HÅLLBAR AKTIVISM HÅLLBAR AKTIVISM. Fanzine version 1: Fanzine version 1: Aktivistsupport- gruppen i Stockholm

Transkript

1 HÅLLBAR AKTIVISM HÅLLBAR AKTIVISM Fanzine version 1: 2013 Fanzine version 1: 2013 Aktivistsupport- gruppen i Stockholm traumasupport@riseup.net Aktivistsupport- gruppen i Stockholm traumasupport@riseup.net

2 UTMATTNING UTMATTNING Först kommer lite information om utmattning. Sedan kommer några tips på vad du och din grupp kan göra för att minska utmattning. Varför behöver vi prata om utmattning? - utmattning påverkar dig och din grupp - för att lära oss aktivista på mindre destruktiva stt, och mer hållbara sätt - vi förändrar världen och strukturer genom hur vi är mot oss själva och mot andra - syftet är inte att skulda och skamma, syftet är att stödja & förstå varandra bättre Först kommer lite information om utmattning. Sedan kommer några tips på vad du och din grupp kan göra för att minska utmattning. Varför behöver vi prata om utmattning? - utmattning påverkar dig och din grupp - för att lära oss aktivista på mindre destruktiva stt, och mer hållbara sätt - vi förändrar världen och strukturer genom hur vi är mot oss själva och mot andra - syftet är inte att skulda och skamma, syftet är att stödja & förstå varandra bättre Vad är utmattning? - det är när ens känslor och tankar och kropp blir utmattade. - orsakas av att en under lång tid har arbetat hårt under stor stress, (t.ex. gjort demonstrationer, civil olydnad, aktioner, asylaktivism, bevittnat andras trauman, utsatts för statens våld). - händer långsamt under en längre tid när du kräver för mycket av dig själv. - påverkas av att vissa saker uppvärderas (t.ex. machoideal, att "en inte ska" påverkas av våld och repression, kortsiktiga och spektakulära aktioner) och andra saker nedvärderas eller bekräftas inte (t.ex. långsiktigt arbete, opinionsbildande/förändrande arbete, bokbord, flyers) samt samhällets press och förtryck. Vad är utmattning? - det är när ens känslor och tankar och kropp blir utmattade. - orsakas av att en under lång tid har arbetat hårt under stor stress, (t.ex. gjort demonstrationer, civil olydnad, aktioner, asylaktivism, bevittnat andras trauman, utsatts för statens våld). - händer långsamt under en längre tid när du kräver för mycket av dig själv. - påverkas av att vissa saker uppvärderas (t.ex. machoideal, att "en inte ska" påverkas av våld och repression, kortsiktiga och spektakulära aktioner) och andra saker nedvärderas eller bekräftas inte (t.ex. långsiktigt arbete, opinionsbildande/förändrande arbete, bokbord, flyers) samt samhällets press och förtryck.

3 Hur märker du det? Här skriver vi några vanliga symtom: - I kroppen: muskelspänning, trötthet, huvudvärk, ryggont, sömnsvårigheter. - I känslorna: irriterad, hjälplöshet/hopplöshet, livet blir surt och du slutar ha kul och va kul att va med, du tappar energi och mening, avtrubbade känslor, gråter lätt, får panikångest. - I tankarna: svårt att ta beslut och va fokuserad, tänker neggigt om tex aktivismen/livet/andra människor/dig själv, glömmer, orostankar, vaknar med huvudet fullt av grejer. - I vardagen: aktivismen tar över ditt liv, svårt att pausa, du tar paus men det är ändå inte vilsamt. Vi reagerar olika på press, och utmattning känns olika för oss. Det är inte säkert att du reagerar på samma sätt som din kompis gör. En kan också se det här som varningssignaler som du kan lyssna efter. När du märker att ditt sätt att fungera har förändrats, och du upplever något av det vi skrivit ovan, kan du vara på väg att bli utmattad. Det är då dags att stanna upp och känna efter vad du behöver göra för att ta hand om dig lite bättre. Vi har alla vårt sätt att reagera på press och stress. T.ex. får någon väldigt lätt ont/orolig i magen, en annan kan inte somna på kvällen, en tredje blir arg på alla nära relationer. Hur märker du det? Här skriver vi några vanliga symtom: - I kroppen: muskelspänning, trötthet, huvudvärk, ryggont, sömnsvårigheter. - I känslorna: irriterad, hjälplöshet/hopplöshet, livet blir surt och du slutar ha kul och va kul att va med, du tappar energi och mening, avtrubbade känslor, gråter lätt, får panikångest. - I tankarna: svårt att ta beslut och va fokuserad, tänker neggigt om tex aktivismen/livet/andra människor/dig själv, glömmer, orostankar, vaknar med huvudet fullt av grejer. - I vardagen: aktivismen tar över ditt liv, svårt att pausa, du tar paus men det är ändå inte vilsamt. Vi reagerar olika på press, och utmattning känns olika för oss. Det är inte säkert att du reagerar på samma sätt som din kompis gör. En kan också se det här som varningssignaler som du kan lyssna efter. När du märker att ditt sätt att fungera har förändrats, och du upplever något av det vi skrivit ovan, kan du vara på väg att bli utmattad. Det är då dags att stanna upp och känna efter vad du behöver göra för att ta hand om dig lite bättre. Vi har alla vårt sätt att reagera på press och stress. T.ex. får någon väldigt lätt ont/orolig i magen, en annan kan inte somna på kvällen, en tredje blir arg på alla nära relationer. Vad är dina varningssignaler som du kan lyssna efter? I en grupp kan ni ha en runda där ni berättar åt varandra vad era tecken är, och hur ni vill ha stöd av varandra att upptäcka och ta hand om dem. Vad är dina varningssignaler som du kan lyssna efter? I en grupp kan ni ha en runda där ni berättar åt varandra vad era tecken är, och hur ni vill ha stöd av varandra att upptäcka och ta hand om dem. Hur påverkas gruppen av att hela gruppen eller personer i den är utmattade? Här är tecken på att en grupp inte mår bra: Hur påverkas gruppen av att hela gruppen eller personer i den är utmattade? Här är tecken på att en grupp inte mår bra: Tilliten och lojaliteten i gruppen är inte på topp. Relationer blir sämre. Skvaller, mobbning och misstänksamhet. Samarbete går sämre. Massa irritation. Folk lämnar gruppen. Bland annat. Tilliten och lojaliteten i gruppen är inte på topp. Relationer blir sämre. Skvaller, mobbning och misstänksamhet. Samarbete går sämre. Massa irritation. Folk lämnar gruppen. Bland annat.

4 TIPS OCH ÖVNINGAR TIPS OCH ÖVNINGAR Så kan vi göra för att undvika utmattning - Om du inte kan göra en uppgift, säg det och be om hjälp. - Planera time- off (tid relaterat till om symtomen kvarstår) och gör andra aktviteter. - Fundera över varför du gör aktivismen. Det kan finnas många anledningar samtidigt. Bland allt kan det finnas både grejer som påverkar dig på ett bra sätt när du aktivistar och grejer som påverkar dig på ett sätt så du lätt mår dåligt när du aktivistar. Är det för dig själv eller för andra? Är det är ett sätt att fly undan erfarenheter och minnen du har? Är det för att du drivs av skuld? Är det för att få vänner och ett sammanhang? - Skapa en trygg stämning innan en aktion genom att i rundor dela era behov och strykor. - Socialt stöd är supervikitigt! Det kan vara i form av vängrupper, kompissystem, faddrar, kontaktperson. Håll kontakten med varandra och ta kontakt med personer som försvinner. - Stoppa skaller och tala ut. - Acceptera och visa din egen sårbarhet. Det inspirerar och visar andra att det är okej. - Om du märker att din vän är nära kanten, berätta vad du ser, hjälp hen sätta gränser, avlasta, ta med hen på time- off, betona att hen är bra men att hens strategier kan vara destruktiva. - Ät och sov bra. - Fysisk aktivitet (t.ex. va i naturen, sporta, ha sex, gå ut å vandra). - Fundera på hur alkohol och droger påverkar dig. - Fira och skapa positiva stunder i gruppen och med dig själv. - Jämför dig inte med hur mycket andra gör, eller hur mycket du tror andra orkar. Så kan vi göra för att undvika utmattning - Om du inte kan göra en uppgift, säg det och be om hjälp. - Planera time- off (tid relaterat till om symtomen kvarstår) och gör andra aktviteter. - Fundera över varför du gör aktivismen. Det kan finnas många anledningar samtidigt. Bland allt kan det finnas både grejer som påverkar dig på ett bra sätt när du aktivistar och grejer som påverkar dig på ett sätt så du lätt mår dåligt när du aktivistar. Är det för dig själv eller för andra? Är det är ett sätt att fly undan erfarenheter och minnen du har? Är det för att du drivs av skuld? Är det för att få vänner och ett sammanhang? - Skapa en trygg stämning innan en aktion genom att i rundor dela era behov och strykor. - Socialt stöd är supervikitigt! Det kan vara i form av vängrupper, kompissystem, faddrar, kontaktperson. Håll kontakten med varandra och ta kontakt med personer som försvinner. - Stoppa skaller och tala ut. - Acceptera och visa din egen sårbarhet. Det inspirerar och visar andra att det är okej. - Om du märker att din vän är nära kanten, berätta vad du ser, hjälp hen sätta gränser, avlasta, ta med hen på time- off, betona att hen är bra men att hens strategier kan vara destruktiva. - Ät och sov bra. - Fysisk aktivitet (t.ex. va i naturen, sporta, ha sex, gå ut å vandra). - Fundera på hur alkohol och droger påverkar dig. - Fira och skapa positiva stunder i gruppen och med dig själv. - Jämför dig inte med hur mycket andra gör, eller hur mycket du tror andra orkar.

5 OASER OCH ANKARE Oaser är aktiviteter som ger dig en paus från stressen eller traumat, genom att de ger dig möjlighet att gå helt in i något annat. Istället för att t.ex. se på tv, då ditt medvetande lätt kan glida in på orostankarna, så behåller oaserna ditt fokus på något annat eftersom de kräver att du gör något. Tex att klättra, pyssla med växter, skruva på cykeln...dessa aktiviteter kan både vara distraherande och lugnande för dig att göra. Gör en lista på vad som funkar för dig, och välj något från den när du behöver en paus. Ett ankare är en person, plats, aktivitet eller sak som ger dig en fysisk/kroppslig känsla av avslappning, trygghet och välbefinnande. Tex din mormor, havet eller din säng. Gör en lista på dina ankare, och gå till eller tänk på det ankaret när du behöver få en känna en positiv känsla som omväxling. Övningen är tagen från boken: Aftershock - confronting trauma in a violent world. A guide for activists and their allies. Av pattrice jones. Mycket bra lästips by the way! OASER OCH ANKARE Oaser är aktiviteter som ger dig en paus från stressen eller traumat, genom att de ger dig möjlighet att gå helt in i något annat. Istället för att t.ex. se på tv, då ditt medvetande lätt kan glida in på orostankarna, så behåller oaserna ditt fokus på något annat eftersom de kräver att du gör något. Tex att klättra, pyssla med växter, skruva på cykeln...dessa aktiviteter kan både vara distraherande och lugnande för dig att göra. Gör en lista på vad som funkar för dig, och välj något från den när du behöver en paus. Ett ankare är en person, plats, aktivitet eller sak som ger dig en fysisk/kroppslig känsla av avslappning, trygghet och välbefinnande. Tex din mormor, havet eller din säng. Gör en lista på dina ankare, och gå till eller tänk på det ankaret när du behöver få en känna en positiv känsla som omväxling. Övningen är tagen från boken: Aftershock - confronting trauma in a violent world. A guide for activists and their allies. Av pattrice jones. Mycket bra lästips by the way! TREVLIGA SAKER Fundera på dessa frågor själv, berätta det för en vän, sitt i par eller kör en runda i din grupp innan ni avslutar mötet. Vad gör jag bara för att det är trevligt? Formulera 1 sak du ska göra kommande vecka som du tycker om att göra. Vilken dag? GRUPPSAMTAL - Vilka förväntningar finns det på en som aktivist? Hur mycket skall en orka? När? - Vilka utmaningar ställs vi som grupp inför? Vilka personliga utmaningar finns i gruppen? - Vad kan vi ha för gemensamma strategier i gruppen för att aktivista mer hållbart? - Vilka egna strategier har jag redan för att ta hand om mig? Vilka nya behöver jag? TREVLIGA SAKER Fundera på dessa frågor själv, berätta det för en vän, sitt i par eller kör en runda i din grupp innan ni avslutar mötet. Vad gör jag bara för att det är trevligt? Formulera 1 sak du ska göra kommande vecka som du tycker om att göra. Vilken dag? GRUPPSAMTAL - Vilka förväntningar finns det på en som aktivist? Hur mycket skall en orka? När? - Vilka utmaningar ställs vi som grupp inför? Vilka personliga utmaningar finns i gruppen? - Vad kan vi ha för gemensamma strategier i gruppen för att aktivista mer hållbart? - Vilka egna strategier har jag redan för att ta hand om mig? Vilka nya behöver jag?

6 SKULD Grupppsamtal: Hur kan vi prata och tänka kollektivt kring skuld och ansvar? Syfte med att prata tillsammans i grupp om skulden är att se hur vi kan deala med skulden gemensamt och då kanske minska ohållbar skuld. När en känner personligt ansvar och skuld kan en lätt bli uppgiven, göra inget, känna maktlöshet och ilska. En tanke vi har är att istället se att en bara är en liten del av kampen och att en inte kan göra allt. Andra bidrar med andra delar så att vi gör kamperna tillsammans och kollektivt. SKULD Grupppsamtal: Hur kan vi prata och tänka kollektivt kring skuld och ansvar? Syfte med att prata tillsammans i grupp om skulden är att se hur vi kan deala med skulden gemensamt och då kanske minska ohållbar skuld. När en känner personligt ansvar och skuld kan en lätt bli uppgiven, göra inget, känna maktlöshet och ilska. En tanke vi har är att istället se att en bara är en liten del av kampen och att en inte kan göra allt. Andra bidrar med andra delar så att vi gör kamperna tillsammans och kollektivt. Samtalet: Beroende på hur stor grupp ni har och vad som passar er kan ni antingen sitta i helgrupp eller sitta i smågrupper 3-4 st i varje grupp och komma på strategier för hur en kan prata och tänka kollektivt kring skuld och ansvar. Om ni delat in er i smågrupper kan ni avsluta med runda i helgrupp. Samtalet: Beroende på hur stor grupp ni har och vad som passar er kan ni antingen sitta i helgrupp eller sitta i smågrupper 3-4 st i varje grupp och komma på strategier för hur en kan prata och tänka kollektivt kring skuld och ansvar. Om ni delat in er i smågrupper kan ni avsluta med runda i helgrupp. Några exempel på hur en kan försöka deala med skulden kollektivt: - alla får i en runda berätta om den skuld en kan känna - inspireras av psykradikalismen genom att krossa tanken "om du bryr dig om det här så måste du gör det här" för alla kan inte alltid pga olika omständigheter - synliggör gruppnormer ( tex macho- idel, tuff, välfungerande, pigg, positiv, alltid säga ja) - visa sig själv och andra medkänsla istället för egoism - prata om viktighetsperspektiv & överlägsenhetskänslor som finns i tanken "jag är den ända som kan fixa det här"/"det hänger på mig" - "det hänger på oss" - dela ansvaret med andra och skapa relationer med ömsesidigt stöd i gruppen - jobba med strukturen i gruppen (hur ni arbetar, vilka roller finns det, på vilket sätt gör ni saker, vad är era rutiner?) som ett sätt att komma ur individuell destruktiv skuld. Några exempel på hur en kan försöka deala med skulden kollektivt: - alla får i en runda berätta om den skuld en kan känna - inspireras av psykradikalismen genom att krossa tanken "om du bryr dig om det här så måste du gör det här" för alla kan inte alltid pga olika omständigheter - synliggör gruppnormer ( tex macho- idel, tuff, välfungerande, pigg, positiv, alltid säga ja) - visa sig själv och andra medkänsla istället för egoism - prata om viktighetsperspektiv & överlägsenhetskänslor som finns i tanken "jag är den ända som kan fixa det här"/"det hänger på mig" - "det hänger på oss" - dela ansvaret med andra och skapa relationer med ömsesidigt stöd i gruppen - jobba med strukturen i gruppen (hur ni arbetar, vilka roller finns det, på vilket sätt gör ni saker, vad är era rutiner?) som ett sätt att komma ur individuell destruktiv skuld.

7 Få syn på andra drivkrafter Bakgrund: Det kan ofta vara skuld som driver en att aktivista. Det som kan bli destruktivt med att använda skuld som bränsle för att göra saker är att skulden aldrig tar slut. Skulden kommer att få dig att tänka Jag gör aldrig tillräckligt och guilt- trippa dig så att du bara kör på och kör på. Det gör att du inte låter dig vila och risken är större för att bli utbränd. Skulden kan också få dig att pendla mellan hopplös likgiltighet och brinnande aktivism - att du byter mellan att ge upp hoppet om ditt och din grupps arbete, och att du gör jättejätte mycket. Skuld är en stor känsla som alltså kan aktivera en jätte mycket eller låsa en totalt. För att göra sin aktivism mer hållbar är det därför bra om en också använder sig av andra och olika känslor som bränsle för att göra den kamp en gör. Till exempel kan en också drivas av kärlek, glädje, sorg eller ilska. De här känslorna brukar kallas för aktiverande känslor för att de många gånger kickar igång oss. Ångest, rädsla, skam, skuld och äckel brukar kallas för hämmande känslor för de ganska ofta stoppar upp oss. Övning: Sitt själv och fundera och skriv ner på ett papper känslor du kommer på som gör att du vill eller gör din aktivism. Vad har du för känslor i dig när du aktivistar? Hur känns det innan du gör något? Hur känns det när du håller på? Hur känns det efteråt? När det är skönt eller flyter på att göra den kamp du gör, vilka känslor finns i dig då? Syfte med övningen: Få syn på och påminna dig själv om andra drivande känslor du kan ha istället för att bara drivas av skuld när du gör något. Få syn på andra drivkrafter Bakgrund: Det kan ofta vara skuld som driver en att aktivista. Det som kan bli destruktivt med att använda skuld som bränsle för att göra saker är att skulden aldrig tar slut. Skulden kommer att få dig att tänka Jag gör aldrig tillräckligt och guilt- trippa dig så att du bara kör på och kör på. Det gör att du inte låter dig vila och risken är större för att bli utbränd. Skulden kan också få dig att pendla mellan hopplös likgiltighet och brinnande aktivism - att du byter mellan att ge upp hoppet om ditt och din grupps arbete, och att du gör jättejätte mycket. Skuld är en stor känsla som alltså kan aktivera en jätte mycket eller låsa en totalt. För att göra sin aktivism mer hållbar är det därför bra om en också använder sig av andra och olika känslor som bränsle för att göra den kamp en gör. Till exempel kan en också drivas av kärlek, glädje, sorg eller ilska. De här känslorna brukar kallas för aktiverande känslor för att de många gånger kickar igång oss. Ångest, rädsla, skam, skuld och äckel brukar kallas för hämmande känslor för de ganska ofta stoppar upp oss. Övning: Sitt själv och fundera och skriv ner på ett papper känslor du kommer på som gör att du vill eller gör din aktivism. Vad har du för känslor i dig när du aktivistar? Hur känns det innan du gör något? Hur känns det när du håller på? Hur känns det efteråt? När det är skönt eller flyter på att göra den kamp du gör, vilka känslor finns i dig då? Syfte med övningen: Få syn på och påminna dig själv om andra drivande känslor du kan ha istället för att bara drivas av skuld när du gör något.

8 KONFLIKTER I AKTIVISTGRUPPEN KONFLIKTER I AKTIVISTGRUPPEN Kartläggning av konflikter De här stegen kan vara ett verktyg i det första skedet i konflikthantering. Det är ett sätt att strukturera, få lite ordning i konflikten. Använd det helst tillsammans i gruppen. Förutom själva kartläggningen ökar också medkänslan med varandra. Kartläggning av konflikter De här stegen kan vara ett verktyg i det första skedet i konflikthantering. Det är ett sätt att strukturera, få lite ordning i konflikten. Använd det helst tillsammans i gruppen. Förutom själva kartläggningen ökar också medkänslan med varandra. Svara tillsammans på dessa frågor om er konflikt: - formulera vad konflikten är, vad handlar konflikten om? - vem är med? - vilka strukturella fördelar har jag (gäller alla som är inblandade i konflikten) som jag behöver ta ansvar för och komma ihåg? (tex ålder, erfarenhet, utbildning, status, etnicitet, kön) - vilka är behoven? - vilka är rädslorna? - vilken dröm har du med konfliktlösningen? - vilken dröm, nutopi, har din grupp med er aktivism? När ni svarat på dessa frågor, sök efter: - Gemensam mark: Vilka behov och bekymmer delas av alla? - Nya perspektiv och insikter: Vad har inte blivit uppmärksammat tidigare? Vad har nu blivit tydligare? - Dolda behov, farhågor och intressen: Vilka öppet uttryckta behov kan dölja: - djupare behov och farhågor, - outtalade avsikter och intressen? - Särskilda problem: Vilka särskilda svåra områden behöver speciell uppmärksamhet - Rangordna varje parts viktigaste behov. Vilka lösningar finns det där bådas behov blev tillgodosedda? - Vilka andra parter finns det i den här konflikten? Vem påverkas mer? Har dessa behov/farhågor i konflikten? Vilka? Svara tillsammans på dessa frågor om er konflikt: - formulera vad konflikten är, vad handlar konflikten om? - vem är med? - vilka strukturella fördelar har jag (gäller alla som är inblandade i konflikten) som jag behöver ta ansvar för och komma ihåg? (tex ålder, erfarenhet, utbildning, status, etnicitet, kön) - vilka är behoven? - vilka är rädslorna? - vilken dröm har du med konfliktlösningen? - vilken dröm, nutopi, har din grupp med er aktivism? När ni svarat på dessa frågor, sök efter: - Gemensam mark: Vilka behov och bekymmer delas av alla? - Nya perspektiv och insikter: Vad har inte blivit uppmärksammat tidigare? Vad har nu blivit tydligare? - Dolda behov, farhågor och intressen: Vilka öppet uttryckta behov kan dölja: - djupare behov och farhågor, - outtalade avsikter och intressen? - Särskilda problem: Vilka särskilda svåra områden behöver speciell uppmärksamhet - Rangordna varje parts viktigaste behov. Vilka lösningar finns det där bådas behov blev tillgodosedda? - Vilka andra parter finns det i den här konflikten? Vem påverkas mer? Har dessa behov/farhågor i konflikten? Vilka?

9 Att tänka i behov I de flesta konflikter intar vi någon form av position. Den positionen kan ha mer eller mindre med vårt egentliga behov att göra. För att komma fram till en bra lösning för alla inblandade parter i en konflikt; samarbetslösningar eller så kallade vinna- vinna lösningar, behöver vi ibland se bortom dessa ytliga positioner ochdet som sägs (att se bortom skalet i ett gräl) och istället fokusera på behov. I en konflikt fastnar vi lätt i låsta positioner. Vi talar om vad vi vill ha istället för varför vi vill ha det på ett visst sätt. När människor uttrycker varför deras positioner är viktiga handlar det många gånger om underliggande behov. Dessa behov behöver tillgodoses för att få fram en lösning som tillfredsställer alla. Aktivt/empatiskt lyssnande Ett av de viktigaste redskapen du har som konflikthanterare är kommunikation. Många konflikter uppstår eller eskalerar på grund av brister i kommunikationen. Med kommunikation menar vi både förmågan att prata men också att lyssna. Att lyssna till sin motpart är en av de viktigaste stöttepelarna inom konflikthantering. Visar du inte intresse för den andres behov, rädslor och intressen kommer han eller hon inte heller göra det för din. Ha ögonkontakt om det är möjligt, detta funkar inte för alla. Ställ förtydligande frågor om du inte förstår. Nicka och ge intresserande kommentarer. Fokusera dina tankar på vad som sägs. Lyssna istället för att tänka på vad du ska svara, om det kommer en fråga ta istället några sekunder till att tänka efter då. Lyssna och sök mer efter personens känslor än efter själva händelseförloppet. Försök att helt undvika att ge råd och tips. Det tenderar att ta bort ansvar och självkänsla hos den som pratar. Stärk personen i hens egna roll I att hantera situationen på ett bra sätt. Att tänka i behov I de flesta konflikter intar vi någon form av position. Den positionen kan ha mer eller mindre med vårt egentliga behov att göra. För att komma fram till en bra lösning för alla inblandade parter i en konflikt; samarbetslösningar eller så kallade vinna- vinna lösningar, behöver vi ibland se bortom dessa ytliga positioner ochdet som sägs (att se bortom skalet i ett gräl) och istället fokusera på behov. I en konflikt fastnar vi lätt i låsta positioner. Vi talar om vad vi vill ha istället för varför vi vill ha det på ett visst sätt. När människor uttrycker varför deras positioner är viktiga handlar det många gånger om underliggande behov. Dessa behov behöver tillgodoses för att få fram en lösning som tillfredsställer alla. Aktivt/empatiskt lyssnande Ett av de viktigaste redskapen du har som konflikthanterare är kommunikation. Många konflikter uppstår eller eskalerar på grund av brister i kommunikationen. Med kommunikation menar vi både förmågan att prata men också att lyssna. Att lyssna till sin motpart är en av de viktigaste stöttepelarna inom konflikthantering. Visar du inte intresse för den andres behov, rädslor och intressen kommer han eller hon inte heller göra det för din. Ha ögonkontakt om det är möjligt, detta funkar inte för alla. Ställ förtydligande frågor om du inte förstår. Nicka och ge intresserande kommentarer. Fokusera dina tankar på vad som sägs. Lyssna istället för att tänka på vad du ska svara, om det kommer en fråga ta istället några sekunder till att tänka efter då. Lyssna och sök mer efter personens känslor än efter själva händelseförloppet. Försök att helt undvika att ge råd och tips. Det tenderar att ta bort ansvar och självkänsla hos den som pratar. Stärk personen i hens egna roll I att hantera situationen på ett bra sätt.

10 Kartläggning av konfliktsyn Bakgrund: En fråga vi kan fundera över när det gäller att hantera konflikter är vilken grundläggande konfliktsyn vi har. Kanske ser vi konflikter som någonting negativt som bör undvikas, avskaffas eller lösas så fort som möjligt? Eller kanske snarare som någonting neutralt, något som är positivt eller negativt beroende på utfallet och hur vi hanterar dem? Eller så ser vi kanske till och med konflikter som något positivt som snarast måste skapas eller åtminstone föras upp till ytan eftersom de handlar om viktiga frågor som behöver och bör hanteras på ett bra sätt. Vårt sätt att förhålla oss till konflikter och våra försök att hantera dem är styrt av vilken grundläggande syn vi har på konflikter. Ett vanligt problem i konflikter är att vi bär på någon form av falskt harmoni- ideal. Det kan ofta leda till att vi undviker konflikter och sopar dem under mattan snarare än att ta itu med dem. En kreativ utgångspunkt är att det finns många onödiga konflikter och ännu flera nödvändiga. Rent gruppdynamiskt menar Michel Foucault att i en grupp där det inte finns (utrymme för) konflikter har någon fått betala ett pris. När människor möts uppstår det naturligt spänningar mellan olika intressen, åsikter och behov. Vi behöver lära oss att möta och hantera dessa spänningar och konflikter på ett konstruktivt sätt. Att undertrycka konflikter och olikheter betyder inte att de inte finns, utan att de ligger under ytan och hämmar oss. Sitt en stund för dig själv med papper och penna och fundera på: Vad har jag själv för konfliktsyn? Vad lärde jag mig om konflikter när jag växte upp? Hur hanterade vuxna nära mig konflikter? Hur ser min konflikthistoria ut? När jag tänker tillbaka på mitt liv, vad är det för konflikter jag minns? Vad lät jag de konflikterna betyda efteråt? Vad tog jag med mig för lärdomar om mig själv/andra/konflikter efteråt? Vilken konfliktstil använder jag oftast? Vilken använder jag minst? Vad har jag haft för konflikter den senaste tiden? Vilken/vilka typ av konflikt rörde det sig om? Kan jag gissa att det fanns någon annan typ av konflikt under ytan? Kartläggning av konfliktsyn Bakgrund: En fråga vi kan fundera över när det gäller att hantera konflikter är vilken grundläggande konfliktsyn vi har. Kanske ser vi konflikter som någonting negativt som bör undvikas, avskaffas eller lösas så fort som möjligt? Eller kanske snarare som någonting neutralt, något som är positivt eller negativt beroende på utfallet och hur vi hanterar dem? Eller så ser vi kanske till och med konflikter som något positivt som snarast måste skapas eller åtminstone föras upp till ytan eftersom de handlar om viktiga frågor som behöver och bör hanteras på ett bra sätt. Vårt sätt att förhålla oss till konflikter och våra försök att hantera dem är styrt av vilken grundläggande syn vi har på konflikter. Ett vanligt problem i konflikter är att vi bär på någon form av falskt harmoni- ideal. Det kan ofta leda till att vi undviker konflikter och sopar dem under mattan snarare än att ta itu med dem. En kreativ utgångspunkt är att det finns många onödiga konflikter och ännu flera nödvändiga. Rent gruppdynamiskt menar Michel Foucault att i en grupp där det inte finns (utrymme för) konflikter har någon fått betala ett pris. När människor möts uppstår det naturligt spänningar mellan olika intressen, åsikter och behov. Vi behöver lära oss att möta och hantera dessa spänningar och konflikter på ett konstruktivt sätt. Att undertrycka konflikter och olikheter betyder inte att de inte finns, utan att de ligger under ytan och hämmar oss. Sitt en stund för dig själv med papper och penna och fundera på: Vad har jag själv för konfliktsyn? Vad lärde jag mig om konflikter när jag växte upp? Hur hanterade vuxna nära mig konflikter? Hur ser min konflikthistoria ut? När jag tänker tillbaka på mitt liv, vad är det för konflikter jag minns? Vad lät jag de konflikterna betyda efteråt? Vad tog jag med mig för lärdomar om mig själv/andra/konflikter efteråt? Vilken konfliktstil använder jag oftast? Vilken använder jag minst? Vad har jag haft för konflikter den senaste tiden? Vilken/vilka typ av konflikt rörde det sig om? Kan jag gissa att det fanns någon annan typ av konflikt under ytan?

11 Ni kan ha en runda i gruppen där de som vill delar med sig av det en kommit på om sig själv. Det här har jag med mig därför kanske jag gör så här idag. Ni kan ha en runda i gruppen där de som vill delar med sig av det en kommit på om sig själv. Det här har jag med mig därför kanske jag gör så här idag. Sedan kan ni sitta 3-4 eller i helgrupp och disskutera hur det här blir för gruppen: Vad triggar mig i min grupp utifrån min historia? (syfte att se och ta ansvar för sina behov). Hur har min grupp löst konflikter, om de har kommit upp? Vilka strukturer ökar konflikter och vilka strukturer minskar konflikter i vår grupp? Hur påverkas min grupps konflikthantering av den aktivism vi gör? Vilka yttre faktorer påverkar hur vi hanterar konflikter i gruppen? Sedan kan ni sitta 3-4 eller i helgrupp och disskutera hur det här blir för gruppen: Vad triggar mig i min grupp utifrån min historia? (syfte att se och ta ansvar för sina behov). Hur har min grupp löst konflikter, om de har kommit upp? Vilka strukturer ökar konflikter och vilka strukturer minskar konflikter i vår grupp? Hur påverkas min grupps konflikthantering av den aktivism vi gör? Vilka yttre faktorer påverkar hur vi hanterar konflikter i gruppen? Konflikträdsla Det kan också vara vanligt att konflikter helt unviks. Hjälpa varandra palla med konflikträdsla och konfliktundvikande, så att vi kan få det som är nice med konflikter: Så länge vi undviker dem lär vi oss inte allt det som är förknippat med en bra konflikt; ansvarstagande, gränssättning, respekt, tydlighet, ödmjukhet, lyssnande, dialog, flexibilitet, problemlösningsförmåga och så vidare. Samtal i helgrupp eller mindre grupper: Vad är jag och vad min grupp är rädd för? Vad undviker vi? Vad behöver jag för stöd? Vad för stöd kan jag ge till andra? Konflikträdsla Det kan också vara vanligt att konflikter helt unviks. Hjälpa varandra palla med konflikträdsla och konfliktundvikande, så att vi kan få det som är nice med konflikter: Så länge vi undviker dem lär vi oss inte allt det som är förknippat med en bra konflikt; ansvarstagande, gränssättning, respekt, tydlighet, ödmjukhet, lyssnande, dialog, flexibilitet, problemlösningsförmåga och så vidare. Samtal i helgrupp eller mindre grupper: Vad är jag och vad min grupp är rädd för? Vad undviker vi? Vad behöver jag för stöd? Vad för stöd kan jag ge till andra? Förebyggande strategier, några exempel: - Rollfördeling under möten - Mötesteknik - Mårundor innan/efter möten - Känslospanare under möten - Lära känna varandra mer i gruppen - Bas behoven: må bra, äta, sova - Se på strukturen i gruppen Förebyggande strategier, några exempel: - Rollfördeling under möten - Mötesteknik - Mårundor innan/efter möten - Känslospanare under möten - Lära känna varandra mer i gruppen - Bas behoven: må bra, äta, sova - Se på strukturen i gruppen