Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildning Läsår Antagen Mariestad 201x-xx-xx

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Ansvar Enhetens mål Främjande arbete Förebyggande arbete identifierade behov Förankring av planen Elevers delaktighet Personalens delaktighet Utvärdering, kartläggning och analys Utvärdering av föregående läsårs plan Kartläggning Analys Rutiner/åtgärder vid akuta situationer Referenser Bilagor Bilaga 1 Definitioner Bilaga 2 Lagstiftning och styrdokument Bilaga 3 Anmälningsskyldighet...14

3 Sida: 3 (14) 1. Inledning Som stöd för arbetet med likabehandling och mot diskriminering och kränkningar, ska varje förskola/pedagogisk omsorg/skola utarbeta en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetet med den är det systematiska kvalitetsarbetet inom området. Planen kan ses som en dokumentation av det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet och den ska upprättas årligen för varje verksamhet inom förskolan, den pedagogiska omsorgen och skolan. I planen ska det finnas mål för de främjande och förebyggande insatserna som bygger på kartläggningar och utvärderingar av tidigare års arbete. Där ska finnas en beskrivning av vilket arbete som planeras och vilka rutiner som gäller. Planen ska beskriva hur barn och elever medverkar i det främjande och förebyggande arbetet. Planen ska vara känd hos alla i verksamheten och hos barns och elevers vårdnadshavare Syfte Vuxenutbildningens plan för att främja trivsel och goda relationer grundar sig på bestämmelser i skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling (2006:1 083). Enligt dessa lagar ska skolan arbeta för barns/elevers lika rättigheter och möjligheter samt mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Ett steg i arbetet är att varje år ta fram en ny plan för detta arbete. Planen syftar till att säkerställa elevers rättigheter oavsett: - kön - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionsnedsättning - sexuell läggning - könsöverskridande identitet eller uttryck - ålder 1.2. Ansvar På Vuxenutbildningen är biträdande rektor ansvarig för framtagandet av planen tillsammans med övrig personal. All personal ansvarar för att man tagit del av gällande plan.

4 Sida: 4 (14) 2. Enhetens mål 2.1 Främjande arbete Främja ökad trygghet och trivsel Ökad trygghet och trivsel vid introducering av nya elever Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, samt diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder. Mål och uppföljning: Målet är att elevenkäterna 2015 visar ett högre resultat än Insats: Analysen från föregående år visar att samtliga arbetslag har behov av fortsatt arbete med introduktionen av nya elever för att säkerställa att eleverna kommer bra in i studiemiljön. En del kan använda och arbeta vidare på det koncept man redan använder och andra behöver pröva nya vägar. Ansvariga: arbetslagen. Datum när det ska vara klart: Samtliga arbetslag ska ha genomfört introduktionstillfällen vid terminsstart höst- och vår. 2.2 Förebyggande arbete identifierade behov Ökat inflytande och delaktighet Inflytande och delaktighet i skolvardagen. Områden som berörs av insatsen: Elevråd och klassråd. Mål och uppföljning: Målet är att höja upplevd möjlighet till inflytande och delaktighet. Uppföljning elevenkät. Åtgärd: Att skapa ett elevråd som syns och som har konkreta frågor att arbeta med. Bitr. rektor ansvarar för att kalla elevrådet enligt Rutin för elevråd. Att Bitr. rektor ansvarar för att skapa en återkoppling mellan elevråd och klassråd. Motivera åtgärd: Analysen från 2014 års elevenkäter visar att det finns orsak att arbeta vidare med elevers inflytande och delaktighet (74 % nöjdhetsenkät, 95 % kommunenkät 2014).

5 Sida: 5 (14) Ansvarig: Bitr. rektor Datum när det ska vara klart: läsåret Förankring av planen 3.1 Elevers delaktighet I arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är eleverna delaktiga på flera sätt. Elevrådet har kontinuerliga träffar med skolledning där åsikter och synpunkter från klassråden diskuteras. I klassråden diskuteras planen och elevens ansvar att vidarebefordra kännedom om trakasserier och kränkande behandling till personal som i sin tur anmäler till ansvarig rektor. 3.2 Personalens delaktighet Planen diskuteras på arbetsplatsträff. Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska diskuteras i arbetslagen under höst- och vårterminen. 4. Utvärdering, kartläggning och analys 4.1 Utvärdering av föregående läsårs plan Det målområde skrevs in i föregående plan handlade om att all personal skulle vara medvetna om hur planen mot diskriminering och kränkande behandling var upplagd och att vara insatt i de olika diskrimineringsgrunderna. Personalen fick kompetensutveckling i diskrimineringsgrunderna under en av studiedagarna i juni Under hösten 2014 skapades det rutiner för att kunna säkerställa det systematiska förebyggande arbetet. Under hösten 2015 skapades det klarare rutiner för elevrådet och klassråden. Frågor behandlas först i klassråden som sedan bereds för att diskuteras vid elevrådsmöten.

6 Sida: 6 (14) 4.2 Kartläggning Den kommunala elevenkäten gjordes på vuxenutbildningen i december 2014 och nöjdhetsenkäten i Skaraborg genomfördes två gånger, i mars och oktober Analys Trygghet och trivsel I den enkätundersökning som gjordes i samverkan med andra kommuner i Skaraborg har Vuxenutbildningen i Mariestad höga indextal när det gäller trygghet (SFI: 86, Gr.vux: 87, Gy.vux: 93). Enkätundersökningen som gjordes i kommunen inkom flest svar från SFI elever och 100 % svarade jakande på frågan att de kände sig trygga i skolan. På SFI är verksamheten anpassad för att skapa trygghet för de studerande. Undervisningslokalerna har gemensamt pentry och Café tillsammans med vuxenutbildningen och gymnasiet. Vid inskrivning och introduktionen av nya elever kartläggs den studerandes kunskaper så utbildningen kan individanpassas. Under studierna görs återkommande prövningar så den studerande kommer vidare i sin kunskapsutveckling. På grundläggande nivå läggs stor vikt att skapa trygga miljöer med att ha små grupper och närhet till undervisande lärare. På det sättet skapas förutsättningar för att den studerande får en lugn studiemiljö och möjligheter till individuell hjälp ökar. Inom gymnasial vuxenutbildning är verksamheten samlad. Flertalet av de salar som används av Vård- och omsorgsutbildningen ligger intill varandra i anslutning till det gemensamma pentryt. Inflytande och delaktighet När det gäller elevinflytande är indextalen lägre i båda undersökningarna. I kommunenkäten är det 95 % av eleverna som upplever att skolan tar hänsyn till vad eleverna tycker och endast 74 % uppger att de har inflytande över sin utbildning i nöjdhetsenkäten. Skolledningen behöver bli mer tydlig med att praktiska frågor som rör lokaler, teknik och möblemang i regel tar längre tid att åtgärda medan pedagogiska frågor kan behandlas snabbare. Eleverna behöver också få en tydligare återkoppling på hur arbetet fortlöper med de frågor som uppkommit i elevrådet och klassråden.

7 Sida: 7 (14) Under läsåret har rutinerna kring klassråd intensifierats. Innan elevrådet samlas ordnas det klassrådsmöten för att samla in frågor till elevråden som sedan behandlas på elevrådsmötet. 5. Rutiner/åtgärder vid akuta situationer Policy På Vuxenutbildningen ska alla kunna känna sig trygga och ingen ska behöva känna sig kränkt, trakasserad eller diskriminerad. Barn och utbildningsnämndens policy Barn- och utbildningsförvaltningen i Mariestad har som policy att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Inget barn eller elev ska behöva gå till någon av barn- och utbildningsnämndens verksamheter och riskera att bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. Inget barn eller elev som har gjort en anmälan om kränkande behandling får utsättas för repressalier. Alla elever ska känna trygghet och trivsel. Alla elever ska utveckla förmåga till öppenhet, respekt, solidaritet, ansvarskännande, hänsyn och empati. Alla elever ska förstå att alla människor har lika värde. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen är uppmärksam på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt för kränkande behandling eller trakasserier. Personalen är väl insatt i vad detta innebär. Genom kontinuerliga kartläggningar undersöks om någon elev är, eller känner sig utsatt. Vuxenutbildning ska utmärkas av trygghet, tolerans, öppenhet och trivsel, vilket skapas genom goda relationer mellan elever och personal. Detta är

8 Sida: 8 (14) viktiga förutsättningar för att tidigt upptäcka tecken på trakasserier och kränkande behandling. Personal som elever kan vända sig till All personal är skyldig att informera till rektor vid minsta misstanke om att en elev känner sig trakasserad eller på annat sätt kränkt av andra elever eller personal. Eleven kan därmed vända sig till de lärare eller annan personal som han eller hon känner förtroende för. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Om en elev känner sig mobbad, trakasserad eller på annat sätt kränkt av annan/andra elever, gäller följande: Kontakta rektor som samlar information genom samtal med alla inblandade på individnivå. Om det visar sig att det rör sig om en kränkning utser rektor vem/vilka som utreder ärendet. Den som utreder ärendet samlar fakta genom samtal med de berörda samt andra som kan ha kännedom om ärendet. Ärendet utreds skyndsamt. Rektor anmäler ärendet till huvudman. Rektor analyserar och vidtar eventuella åtgärder och kontaktar annan myndighet om omständigheterna kräver det. Åtgärdsplan upprättas. Dokumentera ärendets gång under hela processen. Om det visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit skall skolan vidta åtgärder för att förhindra att de fortsätter. Detta ska ske skyndsamt. Åtgärderna skall grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl den som blivit utsatt, som till den eller de som utövat trakasserierna eller kränkningarna. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Kontakta rektor som samlar information genom samtal med alla inblandade på individnivå. Om det visar sig att det rör sig om en kränkning utser rektor vem/vilka som utreder ärendet. Ärendet utreds skyndsamt.

9 Sida: 9 (14) Rektor anmäler ärendet till huvudman. Rektor analyserar och vidtar eventuella åtgärder samt kontaktar annan myndighet om omständigheterna kräver det. Rektor ansvarar för att dokumentation sker fortlöpande. Om det visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit ska skolan vidta åtgärder för att förhindra att de fortsätter. Detta ska ske skyndsamt. Åtgärderna skall grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl den som blivit utsatt, som till den eller de som utövat trakasserierna eller kränkningarna. Rutiner för uppföljning Rektor eller den av rektor utsedde ansvarar för att uppföljning sker omgående efter att åtgärd vidtagits (1-2 veckor) samt att uppföljning sker kontinuerligt. En utvärdering sker efter varje uppföljning för att säkerställa att kränkningarna/trakasserierna upphör och inte upprepas. Utvärderingarna ligger även till grund för om ytterligare åtgärder behöver vidtas. Skolan använder sig utav blanketter framtagna av kommunen som finns tillgängliga på kommunens intranät, se bilaga 3 6. Referenser Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling allmänna råd (Skolverket) Lika rättigheter i förskolan handledning (Diskrimineringsombudsmannen) Lika rättigheter i skolan handledning (Diskrimineringsombudsmannen) Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) Socialtjänstlagen FN:s barnkonvention

10 Sida: 10 (14) 7. Bilagor 7.1 Bilaga 1 Definitioner Diskriminering Diskriminering är när förskolan/skolan behandlar ett barn/elev sämre än andra barn/elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridandet identitet/uttryck eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. Diskrimineringen kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn/elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola/skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn/elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn/elever serveras samma mat, kan det indirekt diskriminera de barn/elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Bristande tillgänglighet När en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till: - de ekonomiska och praktiska förutsättningarna - varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde - andra omständigheter av betydelse Trakasserier Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet/uttryck eller ålder. Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Det gemensamma för trakasserier är att de gör

11 Sida: 11 (14) att ett barn/elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Ett barn/elev kan bli utsatt för trakasserier av personal som av andra barn/elever. Kränkande behandling Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barn/elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund för trakasseri. Det kan till exempel handla om att ett barn/elev blir retad för sitt utseende. Ett barn/elev kan bli utsatt för kränkande behandling av personal som av andra barn/elever. Kränkande behandling kan vara: - fysiska (slag, knuffar) - verbala (hot, svordomar, öknamn) - psykosociala (utfrysning, grimaser, ignorering, nonchalering) - texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, foton, meddelanden på sociala medier) Repressalier Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av elev eller vårdnadshavare har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

12 Sida: 12 (14) 7.2 Bilaga 2 Lagstiftning och styrdokument Skolväsendet vilar på demokratins grund Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för miljön. Värdegrunden Uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Skolan ska främja förståelsen för andra människor och förmågan till inlevelse. Ingen ska utsättas för kränkande behandling. Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (Skollagen 5 kap. 3 ) Förbud mot kränkande behandling Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. (Skollagen 6 kap. 9 ) Diskrimineringslagen (2008:567) Diskrimineringsombudsmannen ska utöva tillsyn över att lagen följs. Lagen ska motverka diskriminering på grund av: - kön - könsöverskridande identitet eller uttryck - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionsnedsättning - sexuell läggning - ålder Socialtjänstlagen Enligt 14 kap 1, är både skolmyndigheten och alla anställa inom förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och skola skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Brottsbalken Enligt brottsbalken är handlingar som kan betecknas som misshandel, ofredande och olaga tvång straffbara. Förskolechef/rektor ska handlägga ärendet enligt riktlinjer mot hot om våld.

13 Sida: 13 (14) Arbetsmiljölagen (AML) AML, gäller även för barn/elever. Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Enligt AML ansvarar förskolechef/rektor för att det finns förutsättningar för att skapa en god arbetsmiljö som lever upp till bestämmelserna i AML. FN:s barnkonvention Barnkonventionen har sitt ursprung i principen om den inneboende värdigheten hos alla människor och deras obestridliga rättigheter. Barnkonventionen bygger på perspektivet att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet. Artiklar inom området; artikel 2, 12, 19, 28 samt 36.

14 Sida: 14 (14) 7.3 Bilaga 3 Anmälningsskyldighet Vid trakasserier och kränkande behandling Det är viktigt att all personal i verksamheten tar alla signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar och agerar snabbt. Kränkningar upphör inte automatiskt utan brukar i stället öka om de inte aktivt motverkas. All personal har anmälningsskyldighet att anmäla alla händelser där ett barn/elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling Till socialtjänsten Anmälningsskyldiga är all personal inom verksamheten och den omfattar sådant pedagoger och annan personal får kännedom om i sin yrkesutövning och som föranleder oro över ett barns/elevs situation. Anmälningsskyldigheten regleras i kap. 14, 1 socialtjänstlagen och det finns en hänvisning till denna bestämmelse i skollagen kap 29, 13. Syftet med anmälningsskyldigheten är att socialtjänsten på ett så tidigt stadium som möjligt ska få kännedom om barn och ungdomar som behöver hjälp. Skyldigheten omfattar barn under 18 år och avser missförhållanden som antingen är kopplade till barnets/elevens hemmiljö eller dess eget beteende. Det kan handla om misstanke om övergrepp, vanvård eller brister i omsorgen i hemmet eller att barnet/eleven uppvisar ett riskbeteende. Du hittar anmälningsblanketten till socialtjänsten på kommunens medarbetarportal Navet under Service och i arbetet/arbetsrutiner och checklistor/sektor utbildning/elevhälsa skola.