Regionala underlag för områden av riksintresse för dricksvattenförsörjning i Västra Götalands län

Transkript

1 Underlag Regionala underlag för områden av riksintresse för dricksvattenförsörjning i Västra Götalands län Göteborgs Stads anläggningar för dricksvattenförsörjning

2 (30) Innehåll Förord Namn, datum och länsstyrelse Namn på personer som arbetat fram beskrivningen, samt länsstyrelse Anläggning med dess enheter Namn på anläggningen med dess olika enheter Kommuner Kommuner som förses med vatten från anläggningarna Beskrivning av området för anläggningen Föreslaget riksintresseområde Framtida prognos för de berörda kommunerna Motiv för utpekande av riksintresset Anläggningarnas värde för vattenförsörjningen samt vilka kriterier som uppfylls Huruvida alternativ vattenförsörjning finns Andra viktiga samhällsfunktioner som försörjs av anläggningarna Riksintressets markanspråk Områdets geografiska utbredning och storlek samt vilka typer av anläggningar som ingår Beskrivning av influensområdet Täktens typ och karaktär samt tillrinningsområdets storlek Huruvida vattenskyddsområde finns, inklusive datum för beslut Vattentäktens möjliga uttagsmängd och råvattenkvalitet Vattenresursens robusthet inför klimatförändringar Influensområdets markanspråk Generella utgångspunkter vid valet av influensområde Förslag till influensområde Förutsättningar för bevarande Åtgärder, verksamheter och andra intressen som påtagligt kan försvåra nyttjandet av anläggningarna Övriga riksintressen i området Kartmaterial Karta över riksintresseområdet

3 (30) 10.2 Karta över influensområden Karta över riksintresseområde och influensområde Källor... 30

4 (30) Förord Dricksvatten av god kvalitet är en nödvändighet för landets innevånare och en grundförutsättning för ett väl fungerande samhälle. Befolknings- och samhällsutveckling samt förestående klimatförändringar medför en ökande belastning på landets dricksvattenresurser och påkallar därmed också ett ökande behov av att inrätta adekvata skyddsformer för att säkra den nationella dricksvattenförsörjningen. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har sedan dess inrättande ansvar för frågan om riksintressen för mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för vattenförsörjning. Myndigheten har som målsättning att flera områden med anläggningar av nationell betydelse för dricksvattenförsörjningen ska få förstärkt skydd genom att de pekas ut som riksintressen. HaV har givit samtliga av landets länsstyrelser möjlighet att lämna förslag på områden som är av riksintresse för dricksvattenförsörjningen. Götaland har utsett två sådana områden i länet. Det ena förslaget är ett område som innefattar Göteborgs Stads dricksvattenanläggningar, vilka försörjer Göteborgs kommun samt genom försäljning även i stort sett hela Öckerö kommun och delar av Ale, Partille och Mölndals kommuner med dricksvatten. Det andra förslaget är Skaraborgsvattens Kommunalförbunds dricksvattenanläggningar, som tar sitt vatten från Vättern, och som förser kommunerna Skövde, Skara och Falköping med dricksvatten. Under 2012 gavs länsstyrelserna i uppdrag att ta fram regionala underlag rörande de områden som utsetts som möjliga riksintresseområden för dricksvattenförsörjning. Arbetet med de regionala underlagen har utgått ifrån de riktlinjer som Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram, Riktlinjer för framtagande av regionala underlag rörande områden av riksintresse för dricksvattenförsörjning. Underlagen som länsstyrelserna tar fram ska beskriva riksintresseområdenas utbredning och funktion, och ska omfatta både det område med anläggningar som föreslås utgöra själva riksintresset, men också det mark- och vattenområde där olika former av inverkan påtagligt kan påverka möjligheten att nyttja den vattenförsörjande riksintressanta anläggningen riksintressets influensområde. Beskrivningarna kommer att tjäna som underlag för framtida planering och prövning i anslutning till riksintresseområdena. Föreliggande rapport utgör Götalands läns redovisning av förslaget att utse Göteborgs Stads dricksvattenanläggningar som ett riksintresseområde för dricksvattenförsörjning.

5 (30) 1. Namn, datum och länsstyrelse 1.1 Namn på personer som arbetat fram beskrivningen, samt länsstyrelse De personer som har deltagit i framtagandet av detta underlag är: Josefin Jonson, Vattenvårdsenheten länsstyrelsen i Västra Götalands län Roger Rudolfsson, Vattenvårdsenheten länsstyrelsen i Västra Götalands län Datum för remiss: Anläggning med dess enheter 2.1 Namn på anläggningen med dess olika enheter Huvudmannen för Göteborgs dricksvattenförsörjning är nämnden Kretslopp och vatten i Göteborgs Stad. Kretslopp och vatten bildades 1 januari 2013, och är en sammanslagning av det som tidigare var nämnderna för Göteborg Vatten och Kretsloppskontoret i Göteborgs Stad. I arbetet med detta riksintresseområde för dricksvattenförsörjning, har Länsstyrelsen samarbetat med Kretslopp och vatten och ombett huvudmannen att ta fram ett förslag på vilka av Göteborgs dricksvattenanläggningar som man anser bör ingå i riksintresseområdet. Dessa anläggningar utgör det som här lämnas som förslag på riksintresseområde, och anges nedan: Råvattenintag Lärjeholm med tillhörande anläggningar Intagsledningar från intaget till hävertstation Alelyckan Reservråvattenledningar Hävertstation Alelyckan Råvattenpumpstation Alelyckan Tunnelsystem Alelyckans Hävertstation-Delsjöarna-Lackarebäcks vattenverk Råvattenpumpstation Härlanda tjärn Lilla och Stora Delsjön Katastrofdammar Delsjöarna Hävertstation Kotången Hävertstation Bratteklev Alelyckans vattenverk med tillhörande anläggningar Lackarebäcks vattenverk med tillhörande anläggningar Reservråvattenpumpstation Rådasjön med tillhörande ledningar Kvarndammen med tillhörande ledningar och anordningar Kallebäcks källas grundvattentäkt De anläggningar som föreslås ingå i detta riksintresseområde utgör nödvändiga delar av Göteborgs ordinarie respektive reservvattenförsörjning, samt tillhör samtliga nödvändiga delar för att upprätthålla

6 (30) en långsiktigt säker dricksvattenförsörjning till kommuninvånare inom kommunerna Göteborg, Öckerö, Ale, Partille och Mölndal. Under rubrik 4. Beskrivning av området för anläggningen beskrivs de ovan givna anläggningarna närmare. Där beskrivs också de motiv som ligger till grund för att anläggningarna valts ut till detta riksintresseområde för dricksvattenförsörjning. 3. Kommuner 3.1 Kommuner som förses med vatten från anläggningarna De båda vattenverken, Alelyckan och Lackarebäck, försörjer ca 99 % av invånarna i Göteborgs kommun med dricksvatten. Genom försäljning försörjs dessutom i stort sett hela Öckerö kommun och delar av Ale, Partille och Mölndals kommuner med dricksvatten från Göteborg. 4. Beskrivning av området för anläggningen 4.1 Föreslaget riksintresseområde I nedanstående text ges en närmare beskrivning av de anläggningar som föreslås att ingå i riksintresseområdet. Här beskrivs också de motiv som ligger till grund för att anläggningarna valts ut till detta riksintresseområde för dricksvattenförsörjning. Göta älv utgör huvudvattenråvattentäkt för Göteborgs dricksvattenförsörjning. Från råvattenintaget vid Lärjeholm leds råvattnet via två intagsledningar till en fördelningsstation (Hävertstation Alelyckan) varifrån cirka hälften av vattnet leds in till Alelyckans vattenverk via en pumpstation (Råvattenpumpstation Alelyckan). Den resterande delen leds med självfall via en bergtunnel till en pumpstation vid Härlanda tjärn (Råvattenpumpstation Härlanda tjärn). Här lyfts vattnet till ytterligare en bergtunnel som mynnar vid Kotången (Hävertstation Kotången) i Lilla Delsjön. Lilla och Stora Delsjön är förbundna med varandra via en kanal och vid Bratteklevs udde (Hävertstation Bratteklev) i Stora Delsjön tas vattnet ut för vidare transport till Lackarebäcks vattenverk via ytterligare en bergtunnel. Vid störningar i råvattenkvaliteten i Göta älv kan intaget vid Lärjeholm stängas och reservtäkterna utnyttjas. I första hand nyttjas Delsjöarna varifrån vattnet kan ledas i retur med självfall förbi pumparna i Härlanda tjärn och på så sätt även försörja Alelyckans vattenverk. Samma tunnel nyttjas som vid uppfordring av vattnet från Lärjeholm till Delsjöarna. Delsjöarna med tillhörande anläggningar På 1860-talet beslutades att använda en råvattentäkt på högre nivå än staden, med kvalitet och leveranssäkerhet som motiv. Efter omfattande utredningar om nyttig tillrinning till Delsjöarna beslutades med tanke på avdunstningen att magasinvolymen skulle ökas genom att dämma upp

7 (30) sjöarna. Delsjöverket med sina slutligen fem långsamfilter var i drift som vattenverk fram till 1968 då Lackarebäcksverket togs i drift. Göteborgs stadsfullmäktige beslöt 1962 att den aktuella utbyggnaden av vattenförsörjningsanläggningar skulle ske med vatten från Göta älv transiterat genom Delsjöarna. Motiven var fortfarande kvalitet och leveranssäkerhet. Vattenverket placerades därför på en sådan nivå i förhållande till det uppdämda råvattenmagasinet att råvatten tas in med självfall och vid en nödsituation kan dricksvatten i begränsad omfattning distribueras utan pumpning. De tillkommande anläggningsdelarna var en hävertstation vid Lilla Delsjön med tillhörande råvattenledningar i sjön, sprängd kanal som tillåter passage av större vattenmängder mellan sjöarna och en hävertstation med tillhörande råvattenledningar i Stora Delsjön. Ytterligare anläggningar som tillkommit är de katastrofbassänger som tar hand om vatten från väg 40 och en utloppsanordning som sedan 1993 kan användas för att tillföra vatten från Rådasjön. Delsjöarna har en roll både som ordinarie och reservvattentäkt för Göteborgsregionen. Att Delsjöarna föreslås som ett riksintresseområde och inte ett influensområde, trots att de utgör vattentäkter för Göteborgs dricksvattenförsörjning, motiveras med att sjöarna också fungerar som råvattenmagasin och genom vattendom regleras ur ett vattenförsörjningsperspektiv. Sjöarna innehåller också ett flertal anläggningsdelar, såsom ledningar och anslutningspunkter. Rådasjöns anläggningar Vid längre stängningar kan vatten från Mölndalsåsystemet via Rådasjön ledas över till Delsjöarna alternativt till en anslutningspunkt på råvattentunneln mellan Stora Delsjön och Lackarebäcks vattenverk. När reservsystemet är i drift sker överledning normalt till Delsjöarna. Härigenom utgör Rådasjöanläggningen även råvattenreserv för Alelyckans vattenverk. Medeluttaget av råvatten från Rådasjön till Delsjöarna är cirka 6 Mm 3 /år. Kvarndammen med tillhörande anläggningar Som katastrofvattenförsörjning finns även möjlighet att ta ut vatten från Lärjeån strax norr om Alelyckans vattenverk. Vatten från ån däms upp i Kvarndammen, varifrån vattnet kan ledas till Alelyckans hävertstation, och dammen med dess tillhörande ledningar och anordningar är en förutsättning för att kunna använda vatten från Lärjeån. För närvarande finns ett behov av att rusta upp delar av Kvarndammens anläggningar. Detta tillsammans med tidvis låg vattenföring och tidvis mikrobiologisk påverkan på vattenkvaliteten har gjort att dammen inte har varit i drift under åtskilliga år. Upprustning pågår dock av anläggningen, och den är värdefull i en situation då andra råvattenalternativ är utslagna eller kraftigt begränsade. Utan denna möjlighet kan det uppstå en omfattande och långvarig vattenbrist vid till exempel igensättande skred i Göta älv. Lärjeån och dess dalgångar är ett område med höga naturvärden, och dessa naturvärden kan ta stor skada av stora vattenuttag i ån. Länsstyrelsen menar därför att det är viktigt att Lärjeån även fortsättningsvis används endast som krisvattentäkt, och att vattenuttag i Kvarndammen därför endast bör göras i detta syfte, och inte som en del av den ordinarie dricksvattenförsörjningen. Genom att fortsatt begränsa vattenuttagen i Lärjeån till enbart krissituationer kan också påverkan på naturvärdena i och omkring ån begränsas.

8 (30) Kallebäcks källa Göteborgs Stad äger även en grundvattentäkt, Kallebäcks källa, som har tre uttagsbrunnar, en hydraulisk spärr och observationsrör. Vatten från Kallebäcks källa kan vid krisläge ledas till en distributionsplats för påfyllning av tankar. I en krissituation har Livsmedelsverket bedömt att minst liter per person och dygn behövs de första dygnen. En uppskattning utifrån de bedömningar av vattenkvantitet som finns i området ger att ca personer i ett krisläge kan försörjas med nödvatten från vattentäkten. Föreslaget område som riksintresse är hela vattenskyddsområdet. Skälet till detta är att hela området innehåller anläggningar nödvändiga för att möjliggöra vattenförsörjning med grundvatten som källa. Uttagsbrunnarna och den hydrauliska spärren är belägna i varsin del av området och däremellan finns en mängd observationsrör som syftar till att kunna hålla kontroll på grundvattennivån i området. Det är också motiverat att skydda grundvattentäkten mot påverkan från riksväg 40 som går i mycket nära anslutning till vattenskyddsområdes sydvästra gräns. I området råder ett mycket högt exploateringstryck då det gränsar till verksamheter, större vägar samt parkeringar. Önskemål har exempelvis funnits om att bygga pendelparkering inom området, vilket skulle öka risken för negativ påverkan på vattenkvalitet samt motverka grundvattenbildningen i området. Vattenverken Alelyckan och Lackarebäck Göteborg samt ett antal omgivande kommuner försörjs helt eller delvis med vatten från två vattenverk, Alelyckans och Lackarebäcks vattenverk. Lackarebäcks vattenverk är utformat som ett traditionellt fällningsverk med sju parallella beredningslinjer. Dricksvatten bereds genom fördesinfektion med klor, samt alkalinitetshöjning och ph-justering med kalk. Därefter följer flockning med aluminiumsulfat, sedimentering, filtrering och adsorption med aktiverat kol. Vattnet alkalinitetshöjs och ph-justeras därefter med natriumhydroxid, kalk och koldioxid. Dricksvattendesinfektion utförs med klor/klordioxid. På Lackarebäck pågår en större utbyggnad omfattande dels installation av ultrafilter för att förbättra den mikrobiologiska avskiljningen, dels utbyggnad av ytterligare 8 kolfilter för att öka produktionskapaciteten. Utbyggnaden genomförs i två etapper; Nord med beräknad färdigställandetid i årsskiftet 2014/2015 och Syd med beräknad färdigställandetid Alelyckans vattenverk är utformat som ett traditionellt fällningsverk med sex parallella beredningslinjer. Dricksvatten bereds genom ph-justering med kalk, flockning med aluminiumsulfat, sedimentering, mellanklorering, filtrering och adsorption med aktiverat kol. Vattnet ph-justeras och alkaliniteten höjs genom tillsats av kalk, koldioxid och natriumhydroxid. Dricksvattendesinfektion utförs med klor/klordioxid. För att öka produktionskapaciteten på Alelyckans vattenverk har två av de sex beredningslinjerna byggts ut med lamellsedimentering under 2011/2012. För att förbättra reduktionen av mikroorganismer pågår utbyggnad av UV-ljus med beräknad färdigställandetid under 2013/2014. På sikt är målsättningen att bygga en separat ultrafilteranläggning även på Alelyckans vattenverk.

9 (30) Medelleveransen från vattenverken är totalt cirka m 3 /d och under normala förhållanden står de två vattenverken för ungefär lika stora delar av produktionen. Kapacitet finns för omställningar vid exempelvis förändringar i råvattenkvaliteten eller planerade ombyggnader, så att ett vattenverk kan öka produktionen samtidigt som det andra vattenverket minskar. I dagsläget klarar emellertid inte ett vattenverk ensamt att försörja hela Göteborg. Utbyggnader pågår på båda vattenverken för att förstärka kapaciteten där målsättningen är att ett vattenverk i framtiden ensamt skall kunna försörja hela Göteborg med det som motsvarar medeldygnsförbrukningen. Distributionssystemet för dricksvatten omfattar ca km dricksvattenledningar, 13 reservoarer och 68 dricksvattenpumpstationer. Rörnätet är i huvudsak uppbyggt som cirkulationsnät, bland annat för att medge matning av dricksvatten från två håll i samband med exempelvis rörbrott. 4.2 Framtida prognos för de berörda kommunerna Antalet människor som anläggningarna förväntas att försörja för en framtida befolkning inom de närmaste åren Den förväntade befolkningsökningen väntas att uppvägas av en fortsatt minskad specifik förbrukning och resultera i ett relativt konstant medelbehov av dricksvatten. Risken för brist på dricksvatten är istället knuten till om råvattentäkterna och vattenverken inte skyddas tillräckligt väl. De kapacitetsökningar som nu sker vid vattenverken kommer att innebära att möjlighet ges till att växla mellan de olika vattentäkterna. Målsättningen med utbyggnaderna är att ett vattenverk i framtiden ensamt skall kunna försörja hela Göteborg med motsvarande medeldygnsförbrukningen. 5. Motiv för utpekande av riksintresset 5.1 Anläggningarnas värde för vattenförsörjningen samt vilka kriterier som uppfylls Nedan ges en beskrivning av hur detta riksintresse för dricksvattenförsörjning uppfyller de kriterier som uppställts av Havs- och vattenmyndigheten, och som bör beaktas vid utpekande av ett riksintresseområde för dricksvattenförsörjning. Nyttjas eller kan nyttjas av många människor De båda vattenverken i Göteborg, Alelyckan och Lackarebäck, försörjer ca 99 % av invånarna i Göteborgs kommun med dricksvatten, och genom försäljning försörjs dessutom i stort sett hela Öckerö kommun och delar av Ale, Partille och Mölndals kommuner med dricksvatten från Göteborg. Anläggningarna uppfyller därför storlekskriteriet i Havs- och vattenmyndighetens riktlinjer, som anger att en anläggning bedöms som riksintressant om den försörjer minst personer med dricksvatten. Stor kapacitet och god kvalitet hos vattenresursen Göta älv är Sveriges största vattendrag, med en medelvattenföring på 600 m 3 /s, och de båda råvattentillgångarna Göta älv och Delsjöarna bedöms inte i sig vara begränsande för vattenförsörjningen i regionen. Vattenverken med tillhörande distributionsanläggning har vissa

10 (30) begränsningar, men utbyggnader pågår på båda vattenverk likväl som på distributionsanläggningarna. Vattenkvaliteten i Göta älv är under normala omständigheter god och uppfyller normalt de flesta uppställda rikt- och gränsvärden. Genom att möjlighet finns att växla mellan Göta älv och Delsjöarna kan vattenförsörjningen styras utefter råvattenkvalitet. Robustheten i systemet bygger på den reservvolym som tillskapats i Delsjöarna, samt de anläggningar som finns för att kunna nyttja fler vattenvattentäkter, som Mölndalsån, Lärjeån med tillhörande sjöar, samt Kallebäcks källa. Realistiska alternativ saknas Att nyttja vattentäkter från Mjörn-Gråbo anses vara ett realistiskt komplement till vattenförsörjning, men inte något alternativ för att ersätta befintliga anläggningar. Pågående omfattande utbyggnationer av såväl kapacitet som beredning vid de båda vattenverken med tillhörande distributionsanläggningar är beslutade med hänsyn till de råvattentillgångar som finns att tillgå. Liten risk att påverkas av klimatförändringar Det beslut som tagits om omfattande utbyggnationer på båda vattenverken för att öka kapacitet samt förbättra beredningen av vattnet, är en anpassning till bland annat klimatförändringar. Behövs som reserv eller för framtida användning Samtliga av de anläggningar som ingår i detta förslag till riksintresse, kommer att behövas för befintlig samt framtida dricksvattenproduktion. 5.2 Huruvida alternativ vattenförsörjning finns Vid störningar i råvattenkvaliteten i Göta älv stängs intaget vid Lärjeholm och reservtäkterna utnyttjas. I första hand nyttjas Delsjöarna varifrån vattnet kan ledas i retur med självfall förbi pumparna i Härlanda tjärn och på så sätt även försörja Alelyckans vattenverk. Samma tunnel nyttjas som vid uppfordring av vattnet från Lärjeholm till Delsjöarna. Vid längre stängningar kan vatten tas från Mölndalsåsystemet via Rådasjön, ledas över till Delsjöarna alternativt till en anslutningspunkt på råvattentunneln mellan Stora Delsjön och Lackarebäcks vattenverk. När reservsystemet är i drift sker överledning normalt till Delsjöarna. Härigenom utgör Rådasjöanläggningen även råvattenreserv för Alelyckans vattenverk. Medeluttaget av råvatten från Rådasjön till Delsjöarna är cirka 6 Mm 3 /år. Göteborg har också genom en vattendom från 1950 rätt att nyttja Lärjeån som reservvattentäkt i en eventuell krissituation. Högst 1,75 m 3 vatten per sekund får tas ut, dock inte mer än tillrinnande vattenmängd. Kallebäcks källa en annan reservvattentäkt som kan användas i en krissituation då andra vattentillgångar är begränsade. Vatten från Kallebäcks källa kan i en sådan situation ledas till en distributionsplats för påfyllning av tankar. 5.3 Andra viktiga samhällsfunktioner som försörjs av anläggningarna Samhällsfunktioner som försörjs med dricksvatten från Kretslopp och vatten, utöver hushåll, är sjukhus, räddningstjänst, flygplatser, äldrevård, dagis, med mera.

11 (30) 6. Riksintressets markanspråk 6.1 Områdets geografiska utbredning och storlek samt vilka typer av anläggningar som ingår Huvudmannen Kretslopp och vatten har tagit fram ett förslag på hur riksintresseområdet bör utformas och avgränsas runt de anläggningar som ingår i området. Då de anläggningar som anges som förslag till riksintresse är känsliga ur ett sabotagehänseende har Kretslopp och vatten valt att inte till fullo följa de riktlinjer som angivits av Havs- och vattenmyndigheten för hur områdena ska begränsas. Den geografiska utbredningen hos riksintresseområdet framgår av kartorna på sidorna Storleken på det föreslagna riksintresseområdet för dricksvattenförsörjning är ca 900 hektar. I detta område utgörs ca 683 hektar av landyta, och ca 217 hektar av vattenyta. 7. Beskrivning av influensområdet Influensområdet definieras som den yta utanför riksintresseområdet inom vilken olika verksamheter riskerar att påverka möjligheten att hållbart nyttja den anläggning som riksintresseområdet avser att skydda. Detta område är en förutsättning för att anläggningen ska kunna brukas effektivt och i enlighet med dess syfte. Influensområdet är skilt från själva riksintresset, men det visar inom vilket område det finns en påverkan på riksintresset och som också behöver hanteras planmässigt. Åtgärder i influensområdet kan påverka vattenförsörjningsanläggningens funktion och kan därmed skada riksintresset. Nedan ges en närmare beskrivning av de vattentäkter som Göteborgs Stads dricksvattenanläggningar nyttjar. Under rubrik 8. Influensområdets markanspråk beskrivs den geografiska utbredningen av det som föreslås utgöra riksintressets influensområde. 7.1 Täktens typ och karaktär samt tillrinningsområdets storlek Göta älv Göta älv är Sveriges vattenrikaste vattendrag. Avrinningsområdet är ca km 2 stort, och omfattar ungefär en tiondel av Sveriges yta. Källområdena finns i Härjedalen vid sjön Rogen. Vattnet rinner sedan via sjön Femunden och Trysilelva i Norge och Klarälven i Sverige, och mynnar i Vänern. Från utloppet i Vänern rinner vattnet vidare i Göta älv som i höjd med Kungälv delar sig i Nordre älv respektive Göteborgsgrenen av Göta älv. Sträckan mellan utloppet i Vänern och Göta älvs mynning i Västerhavet är cirka 93 km. Rinntiden mellan utloppet från Vänern vid Vargön och råvattenintaget vid Lärjeholm, en sträcka på drygt 85 km, varierar mellan 1,5 och 5 dygn beroende på aktuell tappning. Medelvattenföringen i Göta älv vid Lilla Edet är 550 m 3 /s. Vid medelvattenföring leds cirka två tredjedelar av flödet via Nordre älv och cirka en tredjedel via Göteborgsgrenen. Drygt 2 m 3 /s tas ut vid Lärjeholm för Göteborgs råvattenförsörjning, och uttaget regleras i vattendom från Förutom Göteborg och de kommuner som helt eller delvis försörjs med dricksvatten från Göteborg (Öckerö, Ale, Mölndal och Partille) tar även Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet och Kungälv råvatten från Göta

12 (30) älv. Älven har därför stor betydelse för dricksvattenförsörjningen i regionen, och cirka personer är beroende av den som råvattentäkt. Vattnet används också som kyl- eller processvatten för många industrier, och älven är en viktig transportled, bland annat för stora mängder skogs- och petroleumprodukter. Delsjöarna Lilla och Stora Delsjöns avrinningsområde är 9,14 km 2 stort och sjöarnas sammanlagda yta är ca 1,6 km 2. Normal tillrinning (naturlig) är ca 4 Mm 3 /år. Lilla och Stora Delsjön fungerar som råvattenmagasin för Lackarebäcks vattenverk och som reservmagasin för båda vattenverken. Endast en mycket liten del av tillrinningen till sjöarna är naturlig. Uppumpningen av vatten från Göta älv styrs mot börnivån + 77,50 m vilket också är dämningsgräns för sjöarna. Uttaget av vatten från Delsjöarna regleras i vattendom från 1965 med komplettering Uttag kan ske ner till nivån +74,50 m vilket motsvarar en volym på 4 Mm 3. Denna volym kan försörja båda vattenverken med råvatten i tre till fyra veckor. Vid katastroftillfällen bedöms vattenytan kunna sänkas till + 72,00 vilket motsvarar ett ytterligare uttag av ca 2,8 Mm 3. Lilla och Stora Delsjön ingår i ett naturreservat, som också omfattar ett större skogsområde, samt ett flertal mindre sjöar och tjärnar. Delsjöarnas tillrinningsområde är ca 7,54 km 2 stort. Rådasjön Rådasjön har en sjöyta på ca 2 km 2 och volymen är ca 16,8 miljoner m 3. Medelvattenföring i Mölndalsån är vid Stensjöns utlopp är ca 3,2 m 3 /s. Avrinningsområdet för Mölndalsån är ca 203 km 2 (vid Stensjöns utlopp). Sedan 2004 ingår Rådasjön i ett naturreservat, som också innefattar mindre landområden intill sjön. Utöver att fungera som reservvattentäkt till Göteborgs vattenförsörjning är Rådasjön också ordinarie vattentäkt för Mölndals Stad med ca invånare. Rådasjöns tillrinningsområde är ca 201 km 2 stort. Mölndalsån har sitt källflöde kring Östra och Västra Nedsjöarna, cirka 3 mil öster om Mölndal. På sin väg västerut passerar Mölndalsån bland annat Landvettersjön, Rådasjön och Stensjön. Ett flertal sjöar inom avrinningsorådet avvattnas till Mölndalsån, bland annat Stora och Lilla Härsjön och Hornasjön. Den totala magsinsvolymen enligt gällande vattendomar är cirka 48 Mm 3 varav 30 Mm 3 i Nedsjöarna. Göteborgs uttag av reservråvatten från Rådasjön regleras genom en vattendom från Vattendomen ger möjlighet till uttag av en volym av 5 Mm 3 vid varje tillfälle då behov av reservråvatten uppkommer, dock max m 3 /dygn. Lärjeån Lärjeån har ett avrinningsområde som är ca 112 km 2 stort, och en medelvattenföring på 1,3 m 3 /s. Vattenföringen i Lärjeån varierar avsevärt med nederbörd och årstid, och lägsta lågvattenföring är inte mer än 30 liter per sekund. Inom avrinningsområdets sjösystem främst i Vättlefjällsområdet finns dock magasinsvolymer på sammanlagt 2,5 Mm 3. Genom dammanläggningar i bland annat Stora Stentjärn och Stora Lövsjöarna kan vatten regleras ned till Lärjeån. Göteborg har genom en vattendom från 1950 rätt att utnyttja Lärjeån som reservvattentäkt genom uttag av högst 1,75 m 3 /s, dock inte mer än tillrinnande vattenmängd. För reglerade sjöar inom Vättlefjällsområdet finns separata vattendomar. En vattendom från 1949 fastställde ett avtal mellan

13 (30) Nödinge kommun och Göteborgs Stad att den senare får tillstånd att avleda m 3 vatten per år för reservvattenändamål. För Lövsjöarna finns ingen vattendom för uttag till råvatten. 7.2 Huruvida vattenskyddsområde finns, inklusive datum för beslut Göta älv Den 18 augusti 1998 beslutades om ett vattenskyddsområde för Göta älv. Detta sträcker sig från råvattenintaget vid Lärjeholm uppströms älven till de södra delarna av Surte i Ale kommun. Området omfattar avrinningsområdet till älven på en sträcka som motsvarar tre timmars rinntid vid högvattenföring och är ca 28 km 2 stort. Skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdet reviderades Göteborgsregionens Kommunalförbund verkar också för ett utökat vattenskyddsområde för Göta älv. Det nya vattenskyddsområdet är större än det befintliga, och sträcker sig från Lärjeholm i söder, till Vänersborgsviken, i höjd med kommungränsen mellan Mellerud och Vänersborg, i norr. Sex kommuner längs älven samarbetar i frågan och ett utkast på förslag till utformning av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter finns framtaget. Datum för när vattenskyddsområdet kommer att fastställas är ännu inte bestämt. Lilla och Stora Delsjön Vattenskyddsområdet för Stora och Lilla Delsjön fastställdes den 25 april Vattenskyddsområdet omfattar sjöarnas hela avrinningsområde. Rådasjön Rådasjöns vattenskyddsområde fastställdes den 25 juni Skyddsområdet omfattar inte sjöns hela avrinningsområde, och inte heller sjösystemen uppströms Rådasjön. Lärjeån För Lärjeån finns för närvarande inget fastställt vattenskyddsområde. 7.3 Vattentäktens möjliga uttagsmängd och råvattenkvalitet I västra Sverige väntas klimatet att förändras framför allt genom mer nederbörd och ett mer extremt väder. Råvattentillgångarna Göta älv och Delsjöarna bedöms inte i sig vara begränsande för vattenförsörjningen i regionen. Vattenverken med tillhörande distributionsanläggningar har vissa begränsningar, men utbyggnader pågår på båda vattenverk likväl som på distributionsanläggningarna. Anläggningarna är uppbyggda med vattenförsörjning från Göta älv, Delsjöarna samt som reserv Rådasjön. Som katastrofvattentäkt finns även Lärjeån samt grundvattentäkten Kallebäcks källa. Vattentäkterna bedöms generellt hålla en god vattenkvalitet. Utgångspunkt för dricksvattenförsörjningen i Göteborg är att bästa tillgängliga råvatten skall användas. För det råvatten som tas in på vattenverken har miljönämnden i Göteborg fastställt rikt- och gränsvärden eftersom bedömningen är att råvattenkvaliteten har en avgörande betydelse för att kunna tillhandhålla ett säkert

14 (30) och kvalitetsmässigt bra dricksvatten. Vattenkvaliteten i Göta älv är under normala omständigheter god och uppfyller normalt de flesta uppställda rikt- och gränsvärden. Omfattande åtgärder har genomförts och genomförs fortlöpande för att minska tillförseln av föroreningar i älven. Syreförbrukningen i älven har sedan 1970-talet sjunkit kraftigt och ligger sedan början av 1990-talet på samma nivå som i början av 1900-talet. 7.4 Vattenresursens robusthet inför klimatförändringar Klimatförändringarna i västra Sverige väntas framför allt att ge ett blötare klimat och mer extremt väder. Göteborgs dricksvattenförsörjning är främst känslig för påverkan på råvattnet via kraftig eller långvarig nederbörd, höga vattenstånd, saltuppträngning och långvariga perioder av värme i Göta älv. Det finns därför ett antal konsekvenser som extremt väder och klimatförändring på sikt kan få för vattenförsörjningen och som förstärker riskbilden. De framtida väderscenarierna ser ut att ge en lägre tillgänglighet för råvattnet, samt en ökad risk för vattenburen smitta. Kraftig och långvarig nederbörd En kraftig eller långvarig nederbörd innebär större sannolikheter för avspolning av betesmark med djurspillning eller gödsel, bräddningar och nödavledning av avloppsvatten uppströms råvattenintaget, samt skred på grund av nivåvariationer i älven, vilket ger en högre grumlighet och en risk för spridning av miljöförorenande ämnen. Den ökade avrinningen från omgivande marker kommer att öka påverkan på en stor del av alla nuvarande och potentiella ytvattentäkter. Denna framtida förändring ligger till grund för att investeringar i kraftfulla mikrobiologiska barriärer nu genomförs på dricksvattenanläggningarna. En annan åtgärd för att minska riskerna för dricksvattnet är att långsiktigt arbeta för att de verksamheter intill älven som utgör en risk läggs ner, samt att minska konsekvenserna av översvämning vid verksamheterna så länge de finns kvar. En åtgärd för att minska risken för skred är släntstabilisering av kritiska områden uppströms råvattenintaget. Högt vattenstånd i Göta älv och i havet Ett högt vattenstånd i Göta älv ökar risken för översvämningar och därmed en försämrad vattenkvalitet genom spridning av smittoämnen från djurspillning på överspolade strandnära betesmarker, samt att oönskade ämnen från industriområden vid älvstranden når vattnet. Högre vattennivåer ökar också risken för skred, vilket ger en ytterligare högre risk för att farliga ämnen från områden intill älven sprids till vattnet. En högvattennivå över +12,00 m vid Lärjeholm ger en risk för överspolning. Saltuppträngning De vattendrag som mynnar i Västerhavet, som Göta älv, har en saltkil med tyngre saltvatten längs botten, och saltkilen påverkas av flödet i älven samt av vattennivån i havet. Vid lågt flöde i Göta älv tränger kilen längre upp i vattendraget, och en ökning av havsvattenståndet gör också att saltkilen kan tränga längre in. När salthalten i råvattnet blir för hög stängs vattenintaget vid Lärjeholm oftare. Höga vattentemperaturer Gränsvärdet för temperatur är enligt dricksvattenföreskrifterna 20 o C för utgående dricksvatten från vattenverken. Då gränsvärdet överskrids kan detta också ge en påverkan på lukt och smak på

15 (30) dricksvattnet. Högre temperatur ökar också den mikrobiologiska aktiviteten i vattnet, och förväntas att orsaka fler algblomningar i Delsjöarna. För att få ett kallare dricksvatten kan uttag av råvatten göras under språngskiktet där uttag görs ur sjö, och råvattenuttag i Stora Delsjön kan ske under språngskiktet. En kompletterande vattentäkt med tillräcklig volym under språngskiktet krävs dock för att kunna ta ut vatten till hela stadens dricksvattenbehov. 8. Influensområdets markanspråk Under denna rubrik ges en beskrivning av den geografiska utbredningen och storleken hos det som föreslås att utgöra riksintressets influensområde. Influensområdet består av ett antal separata områden i anslutning till de berörda vattentäkterna. I arbetet med att peka ut ett influensområde har diskussioner förts mellan Länsstyrelsen och Kretslopp och vatten, och i några avseenden har huvudmannens åsikt skilt sig från hur Länsstyrelsen anser att influensområdet bör markeras. I de fall då olika uppfattningar har framkommit anges detta i de nedanstående beskrivningarna, samt de skäl som ligger till grund för de olika ståndpunkterna. Länsstyrelsens förslag på influensområde är ca hektar stort, varav ca hektar är vattenyta, och ca hektar är landyta. Genom det alternativ som Kretslopp och vatten föreslår som influensområde, får området en yta på ca hektar, varav hektar är landyta och hektar är vattenyta. Den geografiska utbredningen av de influensområden som föreslås framgår av kartan på sidan Generella utgångspunkter vid valet av influensområde I Länsstyrelsens förslag till influensområden har en generell utgångspunkt varit att utgå ifrån utformningen på de vattenskyddsområden som i dagsläget är fastställda, i den mån sådana skyddsområden finns. Skälen till denna utgångspunkt har varit att vattenskyddsområdena har utformats utifrån en bedömning av vilka risker som finns mot vattenresursen. Dessa rekommendationer har ansetts rimliga att utgå ifrån även när influensområdet till vattenresursen pekats ut. Länsstyrelsen har också ansett det rimligt att i möjligaste mån följa en generell princip för samtliga av de influensområden som pekats ut. Det har inte tyckts lämpligt att generellt välja avrinningsområden som markör för influensområdena, med tanke på storleken på Göta älvs avrinningsområde. Vattenskyddsområdenas avgränsningar har därför betraktats som mer lämpliga. När huvudmannen Kretslopp och vatten har givit förslag på utformningar av influensområdet har detta gjorts med utgångspunkt i rekommendationerna i Naturvårdsverkets handbok 2003:6, Vattenskyddsområde Handbok med allmänna råd, om att vattenskyddsområdets tertiära skyddszon bör inrättas med utgångspunkt i mark- eller vattenutnyttjande som kan påverka vattentäkter negativt i ett längre tidsperspektiv. Det längre tidsperspektivet för riksintressen ses av huvudmannen som motiv för att utgå ifrån myndighetsråden, snarare än nuvarande skyddsområden och vattenskyddsområden under arbete. För Göta älvs del har man dock valt att avgränsa förslaget till influensområde till den del av avrinningsområdet med kort rinntid till intaget.

16 (30) 8.2 Förslag till influensområde Göta älv Influensområdet i anslutning till Göta älv föreslås utgöras av det område som föreslås att bli älvens nya vattenskyddsområde. Detta motsvarar Göta älvs avrinningsområde söder om Vänern. Området begränsas i norr vid Vänersborgsviken, specifikt längs kommungränsen mellan Vänersborg och Mellerud och dess förlängning mot Vänersnäs. Nedströms begränsas området till strax uppströms Lärjeåns utlopp i Göta älv. Eventuell påverkan inom detta område är det som normalt främst påverkar vattenkvaliteten i älven. Området är ca hektar stort, varav ca hektar utgörs av landyta, och ca hektar utgörs av vattenyta. Det nya vattenskyddsområdet för Göta älv är ännu inte fastställt, och datum för när detta kommer att ske är ännu inte bestämt. Länsstyrelsen anser att influensområdet bör följa vattenskyddsområdets gränser, också om utformningen på detta i den fortsatta processen skulle komma att ändras något. Huvudmannen Kretslopp och vatten är på denna punkt av en något annan åsikt, då man anser att influensområdet bör ges den form som vattenskyddsområdet för närvarande har, också om skyddsområdet skulle komma att få en mindre utformning i den fortsatta processen. Det är dock Länsstyrelsens bedömning att en sådan ändring sannolikt inte kommer att ske. Lilla och Stora Delsjön Runt Lilla och Stora Delsjön föreslås influensområdet utgöras av sjöarnas tillrinningsområde, vilket också motsvarar det fastställda vattenskyddsområdet för Delsjöarna. I området ingår en del av det omkringliggande friluftsområdet, där även ett antal mindre sjöar finns. Strax innanför områdets södra gräns sträcker sig motorvägen Boråsleden. Lilla och Stora Delsjöns tillrinningsområde är ca 754 hektar stort, varav ca 718 hektar utgörs av landyta, och 36 hektar utgörs av vattenyta. Rådasjön Influensområdet i anslutning till Rådasjön föreslås att utgöras av sjöns fastställda vattenskyddsområde. Rådasjön upptar en relativt stor del av vattenskyddsområdets yta, som i övrigt delvis är beläget inom Mölnlyckes och Mölndals tätorter. Boråsleden passerar i den norra utkanten av detta vattenskyddsområde. Rådasjöns vattenskyddsområde har den totala arean 590 hektar, varav 396 hektar är landyta och 194 hektar är vattenyta. Vattenskyddsområdet bedöms utgöra en rimlig gräns, då riskidentifieringar och -bedömningar för vattenresursen har gjorts inom detta område, och det är Länsstyrelsens uppfattning att utpekandet av ett större influensområde bör föregås av att ett större vattenskyddsområde utses. I de diskussioner som förts har Kretslopp och vatten varit av annan åsikt vad gäller detta influensområde. Kretslopp och vatten menar att influensområdet här bör utgörs av sjöns avrinningsområde. Inför den planerade utvidgningen av vattenskyddsområdet, så att det enligt de statliga rekommendationerna ska omfatta hela tillrinningsområdet, har en omfattande riskanalys genomförts (Svenskt Vattens rapport ) som tydligt visar på behovet av att skydda tillrinningsområdet uppströms Rådasjön, och uppströms det nuvarande vattenskyddsområdet. Att endast utse Rådasjöns nuvarande vattenskyddsområde som influensområde skulle enligt Kretslopp och vatten därmed ge en missvisande bild av vilka vattentillgångar som utgör en influens till själva

17 (30) riksintresset. Rådasjöns avrinningsområde är ca hektar stort. Ca hektar av området utgörs av landyta, och hektar utgörs av vattenyta. Lärjeåns avrinningsområde vid Kvarndammen I anslutning till Lärjeån, föreslås avrinningsområdet att markera influensområdet för denna vattentäkt. Detta område inkluderar de sjöar som Göteborgs Stad påtagit sig ett ansvar för regleringen av, för att kunna använda dessa i samband med skred i Göta älv som sammanfaller med perioder av lågflöde. Lärjeån och de sjöar som finns i åns vattensystem utgör en råvattentillgång i ett krisläge för Göteborgsregionens dricksvattenförsörjning. Lärjeån har ett avrinningsområde som är ca hektar stort. Ca hektar i området utgörs av landyta och ca 401 hektar utgörs av vattenyta. Eftersom ån med tillhörande sjöar utgör en möjlighet till råvatten i ett krislägeför Göteborgsregionens vattenförsörjning, föreslås avrinningsområdet, där såväl ån som tillhörande sjöar ingår, att utgöra ett influensområde. Ett influensområde föreslås i överensstämmelse med Lärjeåns avrinningsområde, trots att vattenskyddsområde saknas, då denna vattentäkt har ett stort värde för invånarna i Göteborgsregionen vid en eventuell krissituation, då annan råvattenkälla inte kommer att finnas tillgänglig för delar av Göteborgsregionen. Genom vattenuttag i Lärjeån har staden kunnat försörjas med dricksvatten även i samband med igensättande skred i Göta älv. De uppdämda volymerna i sjöarna i avrinningsområdet gör att vattenleveransen kan upprätthållas i åtminstone en månad (ÅPV ). Att inte peka ut detta område skulle också göra att vattentäkten inte belyses ur ett vattenförsörjningsperspektiv, trots att det är en katastrofvattentäkt. Länsstyrelsen menar att det är viktigt att Lärjeån även fortsättningsvis används endast som krisvattentäkt. Vattenuttag bör endast göras i detta syfte, och inte som en del av den ordinarie dricksvattenförsörjningen. Lärjeån och dess dalgångar är ett område med höga naturvärden, vilka kan ta stor skada av stora vattenuttag i ån. Genom att fortsatt begränsa vattenuttagen till enbart krissituationer kan dock också påverkan på naturvärdena i och omkring ån begränsas. 9. Förutsättningar för bevarande 9.1 Åtgärder, verksamheter och andra intressen som påtagligt kan försvåra nyttjandet av anläggningarna Hot mot vattenkvaliteten i vattentäkterna Inom Göta älvs avrinningsområde finns ett antal riskkällor som kan påverka både vattenkvaliteten i älven liksom de konstruktioner som finns i älven vid Lärjeholm. Den låga befolkningstätheten och exploateringsgraden i avrinningsområdet gör att den normala påverkan av föroreningar för Göta älv är låg. Vid olyckor, inte minst skred, kan dock en kraftig påverkan på vattenkvaliteten ske. Genom att ett vattenskyddsområde finns upprättat behandlas de risker som finns inom detta område. De kapacitetsökningar som nu sker vid vattenverken innebär också att risken för mycket omfattande vattenbrist till exempel i samband med ett ras i tunneln har minskats drastiskt, då det ger möjlighet att växla mellan de olika vattentäkterna.

18 (30) Det förekommer olika exploateringsintressen inom Delsjöarnas, Rådasjöns och Kallebäcks källas vattenskyddsområden. Några exempel på sådana intressen är parkeringsplatser, bergvärmeanläggningar, och utbyggnation av fritidsverksamheter. I dessa områden är det viktigt att verksamheter som kan innebära en negativ påverkan på vattenkvaliteten regleras och anpassas till vattenintresset alternativt förbjuds. Under nedanstående rubriker beskrivs några av de främsta faktorer som skulle kunna ha en negativ påverkan på vattenkvaliteten i vattenresurserna. Förorenade områden och miljöfarlig verksamhet Stränderna längs med Göta älv utgör ett av de mest industribelastade områdena i Sverige. Området är intressant för industriers etablering då dessa använder älven för bland annat transport och kylvatten. Det dagliga läckaget från industrier utgör en generell risk, men också eventuella olyckor skulle kunna få stora konsekvenser för älvens vattenkvalitet. Industrierna ligger ofta på en låg höjd över vattennivån, och vid översvämningar kan vattnet nå industriområdena och deras byggnader. Göta älv är ett riskområde i ett nationellt perspektiv, och Götaälvdalen är ett av de mest skredkänsliga områdena i Sverige, som samtidigt hyser många mycket förorenade områden som riskerar att läcka. Med hänsyn till det stora antalet människor som försörjs med dricksvatten från älven, är detta därför ett av de områden i landet där konsekvenserna för dricksvattenförsörjningen skulle bli störst vid en eventuell olycka. Mellan Trollhättan och Göteborgs råvattenintag vid Lärjeholm finns några hundra förorenade områden, med de största koncentrationerna vid Göteborg, Trollhättan, Lilla Edet och Älvängen. De förorenade områdena utgörs bland annat av avfallsupplag, impregneringsverksamhet, båtklubbar, bensinstationer, kemtvättar och deponier. I Trollhättan finns bland annat det större förorenade området Stallbackaområdet. Det finns också ett större antal miljöfarliga verksamheter i anslutning till älven. Dessa utgörs bland annat av hamnverksamheter, pappersmassaindustrier, ytbehandlingsindustrier, återvinningsanläggningar, gjuterier samt förbränningsanläggningar. Ett exempel på en högt riskklassad miljöfarlig verksamhet i direkt anslutning till älven är industrin Eka Chemicals, vars verksamhet består av tillverkning av kemiska produkter. Industrin ligger strax norr om Surte. På denna plats finns också en mängd förorenade sediment. Industrierna och sedimenten kan sägas utgöra ett stort hot mot älvens vattenkvalitet. Ett flertal miljöfarliga verksamheter med denna riskklass finns på andra platser längs med älven. Avloppsreningsverk och avlopp För vattentäkterna i Göteborg utgör avföringspåverkan med tillhörande smittrisk den allvarligaste hälsorisken. Vid normal drift är påverkan i form av mikroorganismer begränsad, men vid driftstörningar och bräddningar ökar risken, vilket förekommer vid skyfall och översvämningar. Väl fungerande avloppssystem är därmed en mycket viktig skyddsåtgärd för att minimera risken för ett kontaminerat dricksvatten, tillsammans med varningssystem. Uppströms Lärjeholms råvattenintag tar Göta älv emot behandlat avloppsvatten från reningsverken i bland annat Älvängen, Lilla Edet, Trollhättan och Vänersborg, vilka många tusen människor är kopplade till. Dessa avloppsreningsverk utgör en risk för vattenkvaliteten, och kan drabbas av olyckor eller sabotage. Flera avloppsreningsverk påverkar också Vänern.

19 (30) Bil- och järnvägstrafik Längs Göta älv går ett antal större vägar och järnväg. Riksväg 45 och järnvägen Norge-Vänernbanan går på älvens östra sida, samt E6 på västra sidan, vilka följer älven och korsar många av älvens biflöden. Järnvägen och riksväg 45 passerar intill dricksvattenintaget vid Lärjeholm, och en trafikolycka på denna plats skulle både kunna innebära skada på intagsanläggningarna och på vattenkvaliteten. Järnvägar finns också längs med Säveån, Mölndalsån och Mjörn. Farligt gods transporteras längs Göta älv, liksom på riksväg 40 mellan Göteborg och Borås, som passerar genom Kallebäcks källas vattenskyddsområde samt mycket nära både Delsjöarna och Rådasjön. Trafiken på både väg och järnväg i Göteborg ökar, både på grund av att fler flyttar till staden, men också på grund av att fler resor görs. Vägar utgör en kontinuerlig påverkan på vattenresurserna, men framförallt utgör vägar och järnvägar en betydande risk för kvalitetspåverkan i samband med olyckor. Utöver en olycka med farligt gods kan även andra större olyckor påverka råvattnets kvalitet. Det är därför bland annat mycket viktigt att uppsamlingssystem med avstängningsanordningar ingår i projekt för nybyggnation och förnyelse. Transporter på Göta älv Fartygstrafiken i Göta älv innebär risker för vattenkvaliteten. På älven transporteras olika typer av produkter, däribland farligt gods. Petroleumprodukter kan utgöra ett stort hot mot vattenkvaliteten, då de genom sin lukt kan göra vattnet otjänligt vid mycket låga halter, och också leda till längre saneringstid av anläggningarna än det finns reserver för. Olyckor på älven är dock mycket ovanliga, och har hittills inte orsakat ohanterliga utsläpp. Däremot har lastning och lossning i älven vid tillfällen lett till omfattande utsläpp, till exempel utsläppet av xylen vid Nol vintern 1996, som orsakade den hittills längsta stängningen av råvattenintaget på en månad. Översvämningar och höga flöden Översvämningar och höga vattenflöden kan påverka vattenkvaliteten i Göta älv på olika sätt. Vid översvämningar och skyfall påverkas kommunernas avloppssystem, genom bräddningar av orenat avloppsvatten, och urlakningen av organiskt material från betesmark och åkrar ökar. Översvämning av förorenad mark kan göra att föroreningar når vattenintaget, samt göra att vattennivån når de industrier som ligger intill älven. En hög grundvattenyta ökar också risken för jordskred i området, vilket kan få stora konsekvenser för dricksvattenkvaliteten. Skred Risken för skred i Göta älvs dalgångar är stor, och tidigare har stora skred inträffat som har täppt igen hela älvfåran. Sannolikheten för skred i Götaälvdalen kommer att bli större i framtiden. Skred påverkar råvattenkvaliteten direkt och kan tänkas ge långvariga problem med vattenkvaliteten, särskilt om avloppsreningsverk, kemikalielager eller starkt förorenade jordmassor hamnar i älven. Det kan också göra att avloppsledningar och vattenledningar skadas. Ett stort skred med ett olyckligt förlopp skulle kunna få mycket allvarliga konsekvenser för vattenförsörjningen. Industriers avlopp Längs Göta älv finns ett antal större industrier med utsläpp av kyl- eller processvatten till älven. När industriernas processer fungerar som de ska är deras påverkan på älvens vattenkvalitet begränsad, och störst risk uppträder vid driftstörningar. Vid en eventuell händelse ska dock detta rapporteras av företaget, och om det är nödvändigt kan vattenintag nedströms stängas.

20 (30) Jordbruk och djurhållning I bland annat Göta älvs dalgång och vid sjöar som används som vattentäkter förekommer jordbruk och djurhållning. Strandbete och hantering av gödsel kan ha betydelse för den mikrobiologiska aktiviteten i Göta älv, och risken för att ämnen sprids från marker där djur hålls ökar vid till exempel hög nederbörd och översvämningar. Vattenkraft Regleringen av Göta älv för kraftändamål innebär att lågvattenflöden är lägre och avsevärt mer frekventa än under naturliga förhållanden. Vid låg vattenföring i Göta älv ökar risken för att saltvatten tränger upp i älven, och detta försämrar vattenkvaliteten och kan orsaka att råvattenintaget måste stängas. För att undvika kvalitetsstörningar på grund av saltvatten anger vattendomen att en större del av flödet i Göta älv kan styras över från Nordre älv till Göteborgsgrenen. Trots detta har det under senare år inträffat perioder då detta inte har varit tillräckligt för att råvattenintaget ska kunna hållas öppet. Utöver deras konsekvenser för salthalten, har regleringar också betydelse för risken för översvämningar, vilket i sin tur kan påverka vattenkvaliteten. Bränder Vid släckning av bränder med vatten kan stora mängder släckvatten påverka ytvattnets kvalitet. Vid en stor brand i anslutning till dricksvattentäkten kan också en omfattande brandrök ha en negativ påverkan på vattenkvaliteten. Riskbedömningar i arbetet med Göta älvs utökade vattenskyddsområde Inför skapandet av det nya, utökade vattenskyddsområdet för Göta älv, har en identifiering och värdering gjorts av vilka risker som är förknippade med olika typer av verksamheter som finns i eller i anslutning till älven. I den tregradiga skalan som riskklasserna indelats i, har sju olika verksamheter bedömts tillhöra klassen med högst risk. För riskhanteringen innebär denna klassificering att risken måste reduceras, och att förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändiga. De verksamheter som givits den högsta riskklassen är avloppsreningsverk, bräddning av avloppsledningar, hamnverksamhet inklusive småbåtshamnar, olyckor med sjöfart, utsläpp från industriolyckor, skred i förorenade områden, samt översvämning. Hot mot anläggningarna En del av riksintresseområdet är beläget i det större strövområde som omger Delsjöarna, och exploateringen i detta område är inte hög. I strövområdet ligger Lilla och Stora Delsjön, och genom det passerar också en del av råvattentunneln. Även Lackarebäcks vattenverk ligger i ett relativt oexploaterat område, liksom tunneln som tar vatten från Stora Delsjön till verket, samt den ledning som för vatten mellan Rådasjön och Stora Delsjön. Riksväg 40 passerar dock genom området. Inom Kallebäcks källas vattenskyddsområde finns en viss bebyggelse, men också naturområden. Genom området passerar dock också riksväg 40. De nordligare delarna av råvattentunneln, liksom Alelyckans vattenverk och råvattenintaget vid Lärjeholm, ligger inom ett desto mer exploaterat område. Tunneln passerar under bostadsområden, större vägar och järnvägar, mindre industriområden, samt under Säveån. Alelyckan ligger inom ett område som delvis utgörs av annan bebyggelse. I närheten av intagsområdet på älvens östra sida finns ett flertal större vägar och järnväg.

21 (30) Två av de hot som kan ses mot dricksvattenanläggningarna inom detta riksintresseområde, är infrastruktur inom eller i anslutning till området, samt förekomsten av förorenade områden och miljöfarlig verksamhet. Infrastruktur I Göteborg har framförallt trafikanläggningar (nya vägar, parkeringsplatser, etc.) utgjort ett hot mot nyttjandet av stadens dricksvattenanläggningar. Intagsområdet vid Lärjeholm består av både byggnader och bassänger, och det har tidigare funnits förslag på att nyttja delar av området för trafik. I en relativ närhet till intagsområdet i Göta älv finns ett stort antal större vägar och järnväg. Bland annat passerar riksväg 45 samt Norge-Vänernbanan här. En trafikolycka på denna plats skulle både kunna innebära skada på intagsanläggningarna samt påverka vattenkvaliteten. I den gällande översiktsplanen finns området vid Lärjeholm utpekat som ett utredningsområde för en eventuell ny älvförbindelse. Flera områden har studerats i detta syfte, men inget område har ännu fastställts. Riksväg 40 mellan Göteborg och Borås passerar genom Kallebäcks källas vattenskyddsområde, samt ovanför den tunnel som för Delsjöarnas vatten till Lackarebäcks vattenverk. På denna väg transporteras också farligt gods. Vägen utgör därför en stor risk för riksintresseområdet på denna plats, då en olycka här skulle kunna ge upphov till ett utsläpp som skulle kunna tränga ner i marken, och därmed nå vattnet. Råvattentunneln mellan Göta älv och Delsjöarna passerar bland annat under Säveån. Längs med Säveån går också den stora motorvägen E20, och parallellt med denna även järnväg. Ovanför råvattentunneln intill Säveån finns också den största rangerbangården för järnvägsgods i Göteborg, som också är en av Sveriges viktigaste, där avlastning av gods sker. Trafiklederna samt bangården kan sägas utgöra en risk mot råvattentunneln, då en större olycka på denna plats, till exempel orsakad av avlastningsverksamheten på bangården, skulle kunna innebära ett potentiellt skadligt läckage som når tunneln. Förorenade områden och miljöfarlig verksamhet En större del av riksintresseområdet är beläget inom relativt oexploaterade områden, och något större antal miljöfarliga verksamheter eller förorenade områden finns inte här. Det finns dock några exempel på större riskområden, som bör nämnas. Den nedlagda deponin Brudaremossen, där stora mängder föroreningar finns, utgör en risk då den ligger ovanför råvattentunneln mellan Göta älv och Delsjöarna. Deponin ligger också delvis inom det naturliga avrinningsområdet till Stora Delsjön. Skyddet för dricksvattenförsörjningen är därför beroende av de åtgärder som vidtagits för att täta deponin, samt av dräneringssystemet under deponin och betongbarriären mellan deponin och Stora Delsjön. I närheten av Alelyckans vattenverk och nedströms råvattenintaget ligger industrin Provexa, vars verksamhet utgörs av ytbehandling av metall och plast, och som innebär bland annat hantering av cyanid. Denna miljöfarliga verksamhet utgör en risk mot vattentäkten genom sitt spillvatten, eventuella utsläpp till Göta älv, samt genom risken för brand. En större brand har tidigare drabbat Provexa, då dess cyanidtankar fattade eld och en stor mängd giftig brandrök hotade att nå råvattenintaget vid Lärjeholm.

22 (30) Utöver ovan nämnda, finns ett antal mindre förorenade områden och miljöfarliga verksamheter inom riksintresseområdet, bland annat kemtvätt, bilvårdsanläggningar, skrothandlare och värmeverk. Dessa är dock av sådan karaktär och omfattning att de inte anses utgöra någon påtaglig risk för dricksvattenanläggningarna eller vattenkvaliteten. 9.2 Övriga riksintressen i området Nedan anges vilka övriga riksintressen som finns i det område som här föreslås utgöra ett riksintresseområde för dricksvattenförsörjning, samt inom det område som föreslås utgöra influensområde till riksintresseområdet. Inom riksintresseområdet Inom riksintresseområdet finns ett antal större vägar och järnvägar som är utpekade som riksintressen för kommunikation. Säveån och dess dalgång är utpekat som riksintresseområde för naturvård. Ett större område runt Lilla och Stora Delsjön är utpekat som riksintresse för friluftsliv. Ett område runt Stora Delsjön är också utpekat som riksintresseområde för kulturmiljövård. Inom influensområdet Delar av Göta älvs och Nordre älvs dalgångar är utpekade som riksintressen för naturvård. I Göta älv och Nordre älv finns ett antal riksintresseområden för kulturmiljövård. En stor del av Göta älv är utpekat som riksintresse för friluftsliv. Göta älv är utpekat som riksintresseområde för sjöfart. Inom Göta älvs tillrinningsområde finns ett antal riksintresseområden för kommunikation, i form av vägar, järnvägar och flygplats. Inom Göta älvs tillrinningsområde finns ett antal områden som pekats ut som riksintressen för energiproduktion, med inriktning på vindkraft. Vänern är ett riksintresseområde för yrkesfiske. Vänern är utpekat som ett riksintresseområde för rörligt friluftsliv. Delar av Rådasjön berörs av ett riksintresseområde för kulturmiljövård, vid Gunnebo. Lärjeån liksom dess dalgångar är utpekat som riksintresseområde för naturvård. I Vättlefjäll finns ett område utpekat som riksintresse för friluftsliv.

23 (30) 10. Kartmaterial 10.1 Karta över riksintresseområdet I de två kartorna nedan visas det som föreslås att bli ett riksintresseområde för dricksvattenförsörjning.

24 (30)

25 (30)

26 (30) 10.2 Karta över influensområden I nedanstående karta har det som föreslås som riksintressets influensområden markerats ut. Influensområdet föreslås utgöras av dels det nya förslaget till Göta älvs vattenskyddsområde och Lärjeåns avrinningsområde. Influensområdet föreslås också utgöras av Delsjöarnas och Rådasjöns vattenskyddsområden. Dessa områden finns markerade i kartan. Istället för Rådasjöns vattenskyddsområde har huvudmannen Kretslopp och vatten föreslagit att influensområdet här bör utgöras av sjöns avrinningsområde (se rubrik 8. Beskrivning av influensområdet för en närmare beskrivning). Detta område finns också markerat i kartan nedan.

27 (30)

28 (30) 10.3 Karta över riksintresseområde och influensområde Nedan visas förslaget till riksintresse- och influensområden i samma karta.

29 (30)