DELGENERALPLANEN KAITANS - IVISNÄS PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING

Transkript

1 1 (12) daterat ändrat , och DELGENERALPLANEN KAITANS - IVISNÄS PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Ärende nr 4587/ /2011, 184/ /2015 Område nr GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM PLANOMRÅDET Läge Planområdets areal är cirka 250 hektar och det ligger mellan Esboviken och Mattby. Planområdet gränsar mot Västerleden i norr, mot delgeneralplanen Finno i öster, mot kusten i söder och mot villaområdet Hannusträsk i väster. Planområdets läge Besökadress: Postadress: Kundtjänst: Fax: Esbo centrum Stadsplaneringscentralen tfn , Kyrkträskvägen 6 B PB E-post: Ämbetshus 2, 4. vån ESBO STAD kaavoitus@espoo.fi

2 2 Beskrivning av området Största delen av planområdet är ett ganska glest bebyggt villaområde. Planområdets centrum är Ivisnäs söder om Kaitansvägen. Ivisnäs är ett homogent höghusområde från 60-talet. Husen är ganska låga. Där finns ett litet köpcenter. Hannusträsk är beläget norr om Kaitansvägen och norr om Hannusträsk ligger den obebyggda Hannusskogen. I nordöstra delen av planområdet ligger småindustriområdet Hannusåker. De kommersiella tjänsterna finns i det lilla köpcentret i Ivisnäs söder om Kaitansvägen. I planområdet ligger Kaitaan koulu, Kaitaan lukio och Kaitaan päiväkoti samt Iivisniemen koulu och Iivisniemen päiväkoti. I Sälviken ligger villamuseet Villa Rulludd med ett kafé och festcatering. Planområdet har ca invånare och 320 arbetsplatser (år 2010). De största markägarna är Esbo och Helsingfors, som äger 52 hektar i Hannusskogen. Villaområdena och Hannusåker är huvudsakligen i privat ägo. Esbokronan äger bostadstomter i Sälviken och Sälbacken. Karta över markägoförhållanden

3 PLANERINGSUPPGIFTEN OCH MÅLSÄTTNINGEN 3 Initiativ Planläggningsprogrammet Markanvändningsavtal Staden kommer troligen att träffa markanvändningsavtal med markägarna. Mål I området planläggs metron och en metrostation och området utvecklas till ett stadsliknande område. Den splittrade samhällstrukturen ska förbättras och området planläggs för bostäder och arbetsplatser som stöder sig på kollektivtrafiken. De värden området har för rekreationen samt dess naturvärden ska tryggas. När stadsstyrelsen godkände målsättningarna för delgeneralplanen Finno beslutade stadsstyrelsen uppmana teknik- och miljösektorn att starta arbetet med en vision för verksamhet och markanvändning i det större projektområdet Finno, Hannus och Ivisnäs, i vilket planområdet Kaitans-Ivisnäs ingår. Samtidigt beslutade stadsstyrelsen att målet är att projektområdet ska ha invånare och att planområdet Finnos andel av dessa beräknas vid den fortsatta planeringen. Resultatet av visionsarbetet och principerna för den fortsatta planeringen godkändes av stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion I visionen sägs bland annat: "Kaitans exploateras kraftigt. Köpcentrets omgivning i Ivisnäs byggs tätt och servicen blir mångsidig. Byggrätten ökas på de nuvarande bostadstomterna, så att där kan byggas ny, kompletterande bebyggelse. Den nya bebyggelsen preciseras i den fortsatta planeringen." Delgeneralplanens planområde sträcker sig utanför det område som var föremål för visionsarbetet. Det sträcker sig söderut ända till havet för att man vid planläggningen ska kunna beakta och bestämma kontrollen av översvämningar. Stadsstyrelsen godkände målen för delgeneralplanen Kaitans-Ivisnäs och principerna för planeringen : 1 Det planläggs bostadsområden för ungefär nya boende. Byggrätten preciseras senare i beredningen. 2 Den nya bebyggelsen anpassas till den rådande stadsstrukturen, som förtätas och kompletteras med beaktande av och respekt för områdets karaktär. 3 Vid metrostationen i Kaitans och i köpcentrets omgivning i Ivisnäs planläggs tät bebyggelse med ett mångsidigt tjänsteutbud. I planområdet planläggs ett smidigt trafiknät som stöder metrotrafiken. Vid planläggningen av förbindelserna till metrostationen står fungerande och säkra gång- och cykelvägar i fokus.

4 4 Strandpromenaden ska vara en högklassig, maritim rekreationsled. Dalen mellan Ivisnäs och Kaitans planläggs till ett fungerande parkområde och friluftsvägarna genom parken förbättras. Hannusträskets stränder planläggs för mera rekreationsanvändning. I synnerhet beaktas naturområdena. 4 Dessutom uppmanade stadsstyrelsen till öppen kommunikation med invånarna under hela planläggningen. UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN Riksmål för områdesanvänding De nationella målen ska enligt markanvändnings- och bygglagen beaktas och genomförandet ska främjas vid landskapets planering, i kommunernas planläggning och i statliga myndigheters verksamhet. De nationella målen för områdesanvändning tar upp följande teman: Fungerande regional struktur Enhetlig samhällsstruktur och god livsmiljö Kultur- och naturarv, rekreation och naturresurser Fungerande förbindelser och energiförsörjning Specialfrågor i Helsingforsregionen Särskilda natur- och kulturmiljöer. Planområdet berörs av största delen av de nationella målen och under alla dessa teman finns det mål som ska beaktas i delgeneralplanen. När beredningen framskrider klarnar det vilka dessa mål är och vid den fortsatta planläggningen redogörs i delgeneralplanens beskrivning mera detaljerat hur dessa mål nås i planen. Planläggningssituationen Landskapsplan Miljöministeriet fastställde landskapsplanen i november Nylands landskapsplan har laga kraft efter högsta förvaltningsdomstolens beslut I Nylands landskapsplan är planområdet i sin helhet område för tätortsfunktioner. Beteckningen för behov av friluftsväg har ritats in parallellt med kusten. Metrotunnelns sträckning är ungefärlig (bana för regional trafik). Genom området går också en huvudavloppsledning till Finno. Villa Rulludd har i landskapsplanen beteckningen för område som är viktigt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. I den första etapplandskapsplanen över Nyland ingår verksamhet med betydande verkningar på miljön som kräver inbördes jämkning. Landskapsfullmäktige godkände planen och miljöministeriet fastställde den I planen visas den ungefärliga placeringen av en huvudavloppsledning mellan det nya avloppsreningsverket i Blombacken och Finno. I den andra etapplandskapsplanen granskas den regionala strukturen och samhällstrukturen, trafiken, butiksnätets struktur och glesbygden i de fastställda första etapplandskapsplanen och

5 5 östra Nylands landskapsplan och i den av miljöministeriet fastställda tredje etapplandskapsplanen på nytt. Miljöministeriet fastställde den andra etapplandskapsplanen med små ändringar Ändringarna gällde inte Esbo. I planområdet Kaitans-Ivisnäs har beteckningen för område för tätortsfunktioner som ska förtätas införts och genom planområdet går metron med beteckningen trafiktunnel. Utdrag ur landskapsplanerna: Utkastet till den fjärde etapplandskapsplanen var offentligt framlagd Etapplandskapsplanen har sikte på Området är hela Nyland förutom Östersundom, för vilken ett separat planförslag ställs ut samtidigt. Den nya etapplandskapsplanen kompletterar vissa aktuella teman i de existerande landskapsplanerna. Dessa omfattar näringar och innovationsverksamhet, logistik, vindkraft, grönstruktur och kulturmiljöer. Dessutom behandlar planutkastet andra ämnen såsom Malms flygfält och huvudbanans stationsomgivningar. Generalplan

6 Planområdet är beläget inom planområdet för generalplanen för södra Esbo. Högsta förvaltningsdomstolen beslutade om besvären mot godkännandet av generalplanen för södra Esbo och generalplanen trädde i kraft. Högsta förvaltningsdomstolen hävde fullmäktiges beslut till vissa delar. De delar som hävningen gäller är inte belägna inom delgeneralplanens planområde. 6 I generalplanen för södra Esbo är planområdet reserverat för olika slags bostadsområden, arbetsplatsområden och rekreationsområden. Ett spår med stationer har ritats in med två alternativa sträckningar (placeringen är ungefärlig men förbindelsen i sig är bindande). Utdrag ur generalplanen för södra Esbo

7 7 Stadsplaneringsnämnden beslutade , efter att generalplanen för södra Esbo hade trätt i kraft, att beredningen av delgeneralplanen Finno och av detaljplanerna fortsätter enligt den södra spårreserveringen under jord och att den norra reserveringen stryks. Planläggningen av Kaitans och Ivisnäs bygger alltså på en tunnelbana. Detaljplan Största delen av planområdet har detaljplan, med undantag av Hannusskogen norr om Hannusträsket. De byggda områdena har planlagts till ganska glesa småhusområden där tomternas exploateringsgrad varierar mellan 0,1 och 0,3. Endast Ivisnäs centrum har planlagts huvudsakligen till område för flervåningshus med högre exploateringsgrad. I området är detaljplanen för Kaitans metrostation anhängig. I Kaitans planläggs kompletterande bebyggelse och förbindelserna till metrostationen. Beredningen av detaljplanen pågår. Metro Fullmäktige beslutade att som stomlösning för kollektivtrafiken i södra Esbo välja en metro mellan Gräsviken och Mattby som helt går i tunnel. När fullmäktige beslutade om byggande och finansiering av Västmetron gav den stadsstyrelsen i uppdrag att med det snaraste inleda planläggningen av metron mellan Mattby och Stensvik i samråd med staten. Fullmäktige godkände projektplanen för Västmetron mellan Mattby och Stensvik. I projektplanen har metrons sträckning preciserats och huvudentrén till Kaitans metrostation har placerats i korsningen mellan Kaitansvägen och Ivisnäsgatan. Den andra entrén är belägen i Hannusberget. När denna entré byggs beror på markanvändningens utveckling i området. Byggplaneringen av andra delen av Västmetron inleddes i april I första skedet är det ändamålsenligt att bygga metron till Stensvik enligt avsiktsförklaringen om programmet för trafikleder i Helsingforsregionen (HLJ 2011). Depån placeras då i Mossberget. Fullmäktige beslutade att byggandet av metron mellan Mattby och Stensvik påbörjas på det villkor, att staten förbinder sig att täcka 30 procent av de till jordbyggnadskostnadsindexet bundna byggkostnaderna, i enlighet med riktlinjerna i redogörelsen för trafikpolitiken.

8 Fullmäktige godkände ett avtal mellan staten och huvudstadsregionens kommuner om att stöda stora infrastrukturprojekt och främja boende. Enligt avtalet deltar staten i kostnaderna för byggandet av metron mellan Mattby och Stensvik med en finansieringsandel på 30 procent. 8 INFLUENSOMRÅDE Bebyggelse enligt planen påverkar direkt planområdet och grannskapet. Den nya bebyggelsen kommer att medföra nya invånare och ny service. Verkningarna av de kommande arbetsplatserna och den ökande trafiken sträcker sig längre än de direkta influenserna. Inverkningarna av bebyggelsen på stadsbilden och möjligheterna till rekreation är mera omfattande. INFORMATION Kungörelserna publiceras i stadens annonstidningar Länsiväylä och Hufvudstadsbladet. Dessutom finns information på stadsplaneringscentralens webbsidor, DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN UNDER BEHANDLINGEN Under hela behandlingen kan man föra fram åsikter och skaffa information om planläggningen av dem som ansvarar för planeringen. Kontaktuppgifterna finns i slutet på detta program. I olika skeden av planläggningen ordnas växelverkan med intressenterna enligt följande (planläggningsskedet anges med fet stil): Meddelande om aktualisering Aktualiseringen kungörs i stadens annonstidningar Länsiväylä och Hufvudstadsbladet och i planläggningsöversikten Målsättning Stadsstyrelsen godkänner målprogrammet för delgeneralplanen Kaitans-Ivisnäs. Om målen och programmet för deltagande och bedömning ordnas desssförinnan ett informations- och diskussionsmöte för intressenterna. Vid mötet kan intressenterna föra fram åsikter om målen. Åsikterna protokollförs i ett PM..Pm från invånarmötena finns på >Yleiskaava >Vireillä olevat osayleiskaavat >Kaitaa - Iivisniemi osayleiskaava Beredningen av delgeneralplanen: (62 i markanvändnings- och bygglagen, 30 i markanvändnings- och byggförordningen)

9 9 Stadsplaneringsnämnden godkänner delgeneralplanens beredningsmaterial för offentlig framläggning. Beredningsmaterialet är framlagt 30 dagar i stadsplaneringscentralen. Dessutom finns det på webben på Om beredningsmaterialet ordnas dessutom ett informations- och diskussionsmöte för intressenterna. Vid mötet kan intressenterna föra fram åsikter om materialet. Åsikterna protokollförs i ett PM. Framläggningen kungörs i stadens annonstidningar. Under framläggningen kan skriftliga åsikter lämnas in. Utlåtanden begärs av de myndigheter och utomstående utlåtandegivare som räknas upp i listan över intressenterna ovan. Åsikterna och utlåtandena behandlas av stadsplaneringsnämnden och stadsstyrelsen. Förslaget till delgeneralplan: (65 i markanvändnings- och bygglagen, 19 i markanvändnings- och byggförordningen) Stadsstyrelsen beslutar om framläggning av förslaget till delgeneralplan, som eventuellt ändras med anledning av åsikterna eller utlåtandena. Dessutom beslutar stadsstyrelsen eventuellt att begära ytterligare utlåtanden. Framläggningen kungörs i stadens annonstidningar. Planförslaget är utställt 30 dagar på stadsplaneringscentralen. Dessutom finns det på webben på Kommunens medlemmar och andra intressenter har rätt att anmärka mot förslaget till generalplan. Anmärkningarna skall lämnas in hos staden på det sätt som anges i kungörelsen medan förslaget är offentligt framlagt. De som lämnat in anmärkningar och meddelat sin adress kommer att meddelas kommunens motiverade svar på anmärkningen enligt 65 i markanvändnings- och bygglagen. Godkännande av delgeneralplanen: Ifall förslaget ändras väsentligt, läggs det fram offentligt på nytt. Förfarandet är samma som beskrivits ovan. I annat fall behandlar stadsstyrelsen och stadsfullmäktige planen och de utlåtanden och anmärkningar som lämnats in. Efter behandlingen i fullmäktige skickas till dem som har anmärkt mot planen och skriftligt har bett om ett meddelande när planen var framlagd samt meddelat sin adress ett meddelande om fullmäktiges beslut enligt 67 i markanvändnings- och bygglagen. När planen har godkänts kungörs det i stadens anmälningstidningar. Stadsfullmäktiges beslut kan överklagas till Helsingfors förvaltningsdomstol. VERKNINGAR SOM SKALL REDAS UT OCH METODER FÖR REDÖMNING AV VERKNINGARNA

10 10 Utredningar son har gjorts och som ska göras Vid planläggningen av området utnyttjas alla existerande planer och utredningar över området. Utredningar som gäller planområdet gjordes bland annat vid beredningen av generalplanen för södra Esbo. Visionerna om Finno-Kaitans och utredningarna och planerna över det angränsande planområdet för delgeneralplanen Finno kommer också att beaktas till den del de också omfattar Kaitans-Ivisnäs. Dessutom har det gjorts eller håller på att göras flera utredningar som omfattar mindre områden eller begränsade teman. De görs för den kommande detaljplaneringen och för planeringen av metron, men de kan också utnyttjas vid beredningen av delgeneralplanen. Bland annat följande utredningar har gjorts om delgeneralplaneområdet: Kaitaa - Iivisniemi osayleiskaavan kunnallistekninen tarkastelu, Destia Iiviskallion maankäytön tarkastelu, Arkkitehdit Anttila & Rusanen Oy, Ramboll Finland Oy Tiivistyvä Kaitaa. Kaitaa - Iivisniemen pientaloalueiden analyysi ja täydennysrakentamismahdollisuuksien tarkastelu, Espoon kaupunkisuunnittelukeskuksen julkaisuja Kaitaan metroaseman kaupunkikuvallinen ja toiminnallinen tarkastelu, Arkkitehdit Mauri Korkka Kirsti Rantanen Hannusjärvan valuma-alueen sekä Hannusmetsän rakentamisedellytysten ja vaikutusten selvitys, Arkkitehdit Anttila&Rusanen Oy Hannusjärven valuma-alue selvitys, Ramboll Målen för delgeneralplanen Kaitans-Ivisnäs, tilläggsmaterial: Väestö, asuminen, julkiset palvelut, päivittäistavarakauppa ja työpaikat , Espoon kaupunkisuunnittelukeskus Kaitaa - Iivisniemi osayleiskaavan luontoselvitys, Ympäristötutkimus Yrjölä Oy Kaitaa - Iivisniemi osayleiskaava-alueen kulttuuriympäristöselvitys, Stadionark Kaitaa - Iivisniemi osayleiskaavan maisema-analyysi, Petri Kangassalo Resultat för delgeneralplaneområdet av enkäten Harava år 2013 samt granskning av andra invånaråsikter. Först samlas alla existerande utredningar, de kompletteras och behov föreslåsytterligare utredningar. När planläggningen avancerar bedöms hela tiden behovet av nya utredningar med hjälp av intressentgrupper och åsikter och information som lämnas av intressenterna. Vid bedömningen av utredningsbehovet beaktas tidigare utredningar och andra faktorer som påverkar behovet. En förteckning över utredningar som gäller delgeneralplanen, som har gjorts för den eller som har beaktats vid beredningen kommer att finnas i redogörelsen. BEDÖMNING AV VERKNINGARNA I markanvändnings- och bygglagen bestäms om utredning av verkningarna av en plan. Enligt 9 i markanvändnings- och bygglagen ska en plan basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. I 1 i markanvändnings- och byggförordningen bestäms noggrannare att när verkningarna utreds ska planens uppgift och syfte, tidigare gjorda utredningar samt andra omständigheter som inverkar på behovet av utredningar beaktas. Utredningarna ska ge tillräcklig information för att de viktiga direkta och indirekta verkningarna av genomförandet av planen ska gå att bedöma. I förordningen indelas föremålen för verkningarna i fem teman:

11 11 1. Människors levnadsförhållanden och livsmiljö 2. Jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet 3. Flora och fauna, naturens mångfald och naturtillgångarna 4. Region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken 5. Stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. Den slutliga listan över vad som kan påverkas av planen kompletteras och specificeras under planläggningens gång. När en delgeneralplan bereds, utreds verkningarna av planen med den noggrannhet som planens styrmål och planens noggrannhet kräver. Influensområdet utgörs av planområdet och dess närmaste omgivning. I denna delgeneralplan accentueras storskaliga verkningar på klimatet, utvecklingen av en stadsstruktur som bygger på spårtrafik och konsolideringen av samhällsstrukturen. Metoderna för bedömning av verkningarna Vid bedömning av verkningarna används bl.a. följande metoder och källor: Existerande information: tidigare utredningar och bedömningar som gäller planområdet. Ny information: nya utredningar och modelleringar Åskådliggörande av bedömningarna med hjälp av jämförelsetabeller eller liknande metoder Deltagande och expertsamarbete: samarbete med stadens förvaltningar, invånare och myndigheter. Utlåtanden, åsikter, myndighetssamråd, allmänna möten och andra metoder för växelverkan. Kalkyleringen av verkningarna kompletteras och preciseras hela tiden när planläggnings- och planeringsprocessen framskrider. Resultatet av bedömningen rapporteras i planbeskrivningen. INTRESSENTER Intressenter är de som bor i planområdet och i närområdena, fastighetsägarna, markägarna, samfund, företagare och andra vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt myndigheter och utomstående remissinstanser. Lista över myndigheter (andra intressenter och utlåtandegivare räknas inte upp): Stadens myndigheter: stadsteknikcentralen teknik- och miljösektorn, tomtenheten byggnadstillsynscentralen social- och hälsovårdssektorn bildningssektorn resultatenheten för finsk utbildning resultatenheten för svensk dagvård och utbildning idrottsförvaltningen

12 stadsmuseet Västra Nylands räddningsverk miljöcentralen 12 Övriga myndigheter: närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland miljöministeriet Nylands förbund statens trafikverk samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster HRM samkommunen Helsingforsregionens trafik HRT Helsingfors stad Länsimetro Oy PRELIMINÄR TIDTABELL FÖR BEREDNINGEN AV GENERALPLANEN Beredningen av delgeneralplanen inleddes hösten 2011 och målen slogs fast Nödvändiga utredningar har utförts år 2013 och Stadsplaneringsnämnden gav anvisningar för den fortsatta planeringen Målet är att kommunfullmäktige godkänner delgeneralplanen i slutet av BEHANDLINGEN AV PROGRAMMET FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Programmet för deltagande och bedömning finns hos stadsplaneringscentralens kundtjänst så länge planläggningen pågår. Programmet uppdateras vid behov. Intressenterna kan innan förslaget till delgeneralplan ställs ut offentligt föreslå förhandling om programmets tillräcklighet för närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland Postadress: PB 36, Helsingfors Besöksadress: Stationsmästaregatan 14, Helsingfors ANSVARIGA FÖR BEREDNINGEN Arkitekt Anu Ylitalo, tfn Planeringsingenjör Ross Snell tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Esbo stad Stadsplaneringscentralen Besöksadress: Kyrkträskvägen 6 B, Ämbetshus 2, 4 vån, Esbo centrum Postadress: Stadsplaneringscentralen, PB 43, ESBO STAD