******************************************************************************

Transkript

1 \11) 1 (7) 1)1 (I \11111( 2()()) L-l ERFARENHETSRAPPORT-IT PROJEKT Kompetensfondens dm Kompetensfondens projektnummer Projektnamn Plattform för avgiftsupptagning, PARIS Projektbudget SEK Datum för projektets start och slut Proj ektledare Handläggare på fondens kansli Projektansvarig förvaltninglbolag Rapport skriven av Lars Lindahl Mikael Lagergren Trafikkontoret Lars Lindahl Datum Note från mail: på grund av förseningar med integrering av externa parter och mobil kommunikation har projektslutet ändrats till En utvärdering har därför ännu inte kunnat göras. ****************************************************************************** Inom Kompetensfondens verksamhet har hundratals projekt initierats. För att aktivt kunna kommunicera viktig kunskap till andra berörda i staden vill Kompetensfonden lära av projekten både under och efter deras avslut. Genom att fylla i följande sidor bidrar du till att utveckla Stockholms stad. Den beräknade tiden för att fylla i detta är ca 45 minuter. Det är viktigt att du motiverar och förtydligar dina svar så att Kompetensfondens kansli får en så korrekt bild av projektets erfarenheter som möjligt.

2 SIll 2(7) Du/Ni har tidigare svarat på vilka av fondens målkriterier som projektet haft som målsättning att uppnå. Nu vill vi veta vad av det som går att konstatera att projektet faktiskt uppnådde. Var vänlig svara på samtliga frågor. OBS! Markera dina svar genom att dubbelklicka på vald kryssruta och trycka på bokstavstangenten x. 1. Kan projektet visa på något konkret utfall när det gäller... (kryssa i relevant svar nedan):...sänka verksamhetens kostnader på kort eller lång sikt? D Nej x Ja Om Ja, beskriv kortfattat detta utfall. Kvantifiera om möjligt. En stor del manuellt arbete kommer att minska med ca 80%. Om Ja, vilken verksamhet gäller det? I första hand manuella sökningar genom Trafikkontorets driftcentral. Om Ja, skulle du/ni rekommendera att detta projekt används någon annanstans i staden för att åstadkomma kostnadssänkningar eller direkt motverkan av höjda kostnader? Om möjligt, ge konkreta förslag på var. I liknande verksamheter där man har behov av infrastruktur från olika system både inom och utanför stadens nätverk....spara arbetstid ror personal? D Nej x Ja Om Ja, beskriv kortfattat detta utfall. Kvantifiera om möjligt. Se pkt 1 Om Ja, vilken verksamhet och personalgrupp gäller det? Personal på driftcentralen och parkeringsvakter. Om Ja, skulle du/ni rekommendera att detta projekt används någon annanstans i staden för att åstadkomma sparad arbetstid? Om möjligt, ge konkreta förslag på var. öka möjligheterna ror verksamheten att rekrytera till framtida behov? x Nej D Ja Om Ja, beskriv kortfattat detta utfall. Kvantifiera om möjligt. Om Ja, vilken verksamhet och personalgrupp gäller det? Om Ja, skulle du/ni rekommendera att detta projekt används någon annanstans i staden för att åstadkomma ökade möjligheter att rekrytera till framtida behov? Om möjligt, ge konkreta förslag på var. :\.\ K u t \ I I I Il " ( ".\ I i, R I ( I \.11 \1.\ K "I R.\ / l > I Il Il I I "I I c ".\ H I I.\ " "( " I H \ C ".\. :\.\ H "I \ I" I \ I I \ I \1.\ H " I H.\ I \ I I I I.\ I I I I,,( II " " H 1\ I I.\ I / " I I I H" H.

3 \ 11) 3 (7) 000 minska personalomsättningen? x Nej D Ja Om Ja, beskriv kortfattat detta utfall. Kvantifiera om möjligt. Om Ja, vilken verksamhet och personalgrupp gäller det? Om Ja, skulle du/ni rekommendera att detta projekt används någon annanstans i staden för att åstadkomma minskad personalomsättning? Om möjligt, ge konkreta förslag på var. 000 minska sjukfrånvaron? x Nej D Ja Om Ja, beskriv kortfattat detta utfall. Kvantifiera om möjligt. Om Ja, vilken verksamhet och personalgrupp gäller det? Om Ja, skulle du/ni rekommendera att detta projekt används någon annanstans i staden för att åstadkomma minskad sjukfrånvaro? Om möjligt, ge konkreta förslag på var. 000 öka andelen förvärvsarbetande? x Nej D Ja Om Ja, beskriv kortfattat detta utfall. Kvantifiera om möjligt. Om Ja, vilken verksamhet och målgrupp gäller det? Om Ja, skulle du/ni rekommendera att detta projekt används någon annanstans i staden för att åstadkomma en ökad andel förvärvsarbetande? Om möjligt, ge konkreta förslag på var utveckla bristyrkesutbildningar? x Nej D Ja Om Ja, beskriv kortfattat detta utfall. Kvantifi era om möjligt. Om Ja, vilken verksamhet och yrkesgrupp gäller det? Om Ja, skulle du/ni rekommendera att detta projekt används någon annanstans i staden för att åstadkomma utveckling av bristyrkesutbildningar? Om möjligt, ge konkreta förslag på var. \: "\ R I' l \ I [[ I; l. ( f... \ I t_o. I{ I J I \ \ I \ J \ I ~ " I I{ \ I rl l l : I; I I "l I ( " \ l..: l I v >, l J ( I l I I{, ( '".\. '\ "\ R I) l \ I I I I \ I [ \ I \ ] \ ]{ 1-.. I I{ \ I \ I I I I \ I I I I l l ( I J,, '" l..: I \ I I \ I t -. I I I I{ I I R.

4 S/ Il 4 (7)... utveckla arbetsorganisationen, ledarskapet och/eller personalens kompetens i syfte att uppnå något av ovanstående kriterier? D Nej x Ja Om Ja, vilken verksamhet och målgrupp/personalgrupp/yrkesgrupp gäller det? Parkeringsövervakning, parkeringsvakter, driftassistenter och distriktschefer. Om Ja, kryssa i vilket av följande kriterium som en utvecklad arbetsorganisation, ledarskap och/eller personalkompetens har lett till. x x D D D D D sänkta verksamhetens kostnader på kort eller lång sikt? sparad arbetstid för personal? ökade möjligheterna för verksamheten att rekrytera till framtida behov? minskad personalomsättningen? minskad sjukfrånvaron? ökad andelen förvärvsarbetande? utvecklade bristyrkesutbildningar? Om Ja, beskriv kortfattat projektets utfall i relation till relevant kriterium. Kvantifiera om möjligt. Beräknas minska manuellt arbete. Se pkt 1. Höjd kvalite, rätt information vid rätt tiurålle. Om Ja, skulle du/ni rekommendera att detta projekt används någon annanstans i staden för att åstadkomma utvecklad arbetsorganisation? Om möjligt, ge konkreta förslag på var Vilka förutsättningar är nödvändiga ror att projektet ska kunna implementeras i andra delar av staden? (T ex kompetens, lokaler, ekonomiska medel) 3. Har projektet utvecklat en ny metod/modell? D Nej x Ja Omja, vad heter modellen? PARIS Om ja, beskriv kortfattat modellen? På ett fördefinierat sätt söka information i olika källsystem simultant och i realtid. :\ 0\ I{ Il l 1 I L I H " (" l-, 01 I,00, R I I I 1 01 I I I 01 R "' I R s! Il l H H I I "' I I (" "' 01 R t I 01 ~,,(" II I R \ (" "'.\ o ~.'\ I{ J) i \ I l I r 'I I 1.\ I \ 1.\ J{ h I I{.\ I 'I [ I J J.\ l I }- I I l C I l S " J{ l \ I I. x i t «I I l I{ II J{

5 \ 11) 5 (7) 4. Har projektet utvecklat ett nytt nätverk? x Nej D Ja Om ja, vilka parter ingår i nätverket? Om ja, vilken betydelse har nätverket haft för projektets resultat? Om ja, vilka är förutsättningarna för att nätverket lever vidare efter projektets avslut? s. Har projektet utvecklat nya former för samverkan mellan parter som inte samverkat tidigare? x Nej D Ja Om ja, vilka parter ingår i samverkan? Om ja, vilken betydelse har samverkan haft för projektets resultat? Om ja, vilka är förutsättningarna för att samverkan fortskrider efter projektets avslut? 6. Har projektet implementerat en IT-applikation? D Nej x Ja Om ja, vad heter IT-applikationen? PARIS Om ja, beskriv kort IT- applikationen. Webbservices som hämtar information om virtuellt betald parkering och dispenser avseende parkerade fordon. T ex. parkeringstillstånd för rörelsehindrade. 7. Har projektet tagit fram en utbildning? x Nej D Ja Om ja, vad är namnet på utbildningen? Kommer att ingå i parkeringsvaktsubildningen. Om ja, beskriv utbildningens innehåll. Om ja, hur många veckors heltidsstudier per deltagare omfattar utbildningen?.'\.\ J{ J) l \ J r I I: I ) (,, \ I l' 'I 1< I [[ \ \ I \ l _\ I{ "I l, \ I r) l I: r; r r k I I (,,\ l, t I v >, ~ t ( I I I I{ ) ( l-,.\..'\.'\ [{ I ) ( \ I r I I ) I I \ I \ I \ I{ "I I{ \ I ) I I I I '\ I I I I (I ( II,," I{ I \ I I \ I / -, [ I I I{ l I ]{.

6 S I D 6 (7) Om ja, innehåller utbildningen högskolepoäng, och hur många? Om ja, hur många personer deltog i utbildningen? 8. Bedöm för projektet: Investeringskostnad Andra engångssatsningar (t.ex. tid för utbildning) Årligen återkommande kostnad (driftskostnad) Varaktigheten av effekterna 1850 tkr 80 tkr 180 tkr/år 10 år 9. Har verksamhetens befintliga kostnader minskat som en följd av projektet? D Ja D Nej 10. Om svaret på fråga 2 ärja: Vilka kostnader har minskat och hur mycket? Försök uppskatta effekten både i Tkr och i procent av vad de skulle ha varit om inte projektet kommit till stånd! Personalkostnader (t. ex. fårre helårsbefattningar) har minskat med [Fyll i] tkr/år vilket motsvarar ca [Fyll i] %r av vad de annnars skulle ha uppgått till. Övriga kostnader har minskat med [Fyll i] tkr/år vilket motsvarar ca [Fyll i] %r av vad de annnars skulle ha uppgått till. Kommentarer: pkt 9 och 10 kan ännu ej besvaras eftersom projektet ännu bara kommit till test-fasen Först under början av år 2007 kommer en utvärdering att kunna göras. 11. Vilka är effekterna av den nya metoden etc. vad gäller de anställdas arbetsvillkor? Kryssa! ingen viss stor mycket effekt effekt effekt stor effekt Underlättat arbetet D D x D Ökat delaktigheten D D x D Minskat sjukfrånvaron x D D D Minskat personalomsättningen x D D D Annat: D D D D :\.\ K n t \ I I I Il II ( ".\ I,.., K I I I \.1 I. I I. II ~ "I K.\ I " r Il Il I I "I I ( ".\ K { 1.\ " II ( II II~ \ ( ".\. :\.\ K l > I \ I I I I \ I 1.\ I \1.\ {{ " I K.\ I \ I I I I.\ I I I I r t ( II S " {{ I \ I I \ I I s I I I {{,' {{.

7 lamat: Annat: ~ J 1J 7 (7 ) o o Kommentarer: 12. Vilka är effekterna av den nya metoden etc. för brukarna (eller kunderna)? Kryssa! ingen viss stor mycket effekt effekt effekt stor effekt Minskat handläggningstiden O O x O Ökat servicens tillgänglighet O O x O Ökat graden av likvärdig service O x O O Ökat servicens effekt- eller O O O x resultatkvalitet (m åluppfyllelse) Annat: O O O O Annat: O O O O Annat: O O O O 13. Har erfarenheter från projektet spridits eller lett till samverkan? x Ja O Nej Om svaret är ja, Till vilka enheter? Referenspersoner namn? Det finns ett stort intresse från andra kommuner. 14. Har projektet utvärderats? Om svaret är ja, var god bifoga utvärderingen (gäller ej om den är publicerad på fondens hemsida) O Ja x Nej '\ ", I{ I ) ( \ I l [ J: I) ( 1'\ \ I 1' 01 1{ I J l \ \ l \ 1 \ I{ "I I{ \ / I l I I; I; I I 1'\ I I (,, \ I{ ( J \" l J ( I I I I{ \ ( 1'\.\. '\ ", I{ 1) I \ l I I I \ I I \ I \1 \ J{ " I I{ \ I \ l l l I \ I I I I I. ( I I,, "']{ I \ I I \ I I... I I I R Il R.

8 Page 1 i ----, Från: "Lars-Owe Wirdahl" <owe@lobeco.se> Till: <inger.hedlund@stadshuset.stockholm.se>, <mikael.lagergren@stadshuset.stockholm.se>, <jan.prestberg@tk.stockholm.se>, <lars.iindahl@tk.stockholm.se> Datum: :43 :46 Ärende: Rapport PARIS Till: Lars Lindahl, Trafikkontoret Jan Prestberg, Trafikkontoret Mikael Lagergren, Kompetensfonden Inger Hedlund, Kompetensfonden Rapport PARIS Projektnummer: Hälsningar Lars-Owe Wirdahl Karl Hobiger Kopia: <karl.hobiger@home.se>

9 LOBECO SYSTEM Datakommunikation i I nt egrerad Milj ö Lars-Owe Wirdahl PARIS Rapport från projektgen omgång Mötets syfte: Syftet med genomgången är att validera att projektet går enligt planerna och att ta upp eventuella frågeställningar som kräver stöd utanför projektet. Mötesdeltagare. Projektrepresentanter: Lars Lindahl, Jan Prestberg Uppföljare: Lars-Owe Wirdahl, Karl Hobiger Mötestid: Tisdag 29 augusti 2006, kl Mötesplats: Trafikkontoret, Fleminggatan 4 Referenser: Tjänsteutlåtande DNR Projektplan DNR /2004 Observationer - Ingen "Penganalys" är gjort. - Verksamhetsstödet är efterfrågat men det finns inga mätbara effektrnål. Det finns dock en beskrivning på områden där stödet kommer att ge effekt. - Projektet är fårdröjt utan formell förlängning. - Projektet är beroende av framförallt den tekniska plattformen för terminalkommunikation (projektet Mobila inspektören) som också är fördröjt. Stödfunktioner som inte bygger på terminaldialog kan dock idriftsättas oavsett terminalkommunikationen. - Beroendet till den tekniska plattformen kan innebära att den slutliga lösningen inte blir klar förr än efter årsslutet. - Projektet använder Lilla Ratten och dokumentationen sker enligt modellen. - Budgeten kommer att utnyttjas. Terminalerna köps på annat konto. - Lösningen bygger på ett nyutvecklat insamlingssystem som hämtar sin information från andra, även externa system. Systemet köps hos Ementor och driftas av Tietoenator. Inloggningen sker via ett existerande centralt system, AD. - l -

10 LOBECO SYSTEM Datakommunikation i Integrerad Milj ö Lars-Owe Wirdahl - Förvaltnings- och driftkostnaderna för kommande år är kommunicerade till berörda. Oklarhet råder vad gäller kostnaderna för kommunikation mot terminalerna och lokala servicekostnader till II-enheten. - Ingen riktig pilotanvändning har förekommit. Parkeringsvakterna efterlyser lösningen efter att ha fått prova på typen av tenninaldialog. Rekommendationer - Projektet ansöker om framflyttning av fårdigtid för projektet hos Kompetensfonden. - Projektet bör planera för finansiering ifall projektet fördröjs till efter nyår

11 Sil'"onsson - c,'f-f{o o <"... -:: <fl '" '.J' T'A'V Projektplan Projekt PARrS Version 1.3 plattform för avgiftsupptagning Arbetsnamn: PARIS (Parking Integration Server) Projektnr Projektplan Ort och datum Stockholm Ort och datum Beställare Styrgruppens ordförande Projektledare FörfattareI Telefon Lars Lindah l Projektnummer Senast ändrat Lilla Ratten

12 G~HO o ("!- '! <f1 '".J' r Å~ Projektpl an Projekt PARr S Version 1.3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte med projektplanen Regler för projektplanen Vers ionsbeteckn ing 2 2. Projektets bakgrund och projektprocessen Bakgrund Admin istrativa uppgifter Projektprocessen och beslutspunk ter 3 3. Mål Effektmå l Projektmå l (besvarar frågan vad som ska uppnås) 4 4. Projektbeskrivning Beskrivn ing och omfattn ing på projektet Avgränsn ing Avslutskriterier 5 5. Leverans- och tidplan Leveransplan Aktiv itetsplan och milstolpar Tidsram Leveransgodkännande Förutsättn ingar för att projektet skall lyckas 7 6. Projektbudget Projektets externa kostnader Projektets interna tidsåtgång 8 7. Projektorganisation Roller Bemann ing Resursplanering Ändringar Kvalitetssäkring Risker och beroenden Dokument och rapportering Projektdokument Produktdokument Rapportering Projektadministration 12 Föriattaref Telefon Lars Lindahl Projektnummer Senast ändrat Sida 2 ( 14) Ulla Ratte n

13 i Lena Simonsson - Projek tp lanpar1s.d~ Page 3j G -r-lt O O <" f-< ~ \fl 'Sr '"'V. '" Proje ktplan Projekt PARIS Version Inledning 1.1 Syfte med projektplanen Syftet med projektplanen är att ge projektledaren stöd i att planera hur projektet ska genomföras utifrån direktivets ramar och möjlighet att styra projektet effektivt. Den ger också möjlighet för både projektledaren och styrgruppen/beställaren att kunna kontrollera att projektet fortlöper som det skall. Alla projektmedlemmar har skyldighet att tillgodogöra sig innehållet i projektplan innan projektet tar vid samt att informera sig om vilka ytterligare projektdokument som gäller för projektet. Projektmedlemmarna skall genomföra sina aktiviteter i enlighet med projektplanen och dess bilagor. 1.2 Regler för projektplanen Projektplanen ska undertecknas av beställaren och projektledaren. Detta dokument ska nor malt inte förändras under projektets gång. Om det av något skäl ändå måste revideras ska beställaren och projektledaren signera den nya versionen och versionsbeteckningen ska uppdateras och tydligt framg å av dokumentet. 1.3 Versionsbeteckning Detta dokument har följande historia: Vers ion Anledning Vem Datum 1.0 FörfattareI Te lefon Lars Lindahl Projektnurrmer Senast ändrat Sida 3 (14) Ulla Ratten

14 c 'f.f{o O <' I:-< -::. '"-r:«"" Projektplan Projekt PARIS Version Projektets bakgrund och projektprocessen 2.1 Bakgrund Trafikkontoret avser ett system där parkerings- och tillståndsinformation kan göras tillgänglig från mobila enheter. Tillstånds- och dispensinformation ligger idag i Utfårdarens databas. Information om betalningar av parkeringsavgifter ligger dels i den interna databasen dels i system hos externa betalningsförmedlare, som hanterar betalning av parkeringsavgifter med hjälp av mobiltelefon. Kontroll att avgiften betalats görs via driftscentralen - dit parkeringsvakterna gör radioanrop och frågar på bilens registreringsnummer / referensnummer. Driftcentralen måste i sämsta fall söka i tre system för att kunna avgöra om avgiften betalats. Dessa typer av frågor vill Trafikkontoret göra tillgängliga direkt i gatumiljön för parkeringsvakter i handburna enheter. Betalda parkeringsavgifter via betalningsförmedlare redovisas och betalas till Trafikkontoret periodvis. Trafikkontoret vill själv kunna ta fram ett underlag för i första hand kontroll mot inbetalningar från betalningsförmedlare. En enkel studie av tekniska förutsättningar för en lösning genomfördes under hösten Administrativa uppgifter Projektets namn är PARIS. Projektnumret är Projektet initierades av Mikael Forkner, dåvarande chef för parkeringsavdelningen på Gatu- och Fastighetskontoret i Stockholm. Uppdragsgivare till projektet är Karin Hebel, Tfchef för Trafikkontorets parkeringsavdelningen. 2.3 Projektprocessen och beslutspunkter I projektet ingår åtta beslutspunkter där beslut tas om övergång till nästa fas. I bilden nedan är beslutspunkterna markerade som B l till B8. Författarei Telefon Lars Lindahl Projektnummer Senast ändrat Sida 4 (14) Ulla Ratten

15 : Lena Simonsson - (,-t. l-[o o <" f-- -::. <fl 'OJ,J' n.<;) Projektplan Projekt PARIS Version 1.3 Beslutspunkterna B 1 till B8 förklaras i tabellen nedan. Besluts- Beskrivning Bes lutas av Planerat punkt beslutsdatum BI OK för projektstart. Styrgruppen Projektdirektivet påskrivet. B2 Förfrågan på förstudie Beställaren B3 Val av leverantör av Styrgruppen förstudie B4 Leverans av förstudie Beställaren B5 Förfrågan på Beställaren metoder/t]änster B6 Val av leverantör av Styrgruppen metoder/t]änster B7 Leverans av Beställaren metoder/t]änster B8 Projektet godkänns och Styrgruppen stängs Vid varje beslutspunkt kan något av följande beslut tas: Bes lut om start av nästa fas i projektet. Beslut om ned läggning av projektet. Beslu t om förlängning av pågående fas i projektet. Nytt datum för den aktuella bes lutspunkten anges. 3. Mål 3.1 Effektmål Den tä nkta lösningen ska effektivisera övervakningen av avgiftsbelagd parkering och dispenser i gatumiljön samt minska nuvarande kostnader samt öka ku ndnyttan. Lösningen ska även ge trafikkontoret möj lighet att stämma av och kontrollera de parkeri ngsavgifter som betalningsförmedlare uppbär. 3.2 Projektmål (besvarar frågan vad som ska uppnås) Projektet ska ta fram metoder/tjänster för tillgång till information i rea ltid om betalning och dispenser vid parkering. Informationen ska vara tillgänglig såväl mobilt som via webb-gränssnitt. Projektet ska även ta fram metoder/tjänster för säker ekonomisk uppföljning oc h Författarei Telefon Lars Lindahl Projektnurrrner Senast ändrat Sida 5 (14) Lilla Ratten

16 pag c,v-lf O O (" f-o -::. <fl "J'rAc' '" Projektplan Projekt PARIS Version 1.3 avstämning av betalning via virtuella system. 4. Projektbeskrivning 4.1 Beskrivning och omfattning på projektet Projektet ska ta fram en förstudie av metoder/tjänster för att utföra kontroller av: erlagda parkeringsavgifter gjorda hos externa betalningsförmedlare abonnemang på boendeparkering information från respektive system giltiga dispenser Därefter ska metoder/tjänster enligt förstudien upphandlas. Primär uppgift är att i realtid kunna svara på frågan om avgift erlagts/giltig dispens. Dessa frågor ska dels kunna ställas via trådlös kommunikation av parkeringsvakter och dels av handläggare via ett webbaserat gränssnitt t ex vid eventuella störningar i den trådlösa kommunikationen. Förfrågningarna ska också loggas med tillhörande svar för att användas vid eventuella tvister. Alla förfrågningar ska vara unikt numrerade. Övriga uppgifter är att tillhandahålla information för ekonomisk uppföljning och avstämning. Projektet omfattar följande aktiviteter: Steg l, Förstudie med kravspecifikation. Steg 2, Upphandling, genomförande. 4.2 Avgränsning 4.3 Avslutskriterier Detta projekt anses avslutat när produkten/tjänsten/rapporten är godkänd efter acceptanstestning och överlämnad till kund för produktionssättning. Projektet kan även avslutas genom att styrgruppen lägger ned projektet. Författare! Telefon Lars Lindahl Projektnummer Senast ändrat Sida 6 (14) Lilla Ratten

17 : Lena Si ~onsson - P roje ktp lanpäri.do ~.. Pa c 'f..1f o o <" l- -::. '" "" "s']'p."y Projektplan Projekt PARIS Yersion Leverans- och tidplan 5.1 Leveransplan ska följande levereras: Först udie med kravspecifikation för upphandling ska följande levereras: Metoder/tjänster skall finnas tillgängliga. 5.2 Aktivitetsplan och milstolpar Aktivitetsplanen finns som bilaga till denna projektplan och har namnet "Aktivitetsplan Projekt PARIS". Denna kommer att lyftas in i projektgruppens mötesprotokoll och där uppdateras löpande. Följande milstolpar är inplanerade under projektet: Milstolpe I - Projektplanen påskriven av styrgrupp Milstolpe 2 - Offertförfrågan på förstudie Milstolpe 3 - Yal av leverantör för förstudie Milstolpe 4 - Leverans av förstudie Milstolpe 5 - Utarbetande av förfrågningsunderlag Milstolpe 6 - Yal av leverantör Tidsram Projektets steg I pågår och steg 2 pågår O. 5.4 Leveransgodkännande Slutligt leveransgodkännande anses föreligga när: Acceptanstester är genomförda med godkänt resultat Beställaren har godkänt de levererade/tillhandahållna tjänsterna. Författare/ Telefon Lars Lindahl Projektnummer Senast ändrat Sida 7 (14) Lilla Ratten

18 .-.~--- - ~'- i Lena Simonsson - ProJ ekt plan PÄRIS~doc I ",""-""","',"'" '.,-,,,-oc""""""""""""".,.-,.,.,.,.,.,.,.,.,.,.,.,.,.,.,.,.,.".,.,-" " ",..,.,.;...;.;.;.;.;.;.;.;.;.;.: '»-#0;'<'y'.'.>:.:.:.:.>:.:.",",:.:.: <'" ~/."" :, :,m:, ',,,x o c.. 'f..lf O <'" l- -:: <I' '? STÅ'\) Projektplan Projekt PARIS Version Förutsättningar för att projektet skall lyckas Förutsättningarna för att projektet skall lyckas, dvs nå de uppsatta målen på den tid och budget som anges i projektplanen, är att: Projektledaren får avsätta 10 % av sin arbetstid för projektet. Projektmedlemmarna får avsätta den tid som angivits i projektplanen för detta projekt. Externa beta lningsförmedlarna kan tillhandahålla lösningar för svar på de "mobila" frågorna samt överföra önskat data till systemet. FörfattareI Telefon Lars Lindahl Projektnummer Senast ändrat Sida 8 ( 14) Ulla Ratten

19 c't-it o O <"!-o -r?:. <fl '" "J' l',,:v' Projektplan Projekt PARIS Version Projektbudget 6.1 Projektets externa kostnader Projektets externa budget omfattar SEK. Budgeten fördelar sig enligt följande: Externa kostnader : SEK Budgeten utgör ett estimat. Om projektledaren ser eller har skäl att anta att projektets kostnad kommer att avvika från budgeten måste detta omedelbart rapporteras till styrgruppen i form aven ändringsbegäran. Styrgruppen fattar sedan beslut om hur avvikelsen ska hanteras. 6.2 Projektets interna tidsåtg ång I projektgruppen ingår två personer som samtliga bidrar med sin tid. Totalt uppskattar vi att dessa kommer att lägga 300 timmar i projektet. För en mer detaljerad beskrivning av hur timmarna fördelas på de olika aktiviteterna och projektmedlemmarna hänvisas till bilaga "Aktivitetsplan". FörfattareI Telefon Lars Lindahl Projektnurrvner Senaständrat Sida 9 (14) LillaRatten

20 [-Lena Simonsson - Proj ek tp la~par I ~.do c.--_._._......_"'._] Page 10 c.,'r. ff o o (" f- '1' -::. 1ft '" 'STI'.'\)' Projektplan Projekt PARIS Version Projektorganisation 7.1 Roller Detta projekt består av följande roller. Beställare Styrgruppens ordförande Projektledare Styrgruppsmedlemmar Projektmedlemmar Referensgruppsmedlemmar 7.2 Bemanning Följande personer kommer att bemanna rollerna i projektorganisationen. Roll Beställare Styrgruppens ordförande Projektledare Styrgruppsmedlemmar Projektmedlemmar Namn Karin Hebel Karin Hebel Lars Lindahl Erik Andersson Jan Prestberg Lars Lindahl Pia Sköld Förv. Parkeringsavd. Parkeringsavd. Parkeringsavd. Parkeringsavd. Parkeringsavd. Parkeringsavd. IT-avdelningen Eftersom Malmö och Göteborg har ett stort intresse av hur projektet kommer att framskrida är det lämpligt med löpande information till dessa intressenter. FörfattareI Telefon Lars Lindahl Projektnummer Senast ändrat Sida 10(14) Ulla Ratten

21 c.'f- l( o <' o 1:-0 ~ <fl.j'y A". '" Projektp lan Projekt PARIS Version Resursplanering Namn Aktiviteter From datum Tom datum Antal Procent av tim arbetstiden Lars Lin dahl projektledning ISO 10% Jan Prestberg ISO lo % Pia Sköl d Ändringar Avvi kels er och förändringar inom projektets ramar tas upp i mötesanteckningar i både projektgruppsmöten och styrgruppsmöten, och beslut tas i första hand direkt och dokument eras direkt. Om änd ringarna inverkar på projektets budget, tidplan, resursåtgång eller omfattningen av resultatet så skall projektledaren i läges rap porten inko mma med en ändringsbegäran som skall godkännas av styrgruppe n/beställare n innan projektet får fortsätta. Författare! Telefon Lars Lindahl Projektnummer Senast ändrat Sida II (14) Lilla Ratten

22 :---;;-;;=-;;-;;===:-----~-- l Page 12 ; c'r../f o C <" f-o ~ <fl '" 'J'TÅ~' Projektplan Projekt PARIS Version Kvalitetssäkring För att säkerställa att projektet skapar de tjänster/produkter som motsvarar projektets målsättning är kvalitetssäkringsarbetet viktigt. Kvalitetssäkring sker i detta projekt genom att: Riskanalys genomförs varje månad och åtgärder vidtas för att minska sannolikheten eller reducera konsekvensen av risken. 10. Risker och beroenden Risker Besvärliga gränssnitt. Ingen lämplig leverantör kan tillhandahålla tjänster Atgärder Dialog Egenutveckling 11. Dokument och rapportering 11.1 Projektdokument Rollbeskrivningar, grupper och individer Projektdirektiv Projektplan Riskanalys Mötesanteckningar med aktivitetsplan Statusrapport Styrgruppsprotokoll Slutrapport 11.2 Produktdokument Förstudierapport FörfattareI Telefon Lars Lindahl Projektnummer Senast ändrat Sida 12 (14) Lilla Ratten

23 [-Lena Si ~onsson - ProjektplanPARIS.doc C 'f..lf O o <'" E- -r ~ '". '" 'st' Å ~ Projektplan Projekt PARIS Version 1.3 Kravspecifikation Testplaner 11.3 Rapportering Proje ktledninge n ska till styrgruppen lämna en statu srapport en gång per månad, eller vid annan tidpu nkt som styrgruppen beslutar om. Exempel på dokument i rapporterings - och uppföljningssyfte kan vara : Dokument Frekvens Ansvar Projektplan Igång Stvrgrupp/Proiektledare Akt ivitetsplan I gång Projektledare Budge t I gång Projektledare Riskanalys I gång Projektledare Mötesantec kningar med aktivitetsplan Vid behov Projektledare Statusrapport I ggr/mån Projektmedlem Styrgruppsprotokoll 8 ggr Styrgruppens ordförande Ändringsbegäran Vid behov Projektledare Slutrapport I gång Projektledare/Styrgrupp 11.4 Projektadministration Dokumenthantering För projektet har den gemensamma mappen G:/P/B yrån för driftstöd/p rojekt/paris upp rättats på Trafikkontoret i Stockholm. Här ska alla dokument i projektet sparas. I dokumentnamnet ska version anges. Följande undermappar finns upplagda: Projektstyrningsdokument o Projektplan o Projektdirektiv o Aktivitetsplan o Riskanalys o Slut rapport Mö ten o Agenda o Mötesprotokoll Styrgruppsprotokoll Produktdokument Status- och lägesrapporter o Statusrapporter o Lägesrapporter Författare! Telefon Lars Lindahl Projektnummer Senast ändrat Sida 13 (14) Ulla Ratten

24 ... c 'f.f{o O (' I:-- -::. r.l'.j' T "' ~ '"' Projektplan Projekt PARIS Version 1.3 Ändringshantering Utbildningsmaterial Övrigt Diarieföring Projektet har diarienummer Projektplan och projektdirektiv kommer att diariföras. Övriga dokument som skapas i projektet överförs till arkivet när proje ktet är avslutat och formellt stängt. FörfattareI Telefon Lars Lindahl Projektnummer Senast ändrat Sida 14 (14) Lilla Ratten

25 C~HO o ~ <' Kompetens/anden ~. ~.~ S T A D S L E D N I N G S K O N T O R E T SID 1 (4) J'TA~ Ö V E R E N S K O M M E L S E Detta är en överenskommelse kring projektet "Plattform för avgiftsupptagning" som enligt beslut Dm /2004 finansieras med l kronor av Kompetensfondens medel. Kompetensfondens projektnummer får detta projekt är Överenskommelsen upprättas mellan Kompetensfondens kansli och Trafikkontoret rör att reglera finansiering, ansvar och befogenheter. Projektansökan ligger till grund får Överenskommelsen. Projektansökan har upprättats i enlighet med Kompetensfondens Villkor, process och åtaganden vid finansiering från Kompetens/ondens kansli. l. Projektet beskrivs i Projektansökan 2. Projektledare: Lars Lindahl 3. Handläggare vid Kompetensfondens kansli : Mikael Lagergren 4. Åtaganden av projektets parter sker enligt Villkor, process och åtaganden vid finansiering/rån Kompetens/ondens kansli. För information kring åtaganden, se s. 2 av detta dokument. Jag har tagit del av Kompetensfondens Villkor, process och åtaganden vid finansiering/rån Kompetens/ondens kansli. Ärendet har beretts av Kompetensfondens kansli i samråd med Gatu- och fastighetskontoret. Samråd med de lokala fackliga organisationerna skedde den 10 maj 2004 samt i Kompetensfondens fackliga referensgrupp den 17 maj Stockholm den 20 I~ 2005 Härmed godkänner vi denna överenskommelse. ~ - R;lfMi~ 4~. Forvaltningschef Trafikkontoret Direktör Kompetens/ondens kansli Stadsledningskontoret

26 SID 2 (4) Åtaganden Åtaganden för ekonomisk rapportering och fakturering Förvaltning/bolag skall förse varje beslutat projekt med ett projektnummer där kostnaderna bokförs. Fakturering sker genom att en samlingsfaktura (EDI) avseende samtliga projekt som Kompetensfonden finansierar per förvaltning/bolag skickas per tertial (30/4,31/8 och 31/12) till SLK med kundnummer till Britt-Marie Rickmer, controller på Kompetensfondens kansli. Fakturan ska vara SLK tillhanda enligt tidplanen för interna fakturor i centrala tertial- och bokslutsanvisningar. Senast tre månader efter avslutat projekt skall förvaltning/bolag skicka ett utdrag ur ekonomisystemet till Kompetensfondens kansli. Stickprovskontroller av projekt kommer att genomfåras av Kompetensfondens kansli och revisionskontoret. Åtaganden för uppföljning/utvärdering För att fonden ska kunna påvisa resultat skall samtliga projektledare säkerställa att deras projekt uppfyller projektmålen och att dessa är i enlighet med fondens övergripande mål. Förvaltningenibolaget och projektledaren skall göra en egen projektutvärdering får att ta reda på projektets resultat i enlighet med projektmålen. Projektledare skall till Kompetensfonden rapportera projektets resultat i förhållande till Kompetensfondens mål, i enlighet med Precisering av projektets mål och syfte. Preciseringen görs en gång per projekt. Utifrån denna skapas en sammanställning av pågående fårändringar i staden. Mallen skickas ut från Kompetensfonden och projektledaren ska fylla i rapporten enligt instruktioner och vid den tidpunkt som anges vid utskicket. Utifrån preciseringen och på fondens initiativ kan också en kompletterande utvärdering göras av projekt. Detta görs exempelvis i de fall särskilt intressanta aspekter finns eller om vissa projekt behöver skalas upp eller förstärkas. I dessa fall tillskjuter fonden medel och leder arbetet. När projektet är avslutat skall projektledaren göra en Erfarenhetsrapport som skickas till Kompetensfondens kansli senast tre månader efter projektavslut. Dessutom analyseras projekten i dialog med förvaltningar och bolag utifrån Kompetensfondens mål. Detta arbete sker under både 2005 och Som en del i arbetet med kunskapsutbyte kommer projektledare att mötas inom fondens olika målområden för erfarenhetsutbyte och kommunicering av kunskaper

27 Kompetensfondens samlade arbete kommer att utvärderas av Stockholms Universitet (IKE) SID 3 (4) Revision Kostnader utöver beslut enligt delegation tar förvaltning/bolag själv stå för. Omfördelning av kostnader, samt förändring av tidplan, mål och syfte måste godkännas av handläggare på Kompetensfondens kansli och noteras på Projektansökan. En kopia på den reviderade Projektansökan skickas av fondens handläggare till berörd förvaltnings/bolagsdirektör. Kompetensfondens kansli - övriga åtaganden Kompetensfondens kansli fattar beslut om och finansierar projekt. I vissa fall initierar även kansliet projekt. På kansliet arbetar handläggare inom fondens arbetsområden. Under arbetets gång bidrar Kompetensfondens kansli med följande: Fortlöpande dialog med projektledaren Samordna olika enheter, förvaltningar och bolag samt förmedla kontakter med externa intressenter Ge mallar för uppföljning och utvärdering av projekt Kommunicera kunskap om projekt och bidra till kornpetensöverföring, b1.a. med hjälp av Kompetensfondens projektwebb Förvaltnings/ bolagsdirektör - övrig a åtaganden Förvaltningslbolagsdirektören är ytterst ansvarig för projekten som fonden finansierar. Förvaltning/bolag har ansvar för att politiker i nämnd eller styrelse tar den information eller fattar de beslut som krävs. Förvaltning/bolag har ansvar för alla kontakter i förhållande till de lokala fackliga organisationerna. Förvaltning/bolag har ansvar för att projektansökningar inte gäller ordinarie verksamhet. Förvaltning/bolag har ansvar för att projektansökningar inte redan har allokerade medel i verksamhetsbudgeten.

28 SID 4 (4) Projektledaren - övriga åtaganden Projektledaren driver projektarbetet framåt, ser till att projektets mål och syften uppfylls och att de är i enlighet med Kompetensfondens övergripande mål. Projektledaren uppdaterar projektinformation på projektwebben enligt instruktioner från Kompetensfondens informationsavdelning Under projektets gång ska projektledaren informera om projektet och så stor öppenhet som möjligt ska eftersträvas. Förvaltninglbolag och kansliet ska enas om formerna får hur informationen ska kommuniceras

29 Kompetens/anden STADSLEDNINGSKONTORET ANMÄLAN SID I (I) I DNR 013- I888/2004 Handläggare: Sylvia Larsson Tfn: Kommunstyrelsens personal- och levalitetsutskott Anmälan av beslut fattade med stöd av delegation Stadsledningskontorets förslag till beslut Personal- och kvalitetsutskottet beslutar Att med godkännande lägga anmälan till handlingarna ~~! " I~~:se Sundling Stadsdirektör Rolf irlas Dire tör kompetensfonden Bilaga: 1. Beslut som har fattats med stöd av delegation. STAD SH US ET, I O S 35 ST O CKH O LM. B E S Ö K S A D R E S S : STADS HUS ET, 3 T RAPPO R R TFN :

30 BILAGA I SID 1 (7) Diarienummer Ärende Förvaltninglbolag/ Delegat Belopp motsv (tkr) /2005 Löp linan ut! - ett bredbandsprojekt ivantör Vantörs sdn RM 345 Projekt avser att finansiera en fårstudie får att utreda såväl tekniska som ekonomiska möjligheter att genomfåra en bredbandsutbyggnad ivantörs stadsdelsförvaltning. Projektet ska ha replikerbarhet och kunna genomfåras i flera stadsdelar med Vantör som pilotprojekt. Drivkraften är att hitta så många externa aktörer som möjligt som kan dela på fiberkostnaden och som samtidigt då också får bredband. Kompetensfondens handläggare: Mikael Lagergren. tfn /2004 Effektivisering och förenkling av den årliga rapporteringen av anläggningar Miljö- och hälso- BS 800 med köldmedier skyddsnärnnden Projektet avser att investera i en Webbtjänst och elektronisk hantering av köldrnedierapporter. Det är planerat som ett pilotprojekt får att bana väg får elektronisk hantering av ytterligare processer inom miljöförvaltningen. Den totala besparingen till följd av projektet beräknas till l 700 tkr per år. Kompetensfondens handl äggare: Mikael Lagergren, tfn /2004 Mobila inspektören - gatuingenjören Trafiknämnden BS 2000 Projektet "Mobila inspektören - gatuingenjören" innebär att alla gatuingenjörer får ett verktyg med all information samlad. En fårstudie har visat att kvalitet och service kommer öka genom detta. Projektet kommer att innebära stora effektiviseringar och den största nyttan fås genom att hanteringen av information kommer att gå snabbare i och med mobila enheter. Dessutom erhålles en högre kvalite i rapporter och system. Tidsvinsten beräknas ge kostnadsbesparingar i storleksordningen l 000 tkr per år. Kompetensfondens handläggare: Mikael Lagergren. tfn Ett säkert trådlöst LAN för Kulturhusets publika verksamhet Kulturnämnden RM 265 Projektet syftar till att driftsätta ett trådlöst nätverk i hela Kulturhuset, samt att utveckla en generell och säker identifierings- och spårningslösning får trådlösa nätverk som inte kräver några administrativa resurser och som är återanvändbar inom hela Stockholms stad. Kompetensfondens handläggare: Mikael Lagergren. tfn

31 BILAGA I SID 2 (7) Diarienummer Ärende Förvaltninglbolag/ Delegat Belopp motsv (tkr) /2005 Processtyrda grupper inom hemtjänsten Enskede-Arsta sdn RM 700 Projektet har till syfte att låta Gullmarsplans hemtjänstenhet bli en pilotenhet som prövar att utveckla en processtyrd arbetsorganisation med tydliga rutiner där medarbetarna får större inflytande. Projektets mål är att hemtjänstenheten ska arbeta mer resurseffektivt och genomsyras av professionellt arbetssätt med hög kvalitet som i sin tur resulterar i att enheten blir mer konkurrenskraftig. Ett annat syfte är att pröva konkreta friskvårdsinsatser för att minska sjukfrånvaron. Kompetensfondens handläggare: Bengt Larsson, tfn /2005 Ny arbetsmodell för vårdsvenska Utbildningsnämn- RM 330 Inom äldreomsorgen utvecklas livslångt lärande och lärande i arbetet som strategier den att möta framtidens behov av kompetent personal. Ett återkommande problem är kursdeltagare som ej blir godkända, på grund bristande kunskaper i svenska språket. Projektet ska öka beredskapen att möta de krav som arbetsplatserna ställer på en aktuell och kvalitativ utbildning. En individuell studieplanering, som tar till vara den studerandes erfarenheter och kunskaper, ska tas fram. Ett annat mål är att modeller för kontakt utbildningsanordnare - stadsdel/arbetsplats - handledare prövas och utformas. Kompetensfondens handläggare: Bengt Larsson, tfn /2003 Utvärdering av demensteam inom hemtjänsten - Tilläggsansökan Brommasdn RM 180 Bromma stadsdelsnämnd har tidigare beviljats medel för att utveckla demensteam inom den kommunala hemtjänsten samt till att utveckla hemtjänstens arbetsmetoder för demenssjuka. Projektets omfattning har gjort att den tidigare planerade utvärderingen nu bedöms som otillräcklig. Stiftelsen Äldrecentrum har därför fått i uppdrag att utvärdera och dokumentera projektet Demensteam inom hemtjänsten. Kompetensfondens handliiggare: Annika Jalap-Hermanson, tfn

32 BILAGA I SID 3 (7) Diarienummer Ärende Förvaltninglbolag/ Delegat Belopp motsv (tkr) /2005 Den friska arbetsplatsen - ett utvecklingsprojekt inom Liljeholmens stadsdels- Eget BS 2000 förvaltning Kompetensfonden avser att i samarbete med Liljeholmens stadsdelsnämnd ta fram och pröva en modell för ett strukturerat och hållbart arbetsmiljöarbete där man utifrån ett övergripande strategiskt perspektiv arbetar med att sänka ohälsotalen och öka frisknärvaron. Modellen utgår från de fyra perspektiven: ledarskap, medarbetarskap, organisation samt det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kom/Jetensfondens handliiggare: Ingalill Elwin, tfn /2005 Styrning aven komplex organisation - utvecklingsprogram inom Socialtjänst- Socialtj änstnämn- BS l 100 förvaltningen och Stadsledningskontoret den Projektet syftar till att utveckla och förbättra styrning och uppföljning av stadens verksamheter. Genom en gemensam utbildning för berörda personalgrupper vill projektet utveckla kompetensen och stärka samarbetet, hitta bra metoder för att förbättra styrning och uppföljning av verksamheter samt utveckla personalens strategiska förrnåga. Utbildningen kommer att genomföras i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm och omfattar ca 10 dagar. Kompetensfondens handl äggare: Elisabet Ekwall, tfn /2005 Ny metod för stresshantering - pilotprojekt inom Juridiska avdelningen SLK:s juridiska avd RM 200 Det övergripande målet med projektet är att utveckla personalens fonnåga att hantera stress i olika situationer samt att forbättra hälsan. Projektet syftar till att öka trivsel och effektivitet och dänned förebygga ohälsa och långa sjukskrivningar. Projektet skall pröva metoden Loop Hälsa, en strategi för stresshantering. Den innehåller en individanpassad del med ett Internetbaserat självhjälpsprogram och en del med stöd i gruppmöten under ledning aven coach. Programmet genomfors under 6 månader. Kompetensfondens handläggare: Elisabet Ekwall, tfn

33 BILAGA I SID 4 (7) Diarienummer Ärende Förvaltninglbolagl Delegat Belopp motsv (tkr) /2005 "Friskare, Smartare, Gladare", ett projekt inom utbildningsförvaltningen kring Utbildningsnämn- BS l 000 hälsosam livsstil för ungdomar med lindrig utvecklingsstörning den Forskning i många länder visar att människor med utvecklingsstörning lever ohälsosammare än övriga befolkningen b1.a. för att de inte har samma förutsättningar att ta till sig kost- och hälsoinformation. Projektet syftar till att inom gymnasiesärskolan utveckla ett utbildningsprogram i hälsosam livsstil och genom detta bidra till en ökad livskvalitet och bättre hälsa för ungdomar med lindig utvecklingsstörning. Kompetensfondens handläggare: RolfEnglund, tfn /2005 Datorbaserade inplaceringstest för invandrarelever; projekt inom utbildnings- Utbildningsnämn- BS l 500 förvaltningen den Utbildningsförvaltningen har en omfattande organisation för att testa elever med annat modersmål än svenska inför en placering inom gymnasieskolan. Det rör sig om ca 600 elever per år. De tester som används bedöms vara föråldrade och mäter inte på ett tillfredsställande sätt det som avses. Projektet ska ta fram nytt tillförlitligt testmaterial. Kompetensfondens handläggare: RolfEnglund, tfn /2005 Utveckling av ett evidensbaserat preventionsprogram för grundskolans fjärde Socialtj änstnämn- BS 3000 till nionde skolår i Stockholms stad den Projektet syftar till att utveckla skolans förebyggande arbete och ta fram ett evidensbaserat preventionsprogram för grundskolans fjärde till nionde skolår i Stockholms stad. Målet är att ge eleverna bättre förutsättningar till en god och värdig uppväxt. Programmet ska tas fram i samverkan med skolor och skolpersonal och baseras på det utvecklingsarbete som bedrivits inom Trestad skola. Kompetens/andens handläggare: Rt9lfEnglund, tfn /2004 Fältskola för barn i förskolan på Eggeby Gård Spånga-Tensta sdn RM 550 Fältskola är ett samlingsbegrepp för möjligheten att lokalt bedriva fältstudier inom natur-, kultur- och miljöområdena för förskolor och skolor. Hittills har fåltskolan på EggebyGård haft verksamheten riktad till grundskolan. Genom detta projekt vill man pröva om en utvidgning av verksamheten till förskolan kan bli en långsiktig lösning inom stadsdelen. Kompetensfondens handläggare: RolfEnglund, tfn

34 BILAGA I SID 5 (7) Diarienummer Ärende Förvaltninglbolagl Delegat Belopp motsv (tkr) /2005 Utveckla metoder för att kommunicera matematik Nomnalms sdn RM 350 Matematik är ett av de prioriterade områdena i skolplanen. En viktig del i utvecklandet av matematikundervisningen är att finna former för att elevers möjligheter att kommunicera matematik kan stärkas. Projektet syftar till att Matteusskolan ges möjlighet att pröva två olika former för att stärka elevers möjlighet att kommunicera matematik. Dels med hjälp av drama och dels genom internet. Kompetensfondens handläggare: Mats Westin, tfn /2004 Samverkan skola - arbetsliv Hässelby-Vällingby RM 450 I skolplanen pekas på behovet av att utveckla formerna för samverkan mellan skola och näringsliv. Att möta och förstå sin omvärld och vad som krävs i ett framtida arbetsliv är kunskaper som är viktiga för elevernas utveckling. Projektet syftar till att Vinstagårdsskolan i samverkan med skolor i Spånga-Tensta ges möjlighet att utveckla en ny form av modell för samverkan skola-arbetsliv för elever i skolår 7-9. Kompetensfon dens handl äggare: Mats Westin, tfn /2004 Maria fritidsklubb som en förebyggande resurs för barn i behov av särskilt stöd Maria-Gamla stan RM 745 Kompetensfonden har 2004 beviljat Maria Fritidsklubb medel för ett förebyggande sdn arbete kring barn i behov av särskilt stöd. Projektet är ett metodutvecklingsarbete i nära samverkan med barnens föräldrar. I etapp 2 vill fritidsklubben utveckla Pedagogiska redskap Föräldrastödspaket Social/emotionell träningsmetodik Kompetensfondens handlåggare: R'OlfEnglund, tfn

35 BILAGA I SID 6 (7) Diarienummer Ärende Förvaltninglbolagl Delegat Belopp motsv (tkr) /2005 Konstnärliga metoder i matematikundervisningen Kista sdn RM 250 Matematiken är ett av de prioriterade områdena i skolplanen. Att på olika sätt stärka elevernas intresse och förståelse för matematik är angeläget. Ett sätt att göra detta är att använda sig av olika konstnärliga uttrycksformer i undervisningen. Grundskolorna i Kista stadsdelsförvaltning prövar detta i samverkan med Kungl. Musikhögskolan och erfarenheterna är mycket goda. Projektet syftar till att skolor från andra stadsdelar ges möjlighet att ta del av erfarenheterna genom att på nära håll följa arbetet på Husbygårdsskolan. Kompetensfondens handläggare: Mats Westin, tfn Läs - kultur - språk Norrmalms sdn RM 510 Projektet syftar till att Norrmalms stadsdelsnämnd-i samarbete med Stadsbiblioteket och Medioteket ska pröva en metod för att öka pedagogernas medvetenhet om språkutvecklingens betydelse för kunskapsutvecklingen. Innerstadsstadsdelarna har valt att pröva metoden på Norrmalm som ett utvecklingsprojekt och de kommer att få ta del av rapporter från projektet. Skolornas biblioteksansvariga kommer också att engagera så att skolbiblioteken kan stötta processen på varje enhet. ' Kompetensfondens handläggare: Kristina (Kicki) Berg, tfn /2005 Projekt foretagsrådgivning till personer med invandrarbakgrund IFS, Internationella RM 500 Projektet ska genom en anpassad företagsrådgivning hjälpa arbetslösa personer med invandrarför.i Sveinvandrarbakgrund att utveckla sina affärsideer och bedöma sina förutsättningarna att nge starta eget. Internationella företagarföreningen (IFS) ansöker om medel för utveckling av den specialinriktade rådgivningsverksamheten under Kompetens/ondens handläggare: Parto Vahabi, tfn Vidareutveckling av ungdomsprojektet arbete.nu Skarpnäck sdn BS l 950 Projektet arbete.nu har tidigare fått medel ur Kompetensfonden för att i samverkan med stadsdelen Enskede-Ärsta samt arbetsförmedlingen i Johnhanshov skapa en modell för arbetslösa ungdomar, år, så att de kan komma ut i jobb. Projektet vill nu vidareutveckla sitt arbetskoncept främst genom att utöka målgruppen med åringar samt fördjupa insatserna för deltagare med arbetshinder. Kompetensfondens handläggare: Parto Vahabi, tfn

36 ..," BILAGA I SID 7 (7) Diarienummer Ärende Förvaltning/bolagl Delegat Belopp motsv (tkr) /2005 Volontärmedverkan Hässelby-Vällingby RM 600 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd avser att starta ett projekt med volontärmedverkan. Ideella insatser utan ekonomisk ersättning kommer att rekryteras till stöd får den normala verksamheten. Förvaltningen avser att utveckla en modell för volontärmedverkan som tillämpas i Kanada där välfärdssystemet påminner om det som finns i Skandinavien. Införandet av denna modell, i lämplig omfattning, skulle kunna bidra till förnyelse av den svenska välfårdsmodellen. K ompetensfondens handl äggare: RolfMirlas. tfn /2005 Projekt skyddsnätet Socialtj änstnämn- RM 480 Enheten för hemlösa har kontakt med cirka 850 personer som saknar fast bostad. den Vägen till ett eget boende är lång och kräver ett kvalificerat stöd till de boende får att minimera riskerna för återfall och hemlöshet. Enheten för hemlösa vill starta ett projekt som erbjuder målgruppen stöd genom gemensamma gruppaktiviteter t.ex. studiecirkeln "kö rkort i boende", kvinno cirklar, datorkunskap och riktade temarnöten. Proj ektet ska utvärderas inom enheten med stöd av Ersta-Sköndal högskola. Kompetens/ondens handläggare: Kristin Marklund, tfn

37 Kompetens/a nden STADSL EDNI NG SK O N T O R E T TJÄNSTEUTLÅTANDE SID l (3) Dm /2004 Handläggare: Mikael Lagergren Tfn: Plattform för avgiftsupptagning Delegation sbeslut Stadsdirektören beslutar att bevilj a högst l 850 tkr ur Kompetensfonden till Trafiknämnden för projektet "Plattform för betalningsupptagning" under perioden Stockholm den 18 maj 2005 ~tlu!~ Stadsdirektör s / R?Jrla~ Direktör Kompetensfondens kansli Sammanfattning Gatu- och fastigh etskontoret söker medel för att investera i en "Plattform för betalningsupptagning". En förstudie, som finansierades av Kompetensfonden, har genomförts. Förstudien resulterade i följande slutsats: Genom att bygga upp en ny plattform, så skapas grund för en mängd olika effektiviseringar och kvalitetshöj ande aktiviteter inom staden. Den totala besparingen till följd av projektet beräknas till tkr per år. IOS 3 5 ST O C KH OL M, BESÖKSADRESS: HANTVERKARGATAN 25 TFN : , FAx : E- POST : k o mpe te