PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING

Transkript

1 , uppdaterat , Generalplan för norra och mellersta Esbo Ärende nr 1060/ /2014 Område nr PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Besöksadress: Postadress: Kundtjänst: Esbo centrum Stadsplaneringscentralen Kyrkträskvägen 6 B PB 43 Ämbetshus 2, 4. vån ESBO STAD

2 2 (20) Innehåll Inledning GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM PLANLÄGGNINGSPROJEKTET... 4 Läge... 4 Mål... 5 Aktualisering... 5 Nuläge... 5 Markägoförhållanden UTGÅGSPUNKTER OCH PLANER... 7 Markanvändnings- och byggnadslagen... 7 Riksmål för områdesanvändning... 7 Landskapsplan... 7 Generalplaner Detaljplaner UTREDNINGAR Strategier, planer och utredningar som ska beaktas vid beredningen av generalplanen Pågående utredningar och planer Utredningar som ska utföras BEDÖMNING AV VERKNINGARNA Metoderna för bedömning av verkningarna PLANLÄGGNINGSPROCESSEN SAMT ORDNANDE AV DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN Officiella informationskanaler och adresser Program för deltagande och bedömning (62, 63 och 64 i markanvändnings- och bygglagen) Målsättning Myndighetssamråd (66 i markanvändnings- och bygglagen och 18 i markanvändnings- och byggförordningen) Beredningen av delgeneralplanen (62 i markanvändnings- och bygglagen, 30 i markanvändnings- och byggförordningen) Förslaget till delgeneralplan (65 i markanvändnings- och bygglagen, 19 i markanvändnings- och byggförordningen) Godkännande av generalplanen Intressenter Preliminär tidtabell för beredningen av generalplanen... 20

3 3 (20) Inledning Stadsplaneringscentralen vid Esbo stad inleder beredningen av en generalplan för norra och mellersta Esbo. Planområdet omfattar hela den fastställda delen av generalplanen för Esbos norra delar del I, områden från del II samt från generalplanen för södra Esbo Esbogårds område som i söder gränsar mot Ring III och i öster mot Lappbölevägen. I planområdet ingår dessutom Lahnus skjutbanas område och ett område i Köklax där generalplanen för södra Esbo inte fastställdes och som därför saknar en gällande generalplan. Området gränsar mot Vanda, Grankulla, Nurmijärvi, Vichtis och Kyrkslätt. Planområdet för norra och mellersta Esbo omfattar därmed mer än en tredjedel av Esbos areal. I området finns både byliknande och urbana miljöer och ett mångsidigt urval av värdefull natur och miljö. Beredningen av den gällande generalplanen för Esbos norra delar inleddes 1984 och del I vann laga kraft Generalplanen för Esbos norra delar del I förmår inte till alla delar svara på de utmaningar som uppstår i staden som förändras och regionen som utvecklas. Det har gjorts en vision över markanvändningen 2050 som en dela v beredningen för generalplanen för norra och mellersta Esbo. Målet med visionen var att finna stadens målbild vid utvecklingen av regionen. Centrala utmaningar för planläggningen är att harmonisera stadsstrukturen, trygga kollektivtrafikförbindelserna och tjänsterna i området och identifiera de existerande byområdena och stärka deras livsduglighet. Generalplanen ska svara på stadens tillväxtmål genom att med hjälp av markanvändningslösningar som harmoniserar stadsstrukturen skapa förutsättningar för en god kollektivtrafik och för att bygga en ny tågbana som kallas Västbanan i framtiden. Generalplanen ska svara på stadens mål att det produceras bostäder per år. Vid beredningen av generalplanen beaktas stävjande av en klimatförändring och dryftas medel för att nå målen för minskning av utsläppen. Under beredningens gång samarbetar planläggarna med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen och i synnerhet med Esbos grannkommuner. Generalplanen för norra och mellersta Esbo ska skapa förutsättningar för en gemensam generalplan över huvudstadsregionen i framtiden. I programmet för deltagande och bedömning redogörs för generalplanens utgångspunkter, bedömning av verkningarna och beredningens tidtabell. Ur detta program framgår vem som får delta i planläggningen samt när och hur man kan delta. Programmet för deltagande och bedömning kompletteras under planläggningens gång vid behov vid utvecklingen av metoder att planlägga och möjligheter att delta.

4 4 (20) 1. Grundläggande uppgifter om planläggningsprojektet Läge Planområdets areal är 169 km², vilket är över 30 procent av Esbos hela areal och över 50 procent av Esbos markareal. Området gränsar mot Vanda, Grankulla, Nurmijärvi, Vichtis och Kyrkslätt. Planområdet omfattar hela den fastställda delen av generalplanen för Esbos norra delar del I, områden från del II samt från generalplanen för södra Esbo Esbogårds område som i söder gränsar mot Ring III och i öster mot Lappbölevägen. I planområdet ingår dessutom Lahnus skjutbanas område och ett område i Köklax där generalplanen för södra Esbo inte fastställdes och som därför saknar en gällande generalplan. 1. Planområdets läge

5 5 (20) Mål I generalplanen anvisas markanvändningen i norra och mellersta Esbo. Utvecklingszonerna längs Kustbanan, Västbanan och Åboleden är centrala vid planläggningen av planområdets västra och mellersta del. Markanvändningsplaneringen i utvecklingszonerna och utvecklingen av stadsstrukturen sker i samråd med grannkommunerna Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis. Vi utvecklingen av Kalajärvi och resten av norra Esbo beaktas utvecklingskorridorerna i Helsingforsregionens genomförandeprogram för markanvändning, boende och trafik till dessa hör zonerna vid den planerade tågbanan till Klaukkala, Ringbanan, Ring III samt Nordsjö hamn och därtill hörande arbetsplatsområden. Centrala utgångspunkter för planläggningen är att trygga kollektivtrafikförbindelserna och tjänsterna i området och identifiera de existerande byområdena och stärka deras livsduglighet. Med hjälp av markanvändningslösningar som harmoniserar stadsstrukturen eftersträvas förutsättningar för en god kollektivtrafik. Generalplanen, som täcker en del av Esbo, kommer att få rättsverkningar enligt markanvändnings- och bygglagen. Aktualisering Stadsplaneringsnämnden beslutade att inleda åtgärder för uppdateringen av innehållet i generalplanen för Esbos norra delar del I. Aktualiseringen kungjordes i stadens annonstidningar Länsiväylä och Hufvudstadsbladet Nuläge Generalplanen för Esbos norra delar del I vann laga kraft Generalplanen för Esbos norra delar del I förmår inte till alla delar svara på de utmaningar som uppstår i staden som förändras och regionen som utvecklas. Av planområdet har cirka 20 procent detaljplan (juli 2013). Samhällsstrukturen i områdena som saknar detaljplan har huvudsakligen bildats utifrån stadsplaneringsnämndens principer för beredningen av beslut om planeringsbehov.

6 6 (20) Markägoförhållanden Planområdet är huvudsakligen privatägt. Marken i planområdet har många privata ägare. Staden äger hektar, 28 procent av området. 2. Marken som staden äger (juni 2015)

7 7 (20) 2. Utgågspunkter och planer Markanvändnings- och byggnadslagen Enligt 35 i markanvändnings- och bygglagen är syftet med en generalplan att i allmänna drag styra markanvändningen och samhällsstrukturen i kommunen eller i en del av den och att samordna olika funktioner. I generalplanen anges principerna för den utveckling som eftersträvas och införs de områden som ska bli föremål för detaljerad planering och annan planering samt byggande och annan markanvändning. Enligt 46 a i markanvändings- och bygglagen ska städerna Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla utarbeta en gemensam generalplan (generalplan för huvudstadsregionen). Generalplanen för norra och mellersta Esbo ska skapa förutsättningar för en gemensam generalplan över huvudstadsregionen i framtiden. Riksmål för områdesanvändning Vid planläggningen följs riksmålen för områdesanvändning enligt 22 i markanvändningsoch bygglagen. De ändrade målen trädde i kraft Den kommunala planläggningen ska främja uppnåendet av målen. Målen handlar bland annat om sammanhållning av samhällstrukturen, kvaliteten på livsmiljön, skydd av naturen och byggnadskulturen samt fungerande förbindelser. De nationella målen för områdesanvändning tar upp följande teman: Fungerande regional struktur Enhetlig samhällsstruktur och god livsmiljö Kultur- och naturarv, rekreation och naturresurser Fungerande förbindelser och energiförsörjning Specialfrågor i Helsingforsregionen Särskilda natur- och kulturmiljöer Till generalplanens redogörelse fogas en tabell med en noggrannare beskrivning av vilka mål som gäller generalplanen och hur de beaktas i generalplanen. Läs mera om målen på Landskapsplan I Nyland finns flera fastställda landskapsplaner: Nylands landskapsplan Östra Nylands landskapsplan. Den första etapplandskapsplanen Den andra etapplandskapsplanen Den tredje etapplandskapsplanen Beredningen av Nylands fjärde etapplandskapsplan pågår. Etapplandskapsplanen ska stöda hållbar konkurrenskraft och välfärd i Nyland. I planen dras de stora, gemensamma linjerna upp för logistik, vindkraft, gröna områden och kulturmiljöer.

8 8 (20)

9 9 (20)

10 10 (20) Generalplaner 3. En ogranskad sammanställning av generalplanerna i Esbo (generalplanen för Esbos norra delar, del I och del II, generalplanen för södra Esbo samt Centralparken I och II).

11 11 (20) Beteckningar i generalplanen för Esbos norra delar I Våningshusdominerat bostadsområde Område och objekt för samhällsteknisk försörjning Skyddsområde för grundvatten Småhusdominerat bostadsområde Område för avstjälpningsplats Fornminnesområde och - objekt Byområde Område för begravningsplats Fornminnesområde och - objekt Område för centrumfunktioner Område för offentlig service och förvaltning Område för enskild service och administration Område för industri och lagring Område för motorbana Område för fritidsbostäder Koloniträdgårdsområde Område för turistanläggningar Kulturhistoriskt betydelsefull miljö Vattenområde Utredningsområde Stadsgräns Område för vägtrafik Campingområde Generalplaneområdets gräns Område för spårtrafik Rekreationsområde Områdesgräns Huvudfriluftsled Jord- och Bestämmelsegräns skogsbruksdominerat område Område för huvudkraftlinje Naturskyddsområde Riktgivande gräns mellan delar av område Naturskyddsområde

12 12 (20) Beteckningar i generalplanen för södra Esbo Områden som bibehålls Rekreationsområde Vattenområde kl Områden som utvecklas Nya byggnadsområden och områden som ändras väsentligt Jord- och skogsbruksdominerat område Ungefärligt område som reserveras för Centralparkens funktioner Utredningsområde Behov av gång- och cykelväg Område för fritidsbostäder Motorväg Kust- och skärgårdszon jl Korridor för utveckling av kollektivtrafiken/behov av kollektivtrafikförbindelse Område för koloniträdgård Huvudväg eller huvudgata med två körbanor Behov av bekämpning av buller från flygplan Hamnområde Huvudväg, huvudgata eller regional matargata med en körbana! Behov av att avlägsna sanitär olägenhet Alternativ placering av avloppsreningsverkets verksamheter Planskild anslutning Viktigt (I) eller för vattentäkt lämpligt (II) grundvattenområde Område för kommunaltekniska anläggningar Ensidig anslutning Område som ingår i eller har föreslagits ingå i Natura 2000 Område för avfallshantering Trafiktunnel Bostadsområde A1 Stadsmässigt A2 Tät och låg bebyggelse A3 Småhus A4 Ska bevaras Område för försvarsmakten Spår med station Byområde Område för begravningsplats Tunnelbana Område för centrumfunktioner Naturskyddsområde Depå för kollektivtrafiken Område för centrumfunktioner och närservice Skyddsområde Friluftsled Område för offentlig service och förvaltning Naturskyddsobjekt Fartygsled Område för arbetsplatser Småbåtsled Industri- och lagerområde Fornminnesområde Högspänningsledning På området tillåts etablering av arbetsplatser som inte stör miljön På området tillåts etablering av handel med skrymmande specialartiklar Område med värdefull stadsbild Område med värdefullt bylandskap eller annat landskap Historisk väg Naturgasledning Gräns för generalplaneområdet Gräns för delområde

13 13 (20) De gällande generalplanerna med rättsverkningar i planområdet är generalplanen för Esbos norra delar, del I och del II samt generalplanen för södra Esbo (Esbogårds område). I generalplanens område ingår området för delgeneralplanen Hista-Siikajärvi-Nupurböle. Fullmäktige godkände delgeneralplanen Hista-Siikajärvi-Nupurböle Helsingfors förvaltningsdomstol hävde fullmäktiges beslut och högsta förvaltningsdomstolen förkastade stadens besvär och beslutade att Helsingfors förvaltningsdomstols beslut förblir i kraft. I planområdet ingår dessutom Lahnus skjutbanas område och ett område i Köklax där generalplanen för södra Esbo inte fastställdes och som därför saknar en gällande generalplan. Planområdet gränsar i sydväst till området för delgeneralplanen Blombacken, där det planlagts ett avloppsreningsverk i ett bergsrum. Fullmäktige godkände delgeneralplanen Blombacken Generalplan för norra och mellersta Esbo (röd linje) PYK I Generalplanen för Esbo norra delar, del I PYK II Generalplanen för Esbo norra delar, del II EEYK Generalplanen för södra Esbo BLOMINMÄKI Delgeneralplanen Blombacken KEPU I Delgeneralplanen Centralparken I KEPU II Delgeneralplanen Centralparken II 4. Den nya generalplanens och de gällande generalplanernas gränser

14 14 (20) Detaljplaner Av planområdet har 30 km², d.v.s. ca 20 procent detaljplan. I planläggningens arbetsprogram 2014 är 57 detaljplaner anhängiga. Område med detaljplan (grå färg) Detaljplaneobjekt i planläggningens arbetsprogram 2015 (röd linje) Detaljplaneobjekt i planläggningens arbetsprogram 2015,där man gör förberedelse för den nya generalplanen (streckade röda fält) Detaljplaner som godkänts va stadsplaneringsnämnden och skickats vidare för godkännande

15 15 (20) 3. Utredningar Strategier, planer och utredningar som ska beaktas vid beredningen av generalplanen Helsingin seudun maankäytön, asumisen ja liikenteen toteutusohjelma 2020 (Helsingforsregionens genomförandeprogram för markanvändning, boende och trafik 2020) Avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik som undertecknats av staten och Helsingforsregionens kommuner. Helsingin seudun kehityskuva 2050, Rajaton metropoli MAL-neuvottelukunnan puheenvuoro. (utvecklingsbild för de 14 kommunerna i Helsingforsregionen). Delegationen för markanvändning, boende och trafik Markanvändningsplan för Helsingforsregionen 2050 Helsingforsregionen trafiksystemplan 2015 (HLJ 2015) Berättelsen om Esbo och de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen Espoon raideliikennevisio, Strafica Oy, Espoon kaupan palveluverkkoselvitys ja -suunnitelma 2030, Entrecon Oy 2011, Espoon kaupunkisuunnittelukeskuksen julkaisuja 3/2011 Espoon liikennejärjestelmävertailu, Espoon kaupunkisuunnittelukeskuksen tutkimuksia ja selvityksiä B55:2002 Espoon elinkeinovyöhykkeiden kehityskuva, 2010, Espoon kaupunkisuunnittelukeskuksen tutkimuksia ja selvityksiä B98:2010 Alueellinen väestönkehitys Arvioita Espoon eteläosien yleiskaavaluonnoksen mukaisen maankäytön toteuttamisen vaikutuksista Espoon alueelliseen väestönkehitykseen. Espoon kaupunkisuunnittelukeskuksen tutkimuksia ja selvityksiä B75:2005. Lähikaupasta hypermarkettiin - Espoon päivittäistavarakaupan kehitys v , Espoon kaupunkisuunnittelukeskuksen julkaisuja 7/2012 Huoltoasemaselvitys 2008, Espoon kaupunkisuunnittelukeskuksen tutkimuksia ja selvityksiä B91:2008 Espoon ostoskeskukset, Aalto-yliopisto 2011, Aalto-yliopiston julkaisusarja Aalto TT 15/2012 Espoon arvokkaat luontokohteet 2012, Esa Lammi, Pekka Routasuo, Espoon ympäristölautakunnan julkaisusarja 2/2013 Kunnallistekniikan investointiohjelma vuosille , Katu- ja viherpalveluiden julkaisuja 1/2014 Länsiradan maankäytön kehityskuvaselvitys Espoo-Kirkkonummi-Vihti-Lohja, FCG Planeko Oy, A- Konsultit Oy, Strafica Oy Keski- ja Pohjois-Espoon luonnon ja historiallisen kulttuuriympäristön selvityksiä, Espoon kaupunki, kaupunkisuunnitteluvirasto, Yleiskaavaosasto 1984 Pågående utredningar och planer Det görs olika utredningar för de många anhängiga detaljplanerna i planområdet. Utredningar som ska utföras Vid bedömningen av utredningsbehovet beaktas tidigare utredningar och andra faktorer som påverkar behovet.

16 16 (20) 4. Bedömning av verkningarna I 1 i markanvändnings- och byggförordningen bestäms noggrannare att när verkningarna utreds ska planens uppgift och syfte, tidigare gjorda utredningar samt andra omständigheter som inverkar på behovet av utredningar beaktas. Utredningarna ska ge tillräcklig information för att de viktiga direkta och indirekta verkningarna av genomförandet av planen ska gå att bedöma för 1) levnadsförhållandena och livsmiljön, 2) marken, berggrunden, luften och klimatet 3) flora och fauna, naturens mångfald och naturtillgångarna, 4) den regionala strukturen, samhällsstrukturen, samhällsekonomin och trafiken samt på 5) stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. Den slutliga listan över vad som kan påverkas av planen kompletteras och specificeras under planläggningens gång. När en generalplan bereds, utreds verkningarna av planen med den noggrannhet som planens styrmål och planens noggrannhet kräver. Bedömningen inleds med en jämförelse av de preliminära markanvändnings- och dimensioneringsalternativen. Vid bedömningen behandlas alla verkningar och skillnader mellan alternativen som är av betydelse för delgeneralplanens styrande verkan, Verkningarnas betydelse bedöms och huvudprinciperna för att minimera skador granskas. Därefter görs ett utkast till delgeneralplan och sedan ett förslag. Bedömningen av verkningarna kompletteras och preciseras efter behov under planläggningens gång. Influensområdet utgörs av planområdet och dess närmaste omgivning. I denna delgeneralplan accentueras storskaliga verkningar på klimatet, utvecklingen av en stadsstruktur som bygger på spårtrafik och förtätning av samhällsstrukturen. Metoderna för bedömning av verkningarna under planläggningens gång framgår det hur många bedömningar och av vilket slag det behövs som intressenterna kan kommentera. Uppgifter om verkningarna fås redan i begynnelseskedet på grundval av de preliminära markanvändningsalternativen och informationen fördjupas och kompletteras under planläggningens gång. Vid bedömning av verkningarna används bl.a. följande metoder och källor: Existerande information: tidigare utredningar och bedömningar som gäller planområdet. Ny information: nya utredningar och modelleringar Åskådliggörande av bedömningarna med hjälp av jämförelsetabeller eller likande metoder Deltagande och expertsamarbete: samarbete med stadens förvaltningar, invånare och myndigheter. Utlåtanden, åsikter, myndighetssamråd, allmänna möten och andra metoder för växelverkan. Vid bedömningen av verkningarna används bl.a. mätare av hållbar utveckling i stadsregioner som tagits fram av Finlands miljöcentral. Resultatet av bedömningen rapporteras i planbeskrivningen.

17 17 (20) 5. Planläggningsprocessen samt ordnande av deltagande och växelverkan Officiella informationskanaler och adresser Framläggning av generalplanen för norra och mellersta Esbo planen samt informations- och diskussionsmöten kungörs i stadens annonstidningar, Länsiväylä och Hufvudstadsbladet. Materialet är offentligt framlagt i teknik- och miljösektorns kundtjänst, Ämbetsplatsen 2 C, 1 vån., Esbo centrum. Materialet från de olika skedena av beredningen läggs också ut på De utredningar som inte kan publiceras på nätet finns i stadsplaneringscentralen. Åsikter och anmärkningar ska lämnas in senast den sista framläggningsdagen före kl till stadsplaneringsnämnden på adressen: Stadens registratur, PB 1, ESBO STAD eller per e-post till kirjaamo@espoo.fi. Registraturens besöksadress är Brogatan 11, gallerian Entresse. Planens namn måste nämnas. Program för deltagande och bedömning (62, 63 och 64 i markanvändnings- och bygglagen) I generalplanens program för deltagande och bedömning presenteras bl.a. hur växelverkan och deltagande i planläggningen och bedömningen av planens verkningar ordnas. Programmet för deltagande och bedömning finns hos stadsplaneringscentralens kundtjänst så länge planläggningen pågår. Programmet uppdateras vid behov. Intressenterna kan innan förslaget till delgeneralplan ställs ut offentligt föreslå förhandling om programmets tillräcklighet för närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland. Målsättning Stadsstyrelsen godkänner målen för generalplanen för norra och mellersta Esbo. Det ordnas ett allmänt möte om delgeneralplanens utgångspunkter och mål. Åsikter som framförs på mötet antecknas i en promemoria. Myndighetssamråd (66 i markanvändnings- och bygglagen och 18 i markanvändnings- och byggförordningen) Över delgeneralplanen hålls i begynnelseskedet och i förslagsskedet myndighetssamråd. Andra förhandlingar med expertmyndigheter ordnas vid behov.

18 18 (20) Beredningen av delgeneralplanen (62 i markanvändnings- och bygglagen, 30 i markanvändnings- och byggförordningen) Stadsplaneringsnämnden godkänner delgeneralplanens beredningsmaterial för offentlig framläggning. Beredningsmaterialet är offentligt framlagt 30 dagar i stadsplaneringscentralen. Dessutom finns det på webben på Om beredningsmaterialet ordnas dessutom ett informations- och diskussionsmöte för intressenterna innan det behandlas av stadsstyrelsen. Vid mötet kan intressenterna föra fram åsikter om målen. Åsikterna protokollförs i ett PM. Utlåtanden begärs av de myndigheter och utomstående utlåtandegivare som räknas upp i listan över intressenterna ovan. Åsikterna och utlåtandena behandlas av stadsplaneringsnämnden och stadsstyrelsen. Förslaget till delgeneralplan (65 i markanvändnings- och bygglagen, 19 i markanvändnings- och byggförordningen) Efter att ha tagit del av åsikterna och utlåtandena beslutar stadsstyrelsen om framläggning av det eventuellt ändrade förslaget till generalplan. Dessutom beslutar stadsstyrelsen eventuellt att begära ytterligare utlåtanden. Planförslaget är offentligt framlagt 30 dagar i stadsplaneringscentralen. Dessutom finns materialet på Kommunens medlemmar och andra intressenter har rätt att anmärka mot förslaget till generalplan. Anmärkningarna skall lämnas in hos staden på det sätt som anges i kungörelsen medan förslaget är offentligt framlagt. De som lämnar in anmärkningar och har bett om ett skriftligt svar samt meddelar sin adress kommer att meddelas kommunens motiverade svar på anmärkningen enligt markanvändnings- och bygglagen. Godkännande av generalplanen Ifall förslaget undergår väsentliga förändringar, ställs det ut på nytt. Förfarandet är samma som beskrivits ovan. I annat fall behandlar stadsstyrelsen och stadsfullmäktige planen och de utlåtanden och anmärkningar som lämnats in. Efter behandlingen i fullmäktige skickas till dem som har anmärkt mot planen och skriftligt har bett om ett meddelande när planen var framlagd samt meddelat sin adress ett meddelande om fullmäktiges beslut enligt 67 i markanvändnings- och bygglagen. En kungörelse om godkännandet av delgeneralplanen publiceras i stadens annonstidningar Länsiväylä och Hufvudstadsbladet. Fullmäktiges beslut om godkännande kan överklagas hos Helsingfors förvaltningsdomstol och vidare hos högsta förvaltningsdomstolen.

19 19 (20) Intressenter Intressenter är de som bor i planområdet och i närområdena, fastighetsägarna, markägarna, samfund, företagare och andra vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen, samt myndigheter och utomstående utlåtandegivare. Lista över myndigheter (andra intressenter och utlåtandegivare räknas inte upp): Stadens myndigheter: Stadsmuseet Bildningssektorn Social- och hälsovårdssektorn Miljöcentralen Byggnadstillsynscentralen Tekniska centralen Teknik- och miljösektorn, tomtenheten Affärsverket Esbo logistik Affärsverket Esbo stadsteknik Övriga myndigheter: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Tavastland (dammsäkerhet) Västra Nylands räddningsverk Nylands förbund Statens trafikverk Museovirasto Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster HRM samkommunen Helsingforsregionens trafik HRT Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) Finlands skogscentral Helsingfors stad Vanda stad Nurmijärvi kommun Grankulla stad Kyrkslätts kommun Vichtis kommun

20 20 (20) Preliminär tidtabell för beredningen av generalplanen Anhängig 2014 Vision och mål Material för utkastet till generalplan BEREDNING OCH UPPLYSNINGAR Under hela planläggningen ges ytterligare upplysningar av E-post: Trafikplanering DATUM , uppdaterad ,