Sjukgymnastutbildningen och yrkeslivets krav

Transkript

1 Utvärderingsenheten Rapport nr 2003:220 LUNDS UNIVERSITET Sjukgymnastutbildningen och yrkeslivets krav - en alumnundersökning Ingegerd Höglund och Margareta Nilsson Lindström

2 Innehåll 1.Sjukgymnastutbildningen och yrkeslivets krav sammanfattning och slutsatser 3 2. Sjukgymnasters utbildning och arbetsliv en alumnundersökning 5 Bakgrund 5 Tidigare utvärderingar 5 Presentation av alumnundersökningen en undersökning av före detta sjukgymnaststuderande vid Lunds universitet 6 Presentation av de sjukgymnaster som deltagit i enkätundersökningen 8 3. Arbetslivets krav på kompetens och utbildningens färdighetsträning 11 Sjukgymnasternas bedömning av arbetslivets krav 11 Sjukgymnasternas bedömning av utbildningens färdighetsträning 12 Kompetenskrav och färdighetsträning Kvinnliga och manliga sjukgymnasters perspektiv på utbildning och arbetsliv 16 Kvinnliga och manliga sjukgymnaster i yrkeslivet 16 Krav i yrket och bedömning av utbildningen Sjukgymnasternas synpunkter på utbildningens innehåll och arbetsformer 19 Kunskaper från grundutbildningen 19 Vidareutbildning 19 Arbetsformer 20 Examinationer Sjukgymnasternas bedömningar av utbildningens styrkor och svagheter 22 Utbildningens styrkor 22 Utbildningens svagheter 23 Övriga kommentarer Avslutande reflektioner ur ett utbildningsperspektiv 26 Litteratur 28 Bilaga Enkäten Sjukgymnastutbildning och yrke 29 2

3 1. Sjukgymnastutbildningen och yrkeslivets krav sammanfattning och slutsatser Denna alumnundersökning bygger på enkäter riktade till samtliga sjukgymnaststudenter som tagit examen ht 1997 vt I undersökningen relateras sjukgymnastutbildningens mål i högskolelag, högskoleförordning och utbildningsplaner till det arbetslivsperspektiv de före detta studenterna bidragit med. Ett viktigt syfte med undersökningen har varit att kvalitetsgranska utbildningen i samband med utvecklingen av en ny utbildningsplan. Vilka erfarenheter har före detta sjukgymnaststuderande av relationen utbildning - arbetsliv? Sjukgymnastutbildningens styrkor är främst de som kan relateras till målen i Högskolelagen (1 kap. 9 ) självständig problemlösning, kritiskt tänkande, att kunna söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå och följa kunskapsutvecklingen. När det gäller andra övergripande färdigheter som att medverka i förändringsarbete och att utbyta kunskaper med personer som inte har specialkunskaper inom området, skulle däremot utbildningen behöva förstärkas. När det gäller uppnåendet av de speciella målen för sjukgymnastexamen, som finns formulerade i Högskoleförordningen (Bilaga 2, punkt 31) och i utbildningsplaner, visar undersökningen på intressanta aspekter: - Utbildningen har ett alltför starkt fokus på undersökning och analys på bekostnad av åtgärder. Patientrelaterade färdigheter som att behandla funktionsproblem och hantera hjälpmedel tränas i alltför liten utsträckning i förhållande till de krav sjukgymnasterna möter i arbetslivet. - Kopplingarna teori och praktik tydliggörs i för liten utsträckning. Av kommentarer och öppna frågor framgår att sjukgymnasterna ser glappet mellan teori och praktik som problematiskt. De förespråkar fler lärare med klinisk anknytning, samt en förlängning av utbildningen med ett fjärde praktikår. - Utbildningens starka kopplingar till den medicinska vetenskapen borde kompletteras med ytterligare inslag av Samhälls- och beteendevetenskap. För att sjukgymnasten ska kunna skapa sig en helhetsbild av patienten krävs också inblick i psykologiska, sociala och kulturella perspektiv på sjukdom och behandling. Utbildningens färdighetsträning när det gäller att hantera sociala situationer, förstå olika kulturyttringar, upptäcka och analysera etiska problem och att anlägga samhällsperspektiv är sjukgymnasterna mindre nöjda med. Resultaten som presenteras i denna rapport har till vissa delar legat till grund för den kursplanerevision som gjordes under En del förändringar har således redan genomförts i den nya sjukgymnastutbildning som startade vt Dessa innebär ett ökat fokus på t.ex. psykosomatik, äldrevård och prevention. Beteendevetenskapliga ämnen som psykologi och pedagogik utgör en strimma genom hela utbildningen. En introduktionskurs för att möjliggöra studenternas reflektion kring yrkesrollen har utvecklats. 3

4 De blivande sjukgymnasternas färdigheter i att arbeta i team förstärks genom ett ökat samarbete med andra vårdutbildningar. Som ett svar på sjukgymnasternas kritik av de bristande kopplingarna mellan teori och praktik utgör nu patientkontakt och besök i sjukgymnastisk verksamhet tidigt i utbildningen, samt klinisk utbildning inom kommunsjukvård i den senare delen, viktiga inslag i den nya sjukgymnastutbildningen. Har kvinnliga och manliga sjukgymnaster olika erfarenheter av utbildning och arbetsliv? Frågan ställdes utifrån Öhman (2001) som konstaterat att kvinnliga och manliga sjukgymnaststudenter såg på sin framtida yrkesroll och verksamhet på olika sätt. Kvinnorna i hennes studie betraktade i hög grad yrket som ett vårdyrke, medan männen var mer inriktade på förebyggande verksamhet inom idrotts- och fritidssektorn. Sjukgymnastutbildningen i Lund domineras av kvinnliga studenter (75%) och kvinnliga lärare (90% i den fasta lärarstaben). Det finns ambitioner att förändra utbildningen så att den i större utsträckning lockar både kvinnor och män. Därför har vi i denna alumnundersökning även försökt kartlägga utbildning och yrkesliv ur ett genusperspektiv. Vi har funnit att de kvinnliga sjukgymnasterna i högre utsträckning är kommun- eller landstinganställda och i mindre utsträckning än männen arbetar inom privat sektor. För att i framtiden kunna locka fler män till utbildningen, är det viktigt att i kursutbud och kursinnehåll vidga synen på yrkesrollen utöver det rena vårdperspektivet. Sjukgymnasterna i studien påpekar också att det är mycket angeläget att utbildningen i framtiden kan erbjuda ett betydligt större antal fristående kurser som vidareutbildning. För att motsvara kraven på en vidgad syn på yrkesrollen, bör det då även finnas kurser med inriktning på förebyggande verksamhet inom såväl offentlig som privat sektor. Yrkesroll i förändring Sjukgymnasternas yrkesliv har förändrats de senaste decennierna. Intressanta resultat som denna undersökning visar är sjukgymnasternas önskan att i framtiden arbeta inom privat sektor. Lönenivåer, status, karriärmöjligheter och organisationsproblem anges som skäl för att många sjukgymnaster vill lämna sin anställning vid landstingen och istället bli egna företagare eller privatanställda. Beträffande yrkets status och karriärmöjligheter finner vi det problematiskt att sjukgymnasterna i denna undersökning visat ett så svagt intresse för organisation och ledarskap. För att profilera sig som yrkesgrupp och höja sjukgymnasternas status, vilket flera i undersökningen betonar betydelsen av, vore utvecklingen av färdigheter inom dessa områden en möjlig väg till högre positioner inom t.ex. sjukvården. 4

5 2. Sjukgymnasters utbildning och arbetsliv en alumnundersökning Bakgrund Sjukgymnaster har utbildats i Lund sedan år Fram till slutet av 1950-talet drevs utbildningen i privat regi av major Josef G Thulin och hans hustru Emy. År 1959 övertog staten ansvaret för Sydsvenska Gymnastikinstitutet. Namnet ändrades till Sydsvenska Sjukgymnast Institutet (SSGI) och utbildningen kom därefter att tillhöra medicinska fakulteten. I samband med högskolereformen 1977 blev utbildningen en allmän utbildningslinje och Institutionen för Sjukgymnastik bildades. Utbildningen förlängdes och sedan 1993 avlägger studerande vid sjukgymnastutbildningen en kandidatexamen, tillika en yrkesexamen som grund för Socialstyrelsens legitimation. Utbildningen har sedan 1995 även magisterutbildning. Forskarutbildning har funnits sedan 1979, då Sveriges första professur i sjukgymnastik inrättades. (Holmström et al, 1993) Varje termin antas normalt 48 studerande till grundutbildningen. Sökandetrycket är sedan länge högt. Höstterminen 2002 hade sjukgymnastutbildningen i Lund 11.8 förstahandssökande per plats. Arbetsmarknaden är god även om arbets- och lönesituation för närvarande inte gynnar sjukgymnaster. En av orsakerna till detta är strukturomvandling och resursprioriteringar inom offentlig vård. Enligt Sjukgymnastförbundet, LSR:s medlemsregister januari 2003, arbetar flertalet sjukgymnaster inom offentlig hälso- och sjukvård i landsting (53%) och primärkommuner (14%). Många arbetar som egna företagare (18%) eller som anställda vid privata företag (13%). Sjukgymnastyrket är kvinnodominerat. Enligt Socialstyrelsen fanns det registrerade sjukgymnaster, varav 82% var kvinnor. Tidigare utvärderingar Högskoleverket har utvärderat svensk sjukgymnastutbildning vid två tillfällen (Högskoleverket 1997 och 2000). Båda gångerna visade det sig att sjukgymnastutbildningen i Lund väl fyllde kraven för högskolemässighet och rankades som en av de bästa i Sverige. Sedan slutet av 1980-talet har skriftliga utvärderingar, examensenkäter, gjorts i avgångskursen i samband med sjukgymnastexamen. Dessa utvärderingar har sammanställts terminsvis och finns arkiverade. Synpunkter från avgångskurserna har legat till grund för denna alumnundersökning, som är den första som gjorts på initiativ av sjukgymnastutbildningen i Lund. 1 1 Sjukgymnasterna ingår också i SCB:s alumnuppföljningar, se SCB/Utvärderingsenheten Lunds universitet, Inträdet på arbetsmarknaden 2002, SCB opubl. 5

6 Presentation av alumnundersökningen en undersökning av före detta sjukgymnaststuderande vid Lunds universitet Gällande utbildningsplan för sjukgymnastutbildningen antogs En genomgripande kursplanerevision har gjorts under 2002 och den nya utbildningsplanen gäller från vt I kvalitetsutvecklingssyfte har denna alumnundersökning delvis gjorts parallellt med översynen av kursplanerna. Genom de före detta studenters erfarenheter av utbildning och arbetsliv får vi kunskap om utbildningen ur ett arbetslivsperspektiv ett av flera viktiga perspektiv vid diskussion och genomförande av förändringar av utbildningens innehåll och utformning. Studiens övergripande frågeställningar är: - Hur bedömer före detta sjukgymnaststudenter den färdighetsträning de fick i utbildningen relaterat till arbetslivets krav? - Har kvinnliga och manliga sjukgymnaster olika erfarenheter av utbildning och arbetsliv? Frågorna till de före detta studenterna utgår i väsentliga delar från målbeskrivningarna i högskolelagen, högskoleförordningen och utbildningsplanerna. 2 Enligt Högskolelagen 1 kap. 9 ska den grundläggande högskoleutbildningen ge studenterna - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Enligt Högskoleförordningen (bilaga 2, punkt 31) ska studenterna, för att erhålla sjukgymnastexamen, ha - förvärvat sådana kunskaper och färdigheter som fordras för att kunna arbeta självständigt som sjukgymnast, - tillägnat sig kunskaper och färdigheter i sjukgymnastiska behandlingsmetoder och kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet, - utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående, - förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa samt kunna initiera och delta i hälsobefrämjande och förebyggande arbete. Sjukgymnasterna har tillfrågats om i vilken utsträckning deras nuvarande arbete ställer krav på allmänna, akademiska, patientrelaterade och organisatoriska färdigheter. De har 2 Utbildningsplanerna finns på utbildningens hemsida, I utbildningsplanen för 1993, med smärre revidering 1998, finns inga övergripande utbildningsmål beskrivna, endast mål relaterade till olika ämnes- och kunskapsområden. 6

7 också tagit ställning till hur nöjda de är med den färdighetsträning de fick i sin utbildning. Följande färdigheter ingår i undersökningen: Allmänna färdigheter - självständigt lösa problem - tänka kritiskt - argumentera och övertyga - göra skriftliga presentationer - göra muntliga presentationer - kommunicera på engelska Akademiska färdigheter - skriva artiklar och utredningar - förstå olika kulturyttringar - upptäcka och analysera etiska problem - anlägga ett samhällsperspektiv - arbeta med internationella frågor - vidareutveckla kunskaper inom ämnet (sjukgymnastik) - följa kunskapsutvecklingen - kritiskt analysera nya vetenskaplig fakta - arbeta i projekt Patientrelaterade färdigheter - ta upp anamnes - bedöma funktionsstatus - behandla olika funktionsproblem - skriva journal - vara sjukgymnastkonsult - hantera hjälpmedel - förklara för lekmän, icke specialister - instruera/utbilda - arbeta inom förebyggande hälsovård - hantera olika sociala situationer - hantera skillnader mellan kvinnor och män vad avser hälsa och sjukdomsmönster Organisatoriska färdigheter - arbeta inom team - handleda vårdpersonal - medverka i förändringsarbete på arbetsplatsen - vara arbetsledare - överblicka sjukvårdsorganisationen - tillämpa lagar och förordningar - tillämpa sjukvårdsekonomi - använda IT för olika syften Undersökningen, som är ett samarbete mellan Sjukgymnastutbildningen och Utvärderingsenheten vid Lunds universitet 3, baserades på enkäter till samtliga studenter som 3 Utvärderingsenheten vid Lunds universitet har tidigare medverkat i alumnundersökningar av brandingenjörer, biologer, samhällsvetare, humanister och läkare, se litteratur s 28 eller 7

8 avlagt examen vid Sjukgymnastutbildningen i Lund ht 1997, vt och ht 1998 samt vt 1999, dvs fyra studerandekullar. 4 Samtliga har följt utbildningen enligt det treåriga utbildningsprogram som antogs Enkäten distribuerades i slutet av augusti 2002, efter att resultaten från en provenkät analyserats. Denna skickades till 8 sjukgymnaster med samma utbildningsbakgrund och som avlagt examen åren strax före undersökningsgruppen. Två påminnelser skickades ut med två veckors mellanrum varav den sista innehöll ett nytt exemplar av enkäten. 5 För bearbetningen av enkätfrågor med bundna svarsalternativ svarade Utvärderingsenheten. De öppna frågorna och kommentarerna bearbetades av Ingegerd Höglund, f.d. studierektor och nuvarande studievägledare vid Sjukgymnastutbildningen. För denna rapport svarar Ingegerd Höglund och Utvärderingsenheten gemensamt. Presentation av de sjukgymnaster som har deltagit i enkätundersökningen Undersökningsgruppen bestod av 182 personer som varit yrkesverksamma 3-4 år. 144 svar inkom, vilket innebär en svarsfrekvens motsvarade 79%. 6 De svarandes ålders - och könsfördelning är representativ för undersökningsgruppen. 75% är kvinnor. Medelåldern för de 108 kvinnorna är 29 år och för de 35 männen 31 år. Av de som ingår i studien är 89% yrkesverksamma som sjukgymnaster. Flertalet av dessa är anställda inom offentlig sektor (tabell 2:1). Tabell 2:1. Inom vilken sektor arbetar du som sjukgymnast? andel (%) stat 2 kommun 18 landsting 64 privata sektorn 11 egenföretagare 3 annat 3 N=115 Drygt hälften av de yrkesverksamma sjukgymnasterna i studien har tillsvidareanställning (tabell 2:2). Ingen har angett arbetslöshet. Det är således en mycket hög förvärvsfrekvens bland de svarande. 7 4 För att hitta dessa personer användes studeranderegistret LADOK. Populationen bestod av sammanlagt 190 personer. Aktuella adresser erhölls genom PAR (Postens Adressregister). 182 personer fanns tillgängliga. 5 För att garantera anonymitet och samtidigt kunna skicka ut påminnelserna kodades adressetiketter och svarskuvertet med samma löpnummer. 6 Detta är en ovanligt hög svarsfrekvens om vi jämför med andra alumnstudier som gjorts vid Lunds universitet. Svarsfrekvensen har varierat mellan ca 60-70%. 7 HSV (2003) är en uppföljning som bygger på registerdata och i denna är förvärvsfrekvensen för examinerade sjukgymnaster 4-6 år efter examen ca 70%, övriga 30% var föräldralediga, studerade, arbetade utomlands eller var arbetslösa. SCB( 2002) som bygger på en enkätundersökning till examinerade visade att andelen arbetslösa sjukgymnaster var 1%. 8

9 Tabell 2:2. Vilken är din huvudsakliga sysselsättning just nu? andel (%) tillsvidareanställd 59 vikariat 28 arbetslös 0 egenföretagare 2 studerande 1 föräldraledig 9 N= personer arbetar inte som sjukgymnaster. Nio av dessa har angett studier som huvudsysselsättning. Här nämns bl.a., läkarutbildning, forskarutbildning inom fysiologi, studier i kognitionsvetenskap och systemvetenskap. Arbeten som anges är läkemedelskonsult, manager, controller, datatekniker, produktspecialist inom läkemedel, hjälpmedelskonsulent och egen företagare. De verksamma sjukgymnasternas medellön visar på skillnader mellan olika sektorer. Den sektor där flertalet sjukgymnaster i studien är anställda, landstinget, har den lägsta medellönen (tabell 2:3). Däremot är skillnaden mellan kommun- och privatanställdas medellön liten. Tabell 2:3. Vilken är din nuvarande bruttomånadslön (omvandlad till heltid)? medellön (kr) stat kommun landsting privata sektorn egenföretagare N=108 En majoritet valde sjukgymnastutbildningen på grund av intresse för området (tabell 2:4). Motiven skiljer sig åt mellan verksamma och ej verksamma sjukgymnaster. Var fjärde ej yrkesverksam har angett att de valde sjukgymnastutbildningen p.g.a. att de inte kom in på sitt förstahandsalternativ. Tabell 2:4. Varför valde du sjukgymnastutbildningen? yrkesverksamma ej yrkesverksamma sjukgymnaster (%) (%) av intresse utbildningen leder till ett yrke 3 kom inte in på förstahandsval 2 24 ändrade inriktning 3 6 annat 2 N= 125 N=17 9

10 Efter några år i arbetslivet är många tveksamma till om de skulle valt samma utbildning idag (tabell 2:5). Var fjärde yrkesverksam svarar ja, absolut på denna fråga. 14% av de yrkesverksamma och 71% icke-yrkesverksamma skulle inte valt samma utbildning. 8 Tabell 2:5. Om du påbörjar din högskoleutbildning idag, skulle du då valt sjukgymnastutbildningen? yrkesverksamma ej yrkesverksamma sjukgymnaster (%) (%) ja, absolut 23 6 ja, kanske nej, knappast 14 N= N=17 De främsta anledningarna till att sjukgymnasterna är tveksamma till sitt yrkesval är den låga ingångslönen och den dåliga löneutvecklingen. Ett annat skäl som anges är organisationsproblem inom offentlig sektor, hög stressnivå och yrkets låga status i förhållande till andra yrkesgrupper inom vården. Trots det är det flera som i enkätens öppna frågor och i kommentarer skriver att de trivs mycket bra med sitt yrke. Kommentarer ur enkäterna: - Tycker fortfarande att det är ett stimulerande yrke, fastän saker omkring (som lön och sjukgymnastens roll) inte alltid är de bästa. - Hade jag jobbat inom landstinget hade jag valt nej. Upplever den privata sektorn som enormt mycket bättre än landstinget. - Löneläget påverkar kanske mer mitt val idag än Om 10 år önskar flera yrkesverksamma sjukgymnaster arbeta inom privat sektor istället för inom offentlig (tabell 2:6). 84 % av sjukgymnasterna är idag offentliganställda. Endast 23% vill vara anställda inom offentlig vård i framtiden! 9 Tabell 2:6. Inom vilket av följande områden önskar du arbeta om 10 år? yrkesverksamma sjukgymnaster (%) offentlig vård 23 privat vård 31 undervisning 6 forskning 7 kombinationer av ovanstående 18 annat 15 N=124 8 I alumnundersökningarna av biologer, samhällsvetare och humanister har mellan 8 och 12% angett svarsalternativet nej knappast. I alumnundersökningen av läkare anger endast 7% att de inte skulle utbildat sig till läkare idag. Om vi jämför sjukgymnastalumnerna med resultaten ur Studentbarometern 2000, är sjukgymnaststudenterna mer positiva till sin utbildning. På frågan om de skulle rekommendera andra att välja samma utbildning, svarade endast 6% absolut inte. 9 I jämförelse med resultaten från läkarnas alumnundersökning (Thomé, Ahrstam, 2001) är detta en låg andel. Av läkarna kan 65% tänka sig att arbeta inom offentlig sektor. 10

11 3. Arbetslivets krav på kompetens och utbildningens färdighetsträning Sjukgymnasternas bedömning av arbetslivets krav Sjukgymnasterna har bedömt i vilken utsträckning det nuvarande arbetet ställer krav på allmänna, akademiska, patientrelaterade och organisatoriska färdigheter. Svarsalternativen har överförts till skalan 1-5, där 1 avser svarsalternativet inte alls och 5 alternativet väldigt mycket. 10 De färdigheter som de yrkesverksamma sjukgymnasterna upplever högst krav på i arbetslivet (> 3,50) redovisas nedan. allmänna färdigheter: självständigt lösa problem 4,7 tänka kritiskt 4,5 argumentera och övertyga 4,2 akademiska färdigheter: följa kunskapsutvecklingen 3,7 patientrelaterade färdigheter: bedöma funktionsstatus 4,5 skriva journal 4,5 behandla funktionsproblem 4,4 anamnes 4,2 förklara för lekmän 4,2 instruera/utbilda 4,0 vara sjukgymnastkonsult 3,8 hantera sociala situationer 3,8 organisatoriska färdigheter: arbeta i team 3,9 förändringsarbete på arbetsplatsen 3,7 IT för olika syften 3,5 Av de 34 olika färdigheter sjukgymnasterna bedömt, är således 15 mycket viktiga eller viktiga i arbetslivet. De färdigheter som det ställs lägst krav på (< 2,50) är främst akademiska färdigheter som att anlägga ett samhällsperspektiv, arbeta i projekt, skriva artiklar/ utredningar och att arbeta med internationella frågor. Låga krav ställs också på organisatoriska färdigheter som att överblicka sjukvårdsorganisationen, vara arbetsledare och kunskaper i sjukvårdsekonomi. 10 Jfr fråga 15 i frågeformuläret, se Bilaga. 11

12 Sjukgymnasternas bedömning av utbildningens färdighetsträning Resultat av frågan om hur nöjda sjukgymnasterna är med den träning de fått i de olika färdigheterna redovisas nedan. 11 I resultatredovisningen ingår såväl yrkesverksamma som icke yrkesverksamma sjukgymnaster. Den färdighetsträning som sjukgymnasterna är mest nöjda med (> 3,50) är allmänna färdigheter: tänka kritiskt 4,0 självständigt lösa problem 4,0 skriftliga presentationer 3,7 muntliga presentationer 3,6 akademiska färdigheter: kritiskt analysera vetenskapliga fakta 3,7 patientrelaterade färdigheter: anamnes 3,7 De färdigheter de är minst nöjda med (< 2,50) är främst patientrelaterade färdigheter: förebyggande hälsovård 2,5 hantera könsskillnader 2,4 vara sjukgymnastkonsult 2,3 hantera hjälpmedel 2,3 organisatoriska färdigheter: överblicka sjukvårdorganisationen 2,5 förändringsarbete på arbetsplatsen 2,4 handleda vårdpersonal 2,3 vara arbetsledare 2,2 sjukvårdsekonomi 2 När det gäller vissa av de organisatoriska färdigheterna är det flera sjukgymnaster som angett att färdighetsträning ej förekommit i utbildningen. Detta gäller framförallt färdigheter som att medverka i förändringsarbete på arbetsplatsen, arbetsledning, sjukvårdekonomi och IT-användning, vilka mer än 30% angett som ej förekommande i utbildningen. Kompetenskrav och färdighetsträning Hur överensstämmer kompetenskraven i arbetslivet och tillfredställelsen med den färdighetsträning sjukgymnasterna fått i sin utbildning? I diagrammen 1-4 (s 13-15) sammanställs sjukgymnasternas bedömningar av arbetslivets kompetenskrav och utbildningens färdighetsträning. Den, ur ett arbetslivsperspektiv, kanske mest intressanta delen av diagrammen är kvadranten längst upp till vänster. I detta fält finns de färdigheter som det ställs stora krav på i arbetslivet, men som tränas i mindre utsträckning under utbildningen. Dessa är således de färdigheter som måste förstärkas för att utbildningen i högre utsträckning ska svara mot kraven på arbetslivsanknytning. 11 Jämför fråga 16 i frågeformuläret, se Bilaga. 12

13 Sjukgymnastutbildningens styrkor, liksom många andra högskoleutbildningars, ligger främst i träningen av allmänna färdigheter som att självständigt lösa problem, kritiskt tänkande och skriftliga och muntliga presentationer (diagram 3:1, nedan). Utbildningen har svagheter främst när det gäller de patientrelaterade färdigheterna. Flertalet av dessa hamnar i kvadranten som visar dålig överensstämmelse mellan utbildning och arbetsliv (jfr diagram 3:3, s 14). 12 Organisatoriska färdigheter som att medverka i förändringsarbete, arbete i team och IT-användning skulle också behöva förbättras i utbildningen (diagram 3:4, s 15). Vad avser akademiska färdigheter är det framförallt förmågan att förstå olika kulturyttringar som behöver förbättras (diagram 3:2, s 14). Diagram 3:1 Allmänna färdigheter 5 Självständigt lösa problem Tänka kritiskt 4 Argumentera och övertyga Arbetslivskrav 3 Muntliga presentationer Skriftliga presentationer 2 Kommunicera på engelska Tillfredsställelse med utbildningen 12 Sjukgymnasterna i den här rapporterade alumnundersökningen är något mindre nöjda med den färdighetsträning de fått i framförallt att förklara för lekmän, icke-specialister än i SCB:s alumnundersökningar (SCB/Utvärderingsenheten, Lunds universitet, Inträdet på arbetsmarknaden 2002, SCB opubl.). 13

14 Diagram 3:2 Akademiska färdigheter 5 4 Följa kunskapsutvecklingen Arbetslivskrav 3 Förstå olika kulturyttringar Upptäcka och analysera etiska problem Vidareutveckla kunskaper Kritiskt analysera nya vetenskapliga fakta 2 Anlägga ett samhällsperspektiv Arbeta i projekt Arbeta med internationella frågor Skriva artiklar/utredningar Tillfredsställelse med utbildningen Diagram 3:3. Patientrelaterade färdigheter Arbetslivskrav Behandla funktionsproblem Förklara för lekmän Instruera/utbilda Sjukgymnastkonsult Hantera hjälpmedel Förebyggande hälsovård Hantera könsskillnader Skriva journal Hantera sociala sitationer Bedöma funktionsstatus Anamnes Tillfredsställelse med utbildningen 14

15 Diagram 3:4 Organisatoriska färdigheter 5 Arbetslivskrav 4 3 Förändringararbete Handleda vårdpersonal Arbeta i team IT för olika syften Lagar och förordningar 2 Vara arbetsledare Överblicka sjukvårdsorganisationen Sjukvårdsekonomi Tillfredsställelse med utbildningen 15

16 4. Kvinnliga och manliga sjukgymnasters perspektiv på utbildning och yrkesliv Kvinnliga och manliga sjukgymnaster i yrkeslivet Sjukgymnastutbildningen i Lund är, liksom flertalet andra vårdutbildningar, kvinnodominerad, även om andelen män successivt höjts till cirka 25%. För att kunna locka fler män till utbildningen, är det intressant att få kunskap om kvinnliga och manliga sjukgymnasters syn på utbildning och yrkesliv. Enligt Öhman (2001), som undersökt sjukgymnaststudenters syn på yrkesrollen ur ett genusperspektiv, finns det intressanta skillnader mellan kvinnor och män. Kvinnorna betraktade i hög grad yrket som ett vårdyrke, medan männen var mer orienterade mot förebyggande verksamhet inom idrott och fritid. Kvinnorna betraktade sjukgymnastens roll som behandlare och vägledare, medan männen betraktade den som tränare och entreprenör. Andelen kvinnliga sjukgymnaster i denna alumnundersökningen är 75%. När vi jämför kvinnor och män finner vi vissa skillnader. Samtliga jämförelser nedan bygger på svaren från de yrkesverksamma sjukgymnasterna. Andelen yrkesverksamma är, som tidigare nämnts hög. Den är emellertid högst bland kvinnorna. 92% av kvinnorna och 77% av männen i undersökningen arbetar som sjukgymnaster. Kvinnliga och manliga sjukgymnaster skiljer sig något åt när det gäller huvudsaklig sysselsättning (tabell 4:1). Både tillsvidareanställning och vikariat är vanligare bland männen och det är enbart kvinnorna som är föräldralediga. Tabell 4:1. Huvudsaklig sysselsättning, andel kvinnor och män i olika sektorer. kvinnor (%) män (%) tillsvidareanställd vikariat egen företagare 1 4 studerande 1 föräldraledig 12 N=99 N=27 En högre andel män är anställda inom den privata sektorn (tabell 4:2). Under alternativet annat har en del angett vilken bransch man arbetar inom eller en enskild arbetsplats. Tabell 4:2. Andel kvinnliga och manliga sjukgymnaster inom olika sektorer. kvinnor (%) män (%) stat 2 kommun landsting privat 9 19 egen företagare 1 4 annat 1 N=87 7 N=27 16

17 Medellönen efter 3 4 år i arbetslivet är kr för de kvinnliga och kr för de manliga sjukgymnasterna. En viktig förklaring till detta främst är de stora löneskillnaderna mellan kvinnor och män inom sektorerna (tabell 4:3). Tabell 4:3. Kvinnliga och manliga sjukgymnasters medellön per sektor. Medellön (kr) kvinnor, N=82 män, N=25 stat kommun landsting privata sektorn egenföretagare En förhållandevis låg andel skulle gjort samma val av högskoleutbildning om de valt idag (tabell 4:4). Flertalet kvinnor och män uttryckte således en viss tvekan inför sitt val av sjukgymnastutbildningen. Av kommentarerna kan vi utläsa ett stort missnöje främst med löneutveckling, status och karriärmöjligheter hos både kvinnor och män. Tabell 4:4. Om du påbörjat din högskoleutbildning idag, skulle du då valt sjukgymnastutbildningen? kvinnor (%) män (%) ja, absolut ja, kanske nej knappast 14 N=98 11 N=27 Om sjukgymnasterna i undersökningen får sin önskan uppfylld, kommer en betydligt högre andel om 10 år att arbeta inom den privata vården. 13 Detta gäller både de kvinnliga och manliga sjukgymnasterna (tabell 4:5). En stor andel, framförallt av männen, har angett alternativet annat. En del önskar kombinera sjukgymnastverksamhet med undervisning eller forskning, andra vill byta bransch och yrke. Tabell 4:5. Inom vilket av följande områden önskar du arbeta om 10 år? kvinnor (%) män (%) offentlig vård 28 7 privat vård undervisning 6 forskning 7 4 kombinationer av ovanstående annat 13 N=96 30 N=27 På frågan om hur väl upplevelserna som yrkesverksam överensstämmer med den bild av yrket som förmedlats i utbildningen anger 79% av kvinnorna och 85% av männen att bilden måttligt eller fullständigt överensstämmer med upplevelserna i yrkeslivet. Patienter har oftast en mer komplicerad sjukdomsbild än vad utbildningen vill på- 13 Öhman 2001 har undersökt sjukgymnaststudenter och deras syn på yrkesrollen under utbildningens första år. Hon fann då att flertalet ville ha anställning inom privat sektor. 17

18 skina, skriver en av de kvinnliga sjukgymnasterna. Ett par av de manliga kommenterar att de tycker att utbildningen är för vårdfokuserad. Både kvinnliga och manliga sjukgymnaster ger uttryck för ett stort utbildningsintresse, främst vad gäller specialistutbildning och fortbildning (tabell 4:6). Kvinnorna visar ett något större intresse än männen. Vid jämförelser mellan sjukgymnaster i olika sektorer i arbetslivet, är utbildningsintresset störst bland landstingsanställda kvinnor. I tabellen anges hur stor andel kvinnor och män som bedömt sitt intresse för utbildning som minst 4 på en 5-gradig skala från mycket litet till mycket stort. Tabell 4:6. Utbildningsintresse kvinnor (%) män (%) intresse för forskarutbildning intresse för magisterutbildning intresse för specialistutbildning intresse för fortbildning 91 N=98 84 N=26 Krav i yrket och bedömning av utbildningen De kvinnliga och manliga sjukgymnasterna har delvis olika upplevelser av kraven i yrkeslivet. Männen upplever i regel lägre krav än kvinnorna, med undantag endast för akademiska färdigheter som att kritiskt analysera vetenskapliga fakta och följa kunskapsutvecklingen. Detta tyder på att manliga sjukgymnaster delvis har andra arbetsuppgifter än kvinnliga. Detta är emellertid en fråga som kräver ytterligare undersökning, då sjukgymnasterna endast besvarat frågan om vilken sektor de arbetar inom. Specifika arbetsuppgifter har inte kartlagts. Kvinnorna har angett något högre krav (minst 0,5 enheter högre på en 5-gradig skala) när det gäller patientrelaterade färdigheter som att hantera hjälpmedel, instruera/utbilda, organisatoriska färdigheter som att arbeta i team och ha insikt i sjukvårdekonomi. De upplevde också högre krav i de akademiska färdigheterna att arbeta i projekt samt upptäcka och analysera etiska problem. Vad gäller de allmänna färdigheterna är det främst muntliga presentationer där kraven är högre. Trots upplevelserna av lägre krav i yrkeslivet, är männen i mindre omfattning än kvinnorna nöjda med utbildningen, med undantag för träningen i muntlig och skriftlig presentation samt att hantera hjälpmedel. Framförallt i färdigheter som ta upp anamnes, förstå olika kulturyttringar samt upptäcka och analysera etiska problem är männen mindre nöjda med utbildningen (skillnaden är 0,5 enheter eller högre på en 5-gradig skala). En låg andel kvinnor och män i undersökning är inte verksamma som sjukgymnaster. Dessa 9 kvinnor och 8 män arbetar i högre grad inom privat sektor (29%) och är i betydligt högre utsträckning egna företagare (14%). Kvinnorna arbetar bl.a. som konsulenter inom läkemedel och hjälpmedel, produktspecialister eller bedriver studier inom andra ämnen. Männen arbetar bl.a. som datatekniker, controller, projektledare eller studerar. I flera av dessa anställningar antar vi att sjukgymnastutbildningen varit en viktig merit. 18

19 5. Sjukgymnasternas synpunkter på utbildningens innehåll och arbetsformer Kunskaper från grundutbildningen Sjukgymnasternas bedömning av kunskaperna från grundutbildningen framgår av diagram 5:1. Sammanfattningsvis konstateras att: 14 - Kunskaperna inom de medicinska ämnesområdena (anatomi, fysiologi och medicinska ämnen) anses generellt som mest tillfredsställande. - I huvudämnet sjukgymnastik får den teoretiska delen godkänt av flertalet medan den kliniska delen, praktiken, är man mer kritisk till. - Inom ämnesområdet Samhälls- och beteendevetenskap ligger medelvärdena lågt i förhållande till vad som motsvarar kraven i yrkeslivet. Diagram 5:1. Hur bedömer du att dina kunskaper från grundutbildningens 120 poäng motsvarat kraven som ställts på dig som yrkesverksam sjukgymnast? helt och hållet i viss utsträckning inte alls Sjukgymnastik - teori 60 p Sjukgymnastik - klinik 22 p Anatomi, biomekanik 8 p Fysiologi, klinisk fysiologi 10 p Vidareutbildning Intresset för vidareutbildning är mycket stort, se diagram 5:2. Vid jämförelse av utbildningsintresset sektorsvis framgick, att de landstingsanställda uttrycker störst intresse för magister- och specialistutbildningar. Grundutbildningen är bred och utan specialisering. Specialistutbildning, vidareutbildning och fristående kurser är därför starkt efterfrågat. Utbudet av fristående kurser vid Lunds universitet inom sjukgymnastik betecknas 14 Resultaten speglas även i de fria kommentarerna, jfr Kap 6 Utbildningens styrkor och svagheter. 19

20 som mycket dåligt i jämförelse med andra utbildningsorter. Uppdragsutbildningar inom universitet/högskola har blivit vanligare, men här fordras det att det finns en arbetsgivare som känner utbildningsansvar. Det finns ett rikt utbud av kortare kurser arrangerade av yrkessektioner eller privata kursgivare. Dessa kurser anses av många alltför dyra om inte arbetsgivaren eller företaget hjälper till med finansiering. Kommentarer ur enkäterna: - Tycker att Lund har ett mycket dåligt utbud av poängkurser för färdiga sjukgymnaster. - Mycket svårt att läsa vidare i Lund Det finns inga vettiga kurser och om de finns kostar de alldeles för mycket. Jämför med sjuksköterskorna!! De tar snart över allt. - Vidareutbildning är ett krav för att kunna prestera sitt yttersta inom olika områden. - Tid och pengar hindrar, dåligt med fortbildning på arbetsplatsen. - Problemet är att det sällan ges tid för detta det blir fritiden som går åt. Dessutom syns det knappt i lönekuvertet om man gör en magister. Vidareutbildning kan vara en strategi för att höja lön och status. - Allt för att höja status och lön. - Jag vill bli bättre praktiskt, specialistutbildning är ett bra sätt att få upp lönerna. Diagram 5:2. Andelen mycket intresserade av fort- och vidareutbildning. 100% 75% 50% 25% 0% Forskarutbildning Magisterutbildning Specialistutbildning Fortbildning Arbetsformer Sjukgymnasterna fick ta ställning till frågan om de haft nytta av Problembaserat Lärande (PBL) i sin yrkesverksamhet. PBL är en viktig pedagogisk arbetsform i utbildningen. Arbetsformen är resurskrävande och fordrar såväl engagemang som metodkunskaper av basgruppsläraren för ett lyckat resultat. Flertalet är nöjda med PBL som pedagogisk arbetsform och har haft nytta av det i sitt arbete eftersom det liknar sjukgymnastens arbetssätt i klinisk verksamhet. Detta speglas i såväl svaren på frågan (medelvärde 3.8 på en 5-gradig skala) som i kommentarerna. Problemlösning, kritiskt tänkande, informationssökning och samarbete anges som fördelar. 20

21 - Självständigt kritiskt tänkande är livsviktigt i yrket. - I vanliga livet måste du söka svaren själv. Det är ingen som serverar dig dom. Man vet hur och var man kan söka. Man är inte rädd. - Att tänka fritt kring ngt är bra att lära sig samt att du kan leta info på många håll. - Ja för det kliniska tänkandet och social övning för att kunna arbeta i grupp (basgrupp). - Man lär sig att det finns fler lösningar än en. Man låser sig inte på ett problem. - PBL- tänkandet med kritiskt och analyserande upplägg har stämt väl överens med hur man arbetar som sjukgymnast i sin yrkesroll. - PBL var bra, bidrar till problemlösning och kritisk granskning vilket underlättar sedan i arbetslivet. Jag tycker att det var bra att det förekom både traditionella föreläsningar och PBL. De som är kritiska till metoden anger tidsspillan och för lite hjälp. - Mycket tid lades ned på detta onödig o dyrbar tid. Det hade varit betydligt bättre med egenstudier. - Vet inte kanske. Uppskattade det inte under utbildningen man fick för lite hjälp kände mig mer vilsen än att det stärkte mig. Examinationer Examinationer är en viktig del i utbildningen eftersom de styr såväl studiestrategi som lärande. På frågan om i vilken utsträckning sjukgymnasterna anser att examinationerna under sjukgymnastutbildningen fokuserade sådana kunskaper som de behöver som yrkesverksam sjukgymnast framgår det, att sjukgymnasterna är ganska nöjda (medelvärde 3.4 på en 5-gradig skala). Verklighetsanknutna examinationsformer med problemlösning får beröm. - Hade önskat fler probleminriktade tentor jämförbara med Triple Jump 15 samt fler praktiska tentor innehållande mer än ett problem eller område åt gången. - Triple Jump var mkt bra det är önskvärt med fler fallbaserade tentor gärna på riktiga patienter. - De teoretiska och praktiska examinationerna bör knytas samman mer. - För lite fokus på hantverket. - Behövs mer helhetstänkande. Detaljfrågor är inte populärt. - Tycker vi haft för mycket specifik kunskap inom kirurgi ex olika operationsmetoder, proteser, snitt mm. Hade varit bättre med specifika behandlingsmetoder det andra skiftar beroende på var man jobbar det lär man då. - Petigt med detaljer om saker som man kan slå upp i verkligheten ex normal ledrörlighet. 15 Triple Jump är en heldagsexamination i tre steg baserad på ett patientfall och en sjukgymnastjournal. Steg 1: Problemställningar och inlärningsbehov formuleras. Steg 2: Självstudier. Steg 3: Muntlig redovisning med målsättning, behandlings- och utvärderingsförslag. I redovisningen ingår även presentation och granskning av de källor som använts. Examinationen avslutas med studentens självvärdering och att läraren ger feedback. 21

22 6. Sjukgymnasternas bedömningar av utbildningens styrkor och svagheter För att få ytterligare information om hur sjukgymnasterna ser på sin utbildning ombads de att beskriva utbildningens starka och svaga sidor i ett par avslutande öppna frågor. Utbildningens styrkor Totalt besvarade 63 (44 %) sjukgymnaster denna fråga. Många framhåller bredden i utbildningen och att den ger en god teoretisk grund. Bedömning av kunskaperna från grundutbildningen framgår av diagram 5:1 (s 19). - Sjukgymnastutbildningen är en mycket bred utbildning. Man har möjlighet att arbeta med mycket efteråt tack vare detta. Det sorgliga är att man kommer att syssla med ett smalt område varvid man känner att en stor del av ens kunskaper bleknar. - Otroligt bred utbildning med tonvikt på teamarbete, självständigt tänkande. - Relevanta föreläsningar, Det breda perspektivet, Den kliniska färdighetsträningen, Väl valda praktikplaceringar/områden (neurologi ortopedi mfl) PBL. - Vi får med oss den diagnostiska biten mycket bra. - Grundlig utbildning anatomi och fysiologi, medicinska ämnen kunde varit mer. - Bra att kritiskt granska behandlingsmetoder för vad vi gör och varför. Behovet av att utvärdera våra behandlingsresultat. Lärarna som har klinisk förankring får beröm. Klinisk anknytning och verklighetsförankring framhålls i många kommentarer. - Lärare som hade sjukgymnastarbete vid sidan av var generellt sett duktiga på att knyta samman kunskaperna med verkligheten. - Bra med de externa föreläsarna/experterna som på ett proffsigt sätt belyser sjukgymnastisk kompetens ur ett sjukgymnastperspektiv. - Bra att de flesta kliniska undervisarna hämtades utifrån. På något vis var de mer professionella och gav en bättre bild av sjukgymnastens yrkesroll jämfört med de som är anställda på institutionen. Förslag - För att arbeta på institutionen borde man kräva att lärarna ska ha arbetat först 5-10 år som sjukgymnast innan de får börja undervisa. Helst en viss procent kliniskt. Klinisk utbildning får, även om den anses kort, positiva omdömen. Den kliniska delen i utbildningen, praktiken, upplevs som mycket viktig. Att många önskar mer praktik kan vara en tolkning av de lägre värdena för sjukgymnastik klinik, i diagram 5:1 (s 19). - Den kliniska delen var mycket bra. 22

23 - Kvaliteten på praktiska delar i utbildningen (manuella färdigheter och praktikplatser) var bra även den teoretiska delen av den kunskapen som man kunde knyta till praktikplatser och utbildning i manuella färdigheter var bra. - Bra med mycket praktik och att denna innefattar så mycket som möjligt tex att alla skulle göra neuro, rörelse-stöd samt andn-cirk inom slutenvården. - Den lär ut en helhetssyn inom vården (undersökning och behandling) som många andra vårdgivare saknar. Utbildningens svagheter Totalt besvarade 93 (65 %) sjukgymnaster denna fråga. Obalans i avvägningen mellan undersökning och behandling samt teori och praktik Här återfinns majoriteten av de kritiska kommentarerna (25 %). Flertalet önskar mer färdighetsträning beträffande behandling och att utbildning inom klinisk verksamhet utökas. - För lite konkret sjukgymnastik/praktiska kunskaper. Visst har vi teoretisk grund att stå på men hur vi praktiskt arbetar som sjukgymnast visste man för lite om. - Minimalt fokus på behandling, vilket ju ändå är det viktiga (ofta) för patienten. Vi blev bra på anamnes och status och teori men när det kom till behandling fick man inte så mycket med sig. - Behandlingsstrategier man lär sig att analysera problemet men ej lösa det. - Mer praktik hade man haft nytta av. Praktik inom hemsjukvård och äldrevård saknades. - Den vetenskapliga metodiken tar alltför stort utrymme, våra kliniska färdigheter blir mycket lidande av detta och det är väl ffa detta som en sjukgymnasten skall jobba med. - Ingen fokusering på nyaste forskningsrönen dvs behandling av funktionsproblem. Tydligare koppling mellan Sjukgymnastik och Samhälls- och beteendevetenskap Professionella färdigheter inom pedagogik, psykologi efterfrågas av många. Bristande kunskaper i t.ex. marknadsföring och samverkan med andra yrkeskategorier tas även upp som svagheter i utbildningen. - Mer utbildning inom beteendevetenskap psykologi och psykiatri. - Mer pedagogik behövs, träning i patientundervisning hur man bäst motiverar patienter etc, presentationsteknik.mer mediekunskap tycker jag hade varit bra. - Bättre kunskap om sjukvårdens uppbyggnad alla har inte jobbat inom vården tidigare. - Företagsekonomi o marknadsföring vore också bra tillägg i utbildningen. - Ledarutbildning, övertyga argumentera samt teamarbete. - Ökat samarbete med andra studenter tillhörande yrkesgrupper inom vården vore bra tex gemensamma föreläsningar, bättre teamarbete och samverkan. 23

24 Kritik av utbildningens uppläggning Den schemalagda tiden i proportion till självstudier är viktigt med tanke på studenternas eget ansvar och arbetsbörda. Det är också viktigt att lyssna till studenterna. - För lite tid till studier, för mycket schemalagd tid. - För mycket obligatorisk närvaro. - Korvstoppningstekniken är ju känd sedan länge att inte fungera särskilt väl, varför inte ändra på det. - Olika förslag vi kom med för att förändra saker och ting (tidsmässig planering, tentor mm) togs aldrig på allvar. Övriga kommentarer Under rubriken Övrigt förekom fria kommentarer i 59 svar (41 %). Många av kommentarerna, främst under styrkor eller svagheter, har åtgärdats. Här finns emellertid synpunkter som utbildningsansvariga kan ta till sig som tips inför framtida planering. Att utbildningen bör utökas är ett starkt önskemål. Det fjärde utbildningsåret som diskuteras i utbildningskretsar aktualiseras i undersökningen. - Förlänga utbildningen och på så sätt höja statusen. - Hade varit bra med ett AT- år eller kontinuerlig patientkontakt under hela utbildningen tex mottagning på skolan. - Upplägget borde vara att den fortsätter efter 3 år med praktik/tjänst lik AT vid den arbetsplats man börjar på. I den tjänstgöringen ska ingå vidareutbildning för området man arbetar inom. Det bör resultera i en ny titel: sjukgymnast. För att höja status och lön och mer likna den verklighet vi befinner oss i. - Behövs mer praktik. Gör utbildningen 4-årig istället, sista året med mycket praktik. - Det behövs mer praktik med handledning varför inte ett AT-år. Förslag på kurser i grundutbildningen De förkortningar och specificeringar av kurser som förekommer nedan är ofta yrkesspecifika och avser olika behandlingsmetoder. - Dåligt med urval av elektiva kurser och dåligt utbyte (möjlighet till) mellan kurser på andra sjukgymnastutbildningar. - Valbara kurser som tex akupunktur, företagssjukgymnastik, hälsofrämjande sjukgymnastik, förebyggande sjukgymnastik. - De kunskaper jag förvärvat via vidareutbildning inom OMI är sådana jag tycker skulle vara självklara att ha med redan från grundutbildningen. Om vi ska konkurrera med naprapater, kiropraktorer måste vi också höja våra specifika kunskaper som sjukgymnastkår. - Hade gärna lärt mig specifik behandlingsmetod/teknik (ex MET, OMT, Feldenkrais osv) för att känna mig lite mer säker. Akupunktur är ofta ett krav inom Primärvård och Privat 24

25 Bra om detta kunde finnas i grundutbildningen. Ta in patienter på skolan för behandling som tex i Norges utbildning. Yrkesroll i förändring Det framhålls av många att innehållet i utbildningen bör anpassas till verkligheten och att den blivande yrkesrollen förstärks. - Vi borde lära oss mer yrkesstolthet samt att slå vakt om vårt yrke. - Mer vikt bör läggas på sjukgymnastrollen som konsult och rådgivare gentemot patient, anhörig, vårdpersonal (pedagogik, arbetsledning, kommunikation). Anpassa utbildningen mer efter verkligheten. Förbättrad kunskap om hjälpmedel behövs. - Viktigt att förtydliga vår roll, vad som är vårt ansvar som sjukgymnast. Vad förväntar sig annan vårdpersonal att vi ska göra - handledning ergonomi. Det skulle ha ingått i utbildningen att gå en förflyttningskurs, samt lyftutbildning. - Satsa mer på prevention o hälsoarbete för att få nya sjukgymnastroller o arbetssätt för oss sjukgymnaster. - Tycker inte att man fick komma in i sin yrkesroll och bli säker på utbildningen. - Utbilda blivande sjukgymnaster i marknadsföring. Vi är för dåliga på att marknadsföra oss. Visa på möjligheten att arbeta privat för stora företag - under utbildningen fick man mest för sig att jobben endast finns inom kommun vilket inte stämmer alls. Kasta ett öga på naprapatutbildningen, där lär man att marknadsföra sig. 25

26 7. Avslutande reflektioner ur ett utbildningsperspektiv Den teoretiska kunskapen i ämnet sjukgymnastik är under stark utveckling. I undersökningens öppna frågor finns kommentarer om teoretisering och forskningsanknytning. Teori och forskning måste föras ut på fältet och få klinisk förankring. Majoriteten av sjukgymnasterna arbetar och kommer att arbeta inom klinisk verksamhet och har stort behov av att vara kunniga inom området. För att förstärka integreringen mellan teori och praktik behövs det fler lärare med klinisk anknytning. Inrättande av såväl kliniska lektorat som kliniska adjunktstjänster vore ett led i denna strävan. Avvägningen mellan teori och praktik är en alltid lika aktuell fråga. Mer utbildning i det kliniska arbetet, verklighetsförankrad färdighetsträning, efterlyses av många i undersökningsgruppen med önskemål om mer specifik träning beträffande sjukgymnastiska åtgärder och behandlingsmetoder. Det finns även önskemål om ökad insikt i yrkesrollen vilket inkluderar professionellt förhållningssätt och tyst kunskap. Detta innebär mer patientrelaterade färdigheter och tillgång till riktiga patienter. En förlängd klinikbaserad utbildning med AT-år, allmäntjänstgöring i likhet med läkarna, önskas av många. Tillgången till praktikplatser och handledning utgör dock stora svårigheter i nuläget. Introduktionsprogram för nyexaminerade eller stöd från äldre kollega, mentor, på arbetsplatsen skulle i väntan på detta underlätta och ta bort en del av den osäkerhet som finns. Förlängd grundutbildning till magisternivå diskuteras och kan bli en realitet inom en nära framtid. Kunskaper inom Samhälls- och beteendevetenskap efterfrågas. Pedagogik, psykologi, etik, kulturella - och sociala frågor bör få ökat fokus i utbildningen. Behov av kunskaper inom organisation och ledarskap måste även uppmärksammas även om intresset är svagt enligt undersökningen. Om andra yrkeskategorier tar hand om olika ledningsfunktioner, förlorar sjukgymnasterna en del av det inflytande och status som eftersträvas. Ur undersökningen kan även noteras att endast ett fåtal studenter varit engagerade i kårarbete och att det ses som en tveksam merit. 90% av de yrkesverksamma sjukgymnasterna har valt utbildningen av intresse och de flesta trivs med yrket även om lön, status och karriärmöjligheter borde bli bättre. Arbetsgivare inom offentlig vård kritiseras. Löneläge och löneutveckling är det som dominerar när man i dag är tveksam till sitt yrkesval. Att endast 23% av de som är yrkesverksamma som sjukgymnaster i undersökningsgruppen svarar att de absolut skulle valt sjukgymnastutbildning i dag känns alarmerande. Männen är mest tveksamma och 23 % arbetar redan inom annan verksamhet. Om det är förväntningarna på yrkets innehåll - inte bara status, lön och karriärmöjligheter - som inte infriats är yrkesvägledning och tidig information om yrkesrollen en strategi för att skapa realistiska förväntningar inför arbetslivet. Möjligheter till vidareutbildning är ett framträdande önskemål. Grundutbildningen är bred och utan specialisering. Utbudet av fristående kurser i Lund är mycket dåligt i jämförelse med andra utbildningsorter. Här har Lunds universitet stort ansvar med tanke på kunskapsutveckling och det livslånga lärandet. Uppdragsutbildningar finansierade av arbetsgivaren är inte tillgängliga för alla, eftersom det fordras en fast anställning. 26

27 Förutom den teoretiska kunskapsutvecklingen kommer yrkets utveckling att bero på den sjukvårdspolitik som förs i offentlig vård inom kommuner och landsting, på ökade möjligheter till privat verksamhet och inte minst på den enskilda sjukgymnasten kreativitet och framåtanda. Nya yrkesområden och möjlighet till specialisering måste utvecklas i likhet med de önskemål som framkommer i undersökningen. Men även yrkesprofilering och yrkesstolthet är ett måste om sjukgymnasterna ska kunna hävda sin kompetens. Utbildningen, men framför allt den enskilda sjukgymnasten och yrkeskåren, har gemensamt ansvar för hur sjukgymnasterna marknadsför sin kompetens gentemot samhället och andra yrkeskategorier. Detta kan inverka på den statushöjning som efterlyses. Förändringar i samband med kursplanerevisionen och alumnundersökningen Syftet med kursplanerevisionen under 2002 var att kvalitetssäkra, förnya och uppdatera utbildningen utifrån synpunkter i de senaste årens utvärderingar och dagens strukturomvandling inom offentlig vård. En del förändringar, föreslagna i denna alumnundersökning, är redan genomförda. Planerade förändringar i kursplanearbetet har bekräftats. Innehållsmässigt kommer det att bli ökat fokus på psykosomatik, förebyggande vård, äldrevård och vetenskaplig metodik i form av poängsatta kurser. Dessa kan också bli tillgängliga för yrkesverksamma sjukgymnaster. Det finns en strävan att beteendevetenskapliga ämnen, som ligger som en strimma genom utbildningen, ska få större tyngd genom mer pedagogik och psykologi i form av tex ökad träning i muntlig och skriftlig kommunikation. Arbete i team bör utvecklas genom möten med andra yrkeskategorier inom vården. Utbildningsavdelningar (inom ortopedi och kirurgi i Lund) samt Samverkansdagar inom Medicinska fakulteten tillsammans med andra utbildningar (arbetsterapeut-. logoped-. läkar-. sjuksköterske- och sjukgymnastutbildningen) är sedan ett par år ett led i detta. Gästföreläsare i teoriavsnitten samt ökat utbud av valbara kurser, även tvärprofessionellt, är andra möjligheter som bör uppmärksammas ytterligare. En introduktionskurs, Sjukgymnastik som ämne och profession, fokuserar tidigt på yrkets innehåll och möjligheter. Inom ramen för den kliniska utbildningen är en portfolio, kompetensportfölj, under utarbetande för att skapa reflektion över yrkesrollen och ökad integrering mellan teori och praktik. Självstyrt lärande med PBL är den huvudsakliga arbetsformen termin 1 (tidigare från och med termin 2). Den schemalagda tiden har reducerats till att omfatta cirka 12 timmar per vecka och ett par kurser kommer att vara IT-baserade. Önskemålen om anpassning till arbetslivets krav med utökad klinisk utbildning har ej kunnat tillgodoses eftersom tillgången till praktikplatser är problematisk. Viktiga förändringar som gjorts inom detta område är tidig patientkontakt med organiserade besök i sjukgymnastisk verksamhet under första läsåret, fördelning av praktikavsnitten enligt vårdkedjan, samt klinisk utbildning inom kommunsjukvård i den senare delen av utbildningen. Slutligen Ett stort tack till alla sjukgymnaster som medverkat i denna alumnundersökning och för de många kommentarerna (ca 500) som gett utbildningsansvariga goda råd och tips inför framtida planering. En avnämarundersökning skulle vara mycket intressant att göra som nästa steg i utbildningens kvalitetsutveckling. 27

28 Litteratur Armgard B, Fasth E, Nelsson O (2002) Humanistiska studier och arbetslivet - Uppföljning av studenter efter avslutad utbildning, Utvärderingsenheten, Lunds universitet, Rapport nr 2002:217 Fasth E, Nilsson-Lindström M (2002) Brandingenjörer i arbetslivet - en undersökning av dem som genomgått brandingenjörsutbildning och några av deras arbetsgivare, Utvärderingsenheten, Lunds universitet, Rapport nr 2002:213 Holmström E, Johnsson B, Lundbladh K, red (1993) Sjukgymnastik i historisk belysning, Studentlitteratur, Lund 1993 Högskolelagen SFS 1992:1434 Högskoleförordningen SFS 1993:100 Bilaga 2: Examensordning Högskoleverket (1997) Högskoleutbildningar inom vård och omsorg - en utredning, HSV:s rapportserie 1997:2 R Högskoleverket (2000) Högskoleutbildningar inom vård och omsorg en uppföljande utvärdering, HSV:s rapportserie 2000:5R Högskoleverket (2003) Etableringen på arbetsmarknaden, HSV:s rapportserie 2003:7 R Nilsson-Lindström M, Persmark L (2002) Biologer i arbetslivet - en alumni- och avnämarundersökning, Utvärderingsenheten, Lunds universitet, Rapport nr 2002:216 SCB/Utvärderingsenheten Lunds universitet, Inträdet på arbetsmarknaden 2002, SCB opubl Studentbarometern 2000, Utvärderingsenheten, Lunds universitet, Rapport nr 2000:209 Thomé G, Ahrstam A (2001) Når läkarutbildningen de resultat som yrkeslivet förväntar? - en alumniundersökning, Medicinsk pedagogik, Medicinska fakulteten, Lunds universitet, Rapport nr Torper U (2002) Samhällsvetare i arbetslivet, Uppföljning av studenter efter avslutad utbildning, Utvärderingsenheten, Lunds universitet, Rapport nr 2002:218 Utbildningsprogram i Sjukgymnastik 120 poäng, Medicinska fakulteten, Lunds universitet 1993 Utbildningsprogram i Sjukgymnastik 120 poäng, Medicinska fakulteten, Lunds universitet 2002 Öhman, A (2001) Profession on the move- Changing conditions and gendered development in physiotherapy, Avhandling Umeå universitet

29 + Bilaga + Sjukgymnastutbildning och yrke Sätt kryss i rutan för valt svarsalternativ. Texta tydligt. Enkäterna kommer att scannas in för bearbetning. Använd helst kulspetspenna med svart eller blå färg, som underlättar avläsningen. Bakgrundsuppgifter 1. Kön kvinna man 2. Födelseår Antagen till sjukgymnastutbildningen i Lund ht 19 vt När tog du din sjukgymnastexamen? Höstterminen 1997 Vårterminen 1998 Höstterminen 1998 Vårterminen Har du tagit ut sjukgymnastlegitimation? Ja Nej 6. Har du påbörjat magisterstudier? Ja Nej 7. Arbetar du som sjukgymnast? Ja Nej Om nej, vad arbetar du som? 8. Vilken är din huvudsakliga sysselsättning just nu? Tillsvidare anställd Vikariat Egen företagare Arbetslös (gå vidare till fråga 11 sidan 2) Studier Föräldraledig (gå vidare till fråga 11 sidan 2) Annat, vad? 9. Inom vilken sektor arbetar du som sjukgymnast? Stat Kommun Landsting Privata sektorn Egen företagare Annat Lunds universitet, september

30 Vilken är din nuvarande bruttomånadslön (omvandlad till heltid) kronor/månad 11. Var du under din studietid engagerad i kårarbete? Ja Nej Har du upplevt detta engagemang som en merit? Ja Nej 12. Varför valde du sjukgymnastutbildningen? Ange endast ett alternativ. Av intresse Utbildningen leder till ett yrke Jag kom inte in på mitt förstahandsval Ändrade inriktning, från vad? Annat, vad? 13. Om du påbörjat din högskoleutbildning i dag, skulle du då valt sjukgymnastutbildning? Ja, absolut Ja, kanske Nej, knappast Varför? Kunskaper 14. Hur bedömer du att dina kunskaper från grundutbildningens 120 poäng motsvarat kraven som ställts på dig som yrkesverksam sjukgymnast inom ämnesområdena? Sjukgymnastik, teori (60p) Sjukgymnastik, klinik (22p) Anatomi, biomekanik (8p) Fysiologi, klinisk fysiologi (10p) Inte alls Medicinska ämnen (10p) (kirurgi, medicin, ortopedi, neurologi, patologi, reumatologi..) Samhälls-beteendevetenskap (10p) (pedagogik, psykologi, kultur, etik, administration, ledarskap ) I stor utsträckning 2

31 + + Arbetsuppgifter (denna fråga besvaras av alla som förvärvsarbetar) 15. I vilken utsträckning innefattar ditt nuvarande arbete att du skall kunna inte alls väldigt mycket * ta upp anamnes * bedöma funktionsstatus * behandla olika funktionsproblem * vara sjukgymnastkonsult * hantera hjälpmedel * skriva journal * förklara för lekmän, icke-specialister * instruera/utbilda * arbeta inom förebyggande hälsovård * arbeta i team * handleda vårdpersonal * medverka i förändringsarbete på arbetsplatsen * vara arbetsledare * överblicka sjukvårdsorganisationen * tillämpa lagar och förordningar * tillämpa sjukvårdsekonomi * använda IT för olika syften * självständigt lösa problem * tänka kritiskt * argumentera och övertyga * göra skriftliga presentationer * göra muntliga presentationer * kommunicera på engelska * vidareutveckla kunskaper inom det sjukgymnastiska ämnesområdet * följa kunskapsutvecklingen inom ämnet * kritiskt analysera ny vetenskaplig fakta * skriva artiklar/utredningar * arbeta i projekt * hantera skillnader mellan kvinnor och män vad avser hälsa och sjukdomsmönster * hantera olika sociala situationer * förstå olika kulturyttringar * upptäcka och analysera etiska problem * anlägga ett samhällsperspektiv * arbeta med internationella frågor * Annat, vad? 3

32 + + Grundutbildningen (denna fråga besvaras av samtliga) 16. Hur bedömer du den träning du fick i din sjukgymnastutbildning vad gäller att kunna förekom mycket mycket inte missnöjd nöjd * ta upp anamnes * bedöma funktionsstatus * behandla olika funktionsproblem * vara sjukgymnastkonsult * hantera hjälpmedel * skriva journal * förklara för lekmän, icke-specialister * instruera/utbilda * arbeta inom förebyggande hälsovård * arbeta i team * handleda vårdpersonal * medverka i förändringsarbete på arbetsplatsen * vara arbetsledare * överblicka sjukvårdsorganisationen * tillämpa lagar och förordningar * tillämpa sjukvårdsekonomi * använda IT för olika syften * självständigt lösa problem * tänka kritiskt * argumentera och övertyga * göra skriftliga presentationer * göra muntliga presentationer * kommunicera på engelska * vidareutveckla kunskaper inom det sjukgymnastiska ämnesområdet * följa kunskapsutvecklingen inom ämnet * kritiskt analysera ny vetenskaplig fakta * skriva artiklar/utredningar * arbeta i projekt * hantera skillnader mellan kvinnor och män vad avser hälsa och sjukdomsmönster * hantera olika sociala situationer * förstå olika kulturyttringar * upptäcka och analysera etiska problem * anlägga ett samhällsperspektiv * arbeta med internationella frågor * Annat, vad? 4

33 + + Vidareutbildning 17. Utbildningsbehov Mitt intresse för att genomgå forskarutbildning är Mitt intresse för att genomgå magisterutbildning är Mitt intresse för att genomgå specialistutbildning är Mitt intresse för fortbildning är mycket litet mycket stort Kommentar Allmän behållning av sjukgymnastutbildningen 18. Överensstämmer dina upplevelser som yrkes- inte fullverksam med den bild du fick av yrket under alls ständigt sjukgymnastutbildningen 120 poäng? Om bilden stämmer dåligt: Vilken var den viktigaste skillnaden? 19. I vilken utsträckning anser du att examinationerna inte väldigt under sjukgymnastutbildningen fokuserade sådana kun- alls mycket skaper som du behöver som yrkesverksam sjukgymnast? Om svaret är negativt, varför? 20. Har du haft nytta av problembaserat lärande (PBL) inte väldigt i din yrkesverksamhet? alls mycket Kommentar 21. Inom vilket av följande områden önskar du arbeta inom, om 10 år? Offentlig vård Privat vård Undervisning Forskning Annat, vad? 5

34 + + Styrkor/svagheter i din sjukgymnastutbildning 22. Ange styrkor i din sjukgymnastutbildning, som inte framkommit av svaren ovan! 23. Ange svagheter i din sjukgymnastutbildning, som inte framkommit av svaren ovan! 24. Övriga synpunkter TACK FÖR DIN MEDVERKAN! 6

35 Utvärderingsenheten Lunds universitet Box Lund Tel: Fax: Internet: ISSN X