning samt beslagning. Även frågeställningar kring Gävle kommuns Kontrollplan Säkerhetsanvisningar för konsulter behandlas. Sammankallande för protokoll. 5. Granskningsmöte Förutom den kontinuerliga granskningen, som sker inom ramen av projektörernas egenkontroll, kan separat möte hållas efter det att huvudhandlingarna (systemhandlingarna) samt bygghandlingar (förfrågningshandling) är upprättade. GFAB:s administrativa projekteringsledare avgör vilka som skall delta samt för protokoll från mötet. (granskningsprotokoll) 6. Genomgång på plats rum för rum Granskning av handlingarnas innehåll i förhållande till erforderliga åtgärder genom en gemensam genomgång på plats i alla rum som berörs av åtgärder. Samtliga konsulter närvarar. B. Anteckningar Projektör för anteckningar från väsentliga överenskommelser vad avser projekteringen.

10 Exempelvis från kontakt med Bygg- och Miljökontoret. Anteckningarna redovisas vid nästkommande projekteringsmöte. C. Intern granskning av upprättade handlingar Byggprojektledaren ansvarar för att förvaltare samt utsedd representant för driften bereds tillfälle att granska upprättade handlingarna. Granskningen bör ske av systemhandling samt förfrågningshandling. 2. Sakkunniga (kontrollplan PBL) Kontrollansvarig PBL för projekteringen (vanligen byggprojektledaren) avgör i samråd med byggnadsnämndens representant om vilken omfattning av sakkunnighetsintyg som erfordras i projekteringen. 3. Förslag till egenkontroll entreprenörer Projektörerna skall under projekteringen identifiera kritiska och komplicerade arbetsmoment i projektet. För dessa arbetsmoment bör förslag på egenkontroll till entreprenörerna upprättas. 4. Revisioner Beställaren kan under projekteringen komma att genomföra kvalité- och miljörevision hos anlitade projektörer. Beslut om att genomföra revision tas av Byggchef. 5. Studiebesök Kan med fördel föreslås och arrangeras av alla inblandade i projektet. Byggprojektledaren avgör om förslag skall genomföras. Även verksamheten (brukarna) bör om möjligt delta i studiebesök samt även, speciellt under programarbete, arrangera egna studiebesök Validering av konstruktions- och utvecklingsresultat Verksamhetens projektledare samt projektör kan föreslå validering (t.ex. provrum, provbelastning, provyta) för att säkerhetsställa att projekteringskraven uppfylls. Verksamhetens projektledare samt byggprojektledaren avgör om valideringen skall genomföras Styrning av ändringar i konstruktions- och utvecklingsresultat Konsultdialog under byggskedet Konsulterna skall under byggskedet erhålla byggmötesprotokoll samt upprättade dagboksbilagor. Det kan även vara lämpligt att diskutera ändringar av utföranden med berörda konsulter innan beslut om ändring tas, detta för att undvika att ändringen i sig förorsakar andra fel. Att konsulterna under byggskedet besöker byggarbetsplatsen samt har en dialog med såväl entreprenörer som representanter för beställaren ser vi som en självklarhet. Beslut om ändringar skall dock alltid gå via representanter för beställaren. Ändringsrutiner: A. Under projekteringen: Ändrade förutsättningar för projekteringen tas upp, redovisas och dokumenteras på projekteringsmöten. Granskning och godkännande av ändringar utföres av byggprojektledaren. B. Under byggproduktion Dagboksbilaga upprättas av GFAB:s byggprojektledare samt projektingenjörer under byggproduktionen. Berörda projektörer delges upprättad dagboksbilaga. Vissa dagboksbilagor föranleder PM. Revidering av handlingar under produktionstiden skall åtföljas av ett PM där ändringen beskrivs. Distributionen av revideringar med tillhörande OM får ej ske utan byggprojektledarens godkännande. C. Information till verksamheten under byggtiden Byggprojektledaren ansvarar för att verksamhetens projektledare under byggtiden blir informerad om ändringar av utföranden som berör verksamheten Även motiv till ändringar skall delges.