ou2010 och budget bygger berikar berör

Transkript

1 ou2010 och budget bygger berikar berör Svenska Byggnadsarbetareförbundet

2 Rapport från OU2010 Byggnads Organisationsutredning

3 INNEHÅLL 1. SammanfattNINg och förslag Sammanfattning Förslag till beslut SammaNSättNINg och direktiv Sammansättning Utredningens direktiv Utredningens arbete byggnads nya ORgaNISatION i REgIONER Inledning Regioner Regionindelning Regionstyrelsen och regionfullmäktige Regionernas uppgifter och bemanning Löneadministration för Byggnads anställda f-samaRBEtet utvecklad basorganisation i byggnads Inledning Verksamhetsområden Verksamhetsråd Medlemskretsar Förtroendemannaklubbar Förtroendemannaråd Förtroendevaldas roll och utvecklingsbehov i den nya organisationen ID-brickor förtroendevalda... 19

4 6. medlemscenter Medlemscenter anställningar i byggnads Bedömningar om centrala anställningar medlemsavgiften Utgångspunkter Inkomster för Byggnads medlemmar Förslag till ny avgiftsstruktur budget befattningen SOm förbundssekreterare förbundsstyrelsens yttrande bilaga 1 medlemsavgifter bilaga 2 förslag till BUdget Inledning Verksamheten på förbundskontoret Förbundets ekonomiska utveckling Medlemsutveckling Uppföljning av besluten på 2006 års kongress Ekonomisk prognos för perioden Förslag... 55

5 byggnads kongress Sammanfattning och förslag 1.1. Sammanfattning Byggnads organisationsutredning föreslår en ny lokal facklig struktur med regioner som syftar till att skapa starka och livskraftiga enheter. Med den nya regionindelningen får vi ekonomiskt och organisatoriskt starka regioner. Det administrativa arbetet ska bedrivas på ett mer effektivt sätt och resurser kan därmed frigöras till att stödja fackliga förtroendemän på arbetsplatserna och annan facklig verksamhet. Den nya organisationen blir också mer flexibel och skapar förutsättningar för ett fördjupat arbete inom 6F. Vi bedömer att en region bör ha minst medlemmar för att ha tillräckligt underlag för att ha både bred och djup kompetens. En region med det här medlemsunderlaget får också bra motståndskraft mot externa utmaningar. I vårt förslag har inte alla regioner medlemmar. Vi har gjort en samlad bedömning av våra principiella utgångspunkter och geografiska faktorer med avstånd som gör att vi föreslår undantag från principen. Organisationsutredningen föreslår en utvecklad facklig basorganisation i Byggnads som vi tror kommer att stärka demokratin i både vår geografiska organisation och i det fackliga arbetet på arbetsplatserna. Syftet är att hitta en långsiktigt bärkraftig lokal struktur med medlemskretsar för att få fler medlemmar aktiva. Förslaget att införa förtroendemannaklubbar syftar till att få fackliga förtroendemän på arbetsplatserna mer aktiva utanför arbetsplatsen samt att hitta arbetsformer där förtroendemän från olika arbetsplatser kan utbyta erfarenheter med varandra. Vi föreslår att ett medlemscenter inrättas i anslutning till förbundskontoret. Medlemscentret ska besvara avtalsfrågor och medlemskapsfrågor men inte hantera förhandlingsärenden. Ett medlemscenter ska avlasta avdelningarna/ regionerna, som därmed kan fokusera mer på arbetsplatsbesök och stöd till medlemmar. Ett av organisationsutredningens uppdrag var att pröva frågan om centrala anställningar i Byggnads. Både centrala anställningar och anställningar i regionerna har för- och nackdelar. Efter en samlad bedömning är det vår uppfattning att våra nya regioner ska vara arbetsgivare för anställda i regionerna. 4

6 rapport från OU Förslag till beslut Organisationsutredningen föreslår: att Byggnads nuvarande 24 avdelningar bildar 11 självständiga regioner, att regionerna bildar verksamhetsområden och medlemskretsar, att fastställa en ny demokratisk organisation i Byggnads med verksamhetsråd, medlemskretsar, förtroendemannaråd och förtroendemannaklubbar, att under förutsättning att kongressen beslutar om max 11 regioner, föreslås att varje region utser en representant till förbundsstyrelsen, att förbundskontoret under kongressperioden övertar ansvaret för all lönehantering och uppdragsersättningar inom Byggnads, att ett medlemscenter inrättas så snart som möjligt, dock senast den 31 december Förbundsstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett detaljerat förslag avseende innehåll och finansiering innan genomförandet, att ett inkomstrelaterat avgiftssystem med åtta avgiftsklasser införs, att stadgarna förändras på nödvändiga punkter i enlighet med organisationsutredningens förslag, att ID-kort för förtroendevalda införs från den 1 januari 2011 och att ID-korten följer den mandattid för uppdraget som regionstyrelsen beslutar. Organisationsutredningen föreslår: att den nya organisationen i Byggnads införs så snart som möjligt, dock senast den 31 december 2011, att förbundsstyrelsen får i uppdrag att genomföra de organisationsförändringar som kongressen beslutar om, att förbundsstyrelsen får i uppdrag att se över förbundskontorets organisation i anslutning till en ny organisation i Byggnads, att förbundsfullmäktige 2011 får en rapport om organisationsförändringarna och det pågående arbetet. 5

7 byggnads kongress Sammansättning och direktiv 2.1. Sammansättning Organisationsutredningen har haft följande sammansättning: Thomas Gustavsson, ordförande Sven Ljung, sekreterare Clas Nykvist, förbundskontoret Leif Hjelm, förbundskontoret Patrik Östberg, förbundskontoret Margareta Johansson, förbundskontoret Jim Sundelin, förbundsstyrelsen Tomas Emanuelsson, förbundsstyrelsen Mats Engström, förbundsstyrelsen Bengt-Erik Rolfs, Byggnads Norrbotten Sven Lindkvist, Byggnads Södra Skåne Anders Ax, Byggnads Dalarna Benny Augustsson, Bygg 6:an Väst Margit Bik, Byggnads Halmstad Lars-Erik Svensson, MB-ledamot JM Niklas Rengen, förbundskontoret fr o m september 2009 Organisationsutredningen har haft 13 sammanträden Utredningens direktiv Uppdraget: Byggnads behandlade rapporten OU 2000 vid förbundsfullmäktige år Sedan dess har det hänt mycket inom organisationen och i vår omvärld som påverkar vårt inre arbete. Vi har inte längre något granskningsarvode, vilket har lett till mindre resurser för våra avdelningar. I maj 2008 genomfördes en omfattande minskning av bemanningen på avdelningskontoren. Den borgerliga alliansregeringen har på ett flertal områden genomfört förändringar som medfört negativa konsekvenser för de fackliga organisationerna och för våra medlemmar. 6

8 rapport från OU2010 Det är viktigt att vi tar ansvar för vår organisation med de nya förutsättningarna. Det är därför lämpligt att tillsätta en organisationsutredning med uppdrag att belysa ett antal viktiga frågor och redovisa sina slutsatser och förslag i en rapport inför 2010 års kongress. Förbundsstyrelsen beslutade att tillsätta en Organisationsutredning med följande uppdrag: Utreda frågan om central anställning i Byggnads. Hur ska demokratin fungera i Byggnads med sektionernas verksamhet och MB-gruppernas vidgade arbetsuppgifter? Hur ska vi klara bevakningen av både små och stora företag och arbetsplatser? Lägga ett förslag till budget för kongressperioden. Föreslå ett differentierat avgiftssystem som ger mer rättvisa medlemsavgifter. Utvärdera förbundets inkomstförsäkring vid arbetslöshet (detta uppdrag har övertagits av kongressgruppen Arbete och Trygghet). 6F, ett utökat samarbete. Utvärdera vakanssättningen av förbundssekreterarbefattningen. Därutöver har följande uppdrag tillkommit på uppdrag av förbundsfullmäktige: Utvärdera och eventuellt lägga förslag om ID-brickor för förtroendevalda i Byggnads Utredningens arbete Organisationsutredningen började sitt arbete med att analysera hur olika externa faktorer påverkar Byggnads i dagsläget och inför framtiden. Vi har tittat på vad som är Byggnads styrka, men också vilka hotbilder som finns mot vår fackliga organisation. Vi har samtalat med andra fackliga organisationer i Sverige och i Norden för att dra lärdom av andras erfarenheter vid förändringsarbete. Ett exempel är SKTF:s erfarenheter av ett medlemscenter som har varit en inspirationskälla även om vi ska bygga våra egna lösningar. 7

9 byggnads kongress Byggnads nya organisation i regioner 3.1. Inledning Organisationsutredningen anser att det krävs regioner som är ekonomiskt och organisatoriskt starka för att vi ska kunna ge våra medlemmar service och för att ha både bred och djup kompetens i varje region. Vår principiella målsättning är att det bör finnas ett medlemsunderlag på ca medlemmar för att kunna ha den styrkan. Genom att skapa regioner så skapas förutsättning för att långsiktigt kunna ge medlemmarna en komplett service och utveckla ett mer effektivt arbete. Genom sina verksamhetsområden bibehåller regionerna närheten till medlemmarna. Regionerna blir starka och självständiga. Samtidigt är det viktigt att vi utvecklar känslan av EN sammanhållen facklig organisation: Vi i Byggnads. Om vi tänker så blir vi starkare. Vi har valt att kalla våra nya regionala enheter för regioner istället för avdelningar som idag. Den nya strukturen gör att regioner blir ett mer passande namn Regioner En ny organisation behöver ta sikte på framtiden och vara flexibel. En ny regionorganisation skapar förutsättningar för att integrera 6F-samarbetet i regionernas arbete. Vår nya regionala indelning har därför förutsättningar att stå sig under lång tid framöver. Det förslag som vi nu presenterar innebär att alla regioner inte når upp till medlemmar. Vi har gjort en samlad bedömning där avstånd ibland har vägts mot de fördelar en större region skulle innebära. Varje region ska ha en representant i Byggnads förbundsstyrelse. Genom att vi får färre antal regioner än avdelningar, blir det möjligt för varje region att bli representerad i förbundsstyrelsen. Jämfört med dagsläget innebär det en utökning av antalet ledamöter i förbundsstyrelsen. Regionerna ska vara självständiga juridiska personer med egen ekonomi och med anställd personal precis som avdelningarna idag. På regionkontoret samlas administrativa uppgifter som varje avdelning idag utför separat. 8

10 rapport från OU2010 På det här sättet kan många uppgifter utföras mer rationellt och arbetstid kan frigöras till arbetsplatsbesök och annan facklig verksamhet där vi möter den enskilde medlemmen. Förutom regionkontoret kan regionerna även ha bemannade lokalkontor i verksamhetsområdena. Varje region fastställer vilka lokalkontor man ska ha och ansvarar för dessa. Samtidigt som vi samlar våra resurser för ett mer effektivt utnyttjande är det viktigt att vi utvecklar demokratin och förstärker arbetsplatsorganisationen. Vi ska ha verksamhetsområden med en demokratisk organisation där vi vill utveckla medlemskretsar för att få fler medlemmar aktiva i Byggnads. En medlemskrets kan geografiskt bestå av flera kommuner, men Byggnads ska vara representerad i varje kommun. I de fall medlemskretsen omfattar flera kommuner ska det finnas ett kommunalt kontaktombud Regionindelning Byggnads regionala organisation bör bestå av 11 regioner med följande indelning. Organisationsutredningen föreslår att de nya regionerna bildas snarast, dock senast den 31 december Det är den tid vi tror behövs för att vi ska kunna fatta nödvändiga beslut och planera samgåenden på ett bra sätt. Förbundsstyrelsen bör dock fortsätta att titta på den långsiktiga regionindelningen så att vi får regioner som kan erbjuda bästa möjliga medlemsnytta. Vi föreslår att regionkontoret ska ligga på de orter som anges nedan såvida man i regionen inte är överens om en annan placering. Organisationsutredningen föreslår att nuvarande avdelning Piteå-Skellefteå delas så att Piteå och de kommuner som tillhör Norrbotten går ihop med Byggnads Norrbotten och bildar Region Norrbotten. Skellefteå och de kommuner som tillhör Västerbotten går ihop med Byggnads Umeå och bildar Region Västerbotten. Utifrån de resonemang vi har fört om storleken på starka regioner blir Region Västerbotten egentligen för liten, men vi har gjort en samlad bedömning av dessa faktorer och geografiska förutsättningar när vi har lagt vårt förslag. Varje region fastställer sina verksamhetsområden. Vi har för varje region gett exempel på verksamhetsområden. Medlemsantalet är per den 31 december

11 byggnads kongress 2010 Region Skåne Bildas av avdelningarna 2 och 4 Regionkontor i Malmö Verksamhetsområden Malmö och Helsingborg Region Skåne kommer att ha ca aktiva medlemmar och medlemmar totalt. Region Väst Bildas av avdelningarna 6, 12, 13 och 22 Regionkontor i Göteborg Verksamhetsområden Göteborg, Trollhättan, Halmstad och Borås Region Väst kommer att ha ca aktiva medlemmar och medlemmar totalt. Region Sydost Bildas av avdelningarna 3, 10 och 21 Regionkontor i Växjö Verksamhetsområden Växjö, Kalmar och Jönköping Region Sydost kommer att ha ca aktiva medlemmar och medlemmar totalt. Region Öst Bildas av avdelningarna 9 och 35 Regionkontor i Norrköping Verksamhetsområden Norrköping och Linköping Region Öst kommer att ha ca aktiva medlemmar och medlemmar totalt. Region Stockholm Bildas av avdelning 1 Regionkontor i Stockholm Verksamhetsområden Stockholm och Gotland Region Stockholm kommer att ha ca aktiva medlemmar och medlemmar totalt. Region Mälardalen Bildas av avdelningarna 11 och 25 Regionkontor i Uppsala Verksamhetsområden Västerås och Uppsala. Region Mälardalen kommer att ha ca aktiva medlemmar och medlemmar totalt. 10

12 rapport från OU2010 Region Västra Svealand Bildas av avdelningarna 18 och 29 Regionkontor i Karlstad Verksamhetsområden Karlstad och Örebro Region Västra Svealand kommer att ha ca aktiva medlemmar och medlemmar totalt. Region Gävle-Dala Bildas av avdelningarna 26, 27 och 30 Regionkontor i Borlänge Verksamhetsområden Borlänge, Gävle och Söderhamn Region Gävle-Dala kommer att ha ca aktiva medlemmar och medlemmar totalt. Region Mellersta Norrland Bildas av avdelningarna 19 och 38 Regionkontor i Sundsvall Verksamhetsområden Sundsvall och Östersund Region Södra Norrland kommer att ha ca aktiva medlemmar och medlemmar totalt. Region Västerbotten Bildas av avdelningarna 37 och Skellefteådelen av avdelning 32 Regionkontor i Umeå Verksamhetsområden Umeå och Skellefteå Region Västerbotten kommer att ha ca aktiva medlemmar och medlemmar totalt. Region Norrbotten Bildas av avdelningarna 23 och Piteådelen av avdelning 32 Regionkontor i Luleå Verksamhetsområden Luleå, och Piteå Region Norrbotten kommer att ha ca aktiva medlemmar och medlemmar totalt. 11

13 byggnads kongress Regionstyrelsen och regionfullmäktige Varje region ska ledas av en regionstyrelse med minst 9 ledamöter. Styrelsen ska sammanträda minst 10 gånger per år. I styrelsen ska följande funktioner finnas: Ordförande Kassör med ekonomiansvar Avtalsansvarig med kollektivavtalsansvar Ordförande, kassör och avtalsansvarig ska ingå i regionstyrelsens AU. Styrelsen utser personalansvarig som bör ingå i eller adjungeras till regionstyrelsens AU. I övrigt avgör regionen själv AU:s sammansättning och eventuella adjungeringar till AU. Högsta beslutande organ i regionen är Regionfullmäktige som ska samlas minst två gånger per år. Ombuden i regionfullmäktige väljs av medlemskretsarna Regionernas uppgifter och bemanning Idag är avdelningarna arbetsgivare för sina anställda. I Byggnads nya organisation ska regionen vara arbetsgivare för all personal i regionen. Under ett senare avsnitt av rapporten kommenterar vi frågan om centrala anställningar i Byggnads. Regionstyrelsen har ansvar för ekonomi och administration och kan antingen bedriva den i egen regi eller samverka genom att förbundskontoret mot ersättning utför administrativa uppgifter åt regionen på det sätt som några avdelningar redan idag har valt att göra. Varje region övertar de tillgångar och skulder som respektive avdelning har idag samt den personal som avdelningarna har idag. Regionstyrelsen ansvarar för att det i regionen utses en ansvarig för de olika områden som finns i förbundets målplan. 12

14 rapport från OU Löneadministration för Byggnads anställda Ett sätt att säkerställa att våra kollektivavtal tolkas och tillämpas på ett likvärdigt sätt för samtliga anställda är att lönehanteringen sker centralt. Förbundskontorets löne- och personaladministration får idag många förfrågningar gällande löne- och pensionsfrågor. Detta är i och för sig förståeligt med tanke på att för många är lönerapporteringen en liten del i den totala mängden arbetsuppgifter. Kunskap kring och tolkning av kollektivavtalen konkurrerar med många andra uppgifter. Om lönehanteringen sker centralt finns spetskompetens hos ett flertal personer både när det gäller tolkning/ tillämpning av befintliga lagar och avtal och också kompetens om pensioner. Det har förekommit att avdelningar rapporterat fel underlag till KP vilket ger utslag på pensionen för den det avser. Flera personer som arbetar med samma uppgifter innebär ökad säkerhet; man lär av varandra, och minskad sårbarhet; man täcker upp vid frånvaro. Arbetet kan därmed bedrivas rationellt och effektivt. Den samordnade löneadministrationen inkluderar även uppdragsersättningar som bereds i regionen men utbetalas centralt. Förslag till beslut: att förbundskontoret under kongressperioden ska överta lönehantering för all personal i Byggnads samt uppdragsersättningar. att förbundsstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett förslag om finansiering. 13

15 byggnads kongress F-samarbetet Byggnads, SEKO, Transport, Målareförbundet, Elektrikerförbundet och Fastighets har enats om att utveckla samarbetet mellan organisationerna. På förbundsplanet pågår nu ett arbete med att identifiera lämpliga samarbetsområden och samarbetsformer. Hittills har förbunden på ett framgångsrikt sätt fått stor uppmärksamhet i opinionsbildningen av några viktiga fackliga frågor. Målsättningen med samarbetet är att: Samarbetet ska syfta till starkare och slagkraftigare fackförbund för förbättringar av medlemmarnas löner och anställningsvillkor Samarbetet ska syfta till att förbunden gemensamt blir en stark kraft i samhällsdebatten Samarbetet ska syfta till mer fackförening för pengarna och möjlighet till lägre medlemsavgifter En ny indelning i regioner skapar förutsättningar för att 6F-samarbetet kan utvecklas i hela organisationen. De andra förbunden har redan större geografiska enheter än Byggnads. 14

16 rapport från OU Utvecklad basorganisation i Byggnads 5.1. Inledning Organisationsutredningen har ägnat särskild uppmärksamhet till frågan om hur vi ska utveckla vår fackliga basorganisation. Förbundet har intervjuat ett stort antal förtroendevalda och har genomfört en särskild enkät om sektionsverksamheten. Vi har försökt att hitta en struktur där vi kan behålla det som fungerar bra samtidigt som vi har försökt att hitta arbetsformer som ska göra fler aktiva. Organisationsutredningen föreslår en utvecklad basorganisation med: Verksamhetsområden Verksamhetsråd Medlemskretsar Förtroendemannaråd (varje region bestämmer själv se i avsnittet om förtroendemannaråd) Förtroendemannaklubbar Kontaktombud i kommun där medlemskretsen omfattar mer än en kommun Målsättningen med den nya basorganisationen är att: Skapa ett mer demokratiskt Byggnads Ett aktivare och större engagemang av medlemmarna En större delaktighet av de fackliga förtroendemännen En framtidsanpassad och kostnadseffektiv basorganisation 5.2. verksamhetsområden Varje region består av ett antal verksamhetsområden. Varje region bestämmer själv vilka verksamhetsområden som ska finnas. Ett verksamhetsområde kan följa nuvarande avdelningsindelning eller ha en annan indelning som regionen själv beslutar om. Regionstyrelsen ska utse en ansvarig för varje verksamhetsområde. 15

17 byggnads kongress verksamhetsråd I varje verksamhetsområde finns ett Verksamhetsråd, där ordförandena från Medlemskretsar och Förtroendemannaklubbar samlas (tillsammans med representanter för regionen) för att planera verksamheten i verksamhetsområdet och för att ge och få information. Verksamhetsrådet ska träffas minst 4 gånger per år. Verksamhetsrådet administreras och finansieras av regionen medlemskretsar Varje organisationsutredning i modern tid har behandlat frågan om sektionsverksamheten. Vid varje tillfälle har man kommit fram till två viktiga slutsatser: En geografiskt baserad basorganisation är betydelsefull i Byggnads där många medlemmar ofta byter arbetsgivare och arbetsort. Vi har inte lyckats att engagera tillräckligt många medlemmar i sektionsverksamheten. Vi föreslår nu att vi byter namn på sektionerna till Medlemskretsar. Namnbytet innebär ett fokus på att medlemskretsen är där medlemmarna samlas. Vi föreslår också att regionerna ska få arbeta mer flexibelt med medlemskretsarna och lättare ha möjlighet att slå ihop till större enheter. I medlemskretsen bedrivs den fackliga basverksamheten i kommunerna. Alla medlemmar i Byggnads har motions- och nomineringsrätt. Medlemskretsen väljer representanter till regionfullmäktige. Ambitionen är att ha medlemskretsar som ger ett tillräckligt bra medlemsunderlag för att vara livskraftiga. I motsats till dagens sektionsindelning, anser organisationsutredningen att det generellt inte är realistiskt med en medlemskrets i varje kommun, om medlemskretsarna ska kunna vara starka och ha en vettig verksamhet. I de fall det handlar om en kommun med många invånare eller ett geografiskt stort område kan kommunen ändå vara en lämplig medlemskrets. Varje region avgör hur medlemskretsarna i regionen ska vara indelade. I de fall det inte finns en medlemskrets i en kommun ska det finnas ett lokalt ombud för Byggnads i kommunen. Medlemskretsen leds av en ordförande och en sekreterare som utses på ett medlemsmöte i medlemskretsen. 16

18 rapport från OU förtroendemannaklubbar Organisationsutredningen föreslår att det bildas förtroendemannaklubbar i regionerna. En förtroendemannaklubb kan bildas av fackliga förtroendemän: I kommun I verksamhetsområde I region Branschvis Eller i annan form godkänd av regionstyrelsen Syftet med förtroendemannaklubben är att: Samordna verksamheten för de medlemmar som klubben representerar Driva Byggnads fackliga frågor Informera och utbilda medlemmarna i fackliga frågor. Vi tror att förtroendeklubbar kan medverka till att skapa en länk mellan verksamheten i vår demokratiska organisation och på arbetsplatserna. Vi tror också att det finns ett behov för fackliga förtroendemän från olika arbetsplatser och företag att hitta ett gemensamt forum förtroendemannaråd Organisationsutredningen föreslår att de regioner som så vill ska kunna skapa ett förtroendemannaråd för att samordna verksamheten i förtroendemannaklubbarna. I förtroendemannarådet samlas förtroendemän från förtroendemannaklubbarna inom verksamhetsområdet. Förtroendemannaklubbarnas ordförande är automatiskt med i förtroendemannarådet. Förtroendemannarådet ska Lägga upp strategier för det fackliga arbetet Samordna aktiviteter Sköta vissa utbildningar Samverka om UVA-möten Sprida information Förtroendemannarådet ska inom sig välja ordförande och sekreterare. Förtroendemannarådet har motions- och nomineringsrätt. I de fall det inte finns ett förtroendemannaråd måste regionstyrelsen se till att uppgifterna ovan sköts på ett annat sätt. Om det inte finns ett förtroendemannaråd har förtroendemannaklubbarna nomineringsrätt. 17

19 byggnads kongress 2010 Organisationsschema Vald av regionfullmäktige Regionstyrelse Regionfullmäktige Högsta beslutande organ Verksamhetsråd Informationsmöte Här informeras rådsordförandena Här informeras kretsordförandena Bildas av förtroendemannaklubbarna Förtroendemannaråd Medlemskrets Bildas av förtroendemännen Förtroendemannaklubb Här träffas medlemmarna 18

20 rapport från OU förtroendevaldas roll och utvecklingsbehov i den nya organisationen Byggnads står inför stora utmaningar de kommande åren, det är viktigt att hela organisationen går åt samma håll och utvecklas i takt med våra demokratiskt fattade beslut. För att möta den spännande framtiden är det viktigt att anställda och förtroendevalda medlemmar utvecklas i samma riktning som besluten fattas. Detta kommer att säkerställas genom att förbundsstyrelsen i ett tidigt skede har tillsatt arbetsgrupper som arbetar med förslag på anpassad utbildningsinriktning för våra anställda och förtroendevalda. Det är av största vikt att vi lokalt/regionalt och centralt måste anpassa hela utbildningsverksamheten samt stora delar av vår förtroendeverksamhet till kommande förutsättningar. I den nya organisationen bör varje regionstyrelse tillse att samtliga FFM (Fackliga Förtroendemän) får en individuell utvecklingsstege knuten till sitt fackliga uppdrag ID-brickor förtroendevalda Organisationsutredningen fick som ett tilläggsuppdrag att utreda förutsättningarna att införa ett ID-kort till förtroendevalda i Byggnads. Det är vår bedömning att det är ett bra sätt att synliggöra det fackliga förtroendeuppdraget på arbetsplatsen. Organisationsutredningen föreslår att ID-kort för förtroendevalda införs från 1 januari 2011 att ID-korten följer den mandattid för uppdraget som regionstyrelsen beslutar att Förbundet bekostar en utrustning per region att systemet integreras i Bygg IT att två avdelningar/regioner ges möjlighet att testa införandet under fjärde kvartalet

21 byggnads kongress medlemscenter 6.1. medlemscenter Ett antal fackförbund har redan ett medlemscenter dit medlemmar kan ringa för att få hjälp med vanliga frågor som rör medlemskapet, generella avtalsfrågor m m. Erfarenheterna visar att det är ett mycket effektivt sätt att arbeta och frigör resurser för annan facklig verksamhet. Region- och lokalkontor kan därmed avlastas och kan därmed ge bättre stöd i förhandlingsärenden och andra ärenden som kräver direkt kontakt med medlemmen. Några avdelningar i Byggnads har redan en bemannad jour eller liknande som tar emot dessa samtal och ett medlemscenter blir ett sätt att utveckla detta. Kopplingen till förbundskontoret grundar vi på att det är viktigt med bred kompetens i avtalsfrågor hos medarbetarna på medlemscentret. Organisationsutredningen har prövat olika alternativ och har funnit att det mest rationella är att ha ett medlemscenter i anslutning till förbundskontoret. Förbundsstyrelsen ska få i uppdrag att ta fram ett förslag till ett gemensamt medlemscenter i Byggnads. Förslaget ska precisera vilka frågor som ska hanteras i centret samt vilken bemanning som krävs. Av förslaget ska också finansiering samt kostnader för regionerna framgå. Utgångspunkten bör vara att ett medlemscenter ska starta så snart som möjligt, dock senast den 31 december

22 rapport från OU anställningar i Byggnads 7.1. Bedömningar om centrala anställningar Organisationsutredningen har haft i uppdrag att utreda frågan om centrala anställningar i Byggnads. Bakgrunden var en kongressmotion från Byggnads Malmö som också tog upp frågan om en juridisk person i Byggnads med ett organisationsnummer. Vår bedömning är att det inte finns stöd i organisationen för att bli en juridisk person. Personalkostnader utgör en stor del av avdelningarnas kostnader och om förbundet skulle överta arbetsgivaransvaret för lokalt anställda i Byggnads är det rimligt att hela organisationen får en samlad ekonomi. Konsekvensen blir att Byggnads då blir en juridisk person. Det finns både för- och nackdelar med att ha ett samlat arbetsgivaransvar i en facklig organisation. Ett antal andra fackliga organisationer har också tagit detta initiativ. Vi har vägt olika faktorer mot varandra. Vi ser inte i dagsläget att centrala anställningar av samtlig personal och regioner utan egen ekonomi skulle vara något som leder till besparingar i den utsträckning att det motiverar att förbundet övertar arbetsgivaransvaret. Vi föreslår dessutom att varje region ska vara en egen juridisk person. Fördelar med centrala anställningar kan vara: Enhetliga anställningsvillkor Förutsättningar för en gemensam och sammanhållen personalpolitik Bättre möjlighet att samordna kompetensutveckling för anställda i hela organisationen Möjlighet att styra personal dit behoven är som störst Fördelar med regionala anställningar kan vara: Regionerna har självständig ekonomi vilket gör regionala anställningar mer naturliga Det finns en koppling mellan arbetsgivaransvar och arbetsledning Regionerna kan prioritera sina resurser på ett mer flexibelt sätt. 21

23 byggnads kongress medlemsavgiften 8.1. Utgångspunkter Den grundläggande uppgiften för ett avgiftssystem är att finansiera verksamheten inom förbundet och förbundets avdelningar. Vid en jämförelse mellan olika avgiftsmodeller måste man utgå från att olika modeller måste innebära att medlemsintäkterna totalt blir lika stora. Möjligen kan olika fördelningsprofiler ge marginellt annorlunda intäkter Inkomster för Byggnads medlemmar Det finns ingen heltäckande inkomststatistik för medlemmarna i Byggnads. Uppgifterna i granskningssystemet avser endast timlöner. Under det senaste året är dessa dessutom bristfälliga på grund av att vissa arbetsgivare inte lämnar avtalade uppgifter. De uppgifter som lämnats av förhandlings- och utvecklingsenheten måste därför betraktas med viss försiktighet. För att något öka tillförlitligheten har siffror för 2006 (då fortfarande relativt heltäckande granskningsuppgifter lämnades) använts. Timlönestatistiken har använts för att räkna om inkomsterna till månadslöner. Dessa överslagsberäkningar ger vid handen att ca 80 procent av medlemmarna tjänar mer än kronor per månad. Den genomsnittliga inkomsten ligger på ca kronor per månad. Dessa två uppgifter talar för att inkomstfördelningen i medlemskåren är relativt jämn. Den relativt jämna inkomstfördelningen talar för att man skall ha en enhetlig avgift. De arbetslösa och medlemmar med motsvarande inkomster, d v s under kronor, betalar idag halv avgift. När man passerar nämnda inkomstgräns stiger avgiften dramatiskt till hel avgift. Här finns ett behov av att mildra denna stegeffekt. Alla medlemmar oavsett yrkesområde bör betala samma avgift om man har lika hög inkomst. Ett system med i huvudsak en enhetlig avgift som täcker 80 procent av medlemskåren är relativt lättadministrerat. De medlemmar som är arbetslösa är lätta att fastställa att de är just arbetslösa. I nuvarande system betalar de medlemmar, som har lägsta arbetslöshetsersättning, endast grundavgift. 22

24 rapport från OU2010 Ett helt inkomstrelaterat system fungerar bäst under medverkan från arbetsgivarna. Samtidigt är det önskvärt att inte behöva förlita sig på arbetsgivarna för att klara avgiftsinförseln till förbundet. Det stora problemet med dagens avgiftssystem är den kraftiga stegeffekt som inträder vid inkomstnivån kronor per månad. Fastställande av avgiftsintervall är i viss mån godtyckligt, men det finns några hållpunkter. Inkomstgränsen kronor per månad ligger nära ett av intervallen i statistiken. Inkomstgränsen kronor är lika med högsta ersättningen från A-kassan samt dagens inkomstgräns för halv avgift. Detta val innebär att ingen halvbetalande får höjd avgift. Under utredningens gång har framkommit synpunkter att medlemmar som tjänar relativt mycket, exempelvis över kronor per månad, ska betala en något förhöjd avgift. Motivet för detta är främst solidaritetsskäl, men också beroende på att dessa medlemsgrupper tenderar att ägnas något mer arbete från förbundets sida än övriga medlemsgrupper. Antalet medlemmar som tjänar över kronor per månad uppskattas försiktigtvis till Vad avser pensionärer har förbundet två kategorier; de som betalar grundavgift och de som är avgiftsbefriade över 75 år. Skälet till detta är att de som är över 75 år förr anses ha lägre inkomster än den andra gruppen. Då bedömningen nu är, att så inte längre är fallet, samtidigt som de får samma service i form av tidning och medlemsolycksfallsförsäkring, bör de betala samma avgift, d v s grundavgift eller lägsta avgift. Avgiftsbefrielse för pensionärer över 75 år bör alltså avskaffas förslag till ny avgiftsstruktur Förslaget är att Byggnads utvecklar det befintliga avgiftssystemet. Arbetar man heltid med en normallön på respektive avtalsområde är lönespridningen relativt jämn. Man behöver emellertid göra undantag för dem som har en inkomst under en viss nivå eller har ett visst förhållande. Exempel på förhållande kan vara att man är under 21 år, arbetslös eller sjuk. De som arbetar heltid och har en lön över kronor per månad utgör uppskattningsvis 80 procent av medlemskåren. Dessa medlemmar ska lägst betala den gamla ordinarie avgiften. Tjänar man dessutom över kronor per månad skall man betala ytterligare 50 kronor per månad. För dem som tjänar under införs flera steg med inkomstrelaterade tariffer. 23

25 byggnads kongress 2010 Förslaget är att alla som har en månadsinkomst under kronor betalar grundavgift eller lägsta avgift. Med följande löneintervaller skulle tabellen se ut på följande sätt: Klass Löneintervall Avgift kr Nuvarande avgift +3 % (varav förb 27) 48 (jmf också stadgarnas skrivning gällande avgiftsbefrielse) Dessa inkomstgränser behöver justeras årligen. Under förutsättningen att avgifterna justeras med löneutvecklingen varje enskilt år, kan inkomstgränserna justeras på motsvarande sätt. Förslaget bygger på att alla medlemmar oavsett yrkesområde betalar samma avgift om man har samma inkomst. Översatt till timlön blir effekten av avgiftsförslaget följande, baserat på en beräknad arbetstid på 174 timmar per månad. Avgiften baseras på inkomst per månad och siffrorna nedan är endast för information kr/mån - = 149 kr/tim kr/mån = 126 kr/tim kr/mån = 115 kr/tim kr/mån = 103 kr/tim kr/mån = 92 kr/tim kr/mån = 86 kr/tim kr/mån = 47 kr/tim Förslaget i sin helhet till nytt system för medlemsavgifter framgår av bilaga 1 Medlemsavgifter inom Byggnads. 24

26 rapport från OU Budget Organisationsutredningen har ett uppdrag att lägga ett förslag till budget för kongressperioden och har därmed det uppdrag som tidigare låg på budgetberedningen. Förslaget till budget framgår av bilaga 2 Organisationsutredningens förslag till budget. 10. Befattningen som förbundssekreterare Förbundsstyrelsen har beslutat om att föreslå kongressen att återbesätta befattningen som förbundssekreterare. Motivet är att förbundet nu står inför stora organisationsförändringar, både internt på förbundskontoret och i samband med organisationsutredningens förslag, som kongressen ska ta ställning till. Förslaget innebär att kongressen beslutar att återbesätta befattningen som förbundssekreterare. 25

27 byggnads kongress 2010 Stockholm 9 februari

28 rapport från OU förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen anser att organisationsutredningens förslag till en ny flexibel organisation är bra och byggd på framtidens krav på ett modernt Byggnads. Förbundsstyrelsen föreslår att de regioner som får färre än medlemmar efter omorganisationen bör fortsätta att se över möjliga samgåenden, att regionstyrelsen, med minst nio ledamöter, ska sammanträda minst tio gånger per år samt att ordförande, kassör och avtalsansvarig ska ingå i regionstyrelsens arbetsutskott, att regionstyrelsen ska beakta medlemmars möjlighet till påverkan genom deltagande i mötesverksamheten. Detta vid fastställande av verksamhetsområde, geografiskt område för medlemskretsar och bildande av förtroendemannaklubbar och förtroendemannaråd, att förtroendemannarådet inte ska utse representanter till regionfullmäktige. Dessa val ska ske vid möten i medlemkretsar. 27

29 byggnads kongress Bilaga 1 Medlemsavgifter UTREDNING OM MEDLEMSavgIftER INOM ByggNadS Bakgrund I styrelsens förslag till avgifter för 2009 togs ett initiativ till översyn av avgiftssystemet. I bakgrundstexten till beslutet skrev man: I och med att den sammanlagda avgiften till förbund och avdelning höjts kraftigt under 2007, har röster höjts för att en översyn av hela avgiftssystemet borde ske. Det finns anledning att i detta läge utreda hur ett framtida avgiftssystem skall se ut. Målet för en sådan utredning bör vara att hitta ett system som differentierar avgiften i förhållande till olika lönenivåer utan att kostnaderna för att fastställa och debitera avgifterna blir alltför stora. Mot denna bakgrund föreslog styrelsen fullmäktige att besluta att utreda ett nytt avgiftssystem. Förbundsfullmäktige beslöt i enlighet med styrelsens förslag. Förbundsstyrelsen har beslutat att genomföra denna utredning i anslutning till kongressutredningen om förbundets framtida organisation. Utgångspunkten för den fortsatta genomgången är att systemet med avdelningsavgifter som beslutas av respektive avdelnings representantskap ska vara kvar. Om kongressen beslutar i enlighet med organisationsutredningens förslag kommer avdelningarnas representantskap att ersättas av regionsfullmäktige. Då får regionen göra en sammanvägning av respektive avdelningars avgifter. Det som här diskuteras är alltså den vanliga förbundsavgiften, samt den förhöjda förbundsavgiften eller den s k 150-kronan. I den föreliggande framställningen kommer för enkelhetens skull begreppet avdelning att användas. Ur avgiftssystemets synpunkt kan begreppet avdelning enkelt bytas ut mot begreppet region. Observera att föreliggande dokument syftar till att utgöra underlag för att besluta om vilket avgiftssystem som förbundet ska ha. Det syftar inte till att fastställa avgifterna för ett enskilt år. 28

30 rapport från OU2010 Nuvarande stadgar Avgiftsfrågorna är reglerade i stadgarnas paragraf 5 till 7. Här återges de aktuella texterna i sin helhet: 5 Medlemsavgifter Ordinarie förbundsavgifter Mom 1. Varje medlem skall till förbundet betala en månadsavgift som fastställs av kongress eller förbundsfullmäktige. Förbundsstyrelsen utfärdar anvisningar om avgiftens storlek och hur betalning sker. Månad för inträde och utträde betalas som hel månad. Betalning skall ske för innevarande månad och senast före utgången av månaden. Om medlem inte betalar månadsavgiften och sker inte heller rättelse inom två månader därefter, får avdelningen häva medlemskapet. Halvbetalande Halvbetalande medlemmar är medlemmar som är under 21 år. Grundavgift Grundavgift erläggs till förbundet av medlemmar som lämnat produktionen på grund av pension. Vid överflyttning av medlemskapet till annat förbund inom BTI/EBTF/ NBTF kan medlem kvarstå i förbundet och erlägga grundavgift. Förbundsstyrelsen fastställer i övrigt tillämpningsanvisningar för erläggande av hel-, halv- eller grundavgift. Avdelnings- och förhöjd avdelningsavgift Mom 2. Utöver i mom 1 stadgade månadsavgifter till förbundet skall medlem erlägga en för varje avdelning fastställd månadsavgift för avdelningens verksamhet. Avgiften fastställs på det sista representantskapet före det år, under vilken den skall gälla. Avdelning kan besluta att utta förhöjd avgift om beslutet biträds av minst tre fjärdedelar av de i detsamma deltagande representantskapsledamöterna och avgiften avser ändamål, som är angivet i 1. Fråga om visst ändamål är sådan som där avses, avgörs i händelse av tvist av förbundsstyrelsen. Mom 3. Avgift erläggs för årets samtliga månader med undantag för de fall varom stadgas i 7. 29

31 byggnads kongress 2010 Mätnings- och granskningsarvode Mom 4. Medlem är skyldig att erlägga av avdelningen beslutade avgifter som skall täcka kostnaderna för mätnings- och granskningsverksamhet. Avgiftens storlek skall vara densamma för alla yrkesgrupper och beslutas av representantskapet. Medlem skall inbetala grund-, gransknings- och mätningsarvode till avdelningen på arbetsorten. 6 Förhöjda avgifter Förhöjd förbundsavgift Förbundsstyrelsen kan besluta om förhöjd avgift vid befarad eller pågående konflikt vilken förbundet är skyldig att understödja. Förhöjd avgift får också beslutas då speciella omständigheter minskat förbundets konfliktberedskap. Halvbetalande medlemmar erlägger halva den förhöjda avgiften. 7 Avgiftsbefrielse Mom 1. Befriad från avgift är gymnasieelev medlem vid första militärtjänstgöring (rekryt) medlem över 75 år. Nedsatt avgift Mom 2. Förbundsstyrelsen fastställer i övrigt tillämpningsanvisningar för nedsatt avgift. Mätnings- och granskningsarvode har utmönstrats ur våra avtal vilket innebär att paragraf 5 moment 4 inte längre är aktuellt. Avgiftssystemets uppgift Den grundläggande uppgiften för ett avgiftssystem är att finansiera verksamheten inom förbundet och förbundets avdelningar. Vid en jämförelse mellan olika avgiftsmodeller måste man utgå från att olika modeller måste innebära att medlemsintäkterna totalt blir lika stora. Möjligen kan olika fördelningsprofiler ge marginellt annorlunda intäkter. 30

32 rapport från OU2010 Nuvarande system Byggnads har enligt stadgarna i praktiken fyra avgiftsnivåer: ordinarie avgift halv avgift grundavgift avgiftsbefrielse I praktiken finns ytterligare nivåer p g a att vissa grupper inte betalar 150-kronor. En närmare beskrivning av hur avgiften tas ut finns i styrelsens tillämpningsanvisningar för hantering av medlemsavgifter. Ordinarie avgifter inklusive 150-kronor uppgår för 2009 till 307 kronor per månad. Ordinarie avgifter betalas av alla som inte uttryckligen är undantagna. Halv avgift uppgår på motsvarande sätt till 154 kronor per månad. Grundavgiften till förbundet uppgår till 27 kronor per månad. Halv avgift betalas av medlemmar under 21 år, i huvudsak lärlingar, men i tilllämpningsanvisningarna finns också en inkomstgräns motsvarande högsta ersättning från A-kassan. Detta innebär att alla som har en inkomst under kronor per månad ska betala halv avgift. I sin tur innebär detta att alla arbetslösa betalar halv avgift. Grundavgiften betalas av alla pensionärer upp till 75 års ålder. Här finns också en inkomstgräns som motsvarar lägsta ersättning från A-kassan, vilket innebär att alla som har en inkomst under kronor per månad betalar grundavgift. Avgiftsbefriade är alla pensionärer över 75 år, gymnasieelever och rekryter. Vid tillämpning av ovanstående inkomstgränser ska bedömningen vara att inkomsten varaktigt understiger dessa gränser. Det finns dessutom medlemmar på vissa avtalsområden, plåtslagare och kylmontörer som är undantagna från den förhöjda förbundsavgiften. 31

33 byggnads kongress 2010 Mot bakgrund av ovanstående kan man upprätta följande avgiftsstege (2009 års avgifter): 307:- Medlemmar som tjänar över kronor per månad 154:- Medlemmar som tjänar mellan och kronor per månad medlemmar under 21 år plåtslagare kylmontörer arbetslösa 76:- plåtslagare och kylmontörer som betalar halv avgift 27:- Pensionärer under 75 år Medlemmar som arbetar utomlands Medlemmar som tjänar under kronor per månad 0:- Pensionärer över 75 år Gymnasieelever Rekryter Avgiftsmodeller Det finns två huvudsakliga modeller för avgiftsuttag. Dels kan man ha en enhetlig avgift för alla medlemmar, vilket Byggnads hittills strävat efter. Dels kan man ha en inkomstrelaterad avgift i form av procentavgift, vilket IF Metall och Elektrikerna strävat efter. Mellan dessa ytterligheter finns mer eller mindre inkomstrelaterade tariffsystem. Ett exempel på detta är Handels. Procentavgiftssystemen kan också modifieras genom att man inför lägsta och högsta avgifter i systemet. Om alla medlemmar har lika stora inkomster får alla betala lika stora avgifter oavsett vilket system man väljer. Om medlemmarna har mycket ojämnt fördelade inkomster blir avgiftens andel av inkomsten lika stor om man väljer en procentavgift. Om alla medlemmar får lika stor service och förmåner talar detta för en enhetlig avgift. Om medlemmarna får mer service och bättre förmåner ju högre lön man har talar detta för en inkomstrelaterad avgift. Solidariteten mellan medlemmar med höga respektive låga löner talar för inkomstrelaterade avgifter även om de olika grupperna får samma service och förmåner. 32

34 rapport från OU2010 Avgift efter förhållanden Man kan ha ett system där avgiften är baserad på vissa förhållanden t ex: att man har jobb att man är sjuk att man är arbetslös att man är pensionär att man är lärling att man arbetar på prestationslön att man arbetar på tidlön Detta system liknar till vissa delar det system vi har idag. Det är lättare att hålla reda på förhållanden än att registrera förväntad lön. Allt eventuellt arbete för att hålla reda på lön eller förhållanden kräver administrativa insatser och medför därför ökade kostnader för förbundet och avdelningarna. Det är lättare att hålla reda på förhållanden än att ha kontroll på lön. Egenbetalning/arbetsgivarinförsel En helt annan sak är hur avgiften praktiskt ska betalas. Byggnads har idag ett system där man själv betalar sina avgifter antingen via autogiro med månatliga avdrag från medlemmens bankkonto eller via betalning med hjälp av förtryckta inbetalningskort. Det förekommer också att man betalar kontant eller via ett icke förtryckt inbetalningskort. Ett alternativ är att arbetsgivaren drar av medlemsavgiften från medlemmens lön innan utbetalning sker och att arbetsgivaren sedan skickar avgifterna till den fackliga organisationen. Detta system går att använda oavsett avgiftssystem men är en förutsättning om man ska ha ett procentavgiftssystem baserat på aktuell inkomst. Systemet förutsätter att medlemmen anmäler sin fackliga tillhörighet hos arbetsgivaren. Det har förekommit att arbetsgivaren har upphört med avgiftsinförsel som en stridsåtgärd. Medlems inplacering i avgiftsklass Ett system med en enhetlig avgift, oavsett inkomst, är enklast att administrera. Inkomstrelaterade avgifter kräver att man på något sätt får uppgifter om medlemmarnas inkomster. Det mest utvecklade systemet i denna riktning skulle innebära, om man har månadsavgifter, att man alltid skulle göra avgiftsuttag i förhållande till senast aktuella löneutbetalning. 33

35 byggnads kongress 2010 Lönerelaterade system kräver uppgifter om medlemmens lön. fl fl fl fl Medlemmen kan lämna egen uppgift om sin aktuella eller förväntade lön. Arbetsgivaren kan lämna uppgift om medlemmens förväntade lön. Byggnads kan ur granskningssystemet hämta uppgifter om aktuell lönenivå. Byggnads kan hos Skatteverket hämta uppgifter om senast deklarerad årslön. Det mesta talar för att välja en modell där medlemmen lämnar uppgift om sin aktuella eller förväntade lön. Eftersom drivkraften är större att lämna en uppgift som medför sänkning av avgiften än att lämna en uppgift som medför höjning, måste modellen kompletteras med ett eller flera av ovanstående alternativ. Uppgiftslämningen från medlemmarna kan ske via årliga förfrågningar till medlemmarna. Man bör också kunna lämna uppgifter via Byggnads hemsida. Inkomstfördelning i medlemskåren Det finns ingen heltäckande inkomststatistik för medlemmarna i Byggnads. Uppgifterna i granskningssystemet avser endast timlöner. Under det senaste året är dessa dessutom bristfälliga på grund av att vissa arbetsgivare inte lämnar avtalade uppgifter. De uppgifter som lämnats av förhandlings- och utvecklingsenheten måste därför betraktas med viss försiktighet. För att något öka tillförlitligheten har siffror för 2006 (då fortfarande relativt heltäckande granskningsuppgifter lämnades) använts. Timlönestatistiken har använts för att räkna om inkomsterna till månadslöner. Dessa överslagsberäkningar ger vid handen att ca 80 procent av medlemmarna tjänar mer än kronor per månad. Den genomsnittliga inkomsten ligger på ca kronor per månad. Dessa två uppgifter talar för att inkomstfördelningen i medlemskåren är relativt jämn. Vidare har en beräkning av inkomstfördelningen i de olika intervallarna genomförts. Man kan fråga sig om inte en inkomstfördelning baserad på 2006 års uppgifter borde räknas upp till 2009 års nivå? Mot detta kan invändas att sannolikt är de medlemmar med högre inkomster något överrepresenterade i statistiken, varför 2006 års nivå bättre speglar de faktiska förhållandena. Ett felaktigt antagande om en för hög inkomstnivå i avgiftsförslaget jämfört med den verkliga skulle dessutom ge ett intäktsbortfall. 34

36 rapport från OU2010 Överväganden Den relativt jämna inkomstfördelningen talar för att man ska ha en enhetlig avgift. De arbetslösa och medlemmar med motsvarande inkomster, d v s under kronor, betalar idag halv avgift. När man passerar nämnda inkomstgräns stiger avgiften dramatiskt till hel avgift. Här finns ett behov av att mildra denna stegeffekt. Alla medlemmar oavsett yrkesområde bör betala samma avgift om man har lika stor inkomst. Ett system med i huvudsak en enhetlig avgift som täcker 80 procent av medlemskåren är relativt lättadministrerat. De medlemmar som är arbetslösa är lätta att fastställa att de är just arbetslösa. I nuvarande system betalar de medlemmar, som har lägsta arbetslöshetsersättning, endast grundavgift. Ett helt inkomstrelaterat system fungerar bäst under medverkan från arbetsgivarna. Samtidigt är det önskvärt att inte behöva förlita sig på arbetsgivarna för att klara avgiftsinförseln till förbundet. Det stora problemet med dagens avgiftssystem är den kraftiga stegeffekt som inträder vid inkomstnivån kronor per månad. Fastställande av avgiftsintervall är i viss mån godtyckligt, men det finns några hållpunkter. Inkomstgränsen kronor per månad ligger nära ett av intervallen i statistiken. Inkomstgränsen kronor är lika med högsta ersättningen från A-kassan samt dagens inkomstgräns för halv avgift. Detta val innebär att ingen halvbetalande får höjd avgift. Under utredningens gång har framkommit synpunkter att medlemmar som tjänar relativt mycket, exempelvis över kronor per månad, skall betala en något förhöjd avgift. Motivet för detta är främst solidaritetsskäl, men också beroende på att dessa medlemsgrupper tenderar att ägnas något mer arbete från förbundets sida än övriga medlemsgrupper. Antalet medlemmar som tjänar över kronor per månad uppskattas försiktigtvis till Vad avser pensionärer har förbundet två kategorier; de som betalar grundavgift och de som är avgiftsbefriade över 75 år. Skälet till detta är att de som är över 75 år förr anses ha lägre inkomster än den andra gruppen. Då bedömningen nu är, att så inte längre är fallet, samtidigt som de får samma service i form av tidning och medlemsolycksfallsförsäkring, bör de betala samma avgift, d v s grundavgift eller lägsta avgift. Avgiftsbefrielse för pensionärer över 75 år bör alltså avskaffas. 35