ENERGIGASTEKNISK UTVECKLING. En sammanfattning av projektverksamheten inom SVENSKT GASTEKNISKT CENTER AB

Transkript

1 ENERGIGASTEKNISK UTVECKLING 2011 En sammanfattning av projektverksamheten inom SVENSKT GASTEKNISKT CENTER AB

2 Omslagsbild: LNG-terminalen i Nynäshamn. Foto AGA Gas AB.

3 Innehållsförteckning SGC - beskrivning av verksamhet och kompetens 4 GasAkademin 5 Information och teknikbevakning 6 SGC:s hemsida GasOnline GasApparatPortalen Förgasningsdatabas SGC Nyhetsbrev Internationellt samarbete Programområde Biogasteknik 8 SGC:s Biogasteknikområde Torrötning av rejekt från förbehandling av matavfall Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion Värdering och utveckling av mätmetoder för bestämning av metanemissioner Karakterisering av föroreningar i biogas före och efter uppgradering till fordonsgas Internationellt erfarenhetsutbyte Programområde Förgasning och metanisering 10 Internationellt seminarium om förgasning och metanisering Green SNG Autoterm POX-reaktor Partikulära föroreningar vid indirekt förgasning av biomassa Online water vapor detection VETAANI Teknikbevakning och kommunikation inom förgasningsområdet Programområde Distribution och lagringsteknik 12 Geofysik för detektering av gas på deponier Fas II Grävskydd och djupförläggning som riskreducerande åtgärder vid förläggning av 10 bars PE-rörsystem Programområdena Energigasanvändning och Miljöteknik 14 Utvärdering av gaseldad värmepump Comfortpower II Möjlighet och potential för bränslecellsystem för energiförsörjning i byggnader Varierande gaskvalitet Programområde Gasformiga drivmedel 16 Marknadsutveckling: Potential för gasdrivna arbetsmaskiner Gasdriven transport till lands och till sjöss Gaskvalitet och standarisering GasHighWay följs upp av GreenGasGrid Projektkatalog SGC:s rapportserie SGC:s delägare 20

4

5 Svenskt Gastekniskt Center AB (SGC) samordnar teknikutveckling inom energigasområdet och driver sedan 1994 i samverkan med staten, representerad av Energimyndigheten och dess företrädare, ett kollektivforskningsprogram tillsammans med gasbranschen. Ett villkor för statlig medverkan är att projekten medfinansieras med minst 60 % av industriparter vilket samtidigt säkerställer att det föreligger ett för näringslivsparterna angeläget utvecklingsbehov. Den 26 mars 2009 beviljade Energimyndigheten SGC 32 mnkr för att fortsätta driva Energigastekniskt utvecklingsprogram i ytterligare fyra år. Genom SGC:s samordning kommer de statliga medlen att växlas upp med ytterligare minst 48 mnkr industrifinansiering. Näringslivets engagemang i energigasteknisk utveckling sker utan långsiktiga finansiella åtagande. Detta är en arbetsform som rönt mycket stor uppskattning. Arbetsformen ger även små och medelstora företag möjlighet att engagera sig i högkvalitativa forsknings- och utvecklingsprojekt. SGC:s egen kompetens och omfattande nätverk är också av stort intresse för näringslivet. Under 2011 har 5 doktorander från 3 högskolor varit helt eller delvis finansierade via utvecklingsprogrammet. Intresset för förnybara energigaser fortsätter att växa. Under 2011 byggdes det 10 nya publika tankställen för fordonsgas. Produktion och distribution av flytande biogas tog fart och byggnation av världens första anläggning för produktion av biometan via förgasning och metanisering i industriellskala påbörjades. Biogasens snabba utveckling som fordonsbränsle och möjligheterna att producera gas av naturgaskvalitet via förgasning och metanisering av biomassa medför dels att nya aktörer gör entré inom energigasområdet, dels ett ökat behov av relevant energigasteknisk kunskap. Faktahandböckerna framtagna inom GasAkademin ger en helhetsbild av tekniken och av energigasernas förutsättningar och möjligheter på energimarknaden. En annan viktig kanal för faktainformation om energigaser är vår hemsida. Här finns aktuell information, dokument, rapporter etc. All information på hemsidan är gratis och kan användas fritt under förutsättning att man anger källan. Vår ambition är att genom Internetportalen GasOnline.se samla alla intressenter inom gasformiga bränslen för att underlätta informationsutbyte och byggande av nätverk. Slutligen vill vi passa på att tacka Energimyndigheten, deltagande företag och våra duktiga utförare som bidragit till projektverksamheten och alla fina resultat. Malmö, mars 2012 Jörgen Held SVENSKT GASTEKNISKT CENTER AB

6 SGC - beskrivning av verksamhet och kompetens De förnybara energigasernas möjligheter att bidra till ett uthålligt, miljövänligt och effektivt energisystem uppmärksammas alltmer. Under 2011 tog gasbilarna storslam i tävlingen Miljöbästa bil när de tog hem de tre första platserna. Volkswagen Passat 1,4 TSI Ecofuel blev, precis som 2009 och 2010, totalvinnare. Mängden såld fordonsgas ökade med 30 % och andelen biogas var drygt 60 % under Även internationellt märks det ett ökade intresset för biogas och biometan via förgasning och metanisering. I Danmark tittar man alltmer på möjligheten att mata in förnybar metan på gasnätet och i Tyskland togs det under 2011 i drift ytterligare 30 nya anläggningar för biogasinmatning. Det är viktigt för vår egen utveckling och kompetens som teknikmäklare att ha god insyn i vad som görs internationellt inom det energigastekniska området samtidigt som det ger möjlighet att hämta hem kunskap och erfarenheter till gagn för svensk industri. Här spelar det nätverk och de plattformar för utbyte av kunskap, erfarenheter och resultat som systematiskt byggts upp under flera års tid en stor roll. SGC:s personal deltar regelbundet i internationella konferenser och bjuds ofta in som föredragshållare. Vidare anordnar vi själva nationella och internationella konferenser, seminarier och studiebesök. SGC besitter en hög kompetens, två tredjedelar av personalen har forskarexamen och hälften av SGC:s personal är tekniska doktorer. Detta har medfört att SGC:s personal även bjuds in att granska vetenskapliga artiklar och sitta med i vetenskapliga kommittéer vilket bidrar till en ökad insyn i den absoluta forskningsfronten och bättre förståelse för vilken teknikutveckling vi kan förvänta oss de närmsta åren. Genom att SGC:s handläggare befinner sig i eller mycket nära utvecklingsprojekten kan vi löpande följa upp verksamheten och styra mot de uppsatta målen för respektive projekt. Samtidigt får vi en god inblick i ny teknik och de möjligheter som denna kan erbjuda. Verksamheten genomförs efter ett rullande schema och deltagande företag har bara finansiella åtaganden i de projekt de känner motsvarar deras intresse och behov. Detta har öppnat upp möjligheten för små och medelstora miljöteknik- och spetskompetensföretag att engagera sig i utvecklingsverksamheten på ett smidigt sätt. Projektförslagen samlas i en projektkatalog och bereds i någon av våra sex programgrupper. Efterhand som olika finansiärer anmäler intresse för att delta och en projektkonstellation har formerats kan beslut om igångsättande fattas. Genom att SGC samlar forskare, konsulter, spetskompetensföretag, leverantörer, komponenttillverkare och användande industri inom ett och samma projekt skapas en dynamik som är gynnsam för samtliga inblandade parter. Vi på SGC Jörgen Held, Tekn. Dr., Verkställande direktör. Aurora Tamas, Fil.Kand. Ekonomiansvarig. Corfitz Nelsson, Tekn. Lic. Valdrin Erlisi, Högskoleingenjör. Tobias Persson, Tekn. Dr. Mattias Svensson, Tekn. Dr. SGC:s personal fr.v., Jörgen Held, Mattias Svensson, Aurora Tamas, Tobias Persson, Corfitz Nelsson och Valdrin Erlisi. 4

7 GasAkademin GasAkademin en kunskapsbank Skärpta miljökrav, ambitiösa klimatåtaganden och energigasernas möjlighet att bidra till minskat oljeberoende inom transportsektorn, ökad försörjningstrygghet och en övergång till ett effektivt och uthålligt energisystem tilldrar sig ett ökat intresse. Det växande intresset för energigaser och dess möjligheter innebär samtidigt en allt större efterfrågan på saklig information och kunskap. Produktionen av faktahandböcker inom GasAkademin är en faktasamling av stora mått och en källa att ösa kunskap ur. GasAkademin ger en helhetsbild av tekniken och av energigasernas förutsättningar och möjligheter på energimarknaden. Klara volymer inom GasAkademin Volymerna Energigasteknik, Industriell energigasteknik, Energigaser och miljö, Energigaser Regelverk och standarder, Gasdrift av fordon, Energigaser en översikt, Energigaser produktion, transport och lagring och Gasanvändning i bostäder och lokaler är tryckta och klara och kan beställas via eller genom SGC:s kansli. Till varje volym bifogas en CD-rom med hela innehållet i pdf-format. Volymerna inom GasAkademin skrivs av experter inom området och till volymerna är referensgrupper bestående av representanter från industri, myndigheter och statliga verk knutna. Under 2011 har ytterligare två GasAkademivolymer, Energigaser - produktion, transport och lagring och Gasanvändning i bostäder och lokaler publicerats. Vidare har Energigasteknik uppdaterats och getts ut i en ny upplaga. Marknaden för energigaser, speciellt biogas som drivmedel, expanderar kraftigt och nya aktörer gör entré. Samtidigt upplever biomassaförgasning något av en renässans och det projekteras stora industriella anläggningar både i Sverige och globalt. Detta medför att behovet av kunskap, för att kunna tillgodogöra sig och utnyttja den teknikutveckling som fortlöpande sker inom området, ökar. En teknikutveckling som till stora delar dokumenteras via faktahandböckerna inom GasAkademin. Tidigare publicerade faktahandböckerna inom ramen för GasAkademin. GasAkademin och snabel-g är, av Svenskt Gastekniskt Center AB, inregistrerade varumärken som representerar kompetens, utveckling och utbildningsverksamhet inom området energigaser. Hemsida GasAkademin har en egen hemsida, där såväl kommande som färdiga skrifter presenteras 5

8 Information och teknikbevakning SGC arbetar aktivt med att skapa plattformar för utbyte av information, resultat och erfarenheter samt nätverkande. Det är ett led i den omfattande teknikbevakning och kunskapsöverföring SGC utför inom det energigastekniska området. Den huvudsakliga teknikutvecklingen görs på den internationella arenan även om Sverige ligger långt framme inom vissa specialområden. SGC:s roll i informationsspridningen är betydande. Enbart under 2011 deltog SGC i åtta internationella och sexton nationella konferenser och seminarier som föredragshållare. SGC har också stått som värd för fyra studiebesök och arrangerat ett internationellt förgasningsseminarium. Vår ambition är att fortsätta att stärka vår roll avseende inhämtning, spridning och överföring av kunskap och resultat, bland annat via följande kanaler: 6 SGC:s hemsida SGC:s hemsida är välbesökt med drygt 1300 unika träffar per månad. Projektrapporterna läggs ut på hemsidan och idag finns det drygt 250 SGC-rapporter i PDF-format plus ytterligare ett hundratal andra dokument för gratis nedladdning, bl.a. konferenspresentationer, informationsblad och artiklar. Adressen är GasOnline SGC administrerar också en portal för alla med intresse för gasbränslen. Denna ska bidra dels till att öka den allmänna medvetenheten om möjligheterna och fördelarna med gasbränslen, dels till en ökad kommunikation och samarbete mellan aktörer som har energigaserna som främsta intresse. Portalen är gratis och öppen för alla. Adressen är GasApparatportalen Portalen ger en överblick av gasapparater som finns tillgängliga på den svenska marknaden. Innehållet har tagits fram i ett samarbete mellan Energigas Sverige, E.ON Gas Sverige AB, Göteborg Energi AB, Lunds Energikoncernen AB, SGC, Stockholm Gas AB och Öresundskraft AB. Adressen är gasapparater.sgc.se. Förgasningsdatabas Databasen togs fram för att tillhandahålla information och ingångsdata vid simuleringar av förgasningsprocessen. Databasen innehåller 17 anläggningar. Ambitionen är att uppdatera och utöka databasen med fler anläggningar. Adressen är gdb.sgc.se. SGC Nyhetsbrev NYHETSBREV N r Förgasningsdatabas Inom ramen för ett SGC-projekt har Nordlight AB tagit fram en databas över biomassaförgasare. Projektets syfte var att ta fram underlagsdata för simulering och beräkning av de processer som förekommer vid förgasning av biomassa, gasrening, syntetisering etcetera. I databasen ingår för närvarande data från 17 anläggningar Bioliq BIONEER Chalmers Chemrec Choren Cortus WoodRoll Güssing Lahti Milena Nexterra Pyroforce Rentech-Silvagas Skive TRI (TermoChem Recovery Int.) Viking Värnamo Värö Chalmers pilotanläggning SGC har ambitionen att utöka databasen med mer data och fler anläggningar inom ramen för den teknikbevakning SGC utför inom området. För mer info Visste du att gasbilarna utklassade både eloch etanolbilar som miljöbästa bil VW Passat och VW Touran belade första och andra platsen. På tredje plats kom SAAB 9-3 trifuel (gas/etanol/bensin). Källa: Gröna Bilister Biogasfolder Broschyren som sammanställts av Anneli Petersson, SGC, innehåller basdata om biogas. Den 24-sidiga foldern tar bl.a. upp biogaspotential, gasutbyte för olika substrat, uppgradering och användning av biogas. Broschyren har producerats i samverkan med Avfall Sverige, E.ON, Energigas Sverige, Energimyndigheten, Greenlane Biogas AB, Göteborg Energi AB, LRF, Läckeby Water Group AB, Lunds Energikoncernen AB, Malmberg Water AB, NSR, Stockholm Gas, Svensk Biogas AB och Svenskt Vatten. Broschyren kan beställas via SGC:s hemsida. Klicka på Publikationer och följ anvisningarna. Svenskt Gastekniskt Center AB info@sgc.se Scheelegatan MALMÖ Tel: Fax: VD har ordet Metan är ett bränsle som spås en lovande framtid. Naturgas, som till största delen består av metan, förväntas t.ex. ta över oljans roll som det dominerande bränslet. Det finns många olika sätt att producera metan. Om man vill spetsa till det skulle man kunna prata om A-, B-, C-, D-, E- och F- metan. A-metan: Metan via anaerobic nedbrytning av organiskt material. B-metan: Biometan via förgasning och metanisering av biomassa. C-metan: Syntetiskt framställd metan från kol. D-metan: Deponigas. E-metan: Metan framställd med hjälp av el (egentligen vätgas via elektrolys av vatten i kombination med kolmonoxid och koldioxid). Tekniken innebär helt nya möjligheter att optimera elproduktionen och hantera stora variationer i denna. E-metan kan mycket väl bli lösningen för en storskalig utbyggnad av vindkraft. F-metan: Fossil metan (naturgas). Andra aspekter som talar till metanets fördel är möjligheten till ledningsbunden distribution och att metan kan användas med mycket hög effektivitet och minimala emissioner i hela energisystemet, inklusive transportsektorn. Under 2011 har SGC distribuerat 4 nr av SGC Nyhetsbrev som på ett populärvetenskapligt sätt beskriver den utveckling och de resultat som SGC:s verksamhet bidrar till. Sändlistan omfattar drygt 950 personer.

9 Internationellt samarbete SGC:s personal deltar i ett antal internationella nätverk och samarbetsprojekt. Tobias Persson är Sveriges representant inom IEA Bioenergy Task 37 Energy from Biogas and Landfill Gas. Gruppens uppgift är främst att främja ett ökat samarbete kring biogasfrågor inom IEA och att verka för en ökad kunskapsspridning kring produktion, distribution och användning av biogas. Mattias Svensson sitter, på Energigas Sveriges mandat, med som samordnare av och expert för biometanfrågor inom NGVA Europa, en europeisk plattform som verkar för biometan och naturgas som drivmedel. Han är även SGC:s representant i EU-projektet GasHighWay. SGC deltog i programkommittén för European Gas Technology Conference 2011 och sitter med i organisationskommittén för Nordic Biogas Conference. Den 11 maj anordnade SGC ett studiebesök vid Sjölunda avloppsreningsverk för deltagare i European Gas Technology Conference IEA Bioenergy Task 37 Energy from Biogas and Landfill Gas arbetar aktivt med att sprida kunskap om biogasområdet. Corfitz Nelsson representerar Sverige i IEA HIA Task 23 Small-scale reformers for on-site hydrogen supply där han är ansvarig för Subtask 2 sustainability. Deltagarna i gruppen kommer från nio länder och sexton företag/institut är involverade. Arbetet leds av SINTEF från Norge. Vidare anordnade SGC under 2011 det årliga internationella förgasningsseminariet, i Malmö. Seminariet var välbesökt med 136 deltagare från 16 länder. SGC och Dansk Gasteknisk Center (DGC) har ett nära samarbete. Förutom regelbunda möten på ledningsnivå så är DGC representerade i SGC:s programgrupper och SGC är i sin tur representerat i DGC:s Fagudvalg. Under 2011 deltog SGC i 14 danska projekt, bland annat rörande gaskvalitet och uppvärmning medan DGC deltog i 3 förgasningsprojekt som drivs i SGC:s regi. DGC medfinansierar även SGC:s teknikbevakning inom förgasningsområdet. 7

10 Programområde Biogasteknik Intresset kring biogas ökar för varje år. Allt mer organiskt avfall samlas in och rötas och många nya biogasanläggningar planeras. Biogasproduktionen i Sverige under 2010 var ca 1.4 TWh, men potentialen är ca 10 gånger större. Många områden finns kvar att utveckla för att nå denna potential. Allt från insamling av substrat, transporter till och från anläggningen, uppgradering och distribution av gasen samt hantering av den producerade biogödseln. För att ta tillvara biogasens miljönytta är det mycket viktigt att alla delsteg optimeras och att utsläpp minimeras. Ansökningarna för biogasprojekt via SGC:s ramprogram har varit många och resulterat i ett flertal innehållsrika rapporter. Området som dessa täcker är brett och resultaten är betydelsefulla för den fortsatta utvecklingen. 8 Tobias Persson Ansvarig för Biogasteknik tobias.persson@sgc.se Tel: SGC:s Biogasteknikområde Utvecklingsinsatserna inom biogasteknik organiseras inom följande områden: Ökat utnyttjandet av Sveriges biogaspotential Effektivisering av produktionen Ökade möjligheter för avsättning Tillvaratagande av biogasens miljöfördelar Kunskapsspridning och kunskapsökning Till SGC:s Biogastekområde finns det under innevarande ramprogramsperiod ( ) avsatt 4 miljoner kr från Energimyndigheten. Dessa har eller kommer att ha växlats upp med industrifinansiering till ett värde av ca 10 miljoner kronor. Ansvarig för SGC:s biogasteknikområde är Tobias Persson. Till programområdet finns en bred industriell referensgrupp med representanter från flera branschaktörer, biogasproducenter och anläggningsleverantörer. Torrötning av rejekt från förbehandling av matavfall När källsorterat matavfall från hushållen rötas i en biogasanläggning av modellen omrörd tank behövs en förbehandling för att göra materialet pumpbart och ta bort orenheter. Rejektet från denna förbehandling har i tidigare studier visat sig innehålla ca 30% av metanpotentialen i matavfallet. Syftet med detta projekt var att undersöka möjligheterna att utvinna den kvarvarande metanpotentialen genom satsvis torrötning med efterföljande kompostering. Vid rötning av rejekt uppblandat med strukturmaterial uppnåddes ett metanutbyte på 100 Nm 3 metan per ton blandning vilket motsvarade det förväntade metanutbytet. Vid kompostering av materialet uppnåddes kraven på hygienisering och halt av tungmetaller. Inlastning av rejekt i lakbäddsreaktor. Foto: M. Murto.

11 Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion Denna utredning har undersökt två system för gödselbaserad fordonsgasproduktion: (1) Centraliserad lösning där gödsel och annat jordbruksrelaterat material samlas in till en stor anläggning och uppgraderas till fordonsgas i anslutning till anläggningen; (2) Decentraliserad fordonsgasproduktion där gödsel och andra jordbruksrelaterade substrat rötas i ett större antal så kallade gårdsanläggningar, vilka kopplas samman i ett rågasnät och uppgraderas centralt. De två produktionssystemen utvärderades ur tre perspektiv; tekniskt, ekonomiskt och juridiskt. Utredningen har visat att gödselbaserad fordonsgasproduktion innebär höga produktionskostnader och att det därför är svårt att få ihop lönsamhetskalkylen för såväl centraliserad som decentraliserad fordonsgasproduktion. Produktionskostnaden vid decentraliserad fordonsgasproduktion överstiger 1,00 kr/kwh med LBP-stöd och vid centraliserad rötning ligger kostnaden på ca 0,80 kr/kwh. Provtagningshuv. Värdering och utveckling av mätmetoder för bestämning av metanemissioner Behovet av teknik för mätning av metan och andra växthusgaser från olika källor vid hantering av organiska restprodukter är stor, speciellt när lagen om Hållbarhetskriterierna träder i kraft. I denna rapport har det gjorts litteraturstudier, marknadsundersökningar, intervjuer och studiebesök för att kartlägga ett antal metoder som redan tillämpas vid bestämning av utsläpp från öppna ytor. I rapporten görs en kortfattad översikt av ett stort antal mätmetoder och mer utförlig beskrivning av fyra metoder som efter värdering anses mest lovande att arbeta vidare med (kammarteknik, provtagningshuv, plymmätning med DIAL och luftinblåsning i täckt lager). Karakterisering av föroreningar i biogas före och efter uppgradering till fordonsgas Biogas producerad genom rötning av organiskt avfall, avloppsslam, grödor eller biprodukter från livsmedelsindustri samt i deponier innehåller föroreningar som kan vara skadliga för komponenter som kommer i kontakt med biogas under dess användning. I detta projekt har det kartlagts vilka föroreningar som vanligen förekommer beroende på vilket substrat som rötas. Största delen av dessa föroreningar tas bort i uppgraderingsanläggningen oberoende av teknik. Effektivast var de två PSA-anläggningarna som studerades. Internationellt erfarenhetsutbyte SGC är Sveriges representant i IEA Task 37 Energy from Biogas and Landfill Gas. Syftet med arbetet är att genom ett ökat informationsutbyte mellan de deltagande länderna förbättra förutsättningarna för en ökad produktion och användning av biogas. Broschyrer, rapporter, presentationer, informationsmaterial om biogasmarknaden i de respektive medlemsländerna med mera finns på gruppens hemsida 9

12 Programområde Förgasning och metanisering Förgasning av biomassa är ett effektivt sätt att uppgradera lågvärdig biomassa/avfall till ett högkvalitativt, förnybart och uthålligt bränsle/drivmedel. Inom ramen för GoBiGas har Göteborg Energi AB börjat bygga en förgasningsanläggning för produktion av biometan med en kvalitet som lämpar sig för inmatning på gasnätet. E.ON planerar att bygga en ännu större anläggning inom ramen för projektet Bio2G. Utvecklingsarbetet sker främst på den internationella arenan och SGC arbetar aktivt för att hämta hem kunskap, resultat och erfarenhet till gagn för svensk industri. Programområdet har som syfte att bygga upp kunskap vid högskolor, universitet och företag inom området uthållig energigasproduktion via förgasning. Programmet ska bidra till nya metoder för produktion av förnyelsebara energigaser samt att sprida kunskap om dessa metoder. Vidare syftar programmet till kompetensuppbyggnad som kan bidra till svensk industri och know-how. Programområde Förgasning och metanisering omfattar 17,3 mnkr varav 6,9 mnkr från Energimyndigheten för den innevarande programperioden. Jörgen Held Ansvarig för Förgasning och metanisering Tel: Internationellt seminarium om förgasning och metanisering Den 6-7 oktober 2011 anordnade SGC sitt årliga internationella förgasningsseminarium, i Malmö. Totalt var 16 internationella och nationella experter inbjudna att tala. Seminariet lockade till sig totalt 136 personer från 16 länder. Utöver det stående blocket där industriella satsningar och produktionstekniker för förgasning av biomassa presenteras låg seminariets fokus på gaskvalitet, småskalig el- och värmeproduktion samt nya koncept. Samtliga presentationer kan laddas ned via seminariets hemsida: Prof. Hermann Hofbauer från Technical University of Vienna presenterade Simple SNG a New Concept. Green SNG Projektet syftar till att undersöka förutsättningar och möjligheter för samproduktion av SNG och Fischer-Tropsch-diesel i Sverige. Arbetet genomförs under fyra år av en doktorand på Kemisk Teknologi, KTH. Målet med projektet är att testa olika katalysatorer och katalytiska processer för metanisering och FT-syntes och hur katalysatorsammansättningen för de båda katalysatorerna kan påverka den totala ekonomin för framställning av SNG

13 och FT-bränslen. Speciellt fokus ligger på experimentella tester av olika FT- och metaniseringskatalysatorer. Speciellt fokus kommer också att läggas på att testa metaniseringskatalysatorn för olika föroreningar som kan förekomma i syntesgasen vid förgasning av biomassa. Autoterm POX-reaktor Arbetet utförs som ett doktorandprojekt på Kemiteknik, LTH. Syftet är att ta fram en energieffektiv regenerativ partialoxidationsreaktor som medger högre verkningsgrad och lägre tjärhalt samtidigt som halten av ammoniak i gasen ut ur förgasaren reduceras. I korthet baseras principen med reaktorn på att man utnyttjar ett fast bärarmaterial som värmereservoar så att reaktionerna kan genomföras vid en väsentligen högre temperatur än vad utgående gas håller. Partikulära föroreningar vid indirekt förgasning av biomassa Projektet utförs av SP och Chalmers. Inom projektet tas mätutrustning som klarar av att mäta partikulära föroreningar fram. Utmaningen ligger bland annat i att undvika kondensation av gasens innehåll av tjäror. Detta medför att temperaturen i impaktorn där partiklarna fastnar måste ökas, packningsmaterial bytas, tjärfällor konstrueras, gasslangar varmhållas etcetera. Online water vapor detection Projektet är ett samarbetsprojekt mellan institutionerna för Mikroteknologi och nanovetenskap och Energiteknik på Chalmers. Målet är att visa att ånghalten i produktgasen ut ur en förgasare kan mätas kontinuerligt och beröringsfritt, via elektromagnetiska vågor med terahertzfrekvens. Syftet är att kunna optimera förgasnings- och gasreningsprocessen och använda vattenhalten som en styrparameter. Online ångmätning förväntas ge en större flexibilitet när det gäller användning av olika bränslekvaliteter. VETAANI SGC har gått med i det finska VETAANI-projektet där en tekno-ekonomisk studie avseende framställning av biometan i MW-skalan görs. Fokus ligger på tekniken med indirekt förgasning. Utförare är VTT, Nordens största forskningsinstitut. Projektet som är på totalt 1,56 Meuro löper till Förgasningsanläggningen i Güssing, Österrike är baserad på tekniken med indirekt förgasning. Teknikbevakning och kommunikation inom förgasningsområdet SGC bygger systematiskt upp de kontaktytor som krävs för att bedriva en effektiv teknikbevakning. Aktiviteten har finansierats av DGC, Elforsk, Energimyndigheten, E.ON Gasification Development AB, Göteborg Energi AB, Lunds Energikoncernen AB, SP, Stockholm Gas AB, Vattenfall AB och Öresundskraft AB. Bland aktiviteterna under 2011 ingick anordnande av International Seminar on Gasificastion, deltagande som föredragshållare och/eller sessionsordförande på EGATEC2011, IGRC2011 och GasDagarna. Vidare har två nyhetsbrev avseende förgasningsteknisk utveckling tagits fram och distribuerats till de industriella medfinansiärerna av teknikbevakningen. SGC deltog även på International Conference on Polygeneration Strategies i Wien och sitter med i Editorial Board of Biomass Conversion and Biorefinery Journal. 11

14 Programområde Distribution och lagringsteknik Det svenska transmissionsnätet för gas sträcker sig mellan Trelleborg i söder och Stenungsund i norr med en förgrening österut till Gnosjö. Utmed det svenska gasnätet finns det ett 40-tal mät- & reglerstationer som anpassar tryck, temperatur etc. på gasen innan den går vidare ut till slutkunder på distributionsnäten. Naturgasen i det svenska nätet kommer nästan uteslutande från de danska gasfälten i Nordsjön men det är även aktuellt med gas från Tyskland via det danska gasnätet. Detta kommer inträffa alltmer frekvent i takt med att den danska naturgasproduktionen avtar. Biogas matas för närvarande in på gasnätet vid åtta anläggningar på följande orter: Laholm, Helsingborg (2), Bjuv, Göteborg, Malmö, Falkenberg och Lund. Förutom ett antal lokala biogasnät finns även ett konverterat stadsgasnät i Stockholm. Utvecklingsarbetet på distributionssidan syftar till att finna tekniker, material, systemlösningar och kvalitetssäkringsmetoder som medför lägre investerings-, drift- och underhållskostnader, ökad leveranstrygghet samt en hög säkerhetsnivå i distribution av energigaser. Programområdet omfattar 6 mnkr varav 2,4 mnkr från Energimyndigheten. Fas 1 visar att resistivitet är en teknik som har potential att utnyttjas för att detektera gasförekomst i deponier. Inom ramen för projektet har en slutrapport producerats Detektering av gas i deponier med resistivitet. 12 Valdrin Erlisi Ansvarig för Distribution och lagringsteknik valdrin.erlisi@sgc.se Tel: Geofysik för detektering av gas på deponier Fas II Gasbildning i deponier är sedan länge ett känt fenomen och det har konstaterats att gasläckage från deponier till atmosfären bidrar till att påskynda växthuseffekten. En viktig process vid drift av deponier är därför att utvinna deponigasen och återvinna den energi som finns i gasen, oftast för el- och/eller fjärrvärmeproduktion. Gasuttaget sker via brunnar som installeras i deponier. För att effektivisera gasuttaget finns ett behov av att veta hur deponin är uppbyggd och om det finns zoner med vatten- respektive gasansamlingar för att finna en optimal placering av brunnarna. Idag finns det ingen effektiv metod för att lokalisera gasförekomst i deponier. Resultaten från projektets Syftet med Fas 2 av projektet är att vidareutveckla en metodik som baseras på geofysiska mätningar för att bättre förstå förekomst och rörelser av gas och vatten i deponier. Projektet syftar därmed också till att bättre kunna utnyttja energipotentialen i gasen och att minska föroreningsbelastningen till atmosfären och till vattenresurser. För att tillgodose syftena i projektbeskrivningen har följande målsättningar med projektet fastslagits: Utveckling av metodik för optimering av placering av brunnar/system för gasuttag. Möjlighet att studera gasproduktion och gasrörelser kontinuerligt vilket medför möjlighet att studera olika parametrars, tex bevattning, inverkan på gasproduktion. Effektivare utnyttjande och drift av deponier (gasproduktion, gasuttag, detektering av läckage, kontroll av täckskikt).

15 Förbättrade möjligheter att kontrollera risken för föroreningsspridning, tex lakvatten. Framtagning av system och metodik för kontroll av tätskiktens funktion. Både avslutade deponiers övre tätskikt och nyanlagda deponiers bottenbarriär. Utveckling av metodik för avgränsning av äldre deponiers okända utbredning, samt karakterisering av innehåll och strukturella uppbyggnad. Resistivitetsmätning inom projektet. Grävskydd och djupförläggning som riskreducerande åtgärder vid förläggning av 10 bars PE-rörsystem Vanligen transiteras naturgas i stålledningar vid ca 80 bars övertryck eller distribueras vid maximalt 4 bars övertryck i polyetenledningar. Vid tryck mellan dessa två nivåer har främst stålrör använts. På grund av utvecklingen av de moderna rörmaterialen av polyeten finns det nu även möjlighet att använda polyetenrör upp till 10 bars tryck. Användningen av den nya trycknivån har dock hittills begränsats av att skyddsavståndet till ledningen varit samma som för 80 bars stålledningar. I och med en ökad utbyggnad av biogasanläggningar, lokala biogasnät och tankstationer för biogas har efterfrågan på en mellantrycksnorm för 10 bars PE-rörsystem ökat. Projektet syftar till att ge ett underlag för framtagande av en mellantrycksnorm för 10 bars PE-rörsystem, med längre skyddsavstånd än för 4 bars ledningar men kortare än för 80 bars ledning. Målsättningen med projektet är att utreda och testa grävskyddets utformning och vilka material som kan vara lämpliga att använda t.ex. plast, betong och stål. Grävskyddet placeras i rörgraven ovanför röret för att förhindra pågrävning av grävmaskin. Grävskyddets viktigaste egenskap är att hindra grävmaskinisten från att gräva sönder ledningen då grävmaskinisten är den person som är mest utsatt vid en eventuell brand. Det är även viktigt att få en förståelse för hur grävmaskinister reagerar för olika signaler som markerar en gasledning. Ett annat mål är att utreda vilket djup som är kritiskt för pågrävning av markförlagda gasledningar. Projektet syftar även till att ge ett underlag för nya riktlinjer för utformning av grävskydd. Slutrapporten finns tillgänglig för gratis nedladdning via SGC:s hemsida. Förläggning av polyetenrör i rörgrav. 13

16 Programområdena Energigasanvändning och Miljöteknik Aktiviteterna inom programområde Energigasanvändning riktas mot applikationer som möjliggör ett effektivt utnyttjande av energigaser och applikationer där energigaserna har unika fördelar jämfört med andra bränslen. Programområde Energigasanvändning innefattar alla gasdrivna applikationer förutom fordon och båtar. Programområdet omfattar totalt 25,5 mnkr varav 10,2 mnkr från Energimyndigheten. Ett annat viktigt fokus för programområdet är att stärka svensk industris konkurrenskraft. Detta låter sig göras genom att sammanföra svenska spetskompetensföretag med andra relevanta aktörer inom SGC:s nätverk och därmed skapa starka projektkonstellationer. Arbetet inom programområde Miljöteknik inriktas på gasbranschens gemensamma och övergripande miljöfrågor bl.a. genom att analysera, initiera och ange inriktning på arbetet inom gasbranschen. Exempelvis inriktas arbetet på att öka kompetensen om energigasernas totala miljöpåverkan samt identifiera behov av och föreslå åtgärder för att reducera miljöpåverkan. Programområdet omfattar totalt 625 tkr varav 250 tkr från Energimyndigheten. Corfitz Nelsson Ansvarig för Energigasanvändning och Miljöteknik Tel: Utvärdering av gaseldad värmepump Uppvärmning med kondenserande gaspanna är utan tvekan det fossila uppvärmningsalternativ som ger lägst miljöpåverkan, såväl CO 2 som andra emissioner. Tekniken har dock nått så långt det är möjligt avseende hög verkningsgrad (cirka 105 % på årsbasis) och låga emissioner (nästan nollemissioner, CO 2 exkluderat) och kvarstående potential är någon enstaka procent. Effektivare lösningar efterfrågas dock från kunderna och här kommer gasvärmepumpar in. Gasvärmepumpar drivna med gasmotorer har länge funnits på marknaden men det är först på senare år som gasdrivna adsorptions- och absorptionsvärmepumpar har kommit på bred front. Skillnaden mellan en elektrisk och gasdriven värmepump är inte så stor. Den mekaniska kompressionskretsen är ersatt med en absorptionskrets där ammoniak är det vanligaste mediet. Därmed slipper man från den stora svagheten med elektriska värmepumpar att kompressorn kan haverera. Baserat på primärenergi blir gasdrivna värmepumpar effektivare än eldrivna dito i system med starka inslag av termisk elproduktion. Inte heller använder man el som spetsvärme på vintern vilket ofta motsvarar kondensproducerad el även för svenska förhållande. Här har man alltså ersatt en förädlad energiform (el) med en primär (gas). I detta projekt ska en 38 kw gasdriven värmepump från italienska Robur utvärderas, det är den första installationen som görs i Sverige. Under vintern har anläggningen tagits i drift och nu ska en ett år lång utvärdering äga rum. Ambitionen är att visa en årsverkningsgrad på mellan % vilket i så fall är cirka 30 % effektivare än dagens bästa kondenserande gaspannor. Projektet är ett samarbete mellan Malmö Stadsfastigheter, Milton, E.ON Gas Sverige och DGC. 14

17 Comfortpower II Catator har utvecklat ett sofistikerat uppvärmningssystem (ComfortPower) i ett SGC-projekt finansierat av Catator, Energimyndigheten, Försvarets Materielverk (FMV), Skanska, Nibe och AlfaLaval. ComfortPower består av ett reformersystem, en högtemperaturpolymerbränslecell (HT-PEM) och ett värmepumpsystem. Försöken visade på systemverkningsgrader från gas till värme på runt % vilket var en ökning med cirka 20 % jämfört med föregående utvecklingsfas. Under långtidsförsöket erhölls dock en successiv prestandaförlust hos bränslecellen, vilket sannolikt beror på läckage (bristfällig tätning) till följd av problem med förspänningen av stacken (fjäderbelastade skruvar). Djurgårdsstaden i Stockholm. Status och potential av bränslecellsteknologin jämfört med konventionell teknologi samt konkurrerande småskaliga teknologier är således idag en mycket intressant frågeställning för både energi- och byggbranschen. Studien begränsas till system som är lämpade för småhus (<5 kw el ) och flerfamiljshus (< 50 kw el ) belägna i tätorter, där fast elnät liksom distribution av antingen naturgas eller biogas är tillgängligt. De tekniker som har inkluderats är bränsleceller och otto- och stirlingmotorer. Idag finns det ingen självklar vinnare, utan det beror helt och hållet på utifrån vilket perspektiv (ekonomiskt, tekniskt, miljömässigt) man belyser teknologin. Projektet utfördes av Catator AB med stöd från Energimyndigheten, SBUF, DGC, Skanska samt SGC:s delägare. Varierande gaskvalitet Sedan hösten 2010 importeras begränsade volymer gas från Tyskland till Danmark som även når Sverige. Gasen som importeras från Tyskland har en sammansättning som avviker något från den danska Nordsjögasen vilket kan medföra konsekvenser för svenska gasdistributörer och kunder. Studien avhandlar ett antal viktiga parametrar såsom wobbeindex, metantal, värmevärde m.fl. samt hur dessa förändras när gas med varierande ursprung når Sverige. Utifrån hur den antagna gaskvaliteten har också ett antal kunder tillfrågats om och hur de påverkas av den varierande gaskvaliteten. Catator ComfortPower II Möjlighet och potential för bränslecellsystem för energiförsörjning i byggnader Vid planering av nya miljövänliga och hållbara bostadsområden i Sverige diskuteras idag bl.a. användning av bränsleceller för småskalig kraftvärmeproduktion (mchp). Exempel på sådana områden är SegePark i Malmö och Norra Tills vidare råder det begränsad importkapacitet mellan Danmark och Tyskland, men arbete pågår för att förstärka kapaciteten, och inom fem år finns möjligheten att man genom import kan försörja stora delar av Sverige och Danmark vid behov. I dagsläget kan man i normala fall dock räkna med mellan % importgas i den gas som når Sverige, vilket innebär relativt begränsad påverkan för svenska kunder. 15

18 Programområde Gasformiga drivmedel Verksamheten syftar till att expandera och säkerställa utnyttjandet av gasformiga drivmedels potential i transportsektorn, och främja ett fortsatt stigande utnyttjande för drivmedelstillämpningar av nuvarande biogasproduktion och framtida biogaspotential. Viktiga strategiska utvecklingsområden är gasdriven tung transport till lands och till sjöss av gods och personer, stimulans av introduktion av LNG/LBG-teknik, motorteknisk utveckling och tillvaratagande av potentialen för produktion och användning av gasformiga drivmedel inom lantbrukssektorn. En mjukare men ändå viktig fråga är stöd för marknadsutvecklande åtgärder av nationellt intresse. Exempel på detta är framtagande av LCA-värden för förnybar fordonsgas. Programområdet omfattar totalt 9,4 mnkr varav 3,8 mnkr från Energimyndigheten. 16 Mattias Svensson Ansvarig för Gasformiga drivmedel. mattias.svensson@sgc.se Tel: Marknadsutveckling: Potential för gasdrivna arbetsmaskiner En viktig del av området marknadsutvecklande åtgärder är att undersöka potentialen för gasdrift i nya fordonstillämpningar. I studien Marknadspotential för metandieseldrift hos arbetsmaskiner, tågtrafik och sjöfart gjorde Ecoplan just detta för off-road-tillämpningar. Arbetsmaskiner förbrukar ca 8 TWh/år. Utmaningarna för att utnyttja denna potential är dock stora, i form av brist på regelverk för metandieseldrift, behovet av förbilligad mobil gasdistribution och den stora variationen av fordon. För diesellok finns det bättre förutsättningar, om än elektrifieringen av banorna sakta reducerar den totala marknadspotentialen. Studien identifierade hamnarna som naturliga startpunkter och hubbar för LNG-distribution. Gasdriven transport till lands och till sjöss Satsningarna på flytande metan som bränsle i form av LNG och LBG fortsätter, både i Sverige och i resten av världen. Den bättre distributionsekonomin är drivkraften bakom utvecklingen i Sverige, tillsammans med samhällets krav på minskad klimat- och miljöbelastning. För att nå en god ekonomi i hanteringen av LNG krävs dock en för gasfordonsbranschen tämligen stor baslast i förbrukningen, trots att tekniken i LNG-branschens ögon är småskalig. Synergieffekterna mellan stora användare inom sjöfarten och industrin och användning inom vägtransporter utreddes av SSPA och ÅF i SGC-projektet Förutsättningar för utbyggnad av landbaserad och maritim infrastruktur för LNG/LBG. En potential på 7 10 TWh finns inom industrin, framförallt i Mellansverige (Dalarna, Gävleborg och Värmland) och längs Norrlandskusten. För vägtransporter ser man en potential på 2,5 TWh fram till Potentialen inom sjöfarten är svårare att uppskatta, men den är mycket stor, framför allt driven av de kommande utsläppsrestriktionerna för först svavel men senare också NOx. Om ca 25 % av alla fartyg som passerar Öresund hade LNG-drift, vilket inte är orimligt med tanke på omsättningen i beståndet fram till 2020, så skulle det räcka att var tionde båt valde att bunkra där för att ge en LNG-förbrukning på m 3 LNG/vecka (180 GWh). En större passagerarfärja behöver ca 100 GWh bränsle per år.

19 Intresset för att lösa frågan om infrastruktur för LNG ökar, vilket illustreras av att EU tagit initiativ till att ett speciellt FP7-anslag för utvecklandet av LNG-driven vägtransport där NGVA-Europa samordnar en ansökan från en rad olika länder, och möjligheterna till att söka medel inom TEN-T, det stora anslaget för utredning av och direkt investering i ny infrastruktur. Gaskvalitet och standardisering Variationer i gaskvalitet berör inte bara nätsidan, utan också fordonssidan. Volvo vill ha så högt metantal, det vill säga låg halt av högre kolväten, som möjligt, för att kunna optimera sina nya metandieselmotorer. Gasbranschen däremot kan inte i närtid leverera detta. Frågan diskuterades ingående på interna möten på Volvo för BiMe Trucks-projektet där SGC var med och höll presentationer. Det står klart att frågan inte har någon enkel lösning, men att den i närtid kanske kan lösas genom att fordonen kör på biometan. Ett flertal nya projekt är under uppsegling på detta område. I början av 2011 påbörjades arbetet med revision av den svenska standarden SS , i och med slutförandet av SGC-projektet Utvärdering av svensk biogasstandard underlag för en framtida revision. Rapporten har blivit mycket uppskattad bland fordonstillverkarna, och har använts som underlag när nu frågan om gaskvalitet blivit mer aktuell. Arbetet inom TK415/AG5 Naturgas och biogas har under året lett fram till en lista på parametrar med önskade gränsvärden. Målet är att ta fram en gemensam standard för all fordonsgas på tankstationsnivå. Ett första utkast planeras till första halvan av Arbetet på europeisk nivå har också påbörjats, när den nybildade kommittén CEN/TC408 Project committee Biomethane for use in transport and injection in natural gas pipelines hade sitt första möte i december. SGC:s Mattias Svensson arbetar i bägge grupperna, på mandat av Energigas Sverige. SGC:s arbete med standardisering har växt så pass att det nu tagits ut ur den ordinarie teknikbevakningen och blivit ett eget projekt, där gasbranschen finansierar arbete och utlägg för SGC fram till 2013, när CEN-standarden planeras vara färdig. GasHighWay följs upp av GreenGasGrid EU-projektet GasHighWay avslutas under SGC producerade under 2011 en broschyr som uppmärksammar att Sverige är världsledande vad gäller biometandrivna fordon och visade på de stora möjligheterna för svensk industri att dra fördel av detta när nu intresset för detta är på ökande i Europa. Utvecklingen har stötts av GasHighWays aktiviteter, som har haft det tredelade målet att öka antalet gasdrivna fordonsflottor, öka antalet gastankställen och öka uppgradering av biogas till biometankvalitet för användning i fordon. SGC har, genom NGVA-Europa, engagerat sig i ett nytt EU-projekt, GreenGasGrid, som har som mål att på ett markant sätt öka produktionen av biometan inom Europa, genom överföring av kunskap från föregångarländer till uppstartsländer, och genom att uppmärksamma och föreslå lösningar på marknadsbarriärer inom områdena hållbarhet, standardisering, handel och politiska mål. Den 27 maj 2011 invigdes Sveriges första importterminal för LNG i Nynäshamn. Foto: Gösta Rising för AGA Gas AB 17

20 Projektkatalog Biogasteknik Biogas från cellulosahaltig biomassa. Demonstrationsprojekt för omhändertagande av matavfall från storkök. Förbehandling av halm med svampar för ökad biogasproduktion. Förstudie av olika system för matavfallsutsortering med köksavfallskvarnar KAK. Handbok metanmätningar. Handbok metanpotential. Karakterisering av biogasföroreningar. Riskbedömning avseende skyddsavstånd inom biogasanläggningar. Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion. Torrötning av rejekt från förbehandling av matavfall. Uppdatering av Biogasfolder med basdata om biogas. Utveckling av mätmetodik för analys av siloxaner i biogas. Ökad biogasproduktion via effektivare slambehandling vid kommunala avloppsreningsverk. Förgasning och metanisering Green SNG. Autoterm POX-reaktor. Partikulära föroreningar vid indirekt förgasning av biomassa. Förgasningsdatabas. Online water vapor detection. VETAANI. Distribution och lagringsteknik Nya metoder för täthetskontroll. New networks for raw biogas. Grävskydd och djupförläggning som riskreducerande åtgärder vid förläggning av 10 bars PE-rörsystem. Åtgärder mot förhöjda växelspänningsnivåer som kan orsaka beröringsfarliga spänningar och/eller växelströmskorrosion på jordförlagda naturgasledningar Utarbetande av vägledning/tillämpningsinstruktion. Geofysik för detektering av gas i deponier Fas 2. Klämning av rör med skyddsbeläggning. Energigasanvändning Robusta och tillförlitliga bränsleceller. Test av varierande gaskvalitet i gaspannor. Medverkan i KompetensCenter FörbränningsProcesser Förbränningsanalys i gasmotorer för optimal styrning och emissionsreducering. Utveckling av bränsleflexibelt och högeffektivt kraft- och värmeaggregat etapp 2. Möjlighet och potential för bränslecellssystem för energiförsörjning i byggnader. Demonstration och utvärdering av gasvärmepumpar för större fastigheter. Konsekvenser av slopad propanspetsning av biogas. Konstruktion och utvärdering av mobil testanläggning för katalystisk regenerativ förbränning av metanslipp och VOC. Gasformiga drivmedel Utvärdering av svensk biogasstandard. Demonstration och utvärdering av dual-fuel-tekniken. Demonstration och utvärdering av ren gasdrift och dual-fuel-drift i eftermarknadskonverterade regionalbussar. Marknadspotential för metandieseldrift hos arbetsmaskiner, tågtrafik och sjöfart. Förutsättningar för utbyggnad av landbaserad och maritim infrastruktur för LNG/LBG. Livscykelanalys av uppgraderad biogas från biprodukter som idag används som djurfoder. Validering av testmetoder för förnybar fordonsgas: Utveckling av mätutrustning för kontroll av renhet och energiinnehåll hos fordonsgas inkl. bestämning av olja och vatten.

21 Interna projekt Resestipendium för internationella studier i energigasteknik. GasAkademin. Information och teknikbevakning. Programutveckling. Utöver ovanstående har SGC medverkat i cirka 20 mindre projekt och uppdrag under SGC:s rapportserie 2011 Följande rapporter har publicerats under 2011 och finns tillgängliga för kostnadsfri nedladdning på SGC:s hemsida, Delar av rapporterna får återges med angivande av källan. SGC Rapport 245, Torrötning av rejekt från förbehandling av matavfall, Irene Bohn, Marika Murto, Lovisa Björnsson, Håkan Rosqvist, 2011 SGC Rapport 243, Föroreningar i biogas: Validering av analysmetodik för siloxaner, Karine Arrhenius, Bertil Magnusson och Eskil Sahlin, 2011 SGC Rapport 242, Varierande gaskvalitet - gasförsörjning i Sverige 2011, Corfitz Nelsson 2011 SGC Rapport 241, Artificiella neuronnät för gasturbinövervakning, Magnus Fast och Marcus Thern, 2011 SGC Rapport 239, Grävskydd och djupförläggning som riskreducerande åtgärder vid förläggning av 10 bars PE-rörsystem, Linda Karlsson, 2011 SGC Rapport 238, Värdering och utveckling av mätmetoder för bestämning av metanemissioner från biogasanläggningar Litteraturstudie, Magnus Andreas Holmgren, Agnes Willén and Lena Rodhe, 2011 SGC Rapport 237, Handbok metanpotential, My Carlsson, Anna Schnürer, 2011 SGC Rapport 236, Förutsättningar för utbyggnad av landbaserad infrastruktur för flytande gas (LNG/LBG), Maria Stenkvist, Hanna Paradis, Kristina Haraldsson, Ronja Beijer, Peter Stensson, 2011 SGC Rapport 235, Maritima förutsättningar för utbyggnad av infrastruktur för flytande gas (LNG/LBG) Johan Gahnström, Edvard Molitor, Karl-Johan Raggl, Jim Sandkvist, 2011 SGC Rapport 234, Biomass Gasifier Database - for Computer Simulation Purposes, Jens Hansson, Andreas Leveau and Christian Hulteberg, 2011 SGC Rapport 233, Demonstration och utvärdering av dual-fuel-tekniken, Per Stålhammar, Lennart Erlandsson och Kristina Willner; Staffan Johannesson, 2011 SGC Rapport 232, Förgasning - Status och teknik, Jörgen Held, 2011 SGC Rapport 231, Förstudie av olika system för matavfallutsortering med avfallskvarnar, Åsa Davidsson, Frida Pettersson, Anna Bernstad, 2011 SGC Rapport 230, Klämning av PE-rör -sammanställande rapport över standarder, rutiner och erfarenheter kring klämning av PE-gasrör, Staffan Karlsson, redigerad av Valdrin Erlisi och Jörgen Held, 2011 SGC Rapport 229, Utvärdering av svensk biogasstandard - underlag för en framtida revision, Mattias Svensson, 2011 SGC Rapport 228, Möjlighet och potential för bränslecellsystem för energiförsörjning i byggnader, Anna- Karin Jannasch, 2011 SGC Rapport 227, Handbok metanmätningar, Magnus Andreas Holmgren, 2011 SGC Rapport 226 Demonstration för omhändertagande av matavfall i storkök, Mimmi Bissmont, 2011 SGC Rapport 225 Marknadspotential för metandieseldrift hos arbetsmaskiner, tågtrafik och sjöfart, Staffan Johanesson, Lotta Göthe, 2011 SGC Rapport Biogasfolder 2011, Anneli Petersson, 2011 Totalt finns det drygt 300 rapporter, broschyrer, artiklar och informationsblad tillgängliga för nedladdning på SGC:s hemsida. 19

22 SGC:s delägare SGC:s delägare är en heterogen grupp av energiföretag som har energigaser som en av flera produkter i sin verksamhet. Nedan följer en kort presentation av respektive delägare. E.ON Sverige AB E.ON Sverige AB:s engagemang i energigaser är djupt och engagemanget går ända tillbaka till 1969 då man aktivt deltog i bildandet av Sydgas, numera E.ON Gas Sverige AB, se nedan. E.ON Nordic är via sina kraftvärmeanläggningar även en av Sveriges största energigasanvändare och arbetar aktivt för en ökad produktion och användning av förnybara energigaser. E.ON Gas Sverige AB E.ON:s engagemang i energigaser går ända tillbaka till 1969 då man aktivt deltog i bildandet av Sydgas, numera E.ON Gas Sverige AB. På E.ON Gas Sverige AB arbetar omkring 90 personer med energigaserna; naturgas, fordonsgas, biogas och gasol. Vi förvaltar det befintliga gasnätet och ser till att gasen når sina kunder i det 35-tal kommuner vi i dag verkar inom. Företaget bedriver dessutom teknisk service och besiktningsverksamhet. Utöver utveckling av det befintliga gasnätet är E.ON Gas Sverige AB den ledande leverantören i Sverige av fordonsgas i form av naturgas och biogas. Telefon: Hemsida: Energigas Sverige Energigas Sverige är en medlemsfinansierad branschorganisation som verkar för en ökad användning av energigaserna biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. Energigas Sveriges vision är att 2020 ska energigaserna vara en del av det hållbara samhället och att vi då ska använda cirka 40 TWh energigas, vilket är dubbelt så mycket som idag. Telefon: Hemsida: 20

23 Göteborg Energi AB Göteborg Energi AB säljer energi i form av fjärrvärme, kyla, gas och el samt diverse tjänster. Göteborg Energi AB är en av Sveriges största gasanvändare i form av el- och värmeproduktion i Rya kraftvärmeverk. Göteborg Energi AB:s engagemang i förnybar gas är omfattande. Produktionsanläggningar för biogas finns idag i Göteborg, Lidköping, Sävsjö och Falköping samt inom kort i Skövde. Ett antal biogasprojekt som syftar till nya produktionsanläggningar baserade på rötningsteknik drivs i andra orter i Västsverige. Göteborg Energi AB är en starkt pådrivande aktör för framställning av flytande biogas och biometan via förgasning. Telefon: Hemsida: Lunds Energikoncernen AB (publ) Lunds Energikoncernen AB engagerade sig tidigt i frågan om att få naturgas till Sverige och västra Skåne. Verksamheten i koncernen omfattar i dag elnät, elförsäljning, elproduktion, fjärrvärme, fjärrkyla, naturgas, biogas, kommunikationsnät och belysning samt entreprenad- och servicetjänster. Ett stort fokus i Lunds Energikoncernen AB är att utvecklas inom området förnyelsebar energi. Bland annat används bioolja i produktionsanläggningarna och ett helt nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk planeras. Vidare planeras även en biogasanläggning i Dalby, utanför Lund. Telefon: Hemsida: Öresundskraft AB Med visionen Energi för en bättre värld. Kraft för regionen ställer vi höga krav på oss själva. Vårt avtryck på omvärlden ska minska och vi har kommit en bra bit på väg. Övergången till biobränsle har minskat koldioxidutsläppen med ton per år. Fordonsgas i stadsbussarna har förbättrat luften för Helsingborgarna och vi är en av de största påhejarna av elbilar. Vårt nya kraftvärmeverk kommer att göra fjärrvärme och el av restavfall. Från Helsingborg arbetar vi för en livskraftig Öresundregion. 450 medarbetare ser till att kunder får el, fjärrvärme, naturgas och biogas, fjärrkyla, bredband och servicetjänster. Telefon: Hemsida: 21

24 Scheelegatan 3, SE Malmö Tel Fax