Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Portugal
|
|
- Sandra Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten gör inte anspråk på att ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer i landet. Information bör också sökas från andra källor. Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Portugal I. SAMMANFATTNING Respekten för de mänskliga rättigheterna i Portugal är allmänt sett god. Landet är en demokratisk rättsstat och författningen garanterar medborgarnas grundläggande fri och rättigheter. Många portugiser lever dock under besvärliga ekonomiska och sociala förhållanden. De senaste årens ekonomiska åtstramningar har bland annat lett till försämrad statlig sjukvård och begränsade möjligheter till socialbidrag, arbetslöshetsstöd och andra ekonomiska insatser, särskilt till marginaliserade grupper. Barnets rättigheter prioriteras dock högt och skolgång är fortsatt obligatorisk och avgiftsfri och hälso- och sjukvård starkt subventionerad för barn. Polisbrutalitet är fortsatt ett problem i Portugal och förhållandena på landets fängelser är ofta bristfälliga och präglas av överbeläggning. Människohandel, både med kvinnor för sexuella ändamål men också människohandel av arbetskraftskaraktär förekommer. Portugal är framförallt ett transitland. Trots lagstiftning om kvotering är kvinnor underrepresenterade på viktiga poster i samhället, inte minst i det politiska livet. Våld mot kvinnor i och utanför hemmet utgör ett problem. Den romska minoriteten lever under svåra förhållanden och diskrimineras på flera områden, främst vad gäller boende, sysselsättning och tillgång till utbildning. En ny lag antogs 2016 som ger samkönade par rätt att adoptera barn och sedan augusti 2016 kan kvinnliga samkönade par få tillgång till assisterad befruktning.
2 II. RÄTTSSTATENS PRINCIPER En princip för god samhälsstyrning Portugal är en rättsstat med ett fungerande rättssystem. Det allmänna domstolsväsendet består av tre domstolsinstanser och i de flesta processer kan parterna överklaga till högre instans. Tio av konstitutionsdomstolens tretton medlemmar utses av parlamentet. Dessa tio väljer i sin tur övriga tre. Domarna sitter på nioåriga mandat utan möjlighet till förlängning. Därtill finns förvaltnings- och skattedomstolar samt en revisionsrätt som bland annat har behörighet att granska om de offentliga utgifterna är förenliga med lagstiftningen. Det finns även fredsdomstolar som har behörighet i civilrättsliga ärenden där tvistens värde inte överstiger euro. Domstolarna är självständiga i förhållande till statsförvaltning och myndigheter. Även advokatkåren är helt oberoende. Det finns en ombudsmannafunktion för mänskliga rättigheter, Provedor de Justiça, som tar emot frågor och anmälningar från enskilda och institutioner. I parlamentet finns en självständig kommitté med ansvar för mänskliga rättigheter till vilken enskilda kan vända sig med klagomål. Regeringen har en statssekreterare för jämställdhet som bland annat behandlar ekonomisk diskriminering och kvinnors deltagande i samhället. Den nationella kommissionen för mänskliga rättigheter, med säte i utrikesministeriet, är tvärministeriell samordnare med regeringens uppdrag att informera om och främja de mänskliga rättigheterna såväl nationellt som internationellt. Vidare finns en rad särskilda inspektorat såsom polisens eget Generalinspektorat för intern administration, Högkommissionären för migration och interkulturell dialog (ACIDI), Kommissionen för likabehandling och mot rasdiskriminering (CICDR), Kommissionen för medborgarskap och jämställdhet (CIG) och Kommissionen för likabehandling i arbetslivet (CITE). Portugal hamnar på 29:e plats av 176 länder i Transparency Internationals index för upplevd korruption III. DEMOKRATI De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Portugal är en parlamentarisk republik. Parlamentsledamöter och representanter för lokala myndigheter väljs i direkta val vart fjärde år. Rösträtt till parlaments- och presidentval har den som är inskriven i en röstlängd i Portugal. Rösträttsåldern är 18 år. För att vara valbar till parlamentet krävs folkbokföring i Portugal och för lokalvalen måste 2 (14)
3 personen vara folkbokförd i aktuell kommun. För att vara valbar i presidentvalet krävs portugisiskt medborgarskap samt fyllda 35 år. Portugisernas politiska engagemang har avtagit på senare år. Vid det senaste presidentvalet år 2016 låg valdeltagandet på 49 procent och för parlamentsvalet år 2015 låg det på 57 procent, vilket är det lägsta sedan demokratiska val infördes En anledning till det låga valdeltagandet antas vara en utbredd uppfattning om att politiken angår en liten elit som saknar kontakt med vanliga portugiser. Ingen nämnvärd skillnad råder mellan män och kvinnor vad gäller valdeltagande. Till skillnad från i många andra europeiska länder har den ekonomiska krisen i Portugal inte lett till att något utpräglat missnöjesparti uppstått. År 2007 antog parlamentet en lag som innebär att samtliga partier måste ha minst 33 procent kvinnor eller män på valbar plats. Dock är den politiska representationen av kvinnor fortsatt låg. Endast fyra av 18 ministerposter innehas av kvinnor och i parlamentet är 34 procent av ledamöterna kvinnor. Sju partier finns representerade i parlamentet. Sedan 2015 styrs landet av Partido Socialista (PS, socialistpartiet) med stöd från Bloco de Esquerda (BE, vänsterblocket), Partido Comunista Português (PCP, kommunistpartiet) och Partido Ecologista Os Verdes (PEV, de gröna). Presidenten väljs i direkta val för en femårig mandatperiod och kan väljas om en gång. Presidenten utser premiärminister som är beroende av parlamentets stöd. Han kan också avskeda regeringen och upplösa parlamentet. Presidenten är också överbefälhavare. Ögrupperna Madeira och Azorerna är autonoma regioner med egna regionala parlament och egna presidenter som väljs i separata val. Ledamöterna väljs i samband med de nationella parlamentsvalen. Parlamenten har lagstiftande makt i vissa regionala frågor. Utrikespolitik, försvars- och inrikespolitiska frågor styrs av den portugisiska staten som företräds av en minister utsedd av presidenten. Invånarna på Madeira och Azorerna strävar efter ett större mått av självstyre och vill avskaffa arrangemanget med en minister som representerar fastlandet. Det civila samhällets utrymme Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i Portugal. Upprättandet av Portugals nationella kommission för mänskliga rättigheter, Comissão Nacional para os Direitos Humanos, år 2010 har förbättrat samordning och informationsutbyte kring mänskliga rättigheter inom den offentliga sektorn och stärkt regeringens dialog med civilsamhällesorganisationer. 3 (14)
4 IV. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Inga uppgifter har förekommit om tortyr. Under 2016 finns inga kända fall av utvisning av personer i strid med förbudet mot utvisning av människor till länder där de riskerar att utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Övervåld från polis och kriminalvårdare fortsätter emellertid vara ett problem i landet. Generalinspektoratet för intern administration tog under 2015 emot 679 rapporter om misshandel från polis och fångvaktare. Sådan misshandel kunde bestå i slag, sparkar och användande av batong mot kropp och huvud. Rapporter om att poliser behandlar romer särskilt brutalt förekommer. Inspektoratet undersöker regelbundet polismyndigheternas agerande samt utbildar poliser i mänskliga rättigheter. Inspektoratet ansvarar också för utredning samt disciplinära påföljder för poliser. Straffet för denna typ av övergrepp kan variera mellan tillfällig avstängning, fängelse och beordrad pensionering med delvis indragen pension. På mindre orter hålls häktade och dömda ofta i samma cell, och där kan det också förekomma att minderåriga häktade hålls i samma förvar som vuxna. Lagen kräver att kvinnor placeras i separata fängelser eller på avdelningar avskilda från manliga intagna och så sker också i praktiken. Förhållandena i fängelserna är många gånger bristfälliga, bland annat på grund av att antalet intagna fångar överstiger antalet fångvårdsplatser. Fängelsernas skick är bristfälliga. År 2013 rapporterade Europarådets kommitté för förebyggande av tortyr (CPT) att förhållandena på fängelset i Paços de Ferreira i norra Portugal var undermåliga och att Lisbon Central Prison var fallfärdigt. Det finns inga rapporter om att myndigheterna skulle ha gjort något åt detta. Portugal är ett transitland för människohandel, främst till Spanien och Storbritannien. Regeringen arbetar aktivt för att stoppa handel med människor. Tidigare genomförda åtgärder innefattar bland annat stöd till offer i form av skyddshem, sysselsättning, utbildning, sjukvård samt familjeåterförening. En tredje handlingsplan mot människohandel har antagits för perioden med bland annat åtgärder för att förebygga, öka medvetenheten och ge information om och utbilda i människohandelsfrågor samt åtgärder för att förbättra skyddet för de drabbade och förbättra brottsutredningarna. 4 (14)
5 Prostitution är tillåtet enligt lag men koppleri är förbjudet. Bland de prostituerade återfinns kvinnor från framförallt Brasilien och Afrika samt från Östeuropa. Dödsstraff Dödsstraff avskaffades Den sista kända avrättningen ägde rum Rätten till frihet och personlig säkerhet Det krävs laga stöd för frihetsberövanden, ett frihetsberövande kan även överklagas i domstol. Amnesty International har rapporterat om ett antal anmälningar om övervåld från poliser och fängelsevakter som gjorts under Rättssäkerhet I konstitutionen garanteras rätten till rättvis rättegång. Det finns en oberoende domarkår som i allmänhet ser till att den rättigheten respekteras. Rättegångarna är offentliga. Emellertid har en FN-rapportör efter ett besök i januari 2016 uttryckt oro avseende tillgången till rättslig prövning eftersom advokat- och rättegångskostnaderna har stigit samtidigt som allt fler människor lever i fattigdom som ett resultat av den ekonomiska krisen. Myndigheterna måste föra en häktad misstänkt inför rätta inom 14 månader. Det finns möjlighet att använda ett juryförfarande inom straffrätten, men så sker sällan. Straffmyndighetsåldern är 16 år. Även i civilrättsliga mål finns en oberoende domarkår. Straffrihet Det finns inga uppgifter om att straffrihet förekommer i landet. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet Rätten till yttrande-, press- och informationsfrihet är inskriven i Portugals konstitution. Det finns ett brett utbud av oberoende dagstidningar, två statliga och ett flertal privata tv-kanaler samt fyra statliga och många privata radiostationer. Mediefriheten respekteras i praktiken och journalister kan i allmänhet arbeta fritt utan inblandning från myndigheter och makthavare. Rätten att ta del av allmänna handlingar garanteras i konstitutionen och i lag. Europarådets grupp av stater mot korruption (GRECO) har dock rapporterat om att rätten att ta del av allmänna handlingar inte alltid är 5 (14)
6 effektiv i praktiken. Portugal kommer på 23:e plats av 180 länder på reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. Förtal av etniska och religiösa minoriteter är kriminaliserat i strafflagen, liksom kränkande uttalanden såsom förnekelse av förintelsen. Regeringen har gjort omfattande satsningar på ny teknologi de senaste åren. E-förvaltning, tillgång till datorer och internet inom skolväsendet samt andra offentliga inrättningar har i och med detta förbättrats avsevärt. Enligt Internationella teleunionen (ITU) använde 65 procent av befolkningen internet år Mötes- och föreningsfrihet Mötes- och föreningsfrihet är inskrivet i Portugals konstitution och rättigheterna respekteras. Fackföreningarna är relativt starka och välorganiserade och demonstrationer förekommer. Polis och militär har rätt att organisera sig fackligt men tillåts inte att strejka. Religions- och övertygelsefrihet Religionsfrihet är inskrivet i Portugals konstitution och kyrkan är skild från staten. Drygt åtta av tio portugiser är katoliker, men andra religioner kan utövas fritt. V. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER Rätten till arbete, rättvisa arbetsvillkor och relaterade frågor Arbetslösheten har länge varit ett problem i Portugal och nådde sin kulmen 2013 med 17,5 procent. Sedan dess har den minskat och under andra kvartalet 2016 uppgick den till 11 procent (lika för män och kvinnor). Människohandel av arbetskraftskaraktär förekommer, trots att lagen förbjuder alla former av tvångsarbete. Människohandel för arbete på restauranger, inom jordbruket och för hushållstjänster med både kvinnor och män har kunnat påvisas. Många kommer från Vitryssland, Ukraina, Moldavien, Rumänien samt från de forna kolonierna Brasilien, Angola, Moçambique och Kap Verde. Många av dem arbetar under lagvidriga förhållanden. Myndigheten för arbetsförhållanden, Autoridade para as Condições do Trabalho (ACT) utreder ärenden relaterade till illegal arbetskraft, inklusive förekomsten av människohandel. Portugal har ratificerat ILO:s (International Labour Organisation) åtta centrala konventioner. Diskriminering i arbetslivet på grund av kön, hudfärg, religion, politisk åsikt eller liknande är inte tillåten enligt lag men kan förekomma i praktiken. Kvinnors löner är i genomsnitt 27 procent lägre än mäns. 6 (14)
7 Det finns två dominerande fackföreningar: UGT (Arbetarnas allmänna union) med band till socialistpartiet och CGTP (Portugisiska arbetares allmänna federation), med band till kommunistpartiet. De verkar fritt och är förhållandevis aktiva. Arbetsrätten ger anställda ett mycket starkt skydd, i jämförelse med andra europeiska stater. Den lagstadgade minimilönen uppgår till 557 euro per månad. Medellönen ligger dock väsentligt högre (cirka euro per månad 2016) och 14 månadslöner utbetalas. Drygt en fjärdedel av Portugals befolkning lever i relativ fattigdom, vilket innebär att de tjänar mindre än euro per år. Arbetsdagen får enligt lag inte överstiga tio timmar och arbetsveckan är 40 timmar. För statliga arbeten är dock arbetsveckan endast 35 timmar från och med Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Det portugisiska hälso- och sjukvårdssystemet var tidigare gratis eller avsevärt subventionerat. Efter de senaste årens ekonomiska åtstramningar måste patienterna nu betala en mindre avgift för varje läkarbesök. Även vad gäller sjukvårdspersonalens arbetsvillkor har åtstramningar skett i form av att löner har sänkts, särskilt för övertidsarbete. Detta har lett till att många läkare och sjuksköterskor har flyttat utomlands för att arbeta. Av dem som har stannat i Portugal har många övergått till att arbeta på privata sjukhus då arbetsvillkoren normalt är bättre där. Kvalitén på den offentliga sjukvården har därför sjunkit kraftigt. År 2015 gick 5 procent av BNP till hälsosektorn. Alla som är bosatta i Portugal omfattas av hälso- och sjukvårdssystemet. Därutöver finns ett kompletterande system som vissa yrkesgrupper har tillgång till, vilket omfattar knappt 20 procent av befolkningen. Vidare har drygt två miljoner portugiser privata sjukförsäkringar, antingen via arbetsgivarna eller individuellt finansierade. Väntetider i vården är ofta långa. Enligt Eurostat är den förväntade livslängden vid födseln 78 år för män och 84,4 år för kvinnor. Mödradödligheten är 10 per levande födslar och barnadödligheten 2 per levande födslar Efter en folkomröstning om en förändrad lagstiftning för att tillåta abort fram till tionde graviditetsveckan trädde den nya, tillåtande, lagstiftningen i kraft sommaren I februari 2016 togs det lagstadgade kravet på social-, och psykologisk rådgivning före en abort bort. Sjukvårdspersonal har dock rätt att vägra utföra aborter med hänvisning till så kallad samvetsfrihet. Tillgången till preventivmedel är god och sex- och samlevnadsundervisning är obligatorisk i skolan. 7 (14)
8 Rätten till utbildning Den obligatoriska skolgången är tolv år men i verkligheten är andelen elever som inte slutför grundskolan stor, 14 procent år Enligt OECD:s beror detta bland annat på ojämlikheter i utbildningssystemet. Det är vanligt att elever går om flera år i grundskolan och stödet för att klara densamma är bristande. Undervisningen är gratis men eleverna betalar för skolmaterial, transporter, studiebesök och skolluncher. Enligt OECD:s kunskapsutvärdering PISA (Programme for International Student Assessment) från 2015 har Portugal förbättrat sina resultat och dessa anses vara goda i förhållande till Portugals socioekonomiska status. Analfabetismen bland personer över 15 år ligger enligt UNESCO:s siffror från 2015 på totalt 4,5 procent. Bland kvinnor över 65 ligger på 19 procent och bland män över 65 på 15 procent. Tillgången till utbildning är bättre i städerna än på landsbygden. Även om lagen förbjuder diskriminering inom skolväsendet utgör romer en utsatt grupp. Färre än en av tio romer går ut gymnasieskolan. Särskilt romska flickor tenderar att lämna skolan tidigt då det ofta anses olämpligt bland den romska minoriteten att flickorna integreras med resten av samhället. Enligt en studie från 2009 hade 37 procent av romerna svårt att läsa och skriva och 9 procent var analfabeter. Vidare finns det fall av att majoritetsbefolkningen motsätter sig att romska barn deltar i undervisningen. Universitets- och högskolestudier är avgiftsbelagda i Portugal. På de statliga universiteten ligger kostnaden på runt euro per år för studenter. År 2014 var 66 procent i högskoleålder inskrivna vid universitet eller högskolor och utgjordes till en majoritet av kvinnor. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Trots en stark tillväxt under framför allt under och 1990-talen och ett förhållandevis väl utbyggt socialförsäkringssystem lever många portugiser under besvärliga ekonomiska och sociala förhållanden. Antalet anmälningar till ombudsmannen för mänskliga rättigheter avseende kränkningar av sociala och ekonomiska rättigheter är förhållandevis många. Förbättringar på området uteblir på grund av de begränsade nationella finanserna och låg ekonomisk tillväxt under de senaste åren. Portugal låg på 43:e plats av 188 länder i UNDP:s index för mänsklig utveckling 2014 och har fallit 14 placeringar sedan Den sociala rörligheten över klassgränserna är låg. Marginaliserade grupper som till exempel papperslösa migranter lever ofta under mycket knappa förhållanden. Möjligheter till socialbidrag, arbetslöshetsstöd, insatser för funktionshindrade och liknande är begränsade. Stark solidaritet inom 8 (14)
9 familjerna, också mellan generationerna har hittills kompenserat för ett, ur ett EU-perspektiv, relativt svagt institutionellt stöd från samhället. VI. RÄTTEN ATT INTE UTSÄTTAS FÖR DISKRIMINERING Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter Diskriminering på grund av kön är förbjudet enligt konstitutionen. I praktiken är Portugal dock fortfarande ett samhälle med stereotypa idéer om vad som är manligt och kvinnligt. Utvecklingen i riktning mot ökad jämställdhet inom utbildning och förvärvsverksamhet går emellertid framåt. Vid universiteten studerar fler kvinnor än män. Trots en av Europas högsta förvärvsfrekvenser bland kvinnor, 63 procent, är kvinnor i allmänhet underrepresenterade på högre samhällsposter. Sexuella trakasserier på arbetet kan ge fängelsestraff på mellan ett till åtta år men brotten anmäls sällan. Statistik från UMAR pekar på att en av tre kvinnor utsatts för sexuella trakasserier. Alla ministerier har jämställdhetsplaner för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sina aktiviteter och enligt lag ska lokala myndigheter genomföra kommunala jämställdhetsplaner. Kommissionen för medborgarskap och jämställdhet (CIG) antar nationella handlingsplaner för jämställdhet mellan könen vart tredje år. Nu är den femte handlingsplanen, som omfattar åren , i kraft. Där anges bland annat att bekämpande av våld i hemmet och våld mot kvinnor i allmänhet ska prioriteras. Var tredje portugisisk kvinna har blivit utsatt för våld i hemmet, vilket faller under allmänt åtal. Enligt kvinnorättsorganisationen União de Mulheres Alternativa e Resposta (UMAR) hade i november kvinnor mördats och 23 mordförsök begåtts under året. Lagstiftningen är ändamålsenlig men såväl myndigheter som frivilligorganisationer understryker vikten av att den måste efterlevs i praktiken. CIG driver 14 kvinnohus och en dygnetruntöppen jourtelefon. Andra åtgärder som har vidtagits är informationskampanjer för att öka medvetenheten kring våld i hemmet samt utbildning av personal inom sjukvården. Regeringen meddelade i november 2016 planer på att efterge sådana kostnader som hänför sig till rättsliga prövningar för personer som utsatts för sexuella trakasserier, våldtäkt, kvinnlig omskärelse, slaveri och människohandel. Enligt WHO är Portugal ett högriskland vad gäller kvinnlig könsstympning, trots att denna form av övergrepp formellt är kriminaliserad. Anledningen är det stora antalet personer som invandrat från länder där kvinnlig 9 (14)
10 könsstympning är vanligt förekommande. Regeringen arbetar aktivt mot denna typ av våld och den tredje handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning är nu i kraft. Barnets rättigheter Barns rättigheter prioriteras högt i Portugal. Skolgången är gratis och obligatorisk till och med gymnasiet. Hälso- och sjukvård är gratis eller starkt subventionerad för barn upp till tolv år. Även barn till migranter har rätt till gratis skolgång och sjukvård. Ombudsmannen har en särskild avdelning för som tar emot klagomål från riskutsatta barn och hjälper dem att komma i kontakt med lämplig myndighet eller polis. Barnens rättigheter har uppmärksammats alltmer under senare år. Minimiåldern för förvärvsarbete är 16 år. Omfattningen av barnarbete inom jordbruket, i sko- och textilfabriker, inom byggsektorn och inom hotellbranschen har minskat kraftigt från 233 kända fall 1999 till 1 känt fall 2013, mycket tack vare utformningen av olika åtgärdsprogram innehållande bland annat stöd till familjer och utformande av mer flexibla läroplaner till skolorna. Det finns inga uppgifter om att barn skulle hållas fängslade. Däremot är sexuella utnyttjanden, misshandel och annan exploatering av barn ett problem. Enligt Associação Portuguesa de Apoio à Vítima (APAV) förekom brott mot personer under 18 under Sexuellt utnyttjande av barn eller koppleri med barn under 16 år faller under allmänt åtal. Maxstraffet för sexuellt utnyttjande av minderårig är tio år. Åtgärder för att bekämpa människohandel fokuserar särskilt på minderåriga offer. Förekomsten av gatubarn har minskat i Portugal tack vare en omfattande policy innefattande åtgärder för boende, tillgång till utbildning och sjukvård. Idag finns det endast ett fåtal barn som bor på gatan, huvudsakligen i Lissabon, Porto och Setúbal. Barnaga är förbjudet i Portugal. Minimiåldern för att ta värvning i försvarsmakten är 18 år. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Portugals konstitution innehåller ett generellt diskrimineringsförbud och diskriminering på grund av bland annat på nationalitet, etnisk tillhörighet, språk, religion, politisk tillhörighet och socioekonomisk bakgrund. Rasistiska organisationer är förbjudna enligt lag. Amnesty International kritiserar dock Portugal för att förbud av hatbrott inte garanteras i lag. 10 (14)
11 Det finns inte någon utbredd främlingsfientlighet i Portugal. Situationen för romer är dock svår och en utbredd diskriminering av denna grupp förekommer. Romerna utgör en minoritet på mellan och personer. Enligt en rapport från Europarådets kommission mot rasism och intolerans (ECRI) från 2013 diskrimineras romer inom ett flertal områden, främst vad gäller boende, sysselsättning och tillgång till utbildning. Romerna bor vanligtvis under dåliga förhållanden, ofta i baracker, skjul eller tält utanför städerna. I vissa fall är dessa bostadsområden separerade av murar från andra områden där majoritetsbefolkningen bor. Rapporter om att poliser behandlar romer särskilt brutalt förekommer. I ett försök att utöka dialogen mellan myndigheter och den romska minoriteten har kommunala medlare utsetts. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter menar att dessa åtgärder bidragit till en positiv utveckling för den romska befolkningen. Vad gäller invandring har historisk och traditionell anknytning utgjort en viktig förklaringsfaktor bakom de senaste årtiondenas invandring till Portugal. Invandringen, såväl reguljär som irreguljär, domineras av personer från de före detta kolonierna Brasilien (83 000), Kap Verde (39 000), Angola och Guinea Bissau, men också från Ukraina, Ryssland och Moldavien. Personer som invandrat från före detta kolonier talar i allmänhet portugisiska och är ofta katoliker, vilket underlättat integrationen. Det förekommer ingen systematisk diskriminering men personer som invandrat till Portugal har ofta tunga och underbetalda arbeten och saknar ofta politiskt och ekonomiskt inflytande. Många lever i bostadsområden där förhållandena är undermåliga, som i vissa fall närmast kan beskrivas som slumområden. Portugals Högkommissariat för migration och interkulturell dialog (ACIDI) driver informationskampanjer för invandrare i radio och TV, anordnar seminarier för journalister, och samarbetar med internationella organisationer. Kommissariatet samarbetar även med landets universitet och tar från dessa emot rekommendationer i syfte att öka invandrares integrationsmöjligheter. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Konstitutionen förbjuder all typ av diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. Äktenskap mellan personer av samma kön är tillåtna och sedan mars 2016 kan samkönade par adoptera barn. I augusti 2016 infördes också regler som tillåter assisterad befruktning för kvinnor som lever i ett samkönat par. Portugal är dock ett samhälle med konservativa värderingar när det gäller frågor om HBTQ-personers rättigheter vilket innebär att diskriminering förekommer. 11 (14)
12 Ansvaret för kontakten med organisationer som verkar för HBTQ-personers rättigheter samt övervakning av att ingen diskriminering förekommer ligger under myndigheten för medborgarskap och jämställdhet, CIG. Myndigheten är mottagare av klagomål i eventuella diskrimineringsärenden och har möjlighet att göra uttalanden om och kritik mot oegentligheter. Flyktingars och migranters rättigheter Få flyktingar söker sig aktivt till Portugal, mellan år 1999 och 2015 mottog Portugal sammanlagt asylansökningar. Under 2015 ökade antalet något då 896 personer ansökte om asyl vilket är det största antalet ansökningar under de senaste 15 åren. Av dessa fick 33 personer sin ansökan beviljad på grund av flyktingstatus och ytterligare 161 personer fick asyl på grund av humanitära skäl. År 2004 etablerades det nationella centret CNAI, Centros Nacionais de Apoio ao Imigrante, i Lissabon i syfte att underlätta integrering av immigranter och flyktingar i Portugal. Unikt med centret är att man i samma byggnad samlat representanter från flera statliga myndigheter, såsom arbetsförmedling, gränspolis, bostadsförmedling och handläggare som arbetar med socialförsäkringssystemet. Centret bistår även med språkundervisning och ekonomisk rådgivning. Kontor finns även i Porto och i Faro. Upp emot en halv miljon portugiser har lämnat landet under de senaste fyra åren. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konstitutionen förbjuder diskriminering av personer med funktionsnedsättning i arbetet, utbildningssystemet, hälso- och sjukvård samt andra offentliga tjänster. Detta respekteras i stort. Såväl privata som offentliga aktörer kan bötfällas för diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Enligt lag ska personer med funktionsnedsättning garanteras tillträde till alla offentliga byggnader. Ingen liknande lagstiftning finns dock för privata lokaler. Åtgärder för att inkludera barn med funktionsnedsättning i offentliga skolor har vidtagits. Ombudsmannen har en särskild avdelning för bland annat personer med funktionsnedsättning. 12 (14)
13 Ratifikationsläget avseende centrala konventioner om mänskliga rättigheter Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR) ratificerades år Det fakultativa protokollet om enskild klagorätt och det fakultativa protokollet om avskaffandet av dödsstraffet ratificerades år 1983 respektive år Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) ratificerades år Det fakultativa protokollet om enskild klagorätt ratificerades Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, International Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (ICERD) ratificerades år Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women (CEDAW) ratificerades år Det fakultativa protokollet om enskild klagorätt ratificerades år Konventionen mot tortyr, Convention Against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT) ratificerades år Det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr ratificerades år Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) ratificerades år1990. Det tillhörande protokollet om barns indragning i väpnade konflikter och det tillhörande protokollet om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi ratificerades båda år Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) ratificerades år Konventionen mot påtvingade försvinnanden, International Convention for the Protection of All Persons from Enforced Disappearances (ICED) ratificerades år Flyktingkonventionen, Convention Relating to the Status of Refugees (Refugee Convention) ratificerades år Det tillhörande protokollet ratificerades år Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, Rome Statute of the International Criminal Court (ICC) ratificerades år Regionala instrument Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, The Convention for the 13 (14)
14 Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms (ECHR) ratificerades år Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter, Framework Convention for the protection of National Minorities, ratificerades år Europeiska stadgan om landsdel- eller minoritetsspråk, European Charter for Regional or Minority Languages, har inte underteckants. Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, Council of Europe Convention on preventing and combating violence against women and domestic violence, ratificerades år Europarådets straffrättsliga konvention om korruption, Criminal Law Convention on Corruption, ratificerades år (14)
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
Portugal Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer: situationen per den 30 juni 2018
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten gör inte anspråk på att ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna,
Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Guyana har ratificerat följande centrala konventioner:
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat
er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat
er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information
Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas
Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Luxemburg
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten gör inte anspråk på att ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna,
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Papua Nya Guinea
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten gör inte anspråk på att ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna,
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget
Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Estland
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten gör inte anspråk på att ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna,
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
De civila myndigheterna upprätthåller en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.
Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS
CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
Andorra är sedan februari 2002 respektive januari 2003 i dröjsmål med rapport nr 2 enligt båda dessa konventioner.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Andorra 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna
ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-26
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 28.11.2013 2013/2184(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-26 Rosa Estaràs Ferragut (PE522.800v01-00) Hantering av
Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget
Monaco är medlem i FN sedan 1993 och har bland annat ratificerat följande konventioner:
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Malta
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten gör inte anspråk på att ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna,
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Slovenien
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten gör inte anspråk på att ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna,
Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner:
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge e fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i lande Information bör sökas också från
Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:
Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen fastslår att barn har särskilda rättigheter. Ordet konvention betyder överenskommelse, och genom
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Belgien
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten gör inte anspråk på att ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna,
Mänskliga rättigheter i Sverige
Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT
KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box
Sao Tomé och Principe har ratificerat:
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Estland Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer: situationen per den 30 juni 2018
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten gör inte anspråk på att ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna,
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Barnkonventionen i korthet
Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Mänskliga rättigheter i Trinidad och Tobago Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Kap Verde är en parlamentarisk demokrati. De mänskliga rättigheterna (MR) respekteras
Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget
Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat
Det civila samhället är emellertid relativt starkt med ett flertal aktiva enskilda organisationer, bland annat på området mänskliga rättigheter.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kirgizistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Kirgizistan har stora politiska förändringar inträffat under året. Omfattande folkliga
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information