Hon söker nu hjälp för de problem hon har med återkommande svåra smärttillstånd som tvingar henne till regelbundna sjukskrivningar.
|
|
- Margareta Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patientfall Malin Sammanfattning Malin, nu 47 år, var chef för ett större vårdhem där en patient dog till följd av den misshandel han utsattes för av ett vårdbiträde. Ärendet kom ut till allmänhetens kännedom, och innebar en svår kris för personal och anhöriga vilken Malin måste hantera. När situationen så småningom åter blivit lugn, orkade inte Malin fortsätta längre som chef, utan övergick i den funktionen till ett mindre vårdhem istället. Efter en tid måste hon sluta även där, eftersom hennes kroppsliga och psykiska besvär blev alltför stora. Hon blev sjukskriven en tid och övergick sedan till administrativa uppgifter hos sin arbetsgivare. Malin är uppvuxen med mamma, pappa och en yngre bror. Hon är gift och har två barn i tonåren. Hennes man har ytterligare två tonårsbarn från ett tidigare äktenskap. Malin tycker ibland att hennes familjeförhållanden är stressiga. Hon söker nu hjälp för de problem hon har med återkommande svåra smärttillstånd som tvingar henne till regelbundna sjukskrivningar. Remiss Diagnos, fråga: Stressande arbetssituation med smärtor i nacke och axlar, risk för utbrändhet. Kan hon få hjälp med stresshantering? Av sammanfattning som bifogats framgår: DEBUT I samband med krissituation på arbetsplatsen för tre år sedan. SYMPTOM Smärtor nacke axlar samt ländrygg. Sömnproblem och nedstämdhet. FÖRLOPP Tilltagande smärtor i omgångar efter debuten. BEHANDLING Provat diverse olika behandlingar men bara fått tillfällig lindring. Fått multidisciplinärt omhändertagande på smärtklinik med utredningar av läkare, sjukgymnast, psykiater. OMT, avslappningsträning. Viss förbättring, men sedan åter sämre efter operation av hallux valgus
2 Inledande kontakter Malin kontaktas och uppmanas skicka in en egen bakgrundsbeskrivning enligt frågeformulär inför första besöket. Hon skriver: Yrke: sjuksköterska Civilstånd och ev. familj: gift, 2 tonårsbarn Vilka besvär har du? Brännande smärta i nacke, axlar, ländrygg. Sover dåligt. Har mycket ont just nu. Hur anser du att de uppstått? Stressigt arbets- och privatliv. Har släpat allt möjligt hit och dit. Är du eller har du varit sjukskriven? Tidigare, men inte just nu Vilken hjälp har du sökt? Sjukgymnaster, läkare, naprapat Vilken hjälp hoppas du få av mig? Förstå hur jag ska förhålla mig till och arbeta med det som inte fungerar. Få en behandlare som ser till helheten. Vid det första besöket kommer följande fram: Malin berättar om sitt arbete och att hon bara kör på och går i däck en gång per år. Då drar hon slutsatsen att den behandling hon gick i senast inte håller, och söker någon ny typ av behandling. Vi kommer överens om att nästa gång göra en genomgång av de stressande upplevelser hon haft med en samtidigt psykofysiologisk mätning av hudkonduktans och fingertemperatur. 1. Vad kan man redan här misstänka är den troliga orsaken till att Malins kroppsliga symtom tar så stor plats i hennes liv, att hon varje år måste göra nya besök hos läkare, sjukgymnaster, naprapat etc. Utdrag ur intervju med stressmätning före behandling T: Då skulle jag först vilja att du berättar lite om hur du har fått de besvär du tycker att du har idag, vad som gör att du sitter här hos mig? MALIN: Det beror på saker jag har varit med om som har gjort mig stressad och spänd, och att jag sedan har fått så ont. Vad som hände då, det var att en utav mina anställda avslöjades av en anhörig när hon misshandlade en av våra dementa patienter så svårt att han senare dog. Så vi hamnade i en kris alltså, hela verksamheten, som var jättejobbig. Och, där jag kan känna alltså att jag körde på där, blev väldigt alltså
3 kopplade bort det jag egentligen kände, blev väldigt rationell och på något vis och lotsade verksamheten genom den här krisen. T: Hur länge varade den? MALIN: Ja, det här hände i februari, och i, vad ska jag säga, november tycker jag att det började stabilisera sig. En del personal gick och några kom och en del mådde väldigt dåligt, dom ramlade omkull då. Vad som hände först var ju det akuta skedet, kanske 1/2 månad. Men sedan med alla medarbetare som mådde dåligt, och anhöriga som var oroliga och så rörligheten i personalgruppen så tog det den tiden. T: Och du, hur hade du det då? MALIN: Jag ska säga fram till sommaren, så tycker jag att, då mådde jag ganska bra, kände inte att jag mådde speciellt dåligt eller hade ont eller fick problem. Men när vi sen kom till augusti september då började jag känna att jag inte mådde bra, alltså jag var dötrött. Det kändes som att jag hade sockerdricka i huvudet på något vis. Jag hade varit ledig där på sommaren, men hade drömt jättemycket mardrömmar. Jag drömde oerhört mycket. Ledig, fast jag egentligen inte var ledig. Jag vet att vi åkte iväg utomlands, men det var så mycket som var jobbigt på vårdhemmet så att jag hade också lämnat ut mitt mobilnummer. Så att jag blev ganska mycket störd av det under sommaren. Och tänkte jättemycket på verksamheten. Det var några speciella medarbetare som jag var orolig för. T: På vilket sätt? MALIN: Det var två stycken som blev sjukskrivna för att dom mådde psykiskt dåligt och fick hjälp hos psykolog. Dom var jag lite orolig för. En stod i en relation till den här anställda som hade misshandlat den dementa patienten, det var hon som arbetade tillsammans med henne. Och hon blev också väldigt engagerad i den personen. Och i personalgruppen så blev det hon på något vis, mot de andra. Hon tog hela tiden alltså parti, och tyckte synd om sin kamrat och ville hjälpa henne. Och jag hade kontakt med den anklagade under hela den här processen, när hon satt anhållen och, sedan efteråt då. Besök i fängelset och sådana saker. Men hon som tog hennes parti var jag orolig för. T: Varför var du orolig för just henne? MALIN: Jag såg att hon mådde väldigt Alltså att hon mådde väldigt dåligt. Och hon sökte mig väldigt mycket. Jag var också trött på henne, kände jag, därför att jag, det kändes som att jag liksom aldrig blev fri ifrån henne. Och jag såg också att det ställde till med väldigt mycket problem i personalgruppen. Och sedan var jag orolig för en annan medarbetare också, därför att henne tyckte jag, jag tycker väldigt mycket om henne. Så henne hade jag haft ganska nära relation med också, då. Vi hade pratat väldigt mycket och, jag tyckte om hennes tankar och idéer och hennes person. (funderar). Så det, det var det som hände. Men jag kände att på hösten då orkade jag inte riktigt. Och, då började jag få jätteont i kroppen. Jag klarade inte av att prata om det här hemma, jag ville inte prata om det som hade hänt. Utan jag blev nog väldigt tillknäppt och funderade väldigt mycket, själv. Blev väldigt inbunden. 2. Vilken mening kan man tänka sig att Malins kropp uttrycker med sina symtom?
4 T: Det verkar som du tar stort ansvar för andra, är det något som du alltid har gjort? MALIN: Ja, det kan man nog säga. Mina föräldrar ställde väldigt stora krav på mig, att jag måste vara duktig och också hjälpa till med allt möjligt, mamma behövde hjälp för hon var ofta sjuk. Min bror han slapp för han smet, men jag vågade inte opponera mig, för pappa var ganska sträng. Lite så kan jag konstigt nog känna fortfarande, fast jag är 47. T: OK. Vad hände sedan? MALIN: Sedan så tänkte jag så här, att jag måste ha hjälp någonstans, jag måste ha någon att prata med. Jag måste komma någonstans, till någon läkare eller något ställe som kan ta hand om det, alltså det som händer i kroppen på mig. T: Vad hände i kroppen? MALIN: Kroppen värkte och jag hade ont i nacken så där, lite grann i armar, överallt hade jag väldigt, väldigt ont. Och jag fick hjälp, och sedan terapeuten som jag gick till, så fick jag samtalsstöd där. Och sedan vände jag mig då genom en läkare som jag har kontakt med tidigare, och bad om att han skulle skriva en remiss till en smärtklinik, och då gjorde han det. Så dit fick jag komma då i, jag tror det var i oktober eller november. Och där fick jag ju då hjälp med läkare och sjukgymnast och smärtpsykiater. T: Hjälpte det dig? MALIN: Ja, just då. Mina smärtor klingade av. Vad som också hände med mig var att jag opererade min fot december. Och i och med det så blev det också sjukskrivning på först 14 dagar på heltid och sen på halvtid. Och då fick jag också lite vila. Sedan tyckte läkaren att jag skulle vara sjukskriven på heltid. Men jag ville inte det. T: För att? MALIN: Därför att på något vis så kände jag att, men vem ska ta hand om mitt vårdhem? Och försökte då med att jobba halvtid. Det gick ju inte att jobba halvtid. Och allt det där förstod jag, det vi pratade om, att det är svårt att hålla ordning på en stor verksamhet på halvtid. (Funderar) Och sedan så gick jag tillbaka till arbetet utom någon dag i veckan. Det som hände sedan det var att jag kom tillbaka, men att jag också kände att, nej, jag kan inte var kvar på det här vårdhemmet längre T: Därför att? MALIN: Därför att, ja, det har jag funderat mycket på. Det var ett så väl fungerande vårdhem. Jag tror att jag flydde därifrån för att jag kände att jag är inte den chefen som den här verksamheten behöver just nu. Jag var så slut, jag var så trött. Så att jag kommer inte att kunna alltså hålla den kvalitén eller, jag kommer inte att uppfylla de förväntningarna som de här medarbetarna har och har haft på mig, alltså jag kommer inte att klara av det. Så sa jag inte, jag tänkte inte så då, det är sådant som jag har funderat väldigt mycket på efteråt. Så att, jag pratade med min chef och sa att jag vill ha ett mindre vårdhem för att det skulle vara bra att mitt vårdhem får en ny chef. 3. Vad kan man utläsa här om Malins mentala förståelse är av sin situation? 4. Hur tror du att Malins mentala förståelsestruktur har skapats, finns det något i texten som ger en antydan?
5 Och jag fick en mindre verksamhet, ett hälften så stort vårdhem, men hade en jättesorg, när jag väl hade släppt det här stora, så tror jag att det hade gått flera månader, alltså, innan jag alltså hade klarat av att jag hade lämnat det gamla. Och gick till ett vårdhem som var, som jag tycker, mycket sämre då helt enkelt. Mycket fulare, allt Det gamla tyckte jag var vackert och fräscht, och jätteduktiga medarbetare, hög kvalitet det andra var bara fult och luktade illa och det var jättedåliga medarbetare, dålig verksamhet. Det blev den totala motsatsen, och det var ett jättemotstånd. (Tänker) T: Vad händer nu? MALIN: (Tar handen för ögonen). (Tårar, lång tystnad). Jag bli jätteledsen, känner jag (Kämpar med det tårarna, tar en pappersnäsduk, torkar ögonen). Ja, det blev fel alltså. Det kändes fel. Första tiden kändes jättefel. 5. Vad orsakar Malins sorg, tror du? Varför kändes det så fel? T: Hur mådde du då är rent kroppsligt? MALIN: Vad jag kände i min kropp det var, alltså mina gamla strategier som jag har använt för att orka, dom höll inte, alltså allt rasade. Men sedan så gick några månader och det blev bättre. Jag lärde mig att tycka om mina nya medarbetare. Det funkade bra. Tills vi kom till maj, när det blev det fyra som blev sjukskrivna. Det var armbrott och blindtarm och alltså Men då blev det en sådan där jättetopp och jättearbetsbelastning igen på mig som jag kände att, nej, nu vill inte jag vara där något mer. Nu orkar inte jag. För då, då kom, alltså då kom smärtorna tillbaka. Då vart jag precis, inte riktigt som tidigare men väldigt på god väg, alltså, kroppen sa bara ifrån. Så då tänkte jag att, nej, nu vill inte jag jobba som chef, nu orkar jag inte längre. Och pratade med min chef, och sa: jag säger upp mig alltså, jag orkar inte längre. Jag kände så här att, jag har alltid tyckt väldigt mycket om att jobba. Har känt glädje varenda gång jag har gått till jobbet och, och har också jobbat i ett företag jag känner att jag har fått utvecklas och fått nya utmaningar och känt att jag har varit bra på jobbet. Och då kände jag att, nej, jag är inte bra längre. Jag tycker inte att det är kul, jag vill inte utsätta alltså, mina medarbetare för en trött, gammal chef, som inte, alltså ser kanske möjligheter eller inte orkar... Och i det läget, då började jag också sova jättedåligt och natten till måndagen var alltså värst, då sov jag nästan ingenting. Jag klarade liksom inte av att släppa tanken på jobbet. Jag kände mig överfallen, alltså, det bara malde och malde (funderar). 6. Det här är det psykosomatiska sammanbrottet. Vad är det som karaktäriserar det i det här fallet? 7. Det som karaktäriserar det psykosomatiska sammanbrottet är att meningsskapandet på den kroppsliga nivån är inte likformigt med meningsskapandet på den mentala nivån. Hur skulle du beskriva dessa olika meningar?
6 Ja, efter det jag hade pratat med min chef, så fick jag ett uppdrag i företaget, centralt. Att jobba med planering och uppföljning av olika insatser. Så jag har fått nya arbetsuppgifter och det är också jättespännande men också lite ångestladdat, som jag känner att det är just nu. Det känns lite så där som att jag går och trampar vatten. Jag vill på något vis ha någonting att bita i, då känner jag mig, Gud, här sitter jag på det här kontoret och gör ingenting! T: Vad skulle du säga är ditt största problem? Varför har du kommit till mig? MALIN: Det är att jag inte får ordning på, på det som händer i kroppen, som kommer och går. Och jag vet inte varför. Jag tycker att jag har varit hos sjukgymnaster och jag har fått övningar, och jag gör de här övningarna, och ändå så kommer det tillbaka hela tiden. Spänningarna i nacken, axlarna, jag har ont hela tiden (tar sig om nacken) i nacken 8. Varför har Malin dessa återkommande problem? Varför hjälper det henne inte att göra de övningar hon fått av sjukgymnaster? Finns det några ledtrådar i texten? 9. Vad skulle ha krävts för att det psykosomatiska sammanbrottet skulle ha förhindrats? Uppmätt hudkonduktans Före behandling: Efter behandling: p Den genomsnittliga storleken på de fasiska utslagen har minskat till en tredjedel i efterintervjun. Antalet fasiska utslag har också minskat. Den fasiska minskningen i aktivitet, fasiska styrkan har minskat med tre fjärdedelar. Före Efter (a) Fasiska medelutslag µs 0,92 0,28
7 (b) Antal fasiska utslag per minut (a)*(b) = Fasisk styrka 4,4 3,2 4,05 0, Vilken slutsats kan man dra om Malins upplevelse av agens, alltså förmågan att påverka andra och styra sitt liv? 11. Vad skulle du se som väsentligt att starta behandling av Malin med?. FÖRSLAG TILL SVAR 1 När man som Malin inte förstår varför man har symtom, alltså vad den kroppsliga meningen innebär, så kan man inte heller göra något åt grundproblemet och hitta en lösning på det, när kroppen inte längre vill medverka till fortsatt arbete. Det som då brukar hända, är att man låter symtomen bli förklaringen till att man mår dåligt, man skjuter på budbäraren, skulle man kunna säga. Men symtomen är kroppens psykosomatiska lösning när inget annat står till buds, och om man inte ändrar på grundorsaken kan man inte heller reducera symtomen, annat än tillfälligt. De kommer tillbaka när grundproblemet aktualiseras igen. Vad den kroppsliga meningen är i Malins fall återkommer vi till i nästa fråga. 2 Kroppens mening är att situationen är hotfull: det är risk att Malin misslyckas med att ta det ansvar för andra, vilket hon anser att hon måste, och att de trots alla hennes ansträngningar ska bli allt sämre istället. Om det händer är det Malins fel och innebär ett stort nederlag för henne.
8 3 Malin förstår situationen så, att hon måste göra allt rätt och klara alla krav i arbetet för att kunna anses som en bra chef för vårdhemmet. Att inte klara det skulle innebära att hon var värdelös som chef och lika gärna kunde dra sig tillbaka, i det här fallet till en mindre betydelsefull verksamhet. 4 Förståelsestrukturerna är skapade i Malins barndom, när hon fick budskap från framför allt sina föräldrar om vilka egenskaper de uppskattade hos henne, och vilka de inte uppskattade. Hon säger: Mina föräldrar ställde väldigt stora krav på mig, att jag måste vara duktig och också hjälpa till med allt möjligt, mamma behövde hjälp för hon var ofta sjuk. Min bror han slapp för han smet, men jag vågade inte opponera mig, för pappa var ganska sträng. Hon har alltså fått budskapet att hon förväntades vara duktig och ansvarstagande, då kunde hon förmodligen räkna med uppskattning. Att smita som brodern vågade hon inte. Så den sidan vi kan utgå från fanns hos henne (som hos alla), som ibland ville vara ansvarslös, lat, självupptagen etc., fick helt enkelt inte finnas, den måste stängas av (genom den vertikala klyvningen). Hon vann av allt att döma sina föräldrars uppskattning, men förlorade rätten att vara precis den hon är. Hennes outtalade övertygelse var, att för att vinna andras acceptans och erkännande, måste man uppfylla de förväntningar man tror att de har, och göra det perfekt. Den inställningen är fortfarande lika stark och har en djup koppling till hennes självkänsla. Därför känner hon också idag en press att alltid ta ansvar och vara duktig, och det kan få henne att driva sig själv mycket långt. 5 I kroppen aktiveras de reaktioner och känslor som hör ihop med situationen när den hände. Sorgen orsakades av hennes upplevda misslyckande med arbetet på det första vårdhemmet, där hennes självkänsla stod på spel. Det nya, mindre vårdhemmet blev till att börja med sinnebilden för det misslyckandet och att hon måste ge upp sin dröm om att vara den perfekta chefen. Därmed måste hon också ge upp sina djupare behov av erkännande från andra viktiga personer. Beröm och erkännande längtade hon alltid efter, oavsett hur många gånger hon fått det. Eftersom det i grunden aldrig träffade henne som hon verkligen var, utan den duktighetsroll hon spelade, kunde det aldrig på allvar öka hennes självkänsla. Men hon ville egentligen inte ge upp drömmen, och därför kändes det så fel. 6 Det psykosomatiska sammanbrottet karaktäriseras av att Malin inte längre kan leva sitt liv på samma sätt som tidigare, hon anser att hon måste förändra sin arbetssituation eftersom hon inte kan godkänna sig själv som chef längre. Hon tyckte inte att ansvarstagandet, som alltid varit hennes kännemärke, fungerade längre. De kroppsliga besvären blev överväldigande.
9 då kom smärtorna tillbaka. Då vart jag precis, inte riktigt som tidigare men väldigt på god väg, alltså, kroppen sa bara ifrån. Så då tänkte jag att, nej, nu vill inte jag jobba som chef, nu orkar jag inte längre. då började jag också sova jättedåligt och natten till måndagen var alltså värst, då sov jag nästan ingenting. Jag klarade liksom inte av att släppa tanken på jobbet. Jag kände mig överfallen, alltså, det bara malde och malde. 7 På den kroppsliga nivån innebär meningsskapandet att situationen är hotfull eftersom Malin kan misslyckas att lösa de problem hon måste klara som chef, och då kan det bli problem i den verksamhet hon leder, vilket hon i så fall blir skuld till. På den mentala nivån innebär meningsskapandet att det gäller att vara duktig och ta stort ansvar, om hon ska lyckas med sina ambitioner som chef. En chef är en person som märks, och om hon är framgångsrik kan hon få det erkännande hon längtar efter. Om hon däremot misslyckas, föreställer hon sig att andra kommer att tycka att hon är värdelös. Malin kan inte förstå det meningsskapande som sker på den kroppsliga nivån med symtomen, kroppens reaktioner är obegripliga för henne eftersom hon är så upptagen av den mentala nivåns inriktning på att lyckas. Därför ignorerar hon dem i det längsta, men till slut säger kroppen stopp, och hon måste ge upp. Då blir det istället de kroppsliga symtomen som får vara orsaken till hennes problem, och de hamnar i fokus, och risken att misslyckas försvinner i bakgrunden. Det skapar en sorts balans i situationen. 8 Malins återkommande problem hänger ihop med att hon inte förstår kroppens meningsskapande, utan är helt upptagen av det mentala att lyckas. I nuläget är Malin orolig för att hon inte har något att bita i, dvs. hennes mentala meningsskapande säger henne att hennes möjligheter att känna sig som en lyckad person hänger på att hon kan bevisa hur duglig hon är. Samtidigt uppfattar den kroppsliga nivån faran i situationen, att hon ska misslyckas med sina nya arbetsuppgifter. 9 I den pressade situationen att vara chef i en verksamhet med problem, bygger kroppen upp spänningar som är relaterade till meningen att det finns risk att misslyckas. Om det hade varit mera tillåtet av Malin själv, om inte hela hennes självvärdering varit knuten enbart till framgång, skulle inte situationen blivit lika spänd. Men det hade förutsatt att hon på ett tidigt stadium i livet fått lära sig att det också är OK att ibland vara svag, ansvarslös, hjälplös etc. Om hon kunnat värdera sig själv lika högt i stunder av motgång, hade inte kroppen behövt skapa mening om att situationen var farlig, och de psykosomatiska symtomen hade varit obehövliga.
10 10 Malins kroppsliga reaktioner är före behandling livligt anspända och efter behandling passivt avspända. Innebörden av det gäller att kämpa före behandling, vilket hon också uttrycker: Det känns lite så där som att jag går och trampar vatten. Jag vill på något vis ha någonting att bita i, då känner jag mig, Gud, här sitter jag på det här kontoret och gör ingenting! Kroppen befinner sig på sin handlingsinriktade förståelsenivå, och meningsskapandet på både kroppslig och mental nivå bygger på upplevelse av bristfällig agens, man kan inte vara säker på att lyckas, man måste visa vad man duger till. Endast så kan man få andras acceptans, och det krävs för att man ska styra sitt liv i den riktning man önskar. (Efter behandling har upplevelse av agens uppnåtts, och kroppens meningsskapande är där likformigt med det mentala meningsskapandet, vilket framgår av intervjun efter behandling. Det finns en känsla av agens och innebörden är det är lugnt.) 11 För att Malin ska kunna ta emot en behandling som inriktar sig på hennes grundläggande problematik (se fråga 9), måste hon först få hjälp att sänka den förhöjda stressnivån. Det görs bäst med andningsträning och stabiliserande kroppsövningar.
Hanne söker nu hjälp för den stress hon hamnat i p.g.a. sina kroppsliga problem och sin livssituation.
Patientfall Hanne Sammanfattning Hanne är en 28 årig kvinna som satsat på sin dröm att bli musiker. Hon misslyckades emellertid, eftersom hon fick sådana smärtor av att spela sitt instrument, elgitarr,
Läs merNÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp
NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp Britt W. Bragée NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Copyright 2012, Britt W. Bragée Ansvarig utgivare: Britt W. Bragée Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1769-7
Läs merG-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!
G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Vad erbjuder Gunilla och G-kraft Akupressur? Jag gör behandlingar utifrån traditionell kinesisk medicin. Akupressur Öronakupunktur Koppning/koppningsmassage
Läs merArbetslös men inte värdelös
Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merEn sann berättelse om utbrändhet
En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merHubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Läs merFörst vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Läs merHälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan
Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser
Läs merHÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA
HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA 1 Detta frågeformulär innehåller frågor t.ex. om Era allergiska symptom och symptom i stöd- och rörelseorganen.
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merAtt äntligen känna sig förstådd och hjälpt
Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merUNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE
UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE Följande 22 frågor handlar om hur Du har känt Dig den senaste veckan 1. Hur har Du i allmänhet KÄNT DIG den senaste 1 På utomordentligt gott humör 2 På mycket gott humör 3
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merKroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.
Kroppskännedom Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Pedagogiska verktyg Ekipaget Självregleringskurvan ( TTS) Balansfiguren Kedjereaktionen Egenvärdespiralen
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merK Hur ser de t ut för dig?
Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merVARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?
Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet
Läs merStress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Läs merVerktygslåda för mental träning
Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder
Läs merIntervjuguide - förberedelser
Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse
Läs merFörsta operationen september 2010
Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen
Läs merSamtal med Hussein en lärare berättar:
Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar
Läs merHur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?
MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än
Läs merUnder några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor. Barbro Beyer
When it hurts Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor Barbro Beyer Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde
Läs merCitatsamling Upplevelser av vårdmötet bland vårdgivare och utomnordiska patienter med långvarig generaliserad smärta eller värk i leder.
Citatsamling Upplevelser av vårdmötet bland vårdgivare och utomnordiska patienter med långvarig generaliserad smärta eller värk i leder. Ett projekt i Reumatikerförbundets regi finansierat av Arvsfonden
Läs merEnkät rörande sjukkontakt
2008-01-09 1 (6) Personal- och organisationsutskottet Enkät rörande sjukkontakt Sedan januari 2006 gäller att närmsta chef ska ta kontakt med den anställde under de första fem dagarna när någon är sjukskriven.
Läs merSe hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS
Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä
Läs merTre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Läs merBehandlingsguide Sov gott!
Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv
Läs merSå här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips
Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merTilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merOm barns och ungas rättigheter
Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa
Läs merKurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren
qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.
Läs merAtt vara facklig representant vid uppsägningar
Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merStresshantering en snabbkurs
Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog
Läs merKom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.
En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt
Läs merTÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning
ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS
Läs merHur du tacklar intervjusituationen!
Hur du tacklar intervjusituationen! Denna artikel är skriven av Linda U Johansson, KarriärCoachen Informationen får ej spridas eller kopieras utan författarens medgivande www.karriarcoachen.nu Inledning
Läs merBERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå
BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merSTRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }
{ ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent
Läs merom läxor, betyg och stress
2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har
Läs merEn av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.
15 år av smärta I 15 år gick Ella Granbom med fruktansvärd menssvärk. För ett år sedan kom diagnosen Ella har endometrios. Tillsammans med AnnaCarin Sandberg håller hon nu på att starta en lokal stödgrupp
Läs merKillen i baren - okodad
Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...
Läs merÄr du anhörig till någon med funktionshinder?
Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att
Läs merI kaos ser man sig naturligt om efter ledning.
Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska
Läs merJ tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?
Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merAktiva och passiva handlingsstrategier
Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna
Läs merHuset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra
Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst
Läs merAnn-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga
Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,
Läs merVårt arbete med brukarna
Kompletterande övning: Vårt arbete // Situationer i vardagen Dilemman och konfliktsituationer Samtalsledarmaterial Vårt arbete med brukarna Ditt sätt att bemöta brukarna Du arbetar hos pensionären Maria
Läs merFörvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.
Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte
Läs merHjärnan som hjälpte guldlaget att våga vinna
Hjärnan som hjälpte guldlaget att våga vinna Artikel i Svenska Dagbladet, Av Henrik Ennart, Tor 2 Juli, 2015, 07.24 En unik satsning på mental träning bäddade för de heroiska insatser som gav EMguld. U21-laget
Läs merHon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då
Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting
Läs merMin Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult
Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags
Läs merInsatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv
FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-
Läs merÖvning. Praktikfall - Arbetsmiljö. Praktikfall 1
Övning Praktikfall - Arbetsmiljö Praktikfall 1 Du är skyddsombud på administrativa funktionen. En dag kommer Stina till dig och berättar att hon utsätts för sexuella närmanden från Kenneth, som är biträdande
Läs merHÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2
HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 1 Detta frågeformulär innehåller frågor om Era symptom i andningsorganen, andnöd, smärtor i bröstet, allergiska symptom
Läs merLärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén
sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed
Läs merÄr du anhörig till någon med funktionshinder?
Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att
Läs merVad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot
Firma Margareta ivarsson Nedärvda stressreaktioner Work Shop i Örserum 5 oktober 2006 Tema stress Vid hot förbereder sig kroppen på antingen kamp, flykt eller genom att spela död beroende på vilken typ
Läs merKays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012
Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är
Läs merVåldsamma möten i psykiatrisk vård. Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås
Våldsamma möten i psykiatrisk vård Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Hot och våld ökat? Förväntan och ansvar Hot och våld som arbetsmiljöproblem Frågeställningar Hur ser
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs merLäsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser
Läsnyckel Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson Spelar roll? är en fristående fortsättning på boken Vem bryr sig? Här får vi lära känna förövaren, Sigge, han som mobbade och misshandlade. Nu har Sigge
Läs merCopyright 2007 Team Lars Massage
1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merBERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå
BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 4 Friluftsdagen En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Det
Läs merMin resa till Tanzania
Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag
Läs merPAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA
PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merMÖTET. Världens döttrar
Världens döttrar Fotografen Lisen Stibeck har porträtterat unga flickor runt om i världen. De har alla olika uppväxt, bakgrund och möjligheter men ändå har de tre saker gemensamt. Oro, förvirring och framtidsdrömmar.
Läs merÄr du anhörig till någon med funktionsnedsättning?
Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,
Läs merFramgångsrik Rehabilitering
Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv
Läs merGuide till bättre balans i livet.
Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar
Läs merMBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA
MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA Undervisning av Ulrika Ernvik VEM ÄR JAG? Vi har alla en berättelse! Gud skickade mej till världen med ett hemligt uppdrag. Vilket är mitt hemliga uppdrag? För att veta det
Läs merVägen till en NY RelationsBlueprint...
Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer
Läs merFörslag på intervjufrågor:
Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka
Läs mertips och insikter för att bemöta en stressad/utmattad person på rätt sätt
FÖR ARBETSGIVARE, HR, LEDNINGSGRUPPER OCH ANHÖRIGA 29 tips och insikter för att bemöta en stressad/utmattad person på rätt sätt ROOM FOR.se Photo by Matthew Henry on Unsplash Hej! Det kan vara lockande
Läs mer10 steg till ett mer av Sanna självmedvetet Föräldraskap. www.sannanovaemilia.se. och värde blir ett
10 steg till ett mer av Sanna självmedvetet Nova Emilia Föräldraskap Att lära l med hjärtat www.sannanovaemilia.se Författare När till kunskap boken och värde blir ett Innan något förälder? jag du sätter
Läs merVem blir man i Vård och omsorgsutbildningen? En studie om vuxenstuderandes erfarenheter. 2014-10-30 /Katarina Lagercrantz All 1
Vem blir man i Vård och omsorgsutbildningen? En studie om vuxenstuderandes erfarenheter 2014-10-30 /Katarina Lagercrantz All 1 Syfte Att undersöka och få en ökad förståelse för hur utbildningen påverkar
Läs mermed sin nya miljö. Introduktionen med Tilla sköttes utomhus och gick bra. Resten av dagen tog vi det bara lugnt, lekte, åt och bara hade mysigt.
Den här artikeln skrev jag till Svenska kooikerhondjeklubbens medlemstidning. I tidningsnumret innan så skrev Felicia på kennel Rantafejs en liten artikel om uppfödning och så blev jag tillfrågad att skriva
Läs mer