Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2016 Annika Fjällström MAS Vindelns kommun Antagen av Socialnämnden , 18 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning och utvärdering 4 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 5 Hantering av klagomål och synpunkter 5 Uppföljning av egenkontroll 6 Samverkan för att förebygga vårdskador 6 Samverkan med patient och närstående 7 Åtgärder för ökad patientsäkerhet som genomförts Resultat och måluppfyllelse 9 Övergripande strategier och planerade åtgärder för 2016, genomförda 9 Övergripande strategier och planerade åtgärder för Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 1

3 Sammanfattning De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten har varit: Införande av kvalitetsråd SÄBO/korttids, för kvartalsvis uppföljning av kvalitetsindikatorer Förberedelser tillsamman med Pulsen för byggande av ny HSL-journal enligt ICF/KVÅ. Utarbetat arbetsmodell för PPP (Professionell Praktisk Planering) på Solhaga. Stabilitet och kontinuitet i läkarkontakt för både SÄBO och hemsjukvården under året Samverkansträffar med Vindelns HC. Reviderat samverkansavtal med Vindelns Hälsocentral. Förstärkning 100 % sjukgymnast via stimulansmedel. Aktualisering och revidering av rutiner. Patientsäkerheten har följts upp genom egenkontroll via: - Senior Alert - Palliativa registret - BPSD-registret - Kvalitetsråd under resp. enhetschef i SÄBO (4ggr/år). - Årlig kvalitetsmätning med analys - Årlig avvikelsesammanställning med analys - Självskattning av efterlevnad av basala hygienrutiner (2 ggr/år) - Kunskapstest vid delegering av läkemedelshantering - Extern granskning av läkemedelshantering - Extern hygiengranskning på ett särskilt boende Vårdskador har identifierats och hanterats via: - Avvikelseregistrering med vidare handläggning enligt rutin - Klagomålsärende (1) - Ingen Lex Maria-anmälan har gjorts under året. Hälso- och sjukvårdspersonalen har bidragit till ökad patientsäkerhet via: - Uppföljning av ordinerade åtgärder via Senior alert - Riktade aktiviteter utifrån Palliativa registret. - Tillsammans med vårdpersonalen genomfört BPSD-skattningar och upprättande av bemötande- och aktivitetsplaner för förbättrad hälsa för demenssjuka. - Utbildningsinsatser gällande delegering, diabetesvård m.m. - Läkemedelsgenomgångar tillsammans med läkare - Fortlöpande förflyttningsutbildningar - Uppföljning av träning, hjälpmedel och fall - Medverkat i revidering av rutiner Patienter och närstående involveras i patientsäkerhetsarbetet via: - Information om delaktighet i nationella kvalitetsregister - Delaktighet i vårdplaneringar/genomförandeplaner - Information om egen kontaktperson, omv.ansv. ssk, och pat. ansvarig läkare - Information om möjlighet att framföra synpunkter och klagomål till verksamheten De viktigaste resultaten som har uppnåtts i patientsäkerhetsarbetet - Täckningsgrad i Senior alert varierat mellan 73 % % under året. - Ordinerade förebyggande åtgärder vid identifierad risk har ökat. - Oförändrad andel undernärda i särskilt boende. Färre med viktminskning > 5 %. - Oförändrat antal trycksår. Färre uppstått på SÄBO. Färre > grad 1. - Minskat antal fall i SÄBO och ordinärt boende, samt minskat antalet fall med svårare skador. - Färre olämpliga läkemedel, minskning av stående läkemedel >10 i SÄBO. - Förbättrat resultat utifrån parametrar i palliativa registret. 2

4 Övergripande mål och strategier Fastställda visioner i Vindelns kommuns Socialtjänstplan : Socialtjänsten ska arbeta företagsamt och kreativt för att skapa en hälsosam och trygg livsmiljö. Vi ska arbeta för att stärka och tillvarata den enskildes resurser. Våra insatser och vår omsorg ska präglas av: - Gott bemötande - Tydlighet - Tillgänglighet - Kompetens - God kvalité Socialnämndens mål All verksamhet under socialnämnden skall ske med god kvalitet och ge god service till våra brukare: - All verksamhet ska ske med god Kontinuitet - Våra brukare ska uppleva ett bra Bemötande - Verksamheten ska arbeta för Jämställdhet och mångfald - Våra brukare skall uppleva Trygghet - Verksamheten ska ha god Tillgänglighet Strategiska inriktningar inom Kommunal hälso- och sjukvård: Fortsätta utvecklingen med moderna IT-stöd som verktyg för effektivisering, ökad kvalité och brukarmedverkan. Säkerställa kvalité genom kvalitetsråd. Stödja kommunal länssamverkan för hjälpmedelsfrågor och organisation. Arbete skall utgå från ett rehabiliterande synsätt. Verksamhetsmål 2016 för den kommunala Hälso- och sjukvården: - Nationella mål för Senior alert ska uppfyllas, 100 % av personer i Särskilt boende ska ha aktuell riskbedömning. 100 % av brukare som identifierats ha risker ska ha ordinerats specifika åtgärder. - Uppfyllda mål enligt parametrar enligt Palliativa registret. - Minska andelen brukare med MNA < 7 (= undernärd) och viktminskningar <5% enl. Senior alert. - Minska antalet trycksår. - Införa användning av nationella register även i Hemsjukvården. - Minska andelen fall/brukare och andelen läkemedelsavvikelser/brukare. - Förbättrad efterlevnad av basala hygienrutiner. - Minska beteendekomplikationer och olämpliga läkemedel för demenssjuka genom fördjupat användande av BPSD-registret. - I samverkan med läkare och ev. apotekare, minska läkemedelsförskrivningen genom läkemedelsgenomgångar. 3

5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska vårdgivaren ansvara för att det finns ett ledningssystem som används för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Ytterst är det vårdgivaren d.v.s. Socialnämnden, som är skyldig bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659). Socialnämnden ansvarar för att den Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskans ställning i organisationen är tydlig och att det finns förutsättningar för henne att utöva det medicinska ansvaret. MAS är adjungerad i förvaltningens ledningsgrupp. Verksamhetschefen för hälso- och sjukvård ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet, samt befrämjar kostnadseffektivitet, ansvarar för att det finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem och att den löpande verksamheten fungerar på ett tillfredsställande sätt. MAS ansvarar för att upprätthålla och utveckla hälso- och sjukvårdens kvalité och säkerhet utifrån kvalitetssystemet för den kommunala hälso- och sjukvården. Ansvaret avser den vård och behandling som ges samt de krav som ställs på bland annat läkemedelshantering, dokumentation och informationsöverföring mellan olika vårdgivare. MAS ska systematiskt arbeta med patientsäkerhet, vårdskador, avvikelsehantering. Detta genom att styra upp riktlinjer och rutiner, kontrollera att författningsbestämmelser och andra regler är kända och efterlevs, bevaka att personalen har den kompetens som behövs utifrån krav som ställs på verksamheten. Utifrån kvalitetsmätningar, avvikelsesammanställningar, resultat från de nationella registren, egenkontroller, utredningar/händelseanalyser, Lex Maria-anmälningar, synpunkts- och klagomålsärenden, analysera orsaker och åtgärdsbehov för ökad patientsäkerhet, samt rapportera till nämnd och verksamhet. Enhetschef för kommunens Hälso- och sjukvård, enhetschefer för särskilda boenden, korttids, hemtjänst och daglig verksamhet, ansvarar för att alla medarbetare görs delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet, samt att det genomförs och dokumenteras. Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till hög patientsäkerhet. De ansvarar för att hälso- och sjukvårdsarbetet följer vetenskap och beprövad erfarenhet, samt att inom ramen för verksamhetens ledningssystem medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Personalen ska rapportera risker för vårdskada och händelser som har medfört eller kunnat medföra risk för vårdskada. Struktur för uppföljning och utvärdering Kvalitetsråd: Under året har man, i samverkan med FoU Välfärd, Region Västerbotten, påbörjat införande av kvalitetsråd under respektive enhetschef. Kvalitetsråden ska göra uppföljningar av div. resultat- och processmått/kvartal, för att i tidigare skede kunna åtgärda identifierade förbättringsbehov. Avvikelseträffar: I verksamheten analyseras och återkopplas avvikelser regelbundet enligt rutin för avvikelsehantering. MAS följer kontinuerligt upp avvikelser, vårdskador och beslutade åtgärder, vilka återförs till verksamheten och redovisas för socialnämnden. MAS bedömer om händelsen leder till en Lex Maria anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 4

6 Avvikelsesammanställningar: MAS gör årliga sammanställningar med orsaksanalys gällande typ av avvikelser, vårdskador och vidtagna åtgärder Kvalitetsmätning: MAS gör årlig mätning gällande förekomst av trycksår, läkemedelsförskrivning, läkemedelshantering, läkemedelsgenomgångar, individuellt utprovade inkontinensprodukter, indikation för kvarliggande kateter, vårdrelaterade infektioner, förekomst av multiresistenta bakterier diagnostiserad demens m.m. Lex Maria anmälningar Inkomna klagomål Nationella kvalitetsregister: Uppföljning av resultat från Senior alert, Palliativa registret och BPSD-registret. Öppna Jämförelser Rutin- och strukturträffar: MAS och Verksamhetschef för hälso- och sjukvård har varje månad träffar med chefer för HSL-enheten/SÄBO/korttids, där kvalitetsfrågor fortlöpande redovisas/diskuteras, för vidare information via enhetscheferna ut i verksamheten. Vid dessa träffar diskuteras och planeras förbättringsbehov och utbildningsinsatser. Patientsäkerhetsberättelse: Vid MAS:s årliga sammanställningar (enligt punkter ovan), jämförs resultaten mot de uppsatta målen, samt uppföljning utifrån föreslagna förbättringsområden från föregående års Patientsäkerhetsberättelse. Analys görs om ytterligare insatser behövs för att öka patientsäkerheten och nå målen. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Legitimerad personal och övrig vårdpersonal är skyldig att rapportera risker och inträffade avvikelser enligt rutin för avvikelsehantering. Vid ingen eller obetydlig avvikelse utreds och vidtas åtgärder direkt av ansvarig legitimerad personal och chef. Vid allvarligare avvikelser/vårdskador utreder MAS direkt för bedömning om ev. Lex Maria-anmälan ska göras. I verksamheten analyseras/återkopplas avvikelser regelbundet vid team/veckoträffar med alla personalkategorier, gällande identifiering av orsaker och beslut om åtgärder, vilka dokumenteras i journal. Upptäcks och bedöms ett allvarligt missförhållande ska Lex Sara anmälan göras enligt rutin för Lex Sara. Utredningen ska visa orsaker till och konsekvenser av missförhållandet, eller risker för missförhållanden, samt åtgärder för att det inte ska hända igen. Hantering av klagomål och synpunkter Om vårdtagare, närstående eller allmänhet uppmärksammar sådant i verksamheten som inte fungerar väl, kan detta rapporteras i vår klagomålshantering. De klagomål och synpunkter som kommer in är viktiga för att kunna förbättra verksamheten. Varje inkommit klagomål hanteras. Information om klagomålshantering finns på kommunens hemsida. Klagomål gällande hälso- och sjukvård handläggs av MAS. Händelse eller riskanalys utförs i dialog med berörda. MAS utreder om ärendet föranleder en Lex Maria anmälan till IVO. Åtgärder föreslås och vidtas. Sammanställning återrapporteras till patient och/eller närstående. Patient eller närstående kan också vända sig till IVO och göra en anmälan om man är missnöjd med vården. Inför den årliga patientsäkerhetsberättelsen gör MAS en sammanställning av inkomna klagomål för att kunna se eventuella mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet och föreslå förbättringsåtgärder. Årlig sammanställning redovisas till nämnden. 5

7 Uppföljning genom egenkontroll Egenkontroll som genomförts under året för ökad patientsäkerhet innefattar: - Senior alert: Riskbedömningar, händelser (fall, trycksår, viktkontroller) specifika omvårdnadsordinationer och uppföljningar, har registrerats var 6:e månad eller oftare vid behov för alla vårdtagare i särskilda boenden. Under året har inga registreringar från Hemsjukvården gjorts i Senior alert. - Palliativa registret: Alla som avlidit på våra särskilda boenden, korttids och Handikappomsorgen har registrerats. Årlig analys av resultaten har gjorts för att identifiera nya förbättringsområden och säkra kvalitén för vård i livets slut. - BPSD-registret: Under året har 9 registreringar gjorts på sammanlagt 7 personer inom särskilt boende. Bemötande- och aktivitetsplaner har upprättats och följts upp. - Egenkontroll av Basala hygienrutiner och klädregler (BHK): Vårdpersonalen inom SÄBO och ordinärt boende har vår och höst besvarat enkät gällande efterlevnad av BHK. Resultat har sammanställts och redovisats för personal, för att öka efterlevnaden av rutinen och förebygga smittspridning. - Öppna jämförelser: Årlig jämförelse av verksamhetens resultat i Öppna jämförelse samt jämförelse med andra kommuner/riket har genomförts. - MAS:s kvalitetsmätning: Sammanställning och analys av genomförd. - MAS:s avvikelsesammanställning: med orsaks- och åtgärdsanalys i dialog med enhetschefer och HSL-personal. - Analys av IVO-ärende. - Analys av klagomålsärenden. - Bevakat om det finns förhållningssätt och attityder som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet. Samverkan för att förebygga vårdskador Länsrutin för samordnad vårdplanering följs, sker via Prator. Rutiner för avvikelsehantering mot andra huvudmän - slutenvård, primärvård och dosapotek finns. Avstämningsmöten Sjukhuskoordinator vid NUS/ MAR/MAS:ar i Umeå med kranskommuner har genomförts, gällande avvikelser i informationsöverföringen uppkomna mellan huvudmännen. Samverkan med Vindelns Hälsocentral: KOLA-träffar har genomförts. Medverkande är avdelningschef Vindelns hälsocentral, MAS och HSL-chef. Läkemedelsgenomgångar enligt länsrutin med symtomskattning och individuellt bedömda provtagningar, har genomförts på särskilda boenden, dock i mindre omfattning än året innan, och inom Hemsjukvården där de ökat. Teamträffar med olika yrkesfunktioner sker regelbundet i särskilda boenden och v.b. för både ordinärt boende och inskrivna i Hemsjukvården. Avvikelseträffar för enhetschef och HSL-personal sker regelbundet för handläggning av HSL-avvikelser. Träffar MAS/enhetschefer hemtjänst. Samverkan med Vårdhygien NUS, för upprättande/revidering av hygienrutiner, utbildningsinsatser somt hygieninventeringar av boendeenheter. Samverkan med Apoteket AB (för webb-beställning av GBA-läkemedel) samt dosdispensering. Samverkan med Svensk Dos (ny leverantör av dos), gällande nya rutiner för dosdispensering och dierktleveranser efter att Svensk dos tar över dessa. Samverkan med lokalt apotek 6

8 Samverkan med Läkemedelskommittén Västerbottens län för årlig revidering av Generella behandlingsanvisningar och innehåll i basförråd enligt GBA. Samverkan med Läkemedelscentrum för upprättande/revidering av länsgemensam rutin för landsting och kommuner gällande hantering av dosdispenserade läkemedel och Pascal. Samverkan med U-Pool apoteksbemanning för extern granskning av läkemedelshantering. Samverkan med patienter och närstående Ankomstsamtal sker med samtliga vårdtagare och/eller närstående vid inflyttning. Information ges om kontaktperson och omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Egna synpunkter och önskemål efterfrågas och dokumenteras. Vårdtagare/närstående informeras om de nationella kvalitetsregistren. Vårdtagaren/närstående erbjuds närvara vid upprättande och uppföljningar av genomförandeplan. Närstående ska meddelas vid förändrat hälsotillstånd. Boende och/eller närstående kan efter eget önskemål aktualisera en träff med exempelvis verksamhetens chef, kontaktperson, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare, verksamhetschef och MAS. Rutin för brytpunktssamtal finns. Där erbjuds närstående delta, eller lämna synpunkter och få ta del av läkarens bedömning av den fortsatta vården. Närstående erbjuds ett efterlevandesamtal efter att en närstående avlidit. Åtgärder för ökad patientsäkerhet som genomförts år 2016 MAS deltar regelbundet i ett regionalt nätverk för MAS:ar med syfte att synliggöra förbättringsområden, utarbeta gemensamma övergripande riktlinjer/rutiner, samt identifiera oklarheter i diverse dokument efter övertagandet av hemsjukvården, att lyftas till Länssamordningsgruppen för länsgemensamma beslut. MAS har regelbundet deltagit i FoU-ombudsträffar med FoU Välfärd, Region Västerbotten, där man bl.a. arbetat fram en modell för kvalitetsuppföljning via kvalitetsråd. Årlig revidering av ledningssystem för kvalitet. KOLA-träffar (Kommun/Landsting) har genomförts där MAS tillsammans med avdelningschef på Vindelns Hälsocentral och HSL-chef, reviderat samverkansrutiner gällande läkarkontakter/in- och utskrivning i Hemsjukvården, utbildningar gällande SIP öppenvårdsmodul i Prator, samt genomgång av avvikelser mellan huvudmännen. MAS har sammanställt och analyserat årets avvikelser, samt årets kvalitetsmätning och identifierat förbättringsförslag för 2017, vilka redovisas till chefer i verksamheterna och socialnämnd i samband med redovisning av Patientsäkerhetsberättelsen Brytpunktsbedömningar, smärtskattningar, bedömningar och insatser för att lindra ångest, samt bedömd munhälsa för rätt åtgärder i livets slutskede har genomförts. Skattningar i BPSD-registret/bemötande- och aktivitetsplaner har gjorts i särskilt boende (dock inte i den omfattning det funnits behov av), vilket gett förbättrad hälsa för demenssjuka. Läkemedelsgenomgångar enligt länsrutin, med symtomskattning och individuellt bedömd provtagning, i samband med årlig förnyelse av apodos, har gjorts inom SÄBO och Hemsjukvården. Under året har SÄBO resp. Hemsjukvården haft kontinuitet i läkarbemanningen. Genom samarbete mellan Läkemedelscentrum, chefsöverläkarna och länets MAS:ar har länsrutinen Säker dos i Västerbotten följts upp och uppdaterats utifrån förändrade förutsättningar. 7

9 Fortsatt kvalitetsarbete via Palliativa registret och Senior alert. Senior alert införts på Solhaga nyöppnade SÄBO-grupp. Infört PPP (Professionell Praktisk Planering) på Solhaga. Införande av kvalitetsråd under resp. enhetschef i SÄBO och korttids. Extern granskning av läkemedelshanteringen. Extern granskning genom Vårdhygien NUS av Solhagas grupper. Fortsatt samverkan mellan Pulsen combine, HSL-personal från Vindeln, Lycksele och Robertsfors kommuner, för byggande av HSL-journal med ICF/KVÅ dokumentation. Utbildningsinsatser under året: - Hygienutbildning från Vårdhygien för samtlig personal/chefer i alla enheter - Handledarutbildning (1distriktssköterska) för att handleda ssk-studenter - Fortlöpande utbildning gällande läkemedelshantering för hemtjänstens personal gällande bl.a. Waran - Förflyttningsutbildning för ordinarie och nyanställd vårdpersonal - Utbildning för enhetschefer och vårdpersonal gällande trycksårsförebyggande och trycksårsmadrasser - Introduktionsutbildning för sommarvikarier och löpande för nyanställd personal - Sporadiska HSL-kvartar på APT:ar ute i verksamheten där HSL-personal håller fortlöpande utbildning inom olika teman. - Informationsdag för samtlig HSL-personal gällande ICF - Utbildningsdag för sjuksköterskor gällande omvårdnadsdiagnoser - NANDA. - Dialogmöten Pulsen och HSL-arbetsgrupp (Superanvändare) för uppbyggnad av ny HSL-modul/förståelse för ICF/KVÅ-tänk. MAS har under året reviderat/upprättat följande rutiner: Delegering Läkemedelshantering BPSD-skattning Palliativ vård Teamträffar Läkarsamverkan Blodtransfusion Nutrition/åtgärder vid undernäring Skydds- och begränsningsåtgärder Stick- och skärskada Tillfällig patient i Hemsjukvård från annan kommun Lokal rutin för SIP Prator öppenvårdsmodul Sjukgymnast har under året upprättar rutin för Fallförebyggande arbetssätt i ordinärt boende I samverkan mellan Vårdhygien och MAS-nätverket i länet, har följande rutiner reviderats: Riktlinjer för att förhindra vårdrelaterade infektioner i kommunal vård och omsorg Virusorsakad magsjuka Rutin vid utbrott på särskilt boende och korttidsboende Riktlinjer ESBL Riktlinjer MRSA 8

10 Länsgemensam rutin har reviderats/utarbetats: Säker Dos i Västerbotten Egenvård Utredning, vård och behandling av demenssjukdomar i Västerbottens län Resultat och måluppfyllelse Senior alert: - Mål att minst 90 % av brukare i särskilda boenden skulle vara riskbedömda: Varierat under året mellan 73 och 100 % - Mål att100 % av brukare som identifierats ha risker för undernäring, trycksår eller fall och ohälsa i munnen, ska ha ordinerats specifika åtgärder: Av de som bedömts ha fallrisk hade 93 % (89 %) fått ordination på förebyggande åtgärder. Av de som bedömts ha trycksårsrisk hade 90 % (92 %) fått ordination på förebyggande åtgärder. Av de med risk för undernäring hade 94 % (91 %) fått ordination på förebyggande åtgärder. Av de med risk för ohälsa i munnen hade 93 % (93 %) av fått ordination på förebyggande åtgärder. (2015) - Mål att minska antalet undernärda: Andel undernärda på särskilda boenden är oförändrat på 13 %. - Mål att minska antalet fall i SÄBO (ÄO/HO): Antalet fall/boendeplats och år har minskat från 1,9 till 1,6. Antalet fall med allvarliga konsekvenser t.ex. höftfrakturer har minskat från 7 till 1. Palliativa registret: Förbättrat resultat enligt registrets parametrar (se spindeldiagram) Läkemedelsavvikelser: - Mål att minska antalet läkemedelsavvikelser: Antalet läkemedelsavvikelser/boendeplats (SÄBO/korttids) och år har ökat från 1,0 till 1,3. Inom HO har de ökat från 3,5 till 4,4. - Antalet läkemedelsavvikelser inom Hemsjukvården har minskat från 1,2 till 1,0. Övergripande strategier och planerade åtgärder för 2016 som genomförts - Införande av kvalitetsråd under respektive enhetschef inom SÄBO och korttids för kvartalsvis uppföljning av kvalitetsindikatorer. - Utökade samverkansträffar med Vindelns HC, reviderar samverkansrutin - Läkemedelsgenomgångar enligt länsrutin utökas i Hemsjukvården. - Förbättrat fallförebyggande arbetssätt för ordinärt boende. - Revidering av delegeringsrutin. - Ökad användning av webbaserade utbildningar (Läkemedelshantering, diabetes, demens) - Fortsatt förändringsarbete av Pulsens HSL-journal samt för att uppfylla kraven för patientsäkerhet 9

11 Övergripande strategier och planerade åtgärder för 2017 NPÖ åtkomst ska fungera för all HSL-personal Individuell utprovning/förskrivning av inkontinenshjälpmedel Förbättrat arbete i den vårdpreventiva arbetsprocessen efter införandet av ny plattform i Senior alert Införa användning av nationella register även i Hemsjukvården Övergång från dosrecept till ordinationshandling för apodoskunder Revidera utbildningsmaterial för delegering av läkemedelsuppgifter Rutin för HLR-bedömning/åtgärder vid hjärtstopp Implementering av dokumentation enligt ICF/KVÅ Upprättande av Hälsoärenden för alla HSL-behov Säkerställa introduktion för nyanställda/vikarier löpande under året Upprätta årshjul för utbildningsinsatser för omvårdnadspersonal 10