KARBOANHYDRAS RENFRAMSTÄLLNING OCH KARAKTÄRISERING AV ETT ENZYM. Enzymet karboanhydras: Förekomst, egenskaper och funktion
|
|
- Siv Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KARBOANHYDRAS RENFRAMSTÄLLNING OCH KARAKTÄRISERING AV ETT ENZYM Enzymet karboanhydras: Förekomst, egenskaper och funktion Ett enzym är en specialiserad proteinmolekyl, som har förmåga att accelerera en kemisk reaktions hastighet. Livet i alla dess former är beroende av enzymers katalytiska verkan, därför kommer kunskapen om deras struktur och funktion att ha stor betydelse för förståelsen av olika biologiska fenomen. Karboanhydras (CA efter carbonic anhydrase på engelska; systematiskt namn: carbonate hydrolyase, EC ) är ett i naturen allmänt förekommande enzym, som har påträffats hos både växter, djur och vissa bakterier. Det upptäcktes 1932 av Meldrum och Roughton och har sedan dess isolerats framför allt ur de röda blodkropparna hos däggdjur, där enzymet förekommer i ovanligt hög koncentration (1-2 g per liter blodkroppar). Hos de flesta däggdjur förekommer karboanhydras i blodet i två former, s.k. isoenzymer. De har samma enzymatiska egenskaper, men skiljer sig i effektivitet och struktur. Den ena formen är högaktiv och brukar betecknas karboanhydras II, medan den andra är lågaktiv och betecknas karboanhydras I. Därutöver har ytterligare ett tiotal isoenzymer påträffats i andra vävnader hos däggdjur. Alla kända karboanhydraser från djurvärlden är strukturellt besläktade (homologa) med varandra och denna proteinfamilj brukar betecknas α-ca. En annan grupp av karboanhydras med annan strukturell uppbyggnad betecknas β-ca och dessa former finns i flera växter. Även en tredje form av karboanhydras, γ-ca, har påträffats hos ärkebakterier. Karboanhydras är ett zinkinnehållande enzym, där metalljonen är starkt bunden till varje proteinmolekyl. Denna metalljon är nödvändig för aktivitet. Utbyte av zinkjonen mot en koboltjon ger ett fortfarande katalytiskt aktivt enzym. Karboanhydras är dessutom ett mycket stabilt enzym, som bibehåller aktivitet under lång tid i ph-intervallet Det ansågs länge att karboanhydras endast katalyserade den reversibla hydratiseringen av CO 2, vilket sker med ett ovanligt högt k cat (10 6 molekyler CO 2 per sekund och enzymmolekyl). På senare år har man emellertid funnit att enzymet även katalyserar reaktioner hos andra karbonylsystem som hydratisering av aldehyder och hydrolys av estrar, framför allt p-nitrofenylacetat men även andra fenylestrar. Den reversibla hydratiseringen av CO 2 är emellertid den fysiologiskt betydelsefulla aktiviteten hos enzymet. Enzymaktiviteten inhiberas av envärda anjoner och av sulfonamider. Sulfonamidinhiberingen är mycket kraftig och specifik, men endast aromatiska och heterocykliska sulfonamider med en osubstituerad -SO 2 NH 2 -grupp är verksamma. Sulfonamiderna har mycket stor betydelse dels för studierna av karboanhydrasets fysiologiska funktioner och dels för studierna av karboanhydrasets aktiva centrum. Orsaken till inhibering är att hämmaren koordineras till metallatomen. Man kan av detta dra slutsatsen att zinkatomen är en verksam del av enzymets aktiva centrum. Röntgenkristallografiska undersökningar visar dessutom att metallen är bunden med en approximativ tetraedrisk koordination med kväveatomer i imidazolringarna, tillhörande tre histidinrester i proteinet, som tre av liganderna. Den fjärde liganden är en vattenmolekyl. Litt.: S. Lindskog: Pharmacol. Ther. 74 (1997) 1 Berg, Tymoczko, Stryer Biochemistry 6th ed., kap. 9.2.
2 MATERIAL Bovint CA (BCAII Sigma C mg) ca 5 mg/grupp Tris (Scharlau TRO423 reagent grade) HCl pa H 2 SO 4 pa pnpa (10 g Chemicon ICN) Mätkolvar 10 ml Konformade glasrör med gummiproppar ph-referenser (ph 5, 6, 7, 8, 9 ) NaOH pa DEAE-cellulosa (Whatman DE52 försvälld mikrogranulär anjonbytare, VWR , 500 g) HEPES (500 g fri syra ICN ) Glasull Kolonn Slang och propp Muff, klämmare och stativ Provrör och provrörställ Pasteurpipetter och nappar Amicon Ultra-4 (MILLIPORE UFC MWCO går snabbare) Skrivarpapper till Hitachi U2000 Eppendorfrör Spetsar (blå och gula)
3 PACKNING OCH EKVILIBRERING AV EN KOLONN FÖR JONBYTESKROMATOGRAFI SAMT PROVEKVILIBRERING Förberedelser som görs av lab.handledaren 1. Gör 0,08 M Tris-HCl buffert, ph 8,3 till kromatografi och ekvilibrering. Åtgång ca 250 ml 0,08 M Tris-HCl, ph 8,7 per tvåmannagrupp. Späd 130 ml av denna buffert till 0,01 M för ekvilibreringen. 2. Förekvilibrera DEAE-cellulosan så att den är nästan ekvilibrerad, annars kan ekvilibreringen ta flera dagar. Använd 0,2 M Tris- H 2 SO 4, ph 8,3, tills ph för eluatet överenstämmer med buffertens. Fortsätt sedan med 0,01 M Tris-HCl, ph 8,3 tills jonstyrkan för eluatet närmar sig ekvilibreringsbuffertens (uppskattas med konduktivitetsmätning). Vid kontroll av jonstyrka och ph och används 0,01 M Tris- HCl, ph 8,3, som referens. 3. Bered bovint karboanhydrasextrakt, ca 5 ml/grupp med koncentrationen 1 mg/ml. 4. Gör en 0,075 M stamlösning av p-npa, M=181,1 g/mol, i kall vattenfri aceton. Använd en torr mätkolv för att exakt kunna bestämma koncentrationen. Förvara lösningen kallt, mörkt och torrt. Lösningen ska vara färglös. 5. Regenerera använd jonbytarmassa. Använd stor sugkolv och Büchnertratt med två lager fallskärmsduk. Tvätta med följande under svag magnetomrörning varvat med sugfiltrering: a) 0,5 M HCl ca 30 minuter b) Avjonat vatten till neutralt ph c) 0,5 M NaOH ca 30 minuter d) Avjonat vatten till neutralt ph e) 0,2 M Tris-HCl, ph 8,3 Justera ph med 1 M Tris / 6 M HCl. Upprepa med 0,2 M Tris-buffert, ph 8,3 till stabilt ph. f) 0,01 M Tris-HCl, ph 8,3 Justera och upprepa enligt ovan till önskat ph och önskad jonstyrka. Förvara gelen i 0,2 % benzalkoniumklorid i kylskåp mellan kurserna. Introduktion Enzymet karboanhydras ska renas med hjälp av kromatografi på en DEAEcellulosapelare (DEAE=dietylaminoetyl). Jonbytaren består av ett olösligt fast material, som innehåller en kemiskt bunden laddad grupp (i detta fall -C 2 H 4 N + - (C 2 H 5 ) 2 H) och mobila motjoner. Motjonerna kan reversibelt bytas mot andra joner av samma laddning utan att den olösliga matrisen förändras. Vid ph 8,3 har karboanhydras en negativ nettoladdning (pi = 6,0) och kan bindas till jonbytaren på bekostnad av matrisens motjoner. Bindningen till jonbytaren är av jämviktskaraktär, och olika proteiner är bundna till pelaren med olika styrka, beroende på proteinets egenskaper. Proteiner kan fås att lossna från jonbytaren, och elueras från kolonnen,
4 genom att halten av fria motjoner ökas. Eftersom bindningens styrka varierar från protein till protein kan en separation baseras på denna egenskap. För jonbyteskromatografi krävs en väl packad och ekvilibrerad pelare, som måste färdigställas vid ett tidigt skede av denna laboration. En glaskolonn med dimensionerna 3,5 x 20 cm används. Packning av kolonn Cellulosasuspensionen ska vara rumstempererad när den hälls i kolonnen. I annat fall måste den avluftas i förväg under vakuum i sugkolv. Montera kolonnen lodrätt i stativ. Häll lite buffert i kolonnen och kontrollera att utloppet fungerar. Saknas bottenplatta kan istället glasull användas. Den bör då tryckas ned med en glasstav under det att lite ekvilibreringsbuffert hälls i kolonnen. Fortsätt att trycka ned glasullen under det att gelen hälls i kolonnen. Tillsätt cellulosan och låt den sedimentera utan avbrott tills kolonnen är fylld till 3-4 cm höjd. Utloppet hålls öppet under hela fyllningen. När cellulosan sedimenterat kan man lämpligen lägga på ett svagt tryck med hävert (med öppet utlopp) för att få en tätare packning. Ekvilibrering av jonbytaren Låt därefter ekvilibreringsbuffert (0,01 M Tris-HCl, ph 8,3) passera kolonnen. Denna buffert erhålls genom spädning av den beredda elueringsbufferten (0,08 M Tris-HCl, ph 8,3). Den förändring av ph som sker vid denna utspädning av bufferten är försumbar. Kontrollera att ph-värdet och jonledningsförmågan (konduktiviteten) för eluatet från pelaren överensstämmer med ekvilibreringssbuffertens (0,01 M Tris-HCl, ph 8,3). För att undvika att pelaren går torr under ekvilibreringen kan slangarna arrangeras som i figuren nedan (säkerhetsslinga).
5 Beredning av buffertar Att göra buffertar är ett vanligt förekommande moment vid biokemiskt laboratoriearbete. Av den anledningen är det viktigt att behärska en allmän strategi vid bufferttillverkning. Denna kunskap ska användas för att bereda buffertar inför momenten Uppmätning av enzymaktiviteten och Enzymaktivitetens ph-beroende. Allmän strategi vid bufferttillverkning Välj en buffertsubstans som har ett pk a nära det ph, som bufferten ska hålla konstant. Endast i närheten av pk a har bufferten buffertkapacitet och kan uppta eller avge vätejoner. Praktiskt sträcker sig detta ph-intervall ungefär ± 1 ph-enhet från pka-värdet. Om den valda buffertsubstansen är en bas titreras den med en syra, t.ex. H 2 SO 4, så att det önskade phvärdet erhålls. Utgår man istället från en syra som buffertsubstans sker ph-justeringen med en bas, t.ex. NaOH. 0,10 M Tris-H 2 SO 4, ph 7,5, 8,0, 8,5, 9,0 Gör 550 ml per skift av bufferten med ph 8,5 och 100 ml av övriga. Fördela arbetet mellan lab.grupperna. Utförande: Som exempel ska här 100 ml 0,10 M Tris-H 2 SO 4 buffert, ph 7,5 tillverkas. Buffertsubstansen är i detta fall Tris, en bas (2-aminoetyl-1,3-propandiol), d.v.s. en amin med buffertjämvikten: R-NH 2 + H 2 O R-NH OH - med ett pk a omkring 8. Den har således god buffertkapacitet vid det önskade ph-värdet 7,5. Tris föreligger i fast form och ska först lösas i avjonat vatten. Eftersom slutvolymen ska vara 100 ml löses Tris i ca 80 ml vatten, så att utrymme lämnas till titreringen. 0,10 M Tris-H 2 SO 4 betyder att buffertsubstansen Tris ska hålla slutkoncentrationen 0,10 M. Alltså ska 0,10 mol/l x 0,1 l = 0,01 mol Tris vägas upp (M = 121,1 g/mol) och lösas i vattnet. Vattnets ph blir då något över 10. Lösningens ph titreras till ph 7,5 med H 2 SO 4, t.ex. 1M, under omröring. Sist i buffertens beteckning anges med vilken syra ph ska justeras. Titrering med HCl ger Tris- HCl. Slutligen justeras slutvolymen i mätglas med avjonat vatten till 100 ml. Bufferten förvaras i en märkt plastflaska i rumstemperatur. 0,10 M HEPES, ph 5,0, 5,5, 6,0, 6,5, 7,0 Gör 100 ml av vardera bufferten. Fördela arbetet mellan lab.grupperna. Utförande: I detta fall är buffertsubstansen en syra (4-(2-hydroxietyl)-1- piperazinetansulfonsyra), som titreras till önskat ph med NaOH, t.ex. 1M. Eftersom slutvolymen ska vara 100 ml löses HEPES i ca 80 ml vatten, så att utrymme lämnas till titreringen. Som i exemplet ovan ska slutlösningen, 100 ml, vara 0,10 M med avseende på HEPES och efter titreringen justeras volymen till 100 ml med avjonat vatten. Bufferten förvaras i en märkt plastflaska i rumstemperatur. Teoretisk uppgift: 0,10 M Na-fosfatbuffert, ph 6,9, volym 1 l Hur gör man denna buffert? Tänk efter och diskutera sedan med lab.handledaren.
6 KROMATOGRAFISK RENING AV BOVINT KARBOANHYDRAS II, BCA II Karboanhydrasprov Ett extrakt med bovint karboanhydras II, ca 5 ml med koncentrationen 1 mg/ml, som är partiellt renat från röda blodkroppar från koblod, erhålls för kromatografisk upprening. Följande initala reningssteg har redan utförts: 1. Hemolys av blodkropparna 2. Utfällning och bortcentrifugering av hemoglobin. Ekvilibrering av enzymextraktet Den slutliga reningen av BCA II görs med hjälp av DEAE-cellulosa, en anjonbytare, som är packad i en glaskolonn och ekvilibrerad med 0,01 M Tris-HCl, ph 8,3 enligt ovan. För att CA ska binda till jonbytaren måste ph-värdet i enzymextraktet justeras till 8,3 genom att 1 M Tris-bas (inte Tris-buffert) tillsätts droppvis under omrörning. En starkare bas, t.ex. NaOH, är olämplig att använda, då den orsakar lokal denaturering av proteinet. Jonstyrkan i extraktet måste vara densamma som i 0,01 M Tris-HCl, ph 8,3, eller lägre, för att enzymet ska binda in. Detta kontrolleras med en jonledningsförmågemätare. Om ledningsförmågan är för hög tillsätts avjonat vatten. Justering av ph och jonstyrka måste ofta upprepas några gånger. Bestämning av proteinkoncentration och sparande av prov för aktivitetsbestämning Vid beräkning av proteinkoncentration utgår vi från enzymet karboanhydras molära absorbans, eftersom karboanhydras är det dominerande proteinet både före och efter den kromatografiska separationen. Proteinkoncentrationen erhålls genom att beräkna koncentrationen i M med Lambert-Beers lag: A=ε x l x c, där ε = M -1 cm -1 och l = 1 cm. För att bestämma mängden protein i mg/ml används molvikten g/mol. Avläs absorbansen för det justerade extraktet vid 280 nm. Värdet bör ligga i intervallet 0,2-1 absorbansenhet. Späd minsta möjliga volym prov med vatten om proteinkoncentrationen är för hög (exakta volymer). Kasta det utspädda provet efter absorbansbestämning. Spara ca 0,3 ml av extraktet i ett Eppendorfrör i frysen. CA-aktiviteten i detta prov ska bestämmas vid ett senare tillfälle. Bestäm volymen för det extrakt, som ska appliceras på jonbytaren.
7 Separation på jonbytarkolonn Den fortsatta reningen av enzymlösningen görs med hjälp av jonbyteskromatografi på en pelare packad till ca 3 cm höjd med DEAE-cellulosa och ekvilibrerad med 0,01 M Tris-HCl buffert, ph 8,3. Skikta försiktigt den ekvilibrerade och rumstempererade enzymlösningen ovanpå jonbytarmassan utan att massan virvlas upp. Använd pasteurpipett, som förs runt kolonnens vägg. Applicera prov till en nivå ca 10 cm över gelytan. Om provvolymen är större, sker resten av provpåsättningen med hjälp av hävert, ev. med säkerhetsslinga för att inte riskera att kolonnen går torr. Samla eluatet från appliceringen i en separat bägare. Tvätta därefter gelen med en gelvolym 0,01 M Tris-HCl buffert, ph 8,3, för att avlägsna proteiner, som inte binder till gelen. Spara även tvätteluatet i en separat bägare. Eluera provet med 0,08 M Tris-HCl buffert, ph 8,3, med dropphastigheten 1-3 ml/min, så att provet kan elueras under lab.passet. Samla eluatet manuellt eller med fraktionssamlare i fraktioner om ca 3 ml. Påvisa i vilka fraktioner det finns protein genom att mäta ljusabsorptionen vid 280 nm, A 280, med spektrofotometer. Använd elueringsbuffert som referens. Häll tillbaka det avlästa provet i resp. provrör. Rådgör med lab.handledare om vilka fraktioner som ska sparas till nästa lab.tillfälle för aktivitetsmätning. Avsluta jonbyteskromatografin med att försiktigt skjuta ut jonbytarmassan i en bägare med vatten med hjälp av tryckluft. Avlägsna glasullen. UPPMÄTNING AV ENZYMAKTIVITETEN Princip Karboanhydras katalyserar inte bara hydratiseringen av CO 2, utan också ett flertal andra reaktioner såsom hydratisering av aldehyder och hydrolys av vissa estrar. Man kan därför bekvämt följa karboanhydrasaktiviteten genom att spektrofotometriskt bestämma koncentrationen av den p-nitrofenol, som frigörs då p-nitrofenylacetat, p-npa, används som substrat. O NO 2 O C CH 3 + H 2 O NO 2 OH + HO O C CH 3 CH 3 COO NO 2 H + -H + p-npa NO 2 O -
8 p-nitrofenolatjonen har ett absorptionsmaximum vid 400nm (ε = 18,1 mm -1 cm -1 ) medan p- NPA endast absorberar ljus av kortare våglängder. Eftersom p-nitrofenols pk a -värde är 7,14, är det emellertid endast en del av substansen som är joniserad vid ph-värden nära 7. För att undvika detta problem kan mätningen göras vid en våglängd, 348 nm, där fenol och fenolat har samma absorption, isosbestisk punkt. Därvid kan den molära absorptionen 5540 M -1 cm -1 användas. Eftersom lösligheten för p-npa är begränsad kan inte V max uppnås. I stället kan ett värde på k cat /K M bestämmas. v = k cat /K M [E][S]. Se Stryer Biochemistry 6th ed. sid Utförande Efter lokalisering av fraktionerna med protein genom uppmätning av A 280, ska enzymet karboanhydras påvisas. Detta utförs genom att den enzymatiska aktiviteten undersöks för proteintopparna. Här räcker det med mätning av ungefär varannan fraktion. För toppfraktionen beräknas k cat /K M. Vid detta tillfälle mäts även aktivet för extraktet. Aktivitetsmätningen utförs vid rumstemperatur och absorptionsförändringen vid 348 nm registreras spektrofotometriskt. Häll lite p-npa-lösning från mätkolven i ett konformat folieklätt glasrör försett med folieinlindad propp. Pipettera substratet från detta rör och förvara det i isbad. Det som blir över i röret kastas i vasken. Pipettera följande i en 1,5 ml plastkyvett: 1,25 ml 0,10 M Tris-H 2 SO 4, ph 8, μl enzym (utesluts vid mätning av spontanhydrolys). Blanda med hjälp av parafilm. Ta så mycket enzym att reaktionen går minst fyra gånger snabbare än spontanhydrolysen. Starta reaktionen genom tillsats av 20 μl 0,075 M p-npa. Blanda igen och påbörja mätning. Beräkna den verkliga reaktionshastigheten för den enzymkatalyserade reaktionen genom att först subtrahera hastigheten för spontanreaktionen från hastigheten för den enzymkatalyserade reaktionen, d.v.s. ΔA 348 /Δt prov - ΔA 348 /Δt spontanhydrolys. Reaktionshastigheten, v, uttryckt i μm/s och beräknas med hjälp av Lambert-Beers lag enligt: Δc v = Δt = ΔA Δt ε l Eftersom olika volym enzym används vid mätningarna, för att utslaget ska bli tillräckligt stort, måste esterasaktiviteten normeras till konstant provvolym, så att jämförelse mellan proverna kan göras. v divideras därmed med antalet μl enzym.
9 Rita ett kromatogram där A 280 (y 1 -axeln) och esterasaktivitet, normerat v (y 2 -axeln), avsätts mot fraktionsnummer (x-axeln). Välj skalor så att A och aktivitetskurvorna ungefär sammanfaller. Beräkna k cat /K M för toppfraktionen. Esterasaktiviteten bör här mätas tre gånger för att få ett tillförlitligt resultat att jämföra med litteraturvärde. Normalt uttrycks ett enzyms katalysförmåga i k cat, där k cat = V max / [E] tot, men här kan inte V max uppnås på grund av att substratet bara är måttligt lösligt. Därför bestäms istället en 2:a ordningens hastighetskonstant för reaktionen: k cat /K M (M -1 s -1 ) = v [ ExS ] [ ], ty hastigheten för reaktionen är v = k cat/k M [E][S]. [E] är enzymkoncentrationen i kyvetten, och [S] är substratkoncentrationen i kyvetten. v är i M/s. Slutkoncentrationen för p-npa i kyvetten är 1,18 mm, okorrigerat för volym tillsatt enzym. Om spädningseffekten vid enzymtillsatsen blir större än 3 % bör den beräknade p-npa-koncentrationen korrigeras. Toppfraktionen innehåller mest karboanhydras och ska användas för att senare bestämma aktivitetens ph-beroende. Om enzymet måste koncentreras för detta lab.moment görs det efter att aktiviteten för fraktionen mätts. Litteraturvärde: k cat /K M = 1075 M -1 s -1 (H. Steiner, B.-H. Jonsson och S. Lindskog Eur. J. Biochem. 59 (1975) ). Koncentrering av BCAII-lösningen (görs vid behov) För att undersöka hur olika ph-värden påverkar aktiviteten för BCAII, bör proteinkoncentrationen i toppfraktionen vara minst 0,5 mg/ml, vilket motsvarar A 280nm 1. Om koncentrationen är för låg koncentreras provet genom centrifugering i specialrör, Amicon Ultra-4 centrifugal filter devices. Filtreringsenheten består av ett inre rör med filter för det prov som ska koncentreras, och ett yttre konformat plaströr, som samlar upp filtratet. Båda rören är försedda med volymskala. Utförande Pipettera max 4 ml proteinlösning i det inre röret i filtreringsenheten. Skruva fast locket på det yttre röret och centrifugera i swinging out rotor vid max 4000 g i ca 10 minuter. Glöm inte att balansera rotorn. Skruva av locket, lyft upp det inre röret och avläs volymen. Centrifugera ev. ytterligare en stund till önskad koncentration. Sug försiktigt upp provet med automatpipett genom att föra pipetten från sida till sida utan att skada filtret. Skötsel av filtreringsenheten Centrifugera avjonat vatten i filtreringsenheten innan den ska användas första gången. Se till att filtret inte torkar. Förvara rören i kylskåp med 20 % etanol i både inner- och ytterrör.
10 ENZYMAKTIVITETENS ph-beroende. Princip Genom att undersöka enzymaktivitetens ph-beroende kan en hel del intressant information fås vad gäller enzymets verkningsmekanism. Ofta deltar bindande och katalytiska grupper under katalysprocessen, vilka har möjlighet att protoniseras eller deprotoniseras, d.v.s. att titrera. Inte sällan är det bara den protoniserade sura formen eller den deprotoniserade basiska formen, som är katalytiskt aktiv. Om detta är fallet, kommer aktivitetens ph-beroende att likna en titrerkurva. Ett diagram över karboanhydras aktivitet som funktion av ph finns i fig. 9.23, sid. 256, Stryer Biochemistry 6th ed. Om aktivitetens ph-beroende liknar en titrerkurva, kan man på goda grunder anta att en grupp i enzymet måste titrera för att ett aktivt enzym ska bildas. Från en sådan aktivitetskurva kan pk a för den katalytiska gruppen bestämmas. Genom att jämföra det erhållna värdet med de olika aminosyrornas pk a -värden kan förslag på potentiella katalytiska grupper ges. Sådana studier kan ge viktiga pusselbitar i lösandet av ett enzyms mekanism. I enzymet karboanhydras aktiva yta sitter en zinkjon koordinerad till tre His-ligander. Som fjärde ligand är en vattenmolekyl bunden. Se Stryer Biochemistry 6th ed., fig sid Zinkjonens roll är att agera som Lewissyra och därmed avsevärt reducera pk a för det bundna vattnet genom elektrostatisk interaktion. Genom det uppkomna elektronsuget försvagas bindningarna till vattnets väteatomer, varvid deprotonisering sker mycket lättare än normalt och det koordinerade vattnet förvandlas till en hydroxidjon. Denna hydroxidjon är en mycket starkare nukleofil än vad vatten är och kan effektivt attackera substratet CO 2. Genom denna reaktion bildas HCO 3 - och en H + avspaltas till mediet via en H + -acceptor i aktiva ytan (His-64). Därmed har CO 2 hydratiserats till "kolsyra". Under artificiella förhållanden attackeras istället p-nitrofenylacetat, så att en hydrolys av detta substrat erhålls. Härvid attackeras karbonylkolet nukleofilt av den zinkkoordinerade hydroxidjonen. Detta är basen för den nu allmänt accepterade "zinkhydroxidmekanismen" (Litt.: S. Lindskog in Zinc Enzymes 1983, pp ). Utförande HEPES- och Tris-buffertar, som täcker ph-området 5-9, är gjorda under tidigare lab.moment och renat karboanhydras från jonbyteskromatografin har koncentrerats till ca 0,5 mg/ml. Mät esterasaktiviteten som funktion av ph, börja med ph 9. Tillsätt samma volym enzym, som vid tidigare aktivitetsmätningar vid ph 8,5. Enzymkoncentrationen ska
11 vara densamma vid alla mätningarna. Mät även spontanreaktionen vid varje ph, eftersom den varierar med ph. Rita ett diagram med esterasaktiviteten (ΔA 348nm /Δt), korrigerad för spontanhydrolys, som funktion av ph. REDOVISNINGEN SKA INNEHÅLLA: Kortfattad beskrivning av jonbyteskromatografin. Primärdata från absorbans- och aktivitetsmätningar av enzymextrakt och av toppfraktion. Ett kromatogram där A 280 (y 1 -axeln) och esterasaktivitet, normerat v (y 2 -axeln), avsatts mot fraktionsnummer (x-axeln). Slutsatser om det preparerade enzymets renhet utifrån kromatogrammets utseende. Beräkningar av k cat /K M för toppfraktionen och jämförelse mellan detta och litt.värdet. Diagram med esterasaktiviteten (ΔA 348nm /Δt) som funktion av ph. pk a för den grupp i enzymet, som aktiviteten är beroende av. Beskrivning av vad som händer i karboanhydras aktiva yta när ph ändras, och vilken effekt detta får för katalysen.
KARBOANHYDRAS RENFRAMSTÄLLNING OCH KARAKTÄRISERING AV ETT ENZYM. Enzymet karboanhydras: Förekomst, egenskaper och funktion
110118 KARBOANHYDRAS RENFRAMSTÄLLNING OCH KARAKTÄRISERING AV ETT ENZYM Enzymet karboanhydras: Förekomst, egenskaper och funktion Ett enzym är en specialiserad proteinmolekyl, som har förmåga att accelerera
Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3
Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Laborationsdatum: 17 22 november 2010 Grupp: 2 Projekt: Rening och
Preparation av hemoglobin med hjälp av gelfiltrering
Preparation av hemoglobin med hjälp av gelfiltrering Teori Vid preparation av ett protein används en rad olika metoder för att specifikt rena fram det önskade proteinet. I vårt fall ska hemoglobin från
Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin
Datum på laborationen: 2010-11-16 Handledare: Alexander Engström Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Namn/Laborant: Jacob Blomkvist Medlaborant: Emmi Lindgren Antonia Alfredsson
Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas
Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas Inledning och syfte Proteinet tiopurinmetyltransferas (TPMT) är ett humant enzym vars naturliga funktion ännu är okänd. Proteinet katalyserar överföring
Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik
Labföreläsning Maria Svärd maria.svard@ki.se Molekylär Strukturbiologi, MBB, KI Introduktion, er och kinetik Första ordningens kinetik Michaelis-Menten-kinetik K M, v max och k cat Lineweaver-Burk-plot
Bestämning av fluoridhalt i tandkräm
Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och
Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys
Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan
Lite basalt om enzymer
Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen
Syntes av acetylsalicylsyra (aspirin)
1 Syntes av acetylsalicylsyra (aspirin) Acetylsalicylsyra har länge varit ett av de mest använda läkemedlen och marknadsförs under många handelsnamn. Det lanserades 1899 under namnet Aspirin av det tyska
Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis
UNIVERSITETET I LINKÖPING Proteinkemi Kemiavdelningen 2011-02-04 Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis Produktion av FABP i E. coli bakterier
BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av
BIMA15 HT Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1
BIMA15 HT 2015. Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1 Innehåll: 1. Säkerhet på labbet 2. Övning: spädning och spektrofotometer 3. Övning: att väga och ställa ph 4. Labrapport Laborationerna
Jonbyteskromatografi
Jonbyteskromatografi Den mest frekvent använda proteinreningsmetoden Bygger på laddad interaktion mellan målproteinet i lösning och en fast matris. Beroende av:! Lösningens ph! Målproteinet och kontaminanternas
Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s)
BIOMEDICINSKA ANALYTIKERUTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN SAROLTA PAP 2010-01-11 Räkneuppgifter Lösningsberedning 1. Vilka joner finns i vattenlösning av a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c)
Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött
Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött 1. INLEDNING Elektromagnetisk strålning, t.ex. ljus, kan växelverka med materia på många olika sätt. Ljuset kan spridas, reflekteras, brytas, passera
På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av:
Kemiska beräkningar HT 2008 - Laboration 2 Syrabastitrering Syftet med den här laborationen är att ge laboranten insikt i användandet av phmeter vid ph-titreringar, samt förstå hur titrerkurvor för starka,
Hastighet HOCH 2. *Enzymer är Katalysatorer. *Påverkar inte jämvikten
Enzymer, Katalys och Kinetik MNXA10/12 Hans-Erik Åkerlund Hastighet Reglerbarhet *Enzymer är Katalysatorer Påskyndar reaktioner utan att själv förbrukas. Kan ingå i delreaktioner men återbildas alltid
Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén
Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till
Citronsyra i sura frukter
Laboration Citronsyra i sura frukter Citronsyra används som surhetsreglerande medel och konserveringsmedel inom livsmedelsindustrin och betecknas då med koden E 0. Citronsyra används också som rengöringsmedel,
Titrera. Pär Leijonhufvud
Titrera Pär Leijonhufvud 2018-02-21 Titrering är en grupp metoder för att bestämma en mängd av något. Den vanligaste formen i skolan är en volymetrisk titrering, när man blandar två ämnen och noggrant
30. Undersökning av aminosyror i surkål
30. Undersökning av aminosyror i surkål VAD GÅR LABORATIONEN UT PÅ? Du ska l ära dig tekniken vid tunnskiktskromatografi, TLC undersöka vad som händer med proteinerna och polysackariderna vid mjölksyrajäsning
Proteiner. Biomolekyler kap 7
Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända
Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27
Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning
O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra
Linköping 2009-10-25 IFM/Kemi Linköpings universitet För NKEA07 ht2009 SS Syntes av N-fenylbensamid Inledning: Amider, som tillhör gruppen karboxylsyraderivat, kan framställas från aminer och syraanhydrider.
Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,
Skrivning i termodynamik och jämvikt, K081, K041, 2008-12-15 08.30-10.30 jälpmedel: egen miniräknare. Konstanter mm delas ut med skrivningen För godkänt krävs minst 15 poäng och för VG och ett bonuspoäng
Laboratoriemetod för att manuellt rena DNA från ett prov på 0,5 ml
Laboratoriemetod för att manuellt rena DNA från ett prov på 0,5 ml För att rena genomiskt DNA från insamlingssatser tillhörande Oragene och ORAcollect -familjerna. Besök vår hemsida, www.dnagenotek.com,
Glukosdehydrogenas. Laktos och Galaktos. Enzymatisk bestämning i livsmedel
Glukosdehydrogenas Laktos och Ga. Enzymatisk bestämning i livsmedel Innehållsförteckning 1. Ändamål och Användningsområde...1 2. Princip...1 3. Reagens...1 3.1 Citratbuffert...1 3.2 NAD-Citratbuffert...2
Introduktion till labkursen på Biokemi 1
Introduktion till labkursen på Biokemi 1 Annica Theresia Blissing IFM Molekylär bioteknik Upplägg Laborationen sträcker sig över flera tillfällen: Isolering, gelfiltrering, absorbansmätning och påvisande
Kromatografi. Kromatografi
Kromatografi Tekniker för att Rena Ex. inför vidare studier, terapeutisk användning etc. Fraktionera Ex. inför vidare analys, Depletion av HAPs från plasma inför 2D-gel (max-kapacitet
dess energi ökar (S blir mer instabilt) TS sker tidigare i reaktionen strukturen på TS blir mer lik S (2p).
Dugga 1 TFE44 2012 1. Vad innebär the Hammond postulate - om det finns ett instabilt intermediat under reaktionen, kommer transition state att likna strukturen av intermediatet (1p). Vad menas med the
BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab. 1. Teoretisk introduktion till laborativt arbete
BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab Innehåll: 1. Teoretisk introduktion till laborativt arbete 2. Praktisk labintroduktion 3. Labrapport 4. Bilaga: Kemiska hälsorisker i dagens laborativa arbete inom området
Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys
Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan
Introduktion till laboration Biokemi 1
Introduktion till laboration Biokemi 1 Annica Blissing IFM Biochemistry Upplägg Laborationen sträcker sig över flera tillfällen Isolering, gelfiltrering, absorbansmätning och påvisande av sulfat Provberedning,
Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson
Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska
Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175
Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga
Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen
IFM/Kemi Linköpings Universitet September 2011/LGM Projektlaboration i genteknik Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen Innehållsförteckning Inledning... 3 Amplifiering
SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING
1 SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING Spektrofotometri som analysmetod Spektrofotometrin är en fysikalisk-kemisk analysmetod där man mäter en fysikalisk storhet, ljusabsorbansen, i
OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde, ex Lösningsberedning. Totalt ska ni använda 9 gröna omslag.
BL1015, BMLV A, biomedicinsk laboratoriemetodik, 7,5hp. Prov 0101, H14. Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2014-11-22 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 51 p Lösningsberedning, 15 poäng Spektrofotometri, 5
Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY
Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY Årskull: Laborationsrapport Laborationsdatum: Inlämnad Godkänd Handledare: Moment I: Ljusabsorption i kyvetter 1)
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4 Jämvikt i lösning Atkins & Jones kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Översikt kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Fördelningsdiagram ph i utspädda lösningar Blandade lösningar och buffertar
Kapitel 15. Syra-basjämvikter
Kapitel 15 Syra-basjämvikter Kapitel 15 Innehåll 15.1 Lösningar med gemensam jon 15.2 Bufferlösningar 15.3 Bufferkapacitet 15.4 Titrering och ph-kurvor 15.5 Copyright Cengage Learning. All rights reserved
Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten.
1 (2/0/0) Beräkna trycket i en behållare med volymen 4,50 dm 3, temperaturen 34,5 ºC och som innehåller 5,83 g vätgas samt 11,66 g syrgas. (Gaserna betraktas som ideala gaser.) 2 (1/0/0) Två lika stora
Bestämning av hastighetskonstant och aktiveringsenergi för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon i sur lösning Jodklockan
1 K 1 070703/SEF Bestämning av hastighetskonstant och aktiveringsenergi för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon i sur lösning Jodklockan Inledning Avsikten med detta försök är att bestämma hastighetskonstanten
Kinetik. Föreläsning 4
Kinetik Föreläsning 4 Fotokemi Med fotoreaktioner avses reaktioner som initieras av ljus. Exempel: Cl 2 + h ν Cl 2 * 2Cl Ljus = små odelbara energipaket med frekvens ν (Hz = s -1 ) є = h ν h = Plancks
2. Transitions state theory för att jämföra relativa reaktiviteten hos olika substrat
2. Transitions state theory för att jämföra relativa reaktiviteten hos olika substrat Ex: baskatalyserad hydrolys av en ester jmf substraten p-nitrofenylacetat och fenylacetat OH - attackerar karbonylkolet
Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Downstream Processing
Downstream Processing 4 huvudsteg i ett reningsförfarande 1. Förfraktionering Avlägsna fasta partiklar, ex celldebris. Sker via centrifugering, filtrering, sedimentering, flockulering Ställa in ph, jonstyrka.
Syra/bas och Energi Kurskod 1BA001
Institutionen för Laboratoriemedicin Biomedicinsk analytikerutbildningen Termin 2 Syra/bas och Energi Kurskod 1BA001 Laboration: Reduktion av pyruvat med NADH Ulla Andersson Ulla.K.Andersson@ki.se 1 Arbetsplan
Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider
Enzymer Farmaceutisk biokemi Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymet CYP11A1, i t ex binjurar, testiklar och äggstockar, omvandlar kolesterol till könshormoner 1 Enzymet
Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".
Syror och baser En syra är ämne som lämnar eller kan lämna ifrån sig en vätejon (H + ). Detta gör att det finns fria vätejoner i lösningen. Lösningen blir därmed sur. En stark syra lämnar alltid ifrån
Separation av plastidfärgämnen
Separation av plastidfärgämnen Hos fotoautotrofer fångas energin i ljuset upp av speciella pigment-proteinkomplex. De pigment som framförallt absorberar ljuskvanta till fotosyntesen är klorofyllerna. Dessutom
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av
Att göra i ordning en byrett för titrering
Att göra i ordning en byrett för titrering Utrustning Byrett, liten tratt, dekanterglas, byretthållare, stativ. Utförande Sätt fast byretthållaren i stativet, se figuren. Skölj byretten med lite av titrerlösningen
Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Tentamen i Syra/bas och Energi, 6hp
Namn: Kod: Tentamen i Syra/bas och Energi, 6hp (1BA001) Programmet för Biomedicinska analytiker 2009-02-18 Tid:kl 09.00-13.00 Ulla Andersson Christina Lind Sarolta Pap Veronika Tillander ADRESS BESÖKSADRESS
Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon
Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon Jesper Hagberg Simon Pedersen 28 november 2011 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk
1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)
Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken
Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6
Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Innehåll: Läckande ballonger s. 1 Vätepuffar s. 3 En doft som lök vad är den och vart tar den
1 Ange lämpliga reagens till följande reaktioner. Inga mekanismer behövs.
Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) Tisdagen den 31 maj 2005, kl. 08.00-14.00 Tillåtna hjälpmedel: molekylmodeller, miniräknare (periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pk a -värden är bifogade
LAB 11 STUDIER AV TEMPERATUR OCH
Institutionen för biokemi och biofysik LAB 11 STUDIER AV TEMPERATUR OCH ph-beroende HOS ENZYMET AMYLAS Basåret 2011 (finns på basårshemsida: www.kemi.su.se, välj basår) Introduktion Enzymet α-amylas som
Selektiv och katalytisk hydrogenering av 4-vinylcyklohexen
Selektiv och katalytisk hydrogenering av 4-vinylcyklohexen Simon Pedersen 27 februari 2012 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Oorganisk och Organisk Kemi Handledare Andreas
Bestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri. Niklas Dahrén
Bestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri Niklas Dahrén Spektrofotometri Syftet med spektrofotometri är att mäta koncentrationen av ett ämne i en lösning. Det sker genom att vi bestrålar
Kromatografimetod. Separation genom olika distribution av molekyler mellan en mobil fas och en stationär fas
Kromatografi Separation genom olika distribution av molekyler mellan en mobil fas och en stationär fas LC-Vätskekromatografi (oftast vattenbaserade system) Kolonner vanligast men andra system finns Separationsprincip
Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén
Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Substitutionsreaktioner 2. Additionsreaktioner 3. Eliminationsreaktioner 4. Kondensationsreaktioner
Proteiner. Biomolekyler kap 7
Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända
Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området
Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Proteinrening Jonbindning Peptidgruppens
Övningar Stökiometri och Gaslagen
Övningar Stökiometri och Gaslagen 1 1 På baksidan av ett paket med Liljeholmens Stearinljus står berättat att Lars Johan Hierta, grundaren av Aftonbladet, i London år 1837 kom i kontakt med ett nytt ljus,
EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12
EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12 Provet omfattar en uppgift, som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare. OBS! EJ tabell- och formelsamling. Lämna en marginal om minst
Syror, baser och jonföreningar
Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera
JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) mer löslighetsprodukt! Repetition Henderson-Hasselbach ekvationen för beräkning av ph i buffert - OK att använda - viktigast
Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området
Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Jonbindning Spektroskopisk analys av
JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) mer löslighetsprodukt! 12.9 The common ion effect utsaltning[utfällning] genom tillsats av samma jonslag BAKGRUND Många metalljoner
För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p
Tentamen i kemi för Basåret, OKEOOl :2 den 20 april 2012 Skrivtid: 8.00-1300 Plats. 8132 Hjälpmedel: Räknare och tabell För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p
LAB 12. Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli
Institutionen för biokemi och biofysik LAB 12 Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli Basåret 2012 (finns på basårshemsida: www.kemi.su.se, välj Basår) INTRODUKTION I denna laboration ska vi
NO-kemi 2017 Utvinning av ett bakteriedödande protein från ägg - en enkel och billig laboration med jonbyteskromatografi
NO-kemi 2017 Utvinning av ett bakteriedödande protein från ägg - en enkel och billig laboration med jonbyteskromatografi Rickard Hedman 2017 augusti 9 Introduktion Visste du att äggvita, saliv och tårvätska
Kapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner.
Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 14.6 14.7 Flerprotoniga syror 14.8 14.9 Molekylstrukturens inverkan
ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING
KRISTLLISERING V LYSOZYM ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTLLISERING Laboration i kursen Experimentell Kemi Gävle 15:e augusti 2013 Handledare: nna Frick, Göteborgs Universitet (anna.frick@chem.gu.se) KRISTLLISERING
Kapitel 14. Syror och baser
Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 Beräkna ph för en svag syra 14.6 Baser 14.7 Flerprotoniga syror
Linköpings Universitet. Laboration i genteknik
IFM/Kemi Linköpings Universitet Maj 2008/LGM Laboration i genteknik Restriktionskarta av pcantab Restriktionsklyvning samt separation av DNA-fragment mha agarosgelelektrofores Material: pcantab (minst
Titrering av en stark syra med en stark bas
Titrering av en stark syra med en stark bas Titrering av en svag syra med en stark bas Titrering av en svag bas med en stark syra Bestämning av en svag syras pka-värde Titrering av oxalsyra (tvåprotonig
Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent
Kapitel 6 6.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 6.3 Se lärobokens svar och anvisningar. 6. Se lärobokens svar och anvisningar. 6.5 Kalcium reagerar med vatten på samma sätt som natrium. Utgångsämnena
Institutionen för biomedicin Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1
Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1 Delförhör 1 i Molekylär cellbiologi 2011-10-21 kl. 09.00-12.00 Namn:.. Personnr:. Detta delförhör har kodnummer OBS! Skriv ditt kodnummer
Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter. Niklas Dahrén
Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter Niklas Dahrén Kemiska reaktioner När två partiklar (atomer, molekyler, joner etc.) kolliderar med varandra kan ibland en kemisk reaktion ske. De kolliderande
Jonbyte vid normal drift
Bäcklund Consulting 2012 Jonbyte vid normal drift Anförande vid Matarvattensektionens årsmöte den 18 april 2012 Lars Bäcklund Bäcklund Consulting, Solna backlund.consulting@telia.com Mobiltel. 0705-144668
KEMA02 Föreläsningsant. F2 February 18, 2011
Syra/Bas-jämvikter - Svag syra HA vid ph>6 Uppskattning av ph för en mycket utspädd lösning av en svag syra med ph > 6 För svaga syror i sådan koncentration att syrans bidrag till ph är större än bidraget
Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)
1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:
!" # $ %&%%'% &%&(%%
!"#$%&%%'% &%&(%% &)*+,-+./-010/*+223 *+223... 3 ()21442... 3 2.1 ANSLUTNINGAR:... 3 2.2 RÖRLEDNINGAR:... 3 2.3 UPPACKNING:... 3 2.4 INSTALLATIONSPLATS:... 3 2.5 FYLLNING OCH START AV UTRUSTNINGEN... 4
Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler
Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18 Konjugerade molekyler Introduktion Syftet med den här laborationen är att studera hur ljus och materia
Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
Kromatografi. Den kromatografiska processen. Fördelar med HPLC - (utförs under högt tryck ca 400 Bar) Vätskekromatografi. Olika former av LC
Kromatografi Den kromatografiska processen Separationsmetod, där komponenterna som ska separeras, fördelas mellan två faser, en stationär fas och en mobil fas. Injektion 0 min Vätskekromatografi vätska
Grundvattenrening
Grundvattenrening 2010-09-14 1 2010-09-14 2 Järn Livsnödvändigt, kan fås från annan föda Max 0,1 mg/l i utgående dricksvatten Kan ge slambildning som kan orsaka bakterietillväxt och missfärgning av tvätt
Matematikcentrum 1(4) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT10. Laboration. Regressionsanalys (Sambandsanalys)
Matematikcentrum 1(4) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT10 Laboration Regressionsanalys (Sambandsanalys) Grupp A: 2010-11-24, 13.15 15.00 Grupp B: 2010-11-24, 15.15 17.00 Grupp C: 2010-11-25,
Intermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop
a) 55,8 g/mol b) 183,8 g/mol c) 255,6 g/mol d) 303,7 g/mol 2. Galliumnitrid används i lysdioder. Vilken kemisk formel har galliumnitrid?
UTTAGNING TILL KEMILYMPIADEN 2016 TERETISKT PRV nr 1 Provdatum: november vecka 45 Provtid: 120 minuter. Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning och alla svar görs på svarsblanketten
Här växer människor och kunskap
Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron
EXPERIMENTELLT PROV
EXPERIMENTELLT PRV 2010-03-17 Provet omfattar 2 uppgifter som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. jälpmedel: Miniräknare. BS! EJ tabell- och formelsamling Börja redovisningen av varje
Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13
Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: torsdagen den 15 november Provtid: 120 minuter Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning görs på svarsblanketten som
Farmakodynamik och Farmakokinetik
Farmakodynamik och Farmakokinetik Farmakodynamik Dosresponssamband EC50 (Effective concentration for 50 % of the response): Koncentrationen av ett läkemedel som gör hälften av maximalkraften. Visas i en