Poppel. Sammanfattningar från ett seminarium vid Institutionen för Lövträdsodling, SLU, Uppsala 15 mars, 2005

Transkript

1 Poppel Sammanfattningar från ett seminarium vid Institutionen för Lövträdsodling, SLU, Uppsala 15 mars, 2005 Proceedings from a Poplar seminar at the Department of Short Rotation Forestry, SLU, Uppsala, Sweden Sammanställt av: Lars Christersson och Theo Verwijst Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) Department of Crop Production Ecology (VPE) Uppsala 2006

2 Poppel Sammanfattningar från ett seminarium vid Institutionen för Lövträdsodling, SLU, Uppsala,15 mars, 2005 Proceedings from a Poplar seminar at the Department of Short Rotation Forestry, SLU, Uppsala March , Sweden Lars Christersson & Theo Verwijst Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE) No. 3 Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) Uppsala 2006 ISSN ISBN Omslagsbild: 15-årig hybridpoppelplantage (OP42) i höstskrud, Kadesjö, nära Ystad. Foto: Lars Christersson Editor: Birgitta Båth

3 Innehållsförteckning Detaljprogram, 5 Bakgrund till seminariet, 7 (Lars Christersson och Theo Verwijst) Storskalig introduktion och utveckling av poppelplantager i Sverige, 14 (Theo Verwijst) Domesticering av träd, 17 (Lars Christersson) Hybridasp eller hybridpoppel, 21 (Lars Rytter) Poppel och hybridaspodlingarna i Bjersjölagård och Snogeholm, 26 (Rolf Övergaard) Gödslingsbevattning av poppel, 28 (Ulf Johansson) Asp och hybridasp som skärm i bokföryngring, 30 (Rolf Övergård) Vilken jordbruksmark kan vi odla poppel på?, 32 (Stig Ledin) Vilka förändringar av markegenskaper kan vi förvänta oss efter års poppelplantage?, 35 (Thomas Kätterer) När och om poppeln skall gödslas?, 37 (Martin Weih) Kvistning av poppel, 39 (Richard Childs) Vilken roll spelar mykorrhizasvampar för poppelodlingar?, 40 (Ulf Granhall) Energianalys av produktion av vete, poppel och gran på åkermark i södra Sverige, 42 (Pål Börjesson) Anpassning av Populus trichocarpa, jättepoppel, till svenskt klimat, 47 (Bruno Ilstedt) Produktion av stubbskott efter kalavverkning av ett poppelförsök, 51 (Bruno Ilstedt) Rötter renar mark och vatten, 53 (Kurth Perttu) Asp, hybridasp och poppel som skogsträd i Sverige, 59 (Tord Johansson) What can Formas do to promote poplar research?, 65 (Lisa Sennerby-Forsse)

4 Klimatförändringar i framtiden, 66 (Gun Persson) Jordbrukets framtida subventioner?, 68 (Erik Fahlbeck) Val av drivningssystem, 70 (Oscar Hultåker) Nationella poppelkommissionen, mötesprotokoll, 73 (Kurth Perttu)

5 Detaljprogram för ett diskussions- och översikts-seminarium Plats: Undervisningshuset, SLU, Uppsala, Sal O min anförande Kl 0900 Theo Verwijst: Välkomsthälsning och kort beskrivning av Institutionen för Lövträdsodling. (Welcome to the Department of Short-Rotation Forestry, SLU) Lars Christersson: Ekologiska och ekonomiska resultat av två poppelodlingar i södra Sverige (Economical and ecological results of two hybrid poplar plantations in the south of Sweden) Johan Karlzén, Mats Jönsson, Bo Nilsson, Henrik Nilsson: Praktiska erfarenheter av poppelodling på jordbruksmark (Practical experiences of poplar plantations on farm lands) Oscar Hultåker: Alternativa skördemetoder, finns dom? (Alternative harvesting methods) Göran Sandberg: Poppelsläktets ekologiska potential. (Utilization of gene mapping in breeding programmes of the genus Populus) Lisa Sennerby-Forsse: FORMAS intresse av att stödja forskning kring poppelodling i Sverige. (The interest of FORMAS in supporting research concerning cultivation of poplars) Erik Fahlbeck: Jordbrukets framtida subventioner. (Future subsidies of farming in Sweden) Cirkatider, Kl kaffe Lars Rytter: Hybridasp eller hybridpoppel. (Hybrid aspen or hybrid poplar) Rolf Övergaard: Poppel- och hybridaspodlingarna på Bjersjölagård och Snogeholm (Hybrid poplar and hybrid aspen plantations at Bjersjölagård and Snogeholm) Stig Larsson: Kommer insektspopulationernas tillväxt att kunna omintetgöra framtida odling av poppel? (Future insect problems in poplar plantations) Paul Börjesson: Energibalanskvoten; en jämförelse mellan vete, poppel och gran. (Energy analyses of production of wheat, poplars and spruce on agriculture land in the south of Sweden) Gunn Persson: Troliga klimatförändringar i framtiden. (Climate change in future) Bruno Ilstedt: Anpassning av P.trichocarpa till svenskt klimat. (Adaptation of Populus trichocarpa to Swedish conditions) Håkan Rosenqvist, Lars Christersson: Ekonomisk jämförelse mellan vete, Salix, poppel och gran. (Economic comparison between wheat, Salix, poplar and spruce). Stig Ledin: Vilken jordbruksmark kan vi odla poppel på? (Most suitable soil for poplar plantation) 5

6 Thomas Kätterer: Vilka förändringar av markkaraktären kan vi förvänta oss efter en års poppelplantage? (Expected changes in soil properties in a 20-year perspective caused by growing poplar trees on former arable land) Ulf Granhall: Vilken roll spelar mykorrhiza svampar för poppelodlingar? (The role of mycorrhiza in poplar plantation) Kl Lunch Martin Weih: När och om poppeln skall gödslas. (Nutrition of poplars) Urban Emanuelsson: En jämförelse av biodiversiteten i en poppelplantering i förhållande till en veteodling och granplantering. (A comparison of the biodiversity of poplar- and spruce plantations and a wheat field) Mauritz Ramqvist: Hur kommer vi tillrätta med röta i stam och rot? (The problem of root rot in stem and root of poplars) Theo Verwijst: Optimal design och omloppstid. (Optimal design and rotation cycle) Kurth Perttu: Rötter renar mark och vatten. (Roots remediate soil and water) Pär Aronsson, Jannis Dimitriou: Poppelplantage som vegetationsfilter. (Poplar plantations as vegetation filters) Richard Childs: Kvistning av poppel. (Pruning of poplars) Ulf Johansson: Gödslingsbevattning av poppel. (Fertilisation and irrigation of hybrid poplar plantations) Cirkatider, Kl kaffe Rolf Övergaard: Poppel som skärm i bokföryngring (Aspen and hybrid aspen as shelter trees in beech plantations) Tord Johansson: Asp, hybridasp och hybridpoppel som skogsträd i Sverige. (European aspen, hybrid aspen and poplar as forest trees in Sweden) Almir Karacic: Befintligt poppelmaterial i Sverige (Existing poplar material in Sweden in 2005) Nils-Erik Nordh: Sticklingskvalitetens betydelse för beståndsutvecklingen. (Quality of cuttings) Björn Telenius: Den kommande forskningspropositionens innehåll vad avser åkerbränsle? (Future economic support for biomass production for energy purpose on agriculture land) Theo Verwijst: Internationella jämförelser. IPC (International cooperations) Lars Christersson: Nationella poppelkommittén. (National Poplar Committee) 6

7 Bakgrund till seminariet (Background to the seminar) Lars Christersson, Theo Verwijst Inst. för växtproduktionsekologi Avd. för lövträdsodling SLU, Uppsala Summary Once again interest in planting poplars in Sweden started in a small scale in the beginning of the 1980s and in a somewhat larger scale in the beginning of the 1990s. The objectives of those plantations were to demonstrate new ideas of producing wood on agriculture land for pulp and for fuels (heat, ethanol, hydrogen gas, demethylester, electricity) in the most southern part of Sweden. Some farmers planted hybrid poplars on abounded farming land at Sångletorp (33 ha), Johannesholm (15 ha), Kadesjö (11 ha) and Näsbyholm (2 ha) in Some of these plantations have been harvested in 2004, but some are still growing. This seminar was arranged to give practical growers possibilities to discuss with theoretical researchers at SLU results, potentials, and problems for future poplar plantations in Sweden Under slutet av 80-talet började forskare vid Institutionen för Lövträdsodling vid SLU, Uppsala, att utvidga arbetet med att ta fram växtmaterial och odlingsmetoder för att producera vedbiomassa på jordbruksmark för energiändamål till att också omfatta andra arter än bara av släktet Salix. Bidragande orsaker till att dessa forskningsinriktningar över huvud taget startades var energikriserna på 70-talet och överproduktionen inom jordbruket på 80-talet. Sveriges redan då väl utbyggda fjärrvärmenät bidrog också i allra högsta grad till att motivera satsningar på dessa forskningsområden. Under 1990 och åren därefter testades arter, provenienser och kloner av hybridasp, hybridpoppel, björk och al, i rena bestånd och i blandningar i kvartshektar stora parceller med 4 upprepningar på Bulstofta, 3 mil öster om Hälsingborg och på Bodarna strax öster om Uppsala. Även rödgran, Douglasgran och Sitkagran ingick i testen. I Bodarna uteslöts dock Douglasgran- och Sitkagran-försöken. Försöken finansierades med medel från SJFR. De tidigaste försöksresultaten antydde mycket höga biomassaproduktionspotentialer hos framför allt hybridpoppel och hybridasp. Resultat som stämde väl överens med tidigare erfarenheter från småförsök i Bogesund, Vara, Långa Veka och Köping. 7

8 Under år 1990 hämtades 108 olika poppelkloner hem från Svenska Tändsticksbolagets gamla försöksgård i Geraardsbergen, Belgien. Plantmaterialet bestod av sticklingar av dels korsningar mellan Populus deltoides och P. trichocarpa dels av den rena arten P. trichocarpa. De var speciellt utvalda av försöksgårdens föreståndare Professor Viktor Steenackers för att vara anpassade till svenska förhållanden. Alla klonerna planterades i småparceller (2x10, 2x40m) utan upprepningar i Karinslund i Vombssänkan på sandmark, 3 mil öster om Lund. Alla parcellerna bevattnades med droppbevattning. En del gödslingsförsök genomfördes. De snabbast växande klonerna producerade, med en del kanteffekter på grund av ojämnheter i beståndet, vissa år upp till 3-4 kg torr vedbiomassa ovan jord per m 2, vilket är i samma storleksordning som de absolut högsta produktionsresultaten från de gödslingsbevattnade Salixförsöken i Långa-Veka, Halland. Enda skillnaden var att de mest snabbväxande Salixplanteringarna uppnådde dessa höga produktionsnivåer tidigt, redan efter 3-4 år, medan det för de mest snabbväxande poppelklonerna dröjde 6-7 år innan dessa höga produktionsnivåer uppnåddes. Under 90-talet genomfördes korsningar och avkommeprövningar vid Institutionen för Växtbiologi och Skogsgenetik, SLU, Uppsala mellan och inom olika poppelarter (Bruno Ilstedt). Under år 1994 arbetade forskare från Institutionen för Lövträdsodling, SLU, Uppsala i USA vid Institutionen för Genetik, Washington State University, Seattle. Dessa erbjöds möjligheter att per helikopter och bil inventera P.trichocarpabestånd i British Columbia och Alaska, Canada på latituder som överensstämde med Sveriges. Året efter ombesörjde Professor Mike Carlson, Kalamaka Research Station, Vernon, BC insamling av fröer från just de utvalda bestånden av P. trichocarpa. Fröerna såddes i växthus i Ultuna och plantorna planterades ut ett år senare i Ultuna och i Karinslund. Även frö från P.deltoides har genom Professor J. Isebrands försorg skickats till Sverige och såtts och planterats på samma ställen. Detta senare plantmaterial är dock så frostkänsligt att 95% av växtmaterialet har frostskadats under vintern och bör utgå ur sortimentet. Nytt, mer nordligt frömaterial av P. deltoides håller på att hämtas hem från USA. Idag existerande växtmaterial i Sverige av olika poppel- och hybridpoppelkloner: Det mesta av det gamla poppelmaterialet i Sverige idag härstammar från Oregon och Washington, lat. 42 to 48 o N. Sverige är beläget mellan lat. 55 och 70 o N. Dessa förhållanden skapade i gamla tider och skapar än idag fenologiska problem. Nedan uppräknat växtmaterial från Nordamerikanska poppelarter finns idag i Sverige (våren 2006) antingen som rena arter av P. trichocarpa och P. deltoides eller som hybrider dem emellan. 1. Den allra äldsta kollektionen med i stort sett okänt ursprung (de första Nordamerikanska poppelarterna kom till Europa före år 1700) års kollektion (mest från Oregon och Washington, USA och något från Alaska) 3. Steenackers-kollektionen, mest från Oregon och Washington, men växtförädlat och utvalt för svenska förhållanden i Geraardsbergen, Belgium. Hämtat hem till Sverige 1990 av Christersson och Elowson, Institutionen för Lövträdsodling, SLU, Uppsala 8

9 4. BC-kollektion (från British Columbia and Alaska), frön insamlade och sända till Sverige av Dr. M. Carlson, Kalamaka Research Station, Vernon, BC 5. Rhinelander-kollektion (Wisconsin, 45 o N) infört till Sverige av Professor J. Isebrands (vinterfrostkänsligt material) 6. Nya korsningar i Sverige genomförda av Dr. Bruno Ilstedt, Institutionen för Skogsgenetik, SLU, Uppsala. De bästa korsningarna är mycket lovande. Existerande planteringar Under planterades på god åkermark (5-6 ton vete per ha och år) en poppelhybrid P.maximowiczii x P. deltoides, den sk. OP 42-klonen, på följande gårdar: Sångletorp 33 ha, Johannesholm 15 ha, Kadesjö 8 ha, Näsbyholm 2 ha. På de två sistnämnda gårdarna planterades också olika hybridaspkloner från Ekebo. Poppelplantagen på de två förstnämnda gårdarna skördades under Resultaten och erfarenheterna från dessa 4 odlingar (tabell 1) ligger till grund för det Poppelseminarium som anordnades vid Institutionen för Lövträdsodling SLU, Uppsala, mars 2005, och vars anföranden redovisas i föreliggande sammanställning. Poppelplanteringarna på Sångletorp och Johannesholm skördades under 2004 (detaljresultaten redovisas på sidorna 15-18). På båda gårdarna har man beslutat att fortsätta med poppelodlingar på samma marker. Skördetidpunkten har mycket stor betydelse för stubb- och rotuppslagen. Erfarenheterna av rot- och stubbskottskjutning på de båda skördade planteringarna är följande. Skörden på Sångletorp ägde rum på en del av odlingen de första två veckorna i augusti och på resten de första två veckorna i september En klar gräns mellan intensiteten i stubb- och rotskottsfrekvensen mellan områdena skördade vid de två olika tidpunkterna kunde mycket tydligt noteras. Endast 10% av stubbarna från det tidigare skördetillfället (tidig augusti) sköt skott och nästan inga rotskott utvecklades. På det område som skördats vid ett senare tillfälle (september) sköt alla stubbarna nya skott och en stor mängd rotskott kunde också räknas in. Skörden på Johannesholm ägde rum betydligt tidigare nämligen under juni månad, med en mycket markant inverkan på skottskjutningen. Få stubbar sköt skott och nästa inga rotskott kunde över huvud taget observeras. Förklaringen är att under juni månad använder sig träden av den upplagrade näringen (energi) till skottdiameter- och rottillväxt. Träden var således i stort sett uttömda på upplagrad energi när skörden inträffade på Johannesholm. Normalt börjar nya energiupplagringar byggas upp igen under augusti månad, varför stubbarna på det senast skördade området i Sångletorp var, om inte fulladdade med upplagsenergi, så åtminstone så upplagrade att de kunde skjuta både rot- och stubbskott året efter. Den mest angelägna fråga för de ansvariga på Sångletorp är idag hur de skall fortsätta. De har beslutat om att fortsätta med poppelodling på samma område. Men hur sköta ett område som har upp till 50 skott per stubbe och med många rotskott däremellan? Några småförsök är utlagda under senhösten 2005 med olika skötselalternativ. 9

10 Tabell 1. Årlig diametertillväxt i mm hos en hybridpoppelklon (OP 42) och h-aspkloner på fyra gårdar i södra Skåne. Bestånden planterades med plantor Design: 3 x 3 m. Medelhöjd c:a 2003: 23m, 2004: 24m, 2005: 25 m Total woody biomass production above ground, year 2005 in Location/year Diameter growth, tonne/ha,yr Number of trees mm callipered Sångletorp Harvest 6+13 harvested 2004= Johannesholm wind break, harvested 10 harvested 2003,2004= Kadesjö h-pop x 667= h-asp x741= Näsbyholm pop x715= h-asp x725=

11 Om man däremot vill gå vidare men byta klon, bör de gamla stubbarna bort, vilket idag göres med en borr som hängs bak på traktor, se figurerna nedan. (Stump extractions: Tillverkade av ROTOR, Eredi Ferri Romolo s.n.c. Poggio Rusco (MN) Itali 11

12 Orsaken till att ovan nämnda planteringar över huvud taget kom till stånd var regeringens strävan att minska Sveriges oljeberoende och på samma gång utveckla nya grödor för svenska bönder. Mycket generösa subventioner har utgått till samtliga här omtalade planteringar. Ovanstående poppelplantage hävdar sig väl vad avser energieffektiviteten (tabell 2) jämfört med andra bioenergigrödor på jordbruksmark. Under seminariet fick praktiska odlare från Skåne (Johannesholm och Sångletorp) och teoretiska forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet möjligheter att gemensamt diskutera ovanstående och närliggande utvecklingsmöjligheter och problemställningar. 12

13 Tabell 2. Exempel på totalproduktion ovan mark under en odlingscykel och energibalans för olika slags energigrödor på åkermark i södra Sveriges slättlandskap (delvis efter P. Börjesson, Lunds Tekniska Högskola). Energienheterna och energiutbytet uttryckt i m 3 refererar till värmeproduktion. Växtslag Tid mellan sådd/plant och skörd Skörd Skörd Blad, barr, halm Totalt Relativ energibalans Totalt ut Totalt in Energi utbyte Energi utbyte ton el m 3 ton TS ton TS ton TS GJ GJ GJ olja, m 3 per ha,år per ha,år per ha,år per ha,år ut/in per ha,år per ha,år per ha,år per ha,år vete 1 * år 7 ton / sockerbetor 1 * år 55 ton / (4.5) Salix 3 år 10 ton / Poppel 15 år 8 ton / gran, G36 55 år 14 m / (olja 8/1) Kommentarer till tabell 2. Erhållet energiutbyte för vete kommer både från kärnan och halmen, från sockerbetor bara från själva betan, från Salix och poppel från allt ovan jord utom bladen, från granen bara från stammen och inte från barr och grenar. 13

14 Storskalig introduktion och utveckling av poppelplantager i Sverige (Full-scale implementation and development of poplar plantations in Sweden ) Theo Verwijst Inst. för växtproduktionsekologi Avd. för lövträdsodling SLU, Uppsala. Theo.Verwijst@vpe.slu.se Summary The main reason for the low abundance of poplar cultivation in Sweden is not the lack of suitable techniques or lack of markets, but due to lack of suitable knowledge dispersal and extension work. Both research and industry may develop further to provide technology and markets, but provision of learning opportunities to farmers today is the bottleneck to full-scale poplar implementation in Swedish agriculture I Sverige finns det idag endast ca. 400 ha hybridasp- och hybridpoppel-plantager. Anledningen till poppelarealens ringa storlek är en samverkan av sociala, ekonomiska och tekniska faktorer. Att ta till sig ett nytt system och att bekanta sig med vilken ny teknik det än må vara, är - med utgångspunkt från etablerade jordbrukssystem - väsentligt för vidare implementering av nya odlingssystem i stor skala (Pannel, 2005). Den viktigaste faktorn för främjandet av nya grödor och vidare implementering av dessa utgörs av de relativa fördelarna av den nya gröda över traditionella grödor, och av möjligheterna för lantbrukarna att känna igen och få egna erfarenheter av dessa fördelar i det dagliga arbetet. De ekonomiska resultaten av nya system utgör en nyckel för att kommersiella företagare ska ta till sig det nya systemet, och som vi har sett från dagens ekonomiska beräkningar (i detta häfte) står sig poppelodlingar väl i jämförelse med andra produktionssystem. Det finns en stor potential, som bekräftas av senaste tidens forsknings- och utvecklingsverksamhet, för att producera biomassa för energi och massa för pappersindustrin (figur 1). 14

15 Swedish import of round-wood and by-products 2001, mil. m 3 ub round-wood conifers 5.65 round-wood deciduous 3.86 wood chips 1.09 other round-wood 0.04 sum ha of poplar 7.2 Twh energy or 4 million m 3 pulpwood and 1.8 Twh energy Figur 1. Från Karacic, 2005 En annan huvudfaktor utgörs av industriell utveckling där nya marknader utvecklas som tillhandahåller produkter på ett sådant sätt att de nya produktionssystemen är anpassade till dessa marknader och produktbehoven. Energiindustrin, speciellt genom utvecklingen av fjärrvärme, har skapat effektiv teknik och infrastruktur för användning av biomassa från poppelodlingar. Skogsindustrin, även om den idag domineras helt av barrträd, kan också utveckla marknaden till en arena som stimulerar lantbrukarna att intressera sig för poppelplantager (figur 2). Medan tekniken och även marknaden finns för poppelodling och poppelprodukter, verkar andra faktorer ha hämmat det praktiska intresset för poppelodlingar i jordbruket. Hittills har få lantbrukare fått realistiska möjligheter att lära om och uppleva/utvärdera poppel som en möjlig ny gröda. En av nyckelfaktorerna här är den praktiska testbarheten, hur lätt lantbrukaren kan lära sig hur nya odlingssystem fungerar och hur de ska skötas för en optimal produktion. Möjligheten att kunna inhämta relevant kunskap och erfarenhet beror till största delen på tillgängliga sociala nätverk, tillgång till rådgivande verksamhet och närhet till forskning och information. 15

16 Import Stored wood SRF in Swedish forestry Harvest Raw wood Export Pulpwood Saw-timber Fuel-wood Paper Pulp Wood products Wood chips Saw-dust Poplars Particle board Chip board Salix Figure 2 From Karacic, 2005 För lantbrukare är demonstrationsprojekt och möjligheten att delta aktivt viktiga sätt att lära genom att göra och slutgiltigt komma till beslutet om att ta till sig ett nytt system som t.ex. en poppelodling. Sammanfattningsvis: Det viktigaste skälet för den låga andelen poppelodling i svenskt jordbruk utgörs inte av bristen på lämplig teknik eller på avsaknad av marknader, utan snarare på bristen på lämplig kunskapsförmedling och rådgivning. Både genom forskning och industriell utveckling kan teknik och marknad vidareutvecklas för poppel. Dagens flaskhals för implementering av poppel som odlingssystem i det svenska jordbruket är att möjligheten för lantbrukarna att praktiskt lära sig om poppelodling är relativt små. Bakgrundslitteratur Karacic, A., Verwijst, T. & Weih, M Above-ground woody biomass production of short-rotation populus plantation on agricultural land in Sweden. ---Scand.J.For.Res. 18: Pannell, D.J Socioeconomic issues in achieving uptake of bioenergy crops into established agricultural systems. In. Final Technical Program. Multiple Benefits from Sustainable Bioenergy Systems. Perth, Australia

17 Domesticering av träd ( Domestication of trees ) Lars Christersson Inst. för växtproduktionsekologi Avd. för lövträdsodling SLU, Uppsala lars.christersson@vpe.slu.se Summary The prediction of future wood production within forestry changes rapidly in Sweden and so do the opinion about it. Therefore demonstration of new ideas of producing wood for pulp and for fuels (heat, ethanol, hydrogen gas, demethylester, electricity) in the most southern part of Sweden was very welcome. One example of new ideas is that some farmers planted hybrid poplars on abounded farming land at Sångletorp (33 ha), Johannesholm (15 ha) and Kadesjö (11 ha) in the southernmost part of Sweden in Some of these plantations have been harvested in 2004, but some are still growing. The harvested wood had been used for pulp and fuel. At Sångletorp m 3 of pulp was harvested and sold at the field to a price of 29 EURO per m 3 (1 EURO= 9.00 SEK). The harvesting cost was 9 EURO per m 3. The production of chips were m 3 and the net income was 3 EURO per m 3. At Johannesholm 2049 m 3 of pulp was harvested and sold at the field to a price of EURO per m 3. The harvesting cost was EURO per m 3. The production of chips was 4690 m 3 and the net income for the farmer was EURO per m 3 delivered chips. At both farms MAI was 8 ton DM per ha and year. Problems of this type of cultivations are leaf rust, leaf beetles, hymenoptera, browsing wild animal, summer frosts Återigen anses Sveriges skogindustrier stå inför en hotande virkesbrist. Förra gången detta var aktuellt var på 60-talet. Sedan svängde det och för inte så länge sedan ansågs Sverige aldrig ha haft så mycket ved i skogarna som på 90-talet. Skogen beräknades årligen växa med 100 miljoner kubikmeter, men vi skördade endast 70 miljoner. Och nu är vi tillbaka till befarad råvarubrist. Det svänger således snabbt och nya idéer kommer från södra Skåne om att kombinera produktion av vedråvara (massaved) med biomassaproduktion för energiändamål (flis, etanol, vätgas) på åkermark. När en del jordbrukare planterade Salix för energiändamål på 80- och 90-talet, skulle naturligtvis några 17

18 skånska lantbrukare göra tvärt om. De planterade hybridpoppel. Och tack för det! Detta skedde 1991 och några av dessa odlingar har nu skördats och här redovisas resultaten. Sångletorp Areal 33 ha: Jordart: sandig mo med stenar. Berggrund: kalksten. Årlig nederbörd: 692 mm (Sturup). Åker klass 7. Normal veteskörd på området ger 6-7 ton vete per ha och år. Växtmaterial: Poppelhybrid mellan Populus maximowiczii och P. trichocarpa (OP 42). Detta var det enda poppelmaterial som fanns tillgängligt i tillräckliga mängder vid planteringstillfället. Skörd genomfördes under våren Planteringen har inte varit hägnad!! Produktion: Massaved m 3, såld till ett pris av 264 kr/m 3, skördekostnad 80 kr/m 3 Flis m 3, netto utbyte 30 kr/m 3 Detta ger kr per hektar för denna 13 års period. Förberedelse-, växtmaterial- och planteringskostnaden totalt kr/ha Av siffrorna framgår att av satsade ca kr per ha vid planteringstillfället, som blir med 6% ränta kr vid skördetillfället, får lantbrukaren tillbaka ca kr tretton år senare. Det ekonomiska utfallet blir således ca 1600 kr per ha och år. Inga bidrag är medräknade. I det aktuella fallet kostade plantorna 5 kr per styck. I framtiden kommer sticklingar att användas som avsevärt kommer att förbilliga etableringskostnaderna, speciellt om lantbrukaren själv odlar upp sticklingarna. Sammanlagt uppgår den här produktionen av vedbiomassa ovan jord till 8 ton TS per ha och år. Johannesholm Areal 15,7 ha. Jordart: moig moränlera. Berggrund: kalksten. Årlig nederbörd: 662 mm (Skurup). Åker klass 6. Normal veteskörd ger 6 ton vete per ha och år. Växtmaterial: se ovan. Planteringen har varit hägnad. Redovisade resultat är en sammanställning av resultaten från stormfällning 1999, gallring 2003 och slutavverkning 2004 Produktion: Massaved 2049 m 3, sålt till ett pris av kr m 3, skördekostnader: kr /m 3 Flis 4690 m 3, nettointäkt: kr/m 3 Totalnetto etableringskostnader= kr på 13 år och 15.7 ha ger ett ekonomiskt utfall av 1850 kr per ha och år 18

19 I denna beräkning har ingen ränta på etableringskostnaderna medtagits och inga hägnadskostnader ingår. Om man räknar med dessa och en ränta på 6% på insatt kapital uppgår nettot per ha och år till betydligt under tusenlappen. Inga bidrag är medräknade. Sammanlagt uppgår den här vedbiomassaproduktionen till 8 ton TS/ha och år. Skillnaderna i erhållet pris för flis och massaved mellan de båda gårdarna beror på försäljning vid olika tidpunkter. Skillnaderna i skördekostnaderna på att något olika skördemetoder tillämpats. I båda fallen har olika bidrag utgått men är inte inräknade i ovanstående kalkyler. Andra skillnader mellan de båda gårdarna är olikheter i markens bördighet samt att stormfällningen 1999 var betydligt kraftigare på Johannesholm än på Sångletorp. Dessutom är marken på Johannesholm synnerligen undulerande med vissa mycket blöta partier och en hel del torrbackar. Framför allt det senare har varit mycket utslagsgivande. En poppelodling av denna kaliber förbrukar 2-3 mm vatten per dag under en stor del av växtsäsongen. Det ekonomiska utfallet har också påverkats av att förhållandevis mer ved tagits ut som massaved än som flis på Sångletorp i förhållande till Johannesholm. Det finns ytterligare en odling av nästan samma storleksordning inom området och som är planterad samtidigt nämligen i Kadesjö, 11 ha, med liknande tillväxt. Denna odling är inte skördad och mätningar av 2004 års tillväxt antyder, att det kunde ha varit ekonomiskt fördelaktigt att låta de båda skördade odlingarna stå ytterligare något år. Å andra sidan visar erfarenheterna från gamla hybridpoppeloch hybridaspplanteringar, att röta börjar uppträda allt frekventare efter år. Slutsatsen av ovanstående diskussioner blir således att hybridpoppel skall odlas i täta förband med en omloppstid som ej överstiger år för att kombinera optimal biomassaproduktion, minimala skador och maximalt ekonomiskt utbyte. Skadorna på dessa tre gårdar inskränker sig till stormskador 1999 och angrepp av bladrostsvampen Melampsora i stort sett varje år. Men eftersom angreppet av svampen inte startar i nämnvärd skala förrän en bit in i augusti har dess inverkan på tillväxten bedömts som liten. Problemet idag för dessa lantbrukare är hur man skall gå vidare. Båda har beslutat att fortsätta med poppel på samma marker. Men skall man satsa på rotskott, stubbskott eller nyplantera? Förmodligen en kombination av allt. Tillgängligt växtmaterial 1991, då all plantering skedde, var begränsat till en enda klon, nämligen OP 42. I dag finns nytt växtmaterial av hybridpoppelkloner och kloner av de rena arterna under utprovning vid Institutionen för växtproduktionsekologi, Avdelningen för lövträdsodling, SLU, Uppsala. Ur energibalanssynvinkel är det intressant att notera att en väl skött poppelskog på dessa områden ger en vedbiomassaproduktion ovan mark på 8 ton torrsubstans per ha och år. Till detta skall läggas en bladmassa som uppgår till 3-4 ton per ha och 19

20 år. Total biomassa ovan jord uppgår således till ton per ha och år. En veteskörd på 6 7 ton kärna och 3-4 ton halm per ha och år ger således samma biomassaproduktion ovan jord men en betydligt sämre energibalanskvot, mest på grund av att vete skall sås och skördas varje år. Inte ens sockerbetor med 11 ton (TS) betor och 3 ton blast per ha och år är effektivare ur energisynpunkt. I det senare fallet är som bekant även en del av rotsystemet inberäknat. Här kan också nämnas att en produktion av 10 ton torr biomassa per ha och år motsvarar en nyttjandegrad av infallande strålningsenergi (solljus) av inte mer än 1%. Bakgrundslitteratur Björheden, R., Örlander, G., Baudin, A. & Thörnquist, T Stormfällningen en katastrof som hotar skogsnäringen. ---DN-debatt Christersson, L Plant physiological aspects of woody biomass production for energy purpose.---short Rotation Forestry for Industrial and Rural Development. ---Ed: KS.Verma, DK Khurana, L.Christersson. ISTS, Nauni, Solan , H.P. India. Enander, G. DN Debatt Dockered, B DN Debatt Kempe, G Hundramiljonersvallen inom räckhåll. ---Skogen,nr 8. Lindevall, B Virkesberget blir en vulkan? ---Skogen, nr 6/7. National Board of Forestry Statistical Yearbook of Forestry Jönköping, Sweden. SOU 1968:9. Virkesbalanser. ---Statens offentliga utredningar. Sveriges Radio, Ekonomiekot, Skogen räcker, hävdar branschen Thuresson, T Tillväxtöverskott!... men Virkesbrist. ---Skogseko nr 2/

21 Hybridasp eller hybridpoppel (Hybrid aspen or hybrid poplar) Lars Rytter. Skogforsk Ekebo 2250, Svalöv Summary A comparison between hybrid aspen and hybrid poplar indicates that hybrid poplar has a faster growth, m 3 of stem wood ha -1 yr -1 as a mean annual increment, compared with m 3 ha -1 yr -1 for hybrid aspen. The costs for establishment of a stand is also more favourable for hybrid poplar in the first generation, since it can be planted as cuttings whereas hybrid aspen must be produced as more expensive plants from root cuttings. In the next generation, however, hybrid aspen will give a dense stand from root cuttings, which is relatively independent of the stand density at final harvest. Hybrid poplar produces stump shoots, which are generally of lower quality and vitality compared with hybrid aspen, and also are dependent on prior stand density. The current plant material of hybrid aspen seems better adapted to the Swedish climate than the hybrid poplar material. Differences in sensitivity to damage caused by animals, bacteria and fungi are difficult to demonstrate between the hybrids. Because hybrid aspen has been cultivated for a relatively long time in Sweden it must, at the moment, be regarded as a safer alternative for plantation forest, with a more developed market situation, than hybrid poplar Inledning Hybridasp och hybridpoppel är intressanta och flexibla alternativ när det gäller odling av snabbväxande lövträd under svenska förhållanden. En jämförelse mellan hybriderna bygger huvudsakligen på de erfarenheter som finns genom forskning och praktisk odling eftersom direkt jämförande experiment är mycket få. Ur odlingsperspektiv läggs jämförelsens fokus på tillväxt, odlingssäkerhet och ekonomiska aspekter. Det finns emellertid andra värden av att införa snabbväxande lövträd, t.ex. ökar ofta biodiversiteten och variationen i landskapet genom anläggning av lövskogar, och såväl de nationella miljömålen som certifieringssystemen efterlyser en högre andel löv i våra skogar. Skillnaden mellan hybridasp och hybridpoppel är oklar i detta avseende men då hybridasp räknas som ett inhemskt trädslag och hybridpoppel inte betraktas som ett sådant kan det vara lättare att få acceptans för anläggning av hybridaspbestånd. 21

22 Produktion Från produktionssynpunkt tycks hybridpoppel ha en något högre maximal tillväxt än hybridasp. Tillgängliga siffror pekar på en möjlig medeltillväxt på m 3 sk ha -1 år -1 för hybridpoppel och m 3 sk ha -1 år -1 för hybridasp. Detta motsvarar ungefär 9-10 respektive 7-9 ton TS stamved ha -1 år -1. Till detta kan läggas ytterligare ca 20% för grenar och toppar. En osäkerhet i jämförelsen mellan hybriderna är beståndstätheten. Täta bestånd gör att den maximala medeltillväxten nås snabbare. Det gör t.ex. att medeltillväxten i de bestånd av hybridasp där senaste utvalda material används ännu inte nått sina maximala medeltillväxter efter ca 15 år, eftersom bestånden planterades med glesa förband på stammar ha -1. En annan osäkerhet vid en produktionsjämförelse är förädlingspotentialen. Det är inte givet att den är lika stor för hybridasp och hybridpoppel. Som exempel kan nämnas att det hybridaspmaterial med ett stort antal kloner som togs fram på och 1950-talet i medeltal producerar omkring 16 m 3 sk ha -1 år -1 under en omloppstid på drygt 25 år. Ur detta valdes på 1980-talet 275 kloner som visat sig växa bra och vara vitala. Detta material bedöms kunna producera drygt 20 m 3 sk ha -1 år -1 under års omloppstid. Ett ytterligare urval ned till kloner har beräknats kunna nå 25 m 3 sk ha -1 år -1 i medelproduktion. Skillnaden mellan ursprungsmaterialet och den hårdare selektionen är sålunda en uppemot 60 % högre tillväxt efter urvalet. Föryngring När det gäller anläggning av bestånd har hybridpoppel en klar fördel eftersom den kan planteras kostnadseffektivt med billiga sticklingar, medan hybridasp måste dras upp som plantor från rotsticklingar vilket gör dem betydligt dyrare. De glesa planteringar som rekommenderas för hybridasp (1 100 plantor ha -1, dvs. 3 meters förband) gör dock att föryngringskostnaden ändå kan hållas på en rimligt låg nivå. Kravet på hägn som skydd mot vilt är troligen ungefär detsamma för båda hybriderna. Inför nästa generation svänger emellertid fördelen över till hybridasp som föryngras med ett rikligt uppslag av rotskott. Antalet skott brukar efter två år ligga i intervallet ha -1. Hybridpoppel föryngras huvudsakligen med stubbskott. Dessa är begränsade till stubbarna, är tämligen sköra, får ofta dålig kvalitet, angrips lätt av röta och är svårskötta. En användbar föryngring av hybridpoppel bygger dessutom på att ursprungsförbandet behålls intakt, annars uppstår luckor i beståndet. Hybridaspföryngringen har visat sig vara ganska oberoende av slutförbandet vid föryngringsavverkningen. 22

23 Ekonomi Det är svårt att göra en ekonomisk jämförelse mellan hybridasp och hybridpoppel eftersom odlingssäkerhet och marknadssituation är osäkra. Nyligen gjorda kalkyler för hybridasp visar dock att den hävdar sig väl mot gran under förutsättning att ett värdefullt sågbart sortiment kan tas ut, i det här fallet tändsticksvirke. Hägnkostnaden kan hybridaspen bära vid jämförelsen med gran. Slutsatsen blir att man bör hitta ett värdefullare sortiment än massaved för hybridpoppel om den ska hamna på samma nivå som hybridasp, speciellt som det massavedssortiment, övrigt löv, som hybridpoppel normalt hamnar i är sämre betalt än ren aspmassaved. Marknaden för asp (=hybridasp) är i nuläget säkrare än för poppel och hybridpoppel vilket talar till hybridaspens fördel. Odlingssäkerhet Det är välkänt att de olika arterna i släktet Populus är attraktiva för gnagande och betande djur, därav behovet av hägn i viltrika trakter för att undvika skador. Det är oklart om det föreligger någon skillnad mellan aspar och popplar i detta avseende. Inga direkta jämförande studier har genomförts så vitt författaren känner till. Det är även känt att de olika arterna inom släktet drabbas och tar skada av såväl svamp- som bakterieangrepp. Eftersom motståndskraft mot t.ex. stamkräfta sedan lång tid ingått i förädlingen av hybridasp har risken och storleken av svamp- och bakterieangrepp successivt reducerats. Motsvarande arbete i Sverige och Norden har varit av betydligt mindre omfattning hos poppel. I fält har detta visat sig genom att fullt friska och dominerande träd i poppelbestånd dött efter ett snabbt förlopp. Ett liknande avdöende har inte observerats på senare tid i hybridaspbestånd även om en del angrepp noterats. En fördel för hybridasp är att korsningen redan från början uppvisat en god anpassning till det svenska klimatet och kunnat odlats även längs Norrlandskusten. Poppelmaterialet har haft ett sydligt ursprung vilket gjort att såväl de rena arterna som korsningarna visat sig vara klimatkänsliga med frostskador och även andra skador som följd. Nytt poppelmaterial har inhämtats från nordligare breddgrader i Nordamerika och detta kan sannolikt reducera klimatkänsligheten hos poppel och förbättra skadebilden. 23

24 Sammanfattning Tabell 1. En sammanfattande jämförelse mellan hybridasp och hybridpoppel för faktorer av stor betydelse för odling. Plustecken anger fördel för hybridasp respektive hybridpoppel, en ring betyder ingen skillnad mellan hybriderna, och ett frågetecken innebär att kunskaper för en jämförelse saknas eller är bristfällig. De olika egenskaperna kommenteras i texten ovan. Egenskap Hybridasp Hybridpoppel Produktion + Föryngring, första generationen + Föryngring, kommande generationer + Marknad ekonomi + Odlingssäkerhet Klimat + Patogener +? Vilt O o Odlingskunskap + Förädlingspotential, näringshushållning?? m.m. Bakgrundslitteratur Christersson, L Cultivation of American poplars and aspen in Sweden Potentials and some results..--- IEA, Bioenergy: Task 17 Short-Rotation Crops for Energy Purpose (eds. Christersson, L. & Kuiper, L.). ---Swedish University of Agricultural Sciences, Dept. Short Rotation Forestry, Report 70, Uppsala, pp Elfving, B Odlingsvärdet av björk, asp och al på nedlagd jordbruksmark i Sydsverige. ---Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift 5/86: Eriksson, H Yield of aspen and poplars in Sweden. ---Dept. Ecology and Environmental Research, Report 15: Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala. Johnsson, H Hybridaspens ungdomsutveckling och ett försök till framtidsprognos. ---Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift 51: Karacic, A., Verwijst, T. & Weih, M Above-ground woody biomass production of short-rotation Populus plantations on agricultural land in Sweden. ---Scandinavian Journal of Forest Research 18: Rytter, L Produktionspotential hos asp, björk och al en litteraturstudie över möjligheter till och konsekvenser av biomassa- och gagnvirkesuttag. ---Skogforsk, Redogörelse Nr 4, Uppsala, 62 pp. Rytter, L. & Stener, L.-G Productivity and thinning effects in hybrid aspen (Populus tremula L. x P. tremuloides Michx.) stands in southern Sweden. ---Forestry 78: Rytter, L., Stener, L. & Werner, M Hybridasp ett lönsamt alternativ som passar i det nya skogsbruket. ---SkogForsk, Resultat Nr 10, Uppsala, 4 pp. Stener, L.-G Resultat från sydsvenska klontester med poppel. ---Skogforsk, Arbetsrapport Nr 571, Uppsala, 27 pp. 24

25 Stener, L.-G. & Karlsson, B Förädling av hybridasp i Sverige. ---Föreningen Skogsträdsförädling- Årsbok 2002, Föreningen Skogsträdsförädling, Uppsala, pp Stener, L.-G. & Karlsson, B Improvement of Populus tremula x P. tremuloides by phenotypic selection and clonal testing. ---Forest Genetics 11:

26 Poppel- och hybridaspodlingarna i Bjersjölagård och Snogeholm. (Hybrid poplar and hybrid aspen plantations at Bjersjölagård and Snogeholm). Rolf Övergaard Inst. för sydsvensk skogsvetenskap SLU, Alnarp Rolf.Övergaard@ess.slu.se Summary To compare the growth of birch, alder, poplar, hybrid aspen, hybrid larch and grand fir these species were planted in 1988 and 1989 on former agriculture land. The plantation of poplar (P. balsamifera) in Bjersjölagård was a clone mixture of Dutch origin. It had a very good start, but after a couple of years many trees died due to some kind of disease. The hybrid aspen have been thinned three times. The average growth during the first 15 years was more than 20 m 3 ha -1 and the total production was around 365 m 3 ha -1. In Snogeholm a stand arboretum was planted in No poplar was planted, but both common aspen and hybrid aspen. After 10 years aspen had produced 21 m 3 ha -1 compared to 138 m 3 ha -1 for hybrid aspen, and the average heights were 65 and 143 dm, respectively Vid jordbrukets omställning söktes andra användningsområden för åkermarken. Ett av dessa var odling av snabbväxande lövträd, eftersom man sett lyckade resultat från hybridaspodlingar. För att ta reda på mer startades projektet Lövskog Skåne med intressenterna Skogsvårdsstyrelsen, Institutet för skogsförbättring, SLU och Hushållningssällskapet. Avsikten var att jämföra hybridaspen med andra trädslag, främst björk, klibbal, kustgran, lärk och poppel, och planteringar för utvärdering och demonstration anlades på fyra lokaler i Skåne. Bäst resultat erhölls i Bjersjölagård. Poppeln i Bjersjölagård är balsampoppel (P. Balsamifera) och kommer från en holländsk klonblandning. Hybridaspen är av proveniens Ekebo. Efter spannmålsskörden 1987 sprutades området med Roundup och marken plöjdes. Året efter harvades ytorna och bl. a. hybridaspytan planterades. Våren 1989 behandlades de tidigare planterade ytorna med Reglone, övrig mark med Roundup, varefter bl. a. poppeln planterades. Hybridaspen planterades i 3 x 3 m förband och poppeln i 2,5 x 3 m (Turesson, 1991). Poppeln fick en mycket bra start, efter tre växtsäsonger var medelhöjden 3,3 m och hybridaspen 2,3 m. Hösten 1996 delades ytorna för att skötas efter två olika gallringsprogram, det ena, P1, för att få en snabb 26

27 dimensionsutveckling och det andra, P2, inriktat på kvalitet. I samband med detta gallrades P1-ytorna. Poppelns grundyta sänktes från 12,5 m 2 till 8 m 2. Efter denna första gallring har inga huggningsingrepp gjorts i poppeln eftersom någon typ av sjukdom eller kalamitet har raserat bestånden. Detta har yttrat sig i att träd kontinuerligt har blivit starkt försvagade och dött. På en del individer kan delvis övervallade stamskador ses. Resultatet har blivit ett starkt utglesat och ojämnt bestånd, där vissa individer, troligtvis kloner, verkar motståndskraftiga. Dessa visar däremot god vitalitet och produktion. År 2004 hade grundytan i den tidigare gallrade parcellen ökat till 21 m 2 medan den helt ogallrade parcellen höll 14 m 2. Hybridaspytorna ser i dag mycket bra ut och båda ytorna har gallrats tre gånger. Medeltillväxten mellan 1988 och 2003 låg på över 20 m 3 sk ha -1, löpande tillväxten var m 3 sk ha -1 för P2, och 2003 var den 32 respektive 38 m 3 sk ha -1 för P1 och P2, medan totalproduktionen var 346 respektive 384 m 3 sk ha -1. I Snogeholm anlades 1994 ett beståndsarboretum i regi av Institutionen för landskapsplanering och Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU, Alnarp, och Skogssällskapet. Meningen var att i demonstrationssyfte ge exempel på planteringar där målen produktion, rekreation och naturvård kombineras. Här finns 35 olika arter av buskar och träd, dock icke poppel, däremot hybridasp och vanlig asp. Hybridaspen stammar från av Ekebo utvalda kloner medan den vanliga aspen kommer från G län. Hösten 1993 skördades de sista åkergrödorna varefter marken behandlades med Roundup, alvbrytare, plog och harv. Området var hägnat de tio första åren och problemen med torka, ogräs och sork var i början stora. Både hybridasp och vanlig asp finns som monokultur och i olika blandbestånd. Produktionen hos vanlig asp var efter tio år 21 m 3 sk ha -1, medelhöjden 65 dm och medeldiametern 61mm. Motsvarande siffror för hybridaspen är 138 m 3 sk ha -1, 143 dm och 124 mm. Hybridaspen har gallrats för första gången hösten Planteringen och dess utveckling beskrivs på Bakgrundslitteratur Turesson, M Skötselprogram för bokskogsföryngring - modell Trolle Ljungby. --- Examensarbete vid skogsmästarskolan 1991:26. 27

28 Gödslingsbevattning av poppel (Fertilisation and irrigation of hybrid poplar plantations). Ulf Johansson SLU, Box 17, Simlångsdalen Tel E-post: Summary On a sandy soil in the south west of Sweden plantations of different hybrid poplar clones were annually fertilised with kg N/ha and daily irrigated during the growing season with 3 mm water, minus precipitation. The Mean Annual Volume Increment of the most fast-growing clones were m 3 sk/ha,yr. The growth rate reached its maximum after 10 year Försök med gödslingsbevattning av poppel utfördes i Långaveka försöksområde, ca 10 km SO om Falkenberg. Försöksområdet, som är beläget i ett milt klimat ca 2 km från havet, hade tidigare använts som åkermark. Jordarten är mellansand till minst 2 m djup. I sanden finns vattenförande lerlager och grundvattennivån varierar mellan 1-2 m. Huvudförsöket i Långaveka syftade till att maximera biomassaproduktionen i näringsbevattnade odlingar av utvalda pilkloner. Under 4 åriga omdrev uppnåddes en produktion av ton TS per år. Pilklonerna drabbades i varierande omfattning av bladrostangrepp. På ett angränsande försöksfält i Långaveka studerades produktionskapaciteten i snabbväxande lövträdsodlingar. Här ingick bl a vårtbjörk, klibbal och utvalda kloner av hybridpoppel. Odlingarna anlades 1989 genom plantering av fröplantor och sticklingar i 1 x 1,5 m förband. Parcellerna var ca 15 x 20 m. Försöket var av demonstrationskaraktär och saknade upprepningar. Genom näringsbevattning (droppslangar) tillfördes årligen kg N/ha och dagligen under vegetationsperioden ca 3 mm vatten, minus nederbörd. Gallringsprogrammen anpassades till utvecklingen i de olika arterna/klonerna och odlingarna följdes med mätningar under en omloppstid av drygt 10 år. Volymproduktionen för de mest snabbväxande hybridpoppelklonerna varierade i intervallet m 3 sk/ha, år och var i storleksordning dubbelt så hög som i björk och klibbal (tabell 1). Medelvolymtillväxten kulminerade i hybridpoppelklonerna efter drygt 10 år (figur 1). Odlingarna drabbades i varierande omfattning av frostskador, stamröta, viltskador och bakterieangrepp. 28

29 Tabell 1. Totalproduktion av stamved i fältförsök med snabbväxande lövträd i Långaveka. Trädslag Ålder,år Årlig totalproduktion av stamved Volym, m 3 sk/ha (%) TS, ton/ha Björk 12 12,3 (100) ca 7 Klibbal 11 13,7 (111) ca 7 Poppel ( ) ca 8-11 Medelvolymtillväxt Volymtillväxt, m3sk/ha, år Totalålder, år BE183 BE96 Figur 1. Medelvolymtillväxt i hybridpoppelkloner i Långaveka försöksområde. Bakgrundslitteratur Johansson, U., Christersson, L. & Elowson, S. Growth and yield of irrigated and fertilised hybrid poplar clones in a tree species experiment on a sandy soil in south-western Sweden (in prep). 29

30 Asp och hybridasp som skärm i bokföryngring (Aspen and hybrid aspen as shelter trees in beech plantations) Rolf Övergaard Inst. för sydsvensk skogsvetenskap SLU, Alnarp Rolf.Övergaard@ess.slu.se Summary The establishment of a beech stand is in many ways facilitated by the use of shelter trees. In the landscape laboratory of Snogeholm beech is planted together with aspen, hornbeam, birch, oak, spruce, hybrid aspen, alder and larch. The best height growth after five years was together with alder, but after ten years this had changed to be the best together with aspen and hybrid aspen. The beeches were a little bit thicker growing with aspen. Hybrid aspen is a good choice on sites where a forest looking stand is wanted in a short time. It is also a good tree for quickly getting high biodiversity values Anläggning av bokbestånd på mark som tidigare inte har varit beskogad med bok görs nästan alltid genom plantering. Detta är emellertid en dyr historia eftersom ett högt plantantal, minst plantor, krävs för att få något sånär godtagbar kvalitet. Ogräs, frost och för stark solinstrålning kan dessutom ge problem i ungdomsfasen. Därför planteras bok ofta tillsammans med någon typ av skärmträd. På så sätt kan plantantalet och kostnaderna reduceras, samtidigt som konkurrensen från skärmträden minskar mängden ogräs och solinstrålning, frostrisken reduceras och bokplantornas kvalitet förbättras. Vanliga skärmträd är björk, gran, klibbal och lärk (Bjerregaard & Carbonnier, 1979). I landskapslaboratoriet i Snogeholm finns bok i tvåartsplanteringar tillsammans med en rad olika trädslag, nämligen asp, avenbok, björk, ek, gran, hybridasp, klibbal och lärk. I figuren nedan visas bokplantornas medelhöjd när de har vuxit tillsammans med dessa trädslag, fem och tio år efter plantering. 30

31 Bokens höjd 5 och 10 år efter plantering tillsammans med andra trädslag Höjd, bok, dm år 10 år Björk Mono Avenbok H-asp Asp Ek Lärk Gran Klibbal Efter fem år hade boken den bästa höjdtillväxten tillsammans med klibbal och den sämsta med björk, medan bok som monokultur var näst sämst. Efter tio år var boken högst tillsammans med asp och hybridasp och lägst med klibbal. Eventuellt kan rangordningens förändring bero på att klibbalen gallrades efter sju år. Som monokultur har boken fortfarande den näst lägsta höjden. Det måste påpekas att detta bara är resultat från en plantering utan några upprepningar och alltså inga statistiskt säkerställda resultat. Troligt är emellertid att någon typ av skärmträd påverkar bokens höjdtillväxt. Bokarna var något grövre tillsammans med vanlig asp, 45 mm mot 38 mm med hybridasp. Detta kan bero på att hybridaspen i högre grad tar hand om markens produktionsförmåga. År 2002 gallrades hybridaspen. Ett examensarbete för att utröna hur bokens kvalitet påverkas av olika skärmträd är under arbete. Genom sin snabba tillväxt är hybridaspen ett utmärkt trädslag när man snabbt vill ha skog eller få träd som förbättrar den biologiska mångfalden. Enstaka hybridaspar insprängda i bestånd ger på kort tid boträd för bl. a. hålbyggare. Bakgrundslitteratur Bjerregaard, J. & Carbonnier, C Att sköta bok. ---Sveriges skogsvårdsförbunds tidskrift häfte 3,

32 Vilken jordbruksmark kan vi odla poppel på? (Most suitable soil for poplar plantation?) Stig Ledin Inst. för markvetenskap SLU, Uppsala Summary Certain soils are more suitable for growing plants than others. Growth depends largely on the opportunities for plants roots to penetrate into the soil and on the amount of water, which is available. Certainly the amount of plant nutrients available is equally important, but nutrients can usually be added easier than water. The most important factor is the amount of rainfall but plant available soil water and capillary rise of water are also important. Sand retains too little water, whereas silt is too compact and oxygen-deficient. However, if nutrients and water are added to a sandy soil, as for a vegetation filter, that soil can function well for plant production. This is not the case for a silty soil, because it has a low infiltration capacity Poppelns rötter, liksom de flesta växters rötter, måste kunna växa in i jorden och där ta upp vatten och näring. Roten måste också kunna ta upp syre, vilket innebär att markluft måste finnas och utbyte med atmosfären ovan markytan måste kunna ske. Roten kan växa in i ett befintligt porssystem eller skapa en egen väg in i jorden genom att tränga undan partiklar i sand och mojordar. Detta är enklare för roten om det finns gott om organiskt material. I lerjordar kan roten följa sprickor som uppstår när vatten avgår genom rotupptag eller avdunstning. 32

33 Roten växer genom celldelning strax innanför spetsen och cellsträckning. Lerjord krymper när vatten avgår. Roten kan växa fram i sprickorna. Vissa jordar passar bättre för växter än andra. I den övre delen av bilden till vänster, visas tillväxt och rotutveckling. Tillväxt beror i stora drag på möjligheterna för rötterna att tränga in i jorden och på mängden vatten som är tillgänglig. Tillgänglig näring har givetvis stor betydelse och näring kan oftast tillsättas lättare än vatten. Viktigast är hur mycket som regnar på en plats, men vattenförrådet i marken och kapillär uppstigning av vatten är också viktigt. Sand håller för lite vatten (men näringsbevattning kan fungera utmärkt i sand). Mjäla är för kompakt och syrefattig. Staplarna i mitten visar mängderna växttillgängligt vatten i olika jordar. Mängden kapillärt uppstigande vatten visas längst ner. 33