Remiss Halmstads kommuns handlingsprogram för bostadsförsörjning Yttrande till Halmstads kommun. KS

Transkript

1 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Remiss Halmstads kommuns handlingsprogram för bostadsförsörjning Yttrande till Halmstads kommun. KS KS Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Meddela Halmstads kommun att Falkenbergs kommun, i egenskap av berörd kommun, inte har några synpunkter på programmet utan anser att det är ett ambitiöst och väl genomarbetat bostadsförsörjningsprogram Beslutsunderlag Beslutsförslag Handlingsprogram för bostadsförsörjning för Halmstads kommun Sammanfattning av ärendet Falkenbergs kommun har erhållit Halmstads kommuns bostadsförsörjningsprogram Handlingsprogram för bostadsförsörjning Enligt Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska respektive kommun samråda med berörda kommuner och ge dessa möjligheter att yttra sig. Halmstads kommuns handlingsprogram har behandlat de delar som krävs av ett bostadsförsörjningsprogram. Programmet inleds med en beskrivning av nationella och regionala mål. En nulägesbeskrivning redogör för en generell beskrivning av befolkningsprognos och prognos för bostadsbyggandet samt beskriver nuläge och prognos specifikt för Halmstads kommun. När det gäller befolkningen räknar kommunen med en kraftig ökning. Efter många år med en jämn befolkningsökning om personer per år ser man nu istället en ökning om personer per år och invånarantalet år 2030 bedöms till personer. Utifrån befolkningsprognosen gör Halmstads kommun bedömningen att den årliga bostadsbyggnationen bör uppgå till drygt 800 stycken nya bostäder för att möta befolkningstillväxten och för att undvika att bostadsköerna växer ytterligare. Programmet beskriver särskilt behovet av lägenheter i flerbostadshus, behov och efterfrågan på boende för studenter och unga vuxna samt behov av boende för äldre och personer med funktionsnedsättning. Programmet belyser också behovet av boenden för asylsökande och personer med uppehållstillstånd. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

2 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Forts 112 Kommunens ambitioner för boende och bostadsförsörjningen sammanfattas på följande sätt: - Halmstads kommun vill skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i hållbara och goda boendemiljöer och bostäder. - Halmstads kommun vill med de instrument som kommunen förfogar över, skapa förutsättningar för och i möjliggaste mån säkerställa att diversifierat och mångsidigt byggande och boende som svarar mot behov och efterfrågan. Halmstads kommun ser ett antal utmaningar för att nå kommunens ambitioner. Bland annat nämns en snabbt växande befolkning och ett ökat antal äldre. Andra faktorer som påverkar bostadsförsörjningen är den generella bostadsbristen, den urbana trenden och segregation. Även dagvattenproblematik och svårigheterna att bygga där marknadskrafterna inte är tillräckliga redogörs som kommande utmaningar. I handlingsprogrammet har Halmstads kommun redogjort för hur kommunen ska arbeta för att uppnå ambitionerna med bostadsförsörjningen: - Genom kommunal översikts- och detaljplanering - Genom aktiv markpolitik och ett kommunalt markinnehav - Genom marköverlåtelse- och exploateringsavtal - Genom det kommunala bostadsbolaget HFAB - Genom kommunala bostadsförmedlingar( HFABs Torget och förmedling av äldreboende) Övrigt som nämns är att bygga upp en kunskapsbank, kartläggning av tillgänglighet och tillgång till trygghetsboende och seniorboende samt att kommunen ska engagera sig i att få till stånd bostäder till rimliga kostnader. I en bilaga till programmet redovisas antalet bostäder per projekt under perioden Därefter följer en beskrivning av utbyggnadsstrategierna i översiktsplanen samt områdesanalyser för ett antal områden. Halmstads kommun har genom Handlingsprogram för bostadsförsörjningen på ett tydligt sätt beskrivit vilka utmaningar som kommunen står inför och vilket framtida bostadsbehov som kommunen ser. Kommunen har en hög ambition att planera för ett högt antal nybyggda bostäder för att klara framtida befolkningsökning och för att minska befintliga bostadsköer. Programmet redovisar på ett klart och tydligt sätt kommunens verktyg och ambitioner för att klara framtidens bostadsbehov. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

3 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Forts 112. Vid protokollet Johan Ahlberg Protokollet justerat och anslaget Utdragsbestyrkande Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

4 Dnr KS 2014/0148 Länsstyrelsen Halland m.fl. enligt sändlista REMISS Handlingsprogram för bostadsförsörjning Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar skall varje kommun med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunstyrelsen i Halmstad har upprättat ett förslag till Handlingsprogram för bostadsförsörjning Kommunstyrelsen beslutade den 2 februari 2016 att remittera förslaget till berörda instanser enligt särskild sändlista. Eventuella synpunkter ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 30 april 2016 på adress kommunstyrelsen@halmstad.se. Internt i kommunen används adressen KS Diarium i Outlook. Under remisstiden finns förslaget tillgängligt på Halmstads kommuns web-plats samt i rådhuset. Frågor besvaras av planstrateg Sven Olof Nilsson, sven.olof.nilsson@halmstad.se eller planarkitekt Martina Pihl-Fritsi, martina.pihl-fritsi@halmstad.se. I tjänsten Sven Olof Nilsson Planstrateg

5 Samrådsremiss Handlingsprogram för bostadsförsörjning Sa ndlista Kommunens nämnder och bolag Barn- och ungdomsnämnden Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Hemvårdsnämnden Kulturnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Nämnden Laholmsbuktens VA Räddningsnämnden Servicenämnden Socialnämnden Teknik & Fritidsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Kommunala bolag Destination Halmstad AB Hallands hamnar Halmstad AB Halmstad Energi och Miljö AB Halmstad Flygplats AB Halmstads Fastighets AB Halmstads Näringslivs AB Halmstads stadsnät AB Övriga kommunala organ Handikapprådet Pensionärsrådet Statliga och regionala organ Länsstyrelsen i Halland Region Halland Grannkommuner Laholms kommun Falkenbergs kommun Hylte kommun Båstads kommun Ljungby kommun Föreningar Byggets samhällsförening Enslövs samhällsförening Fastighetsägarna GFR Företagarna Halmstad Getinge samhällsförening Gullbrandstorps samhällsförening Harplinge samhällsförening Holms Byalag Hyresgästföreningen Kvibille allförening Oskarströms samhällsförening Simlångsdalens samhällsförening

6 Slättåkra bygdeförening Stenige Natur- och Miljöförening Steninge samhällsförening Trönninge Samhällsförening Villaägarna Södra Halland Vilshärads badortsförening Fastighets- och byggbolag AF Bygg Syd AB Akelius Fastigheter AB Albinberg Fastighets AB Br. Bergströms Byggnads AB Bygg AB Lars Bengtsson & Son Byggnadsfirma Jonas Dahl AB ByggSjögren i Halmstad AB Casme AB Cityfastigheter i Halmstad AB Crendo Fastighetsförvaltning AB Derome Mark & Bostad Fastighetsstaden Fem Hjärtan Fastigheter Förvaltnings AB Hellas Halmstad Stadskärna AB Halmstad Stenhus HSB Göta JANA Fastigheter AB JM AB Kärnhem Bostadsproduktion AB Mariastaden Projekt AB Mayfair Properties AB MTA Bygg och Anläggning i Halmstad AB NCC Olssons skog & fastigheter Peab Riksbyggen Serneke Bygg AB Skanska Sverige AB Tage & Söner Byggnads AB Trelp AB Unica Fastigheter i Halmstad AB Wennerholms fastighetsförmedling Willhem AB Woltea AB Partigrupper för kännedom Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Moderaterna Socialdemokraterna Halmstad Arbetarekommun Sverigedemokraterna Sveriges pensionärers intresseparti Vänsterpartiet

7 Handlingsprogram för bostadsförsörjning Halmstads kommun

8 Framtaget av Samhällsbyggnadskontoret tillsammans med Stadskontoret, Hemvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen och HFAB. Bild på framsidan Nyréns arkitektkontor, framtagen i samband med Framtidsplan 2030 Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

9 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 5 Lagstiftning Nationella och regionala mål och program Tillstånd och utveckling... 6 Läget i Sverige våren 2015 Läget i Halmstad 2015 Behov och efterfrågan Byggbehov av nya bostäder nationellt och lokalt Behov och efterfrågan på småhustomter Behov och efterfrågan på lägenheter i flerbostadshus Behov och efterfrågan på boende för studenter och unga vuxna Behov och efterfrågan av olika typer av boende för äldre Beskrivning av olika typer av boende för äldre Behov av särskilda boenden Behov av boenden för asylsökanden och personer med uppehållstillstånd Kommunala ambitioner för boende och bostadsförsörjning Instrument för att uppnå ambitionerna Utmaningar Hur Halmstads kommun ska arbeta för att uppnå ambitionerna med bostadsförsörjningen Bilaga Bostadsbyggandet Utbyggnadsstrategi enligt översiktsplan Framtidsplan Fingerstrukturen- bebyggelseutveckling i fem stråk Bebyggelsen koncentreras till staden och serviceorterna Prioritera förtätning Funktionsblanda i homogena områden Ett brett bostadsutbud ger valfrihet och variation Områdesanalyser Stråk Norra kusten Staden Centrum Stråk Norr ut mellan skog och slätt Staden -Öster Stråk Nissans dalgång Staden - Snöstorp, Fyllinge Stråk Fylleåns dalgång Staden - Norr Stråk Södra kusten Staden -Väster Övriga kommunen Staden - Söndrum, Tylösand, Frösakull Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

10 Inledning Bostadsbyggandet spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen, inte bara för att människor ska ha någonstans att bo utan också för att ge form och gestalt åt städer och samhällen. För att kommunen ska kunna utvecklas väl krävs också ett bostadsbyggande som håller någorlunda jämna steg med inflyttning och hushållsbildning. Även av lagstiftningen framgår att kommunen ska ha en väl genomtänkt strategi för hur bostadsbyggandet och boendet i olika delar av kommunen ska utvecklas. Kommunens ambitioner om var och hur vi bygger i kommunen framgår av översiktsplanen vilken i sin tur grundas på Halmstads Vision med dess olika mål. Hur dessa omsätts i handling framgår bl.a. av det årliga planeringsunderlaget OPUS, där de bostadsbyggnadsprojekt, som bedöms möjliga att bli genomförda under den närmaste treårsperioden redovisas. Bostadsförsörjningsprogrammet har en längre tidshorisont än OPUS och ska redovisa kommunens mål och ambitioner för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, samt kommunens planerade insatser för att nå dessa uppsatta mål. Programmet anger vilka områden som behöver prioriteras och vad kommunen ska göra för att skapa de bästa förutsättningarna för att alla invånare ska få tillgång till ett bra boende. Därtill formuleras ett antal ambitioner för boende och bostadsförsörjning i kommunen. Programmet i sin helhet bör i enlighet med lagstiftningen revideras en gång per mandatperiod, medan förteckningen över möjliga bostadsprojekt lämpligen ses över varje år i enlighet med de justeringar som görs i den s.k. projektkatalogen. Programmet ska både kunna utgöra ett underlag för kommunens agerande i bostadsfrågor, ge information till marknaden och allmänheten samt fungera som en utgångspunkt, när nya planeringsdirektiv och budget ska tas fram. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

11 Bakgrund Lagstiftning Bostadsbyggandet spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen, inte bara för att människor ska ha någonstans att bo utan också för att ge form och gestalt åt städer och samhällen i enlighet med den politiska viljan. För att kommunen ska kunna utvecklas väl krävs ett bostadsbyggande som håller någorlunda jämna steg med inflyttning och hushållsbildning. Om detta har Sveriges riksdag uttryckt sin mening genom lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Nationella och regionala mål och program I sin rekommendation till medlemstaterna riktar EU-kommissionen en varning för bostadssituationen i Sverige. Förutom den generella bristen på bostäder leder bristen till högre priser på bostäder vilket i sin tur ökar hushållens skuldsättning. OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development) och IMF (Internationella valutafonden) kommer till samma slutsatser i sina analyser. Regeringen har lagt fast ett övergripande mål för bostadspolitiken som kan ses som en utgångspunkt för den bostadspolitiska diskussionen, även på kommunal nivå. Det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Regeringsförklaringen den 3 oktober 2014: Bostadspolitiken är en nationell angelägenhet. Bostadsbristen ska mötas med ökat bostadsbyggande, inte minst i hyresrätter. Region Halland har ett regionalt utvecklingsuppdrag att samordna och leda processer som bidrar till regional utveckling och tillväxt. För att säkerställa att regionen har bästa möjliga förutsättningar för en positiv utveckling finns Tillväxtstrategi för Halland Tillväxtstrategin pekar ut strategiska vägval och beskriver prioriteringar som är nödvändiga för att nå målet med att skapa en mer attraktiv region år 2020 än år 2014 och dessa är gjorda utifrån en analys som visar riktningen. Tillväxtstrategin är framtagen utifrån en analys som pekar på olika strategiska vägval och beskrivs utifrån olika politikområden. Områden såsom näringsliv, kultur, infrastruktur och kollektivtrafik, skola och utbildning samt social hållbarhet. Inom varje område finns det ett antal prioriteringar som alla syftar till att Halland ska bli en än mer attraktiv region att leva, bo och arbeta i. Tillväxtstrategin bygger på det övergripande styrdokumentet Regionala utvecklingsstrategin (RUS) med visionen Halland - bästa livsplatsen med fokus att förverkliga bodrömmar, bygga företag med kunskap och skapa fördelar av läget. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

12 Tillstånd och utveckling Läget i Sverige våren 2015 Prognos för befolkningen År 2014 ökade folkmängden i Sverige med drygt personer. Det var fler än 2013, som då uppvisade den antalsmässigt största folkökningen på nästan 70 år. En fjärdedel av ökningen 2014 förklaras av ett födelseöverskott, medan resterande tre fjärdedelar hänförs till en nettoinvandring. Under 2014 sökte mer än personer asyl i Sverige. Antalet asylsökande var därmed fler än Totalt beviljades cirka asylsökande uppehållstillstånd under räknar SCB med en folkökning strax över , och för 2016 är prognosen nära personer. Sverige hade vid årsskiftet drygt invånare och förväntas, enligt SCB:s senaste prognos, passera 10 miljoner redan under År 2009 trodde SCB att den gränsen skulle passeras först år Behov av bostadsbyggande Boverket har i en nyligen publicerad rapport beräknat byggbehovet för perioden med utgångspunkt i den demografiska utvecklingen. Tas hänsyn till de senast reviderade befolkningsprognoserna och utfallet för bostadsbyggandet under behövs ett årligt tillskott på bostäder fram till Om man beaktar behovets ojämna fördelning över tid behövs istället ett årligt tillskott på bostäder under perioden fram till 2020, då hushållstillväxten förväntas vara som störst. Tre av fyra bostäder beräknas behöva byggas i de tre storstadsregionerna. Prognos för bostadsbyggandet Enligt Boverkets prognos för bostadsbyggandet 2015 och 2016 (daterad maj 2015) förväntas bostadsbyggandet fortsatt öka betydligt. Antalet påbörjade bostäder förväntas i år vara st och nästa år drygt st. Antalet påbörjade bostäder förväntas därmed öka med 18 procent 2015 och 8 procent Antal färdigställda bostäder under 2015 och 2016 förväntas vara nära Enligt prognosen färdigställs cirka bostäder under 2015 och cirka under 2016, inräknat nettotillskott genom ombyggnad. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

13 Flerbostadshus Byggandet av flerbostadshus förväntas totalt öka med cirka 30 procent i årstakt från 2014 till 2016, medan byggandet av småhus ökar med cirka 20 procent. Byggandet av hyresrätter förväntas öka avsevärt, i synnerhet Boverkets prognos är att det påbörjas hyresrätter genom nybyggnad år 2015 och år Det innebär att antalet påbörjade hyresrätter genom nybyggnad ökar med nära 40 procent i årstakt från 2014 till Till det kan läggas tillskotten genom ombyggnader, där det räknas med nära hyresrätter respektive år. Boverket bedömer att bland annat ett ökat intresse bland förvaltare och byggföretag, höjda mål för allmännyttan på flera håll, mycket låga räntekostnader och låga alternativa avkastningar bidrar till att byggandet av hyresrätter nu ökar snabbt. Även statlig stimulans i form av investeringsstimulans, nyligen lanserad av regeringen, för hyresrätter och studentbostäder kan bidra till ett ökat byggande. Regeringen har även aviserat ytterligare stimulanser för bostadsbyggandet, bland annat ett stöd till byggande av äldrebostäder. Byggandet av bostadsrätter ökar med knappt 30 procent i årstakt från 2014 till 2016 enligt prognosen. Bostäder för studenter och unga Enligt SCB fanns drygt studentbostäder vid utgången av år Det var drygt fler än år Tre fjärdedelar av ökningen jämfört med förra året tillkom utanför storstadsregionerna. I 2015 års bostadsmarknadsenkät bedömer 27 av landets 43 högskolekommuner att det finns ett underskott av särskilda studentbostäder. Det är i huvudsak de större högskolekommunerna som uppger detta. Men efterfrågan avtar mot våren och sommaren. 32 kommuner anger att det finns ett överskott på studentbostäder under delar av året, vilket är en fördubbling jämfört med förra året. Antalet påbörjade studentbostäder har ökat avsevärt de senaste två åren. Under 2014 påbörjades preliminärt drygt studentbostäder genom nybyggnad, vilket kan jämföras med 500 under år Till detta kan läggas studentbostäder som tillkommer genom ombyggnader av främst lokaler. Boverket bedömer att antalet påbörjade studentbostäder kan komma att öka något under 2015, och att ökningen fortsätter under 2016, då bostäder påbörjas. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

14 Ungdomar är en av de grupper som har svårast att få en bostad. I årets bostadsmarknadsenkät uppgav 76 procent av landets kommuner att det saknas bostäder för ungdomar. Den huvudsakliga orsaken uppges vara att det generellt finns för få lediga bostäder i kommunen, och unga är de som har svårast att ta sig in på bostadsmarknaden. Bostadspriser Priserna på både småhus och bostadsrätter har ökat kraftigt de senaste åren, i genomsnitt för landet. Sett över en femårsperiod har dock priserna på bostadsrätter ökat betydligt snabbare. Den snabba prisökningen hänger samman med den uppåtgående konjunkturen, det mycket låga ränteläget och ett lågt utbud av bostäder, både vad gäller nyproduktion och andrahandsmarknad. Den kraftiga prisökning som vi sett under senare tid kan även delvis ha att göra med det tidigare föreslagna amorteringskravet. Tillbakablick år 2014 Det påbörjades cirka bostäder under 2014, inräknat nettotillskott genom ombyggnad, enligt Boverkets bedömning. Det är 22 procent fler än året före. Det påbörjades fler hyresrätter än bostadsrätter totalt sett, men fördelningen skiljer sig betydligt mellan regioner och kommuner. Under andra halvåret påbörjades preliminärt hela bostäder. Både nybyggnationen av flerbostadshus och av småhus ökade preliminärt med cirka 25 procent jämfört med år 2013, medan nettotillskotten genom ombyggnad minskade något. Byggandet av flerbostadshus är på de högsta nivåerna sedan början av 1990-talet. Både nybyggnad av hyresrätter och bostadsrätter ökade med cirka 25 procent jämfört med året före. Preliminärt påbörjades nybyggnad av hyresrätter och bostadsrätter i flerbostadshus. Till detta ska läggas nettotillskott genom ombyggnad, där uppgifter saknas om upplåtelseform i påbörjandestatistiken, men där större delen har varit hyresrätter historiskt sett. Det färdigställdes bostäder under 2014, varav cirka genom nybyggnad och netto genom ombyggnad. Det var cirka 2 procent fler än år Av de färdigställda bostäderna var 41 procent hyresrätter, 36 procent bostadsrätter och 23 procent äganderätter specialbostäder färdigställdes, inräknat nettotillskott genom ombyggnad. Av dessa var cirka bostäder för äldre eller personer med funktionsnedsättning och drygt studentbostäder. Antalet färdigställda studentbostäder fortsatte att öka markant. Läget i Halmstad 2015 Befolkningsutveckling i Halmstad Kommunen har sedan många år haft en jämn befolkningstillväxt med en genomsnittlig ökning på mellan 500 och 600 personer per år. De senaste åren har detta dock ökat till ca personer per år. Genom en stor ökning av flyktingmigranter under 2013 och 2014 ser vi nu ökningstal på mellan 1000 och personer per år. Det är i dagsläget svårt att säga om detta kommer att hålla i sig över tid, men ingenting pekar på att kommunens befolkningstakt ska minska till ett antal under personer per år under de närmaste åren. Dagens prognos pekar på en befolkning på personer år 2030 en ökning med personer jämfört med Den siffran innehåller emellertid ett stort antal osäkerhetsmoment där det viktigaste är Sveriges fortsatta flyktingmottagning och Halmstads andel av denna. I dagsläget finns dock inga uppenbara tecken på lägre befolkningstillväxt än prognos. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

15 Bostadsbestånd och byggande i Halmstad Antalet lägenheter totalt i kommunen uppgick år 2014 till , fördelat på i småhus, i flerbostadshus, är specialbostäder d v s särskilt boende eller studentboende och 653 lägenheter i övriga hus (vilket kan rör sig om fastigheter som inte är avsedda som bostäder). Bostadsbeståndet år 2014 Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

16 Fram till sekelskiftet var andelen småhus större, men på senare år har byggandet till största delen utgjorts av flerbostadshus. Under perioden byggdes lägenheter i småhus, i genomsnitt 95 per år, medan nettotillskottet av lägenheter i flerbostadshus uppgick till eller 134 per år. Av dessa tillkom 214 respektive 428 efter Bostadsbyggandet Den dominerande upplåtelseformen i bostadsbeståndet är hyresrätt följt av enskilt ägande och drygt en tiondel av beståndet utgörs av bostadsrätt. Upplåtelseformer år 2014 Huvuddelen av bostadsbyggandet ( ), tre fjärdedelar, har skett i staden, främst i flerbostadshus. I övriga kommunen byggs till allra största delen småhus. Bostadsbyggandet, antal bostäder i småhus respektive flerbostadshus i staden och övriga kommunen, Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

17 Hushållens storlek i Halmstad Någon säker uppgift om hushållens storlek är svår att få tag på eftersom hushållsstatistik saknas sedan folk- och bostadsräkningen 1990, då antalet boende per hushåll var 2,17. Ett mer ungefärligt mått är då att i stället jämföra antalet invånare per bostad 1990 med förhållandet Det visar på en minskning från 2,15 till 2,11. I ett kortare tidsperspektiv ser vi en ökning från 2008 då förhållandet var 2,05 innevånare per lägenhet. Det är dock ännu tidigt att tala om ett trendbrott avseende hushållsstorlekarna och erfarenheter från övriga Sverige och internationellt pekar på minskade hushåll på längre sikt. I småhus är tätheten 2,7 personer per bostad och i flerbostadshus 1,6. Vilket gör 2,1 totalt. Av befolkningen i Halmstads kommun är 41 % boende i flerbostadshus, andelen har ökat med närmare 10 % sedan Drygt 70 % av alla inflyttade flyttar till flerbostadshus, fler och fler flyttar alltså till flerbostadshus. Rörligheten är även högre i flerbostadshus. Planberedskap För att möjliggöra ett byggande som svarar mot bostadsbehovet måste kommunen säkra tillgången på mark och ta fram detaljplaner i tillräcklig omfattning. För närvarande finns planlagd mark för omkring 2000 bostäder i hela kommunen. 40 procent av denna planlagda reserv finns i tätorterna utanför staden. Under 2015 beräknas detaljplaner för ytterligare drygt 800 bostäder antas eller vinna laga kraft. Merparten av dessa nya bostadsplaner återfinns i staden. Kommunen måste också förfoga över marken för att kunna säkerställa att det verkligen byggs. Av den idag planlagda markreserven för bostäder äger kommunen endast en knapp fjärdedel. Pågående detaljplaneläggning i hela kommunen på kommunal mark svarar mot cirka 1200 bostäder. I staden pågår planläggning på kommunal mark för bland annat två större bostadsområden, Ranagård och Fyllinge med sammanlagt lägenheter. Genom tomt- och småhuskön förmedlas alla kommunala stycketomter, men även vissa privatägda tomter samt nyproducerade gruppbyggda småhus, radhus och parhus. I den kommunala tomtkön finns för närvarande cirka 50 kommunalt ägda fribyggartomter. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

18 Behov och efterfrågan Byggbehov av nya bostäder nationellt och lokalt Precis som för andra tillväxt- och högskoleorter i Sverige är efterfrågan på bostäder större än tillgången. Den globala trenden av urbanisering visar sig även i Halmstad och trycket på staden är större än för orterna ute i kommunen och för landsbygden. Boverket har under 2015 arbetat fram en ny prognos för byggbehovet av nya bostäder, nationellt och regionallt, fram till rapport 2015:18 Behov av bostadsbyggande Teori och metod samt en analys av behovet av bostäder till Rapporten uppskattar att byggbehovet under de återstående 11 åren fram till 2025 nationellt är bostäder. Då bland annat hushållstillväxten är störst inledningsvis innebär det att fram till 2020 behövs byggas nya bostäder eller per år i genomsnitt. Med hjälp av prognoser för befolkningsutvecklingen från SCB och hushållens förändring beräknas en genomsnittlig hushållskvot (antal hushåll per capita). Denna kvot symboliserar egentligen folks benägenhet att bo tillsammans och varierar i olika åldersgrupper men enligt SCB och Boverkets beräkningar uppgår hushållskvoten till i genomsnitt 0,6 vilket motsvarar ca 1,7 person per hushåll. Denna kvot tar även i viss mån höjd för det uppdämda bostadsbehovet som finns till följd av att nyproduktionstakten varit lägre än behovet under de senare åren. I samma rapport beräknar Boverket utifrån SCB:s befolkningsprognoser att FA-område Halmstad (Falkenberg, Hylte, Laholm och Halmstad kommun) under åren har ett byggbehov om bostadseneheter, i genomsnitt 653 st per år. Dock bör noteras att denna beräkning är utifrån befolkningsprognoser som SBC gjort i samband med rapportens framtagande. SCB har därefter kommit med nya, avsevärt högre, befolkningsprognoser för vår region. Den senaste prognosen för Halmstad kommun, som pekar på en befolkningsökning med personer från 2014 till 2030, innebär med tillämpning av Boverkets hushållskvot om 0,6 hushåll per capita/ 1,7 personer per hushåll, en ökning i antal hushåll med Detta motsvarar ett årligt byggbehov om 892 bostadsenheter. Samtidigt konstaterar vi att den genomsnittliga hushållskvoten i Halmstad kommun i nuläget är något lägre än Boverkets framräknade kvot och ligger på 0,48/ 2,1 personer per hushåll. Detta kan ha flera olika orsaker, både att fler bor tillsammans på grund av svårigheten att få tag på bostad, men även att vi är lite mer traditionella i vår hushållsbildning och har färre singelhushåll. Med tillämpning av nuvarande hushållkvot (0,48) skulle vår prognosticerade befolkningsökning innebära ett byggbehov fram till 2030 om bostäder, årligen 714 bostäder. Det är rimligt att anta att den mer korrekta hushållskvoten för Halmstad kommun att tillämpa vid beräkningar om det kommande byggbehovet av bostäder skulle ligga någonstans mellan Boverkets beräkningar och den nuvarande kvoten för kommunen. Om vi utgår ifrån ett medelvärde av Boverkets hushållskvot och dagens Halmstad -kvot så skulle det innebära en ökning av antalet hushåll fram till 2030 om st. Det innebär att den årliga bostadsbyggnationen bör uppgå till drygt 800 stycken för att möta befolkningstillväxten och undvika att bostadsköerna växer ytterligare. Det framräknade byggbehovet avser både bostadsenheter i småhus och i flerbostadshus. Med utgångspunkt i det nuvarande mönstret där vi kan se att ca 70% av de inflyttade i kommunen i dagsläget efterfrågar bostäder i flerbostadshus innebär det ett årligt byggbehov om ca 560 lägenheter i flerbostadshus och ca 240 småhus. När vi diskuterar behov av bostäder bör vi också notera att bostadsbehovet även är efterfrågestyrt. Utbudet måste matcha befolkningens efterfrågan, vilket även Boverket noterar i sin utred- Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

19 ning. I tillväxtregioner, som den Halmstad tillhör, gäller det att anpassa nybyggnationen vad gäller storlek, upplåtelseform, läge och prisklass till efterfrågan. Behov och efterfrågan på småhustomter Efterfrågan på småhustomter avspeglas i någon mån av tomtkön, som våren 2015 uppgår till ca personer. Alla är dock inte aktiva sökande, utan ca 25 % kan betraktas som passiva. Flertalet köande vill ha en tomt att bygga på, medan bara en liten del vill ha färdigbyggda småhus, delvis beroende på att kostnaden för ett färdigbyggt småhus oftast är ungefär densamma som vid självbygge och dessutom innebär mindre valmöjligheter. Efterfrågan är störst i Söndrum och i kustbandet, men en ökad efterfrågan finns även i ett par tätorter utanför centralorten. Årligen byggs också ett antal villor på privata tomter. Under 2014 lämnades 115 sådana bygglovsansökningar in. Behov och efterfrågan på lägenheter i flerbostadshus Av de befintliga hyresrätterna i kommunen äger det kommunala bostadsbolaget, HFAB, strax under hälften, och andra hälften ägs av större och mindre privata fastighetsägare. Efterfrågesituationen på lägenheter i flerbostadshus kan belysas genom uthyrningsstatistik. Siffrorna i detta avsnitt kommer från HFAB som en följd av att kommunen inte har tillgång till de privata hyresvärdarnas siffror, i de fall man använder sig av köpoängsystem. Antalet av HFAB uthyrda lägenheter per år har de senaste åren legat mellan 1360 och 1550 st men antalet är minskande och stannade för 2014 på 1273 st. Under de första fem månaderna 2015 hyrde HFAB ut 445 lgh, att jämföra med 519 st för motsvarande period 2014, studentbostäder, seniorlägenheter och nyproduktion undantaget. En förklaring till att antalet uthyrningar minskar på senare år är bristen på kommunalt ägda lägenheter. När det finns få lediga lägenheter på marknaden minskar möjligheten för människor att flytta inom orten och det boende man har värderas högre, människors rörlighet minskar vilket på sikt kan leda till att Halmstads utveckling hämmas. Studier och undersökningar avseende efterfrågan på olika typer och storlekar på bostäder är att betrakta som en färskvara då människors preferenser många gånger svänger över tid. Det är också ett vedertaget faktum att det finns en skillnad i hur man uppger att man avser agera och hur man verkligen agerar när man väl står inför fakta stated preference/valued preference. Med andra ord sagt så får man en bild av den verkliga efterfrågan om man studerar hur folk har agerat istället för att fråga hur man skulle reagera om man kommer i den aktuella situationen. En tydligare bild av efterfrågan kan man alltså få genom studier av antal intresseanmälningar per uthyrd lägenhet och det antal poäng (vilket motsvarar antal dagar i kön) som krävs för att teckna hyreskontrakt i olika områden. Antalet intresseanmälningar per lägenhet hos HFAB har ökat succesivt för varje år under den senaste fyraårsperioden och medelkötiden ökar med i snitt 6 månader per år under samma fyraårsperiod. Vid 2014 års utgång var medelkötiden för en lägenhet hos HFAB 6,7 år och vid halvårsskiftet 2015 hade den stigit till 7,9 år, i nivå med storstadsregionernas kötider. När man studerar intresseanmälningar per lägenhetsstorlek hos HFAB under det senaste ett och ett halvt året ser man att intresset tycks vara lika starkt för såväl 1:or, 2:or, 3:or som 4:or. Vi kan även konstatera att de dyraste mätt i antal köpoäng lägenheterna som förmedlas hos HFAB är 2:or, 3:or, 4:or och 5:or. Snittkötiden för att få kontrakt på till exempel en 4:a hos HFAB lig- Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

20 ger för 2014 på 8,7 år och för första halvåret 2015 på 10,7 år. Detta är dock ett snitt, det finns lägenheter som kostat betydligt kortare kötid och lägenheter som krävt betydligt längre kötid. Vid uthyrning av nyproduktion tillämpar inte HFAB köpoängsystem utan har arbetat enligt ett annat tillvägagångssätt för att ge alla intresserade samma möjlighet och även få en överskådlig uthyrningsperiod. Från 2012, fram till sommaren 2015 har bolaget nyproducerat och hyrt ut 325 lägenheter i olika lägen storlekar och prisklasser i kommunen. Samtliga av dessa lägenheter har varit uthyrda med minst ett år kvar till inflyttning, ibland upp till 14 månader i förväg vilket även det är ett bevis på den starka efterfrågan på bostäder i flerbostadshus. Faktorerna som belyses ovan i form av både minskat antal uthyrningar och därmed omsättning på befintliga lägenheter, medelkötider för att få lägenhetskontrakt, kötider per lägenhetsstorlek samt uthyrning av nyproduktion är alla indikationer på den mycket starka efterfrågan på lägenheter med hyresrätt i flerbostadshus och kan sägas vara ett uttryck för den brist på bostäder som råder i kommunen. För att på ett korrekt sätt möta behovet och efterfrågan på nya bostäder är det av stor vikt att det inte enbart produceras dyra lägenheter i mycket centrala lägen utan att det byggs på en variation av platser, med olika upplåtelseformer och i olika prisklasser - så väl i de centrala delarna i staden som i stadens ytterområden samt i tätorter, parallellt med varandra och att det sker på kommunens initiativ. HFAB har under de sista åren producerat hyresrätter i centrala delarna av staden och samtidigt i stadens ytterområden och tätorter. Erfarenheter dragna från de senaste åren är att olika människor föredrar olika produkter och att det ena inte konkurrerar ut det andra. Bland annat konstateras att den lite äldre delen av hyresgästerna föredrar nyproduktioner i ytterområde och mindre tätorter framför centrum. Orsaken därtill kan det bara spekuleras kring, men både en något lägre hyresnivå och ett något lugnare läge på bostaden kan här spela in. Ytterligare en attraktivitet kan vara möjligheten att bo kvar i sitt område eller sin hemort även efter att man sålt villan och flyttat till lägenhet. Förutsättningarna att kunna producera prisvärd nyproduktion är större i ytterområdena där kostnadsdrivande krav är något lägre, exempelvis kan parkeringsplatser inom området ersätta parkeringsgarage, markkostnaderna är lägre och grundläggningsförhållandena är enklare. Även korrigerande åtgärder på grund av buller samt markmiljö är mindre utanför de allra centralaste delarna av staden. Att nyproducera bostäder i en lägre prisklass är eftersträvansvärt men det finns dock en nedre kostnadsgräns. Detta i kombination med bruksvärdesprincipen medför att det kostar mer att bo i en nyproducerad lägenhet än att bo i en äldre lägenhet. Däremot visar flertal studier på att nyproduktion genererar flyttkedjor där den sista länken i kedjan är en friställd lägenhet i befintligt bestånd. På så sätt kan befolkningens efterfrågan på bostäder som varierar i storlek, läge och prisklass uppfyllas genom nyproduktion och flyttkedjor som genereras i samband med denna. Behov och efterfrågan på boende för studenter och unga vuxna I årets bostadsmarknadsenkät (Boverket) bedömer 27 av landets 43 högskolekommuner att det finns ett underskott av särskilda studentbostäder. I Halmstad har den tidigare bristen på bostäder för studenter byggts ikapp, och några ytterligare utpräglade studentbostäder behövs inte de närmaste åren. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

21 Enligt samma enkät är ungdomar en av de grupper som har det svårast att få en bostad då det råder brist på små och billiga lägenheter. I dagsläget finns det närmare 1200 studenterbostäder i Halmstad och sedan 2001 har det byggts närmare 1000 smålägenheter om ett rum med kök eller kokvrå. Det mesta av den nybyggnaden skedde dock innan finanskrisen Efter den avstannade byggandet, men har de senaste åren åter ökat något. Omfattningen är dock mindre än Hyresgästföreningen genomför vartannat år sedan 1997 en nationell undersökning om unga vuxnas boende. Den undersökta gruppen består av unga vuxna mellan 20 och 27 år som får svara på frågor om hur de bor och hur de vill bo. Den senaste undersökningen gjordes under februari och mars 2015, då unga vuxna medverkade. Färre än hälften av Sveriges unga vuxna bor i egen bostad. Det finns en tydlig trend i utvecklingen där andelen som bor i egen bostad har minskat med cirka en procentenhet varje år. Samtidigt pekar trenden för dem som bor i osäkra upplåtelseformer och hos föräldrarna åt andra hållet. Där ökar andelarna med några procentenheter varje år, så mycket som vart femte ung vuxen bor kvar hos föräldrarna. Samtidigt som andelen unga vuxna som bor i egen bostad minskar, minskar också andelen unga vuxna som bor i hyresrätt. Andelen som bor i bostadsrätt går däremot åt motsatt riktning och ökar svagt. Vid frågan om vilken typ av boende man önskar är den populäraste boendeformen hyresrätt, och i 2015 års enkät uppger nästan 40% att de önskar bo i en hyresrätt. Men både bostadsrätt och eget hus har ökat något i popularitet. Det är troligt att många unga vuxna anpassar sina önskemål efter vad som är möjligt. I de delar av landet där förstahandkontrakt på en hyresrätt är mycket svåra att få för en ung vuxen så tenderar siffrorna att sjunka. Då väljs i stället en boendeform som är möjlig. Hyresrätten är ofta förenad med flera krav som unga vuxna inte alltid uppfyller. Det kan vara krav på fast inkomst, vissa inkomstnivåer, goda referenser och att man inte har betalningsanmärkningar. Det kan vara så att en del unga vuxna inte bedömer hyresrätten som bäst passande bara för att det är svårt att klara dessa krav och att köerna är alltför långa. På samma sätt kan dyra bostadsrätter och villor utelämnas som realistiska alternativ för boendet. Det blir vanligare att unga vuxna bor i mindre lägenheter. Andelarna som bor i ettor och tvåor ökar för varje mätning. Samtidigt minskar andelen som bor i bostäder som är större än två rum och kök. Trenden är alltså att unga tränger ihop sig i färre rum. Gällande önskemål på bostadens storlek är det enligt undersökningen två rum och kök den bostadsstorlek som är mest önskad, både hos åringarna och åringarna. Den yngre gruppen efterfrågar däremot ett rum och kök i högre utsträckning än den äldre gruppen, medan den äldre gruppen efterfrågar mer än två rum och kök i högre utsträckning. Storlekspreferenserna varierar också med civilstånd. Det är enligt undersökningen nationellt en stor skillnad mellan hur unga vuxna bor och hur de vill bo. Det är många fler som vill bo i hyresrätt, bostadsrätt och eget hus än som faktiskt gör det. Totalt sett bor unga vuxna i landet. I faktiska tal innebär skillnaderna följande: unga vuxna bor i egen hyresrätt vill göra det unga vuxna bor i egen bostadsrätt vill göra det unga vuxna bor i eget hus vill göra det. Totalt sett uppger undersökningen att nästan unga vuxna i Sverige vill ha en egen bostad men saknar det i dag. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

22 I Halmstad är soldater är ny grupp relativt unga som tillkommit på bostadsmarknaden. Sedan värnplikten ersatts med anställda soldater med längre tjänstgöringstid är boende på kasern inte ett långsiktigt alternativ. Detta skapar ytterligare efterfrågan på boende för unga. Unga vuxna som har beslut från socialtjänsten om stödinsatser i boendet, såsom ungbo, garantiboende och boendestöd, har även de behov av lämpliga mindre lägenheter. För unga vuxna med en funktionsnedsättning finns även kravet på tillgänglighet så att de kan leva ett aktivt och självständigt liv. Behov och efterfrågan av olika typer av boende för äldre I Halmstads kommun bor ungefär personer som är 65 år eller äldre. Majoriteten av dessa, personer bor i ordinära bostäder- så som villor, bostadsrätter och hyresrätter. Men inom begreppet ordinära boenden finns bostäder som riktar sig särskilt mot äldre. Drygt 500 personer bor i sk äldrelägenheter, f.d. servicelägenheter. Dessa lägenheter förmedlas sedan 1 januari 2015 utan biståndsbeslut till personer 75 år och äldre, som uppfyller minst ett av fyra uppsatta kriterier. Knappt 800 av kommunens äldre invånare bor i särskilt boende med heldygnsomsorg. Av dessa är den absoluta majoriteten 80 år eller äldre. Tillgänglighet i bostadsbeståndet har betydelse för äldres möjligheter att kunna leva ett aktivt liv och bibehålla viktiga funktioner. Genom att verka för att det finns tillgängliga ordinära bostäder kan behovet av särskilda boende minska. Vi ser en markant ökning av antalet äldre i grupperna år de närmaste åren. Fram till 2020 har gruppen ökat med ca personer. De första 40-talisterna fyller 80 år 2020 och då börjar gruppen år att öka kraftigt. Fram till dess har dock gruppen redan ökat med ca 500 personer från 2015 räknat. Ju längre fram i tiden vi kommer desto äldre blir den äldre delen av befolkningen och därmed också i större behov av vård och omsorg. Många i dessa åldersgrupper vill, och till och med behöver, flytta från sina villor och lägenheter till ett bekvämare boende. Stort fokus måste ligga på bra bostäder för dessa grupper så att de kan leva ett aktivt liv och skjuta upp ev. behov av plats på särskilt boenden w Vi ser en markant ökning av antalet äldre de närmaste åren. Ju längre fram i tiden vi kommer desto äldre blir den äldre delen av befolkningen och därmed också i större behov av vård och omsorg. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

23 Behov av ordinära lägenheter för äldre Bra ordinära bostäder med god tillgänglighet, bostäder där man kan känna sig trygg och ha nära till ett socialt liv, ett aktivt liv och en hälsosam livsstil, motion och träning m m, är faktorer som innebär att man klarar sig lite längre själv och skjuter upp behovet av lägenhet i särskilt boende. Att planera så människor kan hitta rätt i ovan är en framgångsfaktor för äldreomsorgen och kommunen. Behov av funktionella lägenheter med extra service/trygghet Hemvårdsförvaltningen uppskattar att det behövs trygghetslägenheter eller motsvarande de närmaste 3-5 åren för att erbjuda äldre ett boende som skjuter upp behovet av ett särskilt boende med heldygnsomsorg. Augusti 2015 står drygt 250 personer i kö till Karl XI äldrelägenhetshus, vilket indikerar ett behov av lägenheter med extra trygghet. Behov av lägenheter i särskilt boende med heldygnsomsorg Halmstads kommun har genom införande av LOV Lagen om valfrihet, också bjudit in privata aktörer att bygga och erbjuda kommuninnevånarna särskilt boende i form av äldrebeonde i sina fastigheter. Kommunen råder därmed inte över antalet nya äldreboendelägenheter som byggs, men har det övergripande ansvaret för att tillräckligt antal lägenheter finns. Om lika stor andel av befolkningen behöver heldygnsomsorg 2030 som 2015, behövs drygt 400 nya lägenheter (varav cirka 85 korttidsplatser) på särskilda boenden fram till 2030, av rent demografiska skäl. Detta betyder behov av ytterligare ca sju nya äldreboenden till 2030 utöver vad som finns i dag 2015 eller som håller på att byggas. Bedömningen inkluderar att samtliga icke ändamålsenliga lägenheter avvecklas senast år Hur behovet exakt blir eller ligger i tiden är svårt att prognostisera. Kommunen måste därför ha god beredskap med lämpliga tomter att dela ut till LOV-entreprenörer eller för egen byggnation, där kommunen vill ha framtida äldreboenden. Kommunen måste ha investeringsberedskap om LOV-entreprenörer inte har intresse att bygga där/när behoven finns. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

24 Beskrivning av olika typer av boende för äldre Ordinära boenden Under denna kategori inryms dels vanliga bostäder som kan hyras/köpas på den öppna bostadsmarknaden utan biståndsbedömning eller annan särlagstiftning/särkrav (t ex hyresrätt, bostadsrätt, kooperativ hyresrätt - upplåtelseformerna kan sedan riktas mot olika kundgrupper utifrån olika marknadsstrategiska eller sociala/samhälleliga skäl), dels funktionella bostäder med viss service som riktas till äldre, där kommunen, staten och/eller andra aktörer verkar för trygga boendealternativ för äldre. Vanliga bostäder riktade till äldre - några exempel: Seniorboende, 55 + och dylikt Begreppen används med många olika betydelser och med mycket olika innehåll. Gemensamt är oftast att lägenheter har god tillgänglighet och någon form av gemensam träffpunkt i huset. Lägenheterna är också förbehållna personer som uppnått en viss ålder. Plusboende Många fastighetsbolag har skapat en boendeform som man kallar plusboende. Med det menar man i grunden hyreslägenheter anpassade för lite äldre hyresgäster, samlade i utvalda hus eller trapphus. Lägenheterna ligger ofta i markplan eller har bra hissar och god tillgänglighet såväl inne i bostaden som i närområdet. Som hyresgäst har man ofta möjlighet att få hjälp med diverse tjänster i hushållet till fasta och avtalade priser. I Halmstads kommun är sådan boendeform inte i nuläget etablerad. Bogemenskap, kooperativ etc. Denna boendeform är inte så vanlig ännu i Sverige. Efterfrågan kan komma att öka bland äldre och blivande äldre som vill kunna påverka sitt boende på äldre dagar. I de fall som är kända har en förening bildats i förväg, dels för att kunna planera för den gemenskap hyresgästerna vill ha, dels för att få tag på en fastighetsägare/byggmästare som kan hjälpa till att förverkliga idéerna. Här handlar det om att gå samman med personer som har samma idé om boende och gemenskap. I Halmstads kommun är sådan boendeform inte i nuläget etablerad. Funktionella bostäder med viss service riktade till äldre några exempel: Utifrån bestämmelserna i 5 kap. SoL skall kommunen även verka för att äldre människor får goda bostäder och att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. I denna riktning har hemvårdsnämnden omvandlat f.d. servicehuslägenheter till äldrelägenheter. Äldrelägenheter Äldrelägenhet betraktas som ordinärt boende vilka hemvårdsnämnden har anvisningsrätt till. Äldrelägenheter är tänkta för de äldre som är i behov av hög trygghet och god tillgänglighet i ordinärt boende. Äldre som fyllt 75 år eller vid parförhållanden, någon vara 75 år eller äldre, kan utan biståndsbeslut ställa sig i kö till äldrelägenheter, om minst ett av följande kriterier uppfylls: Upplevd ensamhet och otrygghet Dålig eller olämplig boendemiljö Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

25 Stort behov av bostadsanpassning i nuvarande bostad Funktionshinder som varaktigt påverkar vardagen I anslutning till dessa lägenheter finns tillgång till gemensamma utrym, möjligheter att äta lunch, närhet till personal dagtid i vissa fall även nattetid. Trygghetsboende Begreppet används i många kommuner med det mest skiftande innehåll. Begreppet fick dock ny betydelse i och med Äldreboendedelegationens betänkande Bo bra hela livet (SOU 2008:113) och regeringens beslut om investeringsbidrag till nybyggnad eller ombyggnad av vanliga lägenheter till trygghetsboende. Trygghetsboende är till för äldre som önskar ett tryggt boende i gemenskap med andra äldre. Regeringen menar att det behövs någon form av mellanboende mellan det ordinarie boendet och det särskilda boendet enligt koncept nedan: Lägenheterna kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt Lägenheterna skall upplåtas till personer som fyllt 70 år Utrymmen skall finnas för de boendes måltider, samvaro etc. Lägenheter och övriga utrymmen liksom utemiljö skall ha god tillgänglighet och fungera tryggt för personer med olika funktionshinder. Värd/värdinna skall finnas som dagligen kan stödja de boende vissa angivna tider och som initierar aktiviteter, sammankomster el dyl. Stödet till trygghetsbostäder har upphört 2015 men regeringen aviserar nya stödformer för hyresrätter och äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre - enligt socialtjänstlagen (SoL) Med särskilda boendeformer avses boende med heldygnsomsorg som kommunerna, enligt 5 kap. SoL, skall inrätta för äldre personer med behov av särskilt stöd. Inom begreppet särskilda boendeformer för äldre finns korttidsboende (tillfällig vistelse) samt äldreboende (permanent boende). Ansökan om korttidsboende och äldreboenden görs hos biståndshandläggaren som utreder och fattar beslut om rätt till sådant boende föreligger. Äldreboende Äldreboende kan drivas av kommunen med egen personal, på entreprenad eller tillhandahållas via LOV där privat vårdgivare bygger äldreboende och erbjuder vård. För personer på LOV - boenden betalar kommunen en förutbestämd vårdpeng till företaget. I moderna äldreboenden har den äldre en egen lägenhet om ca 30 kvm samt del i gemensamt kök, allrum etc. Kostnaden för den vård och omsorg, lokaler och dylikt som ingår i äldreboenden bekostas i stora drag av kommunen. Kostnaden för mat betalas av den enskilde enligt kommunens taxa. Hyra liksom vissa avgifter för vård- och omsorgsinsatser, upp till en särskild maxtaxa, betalas av den enskilde. Korttidsboende Korttidsboende för äldre har samma principiella utformning som äldreboende och kan inrymmas som en eller flera enheter i ett äldreboende. I behovsanalyser och planer för nyproduktion presenteras därför det samlade behovet av korttidsboende och äldreboende under begreppet särskilt boende. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

26 Behov av särskilda boenden I samband med planering av särskilda boendeformer är det angeläget att tänka på geografisk spridning, då en del av syftet med särskilda boenden är just att grupper med funktionsnedsättning ska kunna bo och leva på samma villkor som och integrerade med övriga medborgare. Alltför många särskilda boenden i samma bostadsområde riskerar att motverka denna intention. Behov av boenden för asylsökanden och personer med uppehållstillstånd Som asylsökande (ca 0-10 månader) har man sitt boende på flyktingförläggningar. I Halmstad har vi i dagsläget 200 asylsökande på anläggningsboende. När man beviljats uppehållstillstånd behöver man ett eget boende för sig och eventuellt familj som kommer efter. Enligt avtal med Länsstyrelsen ska Halmstads kommun ordna med boende i kommunen för 90 personer/år, så kallade anvisningsplatser. Förra året (2014) resulterade det i fördelning av 23 lägenheter varav ca 1/3 var privata fastighetsägare och resterande 2/3 av lägenheterna var HFABs. I år (2015) har hittills 12 lägenheter föredelats, ingen från privat sida. I Halmstad har vi i dagsläget 100 personer med uppehållstillstånd som fortfarande bor på anläggningsboenden, då det inte finns tillräckligt med lägenheter att få tag i. Just nu finns i kommunen ca 200 personer i väntan på uppehållstillstånd och som senare kan komma att behöva bostad. Under hösten har Migrationsverket aviserat behov av nya anläggningsboenden samt förtätning av befintliga, vilket medför att antalet asylsökande kommer att stiga till ca 600 personer i kommunen. När Spenshult därefter öppnar tillkommer ytterligare personer. Tillströmningen av asylsökande kan inte ses som något tillfälligt utan förväntas fortsätta i ett antal år framöver. För ensamkommande flyktingbarn används HVB boenden och i så lång utsträckning som möjligt familjehemsplaceringar. Bostadssituationen för de ensamkommande flyktingbarnen är ansträngd då inflödet har varit högra än väntat. Migrationsverket räknade med att ca 3000 barn/ungdomar skulle komma till Sverige under Nu har prognosen skrivits upp till ca 9000 d v s en tredubbling. Halmstads kommun har fått en tilldelning högt utöver tänkt avtal, vilket låg på 30 personer för Bara under juli månad har socialförvaltningen tagit emot och placerat 40 ungdomar. Behovet av egna kommunala lokaler för boende är stora. Finns inga kommunala boenden tvingas kommunen köpa dyra externa platser för att möta behovet. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

27 Kommunala ambitioner för boende och bostadsförsörjning Halmstads kommun vill skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i hållbara och goda boendemiljöer och bostäder. Halmstads kommun vill med de instrument som kommunen förfogar över, skapa förutsättningar för och i möjligaste mån säkerställa ett diversifierat och mångsidigt byggande och boende som svarar mot behov och efterfrågan. Kommunens ambitioner för boende och bostadsförsörjning grundat sig bland annat på Planeringsdirektiv och kommunens översiktsplan, Framtidsplan Kommunen redovisar sina mål för det framtida byggandet och boendet inom ramen för visionsstyrningsmodellen som kommunfullmäktige fastställde Syftet med modellen är att förenkla arbetet med planering, genomförande och uppföljning. Kommunfullmäktige beslutar årligen om planeringsdirektiv med budget. Av planeringsdirektivet framgår kommunfullmäktiges konkretiserade mål och prioriteringar för de tre närmaste åren samt budget per anslagsområde. Övergripande inriktning Bygga & Bo enligt Planeringsdirektiv : Kust, slätt, skog. Naturvärdena är stora och bebyggelsen harmonierar väl med dem. Bebyggelsen är ekologiskt hållbar, estetiskt tilltalande och bygger på en god, ibland unik och spektakulär, arkitektur. Bostäder, service och arbetsplatser fungerar som en helhet. Tillgången till bostäder är god i hela kommunen. Det omfattar alla upplåtelseformer, det är anpassat till olika åldrar och familjebildningar och ger förutsättningar för ett livslångt boende. Boendemiljöerna är utformade så att de gynnar ett aktivt liv, underlättar integration och motverkar utanförskap. Behovet av mark för bostäder, näringsverksamhet och offentlig service är långsiktigt säkrat genom framsynta och strategiska förvärv i hela kommunen. Byggklara tomter är en självklarhet. I juni 2015 antogs av kommunfullmäktige Planeringsdirektiv I detta Planeringsdirektiv redovisas istället för som tidigare målområden, där Bygga & Bo var en inriktning, tre politiska inriktningar: Utbildning, näringsliv & arbete, Socialt hållbar utveckling samt Ekologiskt hållbar utveckling. Gällande bostäder är det olika typer av särskilda bostäder som lyfts, så som asylboenden, äldreboenden, gruppbostäder och HVB-hem: Särskilda insatser för nyanlända, vilket är ett anslag som infördes i och med budgeten för 2015 och som utgår från den ökade flyktingmottagningen och etableringen av asylboenden i Halmstad. I Halmstad ska det finnas ett varierat utbud av äldreboenden med olika typer av inriktningar och med olika huvudmän. Just nu har vi ett flertal privata aktörer som bygger nya boenden, men vi ser att det är viktigt att kommunen har beredskap att bygga på egen hand om det skulle finnas behov av det. Därför har vi i slutet av planperioden tagit höjd för att kommunen ska kunna skapa förutsättningar för ett nytt modernt äldreboende. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

28 Utdelningen inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsåtgärder ska främst användas för att finansiera insatser inom tre områden: Projekt som främjar integration och social sammanhållning Fritidsanläggningar eller mötesplatser som främjar integration och social sammanhållning. Åtgärder som tillgodoser bostadsbehov för personer som kommunen har ett särskilt ansvar för (gruppbostäder och HVB-hem). Översiktsplanens utbyggnadsstrategier med särskild relevans för bostadsförsörjning redovisas i en bilaga till bostadsförsörjningsprogrammet. Instrument för att uppnå ambitionerna Kommuner förfogar över ett antal instrument för att nå uppsatta ambitioner gällande boende och bostadsbyggande: Genom kommunal översikts- och detaljplanering Genom en aktiv markpolitik och ett kommunalt markinnehav Genom marköverlåtelse- och exploateringsavtal Genom det kommunala bostadsbolaget HFAB Genom kommunala bostadsförmedlingar Genom kommunala hyresgarantier - Kommunal hyresgaranti innebär att en kommun kan gå i borgen för en hyresgäst som har tillräckligt god ekonomi för att ha ett eget boende, men som ändå har svårt att få en hyresrätt med besittningsskydd. Till exempel om personen är projektanställd och har regelbunden inkomst, men hyresvärden kräver en tillsvidareanställning för ett eget hyreskontrakt på en lägenhet. Utmaningar För att uppnå kommunens ambitioner gällande boende och bostadsbyggande ställs vi inför ett antal utmaningar. Snabbt växande befolkning Under de senaste åren har takten av inflyttning till kommunen ökat dramatiskt. Prognosen för de närmast kommande åren visar på en högre inflyttningstakt än tidigare år. Den största enskilda orsaken till den ökade inflyttningen är migration, dels med kommunplacerade asylsökande men även av invandrande som själva väljer att bosätta sig i Halmstad i ett eget boende. På nationell nivå spår man en ökad anhöriginvandring, främst av äldre släktingar, detta bedöms även gälla Halmstad. Totalt sett ser man att en föryngring av befolkningen i kommunen sker, då fler barnfamiljer än tidigare söker sig till Halmstads kommun, och då främst till staden. Övriga grupper av befolkningen ökar i ungefär samma takt som tidigare. Värt att notera är dock att gruppen äldre, över 85 år, är den grupp som ökar mest procentuellt sett och kommer år 2030 att utgöras av cirka 1500 fler individer än i dag. Tillgänglighet, antalet äldre ökar Då gruppen äldre, över 85 år, ökar kraftigt procentuellt sett, ökar även behovet av tillgängliga bostäder. Många lägenheter har idag brister i tillgänglighet. Mer än 60 % av lägenheterna i flerbostadshusen är inte tillgängliga för personer i rullstol och endast ca 20 % har god tillgänglighet. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

29 Övriga är med svårighet tillgängliga. Det innebär att äldre och funktionshindrade bara med stora svårigheter kan bo kvar hemma. Bostadsbristen och kostnadsläget för nyproduktion gör det svårt för ekonomiskt svaga grupper att kunna byta till en lägenhet med god tillgänglighet. Generell bostadsbrist Precis som för andra tillväxt- och högskoleorter i Sverige är tillgången på bostäder lägre än efterfrågan. Den globala trenden av urbanisering visar sig även i Halmstad och trycket på staden är större än på orterna ute i kommunen och landsbygden. Urbana trenden Ensamhushållen forsätter att öka, vilket innebär ett fortsatt behov av mindre lägenheter främst i staden. Samtidigt syns en tendens att även Halmstad påverkas av den moderna urbaniseringstrenden, där unga familjer väljer att stanna kvar i de centrala delarna av staden även efter att man har fått barn. Dels beror det på en livsstilsförändring men även på grund av ekononomiska villkor. Detta innebär dels ett ökat behov av större lägenheter centralt samt ett ökat behov av förskolor och skolor i centrum. En del av den urbana trenden som tidigare har varit storstädernas signum, sprider sig även till medelstora städer - att vilja ha nära till allt! Genom att förtäta och funktionsblanda inom befintlig bebyggelsestruktur skapas en närhet för fler människor till arbete, service och fritidsaktiviteter. En tät stadsstruktur med blandade funktioner är ofta en attraktiv miljö med liv, rörelse och mötesplatser. Men en tät och blandad stad kan även innebära ökade störningar och konflikter exempelvis i form av buller. Dagvatten Problematik med att ta hand om dagvatten i befintliga bostadsområden, främst kustnära, försvårar för att det ska kunna tillföras nya bostäder inom dessa orter eller bostadsområden. I de områden där förtätning föreslås är det viktigt att inte dagvattenhanteringen blir ett hinder, i vissa lägen kan dagvattensystemet behöva dimensioneras upp för att möjliggöra ytterligare tillskott av bostäder. Inom områden där det förtätas bör dagvattenet fördröjas inom området och flödet från området begränsas till att inte överstiga dagens flöde. Bostadsproduktion i områden där marknadskrafterna inte är tillräckliga Kommunen har i översiktsplanen pekat ut bostäder i staden och i 11 serviceorter, vilka är belägna både längs kusten och i inlandet. I några av orterna och delar av staden är bebyggelsetrycket och efterfrågan att få bygga högre än i andra. Det är en utmaning i att få till bostäder i områden där marknadskrafterna inte är tillräckliga. Segregation Halmstads kommun präglas av en geografisk och socioekonomisk segregation. Det finns tydliga skillnader mellan var olika samhällsklasser bor. Det finns även tydliga skillnader i bosättningsmönster mellan dem som är utrikesfödda respektive födda i Sverige. Vissa bostadsområden i den västra delen av staden domineras kraftigt av hushåll som är högutbildade, arbetar som högre tjänstemän och där medelinkomsten är betydligt högre än kommungenomsnittet. Omvänd situation råder i den östra delen av staden där några bostadsområden präglas av större socioekonomisk utsatthet. Utanför staden är den norra kusten socioekonomiskt stark, medan det i ett par av orterna i inlandet så som Oskarström och Getinge råder större socioekonomisk utsatthet. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

30 Strävan är att komplettera med bostäder som ökar valfriheten och variationen i kommunen. I alla stadsdelar och orter kompletteras lämpligen befintligt bostadsutbud med utgångspunkt att öka valmöjligheterna. Det är viktigt att en variation av bostäder såväl storlek, boendetyp som upplåtelseform - byggs som kompletterar det befintliga bostadsutbudet och skapar valfrihet, möjlighet till boendekarriär för unga och kvarboende även på äldre dar. Olika bostadstyper och upplåtelseformer i ett område kan vara en faktor för att stärka integration och på så sätt skapa en mer sammanhållen stad och kommun. I tätorterna och stadens västra och kustnära delar dominerar bostäder i form av äganderätt i småhus och där finns ett behov av att komplettera med mindre lägenheter i flerbostadshus med varierade upplåtelseformer. I östra delen av staden präglas några bostadsområden av en hög andel hyresrätter och även dessa stadsdelar kompletteras lämpligen med bostäder som ger ökad valfrihet och variation. Nationellt sett har många års statliga satsningar för att minska boendesegregation och främja social integration inte nått de resultat som politiken har önskat, tvärtom talar mycket för att utvecklingen mot socioekonomiskt segregerade städer har accelererat på senare år, denna trend syns även i Halmstad. Integration är dock något som inte enbart kan lösas med hjälp av den fysiska planeringen och ett varierat bostadsutbud. Ansvaret för en integrerad stad och kommun ska ses som en gemensam angelägenhet över förvaltningsgränser och som ett samverkansuppdrag för kommun, näringsliv och föreningsverksamhet. I en enkel analys har kommunens olika statistikområden, s k nyckelkodområden, rangordnats med avseende på socioekonomisk resursstyrka dvs arbetslöshet (2013), ekonomiskt bistånd (2013), ohälsotal (2014), inkomst (2013), sysselsättningsgrad (2013) och utbildningsnivå (2014). Områden där bl.a. sysselsättningsgraden är hög och inkomsterna höga samtidigt som ohälsotalet är lågt, är socioekonomiskt resursstarka och får då en hög rankning, medan det omvända förhållandet gäller för områden med låg grad av sysselsättning, låg inkomst och höga ohälsotal osv. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

31 Hur Halmstads kommun ska arbeta för att uppnå ambitionerna med bostadsförsörjningen Genom kommunal översikts- och detaljplanering, Säkerställa en god planberedskap Planera för en årlig produktion av bostäder med utgångspunkt i att klara bostadsförsörjningen för den prognostiserade årliga befolkningsökningen samt inledningsvis ett visst uppdämt behov. Planlägga med bostäder enligt översiktsplanens utpekade utbyggnadsområden. Sträva efter att uppnå ett blandat utbud av bostadsbestånd och upplåtelser även områdesvis Genom en aktiv markpolitik och ett kommunalt markinnehav, Säkerställa förutsättningarna för en kontinuerlig bostadsproduktion genom strategiskt långsiktiga markförvärv Säkerställa att en stor del av produktionen kan ske på kommunal mark Säkerställa att utbyggnad i omvandlingsområden enligt översiktsplanen kan genomföras Säkerställa att produktion kan ske i samtliga serviceorter Överväga möjligheten att upplåta i form av tomträtt vid byggnation av hyresrätter Genom marköverlåtelse- och exploateringsavtal, I markanvisningsavtal för bostäder på kommunal mark införa en tidsbegränsning i form av ett sista datum dels för en komplett bygglovsansökan, dels ett sista datum för påbörjad byggnation. Skulle någon av dessa tider överskridas är avtalet förfallet. Vid exploatering på privat mark beakta behovet av specialbostäder (gruppboende, äldreboende etc) i exploateringsavtalet. Genom det kommunala bostadsbolaget HFAB, Svara för en kontinuerlig bostadsproduktion i kommunen Genom kommunala bostadsförmedlingar, Förmedla bostäder dels genom HFABs Torget, samt specialboende i form av äldrelägenheter (tidigare kallade lägenheter i servicehus). Övrigt, Bygga upp en kunskapsbank för att kontinuerligt ha överblick över vilka typer av boende som efterfrågas samt trendspaning framåt. Genomföra kartläggning om vilka stadsdelar och orter, som behöver bättre tillgänglighet samt tillgång till trygghetsboende och seniorboende. Kommunen ska engagera sig i att få till stånd bostäder till rimliga kostnader Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

32 Bilaga Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

33 Bostadsbyggandet För att kunna beskriva det bostadsbyggande som är möjligt på längre sikt, dvs. bortom de närmaste tre fyra åren, räcker det naturligtvis inte med att enbart se till det som ryms inom antagna och lagakraftvunna planer, utan då måste även de projekt, som pågående detaljplanearbeten kan komma att resultera i, beaktas, liksom projekt i översiktsplanen Framtidsplan 2030, samt idéer och propåer från fastighetsägare, byggare m.fl. som har en viss förankring. En aktuell sådan förteckning ser ut som i bilaga 1 Bostadsbyggandet Tabellen redovisar relevanta bostadsbyggnadsprojekt och det antal färdiga bostäder som kan produceras under kommande femårsperioder fram till år Den beräknade bostadsproduktionen slutar för stadens del på cirka bostäder och för hela kommunen på cirka bostäder. Tabellen visar också vad som beräknas vara planlagt 2015 samt det som under kommande femårsperioder bör planläggas fram till Mot bakgrund av det tidigare beräknade årliga behovet av 400 bostäder och den faktiska bostadsproduktionen på knappt 300 bostäder per år beräknas det kommande behovet i kommunen till cirka 700 lägenheter per år. För att tillgodose ett eventuellt uppdämt behov planeras dock för cirka 750 bostäder årligen fram till Den totala genomsnittliga bostadsproduktionen fram till 2030 blir då cirka 720 bostäder per år vilket i någon mån tänjer på den kapacitet som pekats ut i översiktsplanen. Flera av de områden som i översiktsplanen pekats ut som eventuell framtida utbyggnadsriktning efter 2030 behöver tas i anspråk under planperioden. En ökad bostadsproduktion fram till 2020 förutsätter också att de privata byggherrar som förfogar över den planlagda marken också verkligen bygger. Kommunstyrelsen gör årligen i december en översyn och uppdatering av förteckningen i bilaga 1 Bostadsbyggandet Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

34 Bostadsbyggandet Kommundel Objekt (B00)=Områdesnummer enligt ÖP År 2015 Planlagd mark Nya bostäder Siffrorna i tabellen avser antal bostäder Nya bostäder Planläggning Planläggning Planläggning Nya bostäder Centrum Nissastrand Söder, kv Borgen (B52) Söder, kv Bagaren (B52) Kilot Hjärtat Baronen Karl XI Valdemar Atterdag Söderkaj Tullkammarkajen (B53) Omvandlingsområde enl ÖP Bärnstenen Bakladdaren m fl (B54) Norra station Kattegattområdet Övrigt obebyggt Mindre förtätningobjekt* Norr Slottsmöllans tegelbruk (B47) Sofieberg norra Sofieberg (B46) Sofieberg (B45) Folkparken (B48) Sofieberg öp-reserv efter Övrigt obebyggt Mindre förtätningobjekt* Öster Kemisten (B49) Gasen Krusbäret Högskoleområdet Maratonvägen Häggen Omvandlingsområde enl ÖP Hertiginnan Övrigt obebyggt Mindre förtätningobjekt* Snöstorp Snöstorps IP (B51) Vallås travet Fyllinge IV kvadranten (B55) Vallås centrum Vallås (B50) Övrigt obebyggt Mindre förtätningobjekt* Väster Sporthallen Vårhem Ekipaget Övrigt obebyggt Mindre förtätningobjekt* Söndrum Frösakull Kronolund (B37) Frösakull Fammarpsv (B38) Tallvik Trottaberg-Ranagård (B41) Söndrums centrum Frösakull (B38) Termometern Tylösand (B39) Hallägra (B43) Bäckagård/Tylösandsv (B42) Sandhamn (B40) G:a/Nya Tylösandsv (B44) Övrigt obebyggt Mindre förtätningobjekt* Staden Övrigt tillkommande Summa Summa staden * Förtätningsobjekt som omfattar max bostäder ** Små objekt, ej särskilt utpekade i översiktsplanen Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

35 Stråket Gullbrandstorp 9 6 Längs norra Gullbrandstorp (B10) kusten Gullbrandstorp (B11) Gullbrandstorp (B12) G-torp öp-reserv efter Harplinge Harplinge (B13) Harplinge (B15) 8 8 Harplinge (B14) Harplinge öp-reserv efter Haverdal Sandslätt Haverdal Haverdal (B5) Haverdal (B2) Haverdal (B3) Haverdal (B1) Haverdal (B6) Haverdal (B4) Haverdal (B7) 8 8 Haverdal 15: Steninge Steninge (B9) Steninge (B8) 6 6 Steninge öp-reserv efter Övriga orter enligt ÖP Förtätningsobjekt** Stråket Getinge 13 8 Norrut mellan Getinge (B23) skog och slätt Getinge (B24) Getinge (B22) Getinge (B21) Omvandlingsområde enl ÖP Kvibille 9 Kvibille (B20) Kvibille (B17) Kvibille (B18) Kvibille (B16) Kvibille (B19) Övriga orter enligt ÖP Förtätningobjekt** Stråket Längs Oskarström Nissans Oskarström (B28) dalgång Oskarström (B27) Oskarström (B29) Oskarström (B30) Åled Åled (B26) Åled (B25) 8 8 Omvandlingsområde enl ÖP Övriga orter enligt ÖP Förtätningsobjekt** Stråket Längs Simlångsdalen Fylleåns Simlångsdalen (B33) dalgång Simlångsdalen (B32) Simlångsdalen (B31) LIS-område Marbäck Övriga orter enligt ÖP Förtätningsobjekt** Stråket Eldsberga Längs södra Eldsberga (B35) kusten Eldsberga (B36) Trönninge Trönninge (B34) Trönninge öp-reserv efter Övriga orter enligt ÖP Förtätningsobjekt** Utom plan Summa Summa landsbygd Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

36 Totalt Hela kommunen genomsnitt per år Summa planlagda Summa bostäder Staden Landsbygd Hela kommunen genomsnitt per år Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

37 Utbyggnadsstrategi enligt översiktsplan Framtidsplan 2030 Fingerstrukturen bebyggelseutveckling i fem stråk Den övergripande visionen för kommunens framtida utbyggnadsstruktur bygger på fingerstråk med tätorter i rader likt pärlor på ett band ut från staden, där tätortsutveckling, offentlig och kommersiell service och kollektivtrafik koncentreras. Att bygga bostäder i staden och i serviceorterna längs stråken ger goda förutsättningar för effektiva transporter och en väl utvecklad kollektivtrafikförsörjning. Det ger också goda förutsättningar för befintlig service att utvecklas och leder till ett effektivt användande av den tekniska infrastrukturen, inte minst vatten- och avloppsnätet. Utvecklingen sker koncentrerat i orterna som hålls avgränsade från varandra. Att bygga i stråk medger att landskapet kan hållas fritt från bebyggelse mellan stråken. Det ger förutsättningar för en sammanhängande grönstruktur och sammanhängande åkerarealer. Orter som är klart avgränsade från varandra innebär goda möjligheter för nära kontakt med landsbygden och nära till rekreationsområden. Kusten fortsätter att utvecklas, samtidigt som vissa kustpartier fredas från bebyggelse. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

38 Bebyggelse koncentreras till staden och till serviceorterna I staden och i alla orter i kommunen tillkommer ny bebyggelse främst genom förtätning. I staden och serviceorterna pekas även nya större sammanhängande områden med bostäder och verksamheter ut och orterna tillåts växa utanför befintliga tätortsgränser. Genom att peka ut i vilka orter det i första hand ska ske ett tillskott av bebyggelse kan utvecklingen koncentreras och positiva effekter på service och kollektivtrafik ge störst effekt. Fler bostäder och arbetsplatser ger förutsättningar för befolkningen att öka, vilket i sin tur kan stärka lokal handel samt kommersiell och offentlig service och ge ett ökat underlag till kollektivtrafiken. Serviceorter med förbättrad service stärker också den omgivande landsbygden och övriga närliggande orter. Det är även i serviceorterna som kommunala prioriteringar och satsningar i form av - skola, särskilda boenden, kvarboendemöjligheter för äldre samt hyreslägenheter i kommunal regi kommer att ske. Följande orter behandlas i översiktsplanen som serviceorter: Gullbrandstorp, Haverdal, Harplinge, Getinge, Kvibille, Oskarström, Åled, Simlångsdalen, Trönninge, Eldsberga och Steninge. Även Halmstad stad räknas i översiktsplanen som en serviceort, och kommunens förhållningssätt gentemot serviceorterna gäller även för staden. Från centrum utgår stadens fyra utvecklingsstråk dit kollektivtrafik och transporter koncentreras och utvecklingen av staden sker. Att främst bygga i centrum och koncentrerat längs huvudstråken ger ett ökat underlag för bättre gång- och cykelvägnät, en förbättrad kollektivtrafik och god sammanhållning av stadens olika delar. I centrum och i ett antal centrumnoder längs huvudstråken föreslås precis som i serviceorternas centrum en tätare bebyggelse och en koncentration av service. Centrumnoderna i staden är belägna längs kollektivtrafikstråk och längs stadens supercykelstråk. Prioritera förtätning En tät struktur där man fyller igen luckor eller bygger på befintliga byggnader, ökar exploateringsgraden och ger en god hushållning med marken och en möjlighet till ett effektivt nyttjande av redan utbyggd infrastruktur och offentlig service. Samtidigt är det en utmaning att prioritera förtätning framför att ta ny, obebyggd mark i anspråk. Vid förtätning finns oftast grannar som påtagligt berörs av de nya planerna. Därför är det extra viktigt att vara uppmärksam på de problem som kan uppkomma i form av buller eller andra störningar. Belastningen på befintlig infrastruktur ökar. Problem med dagvatten kan uppkomma när mark hårdgörs och bebyggs. Kapaciteten i befintligt ledningsnät för dricks- och spillvatten kan utgöra en begränsning för förtätning i staden. Det riskerar därför att kortsiktigt bli dyrare att förtäta än att bygga på till exempel åkermark, på grund av förlängda planprocesser och ökade kostnader för markberedning. För att en förtätning av Halmstad och kommunens tätorter ska ge ett positivt resultat, är det viktigt att tillgången till kvalitativa grönytor och kopplingar ut i landskapet säkras. Förtätning bör ske på olika sätt i olika delar av staden och kommunen. Förtätning kan ske i olika former, exempelvis genom att fylla lucktomter eller att ersätta gles bebyggelse med tätare. På vissa ställen kan det även vara möjligt att bebygga impedimentytor utmed vägar och järnväg. En annan form av förtätning är att bygga på höjden. Vad som är hög bebyggelse beror på omgivningen. I ett villaområde kan redan tre våningar upplevas som hög bebyggelse. I dessa områden bör den högre bebyggelsen främst placeras i ortens eller stadsdelens centrum, för att koncentrera befolkningen och på så sätt ge större underlag till närliggande service och kollektivtrafik. I centrala delar av staden eller storskaliga områden kan en byggnad komma upp i fler våningar innan den uppfattas som Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

39 hög. I renodlade bostadsområden med högre bebyggelse är det inte automatiskt lämpligt med ytterligare hög bebyggelse. Här kan det istället vara av stor vikt att en blandning och variation av bostadstyper skapas. Oavsett bebyggelsens höjd måste befolkade mötesplatser alltid prioriteras. Rörelser till och från byggnaden sker i markplanet vilket gör att den mänskliga skalan bör vara styrande även i utformning av högre hus. Funktionsblanda i homogena områden Funktionsuppdelade områden riskerar att blir obefolkade vissa tider på dygnet och kan därmed ge en känsla av otrygghet. En blandad fysisk miljö är en plats där människor genom att ha olika målpunkter i samma område passerar varandra och möts i det offentliga rummet. Ett aktivt offentligt rum med en social blandning bidrar till en attraktiv och trygg miljö. Funktionsblandning kan handla om allt från den stora skalan i form av en stadsdel ner till den lilla skalan i form av en fastighet. Vid såväl stadsförnyelse som nyplanering bör man aktivt jobba för att blanda funktioner och integrera olika trafikslag, för att vinna vissa av de kvalitéer som de centrala stadsdelarna bjuder, som möjlighet till spontana möten, liv och rörelse. Särskilt goda är förutsättningarna i områden med rörelsestråk och kopplingar till intilliggande områden och i områden med hög befolkningstäthet och mycket bebyggelse. Funktioner som med fördel kan blandas är: bostäder, dagligvaruhandel, detaljhandel, offentlig service, kontor och verksamheter som inte ger upphov till störningar. Precis som vid förtätning kan funktionsblandning vara förknippat med vissa svårigheter. En tät och blandad stad innebär att olika intressen kan krocka och att störningar och andra negativa konsekvenser måste hanteras på nya sätt. Att endast arbeta med skyddsavstånd för att klara riktvärden för störningar och risker kan innebära svårigheter att blanda vissa verksamheter med bostäder. Då kan andra åtgärder än avstånd användas för att uppnå gällande riktvärden och därigenom funktionsblandning. Ett brett bostadsutbud ger valfrihet och variation Vad olika människor finner attraktivt som livsmiljö och vilka önskemål man har på sitt boende beror mycket på i vilket skede av livet man är. I alla stadsdelar och orter ska befintligt bostadsutbud kompletteras med utgångspunkt att öka valmöjligheterna. Det är viktigt att en variation av bostäder såväl storlek, boendetyp som upplåtelseform - byggs som kompletterar det befintliga bostadsutbudet och skapar valfrihet, möjlighet till boendekarriär för unga och kvarboende även på äldre dar. Olika bostadstyper och upplåtelseformer i ett område kan också vara en faktor för att stärka integration och på så sätt skapa en mer sammanhållen stad. Behovet av trygga och tillgängliga bostäder för äldre är stort i Halmstad. Speciellt i de östra stadsdelarna är tillgängligheten låg. I tätorterna dominerar småhus och där finns ett behov av att komplettera med mindre lägenheter i flerbostadshus. I staden präglas några bostadsområden av en hög andel hyresrätter medan andra områden har en hög andel bostäder med äganderätt i form av småhus. Valmöjligheten i dessa områden är låg. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

40 Områdesanalyser Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

41 Stråk Norra kusten Gullbrandstorp Haverdal Harplinge Steninge Övriga stråket Antal invånare Medelålder 65+ år 80+ år ,7 24 % 4 % ,3 32 % 6 % ,1 18 % 3 % ,3 32 % 3 % ,5 22 % 4 % Antal lägenheter andel i småhus 90 % 88 % 78 % 98 % 99 % hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt 10/0/90 % 17/0/83 % 19/6/75 % 3/0/97 % 4/0/96 % Invånare per lägenhet 2,6 2,4 2,4 2,5 2,6 Socioekonomiskt index Kapacitet enl antagna planer Kapacitet därutöver, ca Norra kusten är ett generellt sett mycket välmående område med högt socioekonomiskt index. Allra högst är värdena i Steninge. Befolkningens medelålder varierar mellan lite yngre i Harplinge och äldre i Steninge och Haverdal. Steninge och Havderdal har också bland de högsta andelarna i pensionsålder i kommunen. Majoriteten av bostäderna finns i småhus. Största andelen finns i Steninge och utanför serviceorterna medan Harplinge har något större andel bostäder flerbostadshus. Området präglas även av en mycket stor fritidhusbebyggelse. I Haverdal är i dagsläget cirka hälften av bostadsfastigheterna fritidshus. Det finns antagna planer på utbyggnad i alla serviceorter i stråket, mest i Steninge och Haverdal. Utbyggnad i Haverdal begränsas till viss del av den dagvattenproblematik som finns på orten. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

42 Stråk Norrut mellan skog och slätt Antal invånare Medelålder 65+ år 80+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt Getinge Kvibille Övriga stråket ,9 24 % 7 % % 37/4/58 % ,1 28 % 4 % % 11/8/81 % ,9 15 % 4 % % 8/0/92 % Invånare per lägenhet 2,2 2,7 2,8 Socioekonomiskt index Kapacitet enl antagna planer Kapacitet därutöver, ca Stråket mellan kust och slätt domineras av serviceorterna Getinge och Kvibille, men även i övriga stråket finns en ganska stor befolkning både på landsbygden och i Holms tätort. Socioekonomiskt är stråket lite svagare än kommunen i stort och särskilt Getinge har ett lågt index. Befolkningens medelålder varierar mellan ungefär genomsnittlig i serviceorter och yngre i övriga stråket. Majoriteten av bostäderna finns i småhus. Men i Getinge finns en relativt stor andel bostäder i flerbostadshus. Getinge har också en ganska stor andel hyresrätter i sitt bostadsbestånd. Det finns antagna planer på utbyggnad i alla serviceorter i stråket, mest i Getinge. Kvibille har dock den största kapaciteten utöver det som redan är planlagt med utbyggnadsmöjligheter både österut och västerut. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

43 Stråk Nissans dalgång Åled 4201 Oskarström Övriga stråket Antal invånare Medelålder 65+ år 80+ år ,0 19 % 3 % ,5 19 % 4 % ,0 19 % 4 % Antal lägenheter andel i småhus 88 % 63 % 95 % hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt 12/0/88 % 40/3/57 % 16/0/84 % Invånare per lägenhet 2,7 2,3 2,1 Socioekonomiskt index Kapacitet enl antagna planer Kapacitet därutöver, ca Stråket Nissans dalgång domineras av befolkningsmässigt av Oskarström, men även Åled utgör en viktig serviceort. Endast en liten del av befolkningen bor utanför serviceorterna. Socioekonomiskt är stråket lite svagare än kommunen i stort och såväl Oskarström som området utanför serviceorter har låga indextal. Befolkningens medelålder är lite lägre än snittet för kommunen. Utanför serviceorterna är dock medelåldern lite högre. Majoriteten av bostäderna finns i småhus. Men i Oskarström finns drygt en tredjedel av bostäderna i flerbostadshus. Oskarström har också en stor andel hyresrätter i sitt bostadsbestånd. Det finns antagna planer på utbyggnad i på flera platser i stråket. Mest i serviceorterna, men även en relativt stor del planlagda bostäder i övriga stråket. Även på sikt finns kapacitet för ytterligare bostäder och då främst i Oskarström och Åled. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

44 Stråk Fylleåns dalgång Antal invånare Medelålder 65+ år 80+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt Simlångsdalen ,8 28 % 10 % % 26/0/74 % Övriga stråket ,9 16 % 3 % % 1/0/99 % Invånare per lägenhet 2,2 2,7 Socioekonomiskt index Kapacitet enl antagna planer Kapacitet därutöver, ca Stråket kring Fylleåns dalgång innehåller serviceorten Simlångsdalen, men flertalet boende återfinns utanför orten på landsbygden och i mindre orter som Skedala och Marbäck. Socioekonomiskt är stråket något starkare kommunen i stort, men Simlångsdalen ligger något lägre i indextal. Befolkningens medelålder är lite lägre än snittet för kommunen. I Simlångsdalen är dock medelåldern lite högre. Nästan 40 procent av befolkningen i i Simlångsdalen är över 65 år och hela 10 procent över 80. Majoriteten av bostäderna finns i småhus. Dock finns en del flerbostadshus i Simlångsdalen. Simlångsdalen har också mer blandade upplåtelseformer än stråket i stort med ungefär en fjärdedel av bostäderna i hyresrätt. Det finns antagna planer på utbyggnad i framför allt Simlångsdalen, men på lite längre sikt finns kapacitet för bostäder även i övriga stråket och kanske framför allt i Marbäck. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

45 Stråk Södra kusten Trönninge Eldsberga Övriga stråket Antal invånare Medelålder 65+ år 80+ år ,2 19 % 4 % ,5 24 % 6 % ,1 19 % 3 % Antal lägenheter andel i småhus 82 % 84 % 100 % hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt 10/12/78 % 18/0/82 % 5/0/95 % Invånare per lägenhet 2,6 2,3 2,7 Socioekonomiskt index Kapacitet enl antagna planer, ca Kapacitet därutöver, ca Stråket längs södra kusten innehåller serviceorterna Trönninge och Eldsberga, men befolkning finns även i hög grad i områdena utanför själva serviceorterna. Socioekonomiskt är stråket ungefär som kommunen i stort, men kustområdet kring Laxvik och Påarp uppvisar ett något högre indextal. Befolkningens medelålder ligger ungefär i paritet med snittet för kommunen. Lite högre i Eldsberga. Majoriteten av bostäderna finns i småhus. Dock finns en del flerbostadshus i både Trönninge och Eldsberga. Serviceorterna har också mer blandade upplåtelseformer än stråket i stort med ungefär en fjärdedel av bostäderna i hyresrätt. De redan detaljplanelagda bostäderna återfinns främst i övriga orter. På sikt finns dock den större kapaciteten för fortsatt bostadsbyggande i Trönninge och Eldsberga. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

46 Övriga kommunen Antal invånare Medelålder 65+ år 80+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt ,3 21 % 4 % % 4/0/96 % Invånare per lägenhet 2,4 Socioekonomiskt index 72 Kapacitet enl antagna planer, ca Kapacitet därutöver, ca 100 Inga tydliga karaktäristika kan utskiljas. Åldersfördelningen visar en något äldre befolkning än genomsnittet. Man bor till 96 % i småhus med äganderätt och hushållen är relativt stora. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

47 Staden - Centrum Antal invånare Medelålder 65+ år 80+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt ,8 år 28 % 12 % % 74/20/6 % Invånare per lägenhet 1,5 Socioekonomiskt index 113 Kapacitet enl antagna planer 638 Kapacitet därutöver, ca 1430 lgh Kännetecknande för Centrum är den sneda åldersfördelningen där 12 % av befolkningen är över 80 år, jämfört med 6 % i kommunen totalt. Flerbostadshus är den helt dominerande hustypen med 93 % av lägenheterna, där hyresrätt är den vanligaste upplåtelseformen. Dock återfinns 21 % i bostadsrätt. Medan huvuddelen av bebyggelsen är av äldre datum, har en stark förnyelse skett under talet med närmare 1400 lägenheter framför allt i Gamletull och Söderkaj. Hushållen med den genomsnittliga storleken 1,5 invånare/lägenhet är minst i kommunen. Nissastrandsområdet byggs under de närmaste åren färdigt med ca 250 lägenheter. På Söder byggs 360 lägenheter och ytterligare 110 är planlagda för byggnation längre fram i perioden. I västra delen av Centrum finns också potential för ombyggnads- och förtätningsprojekt på lägenheter. Tullkammarkajen är nästa större exploateringsmöjlighet i centrala staden, som kan rymma minst 600 lägenheter. Genom förtätning kan ytterligare ca 200 lägenheter inrymmas i området. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

48 Staden - Öster Antal invånare Medelålder 65+ år 80+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt ,0 år 15 % 5 % % 78/12/10 % Invånare per lägenhet 1,8 Socioekonomiskt index 56 Kapacitet, enl antagna planer 417 Kapacitet därutöver, ca 1520 lgh Öster är befolkningsmässigt den största av stadsdelarna. Cirka 1,8 invånare per lägenhet betyder att hushållen är små. Flerbostadshus är den allt dominerande hustypen med 88 % av lägenheterna, där 79 % upplåts med hyresrätt och 12 % med bostadsrätt. Eftersom många av lägenheterna är byggda i mitten av förra seklet, förvånar det inte att många idag är klassade som ej tillgängliga eller bara med svårighet tillgängliga, totalt rör det sig om ca lägenheter. Befolkningens medelålder är något lägre än kommunens och med en tendens till föryngring. Området har ett relativ lågt socioekonomiskt index. Utbyggnadskapaciteten i gällande och pågående planer är drygt 400 lägenheter, där Kemisten med ca 300 lägenheter är det största. På sikt kommer även högskoleområdet bebyggas 160 lägenheter. Översiktsplanen pekar också ut omvandlingsområden med närmare 1200 lägenheter. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

49 Staden - Snöstorp, Fyllinge Antal invånare Medelålder 65+ år 80+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt ,5 år 21 % 4 % % 39/16/45 % Invånare per lägenhet 2,3 Socioekonomiskt index 72 Kapacitet enl antagna planer 148 Kapacitet därutöver, ca 440 lgh Huvuddelen av lägenheterna är byggda under 1900-talets senare del och fördelas ungefär lika på småhus och flerbostadshus. Bostadsrätten är väl representerad med 20 % av flerbostadshusen och 14 % av småhusen, där också hyresrätt förekommer i 5 % av fallen. Hushållsstorlekarna är större än i Centrum och på Öster med 2,3 invånare per lägenhet. Befolkningen är yngre än genomsnittet för kommunen. Det socioekonomiska indexet är lågt. Stora arbetsplatser finns bl.a. på Fyllebro och Kistinge, men totalt sett är den förvärvsarbetande dagbefolkningen betydligt lägre än nattbefolkningen. Färdiga planer finns för 60 bostäder på Snöstorp IP och 45 på Vallåstravet. Under de närmast följande åren tillkommer även 300 bostäder i IV Kvadranten i Fyllinge och genom förtätningar på Vallås ytterligare 120 bostäder i området. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

50 Staden - Norr Antal invånare Medelålder 65+ år 80+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt ,6 år 14 % 4 % % 26/9/65 % Invånare per lägenhet 2,7 Socioekonomiskt index 126 Kapacitet enl antagna planer 374 Kapacitet därutöver, ca 1130 lgh Norr är ett i detta sammanhang ungt område och befolkningens medelålder är därför endast 38,6 år jämfört med kommunens 41,5. Andelen pensionärer är således låg, 18 %. Bebyggelsen utgörs till 71 % av småhus och den vanligaste upplåtelseformen är ägande. 9 % är bostadsrätt, huvudsakligen i småhus. Hushållen är jämförelsevis stora med 2,7 invånare per lägenhet. Området är resursstarkt d.v.s. det socioekonomiska indexet är högt. Området i norr har byggts ut kraftigt de senaste åren, men utbyggnaden fortsätter. Nu närmast finns planerad bostadsbyggnad vid Slottsmöllan och i Sofieberg totalt drygt 300 lägenheter. På längre sikt finns kapacitet för fortsatt utbyggnad på främst Sofieberg med närmare 1000 bostäder och Folkparken med cirka 150 bostäder. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

51 Staden - Väster Antal invånare Medelålder 65+ år 80+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt ,3 år 18 % 6 % % 59/18/23 % Invånare per lägenhet 1,8 Socioekonomiskt index 130 Kapacitet enl antagna planer 164 Kapacitet därutöver, ca 150 lgh Bebyggelsen består till ca 70 % av flerbostadshus byggda i mitten av förra seklet, vilket bl.a. innebär att ett stort antal lägenheter har dålig tillgänglighet. Vanligaste upplåtelseform är hyresrätt, medan bostadsrätt står för 17 %. Befolkningens medelålder är något högre än i kommunen, men en föryngring pågår sedan några år. Väster kan också beskrivas som ett resursstarkt område med ett lågt socioekonomiskt index. Antagna planer för området gäller framförallt Sporthallen med 50 lägenheter som kommer att byggas de närmaste åren. På sikt finns även planer 120 bostäder i Vårhem och Ekipaget. Ytterligare kan tillkomma genom förtätning och mindre projekt. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

52 Staden- Söndrum, Tylösand, Frösakull Antal invånare Medelålder 65+ år 80+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt ,8 år 26 % 7 % % 21/11/68 % Invånare per lägenhet 2,4 Socioekonomiskt index 146 Kapacitet enl antagna planer 198 Kapacitet därutöver, ca 705 lgh Bebyggelsen i Söndrum och Tylösand domineras av småhus byggda under senare delen av talet. Därmed är eget ägande den vanligaste upplåtelseformen. Andelen bostadsrätter, 9 %, är lika med genomsnittet för kommunen medan hyresrätten med 22 % är betydligt lägre. Området har ett mycket högt socioekonomiskt index. Medelåldern i området är relativt hög och pensionärer utgör en tredjedel av alla invånare. Bostäder har byggts i hela området under de senaste åren. Nu finns antagna planer för drygt 100 nya bostäder i Frösakull och på några års sikt planeras 350 bostäder i Trottaberg-Ranagård och flera ytterligare projekt finns i framför allt Söndrum. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version