Suomen Kuntaliitto. Kunnasta maakuntaan siirtymävaiheen

Transkript

1 Suomen Kuntaliitto Kunnasta maakuntaan siirtymävaiheen järjestelyt Helsinki 2017

2 Innehåll 1 Vård- och landskapsreformen genomförs stegvis... 4 Flera lagpaket ska ges på remiss våren Det är viktigt med förberedelser... 5 Tidsfrister för skyldigheten att lämna sammanställningar Landskapen inrättas och företräds av en temporär förvaltning... 7 Beredningsansvar... 7 Kommunerna deltar i beredningen i landskapen Stödtjänster, kommuner och landskap... 9 Servicecentren inleder sin verksamhet i etapper... 9 Landskapsanpassade lösningar håller på att tas fram för stödtjänsterna Beredningen av landskapens informationsförvaltning och IKT-lösningar...12 Samarbete mellan landskap och kommuner Kuntahankinnat kommunernas, beredningsorganets och landskapens gemensamma upphandlingar...14 Expertis och ramavtal Klarlägg vilka avtal som överförs...16 Begränsningslagen och avtal som ingåtts efter det att införandelagen blivit stadfäst. 17 Skyldighet att lämna sammanställning före utgången av Upphandlingskontrakt Dataskyddsklausuler Se över avtalsförvaltningen Hur ska lagstiftningen om valfrihet beaktas i avtalen? Kommunernas och samkommunernas egendomsarrangemang och egendomsöverföringar...20 Ingen ersättning när kommunernas lösa egendom och s.k. obligatoriska samkommuners egendom överförs Begränsade möjligheter till avtal efter det att sammanställningarna lämnats Egendomsarrangemang innan skyldigheten att göra en sammanställning införs Eventuella risker med egendomsarrangemang Att hyra ut kommunernas social- och hälsovårdslokaler till landskapet..24 Hyresavtalen med enskilda och kommunägda bolag övertas av landskapen Bolagiseringsskyldigheten Överföring av räddningsverkens egendom...27 Utrustningen övergår till landskapen och lokalerna hyrs för viss tid Personal Kommunarbetsgivarna ger förändringsstöd...29 Personalens ställning i reformen Frågor som bör förberedas

3 11 Bolagiseringsskyldigheten i fråga om kommunal företagshälsovård skjuts upp...33 Frågan om företagshälsovården är fortfarande öppen Kommunernas finansiering: den relativa skuldsättningen förändras...35 Granska fördelarna och riskerna med finansiella instrument Ekonominyckeln ett nytt ekonomiverktyg för landskapsreformens verkningar Kommunikation om förändring...38 Målgrupper för förändringskommunikationen Bilagor (på finska) Liite 1. Hankintalain määritelmiä Liite 2. Kuntien yhteinen ostovoima maakuntien hyödyksi Liite 3. Sopimukset ja vastuut, määräaikoja Liite 4. FCG Konsultointi tulevaisuuden kunnan rakentamisen sekä maakuntahallinnon ja sote-uudistuksen toteuttamisen tukena

4 Från kommun till landskap åtgärder under övergångsperioden 1 Vård- och landskapsreformen genomförs stegvis Vård- och landskapsreformen framskrider. Den 2 mars 2017 gav regeringen en proposition till riksdagen med förslag till bland annat en landskapslag, en lag om ordnandet av social- och hälsovården, en införandelag och en lag om ordnande av räddningsväsendet. Det rör sig om regeringens första proposition om landskapsreformen. Den innehåller ändringarna i de anställdas ställning, överföringen av personalen och i arbetsgivarnas intressebevakning. I propositionen ingår dessutom bestämmelser om landskapsval, ändringarna i lagen om statsandel för kommunal basservice och många andra bestämmelser om landskapen. Flera lagpaket ska ges på remiss våren 2017 Vård- och landskapsreformen är en omfattande helhet som inbegriper: Lagstiftningspaketet om valfrihet inom social- och hälsovården, som nu är ute på remiss. Lagstiftningen om andra uppgifter som landskapet ska utföra än uppgifterna inom social- och hälsovården, inklusive de tillhörande införandelagarna. Lagstiftningspaketet är ute på remiss. Vissa lagar som bereds särskilt och som ska på remiss i vår. Det rör sig om följande lagar: Räddningslagen Lagarna om tillväxttjänster (arbetskrafts- och företagstjänster samt regional utveckling) Trafiklagstiftningen (totalöversynen av lagen om enskilda vägar, landsvägslagen och vägtrafiklagen samt ändringar i transportbalken) Lagen om avbytarservice Arbetet med lagstiftningen pågår fortfarande när denna publikation utkommer och stora förändringar är fortfarande möjliga. Dessutom bereds en revidering av en stor mängd lagstiftning som gäller innehållet i de uppgifter som landskapen tar över. Den här publikationen bygger på regeringens proposition och lagutkast. Avsikten är att ge en samlad bild av sådant som kommunerna kan beakta redan nu och som det är motiverat att förbereda sig för redan under övergångsperioden. 4

5 Tanken är att publikationen kompletteras allt eftersom lagstiftningen tar form. Kommunförbundet och ministerierna samarbetar kring uppdateringen av handboken för landskapen, den s.k. färdplanen. Arbetet med lagstiftningen pågår fortfarande och till och med stora förändringar är möjliga. Det lönar sig att ha framförhållning i fråga om de ändringar reformen för med sig. Det är viktigt med förberedelser Reformen innebär en stor förändring som påverkar kommunerna på många sätt. Bestämmelserna om det som gäller under övergångsperioden finns huvudsakligen i införandelagen. Därför bör kommunerna noga bekanta sig med den kommande lagstiftningen före tidsfristerna i införandelagen. Kommunerna bör bedöma konsekvenserna för den kommunala ekonomin, de anställda och ordnandet av servicen. Det lönar sig att redan i förväg säkerställa att avtalen är à jour och att de anställdas arbetsavtal och tjänstebeskrivningar motsvarar de nuvarande uppgifterna. I synnerhet i fråga om fastighetsegendomen finns det skäl att försäkra sig om att registeruppgifterna stämmer, om ägandeförhållandena och objekten för arrendeavtal och om hur ar- 5

6 Från kommun till landskap åtgärder under övergångsperioden rendet bestäms. Dessutom lönar det sig att komma överens om ändamålsenliga arrangemang för kommunens vidkommande med avtalsparterna. På detta sätt säkerställer man att överföringen av egendom, ansvarsförbindelser och personal motsvarar de uppgifter som landskapen ska överta, och att överföringarna är ändamålsenliga för både kommunerna och landskapen. Det krävs ett omfattande samarbete mellan kommunerna och landskapen, såväl frivilligt som lagstadgat. Invånarnas välfärd utgör en helhet som både kommunerna och landskapen har ansvar för. De tjänster som landskapen ordnar kräver ett gott och fungerande samarbete och förhandlingar mellan kommunerna och landskapen. Detsamma gäller för främjandet av hälsa, välfärd och säkerhet, utvecklingen av näringarna och regionerna samt en planering av markanvändningen och en bra miljö. Strukturer, praxis och servicehelheter bör planeras med framförhållning. Enligt landskapslagen ska landskapet och kommunerna inom landskapet för varje fullmäktigeperiod förhandla om samarbetet, målen och arbetsfördelningen. Från gränsytor till kontaktytor ett utvecklingsinitiativ för samarbetet mellan kommun och landskap Tidsfrister för skyldigheten att lämna sammanställningar Landskapen övertar organiseringsansvaret för de överförda uppgifterna den 1 januari Införandelagen och övergångsbestämmelserna innehåller flera tidsfrister för förberedelserna och för inlämnandet av sammanställningarna. Tidsfristerna presenteras i olika avsnitt i denna publikation. Kommunerna kan fatta beslut som med avseende på reformen är motiverade redan innan de tidsfrister som lagen anger för skyldigheten att lägga fram en sammanställning löper ut. Efter tidsfristen kommer de överförda samkommunernas avtalsfrihet exempelvis i fråga om avtal med kommuner att inskränkas på det sätt som framgår av 30 i införandelagen. Efter det att samkommunerna lämnat en sammanställning över egendom som överförs (senast den 28 februari 2018) får de inte besluta om ärenden med betydande konsekvenser som binder landskapet. Se till att avtalen och de anställdas uppgifter är uppdaterade. Föregrip kommunens behov av samarbete med landskapet. Kontrollera när sammanställningar ska lämnas över egendom, avtal och andra ansvarsförbindelser. Närmare upplysningar: ledande jurist Kirsi Mononen, tfn

7 2 Landskapen inrättas och företräds av en temporär förvaltning Enligt införandelagen inrättas landskapen den 1 juli Företrädarna för kommunerna, samkommunerna och regionförvaltningen inom landskapet ska omedelbart efter lagens ikraftträdande avtala om sammansättningen på ett temporärt beredningsorgan. Landskapsförbundet leder avtalsförhandlingarna. Landskapsstyrelsen ska tillsätta beredningsorganet i enlighet med vad som avtalats. Tillsättningen är bara en formell bekräftelse av förhandlingsresultatet och det finns inget utrymme för prövning i samband med tillsättningen. Om ett temporärt beredningsorgan inte har tillsatts inom två månader från det att införandelagen trätt i kraft ska statsrådet tillsätta organet på förslag av Finansministeriet. Beredningsorganet ska då ha sammanlagt sex medlemmar från kommunerna i landskapet och samarbetsområdena för primärvården och socialvården, två medlemmar från sjukvårdsdistriktet, en medlem från specialomsorgsdistriktet, en medlem från landskapsförbundet, en medlem från räddningsverket, en medlem från närings-, trafik- och miljöcentralen och en medlem från arbets- och näringsbyrån. Dessutom ska varje medlem ha en ersättare. Beredningsansvar Det temporära beredningsorganet svarar för beredningen när det gäller att inleda landskapets verksamhet och förvaltning samt leder denna beredning. Dessutom utövar organet beslutanderätt och för dess talan fram till dess att landskapsfullmäktiges mandatperiod har inletts och landskapsstyrelsen har tillsatts. Beredningsorganet får ingå tidsbestämda avtal som gäller personal och annat. I fråga om personalen kan avtalen gälla till och med den 31 december 2018 och övriga avtal till och med den 31 december För att inleda verksamheten får organet förlänga och utvidga avtal med staten, kommuner, samkommuner och privata tjänsteproducenter utan konkurrensupphandling till utgången av

8 Från kommun till landskap åtgärder under övergångsperioden Kommunerna deltar i beredningen i landskapen Kommunerna är företrädda i beredningsorganen och deltar i den temporära förvaltningen bland annat på följande sätt: Kommunerna ska delta i beredningen när landskapens verksamhet och förvaltning inleds och lämna beredningsorganet den handräckning som behövs (införandelagen, 8 ) Beredningsorganet har trots sekretessbestämmelserna rätt att bland annat av kommunerna få de uppgifter som är nödvändiga för att förbereda inledandet av landskapets verksamhet och förvaltning i fråga om den personal som överförs till landskapen eller landskapens nationella servicecenter, kunderna, när det gäller de uppgifter och tjänster som överförs till landskapen, dock inte socialvårdens och hälso- och sjukvårdens klient- och patientuppgifter, driftsekonomin, när det gäller de uppgifter som överförs till landskapen och anknytande stödtjänster, eller som behövs för de sammanställningar över överföringen av samkommuner, deras egendom och ansvarsförbindelser och, i fråga om kommunerna, av lös egendom, avtal och ansvarsförbindelser och besittningen av lokaler. Upplysningarna ska överlämnas till landskapen i elektronisk form. Landskapet ska avtala med kommunerna och samkommunerna om de närmare detaljerna för överlämnandet. Närmare bestämmelser om uppgifterna och om tidsfristerna, formen och förfarandet för deras överlämnande får utfärdas genom förordning av statsrådet. (införandelagen, 9 ) Beredningsorganet ska informera kommunerna om beredningen och ge dem möjlighet att bli hörda (införandelagen, 10 ) De anslag som reserverats för att täcka utgifterna för förberedelserna av vård- och landskapsreformen och för den temporära förvaltningen har bedömts vara otillräckliga med avseende på hur omfattande reformen är. Alla parter är medvetna om detta och arbetet med att hitta lösningar pågår. Kostnadsansvaret kan inte huvudsakligen ligga på kommunerna. Landskapen inrättas den 1 juli Ett temporärt beredningsorgan representerar landskapet. Resurser måste avsättas för kommunernas och samkommunernas omfattande skyldigheter att lämna ut uppgifter och göra sammanställningar. Närmare upplysningar: utvecklingschefen för landskapsärenden Johanna Viita, tfn

9 3 Stödtjänster, kommuner och landskap Staten inrättar tre nationella servicecenter i samband med reformen: servicecentret för ekonomi- och personalförvaltning, servicecentret för informations- och kommunikationstekniska tjänster (IKT-centret) och servicecentret för lokal- och fastighetsfrågor (Maakuntien Tilakeskus). De kommer att överföras i landskapens ägo den 1 januari Servicecentren får bilda dotterbolag och upphandla tjänster utan konkurrensutsättning. Aktiebolaget Maakuntien Tilakeskus Oy har redan bildats. Arbetet med att de andra servicecentrens uppgifter och verksamhet pågår fortfarande, och vi vet i dagsläget inget närmare om deras exakta uppgifter. Den allmänna åsikten är deras uppgifter bara har att göra med nationellt nödvändiga lösningar där det krävs riksomfattande enhetlighet. Dessutom måste man beakta de grunder för undantag från skyldigheten att använda servicecentrens tjänster som anges i den föreslagna landskapslagen. Servicecentren inleder sin verksamhet i etapper Servicecentren kommer att inrättas och deras verksamhet att inledas i etapper. Därför måste landskapen vara beredda att i inledningsfasen ordna nödvändiga stödtjänster också i lägen där tjänsterna i ett senare skede eventuellt kommer att levereras av de nationella servicecentren. Närmare bestämmelser om servicecentrens uppgifter och om skyldigheten att använda tjänsterna utfärdas genom förordning. Bolag som bedriver verksamhet på den regionala marknaden i ett landskap är inte kunder hos servicecentren. Landskapsanpassade lösningar håller på att tas fram för stödtjänsterna Också landskapsanpassade lösningar håller på att tas fram för ordnandet av stödtjänster. Det finns mycket spelrum för landskapen både när det gäller de nationella servicecentrens verksamhetsfält och i fråga om andra stödtjänster. Det finns skäl att se över kommunernas och sjukvårdsdistriktens avtal om stödtjänster och annat samarbete redan i den förberedande fasen inför inrättandet av landskapen. 9

10 Från kommun till landskap åtgärder under övergångsperioden Kommunernas, samkommunernas och landskapens beredningsorganisation kan lämpligen redan nu granska olika alternativ för ordnandet av stödtjänsterna. Starka och kostnadseffektiva stödtjänster ordnade av ett eller flera landskap i samarbete med områdets kommuner utgör i många fall ett konkurrenskraftigt alternativ för ordnandet av stödtjänster och som samarbetsparter till de nationella servicecentren. Kommunerna och sjukvårdsdistrikten har gemensamma bolag för stödtjänster och inköpscentraler. Sjukvårdsdistriktens aktieinnehav kommer att överföras till landskapen. Det innebär att kommunernas och distriktens gemensamma bolag för stödtjänster kommer att samägas av kommuner och landskap inom de nya strukturerna. Det bör utredas vilken roll dessa samägda bolag har i förhållande till marknaden och vilken ställning de har enligt upphandlingslagen: är de verksamma på marknaden fullt ut eller är de anknutna enheter enligt upphandlingslagen? Dessutom behöver det läggas fast om bolagen är upphandlande enheter enligt upphandlingslagen (offentligrättsliga organ). Bedömningen måste göras från fall till fall, och resultatet påverkar bland annat hur samarbete enligt upphandlingslagen kan bedrivas med bolagen och vem de producerar tjänster för. Kommunernas och landskapens gemensamma bolag kan vara anknutna enheter eller marknadsagenter fullt ut i enlighet med ägarnas policy (BILAGA 1 på finska). Stödtjänstbolagens affärsplaner och produktionsvolymer ska bedömas med beaktande av att de för att kvarstå som anknutna enheter endast i mycket begränsad utsträckning får sälja sina tjänster till sådana bolag inom landskapskoncernen som omfattas av valfrihet. Noteras bör också att de anställda vid kommunägda bolag för stödtjänster inte övergår till anställning hos landskapen med stöd av införandelagen. Inte heller aktieinnehavet för de kommunägda bolagen som producerar stödtjänster överförs till landskapen eller de nationella servicecentren med stöd av lagen. Det måste klarläggas om kommunernas och sjukvårdsdistriktens befintliga samarbetsavtal ligger i linje med upphandlingslagen. Upphandlingslagen innehåller bestämmelser om sektorsövergripande myndighetssamarbete, och villkoren för sådant samarbete måste vara uppfyllda i de situationer där avtalet för sjukvårdsdistriktets del övertas av landskapet. Beakta i fråga om avtalen att det inom den nya strukturen inte längre nödvändigtvis finns samma förutsättningar som tidigare för samarbete mellan kommun och landskap. Det kan exempelvis bero på att kommunerna och landskapen inte längre i lagstiftningen har likadana uppgifter sinsemellan. Stödtjänsterna organiseras på det sätt som kommunerna och landskapet kommer överens om. Gör en analys av situationen och strukturen för kommunens stödtjänster i framtiden och försök finna en samarbetspartner om det behövs. En av aktörerna är de nationella servicecentren. 10

11 Landskapen har en skyldighet att anlita servicecentren i fråga om lösningar där det krävs riksomfattande enhetlighet. Närmare upplysningar: ledande jurist Pirkka-Petri Lebedeff, tfn jurist Tarja Krakau, tfn sakkunnig Karri Vainio, informationsförvaltning och IKT, tfn lokalservicechef Jussi Niemi, lokalservice, tfn ledande jurist Katariina Huikko, upphandlingslagstiftning, tfn

12 Från kommun till landskap åtgärder under övergångsperioden 4 Beredningen av landskapens informationsförvaltning och IKT-lösningar Förberedelserna när det gäller informationsförvaltningen och IKT-lösningarna är en väsentlig del av det nationella och landskapsspecifika arbetet inför reformen. Ordnandet av landskapens informationsförvaltning och IKT-tjänsteproduktion bör planeras på ett sätt som stöder en kundorienterad digitalisering av både kommunernas och landskapens tjänster samt ger kommuner och andra offentliga aktörer möjligheter att i samarbete producera IKT-tjänster på ett effektivt sätt. Ett nationellt IKT-servicecenter ska inrättas för landskapen. Centret avses få ett dotterbolag, ett IKT-utvecklingsbolag för social- och hälsovårdstjänster. Det lönar sig för landskapens beredningsorganisationer att noga följa och delta i arbetet med att bygga upp servicecentren. De nationella servicecentren kommer att ha ett begränsat verksamhetsfält och de kommer att inleda sin verksamhet stegvis. Därför bör landskapen vara beredda på att själva ordna med de nödvändiga informationssystem och IKTtjänster som behövs i förberedelsefasen och inledningsfasen av verksamheten. Fokus i det förberedande arbetet och den temporära förvaltningen i fråga om informationsförvaltning och IKT-lösningar bör ligga på att ta reda på utgångsläget när det gäller it-personalen, informationssystemen, avtalen om nyttjanderättigheter och tjänster och IKT-produktionsstrukturerna för de tjänster som överförs till landskapen. Dessutom bör landskapen under förberedelsefasen i samarbete med kommunerna försöka identifiera vilka alternativ som finns för produktionen av IKT-lösningar. Samarbete mellan landskap och kommuner Kommunerna och landskapen har på många delområden likartade behov av informationssystem. Förberedelsearbetet bör primärt fokusera på att utreda de alternativ som bygger på samarbete mellan landskapet och kommunerna inom landskapet. Det kan röra sig om exempelvis upphandlingssamarbete mellan kommuner och landskap (gemensamma regionala upphandlingar, samordnade upphandlingar eller en nationell upphandlingscentral, såsom användning av kontrakt som aktiebolaget KL-Kuntahankinnat har konkurrensutsatt) 12

13 in house-bolag som ett eller flera landskap äger tillsammans med områdets kommuner (utnyttjande av nuvarande aktiebolag eller delägarskap, bildande av nytt bolag). Om produktionen av IKT-tjänsterna ordnas enligt en aktiebolagsbaserad modell kan det i flera fall vara rationellt att genomföra arrangemanget och den tillhörande överföringen av personal, it-systemlösningar och avtal innan organiseringsansvaret överförs till landskapen vid ingången av Förberedelserna i fråga om informationsförvaltning och IKT-tjänster bör ske med beaktande av de pågående nationella informationsförvaltningsprojekten och de medföljande möjligheterna, exempelvis införande av tjänsterna inom den nationella servicearkitekturen, samarbetsprojektet UNA, som gäller översyn av klient- och patientdatasystemen, och projekten E-tjänster för ditt välbefinnande (ODA) - och Virtuella sjukhuset för utveckling av socialvådstjänster och hälso- och sjukvårdstjänster för medborgarna. På Kommunförbundet finns samarbetsforumet för informationsförvaltning (Akusti) och byrån för kommunernas nationella servicearkitektur (Kuntakapa), som i samarbete med de ansvariga ministerierna stöder landskapens beredningsorganisation när det gäller att planera förändringen och utnyttja de nationella informationssystemtjänsterna. I början måste strukturerna huvudsakligen basera sig på de nuvarande systemen. Det kommer att ta flera år i anspråk att grundligt se över systemen och göra dem enhetliga. Förberedelserna bör innefatta en analys av behovet av samarbete mellan kommun och landskap och hur samarbetet ska organiseras i den kommande strukturen. Närmare upplysningar: sakkunnig Karri Vainio, tfn

14 Från kommun till landskap åtgärder under övergångsperioden 5 Kuntahankinnat kommunernas, beredningsorganets och landskapens gemensamma upphandlingar Bolaget Kuntahankinnat har beredskap till samarbete med det temporära beredningsorganet och till att erbjuda även landskapen möjlighet att använda ramavtalen. Modellen är flexibel och medger ett lösningsinriktat nära samarbete. Syftet är att sörja för att kommunernas gemensamma upphandlingsvolymer inte blir alltför splittrade och att kommuner och landskap i samverkan kan försöka se till att kostnadstrycket på tre miljarder hålls i schack. Kommunala organisationer kan utan eget anbudsförfarande köpa in varor och tjänster som Kuntahankinnat konkurrensutsatt. Så gott som alla kommuner i Finland utnyttjar bolagets 70 ramavtal i olika utsträckning. Till kunderna hör genom avtal för upphandlingssamarbete också bl.a. Finlands evangelisk-lutherska kyrka och Keva. Expertis och ramavtal Kuntahankinnat konkurrensutsätter ramavtal och svarar för avtalsadministrationen. Fokus ligger på gemensamma nationella upphandlingar. De ger betydande stordriftsfördelar i form av lägre priser och/eller processfördelar. Det lokala utbudet är i allmänhet litet i sådana upphandlingar. Bolaget står för upphandlingsriskerna och har också beredskap för de ekonomiska följderna av överklaganden. Utöver traditionella volymupphandlingar har Kuntahankinnat genomfört stora datasystem för användning inom hela kommunsektorn. Till dessa hör bland annat ett elektroniskt system för konkurrensutsättning och ett för servicesedlar, e-tjänster för välbefinnandet, projekt för klient- och patientuppgifter, investeringar i samhällsutveckling (impact investing) och KY-nätet som part till statens VY-nät. Efter tio år av verksamhet har Kuntahankinnat kundorganisationer och nära kontakt med kundorganisationernas ledning och experter. Enligt vår respons är våra kunder enligt alla mått mycket nöjda (BILAGA 2 på finska). 14

15 En aktuell förteckning över konkurrensutsättningarna och färdiga ramavtal finns på adressen Bolaget Kuntahankinnat möjliggör stora volymer och erbjuder expertis i egenskap av en enhet för kommunernas och landskapens gemensamma upphandlingar. Närmare upplysningar: verkställande direktören för KL-Kuntahankinnat Oy Raili Hilakari, tfn

16 Från kommun till landskap åtgärder under övergångsperioden 6 Klarlägg vilka avtal som överförs De avtal som gäller ordnandet av socialvård, hälso- och sjukvård och räddningsväsendet överförs till landskapen. Undantag utgörs av de avtal där kommunen åtagit sig att lösa in de berörda lokalerna efter avtalsperiodens utgång. De avtalen överförs bara om kommunen och landskapen avtalar om det. Inlösningsvillkor av den typen kan finnas bland annat i fastighetsleasingsavtal eller livslånga avtal. Landskapen kommer att överta lokaler och lös egendom för sådan primärvård, specialiserad sjukvård, socialväsende och räddningsväsende som kommunen eller en samkommun ordnar. Landskapet och kommunen får emellertid avtala om andra arrangemang. I fråga om lös egendom gäller överföringen också rättigheterna till besittning och nyttjande samt immateriella rättigheter och tillstånd. Aktierna i aktiebolag övergår inte, med undantag av aktierna i de aktiebolag enligt 21 3 mom. i införandelagen som producerar social- och hälsovårdstjänster. I dessa fall kan inte kommunen och landskapet förhandla om aktieöverföring, till skillnad från när det gäller övrig lös egendom. Borgensansvaret i fråga om en borgensförbindelse som ingåtts för aktiebolagen ovan övergår till landskapet. Inget annat borgensansvar som kommunen har övergår till landskapet. Lån övergår inte till landskapet. Fast egendom övergår inte till landskapet. Sådan lös egendom och sådana aktier som kommunen äger för att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen om företagshälsovård övergår med avvikelse från vad som sägs ovan inte till landskapet. Det som sägs ovan gäller också samkommuner, dock inte sjukvårdsdistrikt, specialomsorgsdistrikt och landskapsförbund som överförs till landskapen med sina tillgångar, skulder och förbindelser den 1 januari

17 Begränsningslagen och avtal som ingåtts efter det att införandelagen blivit stadfäst Lagen om temporär begränsning av vissa av kommunernas och samkommunernas rättshandlingar inom social- och hälsovården (begränsningslagen) inför sådana restriktioner och skyldigheter för kommunerna och samkommunerna som de måste beakta när de ingår nya avtal eller ändrar gällande avtal under tiden den 1 juli december I övrigt får kommuner och samkommuner före vårdreformen ingå avtal och företa andra rättshandlingar oberoende av begränsningslagen. I fråga om eventuella nya avtal lönar det sig emellertid att beakta att landskapet inte övertar skadeståndsansvar eller något annat ansvar som följer av att ett avtal avslutas som kommunen ingått efter det att införandelagen blivit stadfäst, men innan ansvaret för att ordna social- och hälsovården och räddningsväsendet överförs till landskapet. Landskapet skulle endast överta ansvaret om det särskilt kommer överens om detta med kommunen. Det bör också beaktas att landskapet i vissa fall har möjlighet att själv bestämma om det övertar ett avtal eller inte. Det lönar sig att vara på det klara med frågorna kring överföringen av avtal för kommunens vidkommande när nya avtal upprättas, men att samtidigt analysera hur ändamålsenligt avtalet är ur landskapets synvinkel. Skyldighet att lämna sammanställning före utgången av 2017 Kommuner och samkommuner ska före utgången av 2017 lämna landskapet en detaljerad sammanställning över de lokaler som används inom social- och hälsovården, den lösa egendom som överförs och berörda avtal. Detta gäller inte sjukvårdsdistrikten, specialomsorgsdistrikten och landskapsförbunden. För dem gäller separata bestämmelser i fråga om överföringen av egendom och skyldigheten att lämna sammanställning. Det framgår inte av förarbetena till införandelagen vad som avses med en detaljerad sammanställning. Tanken är att landskapet med hjälp av sammanställningen ska få en uppfattning om befintliga avtal, avtalsparter, avtalens längd, skyldigheter och risker. Införandelagen innehåller inga särskilda bestämmelser om sekretess. Sammanställningarna kan innehålla sekretessbelagda uppgifter enligt offentlighetslagen (621/1999), och i fråga om dem är sammanställningen inte offentlig. Om begränsningslagen är tillämplig på ett avtal lönar det sig att i sammanställningen nämna uppsägningsvillkor i avtalet och erhållna investeringstillstånd. Närmare uppgifter om tidsplanen och Kommunförbundets aktuella uppfattning om innehållet i sammanställningen och riskerna förknippade med överföringen finns i BILAGA 3 (på finska). Det lönar sig att genast börja kartlägga avtal och ansvarsförbindelser och inleda arbetet med att ta fram sammanställningen. Upprätta gärna skriftliga avtal om ett avtal ursprungligen ingåtts muntligt. Avtal kan med fördel delas in i flera olika grupper: avtal 17

18 Från kommun till landskap åtgärder under övergångsperioden som kvarstår hos kommunen, avtal som landskapet övertar och avtal som kräver förhandlingar med landskapet eller avtalspartnern. Upphandlingskontrakt För upphandlingskontraktets del är huvudregeln under avtalsperioden att de avtalsvillkor ska gälla som var kända när konkurrensutsättningen genomfördes. Den upphandlande enheten kan också ha ställt upp villkor för ändring av avtalet. Om inga villkor finns, får inga väsentliga ändringar göras under avtalsperioden. Vid en väsentlig ändring blir upphandlingen en olaglig direktupphandling. Vårdreformen utgör inget undantag när det gäller tillämpning av upphandlingslagen. Dataskyddsklausuler EU:s allmänna dataskyddsförordning träder i kraft i maj Den kräver att alla avtal ska ändras i överensstämmelse med förordningen. Dataskyddsförordningen är förpliktande lagstiftning för myndigheterna, vilket innebär att kommunerna och samkommunerna måste se till att förordningsbestämmelserna beaktas i avtalen. De nödvändiga ändringarna måste göras oavsett om det är fråga om ett upphandlingsavtal eller något annat avtal. I praktiken krävs det förhandlingar med avtalsparterna. Eftersom avtalen överförs till landskapen först den 1 januari 2019 måste kommunerna och samkommunerna göra de ändringar som förordningen kräver, även om landskapet senare övertar avtalet i fråga. Se över avtalsförvaltningen Det lönar sig för kommuner och samkommuner att se över hela sin avtalsförvaltning när de kartlägger sina avtal. I den nya kommunallagen intar avtalsstyrningen och riskhanteringen av avtal en central ställning när det gäller att leda kommunen. Nedan finns en avtalsrekommendation som Kommunförbundet publicerat den 31 maj 2016, och av den framgår det vilka åtgärder kommunallagens bestämmelser i praktiken kräver. Hur ska lagstiftningen om valfrihet beaktas i avtalen? När avtal och förbindelser som gäller entreprenad (köpta tjänster) ingås och utnyttjande av eventuella optionsår övervägs bör innehållet i lagstiftningen om valfrihet beaktas. Enligt det förslag som var ute på remiss när denna publikation ges ut ska valfrihetslagen träda i kraft den 1 januari 2019 i fråga om personlig budget, kundsedel och betalsedel. I fråga om direktvalstjänsterna är paragraferna inexakta, men enligt detaljmotiveringen ska direktvalstjänsterna inte vara indelade i tjänster på basnivå och specialnivå och valfriheten träder i kraft den 1 januari 2019 också i fråga om dessa tjänster. 18

19 Affärsverken ska ha möjlighet att vara producenter för direktvalstjänsterna under en övergångsperiod. Det kan antas att entreprenadavtalen i många fall inte är förenlig med valfrihetslagstiftningen. Avtalen bör ses över för att se till att det finns en möjlighet att säga upp eller häva dem den 1 januari Eventuella problematiska lägen är särskilt förknippade med total utläggning på entreprenad, men också med andra tjänsteavtal. Exempelvis kan landskapets skyldighet att erbjuda vissa klient- och patientgrupper en personlig budget eller en kundsedel beroende på hur klienterna och patienterna väljer innebära en övergång från en tidigare privat vårdgivare till alternativa vårdgivare eller så kan en tidigare köpt tjänst bli en tjänst som finansieras genom kundsedlar eller personliga budgetar. Dessutom har ett enhetligare serviceinnehåll också en inverkan. Valfrihetslagstiftningen kommer att påverka kommunernas nyinvesteringar och reparationsinvesteringar och de långsiktiga hyresavtalen. Även om servicenätet i framtiden till stor del kommer att utformas utifrån klienternas och patienternas val kommer de lösningar kommunerna gått in för innan lagen om ordnande av social- och hälsovården träder i kraft att ha betydelse. Dels kan de användas till att trygga tjänsteproduktionen, men med skälig säkerhet bara för ett några år. I bolagsform kan kommunerna hyra ut lokaler för social- och hälsovård också efter övergångsperioden på 3+1 år. Det är möjligt att landskapet, ett bolag som landskapet bildat eller någon annan aktör är villig att hyra lokaler, men några garantier finns inte. Vid investeringar lönar det sig också att beakta att enligt den föreslagna införandelagen överförs lös egendom till landskapen utan ersättning. Klarlägg och särskilj avtal som gäller social- och hälsovård och andra ansvarsförbindelser. Förhandla i förekommande fall om avtalen så att överföringen låter sig göras. Notera begränsningslagen och de ramar som upphandlingslagen uppställer. Utred kontinuiteten hos både mer och mindre omfattande entreprenadavtal i förhållande till valfrihetslagstiftningen. Närmare upplysningar: ledande jurist Leena Hoppu-Mäenpää, tfn sakkunnig Tero Tyni, valfrihet, tfn ledande jurist Katariina Huikko, upphandlingslagstiftning, tfn

20 Från kommun till landskap åtgärder under övergångsperioden 7 Kommunernas och samkommunernas egendomsarrangemang och egendomsöverföringar Enligt regeringens proposition ska samkommunerna för lagstadgade sjukvårdsdistrikt, specialomsorgsdistrikten och landskapsförbunden med sina tillgångar, skulder och förbindelser överföras till landskapen den 1 januari 2019 (införandelagen, 18 ). Dessutom ska lös egendom som används inom den primärvård, den specialiserade sjukvård, det socialväsende och det räddningsväsende som kommunen ordnar övergå till landskapet (införandelagen, 21 ). Ingen ersättning när kommunernas lösa egendom och s.k. obligatoriska samkommuners egendom överförs Kommunerna avses inte få någon ersättning när deras lösa egendom och nämnda samkommuners och specialomsorgsdistrikts egendom överförs till landskapen. Enligt propositionen har landskapen och samkommunernas medlemskommuner rätt att avtala också på annat sätt om överföringen av samkommunernas jordegendom. Även i sådana fall ska den jordegendom som en samkommun äger och som är kopplad till sådan byggnadsegendom som behövs för verksamhet där ett landskap övertar organiseringsansvaret överföras till landskapet (införandelagen, 18 ). Exempelvis kan landskapet och samkommunens medlemskommuner gemensamt komma överens om att medlemskommunerna ska överta sådan jordegendom av samkommunen som landskapet inte behöver i den verksamhet som omfattas av landskapets organiseringsansvar. Det kan till exempel röra sig om olika rekreations- och skogsområden. Lagpaketet innehåller också en lag om ändring av mervärdesskattelagen. Enligt ikraftträdandebestämmelserna till den lagen betraktas överföring av en samkommuns eller en kommuns medel till ett landskap på det sätt som avses i införandelagen inte som försäljning eller överlåtelse i mervärdesbeskattningen. Det innebär att kommunerna inte behöver rätta återbäringar av mervärdesskatt kopplade till överförd lös egendom. I stället övergår ansvaret för momspåföljderna i detta avseende till landskapen. 20

21 Begränsade möjligheter till avtal efter det att sammanställningarna lämnats Enligt regeringens proposition ska samkommunerna för sjukvårdsdistrikten, specialomsorgsdistrikten och landskapsförbunden lägga fram en sammanställning över den egendom som överförs senast den 28 februari 2018 (införandelagen, 19 ). En myndighet i en samkommun får inte efter det att sammanställningen har lämnats besluta om ärenden med betydande konsekvenser som binder landskapet. Även landskapet har besvärsrätt över sådana beslut (införandelagen, 30 ). Inlämnade sammanställningar ska motsvara åtkomsthandlingarna för egendomen (införandelagen, 32 ). Kommunen ska lägga fram sin sammanställning över kommunens överförda egendom senast den 31 december 2017 (införandelagen, 23 ). Egendomsarrangemang innan skyldigheten att göra en sammanställning införs Kommunerna och samkommunerna kan klarlägga egendomens beskaffenhet och användningsändamål och vid behov göra egendomsarrangemang innan egendomen överförs till landskapen. Möjliga lösningar kan vara sådana egendomsarrangemang i fråga om marken där äganderätten till samkommunernas mark överförs till en eller flera samkommunens medlemskommuner, exempelvis genom fastighetsaffärer, bolagsomstruktureringar eller andra lämpliga arrangemang. Om arrangemanget innefattar mark som är bunden till byggnader kan sådan markegendom genom arrendeavtal arrenderas ut i första hand till samkommunen i den omfattning som social- och hälsovården kräver. 21

22 Från kommun till landskap åtgärder under övergångsperioden Senare, dvs. efter den 1 januari 2019, kommer arrendeavtal vid egendomsöverföring enligt införandelagen att gälla mellan kommunen och landskapet. Kommunerna och samkommunerna bör överväga egendomsarrangemang som gäller marken och åtminstone komma överens om vad som ska göras i fråga om de markområden och marker som inte direkt har att göra med hur social- och hälsovården ordnas. Liknande överväganden och arrangemang är möjliga också i fråga om andra egendomsposter än markegendom när de överförs från kommuner och samkommuner. Det rör sig exempelvis om byggnader, aktier, fordon, anordningar, möbler, utrustning och annan lös egendom. Större egendomsposter kan exempelvis överföras till ett separat bolag och vid behov går det att upprätta leasing- eller hyreskontrakt över användningen av egendomen med kommunen och sjukvårdsdistriktet och senare med landskapet. Eventuella risker med egendomsarrangemang Vid eventuella egendomsarrangemag eller hyresavtalsarrangemang som gäller lokaler måste det beaktas att landskapet inte övertar skadeståndsansvaret eller något annat ansvar som hänger samman med att avtalet avslutas, om det rör sig om avtal som kommunen ingår efter det att införandelagen har blivit stadfäst men innan ansvaret för att ordna social- och hälsovården och räddningsväsendet övergår till landskapet. Ansvaret överförs till landskapet bara om landskapet och kommunen avtalar om detta särskilt. Vid egendomsarrangemang måste man också vara medveten om vad som sägs i den s.k. begränsningslagen (Lag om temporär begränsning av vissa av kommunernas och samkommunernas rättshandlingar inom social- och hälsovården, 548/2016). Beakta också bland annat eventuella skattemässiga följder och de risker som är förknippade med att understöd återkrävs. I lagpaketet föreslås kommunerna och kommunernas bolag inte få någon befrielse från överlåtelseskatt vid kommunernas bolagsomstruktureringar som anknyter till reformen. Det innebär att överlåtelseskattepåföljder är möjliga när äganderätten till aktier, byggnader och fastigheter övergår. Det utreds som bäst om kommunerna temporärt i anknytning till reformen kan befrias från överlåtelseskatt. Försäljning av samkommunernas fastigheter till kommunerna och bolagsarrangemang är möjliga. Efter den 28 februari 2018 är möjligheterna till avtal begränsade. Utred också vilka alternativ som gäller för besittningen av kommunens lösa egendom. Beakta den s.k. begränsningslagen och införandelagens begränsningar i fråga om överföringen av ansvarsförbindelser när det gäller olika arrangemang. 22

23 Närmare upplysningar: lokalservicechef Jussi Niemi, tfn utvecklingschef Sari Korento, tfn

24 Från kommun till landskap åtgärder under övergångsperioden 8 Att hyra ut kommunernas social- och hälsovårdslokaler till landskapet Enligt 20 i den föreslagna införandelagen ska de lokaler som används för primärvård, specialiserad sjukvård, socialväsende och räddningsväsende som kommunen ordnar övergå i landskapets besittning den 1 januari 2019, om inte landskapet och kommunen kommer överens om något annat. Landskapet och kommunen ingår ett hyresavtal om besittning av lokalerna åtminstone till och med den 31 december Landskapet har rätt att förlänga giltighetstiden för ett hyresavtal med ett år. Denna hyresperiod på 3+1 år har också kallats övergångsperioden. Enligt införandelagen ska den avtalade hyran i dessa hyresavtal täcka de skäliga kapitalkostnaderna och underhållskostnaderna för lokalerna. Kapitalkostnaderna utgörs av kostnaderna för det bundna kapitalet för en fastighet, vilka består av räntor och kalkylmässiga avskrivningar. Räntefaktorn består av kravet på avkastning från det bundna kapitalet. Till kapitalkostnaderna hör kostnaderna för förvärv och ägande av fastigheten samt kostnaderna för servitut och lagstadgade skyldigheter. Till fastighetens underhållskostnader hör bl.a. förvaltning, användning, underhåll, skötsel av utomhusområdena, städning, värme, el, vatten och sophantering. En särskild förordning av statsrådet håller på att tas fram när denna handledning publiceras. Propositionen innefattar en ändring av mervärdesskattelagen som medger att utarrenderingen av en fastighet till landskapet blir momspliktig. Då kommer rätten till momsavdrag att kvarstå och kommunerna drabbas inte av extra utgifter. Om den slutliga användaren av fastigheten emellertid är ett landskapsbolag som inte över huvud taget bedriver momspliktig verksamhet är det inte möjligt att arrendera ut med skatteplikt och då kan hyresvärden bli skyldig att justera sina momsbokföringar i fråga om fastighetsinvesteringarna. 24

25 Hyresavtalen med enskilda och kommunägda bolag övertas av landskapen Om kommunen inte äger lokalerna, utan i stället besitter dem på grundval av ett avtal, ska kommunen överföra avtalet till landskapet i enlighet med 22 i införandelagen. Kommunen ska också överföra de hyresavtal som gäller lokaler för social- och hälsovård och räddningsväsendet och där kommunen själv är hyresgäst, oavsett vem som är hyresvärd. Med andra ord kan exempelvis kommunens dotterbolag fortsatt fungera som hyresvärdar. I detta sammanhang lönar det sig att beakta att dessa existerande hyresavtal mellan kommunen och ett dotterbolag, inklusive avtalsvillkoren, blir avtal mellan bolaget och landskapet. Således gäller bestämmelserna om en övergångsperiod i 20 gäller inte dem. Kommunen kan också göra nya överföringar av lokaler till exempelvis ett dotterbolag, men då måste begränsningslagens (548/2016) bestämmelser om intagande av uppsägningsvillkoret i hyresavtalen beaktas i de nya hyresavtal som ingås mellan dotterbolaget och kommunen. Kom också ihåg att beakta de skattemässiga påföljderna av sådana arrangemang. Social- och hälsovårdsministeriet tolkning är att begränsningslagen inte gäller arrendeavtal. Om inte landskapet och kommunen kommer överens om något annat övergår inte de avtal om lokaler till landskapet där kommunen åtagit sig att lösa in (t.ex. leasingavtal) de berörda lokalerna i sin ägo efter avtalsperiodens utgång (införandelagen, 22 ). Landskapet övertar inte heller skadeståndsansvar och andra ansvarsförbindelser till följd av att ett avtal sägs upp om det är fråga om ett avtal som kommunen ingår efter det att införandelagen blivit stadfäst, men innan ansvaret för att ordna social- och hälsovården och räddningsväsendet övergått till landskapet. Ansvaret övergår till landskapet bara om landskapet och kommunen särskilt kommer överens om detta. Läs mer om avtalen i kapitel 6. Bolagiseringsskyldigheten Kommunerna har i enlighet med 126 i kommunallagen (410/2015) bolagiseringsskyldighet när de bedriver verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden. Under övergångsperioden bygger kommunens uthyrningsplikt på införandelagen, och då anses kommunen inte vara verksam i ett konkurrensläge på marknaden på det sätt som avses i 15 kap. i kommunallagen. Efter övergångsperioden kommer läget dock att förändras. Efter övergångsperioden kommer kommunerna att ha möjlighet att hyra ut lokaler de äger både till landskapet och marknadsaktiva bolag inom landskapskoncernen och till andra bolag som är verksamma inom områden där kundens valfrihet gäller. I ett sådant läge ska kommunen anses vara verksam på marknaden om inte kommunallagen ändras innan dess. 25

26 Från kommun till landskap åtgärder under övergångsperioden Hyresavtal som kommunen ingått med bolag omfattas inte av övergångsperioden på 3+1 år. Bolagiseringsskyldigheten gäller uthyrning av kommunägda lokaler till landskapen och deras bolag efter övergångsperioden. Kom ihåg att beakta den s.k. begränsningslagen och införandelagens begränsningar i fråga om överföringen av ansvarsförbindelser. Närmare upplysningar: lokalservicechef Jussi Niemi, tfn utvecklingschef Sari Korento, tfn

27 9 Överföring av räddningsverkens egendom Varje landskap kommer att ha ett räddningsverk, vilket medger att närtjänster produceras effektivt och att räddningsväsendet också i fortsättningen tillhandahåller prehospital akutsjukvård på det sätt som landskapet bestämmer. Räddningsverket bedöms också i fortsättningen vara de viktigaste tillhandahållarna av prehospital akutsjukvård. Det finns preliminära planer på att så småningom övergå till riskbaserad placering av enheterna för prehospital akutsjukvård. På lång sikt kan detta innebära att det nuvarande nätet av brandstationer behöver anlitas i mindre utsträckning. Utrustningen övergår till landskapen och lokalerna hyrs för viss tid Den föreslagna införandelagen innebär att räddningsväsendets utrustning övergår i landskapets ägo den 1 januari De fastigheter som kommunerna äger kvarstår i kommunernas ägo, och landskapen hyr dem av kommunerna. Landskapet och kommunen ska ingå ett hyresavtal om besittningen av de kommunägda lokaler som räddningsväsendet använder, och avtalet ska gälla åtminstone till och med den 31 december Landskapet avses få en ensidig rätt att förlänga hyresavtalet med ett år, och det ska senast tolv månader innan avtalet löper ut underrätta kommunen om att det utnyttjar rätten. I dagens läge har landskapsförbundet ansvar för att ordna tjänsterna för två räddningsverks del. Förbundet äger emellertid i regel inte räddningsverkets lokaler, utan hyr dem av kommunerna. Förslaget påverkar inte de frivilliga brandkårernas egendom, eftersom de är föreningar som i regel äger eller hyr sina lokaler och äger sin utrustning. De frivilliga brandkårernas relation till räddningsväsendet i regionen, och i fortsättningen till landskapet, bygger på avtal. Brandskyddsfonden har finansierat brandstationer som kommunerna låtit bygga, och det är meningen att i samband med en översyn av lagen om brandskyddsfonden se till att kommunen inte blir föremål för återkrav om landskapet överger en fastighets ursprungliga användningsändamål. 27

28 Från kommun till landskap åtgärder under övergångsperioden Inga sådana ändringar av lagstiftningen om räddningsväsendet planeras som skulle medföra förändringar i principerna för dimensioneringen av servicen. Därför kommer reformen åtminstone inte i ett första skede att påverka behovet att använda räddningsverkens fastigheter eller utrustning. Räddningsväsendets utrustning övergår till landskapet, inga förändringar är att vänta i behovet att hyra lokaler av kommunerna. Räddningsverken fortsätter att vara de viktigaste tillhandahållarna av prehospital akutsjukvård. Närmare upplysningar: utvecklingschefen för räddningsväsendet Vesa-Pekka Tervo, tfn

29 10 Personal Kommunarbetsgivarna ger förändringsstöd Från och med början av 2019 kommer de anställda som sköter uppgifter inom socialvården, hälso- och sjukvården, brand- och räddningsväsendet, miljö- och hälsoskyddet, avbytarservicen, landsbygdsförvaltningen och landskapsförbunden samt vissa statliga uppgifter att överföras till de framtida landskapsarbetsgivarna. Inom vård- och landskapsreformen kommer ansvaret för att ordna dessa tjänster att övergå till 18 landskapsarbetsgivare. De nya arbetsgivarna får personal från kommuner och samkommuner, men dessutom också uppskattningsvis statsanställda. Enligt statistikcentralens lönestatistik över kommunsektorn fanns det 2015 totalt avlönade personer inom den kommunala sektorn på det finländska fastlandet. Av de anställda inom kommunsektorn kommer uppskattningsvis anställda och tjänsteinnehavare att övergå till anställning hos landskapen. Det är 50,3 procent av de nuvarande kommunernas och samkommunernas personal. Största delen av dem som går över till landskapen jobbar inom social- och hälsovården. Av den personal som överförs till landskapen arbetar inom social- och hälsovården (94,4 %) inom brand- och räddningsväsendet (2,9 %) inom avbytarservicen och landsbygdsförvaltningen (1,8 %) ca inom miljö- och hälsoskyddet (0,6 %) ca 636 för landskapsförbunden (0,3 %). Det finns totalt 367 kommunarbetsgivare som överlåter personal. De kommer att göra sammanlagt 396 överlåtelser av rörelse till landskapen. En arbetsgivare kan ha anställda inom flera landskap. Arbetskraftskostnaderna för den överförda personalen uppskattas uppgå till omkring 11 miljarder euro per år enligt 2016 års nivå. 29

30 Från kommun till landskap åtgärder under övergångsperioden Personalens ställning i reformen De centrala paragraferna när det gäller överföringen av de anställda finns i lagen om införande av lagen om ordnande av social- och hälsovård (införandelagen). 3 kap. Personal 14 Personalens ställning När uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet och den personal som utför dessa uppgifter överförs från kommunerna och samkommunerna till landskapen och landskapens nationella servicecenter i samband med landskapsreformen ska överföringen betraktas som överlåtelse av rörelse. Som överlåtelse av rörelse betraktas också överföring av stöduppgifter till de kommunala uppgifter som avses i 1 mom. och överföring av de personer som utför sådana uppgifter, om minst hälften av dessa personers faktiska uppgifter är stöduppgifter till i 1 mom. avsedda uppgifter. Landskapet svarar för sådan semesterlöneskuld som förfaller till betalning senast den 31 december Bestämmelserna i 1 och 2 mom. ska också tillämpas på överföring av uppgifter och de anställda som utför uppgifterna till en sammanslutning som hör till landskapskoncernen eller där landskapen har bestämmande inflytande och som bildas senast den 31 december Tilläggspensionsskydd De sammanslutningar som hör till landskapskoncernen eller där landskapen har bestämmande inflytande ska, om de bildats senast den 31 december 2020, se till att de personer får behålla en tilläggspensionsandel på nivån enligt 8 2 mom. i lagen om införande av pensionslagen för den offentliga sektorn (82/2016) som övergår till anställning hos sammanslutningarna till följd av ett arrangemang i samband med landskapsreformen från att ha varit anställda av ett medlemssamfund i Keva och vars anställning fortsätter i sammanslutningen utan avbrott fram till pensionsfallet. 16 Pensionsskydd för de anställda vid servicecentren De nationella servicecenter för landskapen som avses i 16 kap. i landskapslagen får bli medlemssamfund i Keva trots vad som föreskrivs i 3 2 mom. i lagen om Keva (66/2016). Dessutom finns det flera lagutkast som gäller personalens ställning. 30

31 Frågor som bör förberedas Följande frågor blir aktuella för beredning när lagen ska införas: 1. Insamling av uppgifter som gäller den överförda personalen De anställda vid kommunala och samkommunala enheter som läggs ned övergår alla till landskapen eller sammanslutningar som hör till landskapskoncernen eller där ett landskap har bestämmande inflytande. Om någon som arbetar på något annat kommunalt område än social- och hälsovården sköter stödtjänster som bara delvis anknyter till uppgifter som överförs till landskapen, till sammanslutningar som hör till landskapskoncernen eller till sammanslutningar där ett landskap har bestämmande inflytande, kommer denna person att överföras om de relevanta stödtjänsterna utgör minst 50 procent av hans eller hennes alla uppgifter. Det är den överlåtande arbetsgivaren som ska samla in uppgifterna om personalen. I fråga om dem som jobbar med stödtjänster kommer det att behövas särskilda riktlinjer i syfte att sörja för att landskapen får tillräckligt med anställda för stödtjänsterna, å ena sidan, och för att kommunerna får behålla tillräckligt med sådana anställda, å andra sidan. Närmare anvisningar kommer att ges om riktlinjerna för insamlingen av uppgifter och personalen inom stödtjänsterna. En preliminär förhandsutredning kommer att göras över den personal som ska överföras, och resultatet kommer att överlämnas till den temporära förvaltningen senast den 31 december Den slutliga rapporten blir klar i december 2018 (förhandsutredningen uppdateras utifrån situationen i december 2018). 2. Avtal om överföring av personal En mall håller på att tas fram för det avtal om överföring som ska utarbetas med den temporära förvaltningen. 3. Samarbetsförhandlingar De överlåtande organisationerna kommer att genomföra samarbetsförfaranden enligt lagen om samarbete mellan kommunala arbetsgivare och arbetstagare (449/2007) i fråga om personalöverföringen före utgången av september Närmare anvisningar om samarbetsförhandlingar finns på Kommunarbetsgivarnas (KT) webbsidor om förändringsstöd. De anvisningar och mallar som håller på att tas fram finns på både KT:s webbplats om förändringsstöd och på följande webbplats (på finska): Kommuner och samkommuner bör se till att kontinuerligt informera de anställda genast från det att förberedelserna inleds. Vilka anställda berörs av överföringen? Tänk också på förvaltningen och stödtjänsterna. Kontrollera vilka uppgifter de som kvarstår i kommunens tjänst har. 31

32 Från kommun till landskap åtgärder under övergångsperioden Glöm inte kommunikationen och kraven på samarbete. Närmare upplysningar: förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas, KT Kommunarbetsgivarna, tfn arbetsmarknadsombudsman Kirsi Korppi, KT Kommunarbetsgivarna, tfn

33 11 Bolagiseringsskyldigheten i fråga om kommunal företagshälsovård skjuts upp Skyldigheten att bolagisera den kommunala företagshälsovården blev uppskjuten till ingången av 2019 (Lag om ändring av 150 i kommunallagen, 1340/2016). Skyldigheten gäller produktionen av sådana sjukvårdstjänster och andra hälsovårdstjänster inom företagshälsovården som avses i 18 3 mom. i hälso- och sjukvårdslagen. Skyldigheten gäller inte de förebyggande insatser som avses i 12 i lagen om företagshälsovård. Under övergångsperioden ska servicen inom företagshälsovården i enlighet med 128 i kommunallagen prissättas marknadsmässigt och kommunen eller samkommunen ska i sin bokföring särredovisa företagshälsovårdstjänsterna från kommunernas övriga hälso- och sjukvårdstjänster. Företagshälsovården för kommunens eller samkommunens egna anställda behöver inte särredovisas, eftersom det då inte rör sig om verksamhet på marknaden. Konkurrens- och konsumentverket avser att komma med riktlinjer för marknadsmässig prissättning till stöd för aktörernas självutvärderingar. Bestämmelserna om befrielse från överlåtelseskatt i anslutning till personalens pensionsskydd och bolagiseringsskyldigheten gäller fortsatt för överföringar under övergångsperioden. Frågan om företagshälsovården är fortfarande öppen Att övergångsperioden för bolagisering av företagshälsovården förlängs med två år hänger samman med vård- och landskapsreformen. Förslaget i regeringens proposition innefattar dock inte i detta skede någon överföring av de förebyggande insatserna inom företagshälsovården till landskapen. Kommunerna och samkommunerna bör aktivt ge akt på hur bestämmelserna i fråga om vård- och landskapsreformen senare utvecklas när det gäller kommunens och samkommunens möjligheter att ordna och tillhandahålla företagshälsovård för den 33

34 Från kommun till landskap åtgärder under övergångsperioden egna och kommunkoncernens personal och även ge akt på om landskap och kommuner också i framtiden har möjlighet att bilda gemensamma bolag för företagshälsovård. Varje kommun och landskap måste bestämma hur tjänsterna inom företagshälsovården ska vara organiserade när servicen överförs till landskapen den 1 januari Till stöd för den valda lösningen håller Social- och hälsovårdsministeriet och Arbetshälsoinstitutet på att ta fram ett informationspaket med befintlig statistik över den arbetsföra befolkningen i landskapen, befolkningens behov, arbetsgivarna i landskapen, befintlig företagshälsovård i landskapen och vem som anlitar den. Paketet kommer också att innehålla den väsentliga lagstiftningen och olika alternativ för hur företagshälsovården kan ordnas och tillhandahållas samt vad de olika alternativen leder till. Informationspaketet kommer att finnas på webbplatsen regionreformen.fi i början av mars Länkar: Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 150 i kommunallagen Kommunförbundet.fi: Regeringen föreslår för riksdagen att skyldighet att bolagisera företagshälsovården skjuts upp till ingången av 2019 Kommunförbundet.fi: Särredovisning av företagshälsovård Muutoksessa - blogg på webbplatsen regionreformen.fi (på finska): Haloo maakunta mistä saisin yritykselleni työterveyshuoltopalvelut? Arbetshälsoinstitutet: Företagshälsovården inom vård- och landskapsreformen (på finska) Övergångstiden för skyldigheten att bolagisera företagshälsovården sträcker sig till Ge akt på vad som händer inom lagberedningen. Närmare upplysningar: ledande jurist Pirkka-Petri Lebedeff, tfn

35 12 Kommunernas finansiering: den relativa skuldsättningen förändras Användningen av skuldfinansieringen och investeringsbehoven måste planeras och prioriteras noga under övergångsperioden, så att behovet att täcka underskott blir beaktat också i skuldfinansieringen. Denna aspekt accentueras särskilt när man investerar i lokaler eller gör omorganiseringar i fråga om lokalerna. Nivån på den relativa skuldsättningen kan förändras väsentligt i olika kommuner och kommunkoncerner. Ofta är det ett affärsverk eller bolag som är den slutliga gäldenären, och den enhetens ekonomiska resultat påverkar kapaciteten att reglera lånen och bedömningen av kapaciteten. När den relativa skuldsättningen ökar, ökar också finansieringskostnadernas relativa betydelse. Beredskap för fluktuerande kostnader måste då finnas, och den kan skapas framför allt genom olika betoningar på kort- och långfristig finansiering, dock utan att glömma att säkerställa tillgången till långfristig finansiering. Följ utvecklingen på finansmarknaden i synnerhet med tanke på hur finansiärerna förhåller sig till såväl kommuner som den samlade offentliga sektorn. Det lönar sig att ge akt på och jämföra prissättning och andra lånevillkor. Kommunen gör å sin sida klokt i att fästa vikt vid de ekonomiska nyckeltalen och sina utvecklingsperspektiv, eftersom långivarna kan fatta sina lånebeslut utifrån sina egna kreditbetyg. Granska fördelarna och riskerna med finansiella instrument En förändring innebär alltid möjligheter, men samtidigt kan den vara förknippad med hot och risker. Behovet att analysera de erbjudna finansiella tjänsterna i relation till kommunens behov och framtidsutsikter accentueras. Det krävs utredning av hur valda lösningar kommer att påverka kommunens ekonomi, de direkta och indirekta kostnaderna, åtagandenas natur och eventuella behov av nya arrangemang. Utöver de direkta effekterna måste också de mer långsiktiga aspekterna beaktas (s.k. livscykeleffekter). Sannolikt kommer olika former av samarbete och partnerskap att öka också med avseende på lösningarna för finansieringen och genomförandet. Det som då är väsentligt utöver den erhållna nyttan är de delade riskerna och det delade ansvaret; dessutom 35

36 Från kommun till landskap åtgärder under övergångsperioden måste man klart ange på vems villkor och med vilka medel man försöker uppnå de uppställda målen. Avtalen och avtalskompetensen blir extra viktiga. De största samarbetsobjekten kommer sannolikt också framöver att vara lokallösningarna och deras finansiering. Det viktiga inom kommunens ekonomi är förutsägbarheten, och detta gäller också ränteflödena. Ränterisken är i praktiken kommunens största finansiella risk. Om derivat används för att föregripa risker och skapa skydd finns det skäl att noga tänka efter hur och på vilka villkor dessa instrument används. Marknadsläget är sådant att det uppmuntrar till avtal där en viss räntenivå kan låsas till och med så att den inträder efter flera år. I princip medger kommunernas ekonomiska planering ett sådant förfarande. Men eftersom omvärlden håller på att förändras kraftigt måste tidpunkter och genomförande i fråga om både finansieringsbehoven och skyddsbehoven granskas. Överväg också huruvida marknadsläget är den enda infallsvinkeln. Dessutom innebär en rättighet som avtalsparten har en skyldighet för kommunen. Det måste säkerställas att det finns beredskap att reagera om skyldigheten måste fullgöras eller eventuellt frånträdas i ett förändrat läge. Också kommunens egna verksamhetsprinciper och verksamhetsbefogenheter måste vara i behörigt skick. Kommunallagens principer för villkoren för att ge borgen och bestämmelserna om statligt stöd måste beaktas också under övergångsperioden. Överlag måste användningen av olika finansiella instrument och finansieringslösningar övervägas noga. I förändringssituationer och under övergångsperioder utgör ett gynnsamt läge inte en tillräcklig utgångspunkt, utan det valda instrumentet eller den valda tjänsten ska motsvara kommunens behov och kunna användas tillräckligt flexibelt vid eventuella förändringar. Analysera hur förändringen påverkar kommunens finansiella ställning och självförsörjningsgrad. Reformen kräver att användningen av finansiella instrument och finansiella lösningar övervägs noga. Förhandla om behövliga ändringar i de finansiella arrangemangen. Närmare upplysningar: sakkunnig Jari Vaine, finansiering, tfn

37 13 Ekonominyckeln ett nytt ekonomiverktyg för landskapsreformens verkningar Kommunförbundet har offentliggjort ett kompletterande verktyg till Finansministeriets övergångskalkyler, ekonominyckeln. Nyckeln är en excelfil som hjälper kommunerna att uppskatta landskapsreformens verkningar på kommunernas poster i resultaträkningen, finansieringsanalysen och balansräkningen för år Vid sidan av den egentliga kalkylen finns det per kontogrupp och balansräkningspost anmärkningar om sådant som de som planerar kommunens ekonomi bör beakta. Ekonominyckeln bygger på Finansministeriets beräkningar. Den kan användas fritt av vem som helst och kan modifieras för egna behov. Den uppdateras alltid när ministeriets beräkningar uppdateras. I Finansministeriets överföringsberäkning granskas landskapsreformens verkningar på de enskilda kommunerna utifrån kommunens ekonomiska balans, dvs. i vilken mån kommunens årsbidrag räcker till för avskrivningarna. Förändringar i balansen åskådliggörs i form av det kalkylerade trycket på att höja kommunens inkomstskattesats eller den kalkylerade sänkningsmånen. Överföringsberäkningen innehåller inga uppgifter om förändringar i kommunens inkomster eller utgifter och exempelvis inte heller om hur reformen påverkar kommunens balansräkning. Ekonominyckeln på Kommunförbundet.fi Prognostisera och testa förändringarna i budgeten i god tid. Närmare upplysningar: sakkunnig Mikko Mehtonen, tfn

38 Från kommun till landskap åtgärder under övergångsperioden 14 Kommunikation om förändring Att leda är att kommunicera. Under förberedelsefasen och den temporära förvaltningen kommer kommuner att genomföra strukturella förändringar i fråga om personal, egendom, avtal och andra ansvarsförbindelser, men också förändringar i organisationen när det gäller förtroendevalda och tjänsteinnehavare och de anställdas uppgifter. Kommunikation om förändringar får de anställda och berörda grupper att genomföra förändringar tillsammans. Invånarna behöver få information om och motiveringar till förändringar i servicen i god tid. Särskilt viktigt är det med en klar och åskådlig kommunikation, dialog och samverkan. Reformer ska förberedas och genomföras så öppet som möjligt. Det kräver att kommunerna använder flera kanaler för sin kommunikation och att kommunikationen sker nära invånarna. Den riksomfattande kommunikationen om reformen fungerar som stöd. Olika samarbetspartner planerar kommunikationen tillsammans i kommunikationsgruppen för landskapsreformen under Finansministeriets ledning, i kommunikationsgruppen för vårdreformen under Social- och hälsovårdsministeriets ledning och i landskapens kommunikationsgrupper. Samtidigt med förändringskommunikationen måste en kommunikationen för det kommande läget organiseras. Målgrupper för förändringskommunikationen Utöver det officiella samarbetsförfarandet behöver de anställda information som uppdateras fortlöpande om planer och praktiska arrangemang. Invånarna och kunderna står ovetande inför förändringen, och kommunikationen måste nå ut till alla på ett begripligt sätt. Delaktighet kräver invånarinriktad kommunikation. Också samarbetspartnernas och olika berörda gruppers behov av information måste beaktas när kommunikationen planeras och genomförs. Det krävs omfattande inform- 38

39 ationsinsatser när tjänster bolagiseras och valfrihet införs. Faktaunderlaget och omstrukturerade organisationers alla gamla data måste finnas tillgängliga för de nya aktörerna utan avbrott. Det är en krävande uppgift att lyckas kommunicera om 2018 års landskapsval. Medborgarna får mer makt, dvs. får rösta i ytterligare ett val, men röstningsaktiviteten måste också uttrycka den ökade makten. Gränserna för de framtida landskapsfullmäktiges uppgifter och ansvar måste presentera på ett konkret sätt. De nya politiska beslutsfattarna måste ha tillräckliga grundläggande kunskaper och färdigheter. Det centrala i kommunikationen om vård- och landskapsreformen är att de nuvarande och kommande aktörerna samarbetar. Sättet att ordna servicen kommer att förändras, men själva tjänsterna kvarstår. Landskapen och kommunerna måste organisera sitt kommunikationssamarbete utifrån invånarnas behov. Ansvars- och rollfördelningen måste överenskommas tillräckligt exakt. Kommunikationen om tjänsterna och interaktionen får inte glömmas bort till följd av omorganiseringen. Kommunförbundets reformstöd Erfarenheter av Siun sote (på finska): Kuulethan sie minnuu - kokemuksia Siun sotesta ja osallisuudesta suurten muutosten ytimessä Att leda är att kommunicera. Kommunikationen sker via flera kanaler och riktar sig till invånarna, personalen, berörda grupper och alla som deltar i förändringen. Lita på och anlita kommunikationsproffs. Närmare upplysningar: Sakkunnig Jari Seppälä, kommunikation, tfn

40 Från kommun till landskap åtgärder under övergångsperioden Liite 1 Hankintalain määritelmiä Mikä on sidosyksikkö: Hankintalain mukaan hankintayksiköllä voi olla sidosyksikkö, johon hankintayksikkö käyttää yksin määräysvaltaa siten kuin se käyttää omiin yksiköihinsä. Hankintayksiköillä voi olla myös yhteisiä sidosyksiköitä. Hankintalaki ei rajoita sitä, minkä muotoiset hankintayksiköt voivat muodostaa sidosyksiköitä. Sidosyksikössä ei kuitenkaan saa olla muiden kuin hankintayksiköiden pääomaa. Hankintalaki ei ota kantaa siihen, minkälaista toimintaa sidosyksikkö voi harjoittaa. Sitä rajoittaa mahdollisesti muu lainsäädäntö, esimerkiksi tällä hetkellä kunnissa kunnan kuntalain 7 :ssä tarkoitettu erityinen ja yleinen toimiala. Sidosyksikkömuodossa (yleensä oy) toimiminen on tällä hetkellä ollut yksi oman toiminnan järjestämisen (ts. tuotannon) tavoista. Mikä on julkisoikeudellinen laitos: Hankintalain mukaan julkisoikeudellisella laitoksella tarkoitetaan missä tahansa juridisessa muodossa toimivaa oikeushenkilöä, joka on nimenomaisesti perustettu huolehtimaan yleisen edun mukaisista tarpeista, joilla ei ole teollista tai kaupallista luonnetta. Edellytyksenä lisäksi on, että pykälässä tarkoitettu hankintayksikkö pääasiallisesti rahoittaa laitosta tai, että laitos on hankintayksikön valvonnassa taikka jonka johto-, valvonta- tai hallintoelimen jäsenistä edellä mainittu hankintayksikkö nimittää yli puolet. Julkisoikeudellisen laitoksen käsitteen ensimmäisen osan edellytysten on täytyttävä samanaikaisesti. Yksikön tulee olla oikeushenkilö, sen tulee olla perustettu tyydyttämään yleisen edun mukaisia tarpeita ja näiden tarpeiden on oltava luonteeltaan muita kuin teollisia tai kaupallisia. Julkisoikeudellisen laitoksen muut edellytykset ovat vaihtoehtoisia. Hankintayksikköaseman voi näin ollen saada myös muodoltaan yksityisoikeudellinen organisaatio kuten osakeyhtiö, yhdistys tai säätiö, mikäli laissa asetetut edellytykset täyttyvät. Edellytykset voidaan karkeasti ottaen jakaa kolmeen osaan: 1) nimenomainen perustaminen yleisen edun mukaisten tarpeiden tyydyttämistä varten; 2) näillä yleisen edun mukaisilla tarpeilla ei ole teollista tai kaupallista luonnetta ja 3) julkisyhteisöjen tai muiden julkisoikeudellisten laitosten käyttämä määräysvalta tarkasteltuun yhteisöön. Julkisoikeudellisia laitoksia koskevat ratkaisut ovat myös erittäin laajasti perusteltuja ja hyvin tapauskohtaiseen harkintaan perustuvia. 40

41 Mikä on horisontaalinen yhteistyösopimus: Hankintalaki lähtee siitä, että hankintayksiköiden on mahdollista toteuttaa tehtäviään myös yhteistyössä. Horisontaalinen yhteistyö on siis luettava yhdeksi oman toiminnan järjestämisen (ts. tuotannon) tavoista. Hankintalain mukaista horisontaalista yhteistyötä voivat tehdä hankintalain mukaiset hankintayksiköt, riippumatta niiden muodosta. Yhteistyön tekemistä rajoittaa kuitenkin laissa määritellyt yhteistyön edellytykset, ts. julkiset palvelut, jotka niiden on suoritettava, tarjotaan niiden yhteisten tavoitteiden saavuttamiseksi sekä kyseisen yhteistyön toteuttamista ohjaavat ainoastaan yleiseen etuun liittyvät näkökohdat. Lisäksi laissa säädetään prosentuaalinen rajoite siitä, miten toiminnan tulee kohdistua sopimuksen osapuoliin. Sillä, minkälaisen tehtävän suorittamisesta on kyse ja mikä ajatus on toiminnan taustalla, voi olla vaikutusta siihen, tulkintaanko sopimus tällaiseksi hankintalain 16 :n mukaiseksi järjestelyksi. Horisontaalisiin yhteistyösopimuksiin viitataan myös kuntalain 50 :ssä. Yleensä ne ovat olleet kunnalliseen yhteistoimintaan liittyviä sopimuksia. 41

42 Från kommun till landskap åtgärder under övergångsperioden Liite 2 Kuntien yhteinen ostovoima maakuntien hyödyksi Toivotamme maakunnat tervetulleiksi yhteishankintojemme piiriin. Haluamme yhteistyössä väliaikaishallinnon kanssa varmistaa puitesopimustemme jatkuvuuden maakuntien käyttöön. Joustavan yhtiömallimme avulla olemme ratkaisuhakuisia tiiviimmän yhteistyön rakentamiseksi maakuntien kanssa. Omassa roolissamme voimme varmistaa, ettei kuntien yhteistä hankintavolyymia hajoteta ja että yhteistyössä voimme osallistua 3 miljardin kustannuspaineen jakamiseen. Tunnemme asiakasorganisaatiomme tarpeet, koska meillä on 10-vuotisen toimintamme kuluessa solmittu kiinteät yhteydet asiakkaiden johtoon ja asiantuntijoihin. Haluamme tehdä oikeita asioita eikä vain asioita oikein, ja siksi mielellämme keräämme palautetta palveluistamme. Tähän asti saamamme palaute on ollut erinomaista kaikilla mittareilla. Kuntaorganisaatioiden on mahdollista hankkia Kuntahankintojen kilpailuttamia tuotteita ja palveluja omaa tarjouskilpailua järjestämättä. Suomen kunnista lähes jokainen hyödyntää 70 puitesopimustamme eri mittakaavassa. Asiakkainamme ovat hankintayhteistyösopimuksen kautta myös mm. Suomen evankelisluterilaisen kirkon organisaatiot ja Keva. Kilpailutamme puitesopimuksia ja vastaamme niiden sopimushallinnasta. Keskitymme valtakunnallisiin yhteishankintoihin, joilla saavutetaan huomattavaa mittakaavaetua hintasäästöinä ja/tai prosessihyötyinä ja joissa paikallinen tarjonta on yleensä vähäistä. Katamme kilpailutusten riskit ja olemme varautuneet eri tavoin myös valitusprosessien taloudellisiin seuraamuksiin. Perinteisten volyymihankintojen lisäksi olemme mukana toteuttamassa isoja tietojärjestelmähankintoja, jotka on haluttu levittää koko kuntakentän käyttöön. Näitä ovat muun muassa sähköinen kilpailutus-, potilastieto- ja palvelusetelijärjestelmä, digiajan omahoidon hyvinvointipalvelut, asiakas- ja potilastietojärjestelmähankkeita, vaikuttavuusinvestointia palveluna sekä KY-verkko valtion VY-verkon kumppanina. Kuntaliitto-konserni ja ulkopuoliset asiantuntijat tarjoavat meille tietotaitoansa oman osaamisemme tueksi. Koulutetun henkilökuntamme juuret ovat liike-elämästä, valtiolta ja kunnista. Tällä hetkellä meillä työskentelee 16 asiantuntijaa. Ajantasainen kilpailutuskalenteri ja valmiit puitesopimukset löytyvät osoitteesta KL-Kuntahankinnat Oy palveluksessanne 42

43 Liite 3 Sopimukset ja vastuut, määräaikoja Leena Hoppu-Mäenpää, johtava lakimies, lakiyksikkö 1. Kunnat ja sote kuntayhtymät (pois lukien VPL 18 :ssä tarkoitetut kuntayhtymät) mennessä: Kunta ja kuntayhtymät tekevät maakunnalle yksityiskohtaisen selvityksen niiltä siirtyvästä omaisuudesta, sopimuksista ja kunnalta vuokrattavista toimitiloista (VPL 23 ) Selvityksessä tulisi yksilöidä, mitkä kunnan hallinnassa olevat toimitilat olisivat siirtymässä maakunnan hallintaan. Selvityksestä tulisi toimitilan yksilöinnin lisäksi käydä yksityiskohtaisesti ilmi hallinnoiko kunta tilaa omistuksen vai vuokrasopimuksen nojalla. Jos tila on kunnan omistuksessa, kunnan tulisi tehdä selkoa VPL 20 :ssä määritellyistä tilan ylläpitokustannuksista ja tilaan liittyvistä kunnan kohtuullisista pääomakustannuksista. Jos kunta hallinnoi tilaa vuokrasopimuksen tai muun käyttöoikeussopimuksen nojalla, sopimus tulisi mahdollisimman tarkoin yksilöidä. Myös muut maakunnan vastuulle siirtyvät sopimukset tulisi yksilöidä ja luetteloida mahdollisimman yksityiskohtaisesti. Mikäli sopimus olisi 22 :n mukaisesti sellainen, ettei sitä olisi mahdollista siirtää tai jakaa eikä sitä olisi myös taloudellisesti tai muista syistä perusteltua irtisanoa, kunnan tulisi selvityksessä esittää, miten sopimukseen liittyvä vastuu jakautuisi ja käytännössä hoidettaisiin kunnan ja maakunnan välillä. Tarvittaessa kunnan ja maakunnan tulisi neuvotella asiasta. Yksityiskohtaista luetteloa siirtyvästä irtaimistosta ei olisi välttämättä tarpeen tehdä (tästä tarkemmin HE). Kunnan ja maakunnan suositellaan neuvottelevan selvityksen tekemisen yhteydessä tai tekevän selvityksen yhdessä. Hyvissä ajoin ennen tapahtuvaa siirtymää: Maakuntavaltuuston tulee tehdä päätös selvityksen perusteella kuntien sopimusten, vastuiden ja irtaimesta omaisuuden siirtymisestä sekä siirtymäkauden vuokrasopimuksen solmimisesta (VPL 24 ) : Kunta ja maakunta siirtävät maakunnalle sosiaali- ja terveydenhuollon sekä pelastustoimen järjestämiseen liittyvät sopimukset (VPL 22 ) Jos sopimus liittyisi myös kunnan jäljelle jääviin tehtäviin eikä sitä olisi mahdollista siirtää tai jakaa, kunnan ja maakunnan on sovittava sopimukseen liittyvän vastuun jakautumisesta. Maakunnalle eivät kuitenkaan siirry sellaiset toimitilaa kos- 43

44 Från kommun till landskap åtgärder under övergångsperioden kevat sopimukset, joissa kunta on sitoutunut lunastamaan kyseisen tilan omistukseensa sopimuskauden päätyttyä, jolleivät maakunta ja kunta toisin sovi. Jos kunta on antanut VPL 21 :n 3 momentissa mainitun, sosiaali- ja terveyspalveluja tuottavan osakeyhtiön puolesta takaussitoumuksen, takausvastuu siirtyy maakunnalle. Joissakin tilanteissa jouduttaneen myös harkitsemaan sopimuksen irtisanomista, jos se sopimusehtojen mukaisesti on mahdollista ja taloudellisesti sekä muista syistä perusteltua. Maakunnan vastuulle siirtyisivät erilaiset palvelujen ostoihin ja materiaalien hankintaan liittyvät sopimukset sekä esimerkiksi koneiden, laitteiden ja autojen leasingsopimukset tai muut vastaavat käyttöoikeussopimukset. Siirtyviin sopimuksiin lukeutuisivat siis muun muassa kunnan solmimat sopimukset sosiaali- ja terveydenhuollon palvelujen tuottamisesta. Kunta siirtäisi maakunnalle sellaiset sosiaali- ja terveydenhuollon tai pelastustoimen toimitiloihin liittyvät vuokrasopimukset, joissa kunta itse on vuokralaisena, riippumatta siitä, mikä taho on vuokranantajana. Vuokranantajana voi siis edelleen olla esimerkiksi kunnan tytäryhteisö. Maakunnalle siirtyisivät kaikki sellaiset toimitilojen hallintaa koskevat sopimukset, joissa tosiasiallisesti on kyse toimitilan vuokra- tai muuta käyttöoikeutta koskevasta sopimuksesta ja joissa kunta itse ei omista sopimuksen nojalla hallinnoimaansa tilaa : Kunnan järjestämän perusterveydenhuollon, erikoissairaanhoidon, sosiaalitoimen ja pelastustoimen käytössä olevat toimitilat siirtyvät maakunnan hallintaan, jos maakunta ja kunta eivät toisin sovi (VPL 20 ) Maakunnan ja kunnan välillä solmitaan toimitilojen hallinnasta vuokrasopimus siten, että se on voimassa vähintään 31. joulukuuta 2021 saakka. Maakunnalla on oikeus pidentää vuokrasopimuksen voimassaoloa yhdellä vuodella. Maakunnan tulee ilmoittaa oikeuden käyttämisestä kunnalle viimeistään 12 kuukautta ennen vuokrasopimuksen voimassaolon päättymistä : Maakunnalle siirtyy sen järjestämisvastuulle kuuluvaan toimintaan liittyvä irtaimisto, irtaimen omaisuuden omistusta, hallintaa ja käyttöä koskevat oikeudet sekä immateriaaliset oikeudet ja luvat mennessä: Kunta ja kuntayhtymä täydentävät vuonna 2017 tehtyä selvitystä, mikäli toimitiloissa, siirtyvässä irtaimessa omaisuudessa tai sopimuksissa on tapahtunut olennaisia muutoksia selvityksen antamisen jälkeen ja mikäli maakunta katsoo sen tarpeelliseksi (VPL 23 ) Kunta on esim. saattanut solmia vuonna 2018 sopimuksia, jotka tulee siirtää maakunnalle. HE esityksestä ei käy ilmi, milloin maakunnan on tehtävä näiden siirtymisestä viimeistään päätös. 44

45 Kuntaliiton ohjeita: Sopimusten etsiminen ja selvityksen tekeminen kannattaa aloittaa heti. Näin jää riittävästi aikaa mahdollisten kadoksissa olevien sopimusten etsimiseen. Mikäli sopimus on tehty suullisesti, tulee siitä laatia kirjallinen sopimus. Suullisten sopimusten siirtäminen voi olla käytännössä mahdotonta. Ajatuksena on, että maakunta saa laaditun selvityksen perusteella käsityksen sille siirtyvistä sopimuksista kuten Sopijakumppaneista Sopimuksen kestosta ja irtisanomisesta Sopimuksen kohteesta/olennaisista velvoitteista Riskeistä (esim. vastuunrajoitusehdot) Tarvitaanko sopimuksen siirtämiseen sopijakumppanin suostumus (onko tästä ehto) Mikäli sopimukseen sovelletaan rajoituslakia, selvityksessä kannattaa mainita, että lain edellyttämä irtisanomisehto on lisätty sopimukseen. Jos sopimuksessa on ehto, jonka mukaan määräysvallan vaihtuessa sopimus voidaan irtisanoa, asiasta kannattaa keskustella sopijakumppanin kanssa Mikäli sopimuksen kohteena on sekä maakunnalle siirtyviä, että kunnalle jääviä toimintoja/tiloja, nämä sopimukset täytyy selvittää erikseen. Koska kunta ja maakunta voivat sopia toimitilojen ja irtaimen omaisuuden siirtämisen osalta myös laissa todetusta poikkeavasti, nämä kannattaa kartoittaa hyvissä ajoin ja miettiä perusteita, miksi maakunnan ei kannata vastaanottaa ko. toimitilaa/irtainta omaisuutta. Kuntien tehdessä näin merkittävän sopimusmassansa kartoituksen, sen kannattaa samassa yhteydessä huolehtia kuntalain velvoitteiden täyttämisestä eli panostaa kunnan sopimushallintaan kokonaisuudessaan. Sopimushallinnasta saa lisätietoa Kuntaliiton keväällä 2016 julkaisemasta sopimussuosituksesta. Järjestelyyn liittyviä riskejä mm.: Järjestelyssä on kyse yrityskauppaan verrattavasta tilanteesta. Useissa kunnissa sopimushallinta ei ole tasolla, jota valtava sopimusmassan hallitseminen edellyttäisi. Pelkästään sopimusten läpikäynti on iso haaste, sopimuksia ei välttämättä löydy tai niiden tiedot ovat puutteellisia. Vaikka käytössä olisi sähköinen sopimushallintajärjestelmiä, sopimuksia ei ole useinkaan viety sopimushallintajärjestelmään kovin laajasti. Sopimushallintajärjestelmästä ei siten välttämättä ole kovinkaan paljon hyötyä ja moni kunta joutunee käymään sopimukset läpi käsityönä. Tiedossa ei ole, voiko sopimukset siirtää pelkästään fyysisesti vai pitäisikö ne olla myös sähköisessä muodossa. Itse selvitys pitää kuitenkin olla sähköisessä muodossa. Vaikka sopimukset olisivat sähköisessä järjestelmässä, se ei välttämättä ole yhteensopiva maakunnan järjestelmän kanssa. Miten sopimukset käytännössä siirretään ja kenellä sen aiheuttama kuluvastuu. 45

46 Från kommun till landskap åtgärder under övergångsperioden Miten varmistetaan liikesalaisuuksien, henkilötietojen ja muiden mahdollisten salassapitosäännösten noudattaminen näin isossa transaktiossa. Kuntien heikon sopimusosaamisen johdosta sopimuksista voi puuttua olennaisia sopimusehtoja (esim. irtisanominen, sopimuksen siirto, vastuunrajoitus), jotka turvaisivat kuntien asemaa tässä transaktiossa. Tämä on riski, jos maakunnilla on mahdollisuus jättää tällaiset sopimukset vastaanottamatta. Tähän ei anneta suoraa vastausta HEssa, mutta myös tämä tulkinta on mahdollinen. Sopimusehtojen lisääminen tai muuttaminen kesken sopimuskauden on esim. vuokrasopimuksissa mahdollista, mikäli sopijakumppani tähän suostuu. Jos kyse on hankintasopimuksesta, olennainen lisäys tai muutos ei ole mahdollinen ilman sen sallivaa sopimusehtoa. Hankintalaki ei salli olennaisia sopimusmuutoksia kesken sopimuskauden. Palveluiden ulkoistuksissa ja vuokrasopimuksissa riskinä ovat mm. rajoituslain voimaantulon jälkeen tehdyt sopimukset sekä ennen sen voimaantuloa tehtyjen sopimusten muuttaminen lain voimassaoloaikana. Jos sopimus on tehty tai sen jälkeen eikä sopimuksessa ole rajoituslain edellyttämää irtisanomisehtoa, maakunnalla ei ole velvollisuutta vastaanottaa sopimusta. Sama koskee tilanteita, joissa sopimusta muutetaan kesken sopimuskauden (tällaiseksi katsotaan myös esim. sopimukseen kirjatun option käyttö) eikä irtisanomisehtoa ole huomattu lisätä sopimukseen. Vuoden 2018 sopimukset eivät kuulu selvityksen piiriin, vaan niistä tehdään oma selvitys maakunnalle kesäkuun 2019 loppuun mennessä. Missään ei ole säännöksiä siitä, milloin maakunnan tulee päättää näiden sopimusten kohtalo ja milloin nämä sopimukset siirtyvät juridisesti maakunnalle. Kunta voi joutua odottamaan epävarmuudessa tietoa näiden sopimusten siirtymisestä yli kesän Voi syntyä tilanteita, joissa kunnan sopijakumppani vaatii kunnalta vahingonkorvausta. Korvausriitoja voi tulla sekä hankintalain että sopimusoikeuden perusteella. Jos kunta häviää jutun, jääkö korvaus sen maksettavaksi, vaikka riita johtuu sote-uudistuksesta. Entä kuka maksaa oikeudenkäyntikulut. Entä jos kunta haluaa tehdä asiassa sovinnon. 2. Sairaanhoitopiirit, erityishuoltopiirit ja maakunnan liitot (VPL 18 ) mennessä: Tehtävä maakunnalle yksityiskohtainen selvitys kuntayhtymän ja erityishuoltopiirin omaisuudesta ja vastuista (VPL 19 ) 1) kuntayhtymän omaisuudesta; 2) maakunnan vastuulle siirtyvistä veloista ja muista sitoumuksista, vastuista ja sopimuksista; 3) kuntayhtymän omaisuuden kirjanpidollisen arvostuksen perusteista; sekä 4) sellaisista olennaisista omaisuuserissä tapahtuneista muutoksista sekä toiminnallisista ja taloudellisista riskeistä, jotka eivät ilmene viimeisimmästä tilinpäätöksestä. 46

47 Selvityksen perusteella maakunnilla tulisi olla tieto siitä, minkälaista omaisuutta ja minkälaisia vastuita ja sitoumuksia niiden vastuulle on siirtymässä. Maakunnan toimintaan ja taloudelliseen asemaan vaikuttavat tekijät tulisi tunnistaa ja mahdolliset riskit minimoida. Selvityksessä tulisi yksilöidä maakunnalle siirtyvä omaisuus niin yksityiskohtaisesti, että esimerkiksi lainhuudot kiinteistöille voidaan myöntää ja osakkeiden omistusoikeus todentaa. Selvityksestä tulisi tämän vuoksi ilmetä siirtyvän kiinteän omaisuuden kiinteistörekisteritiedot ja osakemuodossa olevasta omaisuudesta vastaavat yksilöintitiedot. Selvitys liittyy oleellisesti VPL 32 :ään, sillä selvitys vastaisi 32 :n mukaan omaisuuden saantokirjaa. Myös toimitilojen ja maa-alueiden hallintaan oikeuttavat sopimukset tulisi selvityksessä yksilöidä ja luetteloida, jotta esimerkiksi maanvuokrasopimusten siirto olisi mahdollista rekisteröidä viimeistään (selvityksen antamisen ajankohta) Kuntayhtymän viranomainen ei saa 19 :ssä tarkoitetun selvityksen antamisen jälkeen päättää asioista, joilla olisi merkittäviä maakuntaa sitovia vaikutuksia, paitsi jos päätöksentekoa ei voida asian kiireellisyyden vuoksi lykätä. (VPL 30 ) Hyvissä ajoin ennen vuoden 2018 loppua: Maakunta ja kuntayhtymän jäsenkunnat voivat sopia yhteisesti sopia, että jäsenkuntien omistukseen siirtyy esim. sellaista kuntayhtymän maaomaisuutta, jota maakunta ei tarvitse järjestämisvastuulleen kuuluvassa toiminnassa (VPL 18 + HE). esimerkiksi virkistys- ja metsäalueet Sopimus kuntayhtymän maa-alueista tulisi tehdä hyvissä ajoin ennen vuoden 2018 loppua, jotta maakunnan toimitilojen ja maaomaisuuksien VPL 31 :ssä tarkoitetut siirrot valtakunnalliselle palvelukeskukselle saataisiin joustavasti toteutettua. 47

48 Från kommun till landskap åtgärder under övergångsperioden Liite 4 FCG Konsultointi tulevaisuuden kunnan rakentamisen sekä maakuntahallinnon ja sote-uudistuksen toteuttamisen tukena Tulevaisuuden kunnan rakentaminen edellyttää nykyisen strategian arviointia ja uuden strategian rakentamista. Toimintaympäristön ja kuntien roolin muuttuessa tarvitaan entistä vahvempaa strategista otetta. Muutosten ymmärtäminen ja ennakointi on toimivan strategian perusta. Selkeät linjaukset ja päämäärät mahdollistavat tavoitteiden nopeat tarkentamiset muuttuvassa maailmassa. Uuden kuntalain mukainen strategia luodaan poliittisen ja ammatillisen johdon vastuulla sekä kytkien henkilöstö, kuntalaiset ja sidosryhmät mukaan valmisteluun. Vuorovaikutuksessa erilaiset näkemykset muovataan yhteiseksi tahdoksi ja tavoitteiksi sekä taitavalla johtamisella strategian tavoitteet viedään kunnan arkeen. Lisätietoja kimmo.haapasalo@fcg.fi ja markku.pyykkola@fcg.fi Kunnan talouden tulevaisuuden näkymien ja talouden tasapainottamisen tueksi tarvitaan konkreettisia apuvälineitä. Talouden painelaskelmien lähtökohtana on palvelutarpeiden ja niistä johtuvien menojen kehityssuunnat ja mm. verotulojen ja valtionosuuksien ennakoitu kehitys lähivuosina ja karkeammalla tasolla myöhemmin 2020-luvulla. Talouden tasapainottamisen mahdollisuuksia voidaan arvioida tarkastelemalla tehtävittäin kustannuskehitystä, odotekustannuksia ja säästöpotentiaalia suhteessa samankaltaisiin kuntiin. Samanlaista arviointia ja apuvälineitä talouden hallinnan ja toiminnan tueksi tarvitaan myös tulevassa maakuntahallinnossa ja niiden sotepalveluissa. Lisätiedot heikki.miettinen@fcg.fi ja tuomas.jalava@fcg.fi Tukipalveluiden (mm. tekniset- ja kiinteistöpalvelut, ruokapalvelut, talous- ja palkkahallinto) tuotantoa tehostetaan supistamalla toiminta, organisoitumalla uudestaan yksin tai kumppaneiden kanssa tai uudelleen kehittämällä. Maakuntauudistuksessa toiminnan tehostaminen, kilpailuneutraliteettivaatimukset, uudet yhteistyömuodot alueellisesti sekä talouden ennakoitavuus ja kustannusrakenteen läpinäkyvyys saattavat edellyttää yhtiömuotoista toimintatapaa. Yhtiöittämisen toteuttaminen edellyttää kuntatoimintojen substanssiosaamista yhdistettynä taloudelliseen, verotukselliseen ja oikeudelliseen asiantuntemukseen Lisätietoja riitta.ekuri@fcg.fi ja anne.haapanen@fcg.fi Kestävä kiinteistönpito sekä toimitilojen ja muun omaisuuden hallinta vaatii onnistuakseen pitkäjänteistä strategista suunnittelua, jossa otetaan huomioon ja saatetaan tasapainoon resurssit ja tulevaisuuden muuttuvat palvelutarpeet. Maakunta- ja sote-uu- 48

49 distuksen yhteydessä on tärkeää oikeudenmukaisen vuokrajärjestelmän toteuttaminen, investointien eri vaihtoehtojen ja toteutusmuotojen selvittäminen sekä mahdolliset yhtiöittämisratkaisut. Lisätietoja Päivähoito-, koulu- ja sivistyspalvelujen palveluverkkojen kehittäminen sekä palvelujen uudistaminen takaavat tulevaisuuden kunnan toiminnallisen menestymisen. Kasvatus- ja opetus sekä sivistyspalvelut ja käytössä olevat resurssit tulevat tasapainottaa kuntalaisten tarpeisiin sekä elinvoiman ja hyvinvoinnin edistämisen tavoitteisiin. Uusien oppimisympäristöjen modernisointi, päiväkotien ja koulujen peruskorjaus- ja rakentamishankkeet sekä erilaiset monitoimitalohankkeet edellyttävät uudenlaisia osallistavia suunnittelutoimia. Lisätietoja Uusi maakuntahallintorakenne synnyttää uudenlaisia rajapintoja ja samalla yhteistyötarpeita organisaatioiden välille. Alueen asukkaiden kokonaisvaltaisen hyvinvoinnin edistämiseksi tarvitaankin kuntakonsernien ja maakuntakonsernin tiivistä yhteistyötä. Tämä tarkoittaa yhteisten menettelytapojen tai sopimusten tekemistä palveluissa ja palveluprosesseissa. Yhteistyön perustana on kuntakonsernien ja maakuntakonsernin strategiset linjaukset yhdyspinnoilla toimivien palveluiden toteuttamisesta. Luukkonen Jouko, Majoinen Kaija & Kuopila Antti: Rajapinnoilta yhdyspintoihin - kehittämisaloite kunnan ja maakunnan yhteistyöstä. Lisätietoja anssi.hietaharju@fcg.fi ja jarmo.asikainen@fcg.fi Onnistuneilla hankinnoilla pystytään vaikuttamaan olennaisesti sekä kustannuksiin että laatuun. Uuden hankintalain mahdollisuudet pystytään ottamaan tehokkaasti käyttöön ylläpitämällä ja kasvattamalla hankintaosaamista. Lisäksi sidosyksikkö näkökohtien ajankohtaisuus korostuu sekä uuden hankintalain että sote- ja maakuntauudistuksen myötä. Sopimusjohtaminen ja sopimusten riskienhallinta on nostettavissa johtamisen keskiöön. Maakunnalle siirtyvien ja kunnalle jäävien sopimusten selvittämisellä saadaan käsitys olemassa olevista sopimuksista, sopijakumppaneista, sopimuksen kestosta, velvoitteista ja riskeistä. Lisätietoja sirpa.korhonen@fcg.fi Uudistettu Sähköinen hyvinvointikertomus (SHVK) on kuntajohtamisen työväline, jolla voidaan valmistella lakisääteinen hyvinvointikertomus. SHVK tuottaa vertailevaa tietoa strategiatyöhön sekä toiminnan ja talouden suunnitteluun, toteutukseen, raportointiin ja arviointiin. SHVK:ta voivat hyödyntää kuntien ohella myös kuntayhtymät ja muut julkiset toimijat sekä yksityiset palveluntuottajat. SHVK:n yhteydessä oleva vaikutus- 49

50 Från kommun till landskap åtgärder under övergångsperioden ten ennakkoarvioinnin (EVA) työväline tukee kuntien luottamushenkilöitä ja viranhaltijoita päätösesitysten ennakkovalmistelussa. SHVK ja EVA ovat osoitteessa. Lisätietoja Reaaliaikainen arviointi on hyödyllinen työväline muutosjohtamiselle vaativisa rakenteellisten muutosten valmisteluissa ja toteutuksissa. Arvioinnissa seurataan ja analysoidaan toistuvasti muutoksen etenemistä sekä sen perusteella annetaan jäsentynyttä palautetta muutoksen toteuttajille ja vastuulliselle johdolle. Arvioinnin perusteella voidaan tehdä tarvittavia korjaustoimenpiteitä riittävän ajoissa. Reaaliaikaista arviointia on toteutettu mm. Oulun monikuntaliitoksessa ja ARTTU2-ohjelmaareaaliaikaisen arviointitutkimuksessa. Arviointitutkimusta tarvitaan sekä tulevaisuuden kunnan rakentamisessa että sote- ja maakuntauudistuksen valmistelussa. REA-puntarikyselyn tulosraportti syksy ARTTU2-tutkimusohjelman julkaisusarja nro 12/2016 Reaaliaikaisen arvioinnin hyödyntäminen rakennemuutoksissa. Reaaliaikaisen arvioinnin hyödyntäminen rakennemuutoksissa. Kokemuksia kuntaliitosten arvioinneista Lisätietoja ja Tulevaisuuden kuntaa tekemässä (2017) julkaisu FCG johdon konsultoinnin nettisivulla 50