Byggprojektledare Christer Svärling Tel , E-post:

Transkript

1 Rev datum HUS Handläggare Byggprojektledare Christer Svärling Tel , E-post: christer.svarling@umea.se Innehållsförteckning med länk till resp avsnitt Byggnads utformning... 2 Allmänna anvisningar... 2 Fukt... 3 Brand... 4 Ljud... 4 Miljö... 4 Energi... 4 Mekanisk åverkan... 4 Planlösning... 5 Lås/ Låssystem... 5 Allmänt... 5 Allmänt... 5 Allmänt... 6 Tegel- och betongtakpannor... 6 Takfönster / takluckor... 6 Takavvattningssystem... 7 Säkerhet... 7 Fasadbeklädnader... 7 Allmänt... 7 Partier... 8 Innerväggar... 9 Undertak Ytskikt Golv och trappor Ytskikt på väggar Utvändiga huskompletteringar Entréer Invändiga huskompletteringar Skåpenheter Köksinredningar Tvättställskompletteringar Tvättutrustning

2 Rev datum Information om anvisningarnas användning Fastighets projekteringsanvisningar innehåller krav, utöver myndighetskrav och gängse branschkrav, som ska tillgodoses vid projektering av lokaler för Umeå kommuns verksamheter. Projekteringsanvisningarna är styrande för projektören och avvikelse får inte göras utan att den är godkänd av projektledare och dokumenterats. Syftet med projekteringsanvisningarna är att utveckla projektering och byggande så att de lokaler som överlämnas till kommunens verksamheter ska vara så ändamålsenliga och felfria som möjligt. Lokalerna ska vara producerade utifrån ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv, med stort hänsynstagande till miljöpåverkan, energiförbrukning och förvaltningseffektivitet. En målsättning är att anvisningarna ständigt ska förbättras genom erfarenhetsåterföring från alla inblandade parter i Fastighets projektverksamhet. Det innebär att alla som har ett uppdrag eller på något sätt deltar i produktionen av lokaler för Fastighets räkning ska bidra med sina erfarenheter till utvecklingen av dessa projekteringsanvisningar. Förslag på ändringar i projekteringsanvisningarna kan lämnas till projektledaren för det aktuella projektet, eller till den handläggare som finns angiven för respektive avsnitt. Vid projektering av förskolor, särskilt boende mm. gäller, utöver dessa generella projekteringsanvisningar, specifika lokalfunktionsprogram som ska tillämpas parallellt. Sammansatta byggdelar Byggnads utformning Funktionell och kostnadseffektiv byggnadsutformning ska eftersträvas. Vid placering, orientering och utformning ska hänsyn tas till byggnadens energianvändning. Vid presentation av ett utformningsförslag ska det ingå en redovisning av på vilket sätt energiaspekterna beaktats. Bygg Allmänna anvisningar Egenkontroll av granskning av handlingar skall redovisas till beställaren innan FU skickas ut. 2

3 Samordnare av handlingar ska utses samt granskas av denna så att kollisioner undviks mellan olika installationer och konstruktioner. Samordnare ska ta på sig uppdraget som Bas-P. Utredning om behov av eventuella underhållsåtgärder ska göras i samband med projekteringsstart. Samråd med projektledaren ska ske. Vid ombyggnad ska utredning om eventuella energibesparande åtgärder göras. Hjälpmedel i form av tabeller, förteckningar, typritningar o.d. redovisas som bilagor. Tydliga detaljbeskrivningar skall redovisas specifikt per objekt. Som typexempel se Träguiden. Det ska i huvudsak vara i komplicerade snitt, På takytor där man kan befara stora snömängder skall nivåkäppar monteras eller annat varnings/larmsystem för exceptionell snölast t.ex. infrarödstråle. Kallförråd på fastigheter ska förses med ventiler och belysning. Kallförråd ska vara förberedda med vindskydd och eventuell ångspärrsfolie i tak, om innetak är monterat. Det ska gå att isolera i efterhand. Kök i förskolor ska följa Måltidsservice köksutrustningslista för förskolor. Se länk Fukt Fuktsäkerhetsprojektering - fuktsäkring i projekteringen ska utföras enligt Bygga F. Vid projektering av byggnader och byggnadsdelar utformas dessa så att de kan motstå fuktkällor som kan belasta byggnaden. För varje byggnadsdel görs en fuktteknisk bedömning av hur varje tänkbar fuktkälla belastar konstruktionen och i vilket fukttillstånd som förväntas uppkomma i byggnadsdelen samt om de ingående materialen klarar denna fuktbelastning. Bedömning kan göras med hjälp av beräkningar eller baseras på lång erfarenhet av att samma utformning fungerat förutsatt att förutsättningarna är de samma. Installationsregler Säker Vatteninstallation senaste version ska användas. Fogmassa i våtutrymmen ska vara av mögelresistent typ. Föreskriv tätning med fogmassa vid alla infästningar, genomföringar o.d. där vattentäta skikt penetreras. Genomföringar i vattentäta skikt ska utföras på ställen där risken för vattengenomträngning är minimal. Våtrum skall utföras enligt GVK/Byggkeramikrådets gällande branschregler för våtrum. Toaletter ska alltid ha plastmatta på golv med uppvik på vägg. Våtrum ska i första hand ha plastmatta som tätskikt både på golv och vägg. Väljs kakel och klinker ska tätskiktet vara av typen matta, med ett ånggenomgångsmotstånd på minst s/m. Ångspärr ska vara indragen minst 70 mm så att ett installationsskikt skapas samt förhindras perforering av ångspärr vid montage av produkter mot ytterväggar. Ångspärr ska vara minst 5-10 gånger tätare än vindskydd på utsida vägg. 3

4 Brand Se Umeå kommuns hemsida Sök på Tekniska anvisningar och gå in på Anvisningar inom fastighetsområdet. Klicka på systematiskt brandskyddsarbete där är det tre länkar som gäller inom brandområdet och de ska följas i projekteringen. Brandskyddsdokumentation ska upprättas av sakkunnig. Samordnare beställer det i tidigt skede. Vid byggande av Särskilt boende ska bostadssprinkling övervägas. Tas upp med verksamheten om det erfordras för gällande projekt. Magnethållare för dörrar ska vara försedda med slagstift för att överbrygga remanens i elektromagneten som förhindrar stängning. Plastfolie för motsvarande funktion har visat sig bli bortriven. Väggpartiet och infästningen av magnethållaren måste ha tillräcklig hållfasthet för den belastning som uppstår om dörren dras loss från magnethållaren. Undertak monteras först sedan brandtätningar är kontrollerade av ansvarig entreprenör. Tydlig dokumentation beträffande vilken produkt som har används uppsätts vid genomföring. Ljud Vid projektering beaktas krav på såväl ljudtransmission mellan olika rumsenheter såväl som ljudabsorption i lokaler med hög bullernivå (beakta även krav på demonterbarhet, hygien mm). Vid fönsterbänkskanal med genomgående ledningsdragning mellan två rum ljudtätas i skiljevägg (där krav föreligger, ska brandtätning utföras). Miljö Se avsnitt 9 Miljö och hållbarhet Energi Se avsnitt 8 Energihushållning Mekanisk åverkan Utvändiga ytskikt i markplan ska väljas med hänsyn till den frekventa skadegörelse som kommunala byggnader utsätts för. Glas ska i utsatta lägen vara okrossbart. På byggnader i områden där skadegörare kan arbeta ostört monteras okrossbart glas. (Utreds med projektledare) Exponerade ytterhörn vid mellanväggar förses med utvändiga hörnskydd. Boenden kan undantas. Samråd ska ske med projektledare i sådana fall. Utbytbara påkörningsskydd monteras på väggar där vagnhantering förekommer. I entréer, trapphus o.d. bör hårda golv utföras (t.ex. natursten, cementmosaik, klinker). Socklar utförs i material lika golvyta. Samtliga ytor med golvbeläggning förses med golvsockel. Utvändiga socklar bör inte utföras med sockelelement av glasfiberarmerad puts på cellplastisolering om mekanisk åverkan kan befaras. 4

5 Dörrpartier utsätts för stora påfrestningar vid ovarsam hantering vilket ger deformationer vid gångjärn varför dörrstoppar ska föreskrivas. Entrépartier till skolor och i övrigt där mekanisk åverkan kan befaras, ska vara av robust konstruktion med utbytbar utvändig beklädnad. Fönsterbleck till skolor och i övrigt där mekanisk åverkan kan förekomma, ska utformas med minsta möjliga utkragning för att förhindra att beslagen stukas. Kompletteras med ankant för att vatten ska rinna av fritt från fasad. Planlösning Varje våningsplan förses med förrådsutrymmen och städrum med golvbrunn för att tömma städmaskiner, golvmatta med uppvik på vägg i städutrymmen. Storlek på städutrymme kollas med ansvarig städchef. Vid planering av avfallsutrymmen ska UMEVA:s anvisningar NOA 07 användas. Vid projektering av förskolor skall Funktionsprogram förskola följas. Laddas ned från kommunens hemsida Utbildning och barnomsorg, Kvalitet och utveckling, Funktionsprogram för förskolan. OBS flera kapitel Lås/ Låssystem Se avsnitt 11 Lås och Låssystem Grundkonstruktioner Allmänt I samband med dimensionering av grundkonstruktion skall projektören undersöka om det finns planer för framtida påbyggnad. Dimensioneringen skall i förekommande fall utföras så att markpåkänning och grundkonstruktion klarar den förväntade påbyggnaden. För källarlösa hus förespråkas platta på mark, med undantag vid stora marklutningar, kan krypgrund väljas. Soprum som är utan golvbrunn ska ha en betong eller leca murad syll som är uppdragen cm ovan betongplattan. Väggen ska sedan stå på den med sylltätning mm. Golvbrunn bör monteras där det är matsortering, så lakvatten kan rinna till brunn. Bärverk i husstomme Allmänt Hänsyn ska tas till att stommen i allmänhet har en lång livslängd men representerar en relativt liten del av den totala byggkostnaden. Stommens utformning ska därför inte enbart bestämmas utifrån stomkostnaden utan anpassas efter de mer kostnadskrävande byggnadsdelarna, så att den bästa helhetslösningen uppnås. Detta innebär, att hänsyn ska tas till utbyte eller förnyelse ska kunna ske av sådana 5

6 byggdelar och installationer som har kortare livslängd än stommen utan att stommen behöver ändras. Stomme i trä ska ha minst 3 lager isolering med indragen ångspärr på 70 mm. Ångspärr ska alltid vara indragen 70 mm. Ångspärr ska dras in mot fönster/dörrsmygar och tätas mot fönster/dörrkarmar. Ångspärren ska vara 5-10 gånger tätare än vindskyddet på utsidan av huset. Ångspärr ska tätas i skarvar med godkända tejper eller klämning enligt leverantörens anvisningar. Specialkragar vid genomföringar av ventilation, rör mm ska föreskrivas. Stommen ska utformas så att den ger största möjliga flexibilitet vid en eventuell ändrad användning av lokalerna. Pelare får inte inkräkta i undervisningslokaler/gymnastiksalar. Rumsbegränsningar bör utgöras av icke bärande mellanväggar. Vid planerad eller förväntad framtida påbyggnad eller tillbyggnad, bör en viss överdimensionering av stommen övervägas. Klimatskyddande delar och kompletteringar yttertak/ytterbjälklag Allmänt Yttertak utförs med utåtgående fall, utvändig takavvattning och ordentliga taksprång. Platta och låglutande tak undviks. Sprickor, blåsor, veckbildningar och skador på papptakets skyddsbeläggning kontrolleras och åtgärdas vid omtäckning. Byt ut fotplåt och andra inklistringsplåtar vid omtäckning. Tio års garanti ska krävas på papptäckning. Tegel- och betongtakpannor Välj falsade takpannor framför ofalsade. Välj genomfärgade och vattenavvisande (hydrofoba) betongtakpannor. Infästningsdon för takpannor ska vara av homogent rostfritt stålmaterial. Tio års garanti ska krävas på tegelpannor och betongtakpannor. Vid inpassning mot vinkelrännor (HusAMA fig. JT/82/83) skall läggningen korrigeras med plåt Till ytbelagd plåt ska standardkulör väljas. Offerplåtar måste anbringas i kontaktytor om risk för galvaniska strömmar föreligger. Tio års garanti ska krävas för ytbeläggning av plåt. Takfönster / takluckor Takfönster bör undvikas. 6

7 Om takfönster av olika skäl ändå monteras ska nedanstående beaktas. - Service av motorer och aggregat sker från yttertak. - Servicefönster ska kunna öppnas utifrån. - Ev. behov av säkerhetsglas beaktas. Takluckor monteras diagonalt (45 ) samt förses med hänglås. Hänglås och beslag ska hålla låsklass 4. Observera skyddsklass 1 om vindslucka ingår i skalskyddet. Takavvattningssystem Utvändig takavvattning med hängrännor och stuprör av stålplåt ska vara belagda med min. 100 µm ytskikt i standardkulör. Stuprör ska vara inspekterbara och försedda med självrensande lövsilar av rostfritt materiel. Silar placeras åtkomliga från mark. På skolor med låga fasader anbringas någon form av klättringshinder Där risk för mekanisk åverkan föreligger kompletteras med varmförzinkat tubrör upp till 2,0 m ovan mark. Säkerhet Snörasskydd och taksäkerhet ska föreskrivas enligt gällande regler. Klimatskyddande delar och kompletteringar av ytterväggar Fasadbeklädnader Behov av klottersanering i utsatta lägen ska beaktas vid val av material och ytbehandling. Träpanel skall avslutas minst 200 mm över markyta. Fasadfönster / -dörrar. Se även energihushållning. Allmänt Fönster och partier ska vara P-certifierade av SP Tätningslist utföres av EPDM-gummi eller silikon. Glas ska vara av kvalitet A. Glas ska monteras enligt SS för enkelglas samt SS för förseglade rutor. Glas i brandklassade konstruktioner ska monteras enligt gällande MTK föreskrifter. Fönsterbröstningar ska anpassas så att lokalen tillåter flexibel användning ex.vis för installation av fullstora radiatorer. Material och varuföreskrifter Hängning ska utformas med hänsyn till funktioner som fönsterputs, vädring och möjlighet att använda persienner eller annat solskydd. 7

8 Ytbehandlingar Profiler av aluminium ska vara fabrikslackade i standardkulör med pulverlack, tjocklek minst 70 µm, alternativt eloxerade med tjocklek minst 20 µm. Tillhörande utvändiga plåtbeslag som sidobeklädnader och fönsterbleck ska ha samma ytbehandling, glansvärde och kulör som utvändig beklädnad. Glasning 3 glas kopplat med två bågar (2 + 1) väljs i första hand för öppningsbara fönster. Beslagning Öppningsbara fönster förses med barnsäkerhetsbeslag. Underkantshängda bågar förses med saxbeslag Slutbleck utförs förstärkt, anpassas till respektive kolvtyp. Vridreglagets placering verksamhetsanpassas (inom t.ex. skollokaler max 1200 mm från golv). Om bedömning görs att fönster ska förses med galler ska detta monteras på insida och fästas i vägg. Partier Material och utförande Användning av träpartier övervägs. Utvändiga dörrpartier i slagdörrsutförande ska i möjligaste mån utformas som enkeldörrar. Vid stor personflöden kan partierna utformas som enkeldörrar med mittpost. Bredd på mittpost ska utföras så att det finns plats för två st motorslutbleck typ Kaba mini delta, mitt emot varandra. Där kraven på inlastning medför pardörrar ska den passiva dörren förses med låsbart spanjoletthandtag för oval eller eurocylinder. Metallpartier ska vara försedda med dräneringshål för att motverka kondensskador. Kanalisation för svagström ska utföras alternativt förberedas. Ytterpartier utförs med bruten köldbrygga. Parti ska vara utfört med förstärkningar för angivna beslag. Tätning med elastisk fog får aldrig utföras på utsida fasadvägg vid träkarmar. Tätande popnit ska användas. Vid montering av partier används justerbar specialskruv, s.k. karmskruv. Infästningshål borras efter kontroll av lämpliga infästningspunkter och ska efter slutfört montage täckas med plugg. Ytbehandling Profiler av aluminium ska vara fabrikslackade med pulverlack, tjocklek minst 70 µm alternativt eloxerade med tjocklek minst 20 µm. Glasning Härdat flytglas monteras i entrépartier, dörrpartier, dörrar och sidopartier i kommunikationsstråk. 8

9 Beslagning Beakta behov av el-manövrerade lås, kodlås, dörrautomatik och panikregel. Smalprofil undviks (motorlås). Se rubriken LÅS Handtag utförs allergi- och nickelfria, fabrikslackade eller behandlade med vegetabilisk nylon. Dörrstängare typ Dorma eller likvärdigt, monteras med genomgående skruv. Fönsterbänkar Fönsterbänkar ska vid behov ha ventilationsöppningar för radiatorvärmens genomströmning samt ha en bredd som ger möjlighet att placera blommor, adventsljusstakar o.d. L judkrav se rubriken LJUD Droppbleck Fönsterbleck ska monteras med fall minst 15. Infästningen ska ske med rostfri skruv i kulör lika plåt. I anslutning mot karmstycke ska säkerställas skydd mot vatteninträngning med en sträng fogmassa i infästningsspår för fönsterbleck. Vid indragen fönsterkarm med fönstersmygbräda ska fönsterbleckets uppvik göras bakom smygbrädan. Lämpligt uppvik mm. Inre rumsbildande byggdelar Innerväggar Innerväggar utförs med 900 mm breda gipsskivor. I utrymmen utsatta för mekanisk åverkan ska hårda gipsskivor monteras. Hörnskydd utförs enl. avsnitt Mekanisk åverkan. Förstärkt skiva typ plywood ska föreskrivas på vägg med whiteboard på hela väggen bakom gipsen och i utrymmen med mycket väggmonterad utrustning. Vid infästning av tvättställ, blandare, radiatorer o.d. förstärks väggen med plåt mellan reglar enl. anvisningar från resp. leverantör. I skolor väljs fixturer för tvättställ. Vid dörrar monteras förstärkningsreglar från golv till tak. Beakta krav på träreglar med avseende på infästning karm. I el-centraler, verkstäder och andra lokaler där frekventa vägginfästningar är aktuella ersätts inre lag gipsskivor med ett lag plywood. I takvinklar, där rörelser kan förväntas, kompletteras mjukfog med taklist. Våtrum utförs enligt Byggkeramikrådets branschregler BBV 07:01 Innerdörrar/Partier Dörrar utförs med minsta karmyttermått 9 M där ej annat bestäms. Pardörrar ska i möjligaste mån undvikas. Där krav på inlastning medför pardörrar ska den passiva dörren förses med låsbart spanjoletthandtag för oval eller eurocylinder. I korridorer ska uppställning av dörrblad på elektromagneter eftersträvas. Där krav på pardörrar finns i korridorer utgår låsbart spanjoletthandtag enligt ovan. Dörrbredd för städutrymmen kontrolleras med ansvarig städ. 9

10 Normalt utförs dörrar som massivdörrar av trä. Kant och glasningslister utförs av trä. Dörrar i förskolor utföres med klämfri bakkant. Trösklar i våtutrymmen se rubriken GOLV Förstärkning utförs för dörrstängare och dörrtillslutare ska föreskrivas. Dörrblad av pendeltyp ska förses med siktruta. Dörrstoppare monteras på vägg, i utsatta läge ska förstärkning i väggen utföras. Rulljalusi ska förses med klämskydd och vara elmanövrerad. WC dörrar ska vara utåtgående Aluminiumpartier utföres av pulverlackade eller naturanodiserad aluminium. Låsning se rubrik LÅS Beslag av icke allergiframkallande material väljs. Beakta behov av el-manövrerade lås, kodlås, dörrautomatik och sensorer. Larmzoner kontrolleras med verksamheten. Vid motorlås /ellås förses karmar och dörrblad med kanalisation. Undertak Demonterbart undertak ska ha synligt bärverk, storlek max. 600 x 1200 mm. Undertak i kökslokaler ska vara av typen hygienundertak. S.k. sportstag ska ej användas i annat än gymnastikhallar o.dyl. Invändiga ytskikt Ytskikt Golv och trappor Golv ska vara utan nivåskillnader utom i våtutrymmen där fall till brunnen ska vara enligt branschregler GVK & BBV. Bakfall får inte förekomma. Fogmassa i våtutrymmen se rubriken FUKT Där golvytor i källare ska förses med ytskikt ska hänsyn tas till fuktförhållanden. Linoleum lägges endast i torra utrymmen. Homogen plastmatta med uppvikt sockel rekommenderas där mattor ofta rengörs med vatten. I våtutrymmen och Wc uppdras mattan som sockel. Golvbeläggning i entréer, trapphus o.d. se rubriken MEKANISK ÅVERKAN Omfattning av halvledande golv löses i varje enskilt fall. GVK:s respektive Byggkeramikrådets branschregler och läggningsanvisningar ska åberopas beträffande våtrum. GVK garanti ska krävas för våtrum. Golvbeläggningar ska dras in under inredning före montage. Golvbeläggningar i fläktrum o.d. ska utföras före montage av installationsapparater. Alternativt gjutes

11 mm höga fundament för golvmonterade apparater/aggregat så att golvbeläggning kan utföras efter montage. Linoleum ska efter inläggning behandlas enligt fabrikantens anvisningar. Skall också föreskrivas i Drift och skötselanvisningar. Trägolv ska utformas med tillräcklig rörelsemån mot anslutande väggar o.d. Exponerade betonggolv dammbindes. Ytskikt på väggar Vid val av ytskikt beaktas även emissionspåverkan. Se eventuellt separat miljöprogram. Vattentät beklädnad i duschar, tvättstugor och alla väggar i storkök samt stänkskydd utförs av kakel. Byggkeramikrådets branschregler ska efterlevas. Skyddslister se rubrik MEKANISK ÅVERKAN. Vid nymålning används inte väv, om inte speciella skäl talar därför. Glansvärde målning på väggar ska vara min 20. Källarväggar målas med diff. öppna färger. I rum med uppvikt sockel ska färdigstrykning utföras efter det att mattläggning är avslutad. Huskompletteringar Utvändiga huskompletteringar Entréer Entréer ska utformas så att manuell snöröjning i största mån undviks. Vid huvudentrér ska skärmtak utföras. Konstruktionen skall inte inskränka på möjlighet till maskinell snöröjning Handikappramp bör luta 1:20. Lutning i upptill högst 1:12 kan accepteras där ovanstående rekommendation inte är möjlig. Skrapgaller utanför entrédörrar ska vara infällda i entréplanet. Obs tänk på tillgänglighetsmåtten. Trösklar vid ytterdörrar 20mm 20º * Ytterdörr med nivåfri ingång * Bör eftersträva max 20mm nivåskillnad * Ytterdörras (entré, altan/balkong, gemensamhets- 11

12 * Framför dörren görs en ränna på från utsidan och 0mm från insidan. lokal, soprum, tvättstuga, förråd) tröskelhöjd minst 150mm djup som täcks med * Om tröskel är max 20mm och inner- (nivåskillnaden mellan överkant tröskel och skrapgaller. golvet byggs upp i nivå med tröskeln överkant färdigt golv) får ej överstiga 20mm. * Rekommenderas för bäst tillgänglighet. kan detta uppnås. * Tröskeln skall vara avfasad i ca 20º. Se även: Klimatskyddande delar och kompletteringar av ytterväggar Fasadbeklädnader Tillgänglighet, Se även avsnitt 10 Tillgänglighet 12

13 Invändiga huskompletteringar Trappor i allmänna utrymmen utförs med steg av slittåligt material. Senast före tillverkning av förtillverkade trappor ska dokument redovisas för beställaren som visar hur kravet på stegljud uppfylls. Trappor och räcken ska vara så infästa att störande vibrationer ej uppstår vid användning. Betongtrappa avslutas mot vägg och förses med skurkant och sockel. Trappor förses med infälld markering för synskadade på första och sista steget. Halkrisk beaktas. Entréer ska utrustas med skrapmattor (typ Kåbe el. likv.) och plats för torkmattor (verksamhetens ansvar). Skrapmattor placeras i nedsänkt ram och utförs i storlek som går lätt att hantera. Rumskompletteringar Skåpenheter Skåpinredningar väljs med målade luckor alt laminatbelagda med träförstärkt kant. Golvstående inredning bör ställas på reglerbara ben alternativt utförs inredning vägghängd. Tippskydd ska alltid monteras på golvstående skåp. Köksinredningar Samtliga vitvaror ska vara av god hushållsstandard med låg energiförbrukning. 13

14 Tippskydd monteras där ej annat anges. Diskmaskin i verksamhetskök placeras på 300 mm hög sockel. Under diskmaskin/diskbänksinredning uppdras plastmatta på sockel och svetsas till full täthet. Tvättställskompletteringar Vid tvättställ ska monteras spegel, pappershanddukshållare, papperskorg, klädkrok och eventuell tvålautomat (vid ombyggnad anpassas typ ev. till bef). Spegel ska vara anpassad till personer med olika längd. Personer som är rullstolsbundna ska kunna använda spegel i utrymmen som kan nås med rullstol. Spegelbredd ska vara 300 mm för att ev. tvålautomat ska hamna ovan tvättställ. Tvättutrustning Torkning skall ske med energisnåla lösningar. Företrädesvis skall avfuktare användas. Torktumlare och torkskåp endast där det av speciella skäl bedöms som verksamhetsmässigt och ekonomiskt försvarbart. Förskolor ska i första hand ha torkrum. 14