Av Ann-Christine Vallberg Roth. De yngre barnens. läroplanshistoria. Bildmaterial till boken. Ann-Christine Vallberg Roth och Studentlitteratur

Transkript

1 Bildmaterial till boken De yngre barnens läroplanshistoria Av Ann-Christine Vallberg Roth

2 Upplägg Utgångspunkter Temporära resultat

3 Huvudfråga Hur kan de yngre barnens läroplanshistoria tydliggöras och kommuniceras?

4 Yngre barn Med yngre barn avses främst förskolebarn, men även fritidshemsbarn och yngre skolbarn inkluderas, dvs. barn mellan ca 1 9 år

5 Bakgrund och motivering I en sammanslagning med skolan riskerar vi att förlora den omfattande kunskap om de yngre barnens undervisning och omsorg, som byggts upp utanför skolans ramar försummat område Med utgångspunkt i nya lärarutbildningskonstruktioner och decentraliserade läraruppdrag bör vi utveckla en sammanhängande begreppsapparat för lärare i förskola/förskoleklass, fritidshem och tidiga skolår De yngre barnens läroplans- och innehållshistoria är ett försummat område könsperspektiv saknas i den läroplansteoretiska traditionen

6 Teoretisk anknytning Läroplanshistoriskt huvudperspektiv Utbildningshistoria Könsdidaktiskt perspektiv

7 Huvudbegrepp Läroplan curriculum Snäv definition läroplan som förordning med bindande föreskrifter utfärdad av regeringen Vid definition en plan för barns utveckling och lärande som innefattar hela det tänkesätt eller de samlade principer som ligger bakom en läroplanstext Läroplanen speglar det samhälle i vilken den utformas

8 Delfrågor Delfrågor som är läroplansteoretiskt/didaktiskt förankrade Vem? Barn, pedagog, förälder, teoretiker, konstruktör Vem har skrivit texten? Vilka teoretiker namnges och dominerar? Vem handlar texten om och hur beskrivs barn, pedagoger och föräldrar? Var? Rum, material och miljö Var sker uppfostran, undervisning och lärande i texten? Vilka rum föreskrivs? Vilken utrustning och vilket material beskrivs? Vad/Hur? Innehåll/arbetssätt, organisering av innehåll Vad säger texten om innehåll och stoff? Hur organiseras innehållet? Vilka arbetssätt och former föreskrivs? Varför? Sociohistorisk kontext Varför förekommer ett visst innehåll och lärostoff under en viss samhällsperiod? Går det att utläsa några sociohistoriskt anknutna mönster och periodiseringar?

9 Studieobjekt Historiskt textlandskap Handböcker för svensk småbarnsskola, barnträdgård, arbetsstuga Socialstyrelsens råd/planer/program Läroplaner Nutida text- och studielandskap Lära i förskolan 1990, Lpfö 98, Lpo 94 och styrdokument på kommunal och lokal nivå insamlade ca sidor VuFF-studien 1999 intervju med åtta vidareutbildade förskollärare och fritidspedagoger

10 Samhällsomvandling från mitten av 1800-talet till idag Bondesamhälle Industrisamhälle Lärande samhälle/nätverkssamhälle

11 Läroplansmönster Guds läroplan Patriarkal kod Småbarnsskola, arbetsstuga & småskola Det goda hemmets och hembygdens läroplan Särartsbetonad samkod Barnträdgård, eftermiddagshem & småskolestadium Folkhemmets socialpsykologiska läroplan Könsneutral likhetskod Förskola, fritidshem och lågstadium Det situerade världsbarnets läroplan Pluralistisk könskod Sammanhållet utbildningssystem förskola/ förskoleklass, fritidshem/skolbarnsomsorg, obligatoriskt skolväsende

12 Guds läroplansperiod Från mitten till slutet av 1800-talet Läroplansrummen var i hög grad ohemlika Skolning till sann gudsfruktan och lydnad Massundervisning i småbarnsskola, småskola och arbetsstuga skulle disciplinera och fostra karaktären och upprätta samhällsordningen Fröbelinspirerad småbarnsskoleplan från talet

13 Guds läroplan några nyckeltexter Barndomens Paradis av Lina Morgenstern (1867) Handbok för småbarn-skolor av Carl af Forsell (1841) Luthers Lilla Katekes

14 Några huvudaktörer Carl af Forsell Hedda Dahlgren Friedrich Fröbel

15 Guds läroplansrum

16 : Svenska småbarnsskolan från 1830-talet : Samskola för både fattiga gossar och flickor (ca 2 år) Barn som lärljungar Pedagogen en gudfruktig lärarinna/lärare : Könssegregerad undervisningssal (gossar/vänster flickor/höger) : Skolorienterat ämnesinnehåll /kristendom, svenska, naturorientering, fäderneslandets historia etc

17 Skol-apparater Arithmetikon Abc-lithografier Urtafla Stafningslåda Tabeller med svenska och latinska bokstäver vokaler-konsonanter Skåpmednaturföremål Griffeltavla, Sandbänk Skolklocka och pekpinne

18 Lek i lekställning Med de i stångens öfre ända fästade fyra tågen roa barnen sig ganska gerna och stärka därunder sin fysik. (Forsell, 1941, s. 20)

19 Dagordning i småbarnsskolan 1858 Kl 8 9 Samlas barnen rena kammade och snygga Kl Bön och kristendomsundervisning 10 minuters rast kl Skrifning och läsning 30 minuters frukostrast kl Räkning 5 minuters rast kl Läsning och Skrifning eller Ritning kl Åskådnings-, tanke- och taleöfningar Till omvexling och uppmuntran böra barnen när lärarinnan så finner lämpligt sysselsättas med sång, gymnastik och ordnade lekar