Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 3 - mars 2017

Transkript

1 Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 3 - mars

2 Innehåll BARNHÄLSOVÅRDEN utgivare: Staffan Skogar & Cristina Gillå, Redaktör: Gunilla Svedlund VÄRMLAND Ansvarig Kodningsmall för BVC s 03 Frågor och svar, klassifiseringskoder s 04 Klassificeringskoder i barnhälsovården ska registreras s 05 Frågor och svar s 06 Frågor och svar s 07 Frågor och svar s 08 Nya läkare på BVC s 08 FN:s konvention om barns rättigheter s 09 Leva med barn - som app s 09 Prenumerera på nyhetsbrev från RHB för barnhälsovård s 10 Cosmic R8.1, Mina genvägar, information s 11 Info från Livets tråd s 12 Dietisten informerar s 13 Lästips från sjukhusbiblioteket s 17 Inbjudan - introduktion för ny personal s 18 Fortbildning/Utbildning s 19 Lilla Liv:et är utgiven av Barnhälsovårdsenheten Värmland Kontaktuppgifter till BHV-enheten Staffan Skogar, BHV-öl staffan.skogar@liv.se Cristina Gillå, samordnare cristina.gilla@liv.se Jannette Grahn Vera, MBHV-dietist, jannette.veragarjardo@liv.se Anna Bodin, samordnare FC anna.bodin@liv.se Anna Lindgren Fändriks, psykolog MBHV, anna.lindgren@liv.se Gunilla Svedlund, assistent gunilla.svedlund@liv.se Besöksadress: Landstingshuset Barnhälsovårdsenheten Karlstad e-post: barnhalsovardsenheten@liv.se Adress till: Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård Föräldrastödsmottagningen Centralsjukhuset Karlstad Besöksadress: Bryggargatan 7 2

3 Kodningsmall för BVC Som tidigare har utskickats så måste även vi på BVC börja koda våra besök från april månad och det gäller för all personal. Detta har föregåtts av stor tveksamhet från BHV enhetens sida men det har inte varit möjligt att undanta vår verksamhet då beslutet är landstingsövergripande. Även inom chefsleden har det varit ett starkt tryck att BHV ska ingå i detta beslut. Diagnoserna som vi nu kommer att sätta kommer att mer bli formen av verksamhetsuppföljning och inte en diagnos i strikt medicinsk mening. Vi har försökt att minimera antalet koder och i nuläget är det rutinbesök, extrabesök och vid remittering till annan vårdgivare som kommer att kodsättas. Koder kan komma att ändras om vi ser att det finns behov av detta för vår uppföljning av verksamheten. Vi kommer alltså att få in uppgifter på antalet extrabesök som görs vid varje enhet och antalet remisser som skickas iväg. Detta kommer att ge en bild av vårdtyngden på respektive enhet som vi under flera år inte har kunnat få fram från Cosmic. I nuläget kommer sålunda de flesta besök att kodas utifrån att de är rutinmässiga hälsoundersökningar (Huvuddiagnos, Rutinmässig hälsoundersökning av barn Z001) samt (klassifikation av vårdåtgärder-kvå, rutinmässig hälsoundersökning av barn AV119). Våra besök innefattar som vi alla vet en enorm bredd och vi ger allehanda råd och stöd till alla våra föräldrar. Från den röda rumpan till hudpricken och vidare till anknytningen och tillbaka till ersättningsflaskan. Detta ska inte diagnossättas utan ingår i jobbet så att säga. Inget letande i diagnoslistor utan vi håller oss till de fåtal vi har. Vid extra besök blir det en annan femma och då skrivs huvuddiagnos U99.9 om det inte är något annat som finns med i listan på avvikelser som passar in. Om remiss skickas iväg så dokumenteras denna åtgärd med XT001(remiss utan närmare specifikation) annars så lämnas åtgärdsraden tom då det inte är en rutinmässig hälsoundersökning. Koderna i denna klassificeringslista kan ibland vara svåra att tyda så diagnosen Z639 (problem som har samband med den primära stödgruppen) blir ett samlingsnamn för brister i samspel och regleringssvårigheter hos barnet och den diagnos som lämpligast sätts när vidareremittering sker till psykolog eller föräldrastöd. KVÅ sätts även vid tolk och anmälan till Socialtjänsten. Ge oss gärna feedback om hur det går och detta kommer att gås igenom under vårens nätverksträffar. Staffan Skogar 3

4 Frågor och svar, klassificeringskoder Ska vi sätta diagnoskod/åtgärdskod vid intyg och telefonrådgivning eller är det endast vid besök med vårdkontakt? Inga diagnos- och åtgärdskoder ska sättas vid telefonkontakt eller administration, bara vid besök. Jag har ett barn som jag väger med 1-2 veckors mellanrum enligt BUM. Vilken diagnoskod ska jag använda då? Blir det extra besök så är det U99.9 som gäller. t ex vid besöket med viktkontroller. Hud vore bra med en lathundkod till för det tittar vi ofta på. Prickar, eksem, torr hud Kod rutinmässig hälsoundersökning av barn Z001 samt vårdåtgärder-kvå AV119, är det som kommer att användas mest som inkluderar råd och stöd som kan vara lite olika som ex prickar, torr hud, magknip, föräldrastöd. Eftersom det kan vara diverse saker som ingår i ett vanligt besök så har vi valt att inte specificera det. Besök där vi träffar föräldrar ofta för stöd i deras föräldraroll/föräldraskap ska det var Olyckskänsla/bekymmer/oro eller ska den endast gälla i samband med samtalsstöd efter EPDS. Vad det gäller din fråga kod för föräldrastöd är det U99.9 som det ska vara. Detta för att få fram extrabesöken. Cristina 4

5 Klassificeringskoder inom barnhälsovården ska registreras från Landstinget i Värmland har tidigare beslutat att alla verksamheter ska registrera klassificeringskoder och efter utredning gäller det även barnhälsovården. Det ger en möjlighet för uppföljning av verksamheten. Beskrivning av diagnoser och åtgärdskoder som ska användas finns i bifogad kodningsmall. Huvuddiagnosen fastställs när besöket avslutas. Extrabesök registreras med uppföljning av tidigare avvikelse och om remiss skickas till annan enhet. Se kodningsmallar gällande Barnhälsovården Diagnosklassificering-/Kodningsmallar/ För eventuella frågor kontakta Maria Johansson Klassificeringskoordinator klassifikation@liv.se tel På nätverksträffarna med BHV-sjuksköterskorna under våren kommer vi att följa upp och diskutera koderna. Barnhälsovårdsenheten 5

6 Frågor och svar Jag har en familj som inte vill vaccinera sitt barn mot hepatit b. Har hört mig för med apoteket och det finns inget Infanrix hib vaccin inom överskådlig framtid. Jag vill bara dubbelkontrollera med dig så att jag säger rätt till familjen. Det föräldrarna får välja på är då Infanrix hexa och Tetravac. Föräldrarna får ta ställning till vad som är viktigast, att få hib vaccinationen och då samtidigt ge hepatit b. Allternativt att inte ge hepatit b och då inte få hib vaccinationen. Det finns väl inget annat vaccin att få tag på just nu? Hib finns som separat vaccin, Act Hib som kan beställas. Om vaccination med enbart HiB vaccin påbörjats efter ett år behövs endast en dos. Staffan Något nytt angående höfter och ultraljud? nyligen haft ett barn här där mor hade skena som barn men bedömd på BB att inget ultraljud behöver göras? Idag remitteras ej barn för Ultraljudsundersökning om de legat i säte eller om det finns hereditet. Grunden är den kliniska BB undersökningen och vid oklarheter så skickas remiss för ultraljud. I de fall där föräldrar haft sen upptäckt luxation ska dock remiss skickas från BB. Vid luxation sker behandling som tidigare von Rosenskena i 6-12 veckor. Staffan 1. Jag försökte beställa Tetravacc via det nya beställningssystemet Apoex och fick då dels information om att leverenstiden var oviss samt att det behövdes en licens för att få beställa. Är detta med licens något nytt och hur ser det ut med bristsituationen? 2. Jag har en familj som önskar vaccinera sitt barn mot Rotavirus. Var det så att Rotarix ingår i förmånen och att de i sådana fall inte behöver betala för vaccinet om det skrivs på recept? Enligt vår BVC-läkare måste de ändå betala själva. Vid denna beställning ska det skickas ut tetraxim istället som är samma vaccin fast i annan förpackning. Någon licens ska inte behöva skrivas. Rota är på gång men det kommer att erbjudas alla först till hösten. Idag kan rotarix utskrivas på recept utan kostnad om man anser att indikation finns. För närvarande hänvisar vi till BVC läkaren eller läkaren på VC som får skriva ut recept och att vaccinet sedan ges på BVC eller VC och dokumentation görs som vanligt i svevac. Staffan 6

7 Frågor och svar, forts Hade en 3 månadersvaccin i dag som reagerade med ilsken rodnad på båda benen i anslutning till vaccinationen (Infanrix hexa och Synflorix enl rutin). Det var på hela benen runtom och blåfärgad på utsidan ena foten tills det släppte och blev normalt. Ingen påverkan på allmäntillståndet, övrig hudkostym helt ua. Reaktionen var helt borta inom några minuter. Bör vi utreda för allergi tex ägg? Eller är det annat vi bör göra? Det låter som en vaccinationsreaktion. Ej allvarlig och ej kontraindikation för att vaccinera vidare. Det kan göras på BVC även nästa gång. Ingen misstanke på äggallergi. ni kan vaccinera med en spruta i taget nästa gång, vänta några minuter emellan. Anmäl reaktionen till lm verket. Staffan I dag har jag vaccinerat samma flicka som i föregående ärende med 5 månadersvaccin enl rutin för BVC. Gav först Infanrix Hexa och flickan fick samma reaktion som vid föregående vaccinering, reaktionen släppte helt inom ca 5 min. Gav då Synflorix och samma reaktion igen, denna höll i sig drygt 30 min. Gav då 6 st Betrapred enl ord. av dr, reaktionen gav med sig helt efter ca 20 min. Flickan var helt opåverkad i övrigt. Dr undrar om ni vill titta på flickan inför nästa vaccinering? Familjen skall åka till Spanien i maj och funderar på om flickan (född ) bör vaccineras med MMR. tycker du? Verkar vara en rektion som kommer i anslutning till vaccination. Ingen allvarlg reaktion även denna gång så att det finns ingen kontraindikation mot att fortsätta vaccinera. Tycker ej att det finns indikation för kortison Om det finns oro hos föräldrar så kan detta göras på barnmott men det är inget måste. Dela upp sputorna även nästa gång. MPR kan ges då hon är över 6 månader. Samma förfaringssätt vad gäller MPR. Staffan Har en pojke som är 5 år 5 mån han fick sin första vaccination Infanrix Polio Hib vid 4 mån (tackat nej till pneumokock) sin andra vacc. fick han vid 7 mån, tackade sedan nej till fortsatt vaccination. Nu har föräldrarna en önskan om att åter börja vaccinera. Fick alltså sista vaccinet för snart 5 år sedan, vad ska pojken ha här på BVC och framöver i augusti går han över till skolan. Det första doserna räknas så du får nu ge boosterdosen som då blir tetravac. Även MPR skulle jag föreslå. Efter 3 år så ska han ha sin ordinarie 5 års spruta som då kommer att ligga i skolan. HiB kan även ges som en kompletterande dos, Act-Hib. Staffan 7

8 Frågor och svar, forts Jag har en flicka född -11 som kom till Sverige från Eritrea Har bott i Eskilstuna tidigare men har inga papper med sig och vet ej vilken BVC de varit på, jag har ringt runt till både privata och landstings BVC utan resultat, hon finns inte inskriven någonstans. Har försökt kontakta Migrationsverket för att se om de vet någonstans patienten har varit men har ej kunnat nå dem ännu. Mamman vet ej om hon fått några vaccinationer. Vad ska jag göra? Verkar svårt och märkligt då de bör veta var de bodde tidigare i Sverige. Om flickan har gått på BVC regelbundet så tycker jag att man kan anta att flickan är grundvaccinerad. Ärr? Hälsoundersökning? Föräldrar brukar komma ihåg om barnet har fått något stick. Vet de ej om att HU är gjord ska hon remitteras till asylssk för provtagning. Om prover tas så kan man då se om hon är vaccinerad mot hepatit B. Om ingenting fås fram och det verkar helt oklart om flickan är vaccinerad så börja om men om hon gått regelbundet på BVC så skulle jag enbart komplettera med 5 års spruta. Staffan Vi behöver förnya våra delegationer för läkemedel-akut barn. Finner inga delegationsblanketter längre. Ska de användas? Vi har ett lokalt PM akut barn och där står jag som undertecknare. Detta ska räcka och ni behöver ej egna lokala delegationsblanketter. /Staffan Nya läkare på BVC Den 12 maj hålls en introduktionsdag för ny personal på BVC. Se program i detta nummer. Under eftermiddagen kommer det bli en genomgång av undertecknad om arbetet på BVC som läkare och genomgång av våra rutiner. Väl mött hälsar Staffan 8

9 FN:s konvention om barnets rättigheter < En lättläst skrift > Artikel 24 Handlar om barnets rätt till hälsovård och sjukvård. Länderna lovar att göra allt de kan för att barn ska få bra hälsa. Alla barn har rätt att få vård när de är sjuka. Kvinnor som väntar barn och mammor med nyfödda barn ska få bra vård. Föräldrar ska få lära sig hur de ska mata och vårda sitt barn. Rika länder ska hjälpa fattiga länder. Den populära boken Leva med barn som app! I intervjuer med föräldrar har det framkommit att många föredrar att ta till sig information via sin telefon eller surfplatta snarare än via en bok. Därför finns nu klassikern Leva med barn som app. Appen innehåller precis samma texter som boken. Den ger också möjlighet att lägga till information om sitt barn såsom tillväxt, milstolpar och anteckningar. Appen är gratis att ladda ner, men man behöver en kod för att öppna den. Ni som brukar dela ut boken Leva med barn kan nu låta föräldrarna välja mellan boken och appen. I stället för en låda böcker beställer ni en låda med fina kort med koder på. Varje kod fungerar på upp till fem enheter, så att två föräldrar kan ha appen på såväl telefon som surfplatta. Vi har undersökt om Leva med barn finns som ljudbok men det gör den inte. Cristina 9

10 Prenumerera på nyhetsbrev från Rikshandboken i barnhälsovård Rikshandboken i barnhälsovård ger dig aktuell och kvalitetssäkrad kunskap om små barns hälsa och utveckling. I nyhetsbrevet får du information om uppdateringar och nya artiklar Registrera_prenumeration/ Senaste nyhetsbrevet: Cristina 10

11 Cosmic R8.1, Mina genvägar Vid uppstart av R8.1 finns nedan ett förslag till dig att använda som BHV-sjuksköterska: Menyer som kan vara lämpligt att lägga in under mina genvägar. Cristina Fråga och svar Ska vaccinationer som ligger utanför basprogrammet ex MPR 12 månader, registreras som tidigare? Ja de ska registreras som tidigare i journalmall och Svevac. Cristina 11

12 Info från Livets tråd - Aktuellt om amning Fortbildning om amning till blivande föräldrar Representanter från Amningshjälpen, barnsjuksköterska Margareta Billebo och barnmorska Nina Stanizewski anordnar kostnadsfri fortbildning om amning till blivande föräldrar på BMM. Tidigare kurser har varit mycket uppskattade, såväl i Värmland som i övriga Sverige. Kursen är ett komplement till befintlig amningsinformation och vänder sig till såväl första- som flerbarnsföräldrar. I april 2017 anordnas en kurs på BMM Gripen och i maj i Säffle och Sunne i september. Blivande föräldrar anmäler sig till Sensus.se. Om du är intresserad av att ha en kurs på din BMM, kontakta Ingela, ingela.larsson@liv.se eller Cristina, cristina.gilla@liv.se Livets tråd är en arbetsgrupp med representanter från hela vårdkedjan. Gruppen arbetar med omvårdnadsfrågor för att underlätta samarbetat mellan olika vårdgivare som möter den blivande och nyblivna familjen. Arbetsgruppen ska bland annat verka för metodutveckling, utbildning och utvärdering i framförallt amningsfrågor för all personal i hela vårdkedjan och verka för att en gemensam amningspolicy hålls aktuell. Arbetsgruppen ska också verka för ett bra fungerande samarbete och kommunikation mellan olika vårdgivare, i samråd med berörda chefer. Medlemmar i Livets tråd 2016: Anette Andersson, Anita Arn Dahl Camilla Besterman Cristina Gillå Elin Boström Eva Norberg Eva Rickmann Ingela Larsson Inger Johansson Linda Jönsson Margareta Billebo Maria Ioannidis Bjelkhed Maria Thorsell Karin Lander Frågor och synpunkter: cristina.gilla@liv.se Ingela.Larsson@liv.se 12

13 Dietist mödra- och barnhälsovård Jannette Grahn Vera, leg dietist Tack för dessa fantastiska år på barnhälsovården! - nu går jag vidare Efter nästan 6 år som dietist för mödra- och barnhälsovården i Värmland slutar jag den 30 april för att gå över på heltid på Folkhälso-och samhällsmedicinska enheten där jag har jobbat halvtid. Jag kommer att jobba som folkhälsostrateg med fokus på matvanor och övervikt i länet. Det var inte lätt att ta beslutet att lämna detta arbete eftersom denna tid har varit den mest utvecklande, utmanade och roliga i mitt arbetsliv! Jag har lärt mig så mycket från er och ert hängivna och otroliga arbete med barnets hälsa och välmående. Men jag gillar utmaningar och vill därför gå vidare med ett nytt uppdrag. Stor tack även till alla mina arbetskamrater på utvecklingsenheten för dessa lärorika och utvecklande år, jag har verkligen lärt mig massor av er! Tack för gemenskapen och kamratskapet! Cristina och Staffan; jag känner mig lycklig lottad att ha fått möjligheten att jobba med er! Gällande min tjänst så pågår det en översyn av hur dietistuppdraget i framtiden ska vara utformat för barn och unga inom område öppenvård både ur verksamhetsutvecklarperspektiv och kliniskt arbete. Jannette 13

14 Dietist forts Frågor & svar Födoämnesallergi i fokus Detta svar enligt nedan fick jag av dig för ca ett år sedan, gäller det fortsatt, fått frågan på nytt av en mamma som hade hört om detta. De svenska kostråd för spädbarn är reviderade inte för länge sedan och då går man igenom senaste forskningen. Själv har jag varken läst eller hört om detta i England. Att ge jordnötter till barn under 1 år för att förebygga allergi är inget vi i Sverige rekommenderar. Dock som jag nämnt förut går det bra att ge om förälder vill bara det inte är hela nötter. Ja, så är det. Det finns inga vetenskapliga belägg på att en tidig introduktion av nötter förebygger allergi men inte heller utlöser det. Därför är det okey att introducera nötter innan barnet är ett år. Detta gäller även barn med allergisk ärftlighet (se nedan). Ur: Handledning för barnhälsovård, Livsmedelverket I samband med att spädbarnet prövar olika livsmedel utsätts det för nya proteiner. Immunförsvarets uppgift är då att utveckla tolerans mot dessa nya proteiner. Tidigare har rekommendationen varit att vänta med att introducera vissa livsmedel som är vanliga orsaker till allergiska reaktioner, som ägg, fisk, jordnötter och nötter, till barn med allergisk ärftlighet. Livsmedelsverket rekommenderar inte detta längre eftersom forskningen visar att risken för att bli allergisk inte minskar om dessa livsmedel introduceras efter ett års ålder jämfört med före ett års ålder. Livsmedel som ägg och fisk har näringsmässiga fördelar och bör därför introduceras i samband med att barnet får pröva på fast föda. Det gäller både för barn med ärftlighet för allergi såväl som för barn utan ärftlighet för allergi. Även finhackade och malda jordnötter och nötter kan introduceras före ett års ålder. Att introducera jordnötter till ett barn vars förälder eller syskon är kraftigt allergisk mot jordnötter lämpar sig dock vanligtvis inte eftersom föräldern eller syskonet kan få en allvarlig allergisk reaktion av jordnötterna. Jag har en fråga gällande introduktion av mjölkprodukter till spädbarn. Jag har en familj där barnet snart är 3 mån och helammas. Mamma är sedan 9 år tillbaka allergisk mot komjölksprotein och gluten. Hon äter en mjölk- och glutenfri kost. Hon undrar lite över ifall det är något särskilt hon ska tänka på när hon ska börja introducera mjölk och gluten till sin son framöver eftersom hon inte alls har det i sin kost nu. Och min fråga är hur det är med mammas kalkintag när hon inte äter mjölkprodukter alls. Mamma uppger att hon tar multivitamintillskott och D-vitamintillskott. Bör mamma ta kalktabletter? Jag blir lite snurrig i detta då mammas allergi finns med i bilden. Ska hon introducera gluten/mjölkprodukter runt 6 mån som vanligt med smakportionerna? Livsmedelverket rekommenderar följande: Det går alltså inte att peka på en enskild faktor som orsak till utvecklig av en viss allergi. Däremot har barn med allergisk ärftlighet högre risk för att utveckla allergi. Det är oklart om det går att mins- 14

15 ka risken för utveckling av livsmedelsallergi och med dagens kunskap går det inte heller att ge kostrekommendationer om åtgärder som skulle kunna minska risken. Undantaget är Barnallergisektionens rekommendation om specialersättningar till barn som inte ammas och som på grund av särskild ärftlighet har mycket hög risk för att utveckla allergi. I samband med att spädbarnet prövar olika livsmedel utsätts det för nya proteiner. Immunförsvarets uppgift är då att utveckla tolerans mot dessa nya proteiner. Tidigare har rekommendationen varit att vänta med att introducera vissa livsmedel som är vanliga orsaker till allergiska reaktioner, som ägg, fisk, jordnötter och nötter, till barn med allergisk ärftlighet. Livsmedelsverket rekommenderar inte detta längre eftersom forskningen visar att risken för att bli allergisk inte minskar om dessa livsmedel introduceras efter ett års ålder jämfört med före ett års ålder. Livsmedel som ägg och fisk har näringsmässiga fördelar och bör därför introduceras i samband med att barnet får pröva på fast föda. Det gäller både för barn med ärftlighet för allergi såväl som för barn utan ärftlighet för allergi. Detta betyder att det finns ingen garanti på att barnet inte utvecklar allergi om man väntar med att introducera mjölk och gluten och inget specifikt råd som kan göra att barnet inte utvecklar allergi. Utifrån detta så bör mamma introducera gluten enligt rådande rekommendationer, i mycket små mängder under en lång period mellan, först 1 2 ggr i veckan i ett par veckor för att öka försiktigt sedan. Hon kan börja när barnet är 4,5 eller 6 månader eller längre fram, det viktigaste att det får ske långsamt. När det gäller mjölk kan hon börja att introducera längre fram när barnet är runt 8 månader och har kommit igång med maten. Hon kan börja att blanda exempelvis lite yoghurt i fruktpuréerna. Mjölkprodukter ska hon ge endast i små mängder ändå pga. av barn under ett år inte bör få för mycket mjölk som är naturligt järnfattig. Om hon inte drycker berikade mjölkersättningar som havre- eller soyadryck (yoghurt m.m.) så bör hon ta klaktabletter under tiden hon ammar. Behovet under amningen är 900 mg per dag. Det är bättre att ta kalktabletter än att ta multvitaminer som tillför andra vitaminer och mineraler som hon kanske ligger bra till vilket leder att hon kan få i sig för mycket vilket kan var skadligt för hälsan. Återkom gärna om du har ytterligare funderingar. Information gällande palmolja Det är många av er som har fått frågor från oroliga föräldrar gällande palmolja som visar sig ha negativa hälsoeffekter. Palmolja ingår i modersmjölkersättningar i låga halter. Detta eftersom ur palmolja framställs palmitinsyra som finns naturligt i modersmjölken (man försöker efterlikna modersmjölkersättning). Läs nedan meddelande från Livsmedelverket. Viktigaste av allt är att de negativa hälsoeffekter ses på långvarig konsumtion och i höga halter än de som finns i modersmjölkersättningar som är endast avsedda för konsumtion under en kort period av livet. Meddelande från Livsmedelverket Det som då kan vara bra att veta är att för ett enskilt barn bedömer vi risken att drabbas av hälsoeffekter som mycket, mycket liten. Det är viktigt att komma ihåg att det handlar om risk för hälsoskada när man fått i sig dessa ämnen efter konsumtion under många år. Att barnet har ätit modersmjölksersättning under ett år kommer inte påverka t.ex. risken att få cancer. Det går inte att säga att människor har fått eller kommer att få cancer eller njurskador på grund av att de fått i sig dessa ämnen. Däremot har man sett effekter i djurförsök. Av den anledningen väljer man att ha väldigt stora säkerhetsmarginaler när man fastställer vilka halter som är okej att få i sig. Det betyder att även om ett barn har fått i sig mängder över de nivåerna så ger det inte sjukdom. Det som händer är att man har knaprat på säkerhetsmarginalerna. För oss och andra myndigheter är det däremot inte okej, för vi arbetar för att ha mycket höga säkerhetsnivåer. Vi tycker inte att det är okej att vi knaprar på säkerhetsmarginalen. Livsmedelsverket jobbar därför aktivt inom EU-kommissionen för att gränsvärdena snabbt ska finnas på plats och att de blir stränga. 15

16 Läs gärna mer om glycidylestrar och 2- och 3-MCPD-estrar på Livsmedelsverkets webbplats: mcpd-estrar/ Åsa Brugård Konde Nutritionist Avdelningen för råd och beredskap Frågor från barnhälsovården till Livsmedelverket Hur ser kunskapen ut rörande de nivåerna/kan det bli cancerogena effekter? När det gäller effekten av 3-MCPD så är svaret; det är ytterst osannolikt att man drabbas av cancer vid de nivåer av 3-MCPD som vi/barnen utsätts för. I de djurstudier som utförts så har det visat sig att dos-tröskeln där en ökad cancerrisk föreligger är oerhört mycket högre. Dos-responssambandet är INTE linjärt. Hur kan föräldrar som måste ge ersättning minska expositionen för palmolja? Bör de så snart som möjligt gå över till icke-palmoljeinnehållande produkter som gröt/välling? Eftersom säkerhetsmarginalen är stor så behöver man inte p.g.a. palmolja ändra intaget av modersmjölkersättning. D-dropparna. Många föräldrar har varit bekymrade över att de D-droppar som delas ut på BVC innehåller palmolja. Tror du att detta kommer att ses över av industrin inom en inte alltför avlägsen framtid? Mängden palmolja som man får i sig via droppar är sannolikt mycket, mycket låg ingen orsak till oro. Kan du hjälpa oss att få klart för oss proportionerna i de här riskerna (om du ens vill kalla det ökad risk för människobarn...?): a) palmolja i d-droppar b) palmolja i ersättning c) palmoljemetaboliter i human bröstmjölk d) Palmolja i tex småbarnskex/rån? När vi pratar om 3-MCPD så kan man inte säga något om proportionerna av risk. Sannolikt är risken näst intill noll för alla de förslag som angetts. När det gäller exponeringen av 3-MCPD så krävs det att man kommer upp till en viss tröskel på dosen innan effekt nås och till det tröskeln är avståndet långt. 16

17 Lästips från sjukhusbiblioteket Se upp för Prosit! Av Anna Bendréus Kinding, Natalie Sjölund Den här boken passar ypperligt i dessa förkylningstider! Här får man följa med det lilla viruset Prosit på hans resa där han smittar ner barnen på förskolan. I en spännande text får man fram budskapet att man bör tvätta händerna och nysa i armvecket. 3-6 år. Babola Salabim! Av A Tisell Det här är det välkända Babblarna och här får vi följa dem när de trollar fram det svenska språket. Det är tänkt att böckerna ska aktivera och locka barnet till att svara och gissa på frågorna. Bilderna är tydliga och lätta att skilja från varandra. 0-3 år Varför finns jag? Av Karin Salmson och Lina Sandquist Boken berättar om ett barn som precis som så många andra funderar på hur det blev till. En spännande berättelse skapad med mycket humor som skildrar assisterad befruktning på ett självklart sätt för alla barn. Bilderna är härliga med runda gestalter i förenklade och tydliga former. 0-3 år. Inte som Zlatan Av Malin Stehn Eddies pappa vill att Eddie ska bli fotbollsproffs men det vill inte Eddie. Han vill bara lattja med kompisarna hemma på gården. Men det vågar han inte berätta. Så en dag händer något som gör att Eddie måste avslöja hur det ligger till. Boken vänder sig till den som just har lärt sig läsa. 6-9 år. 17

18 18

19 Fortbildning/ Utbildning Fortbildning/utbildning som annonseras i Lilla LiVet stödjs av BHV-enheten. Vid deltagande bör förankring med närmaste chef göras. Fortbildning/utbildning som är markerad med * är obligatorisk. Barnhälsovårdsenheten anordnar olika fortbildningar för dig som arbetar på BVC. Vi planerar att ha kontinuerlig utbildning/fortbildning inom olika ämnesområden. De riktar sig till dig som är verksam inom barnhälsovården oavsett yrkesgrupp, som är nyanställd eller behöver fylla på kunskapsförrådet. Klicka här för att komma till BHV-enhetens fortbildningar (Livlinan) * Konsultation med tema våld Alla ska erbjudas två konsultationstillfällen med tema våld. Om någon missat något tillfälle så kommer här ett erbjudande om en ny chans. Den 11/4 kl 9-11 för tema våld 1, och den 11/ (med lunchpaus) för tema våld 2. Plats: Psykologmottagningen, Bryggaregatan 7, Karlstad Anmälan: till Anna senast den 7/4, anna.lindgren@liv.se Spädbarnsmassage Den april, Karlstad Inbjudan och anmälan * EPDS Den 20 april kl 9-14, den 3 maj kl 9-12, den 14 juni, kl 9-11 Plats: Bryggaregatan 7, Karlstad Anmälan * Introduktionsdag för nyanställda i BMM/BVC Den 12 maj, heldag Inbjudan * Nätverksträffar BHV Den 2 maj kl Den 3 maj kl Den 3 maj kl Den 29 maj, kl Den 30 maj, kl Den 30 maj, kl Anmälan * Amningsutbildning för hela vårdkejan Den 14 alt 15 sept, alt 2 alt 3 okt Inbjudan kommer 19