Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enhet Flitiga Lisan Läsår 15/16 Antagen Mariestad

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Ansvar Enhetens mål Förankring av planen Barn/elevers delaktighet Vårdnadshavares delaktighet Personalens delaktighet Utvärdering, kartläggning och analys Utvärdering av föregående läsårs plan Kartläggning Analys Rutiner/åtgärder vid akuta situationer Referenser Bilagor Bilaga 1 Definitioner Bilaga 2 Lagstiftning och styrdokument Bilaga 3 Anmälningsskyldighet Bilaga 4 - Rutiner vid kränkning eller diskriminering Bilaga 5 - Nedskrivna regler som elevrådsrepresentanterna tar upp i klasserna 17

3 Datum: Dnr: Sida: 3 (17) 1. Inledning Som stöd för arbetet med likabehandling och mot diskriminering och kränkningar, ska varje förskola/pedagogisk omsorg/skola utarbeta en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetet med den är det systematiska kvalitetsarbetet inom området. Planen kan ses som en dokumentation av det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet och den ska upprättas årligen för varje verksamhet inom förskolan, den pedagogiska omsorgen och skolan. I planen ska det finnas mål för de främjande och förebyggande insatserna som bygger på kartläggningar och utvärderingar av tidigare års arbete. Där ska finnas en beskrivning av vilket arbete som planeras och vilka rutiner som gäller. Planen ska beskriva hur barn och elever medverkar i det främjande och förebyggande arbetet. Planen ska vara känd hos alla i verksamheten och hos barns och elevers vårdnadshavare Syfte Flitiga Lisans plan för att främja trivsel och goda relationer grundar sig på bestämmelser i skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling (2006:1083). Enligt dessa lagar ska skolan arbeta för barns/elevers lika rättigheter och möjligheter samt mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Ett steg i arbetet är att varje år ta fram en ny plan för detta arbete. Planen syftar till att säkerställa barns/elevers rättigheter oavsett: - kön - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionsnedsättning - sexuell läggning - könsöverskridande identitet eller uttryck - ålder 1.2. Ansvar Stina Wallqvist (rektor), Erik Jansson (klasslärare åk 4), Anita Tropp (förskoleklasslärare) Ulrika Öhgren (resurslärare) och Betty Fjällman (fritidspedagog) ansvarar för framtagandet av planen på enheten och att driva arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.

4 Sida: 4 (17) 2. Enhetens mål Vi lägger stor vikt på att eleverna ska känna trygghet och få lärdom om andra elevers olika etniska tillhörighet. Vi siktar på att 100% av eleverna ska känna sig trygga. Vad: När: Hur: Ansvarig: Gå igenom Vägvisaren(trivselenkät) med eleverna i varje klass. Höstterminen Prata med eleverna om vad orsakerna kan vara till att några elever känner sig otrygga. Diskutera vad vi kan göra för att fler ska känna sig trygga. Klasslärare Klassråd, elevråd och fritidsråd En gång i månaden. Alla klasser har regelbundna klassråd. Det som kommer upp på klassråden tas sedan upp på elevråden men de kan även föra fram egna idéer som klassråden sedan får diskutera. Elevrådet har representanter ifrån åk 2-6. Även fritidsråd sker regelbundet där det finns representanter från åk 1-6. Klasslärare, elevrådsansvarig (Erik) och fritidspedagoger (Jenny och Petra) Fadderaktiviteter Klassregler Vid ett antal tillfällen varje läsår Höstterminens början Redan när eleverna början i förskoleklassen tilldelas de en fader i åk 3. Faddersystemets tanke är att du yngre eleverna ska känna sig trygga tillsammans med de äldre eleverna och att de äldre eleverna får vara goda förebilder. Utöver skolans regler har varje klass egna klassregler. Dessa är till för att främja arbetsro, gemenskap och trygghet. Klasslärare Klasslärare

5 Sida: 5 (17) Temadagar Ungefär två till tre tillfällen varje läsår Vid dessa tillfällen delas eleverna in i åldersblandade grupper. Detta för att barnen ska lära känna varandra och främja deras ansvarskännande och trygghet. Rastvärdar Varje rast Personal finns ute på skolgården under raster. Aktuell personal bär reflexväst och cirkulerar på skolgården och i korridorerna. Agerar aktivt mot ovårdat språkbruk. Trygghetsvandring Utvecklingssamtal Uppmärksamma diskrimineringsgrunderna Anmälan om kränkningar till rektor Loppis- där pengarna går till nyanlända. Detta är en del av vårt arbete med att öka förståelsen för människors olika etniska bakgrunder. En gång per läsår. En gång HT och en gång VT På elevråd och klassråd Vid inträffade händelser Oktober -HT Vaktmästare, rektor, skyddsombud och elevråd går en trygghetsvandring. Man går runt utomhus och inomhus för att bl.a. identifiera platser där kränkningar riskerar att förekomma samt platser där eleverna känner sig otrygga/ upplever att det händer negativa saker. Innan trygghetsvandringen går klasserna igenom arbetsmiljön och skickar med elevrådsrepresentanterna. Under utvecklingssamtalet diskuterar vi tillsammans med elev och vårdnadshavare ifråga om trygghet En gång per termin Anmälan till rektor på kommungemensam blankett. Fritids och skolan anordnar en loppis. Skolan samlar in saker som sedan ställs ut och säljs av eleverna. I klassrummet diskuteras sedan vart pengarna tagit vägen. Berörd personal Schemalagd av skolans personal. Vaktmästare, rektor, skyddsombud, elevrådsrepresentanter Klasslärare elevrådsrepresentanter Berörd personal och rektor Fritidspedagog Betty Fjällman, Karin Lennartsson lärare, vaktmästare

6 Sida: 6 (17) 3. Förankring av planen 3.1 Barns/elevers delaktighet Eleverna är delaktiga genom att ha klassråd och elevråd. Där vi delvis går igenom hur vi kan göra eleverna tryggare i skolan. Under september månad har vi haft två elevrådsmöten som handlade om trygghet. Sammanfattningsvis av åsikterna i klasserna av dessa två möten var att eleverna vill ha någonting att göra på rasterna och att eleverna vet vad som gäller. Elevrådet kommer att ta fram ett lekblock som kommer att finnas tillhands för eleverna på skolgården, i vilka de kan titta i för att få lektips och idéer. Elevrådsrepresentanterna kommer få i uppdrag att i sin klass få i ta upp vilka regler vi behöver skriva ned och förtydliga samt vilka som är självskrivna och därmed ej behöver förtydligas på papper. Elevernas regler Se bilaga 7.5. Under vissa lektioner under veckan, får eleverna på olika sätt, vara delaktiga i undervisningen. Detta utvärderas varje vecka av klassläraren. På fritids får eleverna oftast välja eftermiddagsaktiviteter. 3.2 Vårdnadshavares delaktighet Rektor kallade samtliga vårdnadshavare för att utveckla planen för att ta del av elevernas synpunkter. 3.3 Personalens delaktighet Arbetslagsvis har Flitiga Lisans personal (fritidshem, F-3, 4 och 6) reviderat och utvecklat förra årets plan.

7 Sida: 7 (17) 4. Utvärdering, kartläggning och analys Underlag för enhetens fortsatta arbete som utmynnat i enhetens mål (se punkt 2 Enhetens mål ). 4.1 Utvärdering av föregående läsårs plan Av Flitiga Lisans elever kände sig mer än nio av tio trygga i skolan. Mer än åtta av tio kände att de hade inflytande i skolarbetet. En aspekt som var positiv för elevers trygghet och inflytande i skolan var att i lågstadiet hade de samma lärare i de flesta ämnen och i mellanstadiet var mentorstid schemalagt. Återigen detta år var det ofta ett ovårdat språk på rasterna. Ibland ledde detta till att elever blev osams därför att de använde ord för att tilltala varandra som de tolkade olika. I förra årets plan skulle det vara lärarledda rastaktiviteter, men dessa utfördes inte. För att öka elevernas upplevelse av delaktighet har lärarna påpekat för eleverna när och vad de kan påverka. Det har varit konflikter mellan elever med olika etnisk bakgrund. 4.2 Kartläggning Syftet med kartläggningen är att ge skolans personal en bild av hur läget är på skolan så att konkreta mål för arbetet mot kränkande behandling kan sättas. På skolan har vi följande moment vid kartläggning nulägesanalys Enkäter Trygghetsvandring Rastvärdar Incidentrapporter/anmälan till rektor Hälsosamtal Utvecklingssamtal med IUP

8 Sida: 8 (17) Barnintervjuer Nu upplever vi att klimatet på skolan är mer harmoniskt. Vi märker inte av alls så mycket konflikter på rasterna. Svordomar uppkommer inte alls lika ofta. När en rastvakt påpekar en svordom säger eleven Oj förlåt. De flesta eleverna upplever de har någonting att göra. Alla rastvakter bär en gul väst. Elever som behöver prata med en rastvakt, går till de vuxna med en gul väst. Skolan har köpt in nytt lekmaterial till alla klasser som klassen själva ansvarar för. Vi har haft en aktivitetsdag i början på läsåret där alla klasser blandades i olika grupper. Klassråd, elevråd och fritidsråd träffas regelbundet för att bl.a. diskutera alla elevers trygghet och hur eleverna kan bli ännu tryggare. Förebygga etniska konflikter mellan elever med olika etnisk bakgrund. Vi vill få elever att bli medvetna om sina likheter och olikheter, lära om varandra och få kunskap. 4.3 Analys För att skapa en trivsam och trygg skola tror vi att en förutsättning är att vi använder ett vårdat språk med ord som alla vet vad de betyder. Vi kommer att fortsätta med lektioner/ övningar med elever i blandade klasser för att förbättra relationer mellan elever och lärare. För att öka elevernas upplevelse av delaktighet behöver vi fortsätta att påpeka för eleverna när och vad de kan påverka. Elevrådet har fått i uppdrag att tillverka ett lekblock som kommer att finnas tillhands på skolgården där eleverna kan få tips på lekar. Fritids anordnar samlingar, fritidsfester och utflykter för att stärka gruppen och relationerna mellan elev- elev och personal- elev.

9 Sida: 9 (17) 5. Rutiner/åtgärder vid akuta situationer Med tanke på de negativa strömningarna i samhället kring människors olika etnicitet vill vi aktivt arbeta men förstärka det positiva med människors olikheter och likheter. Rutiner för hur skolledning, elever, lärare och vårdnadshavare ska agera när misstanke om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer eller har förekommit Skolans anmälningsskyldighet omfattar alla händelser där ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det kan ske på skoltid, fri-tid och/eller via digitala medier. Det ska inte göras någon värdering av hur allvarligt en händelse är innan den anmäls till rektorn respektive huvudmannen. Utredningsskyldigheten är också oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Skyldigheten att utreda föreligger även om vårdnadshavare eller elev uppger att de inte vill att händelsen ska utredas. Det är viktigt att de enskildas upplevelser av det inträffade är utgångs-punkten för utredningen kring vad som hänt. Utredningens omfattning och exakta metod måste anpassas till varje enskilt fall. A Den enskilde läraren utreder om det rör som kränkning, diskriminering eller konflikt 1. Talar med inblandade elever, enskilt. 2. Rådgör med/informerar mentor, eventuellt också i diskussion med andra lärare som har kännedom om eleven/eleverna. 3. Om kränkning eller diskriminering gå till B. Vid konflikt fortsätta enligt nedan. 4. Kontaktar föräldrar telefonledes. 5. Dokumenterar kort i infomentor. Eventuellt informera rektor. 6. Uppföljning/återkoppling efter cirka 2-3 veckor. B Mentorn, är ansvarig för återkoppling och uppföljning 7. Om ovanstående åtgärder (A) visar att det rör sig om kränkning eller diskriminering. 8. Kallar föräldrarna och berörda elever till skolan för samtal, där vid behov även övrig berörd personal kan delta. 9. Vid samtalet bestäms ytterligare lämpliga åtgärder, samt tidpunkt och former för återkoppling/uppföljning. 10. Dokumenteras på Navets blankett: Anmälan till rektor 11. Rektor rapporterar till BUN med hjälp av Navets blankett: Anmälan till nämnd.

10 Sida: 10 (17) 6. Referenser Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling allmänna råd (Skolverket) Lika rättigheter i förskolan handledning (Diskrimineringsombudsmannen) Lika rättigheter i skolan handledning (Diskrimineringsombudsmannen) Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) Socialtjänstlagen FN:s barnkonvention

11 Sida: 11 (17) 7. Bilagor 7.1 Bilaga 1 Definitioner Diskriminering Diskriminering är när förskolan/skolan behandlar ett barn/elev sämre än andra barn/elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridandet identitet/uttryck eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. Diskrimineringen kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn/elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola/skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn/elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn/elever serveras samma mat, kan det indirekt diskriminera de barn/elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Bristande tillgänglighet När en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till: - de ekonomiska och praktiska förutsättningarna - varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde - andra omständigheter av betydelse Trakasserier Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet/uttryck eller ålder. Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Det gemensamma för trakasserier är att de gör

12 Sida: 12 (17) att ett barn/elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Ett barn/elev kan bli utsatt för trakasserier av personal som av andra barn/elever. Kränkande behandling Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barn/elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund för trakasseri. Det kan till exempel handla om att ett barn/elev blir retad för sitt utseende. Ett barn/elev kan bli utsatt för kränkande behandling av personal som av andra barn/elever. Kränkande behandling kan vara: - fysiska (slag, knuffar) - verbala (hot, svordomar, öknamn) - psykosociala (utfrysning, grimaser, ignorering, nonchalering) - texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, foton, meddelanden på sociala medier) Repressalier Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av elev eller vårdnadshavare har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

13 Sida: 13 (17) 7.2 Bilaga 2 Lagstiftning och styrdokument Skolväsendet vilar på demokratins grund Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för miljön. Värdegrunden Uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Skolan ska främja förståelsen för andra människor och förmågan till inlevelse. Ingen ska utsättas för kränkande behandling. Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (Skollagen 5 kap. 3 ) Förbud mot kränkande behandling Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. (Skollagen 6 kap. 9 ) Diskrimineringslagen (2008:567) Diskrimineringsombudsmannen ska utöva tillsyn över att lagen följs. Lagen ska motverka diskriminering på grund av: - kön - könsöverskridande identitet eller uttryck - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionsnedsättning - sexuell läggning - ålder Socialtjänstlagen Enligt 14 kap 1, är både skolmyndigheten och alla anställa inom förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och skola skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Brottsbalken Enligt brottsbalken är handlingar som kan betecknas som misshandel, ofredande och olaga tvång straffbara. Förskolechef/rektor ska handlägga ärendet enligt riktlinjer mot hot om våld.

14 Sida: 14 (17) Arbetsmiljölagen (AML) AML, gäller även för barn/elever. Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Enligt AML ansvarar förskolechef/rektor för att det finns förutsättningar för att skapa en god arbetsmiljö som lever upp till bestämmelserna i AML. FN:s barnkonvention Barnkonventionen har sitt ursprung i principen om den inneboende värdigheten hos alla människor och deras obestridliga rättigheter. Barnkonventionen bygger på perspektivet att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet. Artiklar inom området; artikel 2, 12, 19, 28 samt 36.

15 Sida: 15 (17) 7.3 Bilaga 3 Anmälningsskyldighet Vid trakasserier och kränkande behandling Det är viktigt att all personal i verksamheten tar alla signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar och agerar snabbt. Kränkningar upphör inte automatiskt utan brukar i stället öka om de inte aktivt motverkas. All personal har anmälningsskyldighet att anmäla alla händelser där ett barn/elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling Till socialtjänsten Anmälningsskyldiga är all personal inom verksamheten och den omfattar sådant pedagoger och annan personal får kännedom om i sin yrkesutövning och som föranleder oro över ett barns/elevs situation. Anmälningsskyldigheten regleras i kap. 14, 1 socialtjänstlagen och det finns en hänvisning till denna bestämmelse i skollagen kap 29, 13. Syftet med anmälningsskyldigheten är att socialtjänsten på ett så tidigt stadium som möjligt ska få kännedom om barn och ungdomar som behöver hjälp. Skyldigheten omfattar barn under 18 år och avser missförhållanden som antingen är kopplade till barnets/elevens hemmiljö eller dess eget beteende. Det kan handla om misstanke om övergrepp, vanvård eller brister i omsorgen i hemmet eller att barnet/eleven uppvisar ett riskbeteende. Du hittar anmälningsblanketten till socialtjänsten på kommunens medarbetarportal Navet under Service och i arbetet/arbetsrutiner och checklistor/sektor utbildning/elevhälsa skola.

16 Sida: 16 (17) 7.4 Bilaga 4 - Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks eller diskrimineras av annan elev A Den enskilde pedagogen 1.Talar med inblandade elever, enskilt. Rektor informeras. 2.Rådgör med/informerar mentor, eventuellt också i diskussion med andra lärare som har kännedom om eleven/eleverna. 3.Kontaktar föräldrar så fort som möjligt. 4.Dokumenterar kort i elevloggen/incidentrapport. 5.Uppföljning/återkoppling efter cirka 2-3 veckor. B Mentorn 1.Om ovanstående åtgärder (A) visar sig röra diskriminering eller kränkande behandling: 2.Kallar föräldrarna och berörd elev till skolan för samtal, där vid behov även övrig berörd personal kan delta. 3.Vid samtalet bestäms ytterligare lämpliga åtgärder, samt tidpunkt och former för återkoppling/uppföljning. 4.Dokumenteras på Navets blankett: "Anmälan till rektor/förskolechef" samma dag. 5.Rektor rapporterar till BUN med hjälp av Navets blankett: "Rapport till huvudmannen/nämnden vid diskriminering och/eller kränkande behandling" C EHT 1. Om ovanstående åtgärder (B) visar sig otillräckliga: 2. Anmäl eleven till Elevhälsoteamet. 3. Elevhälsoteamet och berörd pedagog gör en grundlig utredning och använder sig av Navets blankett: "Utredning i ärende gällande diskriminering och kränkande behandling" Utredning kränkande behandling. De gör en analys av ärendet och bestämmer vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att den kränkande behandlingen eller diskrimineringen ska upphöra. Eventuellt kontaktas ytterligare myndigheter som Polisen, socialtjänsten eller Arbetsmiljöverket. Skolans anmälningsskyldighet omfattar alla händelser där ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det ska inte göras någon värdering av hur allvarligt en händelse är innan den anmäls till rektorn respektive huvudmannen. Utredningsskyldigheten är också oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Skyldigheten att utreda föreligger även om vårdnadshavare eller elev uppger att de inte vill att händelsen ska utredas. Det är viktigt att de enskildas upplevelser av det inträffade är utgångspunkten för utredningen kring vad som hänt. Utredningens omfattning och exakta metod måste anpassas till varje enskilt fall.

17 Sida: 17 (17) 7.5 Bilaga 5 - Regler Trivselregler, elevrådet Klassernas funderingar om skolans trivselregler: Åk 2 Ändra tiderna så att de stämmer. Vissa regler är självklara de behöver inte vara med. Åk 3a Kasta boll mot väggen vid cykelförrådet? Bakom förrådet? Är det ok? Flytta inte på målen på gräsplanen för att komma upp på planket. Bara de som kommer upp utan mål/hjälp får vara där. Åk 3b Rektor har inte varit ute i klasserna och pratat i planen som det står i planen. MP3-spelare? Bra regler, men många är självklara. Måste de vara med? Åk 4 Det som stod på PP:n var bra regler. Åk 6 Vara artiga (hälsa, respekterar varandra, öppna dörrar mm.) Vårdat språk Gå i korridorerna, skor upp på hyllan Cykelförbud på skolgården Eget ansvar för privata saker Hjälm om man åker skateboard/inlines