Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 6 - juni 2016

Transkript

1 Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 6 - juni

2 Innehåll BARNHÄLSOVÅRDEN utgivare: Staffan Skogar & Cristina Gillå, Redaktör: Gunilla Svedlund VÄRMLAND Ansvarig Sommarhälsning BHV-enheten s 03 Rotavirus s 04 Info folkhälsomyndigheten, Gallringsplan BHV-journal s 05 Frågor och svar, Koll på soc s 06 Kostinformation s 07 Ny tallriksmodell, FNs konvension om barns rättigheter, anslutningsöversikten s 09 Information från hörselvården s 10 Film: Vad ska du dricka när du blir stor s 11 Info Livets Tråd s 12 BHV-dag 9 september s 13 Fortbildning/Utbildning s 14 Lilla Liv:et är utgiven av Barnhälsovårdsenheten Värmland Kontaktuppgifter till BHV-enheten Isabel Lindgren, Enhetschef. isabel.lindgren@liv.se Staffan Skogar, BHV-öl staffan.skogar@liv.se Cristina Gillå, samordnare cristina.gilla@liv.se Jannette Grahn Vera, MBHV-dietist, jannette.veragarjardo@liv.se Anna Bodin, samordnare FC anna.bodin@liv.se Gunilla Svedlund, assistent gunilla.svedlund@liv.se Besöksadress: Landstingshuset Barnhälsovårdsenheten Karlstad e-post: barnhalsovardsenheten@liv.se Adress till: Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård Föräldrastödsmottagningen Centralsjukhuset Karlstad Besöksadress: Bryggargatan 7 2

3 Sommarhälsning Sommaren står i full blom och vem vill inte ha mer tid att göra strövtåg i hembygden eller i fjärran land när semestern nalkas. Gustaf Fröding vår egen huspoet, glimtade där fram och han kunde mer än de flesta se det stora i det lilla och jag skickar därför med detta citat till hängmattan som jag själv tycker är bra i denna tid: Något är skönt ock i en lus, ock i ett grönt blad bak ett hemlighus Vi önskar er alla en skön sommar tänk nu inte för mycket på landstingets skrala ekonomi utan var stolta över er insats som företrädare för barnhälsovården. Alla barn behöver er och de behöver er utvilade och friska inför för nya möten till hösten. BHV-enheten genom Staffan Skogar 3

4 Rota virus vaccination Rotavirus infektion är den vanligaste orsaken till akuta diarréer och kräkningar hos små barn. Viruset är mycket smittsamt och drabbar i princip alla barn innan de fyllt fem år. Sjukdomsbördan är hög för samhället och Folkhälsomyndigheten uppskattar att 2100 barn under 5 år vårdas på sjukhus samt att barn behöver besöka primärvården årligen. Det finns två levande orala vaccin som är effektiva mot Rotavirus infektion. Vaccinerna är säkra och ger ett bra skydd mot all rotavirusgastroenterit (RVGE) och särskilt mot de svåra formerna, där man får ett skydd på cirka 90 %. Vaccinationen ingår ännu ej i det nationella vaccinationsprogrammet men flera studier visar att allmän vaccination både avlastar sjukvården, är kostnadsbesparande för samhället och skyddar det enskilda barnet och familjen. Diskussion om vaccination mot Rotavirus har blivit allt mer aktuell efter beslutet att införa kostnadsfria läkemedel till barn som infördes 1 januari Eftersom det ena vaccinet, Rotarix, ingår i läkemedelsförmånen sedan 2012 så blir detta kostnadsfritt för barn om vaccinet skrivs ut via recept. I höst ska frågan beredas av Folkhälsomyndigheten som kommer att lämna sin bedömning till regeringen huruvida vaccinationen ska införas i det allmänna vaccinationsprogrammet. I nuläget står vi i ett vänteläge och tillsammans med smittskydd, infektionskliniken och allmänmedicin har vi kommit fram till följande: Vi går ännu inte ut aktivt och informerar om rotavaccination på BVC. Om föräldrar frågar så hänvisas till att utredningen pågår och att vi ännu ej rekommenderar vaccination. Vill utredningen införa vaccination ska en diskussion föras med politiken lokalt då vi vet att beslut från regeringens sida kan ta lång tid. För de fåtal föräldrar som ändå vill vaccinera sitt barn mot Rota innan Folkhälsomyndighetens utredning är klar så får enskild BVC läkare/allmänläkare ta ställning till om indikation till vaccination föreligger. Vid förskrivande av Rotarix på recept ska detta ske med förmån och föräldrar hämtar då ut vaccinet på apoteket utan kostnad. Vaccinationen utförs på VC då vaccinet inte ingår i det nationella programmet men BVC kan vid behov tillfrågas om hjälp. Båda doserna av vaccinet ska ges under överinseende och doserna dokumenteras i SVEVAC. Vaccinet är i nuläget inte upphandlat så Rotarix kan ej beställas via sjukhusapoteket. Fram till idag har efterfrågan på Rotavaccination varit väldigt låg i länet eftersom vi inte går ut aktivt med information. I Stockholm och Jönköping erbjuds alla barn vaccination utan kostnad sedan 2014 efter politiska beslut. Även VG regionen och Örebro beslutade nyligen att vaccination ska erbjudas till alla. Då grannlandstingen inför vaccination kommer efterfrågan troligtvis att öka även hos oss. Om landstinget i ett senare läge beslutar om införande ska BVC informera samtliga föräldrar och då ska vaccinet ges vid ordinarie besök på BVC. Lite information om Rotarix Rotarix är ett oralt vaccin som appliceras enklast längs kindens insida och ges vid två tillfällen med start från sex veckors ålder. Bra information finns på Dos 1 bör ges när barnet är mellan sex och åtta veckor, tidigast vid sex men helst före tolv veckors ålder. Allra senast före 16 veckors ålder. Dos 2 ges en månad efter den första dosen och helst före 16 veckors ålder. Allra senast före 24 veckors ålder Det ska vara 4 veckors intervall mellan doserna och vaccinationen ska vara avslutat innan 24 veckors ålder. Dokumentation sker i SVEVAC. Vaccinet är säkert med få biverkningar. Tarminvagination är en mycket sällsynt biverkan (1-6/ barn) för Värmlands län ger detta cirka 1 fall var 5 till 30:e år. Om beslut tas om att införa vaccinationen i Värmland kommer mer utbildning om Rotavaccination och handhavandet att äga rum till personal på BVC. Staffan Skogar 4

5 Nya föreskrifter från Folkhälsomyndigheten Den 1 juni 2016 trädde nya föreskrifter om vaccination av barn i kraft, HSLF-FS 2016:51. De viktigaste ändringarna jämfört med tidigare föreskrift (HSLF-FS 2015:6) är: Förtydligande av att det är barnhälsovårdens ansvar att erbjuda den fjärde dosen vaccin mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio innan barnet börjar i förskoleklass, samt att vaccinationsåldern i schemat är 5 år. Enbart årskurser anges som tidpunkter i schemat för vaccinationer inom elevhälsan. Skyldigheten att erbjuda kompletterande vaccination avseende HPV och pneumokocker utökas upp till 18 respektive 6 års ålder. Kompletterande vaccination mot Hib begränsas till 6 års ålder. En praktisk konsekvens av den nya regleringen blir att sjuksköterskor som enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2000:1) har behörighet att ordinera vaccin i enlighet med specificerade vaccinationsprogram, nu även självständigt kan ordinera kompletterande vaccinationer i enlighet med de nya föreskrifterna. pdf Detta innebär att BHV sjuksköterskan nu självständigt kan ordinera kompletterande vaccinationer till asylsökande barn utan att tillfråga BVC läkaren. Enligt tidigare föreskrifter stipulerades högsta ålder för de olika doserna men detta är nu borttaget och det som är angivet är lägsta ålder för vaccination och intervallen mellan doserna. Föreskrifterna uppger även tydligt vad som ska ges till barnet beroende på tidigare vaccinationer. Faktum kommer dock kvarstå att oftast så blir det en bedömning i det enskilda fallet vad och när tidigare vaccinationer är givna. Vaccinationsplanering och bedömning om kompletterade vaccination kommer sålunda fortsatt vara ett teamarbete som både läkare och sjuksköterska måste vara involverade i och som tidigare behövs läkarordination om något ges utöver det nationella vaccinationsprogrammet. Förändringen har delvis kommit till stånd på grund av fördröjningar har skett innan asylsökande barn blir vaccinerade och detta kan motverkas genom att föreskrifterna ändras. En utbildning om kompletterade vaccinationer för all personal planeras till den 9e september i Karlstad. Staffan Skogar Gallringsplan för barnhälsovårdens journal Finns på BHV-enhetens hemsida under styrande dokument. Dokumenten heter: Förtydligande av gallringsplan för barnhälsovården Förtydligande av gallringsplan för i barnhälsovården ang. kvarvarande handlingar tillhörande pappersjournaler samt restjournaler till Profdoc/Journal3 Via länk: Cristina 5

6 Koll på soc För ett par år sedan bestämde regeringen att Socialstyrelsen och Barnombudsmannen skulle ta fram information om socialtjänsten, soc, för barn och unga. Anledningen var att många barn och unga inte känner till soc, vad de gör och på vilket sätt de kan hjälpa och stötta. För att kunna ta fram information om sådant som du som är ung undrar över har Barnombudsmannen träffat drygt 165 killar och tjejer mellan 4 och 18 år. Vi har både lyssnat både till dem som har egen erfarenhet av soc och dem som inte har det. All information på den här webbplatsen har tagits fram av oss tillsammans med barn och unga. Materialet har faktagranskats av Socialstyrelsen. Webbplatsen drivs av Barnombudsmannen. Frågor och svar Fråga: Klipper barnkliniken tungband? Svar: Vid amningsproblem skickas remiss till VC Gripen och vid behov klipps tungbanden av barnläkare. Staffan Skogar Fråga: Har du hört om NoPoxivir för behandling mollusker? Är det något vi kan rekommendera? Har fått reklam om dettapå posten. Svar: Jag ser inget hinder att rekommendera det. Men som med alla egenvårdsprodukter är det det egna ansvaret som gäller dvs att det det används vid rätt tillfälle och på rätt sätt. 2 årsgräns såg jag. Är det besvärliga mollusker tycker jag att man kan pröva. Gunilla Hasselgren 6

7 Dietist mödra- och barnhälsovård Jannette Grahn Vera, leg dietist Frågor & svar Fråga, BVC-sjuksköterska: Jag har en mamma som ammar helt sitt barn som nu är 3 m. Hon har börjat äta LCHF kost för att gå ned i vikt. Utesluter mest kolhydrater. Frågar nu om hon måste börja med ersättning p.g.a. detta (läst det på sociala medier). Jag sa att det tror jag inte för bröstmjölken anpassas till barnets behov. Vad vet du om detta? Är det något man behöver komplettera till barnet, eller tänka på? Svar, MBHV-dietist: Vi vet inget om bröstmjölken ev påverkas av LCHF kost. Det finns inga studier på det. Därför kan vi inte heller rekommendera det ena eller det andra. Men som du skriver, möjligtvis påverkas inte bröstmjölken av denna kost. Sedan får man tänka på hur strikt LCHF hon äter, det är väldigt variation på det. Fråga, Barnmorska: Jag har en pat som innan hon blev gravid kämpade med att äta upp sig från 56 till 58 kg. Ligger lågt i BMI. Nu efter förlossningen den 17/3 vägar hon redan 56 kg igen. Hon minskar i vikt som bara den av troligen amningen. Hon äter minst dubbelt så mycket som annars och försöker ha i extra smör/grädde i maten och olja i salladen men hon fortsätter bara att minska i vikt. Har du några tips på vad hon kan göra eller tänka på för att inte rasa mer i vikt? Svar, MBHV-dietist: Om hon alltid varit smal och haft lågt BMI blir naturligtvis ännu svårare att inte gå ner i vikt under amningen. Detta är inte helt lätt, det är mycket genetik i det hela! Jag bifogar lite material för utskrift som jag hoppas kan vara till någon hjälp. Lite tips och recept på feta smoothies som kan hjälpa henne under amningstiden. Några tips som kan underlätta viktuppgång Fett ger mycket energi (kalorier) och tar inte mycket plats i magen. Därför kan tillskott av fett ge viktökning speciellt för de som har svårt att äta stora portioner. Ska man äta mer fett är det viktigt att välja fett av bra kvalitet för hälsans skull. Välj därför oljor och rapsoljebaserade matfetter. Om du tycker att det är svårt att äta stora portioner, ät mindre portioner men oftare. Lägg till ett extra mellanmål. Minst tre mellanmål om dagen om du orkar. Blanda i mer fett i maten/måltiderna. Gärna nyttiga vegetabiliska oljor, exempelvis salladsdressing gjord på raps- eller olivolja. Ät gärna nötter och frön i gröten/filen i sallader eller som mellanmål och snacks. Prova jordnötssmör på mackan. Ät mer avokado, i sallader på mackan eller som den är. Innehåller mycket nyttigt fett. Använd annars fullfeta mejeriprodukter tills du har uppnått viktuppgång. 7

8 Om du tränar eller vill träna Konditionsträning rekommenderas och är bra för allas hälsa! Men mycket konditionsträning kan ge viktnedgång. Var därför måttlig med konditionskrävande motion. Styrketräningen har däremot positiv effekt på vikten. Styrketräning ökar muskelmassan vilket i sig visar sig på vågen och i kroppsomfånget. Styrketräning kan även öka aptiten. Bildmaterial För några veckor sedan skickades till er informationsmaterial om mjölkpulvret NIDO som används i andra länder och ges till barn under 1 år som ersättning. Informationen finns på svenska och arabiska. Har ni frågor/funderingar eller önskar ni flera infoblad är ni välkomna att kontakta mig på: jannette.veragajardo@liv.se Tips på mellanmål mapp Även denna mapp Tips på mellanmål skickades till alla BVC och Familjecentraler. Under BVC- nätverksträffar framkom att de flesta vill ha en egen. Ni kommer att få var sin mapp efter sommaren. 8

9 Livsmedelsverket har lanserat en ny tallriksmodell Tallriksmodellen är ett pedagogiskt sätt att visa hur maten kan fördelas på tallriken för att öka på mängden grönsaker och få en bra balans i måltiden. Den nya tallriksmodellen finns i två versioner som. Versionerna är anpassade till aktuell livsstil där många av oss har stillasittande arbete och rör på sig för lite. Om du rör dig för lite behöver du mindre energi. Då kan du välja att öka grönskaksdelen till hälften av tallriken och äta mindre stärkelserika livsmedel. Artikel 22 FN:s konvention om barnets rättigheter < En lättläst skrift > Handlar om barn som är flyktingar. Länderna lovar att ge barn som kommer till landet skydd och hjälp. Det gäller både barn som kommer ensamma och barn som kommer med sina föräldrar. Ett ensamt barn ska få hjälp att hitta sina föräldrar. Om man inte kan hitta föräldrarna eller andra släktingar ska barnet få samma skydd och hjälp som andra barn får när de inte kan bo hos sina föräldrar. Anslutningsöversikten - Barn som skrivs ut till Elevhälsan Ny rutin är på gång där vi rekommenderar att alla barn som går över till Elevhälsan avslutas i anslutningsöversikten vid årsskiftet. Så i år gäller: alla barn som är födda under 2010 och går över till Elevhälsan under året, ska avslutas vid årsskiftet. Isabel 9

10 Information från hörselvården till berörd BVC personal Hörselvården och barnhälsovården har årliga träffar där vi ventilerar gemensamma intressen. Utifrån sista träffen 30/5 kom vi överens om att gå ut med lite information på detta sätt. Ljuduppmärksamhetstest/bjällertest Vi beslutade vid vårt möte att ta bort bjällertestet som rutin vid 8-10 mån ålder då det är ett osäkert test. Däremot är det av stor vikt att man ställer frågorna om hörseln som finns i rikshandboken, se länk nedan. Om man misstänker hörselnedsättning på ett eller båda öronen kan man ta till bjällrorna som ett komplement. Logoped Hörselvården har utökat sitt barnteam med en logoped som arbetar med barn som har måttliga till grava hörselnedsättningar. Logopeden arbetar med språklig behandling t. ex. AVT (auditiv verbal terapi) och gör språkbedömningar vid 2½ och 4 års ålder. Hon observerar barnets kommunikationsförmåga i grupp och ger stöd och tips till föräldrar och förskolepersonal. Vi diskuterar i vårt barnteam vilka barn som ska gå hos barnhörselvårdens logoped så det är inget som BVC-sköterskor ska remittera till utan fortsätt som vanligt med era logopedremisser till Logopedenheten vid språkförseningar. Ring oss vid tveksamheter. Hittar vi alla barn med hörselnedsättning? Vi fångar de allra flesta barnen med neonatal screening men det finns några barn som kan slinka igenom. Det är dels de svårt sjuka nyfödda som vårdas på annan ort i nyföddhetsperioden. Så träffar ni på någon var lite uppmärksam på detta. Nyanlända barn ska följa samma program som alla andra men en del har aldrig varit testade i sitt hemland. Är de 4 år eller äldre så kan BVC göra hörseltest. Är barnen yngre skickas remiss till hörselvården. CMV orsakad hörselnedsättning CMV (Cytomegalovirus) under graviditet kan orsaka hjärnskador hos fostret som påverkar hörseln. Hörselnedsättningen kan finnas med från födseln och den kan vara ensidig, lätt eller mycket grav. Det är dock vanligt att den uppstår under något av de första levnadsåren och det går oftast väldigt snabbt. På ett halvår kan man gå från att vara hörande till att vara döv. I Värmland har vi en relativt hög förekomst av CMV-orsakade hörselnedsättningar och det finns fall där barn tappat hörseln upp till 15 års ålder. Medicine dr Eva Karltorp har forskat på denna grupp barn (se länk nedan) och jämfört med en annan grupp döva barn där orsaken till hörselnedsättningen är genetisk, Connexin 26. I CMV gruppen är det vanligare med balanssvårigheter och kognitiva svårigheter såsom ADHD, dyslexi, autismspektra, koncentrationssvårigheter, oralmotoriska svårigheter och det kan finnas förändringar i ögonbottnen. CMV viruset verkar även påverka övriga sinnen. Vanligt är att de som spädbarn slänger huvudet bakåt, kan ha svårt att få i sig mat och kräks mycket. Viruset sprids via kroppsvätskor. Enda sättet att förebygga att smittas under graviditeten är att undvika att pussa på andra barn, äta av barnens mat eller med deras bestick. Det är också viktigt att tvätta händerna noga efter t ex blöjbyte på andra barn. Vi behöver alla hjälpas åt att arbeta preventivt med information. Hur gör vi det på bästa sätt? 10

11 Hur många barn hittar vi? Förekomsten av bilaterala hörselnedsättningar hos nyfödda är 1-2 / 1000 födda barn. Vid 4 års ålder är förekomsten fördubblats. Detsamma gäller även för ensidiga hörselnedsättningar. Detta är orsaken till att det är viktigt med hörseltest vid 4-årskontrollen trots att bäbisar klarat neonatal screening. I Värmland föds 2600 barn per år och vi följer statistiken någorlunda. Under 2015 dominerade dock lätta och ensidiga hörselnedsättingar. Under 2016 har vi fått en stor tillströmning av nyanlända barn med olika typer av hörselnedsättningar som sätter press även på vår verksamhet. Remisser Sedan nov 2015 kan Hörselvården ta emot remisser i Cosmic men vi kan inte svara eftersom vi använder ett annat journalsystem. Remisser har sett väldigt olika ut från BVC. Vad gäller remiss vid 2½ års-språkscreening är remisserna för det mesta bra men skriv gärna en rad om hur barnet medverkar och orsak till remiss. Remisserna vid 4-årskontrollerna varierar. Vid ett avvikande hörseltest ska BVC göra ett försök till efter några veckor. Om det fortfarande är avvikande och uppfyller remisskriterierna i Rikshandboken ska remiss skickas via Cosmic till Hörselvården. Skriv några rader om hur barnet medverkar och hänvisa sedan till hörseltestet i journaltabell. Inga länkar till hela BVC journalen om det inte är något alldeles speciellt. Efter att barnet varit på Hörselvården får ni en papperskopia av journalanteckning som remissvar. Länk till Eva Karltorps avhandling Birgitta Johansson Leg audionom Bitr avd chef med ansvar för Hörselvården barn och ungdom Hörselvården i Värmland Film: Vad ska du dricka när du blir stor Filmen Vad ska du dricka när du blir stor? är inte omgjord men avsändarinformationen är uppdaterad; nu är det Folkhälsomyndigheten tidigare var det Statens folkhälsoinstitut. Den går utmärkt att använda i föräldragrupper. Från den här sidan kan du streama filmen och ladda hem en handledning i pdf-format: Barns-roster-om-alkohol-och-vuxnas-drickande-Film--/ Cristina 11

12 Info från Livets tråd - Aktuellt om amning Amningshjälpen planerar att ha amningskurser för blivande föräldrar på BMM under hösten. Mer information kommer. Vid eventuella frågor kontakta Ingela ingela.larsson@liv.se och Cristina cristina.gilla@liv.se Livets tråd är en arbetsgrupp med representanter från hela vårdkedjan. Gruppen arbetar med omvårdnadsfrågor för att underlätta samarbetat mellan olika vårdgivare som möter den blivande och nyblivna familjen. Arbetsgruppen ska bland annat verka för metodutveckling, utbildning och utvärdering i framförallt amningsfrågor för all personal i hela vårdkedjan och verka för att en gemensam amningspolicy hålls aktuell. Arbetsgruppen ska också verka för ett bra fungerande samarbete och kommunikation mellan olika vårdgivare, i samråd med berörda chefer. Medlemmar i Livets tråd 2016: Anette Andersson, Anita Arn Dahl Camilla Besterman Cristina Gillå Elin Boström Eva Norberg Eva Rickmann Ingela Larsson Inger Johansson Linda Jönsson Margareta Billebo Maria Ioannidis Bjelkhed Maria Thorsell Karin Lander Frågor och synpunkter: cristina.gilla@liv.se Ingela.Larsson@liv.se 12

13 13

14 Fortbildning/ Utbildning Fortbildning/utbildning som annonseras i Lilla LiVet stödjs av BHV-enheten. Vid deltagande bör förankring med närmaste chef göras. Fortbildning/utbildning som är markerad med * är obligatorisk. BHV-dagar * Den oktober planeras höstens BHV- dagar. Mer information kommer. Utbildningsdag BHV Den 9 september. Barnhälsovårdsenheten anordnar olika fortbildningar för dig som arbetar på BVC. Vi planerar nu att ha kontinuerig utbildning/fortbildning inom olika ämnesområden. De riktar sig till dig som är verksam inom barnhälsovården oavsett yrkesgrupp, som är nyanställd eller behöver fylla på kunskapsförrådet. På BHV-enhetens hemsida under fortbildning har vi lagt ut olika ämnen som du kan anmäla ditt intresse till. Vi tar gärna emot förslag på andra ämnen och områden. Tider, platser och inbjudan kommer att annonseras. Klicka här för att komma till BHV-enhetens fortbildningar (Livlinan) Semesterplanering Barnhälsovårdsenheten Isabel Lindgren, enhetenschef, är tillgänglig hela sommaren i Cosmicfrågor Staffan Skogar har semester vecka Cristina Gillå har semester vecka Gunilla Svedlund jobbar inte på enheten vecka Jannette Grahn Vera har semester vecka 28-31/32 (8-10/8) Anna Bodin har semester vecka