SAMMANFATTNING AV DE UTLÅTANDEN OCH SYNPUNKTER SOM LÄMNATS SAMT GENMÄLEN

Transkript

1 VATTENTORNSBACKEN, DETALJPLAN OCH DETALJEPLANEÄNDRING, 3165 Kvarteren samt angränsande gatu-, väg-, rekreations- och parkområden. Ändringen av detaljplan gäller detaljplanen för Kyrkvalla och Åängen samt detaljplanen för Jolkbydalen- Prästgårdsbacken-Råkulla. SAMMANFATTNING AV DE UTLÅTANDEN OCH SYNPUNKTER SOM LÄMNATS SAMT GENMÄLEN Utlåtanden: 1. Fortum Museiverket HRT Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden Miljövårdsenhetens utlåtande Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden Esboregionens miljöhälsa Västra Nylands landskapsmuseum Kyrkslätt Hembygdsförening Fingrid Kyrkslätts miljöförening r.f Byggnadsinspektionen HRM Kyrkslätt vård och omsorg Västra Nylands räddningsverk Idrottsnämnden Ungdomsnämnden NTM-centralen i Nyland Caruna Espoo Oy Kulturdirektör Namnkommittén Synpunkter 22. Ernst Schreibers dödsbo/kjell Schreiber Gunvor Schreiber Sol-Britt Kärki Jana Maripuu Följande parter lämnade inget utlåtande om förslaget till planändring: Kyrkslätts kommunalteknik, Kyrkslätts vattenförsörjningsverk, Kyrkslätts äldreråd, Kyrkslätts handikappråd, Nylands förbund, Elisa Networks Abp, TeliaSonera Finland Ab, Polisen.

2 1. Fortum Vattentornsbackens detaljplaneområde ligger nära fjärrvärmeområden, de närmaste fjärrvärmerören finns i närheten av simhallen och i Hindersby. Fortum kommer att erbjuda fjärrvärme som uppvärmningsalternativ för alla fastigheter som byggs på området. 2. Museiverket Planbestämmelsen gällande den fasta fornlämningen på området ändras till följande: Fast fornminne skyddat med stöd av lagen om fornminnen (295/1963). Det är förbjudet med stöd av lagen om fornminnen att gräva, täcka, ändra, skada eller på annat sätt röra området. Utlåtande ska begäras från museimyndigheten (Museiverket eller landskapsmuseet) för planer som berör området. I planbeskrivningen ska objektets namn enligt fornminnesregistret och registerbeteckningen anges. Bestämmelsen har ändrats enligt utlåtandet och namn enligt fornminnesregistret och registerbeteckning har lagts till planbeskrivningen. 3. HRT Busstrafiken i Kyrkslätt överfördes den 11 augusti 2014 till att organiseras av HRT. Kollektivtrafiken i området kan anses rimlig, förbindelserna för lätt trafik måste göras smidiga till Gamla Kustvägens och Gesterbys busshållplatser. HRT ställer sig positivt till den planerade extra filen vid Gamla Kustvägens anslutning. 4. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden Den svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden har inget att anmärka på i planförslaget. 5. Miljövårdsenhetens utlåtande Byggnadskvarter, vägar, friluftsleder, broar och dagvattenkonstruktioner bör placeras och byggas så att flödet i Jolkbyån även fortsättningsvis kan variera utan att det medför olägenheter för nya byggnadsområden, trafik och friluftsliv. Innan planförslaget upprättas måste det göras en plan för hur dagvattnen inom planområdet hanteras och vars lösningar främjas genom reserveringar och bestämmelser i detaljplanen. Efter att dagvattenplanen är färdig ska en ny

3 bedömning av områden med översvämningsrisk göras där även ökningen av regnmängder och kraftiga regn i takt med klimatförändringen beaktas. I samband med planförslaget har det upprättats en plan för hantering av dagvatten som har beaktats i detaljplanen med beteckningar och bestämmelser. Det har inte ansetts nödvändigt att göra en kartläggning av översvämningsrisk i samband med denna detaljplan, eftersom dimensionering av högsta översvämning har gåtts igenom i samband med planeringen av bron i Kyrkvalla. Dessutom har en förstudie (12/2014) gjorts för Jolkbyån där alternativa sätt att hantera översvämning presenteras. Dagvatten fördröjs på tomter och allmänna områden innan det rinner ut i ån Plankartan ska kompletteras med "luo" som saknas i Jolkbyåns delområdesbeteckning. Förklaringen för planbeteckningen "Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald" bör korrigeras, i utkastet har med samma beteckning anvisats naturtyper enligt 29 i naturskyddslagen samt Jolkbyåns fåra med kantzoner, som är viktigt för naturens mångfald, men inte hör till skyddade naturtyper. Den saknade områdesbeteckningen luo har lagts till i plankartan och luo-planbeteckningen har korrigerats på följande sätt: objekt som är viktiga för naturens mångfald (Jolkbyåns fåra enligt vattenlagen) har anvisats med beteckningen luo och skyddade naturtyper som är skyddade enligt 29 i naturskyddslagen har anvisats med beteckningen sl I planbeskrivningen bör noteringen "klassificeras som naturminnesmärke" korrigeras eftersom ifrågavarande jättegryta inte är fridlyst. Markägaren kan söka fridlysning för jättegrytan om så önskas. Noteringen "klassificeras som naturminnesmärke" har tagits bort ur planbeskrivningen, dessutom har den anvisats med beteckningen ge (se genmäle nr 18). 6. Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden Den finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden har inget att anmärka på i planförslaget. 7. Esboregionens miljöhälsa - tillsynsenheten Esboregionens miljöhälsa - tillsynsenheten har inget att anmärka på i planförslaget.

4 8. Västra Nylands landskapsmuseum Beteckningen /s (område där miljön bevaras) bör preciseras genom att lägga till en notering om att nybyggnation på området ska till sitt utseende och sin placering anpassas till landskapet och miljön samt det befintliga skyddade byggnadsbeståndet. Det befintliga byggnadsbeståndet ska presenteras i plandokumenten. Gamla Kustvägen ska i planen anvisas som en historisk vägsträckning. Beteckningen "Område där miljön bevaras" (/s) har ändrats enligt utlåtandet. Se också genmäle nr 23. En inventering av byggd kulturmiljö har gjorts av det nuvarande byggnadsbeståndet vid Gamla Kustvägen och fogats till planens dokument. Gamla Kustvägen är anvisad som historisk vägsträckning i delgeneralplanen för Kommuncentrum, etapp 1. Dessutom har vägen följande planbestämmelse i utkastet till Vattentornsbackens detaljplan: "Historisk vägsträckning. Med beteckningen anvisas Stora Kustvägens historiska väg. Sträckningen ska bevaras." 9. Kyrkslätt Hembygdsförening I stora delar beaktar planutkastet natur- och kulturvärden väl. Vi vill dock påpeka att höghus inte får bli alltför dominerande. Höghus i den östra delen bör inte byggas så höga att de syns över trädtopparna mot centrum. Det bör lämnas en tillräcklig skyddszon för jättegrytan nordost om vattentornet, leden för lätt trafik skulle kunna svänga mer mot öster än väster nära jättegrytan. Nybyggnation lokaliseras inte till de brantaste sluttningarna. I samband med utarbetandet av utkastet utreddes placering av en hinderfri led för lätt trafik på sluttningsområdena, men detta övergavs av stadsbildsmässiga orsaker, eftersom byggandet av leden skulle ha krävt omfattande avverkningar och markarbeten. Vattentornsbackens sluttningsskog kan därigenom bevaras som en sammanhängande zon. Byggandet på den östra sluttningen har man velat få synligt även mot centrum, så att en del av det höjer sig över träden på den östra sluttningen. Vattentornsbackens höjdområde bevarar sin ställning i landskapet även efter att området bebyggts. Den angivna leden förbi jättegrytan är en riktgivande sträckning där den lämpligaste placeringen preciseras under den fortsatta planeringen. Leden avses bli en stig. 10. Fingrid Inom detaljplaneområdet går Fingrids kraftkabel Estlink där det har lösts in en begränsning av fastighetens bruksrättighet för ett sju meter brett kabelområde. På det inlösta kabelområdet får inga byggnader eller konstruktioner placeras utan särskilt tillstånd och det ska hållas fritt från träd. Verksamhet på kabelområdet eller i dess närhet får inte stå i strid mot elsäkerheten i omgivningen eller innebära fara för kabelns användning och bevarande. Det i planutkastet angivna riktgivande, för allmän gångtrafik reserverade områdets del bör placeras utanför kabelområdet. En

5 gångväg eller annan led får inte placeras på kabelområdet i kabelns riktning, men leden kan korsa kabeln vinkelrätt. Den allmänna gång- och cykelleden har fått en ny sträckning utanför kabelområdet. Beteckningen är riktgivande, ledens sträckning preciseras under den fortsatta planeringen För planering av växtlighet och konstruktioner på parkområdet och kolonilottsområdet samt för byggande på kabelområdet eller i dess närhet måste korsningsutlåtande inhämtas från Fingrid. I korsningsutlåtande anges mera detaljerat än i utlåtandet om detaljplanen de förhållanden som projektets genomförare måste beakta. För allt byggande måste kabelvisning ordnas innan grävarbete På kabelområdet finns delvis ett för naturens mångfald särskilt viktigt område (luo-3) där det finns en naturtyp enligt 29 i naturvårdslagen. Grundat på inlösen har Fingrid rätt till sådan röjning och skötsel av kabelområdet som är nödvändigt för elsäkerheten. Planbeteckningarna bör inte vara motstridiga när det gäller kabelområdet och kabelns underhållsbehov bör beaktas i planen. Gränsdragningen för beteckningen luo-3 har uppdaterats och den korsar inte längre kabelområdet. 11. Kyrkslätts miljöförening r.f Naturvärden har beaktats på ett positivt sätt i den västra delen, men höghusområdet i den östra delen minskar väsentligt den för de boende viktiga rekreationsskogen i närområdet och de naturskyddsvärden som anges i plandokumenten, vi anser att höghusområdet är överdimensionerat. Genom att minska på antalet höghus skulle det vara möjligt att bevara värdefulla objekt. Markanvändningen i detaljplanen följer delgeneralplanen för Kommuncentrum etapp 1 när det gäller byggvolymen. I delgeneralplanen låg bostadsbyggandets tyngdpunkt på berget i områdets östra del under det att bostadsbyggandet i detaljplanen har flyttats mera till planeringsområdets västra del, närmare centrum. I detaljplanen lokaliseras byggandet till ett mindre område än i delgeneralplanen och den sammanlagda mängden byggrätt på den östra sluttningen är mindre än i delgeneralplanen. De mest betydande naturvärden som anges i naturutredningen hamnar i huvudsak inom det närrekreationsområde (VL/m) som bevaras skogbevuxet och en stor del av området bevaras för rekreationsbruk.

6 11.2. Kyrkslätts miljöförening har redan 30 mars 2006 i samband med handläggningen av delgeneralplanen för Kommuncentrum etapp 1 uttalat att skogen i VL-områden bör behandlas på olika sätt så att trädbeståndets ålderssammansättning och skogarnas ekologiska status utvecklas mångsidigt. Den avverkning som nämns i plandokumenten uppfyller sannolikt inte dessa kriterier. Målet med skogsavverkningen är att förbereda trädbeståndet på de förändrade förhållanden som byggandet orsakar och främja bevarandet av granbeståndet. Det är ändamålsenligt att genomföra avverkningen så att den stöder en mångsidig ålderssammansättning i trädbeståndet. 12. Byggnadsinspektionen En närmiljö- och byggsättsanvisning ska upprättas i samband med detaljplanen. Vid placering av byggnader, gårdsfunktioner och vägförbindelser bör onödiga terrängskärningar och -fyllningar undvikas. Varför tillåts inte att tomter inhägnas mot andra avgränsande tomter? Ett områdestäckande dagvattensystem måste skapas innan hus byggs. Bestämmelsen "ska realiseras genom materialval och nivåskillnader i fasaden" gällande variation i den översta våningens fasad bör ses över. En närmiljö- och byggsättsanvisning har upprättats i samband med detaljplanen, i anvisningen behandlas anvisningar gällande planering av byggande, tomtanvändning och terrängformer. En plan för hantering av dagvatten har upprättats för området (se genmäle 13). Inhägnad av tomtdelar som gränsar till varandra tillåts inte för att gårdsområden mellan byggnader ska bilda en sammanhängande helhet Hur förhåller sig de utrymmen som betjänar YO-kvarterets invånare och parkfunktioner till våningsytans ram? Byggrätten som anvisats för YO-kvarteret omfattar ett inlärningscenter och ett daghem. För inlärningscentret och daghemmet har inte separata byggnadsytor anvisats, eftersom deras närmare placering och form framkommer först i samband med byggplaneringen Vem är är det tänkt att det gemensamma AH-området ska betjäna? AH-kvartersområden är områden som reserveras för de boendes gemensamma användning och som betjänar de boende i de bostadskvarter som kvartersområdets användning är riktad till.

7 12.4. Parkeringsnormen är i strid med nämndens anvisningar. Hur många cykel- och avfallstak får byggas på tomten utöver byggrätten? Den dimensionering av parkering, 1 bilplats/85 våningskvadratmeter, som anges i utkastet till detaljplanen har enligt samhällstekniska nämndens beslut ( ) ändrats till formen 1 bilplats/80 våningskvadratmeter vilket följer de parkeringsnormer som fastställts av samhällstekniska nämnden. Vattentornsbackens parkeringsområden är också dimensionerade enligt parkeringsnormen 1 bilplats/bostad. På bostadskvarterområden får det byggas cykel- och avfallstak utöver den våningsyta som anvisats för kvartersområdet Varför avviker en del bestämmelser från miljöministeriets förordning? Avsikten med miljöministeriets "Handledning 12 Beteckningar och bestämmelser i detaljplaner" är att stöda arbetet med att upprätta detaljplanen och tillämpa den i praktiken. De allmänna principerna för upprättande av detaljplanebestämmelser hör ihop med författningar och deras tolkning samt bestämmelsernas förhållande till andra styrmedel gällande byggande. Sättet att ange planbeteckningar och deras förklaringar kan kompletteras efter behov I beteckningen gällande bunkern anges "skyddsåtgärder måste vidtas för att undvika fallrisk", vem gör skydden? Bestämmelsen "museimyndigheter måste höras för åtgärder och planer gällande området" gällande fornlämningar är udda. Vem utövar tillsyn över luo-områden, parkområden hör inte till byggnadsinspektionen. På området som reserveras för kolonilotter bör det inte anvisas skjul eller liknande byggnader. Kommentarerna noteras för kännedom. 13. HRM Vattentornsbackens detaljplaneområde främjar effektiv användning av områdena och minimerar genom sitt läge utsläppen från trafiken, men förutsätter prioritering av fotgängare och cyklister i trafikplaneringen. HRM ställer sig positivt till att såväl jordvärme som solvärme har beaktats som energilösningar i planen Som förberedelse för ökade regn och de översvämningar i vattendrag och dagvatten som de orsakar bör man i områdets fortsatta planering reservera tillräckligt med utrymme för vatten och snö och betrakta naturlig hantering av dagvatten som förstahandsalternativ. En plan för hantering av dagvatten har upprättats för området, på dess grund har planbeteckningar och -bestämmelser gällande dagvatten angivits.

8 14. Kyrkslätt vård och omsorg När bostadsområdet byggs enligt plan gör den verklighet av "Kyrkslätt i utveckling i Helsingforsregionen" som nämns i kommun- och servicestrategin för Kyrkslätts kommun. Detaljplanen stöder och möjliggör ett mångsidigt bostadsbestånd samt en fungerande servicestruktur i kommuncentrum, bostadsområdet är säkert attraktivt. 15. Västra Nylands räddningsverk Vid planering av områdesanvändning ska räddningsväsendets aktionsberedskapstider beaktas. Räddningsväsendet är oroligt för att byggandet innebär att det på området uppstår höghusområden där räddning inom uppsatt tid inte är möjlig på grund av tillgängligheten för hävare (skylift-bil). Räddningsverket stöder inte byggande av byggnader med över tre våningar, utom om de förses med två av varandra oberoende utgångar Tomtanslutningar ska finnas på platser enligt adress Svåra terrängförhållanden ställer särskilda krav på planering av en fungerande räddningsväg. Bostadshus ska placeras så på tomten att det är möjligt att bygga räddningsvägar och lyftplatser till alla byggnader om reservvägen finns på mer än 10 meters höjd. I planeringen måste beaktas att det ska gå att bygga räddningsvägar också till bostäder på parksidan. Utlåtandet beaktas i byggplaneringsfasen. 16. Idrottsnämnden Idrottsväsendet har i planutkastets planeringsfas klart framhållit att man vill ha en närmotionsplats i området, detta har också noterats i idrottsnämndens beslut i den allmänna planen för idrottsparken i centrum. Motionsplatsen ingick i planeringsprocessen för planutkastet, men i plandokumenten nämns närmotionsplatsen bara i planens måluppställning. Det är mycket viktigt att närmotionsplatsen beaktas i planen och att den placeras i anslutning till skola, daghem och invånarparken. I den allmänna planen för idrottsparken i centrum nämns också placeringen av en trafikpark på Vattentornsbackens planområde, detta har redan utretts i planarbetet och konstaterats att den inte får plats på grund av den storlek på områden för utomhusidrott som skolan kräver. När det gäller skolans gårdsområde har det i förslagsfasen gjorts en principplan där också utrymme reserverats för en närmotionsplats. Planen har bifogats detaljplanen. Detaljplanen har också kompletterats med en bestämmelse om placering av en närmotionsplats på YO-tomten.

9 16.2. Ur de kommunala aktörernas och lokala idrottsföreningarnas synvinkel är det mycket viktigt att det inom planområdet byggs en m 2 idrottshall i anslutning till skolan i centrum enligt planerna. Planbeskrivningen har kompletterats med en notering om att en idrottshall placeras i anslutning till skolan Enligt idrottsväsendets synsätt är det viktigt att även andra rekreationsmöjligheter för de boende beaktas under planens fortsatta behandling samt att områdets leder för lätt trafik blir sammanhängande med befintliga leder, särskilt bör förbindelserna till planområdet från söder och från idrottsparkens område vara tillräckliga och smidiga. 17. Ungdomsnämnden Vid planläggning av inlärningscentret och invånarparkbyggnaden bör utgångspunkten vara ifrågavarande områdens och byggnaders mångsidiga användning med möjlighet för användning utanför skoltider av kommuninvånare i olika åldrar. I anslutning till inlärningscentret bör en närmotionsplats placeras, dessutom bör möjligheten att bygga centrums ungdomslokal i anslutning till inlärningscentret utredas. I inlärningscentret och på områden avsedda för unga vore det bra att få en öppen trådlös förbindelse. Se genmäle nr 16 när det gäller närmotionsplatsen. Centrums ungdomslokal är enligt bildningsväsendet inte planerad till Vattentornsbackens område. 18. NTM-centralen i Nyland Detaljplanelösningen för Vattentornsbacken preciserar på ett lyckat sätt de områden som reserverats för inlärningscenter och bostadsbyggande i generalplanen. I detaljplanen skulle det på ett naturligt sätt kunna anvisas även effektivare byggande som skulle stödas av de riksomfattande målen för områdesanvändningen, Etapplandskapsplan 2 för Nyland som är under fastställelse samt avtalet mellan staten och Helsingforsregionens kommuner om att stödja stora infrastrukturprojekt och främja bostadsproduktionen som undertecknades 25 augusti A-kvartersområdet på den västra sluttningen känns inte naturligt intill det öppna landskapet. Parkeringsplatserna i den östra delen är placerade onödigt synligt i landskapet I detaljplaneutkastet har flera olika naturskyddsbeteckningar använts, sl, luo och /s. Samma beteckning bör användas för sl- och luo-områden. När det gäller beteckningen /s som anger att miljön ska bevaras ska det vid planbeteckningen anges vad som avses med bevarande. I naturutredningen har det på AO/s-området konstaterats finnas en ädellövskog enligt 29 som har anvisats beteckningen luo. Om det gäller en skyddsvärd naturtyp ska dess huvudanvändningsområde vara skyddad. I brist på naturutredningen är det svårt att bedöma om skyddskriterierna

10 är uppfyllda, plandokumentationen bör kompletteras med naturutredningen. Vid AO/s-områdets naturtyp lämnas en alltför smal ekologisk korridor. Naturskyddsbeteckningarna har korrigerats enligt de preciserande anvisningarna från NTM-centralen i Nyland så att ädellövskog enligt naturvårdslagen anges med beteckningen sl och bäckfåran enligt vattenlagen med beteckningen luo. Se också genmäle nr 5. Planbeteckningen "/s" har preciserats, se genmäle nr 8. En naturutredning för planområdet har genomförts under Enligt naturutredningen finns det på AO/s-område en ädellövskogsdunge, vars naturtillstånd dock har konstaterats vara tveksam i samband med detaljplanens förslagsfas: dungen har sannolikt uppstått genom kulturpåverkan och utgör därmed inte en skyddsvärd naturtyp som avses i naturvårdslagen. Se också genmäle nr Det skyddsvärda byggnadsbeståndet bör beskrivas i planbeskrivningen. Gamla Kustvägen ska anvisas som en historisk väg. Se genmäle nr Gatuanslutningen vid Tvillingbergsvägen till Vattentornsbackens östra sluttning verkar vara en dålig plats för en anslutning med tanke på trafiksäkerheten. I planen bör granskas ett alternativ där trafiken leds längs Tvillingbergsvägen till Gamla Kustvägens befintliga viadukt och därifrån norr om vägen till bostadsområdet. Gamla Kustvägen ska anvisas som gata. Anslutningarna på gatans södra kant avgörs i detaljplanen för Festberget som anhängiggjorts. Platsen för Tvillingbergsvägens anslutning anvisas i detaljplanen för Vattentornsbacken, om det är nödvändigt att utöka planområdet på grund av trafikarrangemang. Som bakgrundsmaterial för trafiken ska uppdaterade utredningar användas. I utkastfasen har olika alternativ för anslutning av gatan till den östra sluttningen undersökts. Den anslutningsplats som anges i detaljplaneutkastet har konstaterats vara det bästa alternativet. Förslaget i utlåtandet om en länk via Tvillingbergsgatan är inte genomförbart. Via den befintliga viadukten har anvisats en hinderfri förbindelse för lätt trafik från Vattentornsbacken till Jolkbyåns dalgång. Gamla Kustvägen har ändrats till gata Svenska planbestämmelser ska uppdateras till att överensstämma med miljöministeriets plan-anvisning. Svenska planbestämmelser har uppdaterats till att överensstämma med miljöministeriets plan-anvisning. 19. Caruna Espoo Oy Den nuvarande nätstationen (parkstationen) bör märkas ut i planen, dessutom bör platser för två nya nätstationer anvisas. Elnätet är idag huvudsakligen baserat på luftledningar, i och med detaljplanens genomförande markförläggs elnätet i

11 samband med att gator byggs. Eventuella ledningsflyttningar som ska ske innan gator byggs genomförs av Caruna Espoo och för flyttkostnaderna svarar den part som begär flyttningen. Plankartan har kompletterats med nätstationer. 20. Kulturdirektör I samband med byggbarhetsutredningen hittades en bunker, som inte finns i Museiverkets register, på området. Av redogörelsen framgår inte om bunkern har anmälts till Museiverket och om dess omfattning har kontrollerats. Allmänt sett borde kommunen komma överens med Museiverket om hur objekt som hör ihop med Porkkalas uthyrningsperiod anmäls till verket. Vid bedömning av byggbarhet inom områden med militära objekt bör man ta hänsyn till den anvisning gällande säkerhetsfrågor som kommunen upprättat i samarbete med militär- och polismyndigheterna. Markägaren har anmält bunkern till Museiverket, noteringen har lagts till i planbeskrivningen. Bunkerns storlek har inte kunnat kartläggas exakt. Den säkerhetsanvisning som nämns i utlåtandet har lämnats till områdets byggherrar NCC Oy och Sato Oy Beteckningen S-3 för militärhistoriskt objekt är bra. Man bör överväga precisering av beskrivningens text, det finns fler faror än fallrisk. Beteckningen S-3 har preciserats enligt säkerhetsanvisningen gällande skötsel av militärhistoriska objekt på följande sätt: "Inom området ska skyddsåtgärder vidtas för att undvika eventuella ras-, fall-, snubblingsoch explosionsrisker." 21. Namnkommittén De förslag som kommittén föreslagit ( 10) finns inte angivna på kartutkastet och i planbeskrivningen finns det ingen notering om områdets namn eller någon namnförteckning med motiveringar. Namnkommittén föreslår att vägar och förbindelser för lätt trafik inom Vattentornsbackens planområde namnges enligt följande: 1. I planen ingående tidigare namngiven landsväg: Vanha Rantatie Gamla Kustvägen 2. Körväg från Åängshållet: Jokiniityntie Åängsvägen 3. Körförbindelsen mitt emot Tvillingbergsvägen: Vesitorninrinne Vattentornsbrinken 4. Körförbindelsen till vattentornet: Vesitorninkuja Vattentornsgränden 5. Rutten runt Vattentornsbacken från öster om Jolkby gårdscenter: Römanin polku Römansstigen 6. Stigen från Jolkbyåns strand från Gamla Kustvägen till Åängsvägens början Ekstaminpolku Ekstamsstigen 7. Torgområdet i slutet av Åängsvägen Jokiniityntori Åängstorget 8. Torgområdet i slutet av Vattentornsbrinken Vesitornintori Vattentornstorget 9. Förbindelsen för lätt trafik från Åängsvägen mot rutt 6: Hemnellinpolku Hemnellsstigen

12 Till planbeskrivningen fogas en namnförteckning samt följande text gällande namn: På grund av områdets centrala läge har kända personer från Kyrkslätt använts i namnen. Som ägare till Jolkby herrgård påverkade Römans släkt utvecklingen av Kyrkslätt kraftigt under 1900-talets början genom att bl.a. skänka en tomt för sjukhuset som senare blev kommunalhus. Grete Hemnell var ordförande för kommunfullmäktige i Kyrkslätt Bo Ekstam var ordförande för kommunfullmäktige i Kyrkslätt Namnen har lagts till plankartan enligt namnkommitténs förslag. Till planbeskrivningen har bifogats en namnförteckning samt texten gällande namnen. 22. Ernst Schreibers dödsbo/kjell Schreiber Detaljplaneområdet vid Vattentornsbacken anses vara en utmärkt byggplats med goda förbindelser till service, boendemiljön anses vara högklassig med goda rekreationsmöjligheter och det västra området anvisas för småhusbyggande. Vi är av samma åsikt, men förundras över att all byggrätt anvisas till utövare av grynderverksamhet även om cirka 10 procent av hela planområdet är i privat ägo. I den lagakraftvunna generalplanen hade Jolkby 1:131 cirka m 2 byggrätt och vi hade inget att anmärka, kommunen bör rätta till denna orättvisa eftersom kommunen har det allmänna planeringsansvaret. Vi önskar ändring för en cirka 1,1 hektar stor del av fastigheten Jolkby 1:131. Den befintliga vägförbindelsen till Gamla Kustvägen bör behållas och det skulle lämpa sig bra med tre nya småhustomter på tomten enligt vårt förslag. Det luo-område som märkts ut i detaljplanen är inte naturlig skog utan den har skapats som ett resultat av aktiv skötsel. Löser kommunen in fastigheternas gemensamma vattenrätt i Jolkbyån norr om Gamla Kustvägen när den övergår till parkområde? Den föreslagna förändringen av åns lopp kräver samfällighetens tillstånd. - Detaljplanen för Vattentornsbacken grundar sig på den lagakraftvunna delgeneralplanen Kommuncentrum etapp 1, där områdesavgränsningarna för byggande definieras på ett allmänt plan. Detaljplanen preciserar områdesavgränsningarna i delgeneralplanen. I generalplanen anvisas fyra byggplatser på fastigheten 1:131 i Jolkby men inte byggrättens mängd i våningsyta. Två av de byggplatser som anges i generalplanen kan anvisas på Vattentornsbackens detaljplaneområde och läget för två byggplatser undersöks i samband med detaljplaneringen av Hindersby. I synpunkten föreslås två tomter på planutkastets närrekreationsområde (VL) som inte har kunnat anges i planförslaget eftersom det inte går att ordna körförbindelse till dem. Den stig som visas i planutkastet är avsedd för lätt trafik och den kan inte anvisas för biltrafik utan att äventyra trafiksäkerheten. I planförslaget har kvarterets avgränsning

13 justerats till något större, i kvarteret ingår två tomter. På tomt nr 2 får två bostäder placeras. - Se genmäle nr 18 när det gäller luo-beteckningen. - Kommunen löser inte in fastigheternas gemensamma vattenrätt. 23. Gunvor Schreiber I detaljplaneutkastet framförs att områdets kulturhistoriska värden och miljö ska bevaras. När det gäller Jolkby gård ska det observeras att byggnaden inte ser ut som när den byggdes 1857, den västra delen är byggd först Skyddsbestämmelserna bör inte förhindra återställande av ursprungligt utseende. Fastighetens tre tomtanslutningar ingår i miljön och används. Alla tomtanslutningar bör bevaras. När det gäller ekonomibyggnaderna stämmer inte alla beteckningar. Ladan har två våningar ovan jord och en källare. En ekonomibyggnad saknar byggrättsbeteckning. Gångvägen längs åkern slutar vid Kustvägen på ett farligt ställe och den borde ha en sträckning mellan ån och Estlink-kabeln. - Beteckningen "Byggnad som skall skyddas" (sr) gällande fastighetens bostadshus har justerats på följande sätt: Reparations- och ändringsarbeten på byggnader och tillhörande gårdsområden ska vara sådana att byggnadernas och gårdsområdenas kulturhistoriska, byggnadshistoriska, landskapsmässiga och stadsbildsmässiga värden bevaras och/eller kommer fram bättre än tidigare (återställande av utseende). Se också genmäle nr 8. - Beteckningarna gällande byggnaderna har kontrollerats och kompletterats. - Antalet tomtanslutningar som tillåts grundas på trafikutredningen och trafiksäkerheten, se även genmäle nr Sträckningen för gångvägen har flyttats något närmare ån, men på grund av Jolkbyåns översvämningar måste leden vara tillräckligt långt från ån. 24. Sol-Britt Kärki Jag motsätter mig gångvägens sträckning, den går genom hela området och slutar på vår gårdsväg (Gamla Kustvägen 29) vilket naturligt styr gång- och cykeltrafik till vår gård. Gångvägen måste flyttas närmare Jolkbyån. Se genmäle nr Jana Maripuu I planutkastet anges byggrätten för fastigheten RN:O 1:132 (Gamla Kustvägen 68) till 90 m 2. På tomten finns en 150 år gammal byggnad med bostadsytan 120 m 2 och vars fasad är skyddad av Museiverket. Huset har renoverats med bevarande av den gamla rumsindelningen och en tillfällig duschplats har byggts på verandan. Vid köpet 2001 fanns det på tomten också bastu- och ekonomibyggnader i dåligt skick,

14 dessa var inte möjliga att renovera. Vi har planerat att utöka bostadsutrymmena till vinden och att bygga ett bad- och hemvårdsrum i stället för verandan på den norra gaveln, dessutom vill vi i framtiden bygga en bastubyggnad på tomten. Vid köptillfället informerades vi om att tomten hade en byggrätt på 400 m 2 genom dispens. Vi föreslår att den i planutkastet angivna byggrätten utökas så att den är sammanlagt cirka 300 m 2 : vind cirka 70 m 2, badrum-hemvårdsrum cirka 30 m 2 och för bastu samt förrådsbyggnad cirka m 2. Byggrätten för fastigheten har utökats, sammanlagt finns 300 vånings-m 2 byggrätt.