Utbildningsresurser på Internet Vägledning för enklare tillgång till digitala lärresurser

Transkript

1 UTGÅVA SIS TK 450 Utbildningsresurser på Internet Vägledning för enklare tillgång till digitala lärresurser

2 Innehåll Sida Utbildningsresurser på Internet... 1 Vägledning för enklare tillgång till digitala lärresurser... 1 Inledning och bakgrund... 3 Tillgång till teknik... 3 Digitalt innehåll... 4 Internationella trender... 5 Insatsområden - exempel från andra länder... 5 Sverige... 7 Utvecklingen av IT i lärandet... 7 En-till-en... 7 Centralisering... 8 Olika typer av utrustning och BYOD... 8 Vägledningens fyra perspektiv... 9 Presentationen av digitala resurser för användarna... 9 Integrationen med befintliga plattformar och system... 9 Identifiering och inloggning på ett sammanhållet sätt... 9 Tillgänglighet för alla användare... 9 Svensk applikationsprofil för metadata Distribution och paketering Nationell tesaurus och ontologi Skolfederationen en enkel inloggning Tillgänglighet inkludera alla Rekommendationer i korthet Förvaltning och kontaktinformation

3 Inledning och bakgrund En effektiv skolutveckling med digitala verktyg förutsätter en ökad tillgång till och användning av nätbaserade resurser för lärande. Den snabba utveckling som just nu sker på skolområdet med ökad tillgång till datorer, surfplattor och trådlösa nät gör det möjligt att på allvar kunna använda digitala resurser i undervisningen. Det innebär ökade krav på digitala och nätbaserade resurser avsedda och användbara för skolan. I syfte att underlätta för leverantörer att erbjuda nätbaserade resurser och för beställare att efterfråga digitala resurser startade SIS TK 450 IT standarder för lärande våren 2011 arbetet med denna vägledning. Utgångspunkten är följande fyra perspektiv: Att det ska bli enklare att hitta resurser och att de ska kunna presenteras för pedagoger och elever på ett funktionellt sätt Att det ska vara enkelt att länka in digitala resurser i de plattformar och planeringsverktyg som skolorna använder Att det ska var enkelt att komma åt resurserna på nätet med en nationell struktur för identifiering och inloggning Att resurser och plattformar ska vara tillgängliga för alla användare Trenderna i vår omvärld pekar tydligt ut just digitalt innehåll som centralt, antingen genom att som i Danmark ställa upp långtgående mål för att öka tillgång och användning, eller som andra länder betona arbetssätt och arbetsformer som förutsätter tillgång till ett rikt och varierat utbud av resurser. Individuell anpassning, flexibilitet och föräldrars delaktighet bygger på att det finns ett bra innehåll att arbeta med. I Sverige betonas ofta behovet av kompetens bland pedagoger och skolledare, och initiativ som PIM har på många håll lyft kompetensnivån, men behovet av stöd för det dagliga IT-användandet kopplat till kursplaner och annan planering är fortfarande stort. För att kunna utveckla användningen av digitalt innehåll är det också viktigt att det finns arenor för erfarenhetsutbyte. Tillgång till teknik Den tekniska utvecklingen påverkar alla delar av vårt dagliga liv på ett genomgripande sätt. Detta är inte minst fallet när det gäller digitala verktyg och digitalt innehåll som e-böcker, nedladdningsbar musik, strömmande TV och video, sociala medier och andra former av kommunikation. Denna närmast explosionsartade utveckling är dock inte lika påtaglig när det gäller arbetet i skolan. Det kan finnas flera skäl till detta, men resultatet är att alltför få skolor drar nytta av de möjligheter som digitala verktyg, resurser och läromedel ger. Med en besvärlig ekonomisk situation för kommuner finns det en risk att gapet mellan skolans undervisning och den vardagliga ITanvändningen ökar ytterligare. Arbetet med standarder för digitala resurser och plattformar syftar till att underlätta användningen av digitalt innehåll i skolarbetet, oavsett var det bedrivs. Många kommuner och skolor har kommit långt och satsar offensivt, andra har inte kommit lika långt. Med satsningar på en-till-en (en dator till varje elev), trådlösa nätverk och möjligheten att kunna använda egen utrustning i skolan kommer ny teknik snabbt till användning. Surfplattor har introducerats snabbare än kanske någon annan teknik i 3

4 skolsammanhang, från förskola till gymnasieskola. Den tekniska infrastrukturen börjar alltså komma på plats, men för att den ska bli effektivt använd behövs det ett bra utbud av tillgängligt innehåll. Digitalt innehåll Digitalt innehåll har många fördelar. Det kan enkelt hållas uppdaterat och aktuellt, bli tillgängligt oberoende av plats, utrustning och tid och därmed möjligt att använda där det behövs och när det behövs. Inte minst för vårdnadshavare ger innehåll som används över Internet en helt ny möjlighet till delaktighet i det egna barnets skolarbete. Pedagoger kan också enklare anpassa innehållet efter elevers individuella behov. Med video, 3Dbilder, animationer, simuleringar och interaktivitet kan innehållet bli mer stimulerande och engagerande. Med olika former av test och självvärderingar kan elevens utveckling bli synlig. Flexibilitet är en viktig faktor för en ökad användning av digitalt innehåll. Att kunna kombinera förlagsproducerat material med öppna lärresurser (OER), med användargenererat innehåll och annan tillgänglig information och med egenhändigt skapat material är både utvecklande och nödvändigt. Att sedan kunna dela resultatet med andra kan utgöra en grund för ett utvidgat pedagogiskt samtal. Kommuner har tillsammans med andra skolhuvudmän en nyckelroll i att underlätta för en livaktig marknad och arena för digitala resurser. Det handlar om förändringar av hur läromedel anskaffas, hur upphandlingar utformas och hur resurser kan skapas och delas av pedagoger, men också om en ökad medvetenhet bland pedagoger och skolledare om vikten av att digitalisera skolan. I en rapport från Skolverket framgår det tydligt hur viktig skolledarens inställning är för att pedagogerna ska ta några steg till. 4

5 Internationella trender Från ett internationellt perspektiv finns det en hel del att hämta som underlag för ett svenskt utvecklingsarbete. I en rapport från SETDA, Out of Print: Reimagining the K-12 Textbook in a Digital Age, beskrivs ett antal kritiska insatser för att digitalisera skolan, bland dessa märks långsiktigt hållbar finansiering för tillgång till utrustning, stabil och säker internettillgång, metoder för delning av erfarenheter och relevant märkning av innehåll. SETDA ger dessutom tre rekommendationer för den nödvändiga förändringen: Genomför en övergång från tryckta läromedel till digitala resurser inom fem år. Utveckla en vision och handlingsplan för att genomföra förändringen. Visionen behöver ta hänsyn till flexibilitet, kvalitet och effektivitet när det gäller allt digitalt innehåll. o Eliminera onödiga hinder och regelverk som försvårar anskaffning och användning av digitala resurser. o Investera i infrastruktur och utrustning som ger elever möjlighet att använda digitalt innehåll på ett effektivt och individuellt sätt. o Inför nya regelverk och modeller som gör införandet framgångsrikt, inte minst när det gäller pedagogers utveckling och support. Medverka till att det skapas en aktiv och växande marknad för digitalt innehåll, med alternativa, flexibla modeller för att skapa, anskaffa, distribuera och använda digitalt innehåll. Insatsområden - exempel från andra länder British Columbia, Kanada, anger bland annat följande områden: Individuellt anpassat lärande för alla elever Flexibilitet och valfrihet. Lärande som stöds av teknik. Följande aktiviteter ska ge stöd till utvecklingen av utbildningssystemet: Fokusering på basfärdigheter och en förändrad kursplan som inkluderar kritiskt tänkande och samarbete. Bättre möjligheter för föräldrar att vara delaktiga i sina barns skolarbete och en ökad flexibilitet när det gäller barn och ungdomars olika sätt att lära. Effektiva strategier och metoder för att snabbare identifiera när elever stöter på svårigheter och kunna erbjuda riktade insatser. Göra det möjligt för elever att ta med sig egen utrustning till skolan, om dessa stöder lärandet. Skottland: Förändra förhållningssättet till it i undervisningen, tillåtet för eleverna att ta med sig egna datorer, surfplattor och mobiler - för att minska skillnaden mellan miljöerna i hemmet och i skolan och ge bättre tillgång till teknik som stöd för lärandet. Se till att elever, lärare, skolledare och föräldrar blir bättre IT-användare och att alla delar med sig av sina kunskaper. Stöd åt lärare att undervisa på nya sätt, mer självstyrda arbetssätt i skolan, digitala prov, och att skolan utvecklar de förmågor som behövs ute i samhället, t.ex. genom att använda bloggar och andra tjänster på nätet. Fördjupa kontakterna mellan skolan och hemmet, tekniken ger helt andra möjligheter att engagera föräldrarna i det man arbetar med på dagarna. Tillgång till hårdvara och en väl fungerande digital infrastruktur. 5

6 Storbritannien utvidgar behoven ytterligare: Koppla samman informellt och formellt lärande med hjälp av tekniken, vilket kräver att alla elever har tillgång till mobiler, datorer eller annan teknik, såväl i hemmet som i skolan. Dra nytta av intresset för sociala medier och låt eleverna dela med sig av tankar och idéer för att lära tillsammans. Att undersöka och lösa problem tillsammans. Använd tekniken för att förstå hur eleverna lär och utnyttja detta till att utveckla undervisningen och att hjälpa dem att lära på bättre sätt. Använd tekniken till att låta eleverna lära sig i verklighetsnära sammanhang. Effektivisera undervisningen med hjälp av nya hjälpmedel och interaktiva, kollaborativa och individanpassade lärsituationer, och att i samarbete skapa öppna digitala lärresurser. Inkludera alla i undervisningen med hjälp av den digitala utvecklingen, för personlig utveckling och hantering av aktuella problem. Använd verktyg och tjänster som gör det möjligt att hantera informationsöverflödet. Danska regeringens nationella strategi för IT i skolan - En digital folkeskole - betonar behovet av digitala resurser: Stöd till inköp av digitala läromedel och lärresurser. Förbättra distributionen av digitala läromedel genom effektiva plattformar och kanaler med gemensam och öppen teknisk standard. Stöd åt utveckling och distribution av lärarskapade lärresurser som skapas, delas och sprids utan vinstsyfte. Alla danska skolor ska ha fungerande trådlösa nätverk senast Varsin dator till alla elever senast Det viktiga är att alla elever har tillgång till den teknik som de behöver för att följa med i undervisningen och för att utveckla sitt lärande. BYOD är en del av denna strategi. Nationella prov och examensprov ska genomföras på nätet med hjälp av en dator. Ställa upp klara och tydliga mål för användningen av digitala läromedel. Dessa mål ska finnas tillgängliga digitalt, så att både elever, lärare och föräldrar kan få en klar bild av vad det hela går ut på. Dessa utdrag ur nationella strategier ger lite olika bilder av behov och insatsområden, men det finns vissa gemensamma faktorer. Flera av de internationella exemplen fokuserar på att via nya arbetsmetoder och samarbetsformer öka användningen och därigenom utveckla kompetensen i och genom arbetet att lära genom att göra. Andra inslag handlar om förändrade arbetssätt och möjligheten att använda egen utrustning i skolan. Det kanske mest utmärkande draget är dock tillgången till och användningen av digitalt innehåll och digitala resurser. Andra intressanta utvecklingsområden är EU:s digitala agenda med dess betoning på interoperabilitet och arbetet med att öka tillgången till olika arkiv och andra digitala resurser. I den svenska nationella digitala agendan pekas skolområdet ut som ett av flera områden. Det nya ITpolitiska målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Även PSI-direktivet, med dess krav på att offentlig information ska göras tillgänglig, är en del i arbetet med att genom standardisering öka tillgången till digitala resurser. 6

7 Sverige Antalet kommuner och skolor som satsar på att varje elev ska ha tillgång till en egen dator ökar starkt, samtidigt som nya typer av mobil utrustning och tillhörande appar förändrar synen på tillgång och användning av IT i lärandet. Framväxten av sociala medier, utveckling av nya lärresurser och den ständigt ökande informationsmängden ställer krav på skolan att kunna erbjuda eleverna verktyg och resurser på nya sätt och i nya former flexibelt, individuellt, omfattande och innehållsrikt men ändå sammanhållet och sammanhängande. Den nuvarande strukturen, ofta uppbyggd med ett antal fristående produkter och tjänster, med flera olika inloggningsfunktioner och utan någon egentlig informationsöverföring till elevens egen portfolio är svår att hantera utifrån dagens krav. Varken upphandlare eller beställare har lagt vikt vid standarder för information och integration och därmed inte gett leverantörerna riktlinjer och stöd i utvecklingen av nya system, tjänster och resurser baserat på gemensamma standarder. Med en ökad användning av standarder för digitala lärresurser kan utvecklingen av nya tjänster underlättas, befintliga system utnyttjas bättre och lärandet flyttas från inlåsta datormiljöer till en mer öppen och nätbaserad struktur. En ökad användning av standarder är en del av den viktiga uppbyggnaden av en infrastruktur som ger stöd till en teknikoberoende användning av resurser och utrustning. En ökad standardisering av digitala resurser är alltså på många sätt ett prioriterat område. Det finns ett stort antal möjliga aktörer när det gäller att producera resurser - förlag och andra leverantörer av innehåll, intresseorganisationer, myndigheter och inte minst pedagogerna själva men trösklarna är ibland för höga. För att kunna tillhandahålla bra resurser ställs krav på tydliga kopplingar till kursplaner och möjligheten för skolan att integrera dessa resurser med den lokala planeringen. När mängden förlagsproducerade resurser vartefter ökar parallellt med öppna och fria resurser på internet kan det bli svårt att överblicka och anskaffa det som erbjuds. Behovet av bra märkning och sökmöjligheter behöver därför kombineras med bra modeller för upphandling och anskaffning. Att skapa, dela och återvända digitala resurser utvecklar både pedagogerna och pedagogiken. För att bli producent av digitala lärresurser eller digitalt lärande behöver man dels förstå pedagogik, dels hur man använder IT för att ge stöd till lärprocessen. Exempelspridning och metodutveckling för användningen av digitala resurser tillsammans med bra verktyg för erfarenhetsutbyte och kunskapsuppbyggnad och en utbyggd infrastruktur är viktiga inslag i en växande marknad för digitala resurser. Utvecklingen av IT i lärandet Det finns idag några tydliga trender när det gäller användning och utveckling av IT i skolan och lärandet som ställer krav på ett nytt sätt att tillhandahålla digitala resurser. En-till-en I många kommuner och skolor pågår initiativ för att ge alla elever tillgång till en egen dator. I allmänhet innebär detta att eleverna själva får ett stort ansvar för sin dator. Möjligheterna för en central IT-funktion att styra och hantera dessa datorer minskar eller har helt tagits bort. Installation av program, verktyg och andra resurser sköts av användaren själv. För att kunna arbeta med digitala 7

8 resurser måste dessa alltså vara tillgängliga över internet, oavsett om de tillhandahålls av skolan eller finns fritt på nätet. Användningen av standarder är en viktig förutsättning för att kunna göra ett kvalitativt och rikt utbud av digitala resurser tillgängligt via de plattformar som används. Centralisering I en del kommuner har man en central hantering av hela IT-miljön, som också omfattar skolans verksamhet. Denna centralisering innebär ofta begränsningar av vad elever och pedagoger kan göra med datorerna, vanligtvis är installation av program något som endast kan göras centralt. För att ge elever och pedagoger möjlighet till en rimlig flexibilitet i arbetet är det viktigt att inte begränsa utbudet av pedagogiska resurser till dem som distribueras i kommunens eget nät. Digitala resurser på internet, kombinerat med bra verktyg för kommunikation och samarbete är nödvändiga. På motsvarande sätt som för en-till-en ställer detta krav på standarder för att skapa en tillfredsställande sammanhållen och utvecklande miljö. Olika typer av utrustning och BYOD Mångfalden av IT-utrustning som kan användas i skolarbetet ställer nya krav på leverantörer och skolhuvudmän. Kombinationer av PC och Mac, men framför allt introduktionen av smarta telefoner och surfplattor, förändrar förutsättningarna för digitala resurser plattformsoberoende blir en nyckelfråga. Det mobila arbetssättet driver också fram utvecklingen av fler nätbaserade tjänster. På många håll är det redan idag möjligt för elever och pedagoger att ta med och använda egen utrustning smarta telefoner, surfplattor och bärbara datorer - i skolarbetet, det som ibland kallas BYOD, Bring Your Own Device. Variationen och tillgången till olika typer av utrustning är redan stor och kommer att öka kraftigt framöver, men med ökad användning av standarder kan helhetsupplevelsen för användarna ändå förbättras. Oavsett utrustning och plats ska alla kunna komma åt sina resurser. 8

9 Vägledningens fyra perspektiv Varje område innehåller en översikt och beskrivning av standarder och rekommendationer inom skolområde, rekommendationer av standarder, vägledning för inköpare och leverantörer samt utvecklingen inom området framöver Presentationen av digitala resurser för användarna Med ett ökat utbud av digitala resurser som samlas i en plattform eller görs sökbara genom söktjänster är det viktigt att dessa kan presenteras för användarna på ett tydligt och överskådligt sätt. Denna presentation är dels viktig för pedagogerna för att kunna planera användningen, dels för eleverna för att lätt hitta det de behöver. För att det ska bli möjligt att hitta och använda digitala resurser på ett strukturerat och effektivt sätt måste dessa vara beskrivna utifrån ett utbildningsperspektiv. Dessa beskrivningar brukar kallas för metadata. Det viktigt att metadatabeskrivningarna görs på ett enhetligt sätt vilka metadatafält som ska användas och på vilket sätt. Det är också viktigt att enas om vad som kan skrivas i dessa fält och det är då nationella ontologier och vokabulärer spelar en central roll. Svensk applikationsprofil för metadata Integrationen med befintliga plattformar och system De flesta skolor och kommuner använder någon form av digital plattform för att hålla ihop undervisningen. När lämpliga resurser har hittats ska dessa kunna användas i de olika plattformar som används. Det innebär att de kan bli tillgängliga för eleverna direkt i plattformen, för en grupp eller för en individ. Denna integration med befintliga system omfattar både distribution av resurser, dvs. hur de kommer till användaren, samt hur de är tekniskt ihopsatta för att passa in i olika system och plattformar. Distribution och paketering Identifiering och inloggning på ett sammanhållet sätt För att framgångsrikt kunna arbeta med många olika digitala resurser på nätet är en enkel och säker identifiering och inloggning viktig. För eleven är det viktigt att kunna spara och komma åt sitt eget material, för pedagogen är det centralt att kunna följa det eleverna gör och för både beställare och leverantörer är det nödvändigt att vara säker på att rätt personer kommer åt rätt resurser. Med en enhetlig och standardiserad identifiering av användaren gör det möjligt att skapa en inloggning som gäller för alla digitala resurser. Detta är nu möjligt med en federativ lösning. Skolfederationen Tillgänglighet för alla användare Oavsett om innehållet är bra och lätt att hitta är det utan värde om det inte går att använda. Det kan vara svårt att förstå hur det ska användas, användare kan bli utestängda på grund av att synen eller rörelseförmågan är nedsatt eller beroende på andra skillnader i funktionsförmåga. För att alla elever ska kunna nå målen är det självklart att digitala resurser ska vara utformade på ett sätt som gör dem tillgängliga för alla. Om detta inte är möjligt ska det framgå vilka begränsningarna är. Tillgänglighet 9

10 Svensk applikationsprofil för metadata För att det ska bli möjligt att hitta och använda digitala resurser på ett strukturerar och effektivt sätt måste dessa vara beskrivna utifrån ett utbildningsperspektiv. Dessa beskrivningar av data brukar kallas för metadata, det vill säga beskrivande information om en resurs. För att metadata ska fungera i ett större perspektiv är det viktigt att metadatabeskrivningarna görs på ett enhetligt sätt och utifrån en gemensam modell. Det är exempelvis viktigt att enas om vilka metadatafält som ska användas, samt hur dessa ska användas. Det är också viktigt att enas om vad som kan skrivas i dessa fält och vilka dataformat som är tillåtna. Det är bland annat i detta sammanhang som nationella ontologier och vokabulärer spelar en central roll. Metadata är dels till för människor, det vill säga de som antingen utvecklar och distribuerar digitala lärresurser eller de som sedan använder den, dels till för de system och tjänster som behövs för att göra det möjligt att hitta och använda digitala lärresurser. Den svenska applikationsprofilen för metadata (kallad applikationsprofilen) baseras på ISO standarden Metadata for Learning Resources (MLR). MLR består av flera delar (i dagsläget tio delar) som kan användas helt eller delvis. Del 1: Ramverk Del 2: Dublin Core element Del 3: Basapplikationsprofil Del 4: Tekniska element Del 5: Pedagogiska element Under utveckling: Del 6: Availability, distribution, and intellectual property elements Del 7: Bindings Del 8: Data elements for MLR records Del 9: Data elements for Persons Del 10: Application Profile for Access, Distribution and Intellectual Property (WIPO compliant) elements I applikationsprofilen anges hur MLR bäst ska tillämpas för att fungera för svenska förhållanden och de fem första delarna av MLR har anpassats för applikationsprofilen, medan övriga fem delar kan användas som de är. Applikationsprofilen beskriver bland annat vilka metadatafält som är obligatoriska, rekommenderade respektive valfria. Applikationsprofilen är helt kompatibel med ISOversionen av MLR och de som använder applikationsprofilen kan därför utbyta data med andra som använder MLR, även om de inte följer applikationsprofilen. För ytterligare detaljer hänvisas till den svenska applikationsprofilen för metadata av MLR samt till de dokument som ingår i MLR (ISO/IEC x) 10

11 Rekommendationer och vägledning för leverantörer Huvudrekommendationen är att systemleverantörer och innehållsleverantörer inom skolområdet använder den svenska applikationsprofilen för att representera och utbyta metadata. I första hand avser rekommendationen möjligheten exponera metadata utåt. I dag använder många aktörer den metadatastandard som heter Learning Object Metadata, LOM (IEEE ). LOM uppfyller dock inte de krav på egenskaper som krävs av en modern metadatastandard och rekommendationen är därför LOM-baserad metadata i möjligaste mån migreras till MLR och den svenska applikationsprofilen. 11

12 Distribution och paketering Målsättningen inom detta område är att olika typer av digitala resurser, såväl tjänster som utbildningsinnehåll, kan användas på ett smidigt och standardiserat sätt i olika plattformar, utan några större anpassningar. En naturlig del av detta är också att information och elevresultat kan flyttas mellan lärresurser och plattformen eller mellan olika plattformar. De centrala aktörerna inom området är IMS Global och ADL (SCORM). Även inom ISO finns det en del aktiviteter, bland annat har SCORM rd edition godkänts som en teknisk rapport, ISO/IEC TR Standarden ISO/IEC är baserad på IMS Content Packaging specifikationen. Standardiseringsarbetet inom området har varit industridrivet. För distributionsdelen finns det en naturlig koppling till skolfederationen, då leverantörer av digitala resurser kan agera som tjänsteleverantörer inom federationen. Detta underlättar tillgång och identifiering av användare. Behovet för resultatrapportering blir dock inte löst. I den här vägledningen begränsar vi oss till resurser som kräver autentisering eller identifiering av användare, eller där det är frågan om någon typ av interaktion mellan lärresursen och plattformen. Specifikationer som IMS Content packaging eller Common Cartridge hamnar därmed till stor del utanför diskussionen. Beskrivning av det som är aktuellt inom skolområdet Den mest använda standarden inom distribution och paketering är SCORM. SCORM har utvecklats sedan 1997, med US Department of Defence i spetsen, och uppnådde en relativt stabil version SCORM har huvudsakligen två komponenter: Paketering av resurser så dessa enkelt kan användas i plattformar som stöder SCORM Beskrivning av hur interaktionen mellan resursen och plattformen skall fungera. Det är interaktionen som ansvarar för lagring av olika typer av resultat i plattformen. SCORM har en något föråldrad syn på vad en digital lärresurs kan vara, vilket har gjort att ADL startat arbetet med nästa generations SCORM. Detta arbete är för närvarande tillgängligt som Tin Can API, i väntan på nästa officiella SCORM version. Tin Can API kommer att förenkla det tekniska gränssnitt som SCORM är baserat på, samtidigt som de tänkbara användningsmöjligheterna utvidgas och moderniseras. En helt ny specifikation, IMS Learning Tools Interoperability, vidgar synen på vilka resurser som kan kopplas ihop med en plattform. Inom IMS LTI är det tools, eller verktyg, som görs tillgängliga för användare i en plattform och IMS LTI eftersträvar en betydligt enklare implementeringsmodell än SCORM. En nackdel med enkelhet är att i den nuvarande versionen har IMS LTI ett väldigt begränsat stöd för vad som kan rapporteras tillbaka till plattformen från resursen. IMS har dock lovat förbättra denna situation inom kort. En del andra specifikationer finns för framför allt paketering av resurser, till exempel för export/import syften. IMS Content Packaging och IMS Common Cartridge är ofta använda exempel. 12

13 Rekommendationer för området Rekommendationerna utgår från de olika behov standarden eller tekniken är tänkt att lösa. Där det är fråga om ett klart begränsat utbildningsinnehåll ( paket av läromedel) med behov av en mer mångsidig resultatrapportering, är SCORM ett naturligt alternativ. Då man i stället ska koppla ihop olika typer av utbildningsinnehåll med begränsat behov av resultatrapportering, blir IMS Learning Tools Interoperability ett enkelt sätt att lösa detta på. Tekniskt sett har IMS LTI dock inte hunnit implementeras i någon större utsträckning på den svenska marknaden, vilket förväntas ske under Oberoende av detaljnivån inom resultatrapportering är det naturligt att använda skolfederationen för autentisering och identifiering av användare. Det är viktigt att påpeka att de centrala specifikationerna inom området är under konstant bearbetning. Detta gäller både SCORM och IMS LTI. Då de tekniska alternativen inte är helt klara är det för tidigt att tydligt välja standard, men förstahandsvalet på sikt är IMS LTI Vägledning för beställare/skolhuvudmän SCORM och skolfederationen är två viktiga områden som en leverantör bör ha stöd för. Stöd för, eller planer på att lägga till stöd för, IMS LTI är viktigt att efterfråga vid en upphandling. Det är också bra att beskriva, på en översiktlig nivå, vad slags information en leverantör förväntas kunna lagra och skicka till/ta emot från andra system, t.ex. enkätsvar, inlämningar, anteckningar eller andra typer av interaktioner. Vägledning för leverantörer Leverantörer rekommenderas att implementera stöd för SCORM 1.2 och 2004, och IMS LTI 1.1 samt följa med arbete för LTI version 2.0, samt självklart att gå med i skolfederationen. SCORM lämnar en del frihet i vad en leverantör bör implementera, men stöd för interaktionsdata som kan lagras i skolans lärplattform är en stark rekommendation. 13

14 Nationell tesaurus och ontologi Arbetet har sin utgångspunkt i en hierarkiskt ordnad ämnesordlista (tesaurus) med fastslagna termer som passar för skolan, vilket dels görs genom att ur kursplanerna för grundskolans skolämnen plocka de ut viktigaste begreppen och sortera dem i en hierarkisk ordning, dels lägga till andra viktiga begrepp som rör skolan i övrigt, t.ex. om utbildningssystemet. I en enkel form ser det ut som i nedanstående tabell för några ämnen: Bild Biologi Måla och skapa Biologins historia Filma och fotografera Genetik och genteknik - Konsthistoria Evolution - Måleri och skulptur Natur och samhälle - Arkitektur - Årstider - Ekologisk hållbarhet Slöjd - Naturbruk Trä och metall - Jordbruk Textil - Skogsbruk Mode - Djurskötsel Design och formgivning - Jakt & fiske - Ekologi Hem- och konsumentkunskap - Ekosystem Mat och hälsa - Djur (zoologi) Ekonomi och konsumtion - Växter (botanik) Hushåll och livsstil Kropp och hälsa - Hälsofaktorer och friskvård Idrott och hälsa - Beroendeframkallande medel Rörelse och friluftsliv - Sjukdomar och ohälsa - Bad och simning - Psykisk ohälsa (psykiatri) - Dans och lek - Fysisk ohälsa - Sport och idrott - Virus & bakterier - Gymnastik och akrobatik - Sexualkunskap Hälsa och livsstil - Människokroppen - Hälsa och friskvård - Celler - Kroppsideal, övervikt och ätstörningar - Dopning - Träning och dess effekter Miljö Information och media Klimatförändringar Informationssökning och källkritik Föroreningar och miljögifter Upphovsrätt Avfall och återvinning Massmedia Energiförsörjning - Tidningar - Fossila bränslen - Radio och tv - Förnybara energikällor Internet och digitala medier - Kärnenergi Film Hållbar utveckling Detta resulterar i en enkel men inte särskilt detaljerad ordlista; den behöver utökas så att sökningar och märkning kan bli mer precis. Som ett delresultat finns nu kartor över samtliga skolämnen, som grafiskt illustrerar kursplanernas mål. 14

15 Ämnet Bild får illustrera detta med två olika detaljnivåer: I det fortsatta arbetet är det viktigt att förklara hur begrepp och kursplanemål hänger ihop. Detta kan beskrivas som en ontologi, ett sätt att med olika begrepp eller kategorier ge en mer sammanhängande och uttömmande beskrivning av innehållet i olika ämnen och hur de olika begreppen hänger ihop. För närvarande finns det endast inom ett ämne ett mer fullständigt arbete, men det krävs ytterligare resurser i form av tid för att skapa en komplett ordlista och ontologi för alla ämnen. Rekommendationer och vägledning för leverantörer För att komma i mål krävs en ytterligare finansiering, men i avvaktan på fullständiga beskrivningar inom alla ämnen bör leverantörer använda de listor och kartor som är framtagna. Fler aktörer som vill satsa på detta område behövs. 15

16 Skolfederationen en enkel inloggning Både elever och pedagoger behöver en pålitlig och säker tillgång till pedagogiska tjänster och information på nätet. Dessa tjänster ska vara lätta att komma åt och kräva ett minimum av administration En identitetsfederation är ett sätt att underlätta för användare att komma åt resurser hos olika organisationer och leverantörer som ingår i federationen. Användarna identifierar sig och loggar in som vanligt och kan därefter komma åt resurser på andra platser utan att behöva logga in igen. Federationen bygger på att de anslutna organisationerna litar på varandra, så att en inloggning hos en part anses tillförlitlig av en annan part inom federationen. Vad är en federation? En identitetsfederation är en sammanslutning av organisationer, t.ex. kommuner eller andra skolhuvudmän och leverantörer, som har kommit överens om att lita på varandras elektroniska identiteter. Det innebär att när en användare identifierar sig vid inloggning hos sin skola eller kommun så ska de andra organisationerna som är medlemmar i federationen kunna lita på att personen är den han eller hon utger sig för att vara. En identitetsfederation underlättar användarnas åtkomst till elektroniska tjänster samtidigt som den personliga integriteten skyddas. För användaren innebär det en Single Sign On lösning. Tekniskt kan en federation se ut på olika sätt men den grundläggande idén är att identifiering (autentisering) av användare sker så nära källan som möjligt. I federationen finns tekniska lösningar för att utfärda identitetsintyg. Det elektroniska intyg säger att den här användaren är känd och accepterad av oss och intyget skickas sedan via identitetsfederationen till den tjänst som användaren vill logga in till. Identitetsfederationer används sedan länge i universitetsvärlden. En identitetsfederation är också grunden för de nya nationella e-legitimationer som håller på att införas i Sverige. En identitetsfederation inom skolområdet En identitetsfederation för skolan är en infrastruktur som gör det möjligt att ge elever och pedagoger vid en skola tillgång till IT-tjänster som levereras av andra organisationer eller företag. Det innebär att elever och pedagoger, efter att ha loggat in en gång, kan komma åt digitala läromedel och andra lärresurser utan att logga in igen. Leverantören litar på den inloggning som användaren gör på sin skola och slipper därmed hålla rätt på användarkonton och lösenord. En viktig poäng är att känsliga uppgifter som användarnamn och lösenord aldrig behöver skickas över Internet. De finns inte heller lagrade hos tjänsteleverantören, vilket minskar risken att de kommer på avvägar. Många skolor och kommuner har redan den tekniska miljö som krävs för att ansluta sig till en identitetsfederation. Det som krävs är att funktionen aktiveras och ansluts till Skolfederation.se. Gemensamt för de nätbaserade tjänster som vänder sig till skolan är att de vanligtvis kräver att användarna identifierar sig genom att logga in För en betaltjänst är inloggningen ett måste, men även kostnadsfria tjänster kan dra nytta av inloggning för att till exempel presentera ett urval av sitt material som är anpassat till respektive användare. Många leverantörer drar sig för att erbjuda sådana mer avancerade tjänster, då administration av användarkonton och lösenord är dyrt och arbetskrävande. Skolfederation.se är en lösning på konto- och lösenordshanteringen som förenklar för både elever, lärare och tjänsteleverantörer. Det förenklar för eleverna genom att de får en inloggning till alla tjänster och pedagogerna slipper arbetet med att hantera sina elevers konton och lösenord för de 16

17 tjänster de vill använda. Skolfederationen gör det samtidigt lättare för leverantörer att erbjuda sina tjänster till med hjälp av en säker och pålitlig inloggningsfunktion med mindre administration. På sikt leder detta till att utbudet av tjänster ökar. Rekommendation För att dra nytta av en skolfederation är det viktigt att så många leverantörer och skolhuvudmän som möjligt är medlemmar. Rekommendationen är därför dels att som skolhuvudman själv ansluta sig till federationen, dels att uppmana sina olika leverantörer och andra organisationer som erbjuder digitala resurser för lärandet att ansluta sig. För leverantörer gäller motsvarande, d.v.s. att först själv ansluta sig och att sedan driva på att kunderna också gör det. Tekniskt innebär det att medlemmarna kan utfärda respektive ta emot identitetsintyg. Vägledning för beställare/skolhuvudmän För skolhuvudmän är det viktigt att underlätta tillgången till digitala resurser för lärandet. Genom att ansluta sig till federationen och följa de tekniska specifikationer som anges i tekniska beskrivningar liksom att godkänna de avtal som är en förutsättning för medlemskap kan samtliga användare få tillgång till resurser på Internet via en enkel inloggning. Det finns skäl att se över hur användaruppgifter och andra källdata hanteras inom skolan eller kommunen, då kvaliteten på elevregister är avgörande för hur bra federationen fungerar. Vägledning för leverantörer För leverantörer av olika typer av tjänster och resurser är det viktigt att kunna erbjuda bra och lätt tillgängliga digitala resurser för lärandet. Genom att ansluta sig till federationen och följa de tekniska specifikationer som anges i tekniska beskrivningar liksom att godkänna de avtal som är en förutsättning för medlemskap kan skolans användare få tillgång till leverantörens resurser på Internet via sin vanliga inloggning. Leverantören behöver kunna hantera de identitetsintyg som utfärdas av skolhuvudmannen och kunna garantera att personuppgifter hanteras på ett korrekt sätt. Det kan därför finnas skäl att se över hur identiteter och användaruppgifter hanteras idag, och i vissa fall behöva göra tekniska justeringar för att kunna ta emot användare inom federationen. Ett område som kan kräva lite arbete är hur befintliga konton kan samordnas med de nya identiteterna. Utveckling framöver När skolfederationen nu är etablerad vidtar ett långsiktigt arbete med att få med så många som möjligt i federationen. Det är med stor volym som de stora vinsterna kan aktualiseras. På lite sikt kommer också nya områden att bli aktuella för federationen. Just nu är fokus på digitala resurser för lärandet, men tekniken kan användas i många olika sammanhang för att underlätta inloggning mellan olika avdelningar och organisationer. Ett uppenbart område är kopplingen mellan grundskolor/gymnasieskolor och högskolor/universitet. Det kan gälla lärarutbildning, lärarstuderande och praktikskolor, pedagoger som studerar på högskola eller gymnasieelever som går universitetsutbildningar. 17

18 Tillgänglighet inkludera alla Kraven på att alla ska kunna vara delaktiga i samhällslivet ökar och ambitiösa mål sätts både nationellt och internationellt för att inkludera alla oavsett funktionsförmåga. Sådana mål uttrycks specifikt när det gäller offentliga digitala tjänster som ska vara tillgängliga för alla, till exempel inom EU. Sverige står bakom EU:s handlingsplan i 2010, som anger att IT ska komma alla medborgare till nytta genom att de offentliga tjänsterna förbättras och görs mer kostnadseffektiva och tillgängliga. Inom UNESCO pågår arbete med frågan som bland annat redovisas i rapporten Accessible ICTs and Personalized Learning for Students with Disabilities. I den digitala agendan It i människans tjänst framgår att tillgänglighet till och användbarhet av offentliga e-tjänster ska öka. edelegationen arbetar också med nya riktlinjer för utformandet av offentliga digitala tjänster. För skolans del betyder det att de tjänster som används ska uppfylla dessa krav på tillgänglighet på samma sätt som man har skyldighet att se till att den fysiska miljön gör det. Skolans uppgift är att ge alla elever möjlighet att nå målen. Därför måste också alla elever ha likvärdig tillgång till de lärresurser och verktyg som används i skolan. Digitala resurser skapar nya förutsättningar att kunna tillgodose elevers olika behov. Det gäller alla elever men särskilt de elever som är i behov av särskilt stöd och de som har nedsatt funktionsförmåga. Genom att använda informationsteknik har lärare större möjligheter att tillgodose alla elevers behov. Tillgänglighet i det här perspektivet fokuserar framför allt på hur digital teknik kan användas för att öka åtkomst till resurser och verktyg för elever som behöver någon form av kompensatoriska verktyg respektive elever i behov av särskilt stöd. Översikt av standarder inom området Standarder som syftar till att öka tillgängligheten till digitala resurser i generella termer utvecklas främst inom W3C. Konsortiet är den ledande organisationen när det gäller rekommendationer för webben och dess arbete avseende tillgänglighet går under beteckningen WCAG, som nu finns i version 2.0. WCAG innehåller ett stort antal rekommendationer för att göra webbinnehåll mer tillgängligt. Genom att följa dessa rekommendationer görs innehållet tillgängligt för en bredare skara människor med olika typer av nedsatt funktionsförmåga som synnedsättning, hörselnedsättning, inlärningssvårigheter, kognitiva funktionsnedsättningar, begränsad rörlighet, talsvårigheter, ljuskänslighet och olika kombinationer av dessa. Webbinnehållet blir för det mesta därmed också mer användbart för alla användare. WCAG riktar sig till såväl webbdesigners som webbutvecklare, beslutsfattare, inköpare, lärare och studenter. För att tillgodose gruppernas olika behov finns flera nivåer av vägledning; övergripande principer, generella riktlinjer, mätbara framgångskriterier och en omfattande samling med exempel på tekniker och vanliga misstag. 18

19 Principerna och riktlinjerna anger hur arbetet ska bedrivas och till varje riktlinje finns det mätbara framgångskriterier (krav) i tre nivåer att förhålla sig till: A (lägsta nivån), AA och AAA (högsta nivån). Principer: Möjlig att uppfatta (t.ex. alternativ text) Hanterbar (t.ex. tangentbord) Begriplig (t.ex. textinnehåll läsbart och begripligt) Robust (maximera kompatibiliteten med nuvarande och framtida användarprogram) Riktlinjer: 1.1 Tillhandahåll alternativ i form av text till allt icke-textbaserat innehåll så att det kan konverteras till format som användarna behöver, till exempel stor stil, punktskrift, tal, symboler eller enklare språk. 1.2 Tillhandahåll alternativ till tidsberoende media. 1.3 Skapa innehåll som kan presenteras på olika sätt (exempelvis med enklare layout) utan att information eller struktur går förlorad. 1.4 Gör det enklare för användare att se och höra innehåll, bland annat genom att skilja förgrund från bakgrund. 2.1 All funktionalitet ska vara åtkomlig med ett tangentbord. 2.2 Ge användaren tillräckligt med tid för att läsa och använda innehållet. 2.3 Designa inte innehåll på ett sätt som kan orsaka krampanfall. 2.4 Tillhandahåll sätt att hjälpa användarna att navigera, hitta innehåll och avgöra var de är. 3.1 Gör textinnehåll läsbart och begripligt. 3.2 Säkerställ att webbsidor presenteras och fungerar på ett förutsägbart sätt. 3.3 Hjälp användare att undvika misstag och rätta till misstag. 4.1 Maximera kompatibiliteten med nuvarande och framtida användarprogram, inklusive hjälpmedel. Inom CEN pågår också arbete med en europeisk standard som specificerar tillgänglighetskrav för ITprodukter och tjänster i samband med upphandlingar. Utöver de mer generella rekommendationerna som självfallet också är tillämpliga inom utbildningsområdet pågår arbete som är mer specifikt inriktat på lärresurser inom ISO/IEC JTC1s kommitté SC36 och inom det europeiska standardiseringsarbetet organiserat inom CEN TC

20 Rekommendation av standarder Rekommendationen är att använda WCAG 2.0 på ett sätt som är anpassad till resursens innehåll. Det är önskvärt att alltid använda den högsta nivån av tillgänglighet AAA. Liksom för offentliga webbplatser kommer AA att vara rekommendationen. När det gäller resurser för lärande kan däremot alla nivåerna att vara aktuella i olika situationer. I vissa fall kan resursen bara användas av seende personer (t.ex. en film), i andra fall gör en ljudfil att kraven på andra användningssätt än hörsel är inte är möjliga. Det som är viktigt är att tydligt ange för olika resurser vilken tillgänglighetsnivå som resursen klarar, dels för de olika delar som resursen består av, dels för resursen som helhet. Utöver att ange nivå är det viktigt att ange varför det inte är möjligt att använda en högre nivå. När det gäller metadatamärkning av resurser hänvisas till Svensk applikationsprofil för metadata. Under 2013 förväntas ISO/IEC JTC1 SC36 leverera en del av MLR som avser tillgänglighet vilket kan komma att påverka rekommendationen i denna del. Vägledning för beställare/inköpare Eftersom det inte alltid är möjligt att ange en generell nivå som resurserna ska uppfylla är det viktigt att dels ange en hög ambitionsnivå, dels tydligt beskriva vilka användarna är och vilka behov de har. På samma sätt som med andra verktyg kan man som beställare arbeta med dels generella lärresurser, dels med kompensatoriska resurser. Det innebär att vid anskaffning av digitala resurser kan det behövas flera olika resurser för att möta ett och samma utbildningsbehov det är kanske inte möjligt att få önskad tillgänglighet i en och samma resurs. En analys av marknaden och tillgänglighetskrav ska alltid göras. Vägledning för leverantörer Rekommendationen är att alltid ange nivån på uppfyllande av tillgängligheten för varje resurs och även för de ingående komponenterna. Detta görs i möjligaste mån i anslutning till annan metadatamärkning. Det är ur beställarens perspektiv ibland lika viktigt att veta på vilket sätt en resurs är mindre tillgänglig för några individer/grupper. Var alltså tydlig både med hur resursen uppfyller tillgänglighetskrav som på vilket sätt den inte gör det. Allmänna beskrivningar leder bara till besvikna användare. Utveckling inom området framöver Arbetet med tillgänglighet och inkludering kommer att bli allt viktigare. Inom EU och i Sverige pågår arbete med att skapa tydliga rekommendationer och standarder. Det är därför viktigt att följa utvecklingen och kontinuerligt uppdatera kraven på hur tillgänglighetsgraden ska anges och uppfyllas. Arbete sker i bl.a. i SIS kommittéer IT för lärande och Tillgänglighet. 20

21 Rekommendationer i korthet Svensk applikationsprofil Huvudrekommendationen är att systemleverantörer och innehållsleverantörer inom skolområdet använder den svenska applikationsprofilen för att representera och utbyta metadata. Denna profil baseras på MLR. I möjligaste mån bör LOM-baserad metadata migreras till MLR och den svenska applikationsprofilen. Distribution och paketering Där det är fråga om ett tydligt avgränsat utbildningsinnehåll med behov av resultatrapportering är SCORM det naturligt alternativ. När det gäller att koppla ihop olika typer av utbildningsinnehåll med begränsat resultatrapportering blir IMS Learning Tools Interoperability sättet att lösa detta. Förstahandsvalet på sikt är IMS LTI. Tesaurus och ontologi För att komma i mål krävs en ytterligare finansiering, men i avvaktan på fullständiga beskrivningar inom alla ämnen bör leverantörer använda de listor och kartor som är framtagna. Inloggning och skolfederation Rekommendationen är att både skolhuvudmän och leverantörer ansluter sig till federationen. Tillgänglighet Rekommendationen är att använda WCAG 2.0 på ett sätt som är anpassad till resursens innehåll. Det är önskvärt att alltid använda den högsta nivån av tillgänglighet AAA, men när det gäller resurser för lärande kan det vara aktuellt att använda alla nivåer i olika situationer. Det som är viktigt är att alltid tydligt ange vilken tillgänglighetsnivå som resursen klarar. 21

22 Förvaltning och kontaktinformation Vägledningen är tillgänglig för alla intresserade. För utformning av innehåll, förvaltning och utveckling svarar de deltagande organisationerna i SIS kommitté IT-standarder för lärande (TK 450) tillsammans. Vägledningen är resultatet av ett samarbete mellan användare och leverantörer. Synpunkter, bidrag och förbättringar av vägledningen kan göras direkt här. Specifika synpunkter på den svenska applikationsprofilen för metadata kan göras här. Vill du vara med i kommittén och få veta det senaste först, nätverka, påverka? Läs mer på kommitténs hemsida