Pellingin saariston osayleiskaava Delgeneralplan för Pellinge skärgård

Transkript

1 Pellingin saariston osayleiskaava Delgeneralplan för Pellinge skärgård ERILLINEN LIITE 4 SEPARAT BILAGA 4. Yhteenveto ehdotusvaiheen lausunnoista, muistutuksista ja vastineista 1. Yhteenveto lausunnoista ja vastineista 2. Indeksikartta, muistutukset Yhteenveto muistutuksista ja vastineista, MRA 19 (1-59), Yhteenveto muistutuksista ja vastineista, MRA 32 (1-2), av utlåtanden, anmärkningar och bemötanden för förslagsskedet 1. av utlåtanden och bemötanden 2. Indexkarta, anmärkningar av anmärkningar och bemötanden, MarkByggL 19 (1-59), av anmärkningar och bemötanden, MarkByggL 32 (1-2),

2 Borgå stad Generalplan för Pellinge skärgård Planförslaget var framlagt Det kom 15 utlåtanden och 59 anmärkningar om planförslaget. Nedan presenteras förkortningar av utlåtandena samt planläggarens bem ötanden av dem. Innehåll 1. NTM-centralen i Nyland Nylands förbund Trafikverket Museiverket Borgå museum / Östra Nylands landskapsmuseum Affärsverket Borgå Vatten Bildningsnämnden Social- och hälsovårdsnämnden Borgå stad, hälsoskydd Miljöministeriet Kouvola logistikregemente Östra Nylands räddningsverk Pellinge hembygdsförening Skogsvårdsföreningen / Södra skogsreviret Finlands naturskyddsförbund

3 Utlåtande Bemötande 1. NTM-centralen i Nyland I planen har m an tillräckligt beaktat det som gåtts igenom vid tidigare sam råd och i tidigare utlåtanden. Beskrivningens avsnitt om konsekvenser för Natura uppfyller kraven på en s.k. behovsbedömning. NTM-centralen tar upp följande justeringsbehov i sitt utlåtande: Det fram går inte av planen på vilket sätt planen styr ändringarna i stranddetaljplanen. Den här informationen borde läggas till i tabell 5 i beskrivningen. Det har blivit känt att det finns ett havsörnsbo på Hasselö i närheten av gällande stranddetaljplan. I generalplanen nämns ett behov av ändring av ifrågavarande stranddetaljplan på ett sådant sätt som innebär att örnboet eventuellt kommer att störas betydligt. Tillräckliga utredningar och konsekvensbedömningar av detta har inte presenterats. Då bygglov för kvartersområde RH 5 i stranddetaljplanen behandlas bör byggnadstillsynen känna till att utlåtande av NTM-centralen ska begäras beträffande tillståndsansökan. Läget för de byggplatser som berörs av ändringarna av användningsändam ål på områdena AT-4, AT-4/s och AT-6/s ska åskådliggöras med en figur. Dessutom ska ändringarna av användningsändamålet bedömas i förhållande till befintliga vattentjänster, möjligheterna att bygga separata lösningar på ett hållbart sätt vid respektive fastighet, m öjligheten till gem ensamt/centraliserat avloppsnät, ovannämnda ekonomiska konsekvenser. Den i beskrivningen föreslagna planen för vattentjänster behöver inte presenteras, eftersom det är en utredning på nivån översiktsplan, åtm instone de alternativa m öjligheterna att bygga ut vattentjänsterna ska avlägsnas. Enligt Borgå stads uppdaterade ( ) utvecklingsplan för vattentjänster är det inte nödvändigt att bygga ut Pellinge avloppsnät. De bidrag för vattentjänster som NTM hittills har beviljat kommer att upphöra inom de närmaste åren. Villkor 2), som har getts för ändring av fritidsbostäder på områdena AT- 4, AT-4/s och AT-6/s till åretruntbostäder, är vilseledande. En åretrunt- Stranddetaljplaner och havsörnen Beskrivningen kompletteras i kapitel Stranddetaljplaner, där de i generalplanen presenterade ändringarna i gällande stranddetaljplaner beskrivs. Under sommaren 2015 har det framkommit ny information om att en havsörn häckar på Hasselö. Detta kunde inte beaktas då planförslaget utarbetades. Enligt information från Nylands NTM-central ligger boträdet i den västra delen av stranddetaljplaneområdet på Hasselö. I förslaget till delgeneralplan presenterades en lösning där kvarteret som fanns nära den norra stranden av stranddetaljplaneområdet skulle flyttas nära öns södra strand. En flyttning ansågs förbättra förutsättningarna för byggnation och inpassningen av byggnationen i strandlandskapet. Eftersom tillräckliga utredningar och konsekvensbedömningar beträffande den presenterade ändringen inte har lagts fram i planförslagsdokumenten avlägsnas stranddetaljplanens ändringsmål från delgeneralplanen och i delgeneralplanen anvisas en lösning enligt gällande stranddetaljplan. En eventuell flyttning av byggplatser löses först när en ändring av stranddetaljplanen görs som en separat process. Tillräckliga utredningar och konsekvensbedömningar ska då finnas med som en del av ändringen av stranddetaljplanen. På Hasselö stranddetaljplaneområde görs en komplettering i form av det område som anges med prickstreckad linje (luo-1). Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald. På området finns ett med stöd av naturvårdslagen 39.2 fredat boträd för en stor rovfågel. För bygglov som blir aktuella på området ska utlåtande av Nylands NTM-central begäras. Ändringar av användningsändamål samt vattentjänster Beträffande fritidsbyggnader på områdena AT -4, AT-4/s och AT-6/s läggs en figur/bilaga till i planbeskrivningen, och omfattningen av ändringarna av användningsändamålet samt förhållandet till de nuvarande vattentjänsterna bedöms. Om nämnandet av översiktsplanen som utarbetats för vattentjänsterna på området avlägsnas från planbeskri v- ningens kapitel Teknisk försörjning. I kapitel läggs till ett omnämnande om godkännandet av u t- vecklingsplanen för Borgå stads vattentjänster. I samband med detta finns figur 24, som ändras så att den gäller det nuvarande nätet av vattentjänster. Fritidsbostädernas användningsändamål kan ändras endast på områdena AT-4, AT-4/s ja AT-6/s. Planen tillåter inte att en enda RA-byggplats ändras till åretruntbostad. En fritidsbostad som ska ändras till åretruntbostad m åste ligga på område med beteckningen AT-4/s, AT-4 eller AT-6/s. Då förtätar ändringen av en fritidsbostad den befintliga bystrukturen och sprider inte ut den. En förutsättning är dessutom (villkor 1) att det finns tillgång till tillräckligt med drickbart vatten på byggplatsen för boendets behov. På så sätt säkerställs att förutsättningarna för boende uppfylls även beträffande tillgång på vatten. Det krävs också (villkor 2) att avlopps- 2

4 bostad kan ha torrtoalett. Avledning av avloppsvatten till ett vattentjänstverk och tillgång till drickbart vatten kan inte vara det enda villkoret för att ändra en fritidsbostads användningsändamål. Beträffande vattentjänster på Tullandet och Lillpellinge har m öjligheterna att bygga ett gemensamt avloppssystem och de ekonomiska konsekvenserna inte utretts tillräckligt i planmaterialet, och möjligheterna att bygga separata lösningar vid de enskilda fastigheterna och konsekvenserna av detta har inte heller utretts tillräckligt. I generalplanens första bestämmelse ska endast MBL 72 anges. Bestämmelserna om vattentjänster ska kompletteras på följande sätt: - beträffande vattenförsörjning ska det läggas till att det finns tillgång till tillräckligt med rent drickbart vatten - Beträffande byggplatser för åretruntbostäder ska bestämmelsen kom pletteras med att om det finns vattentoalett på byggplatsen ska avloppsvattnet ledas till ett befintligt eller fungerande vattentjänstverks avloppsnät eller också ska det kunna behandlas genom hållbara lösningar vid respektive fastighet - Vattentoalett får byggas i fritidsbostäder på områdena AT -4, AT4/s och AT6/s, om avloppsvattnet leds till ett befintligt eller fungerande vattentjänstverks avloppsnät. - Förbudet mot vattentoaletter ska tas upp i ett separat stycke. Bestäm melsen ska också gälla RA-9-områden På områdena AT-4, AT-4/s och AT6/s ger planen rätt till direkta bygglov. För dessa områden förutsätter styrmålet noggrannare planering samt noggrannare utredningar efter planen. I planen har nya byggplatser på ifrågavarande områden placerats med tillräcklig noggrannhet, då man beaktar områdets läge i samhällsstrukturen, vägar, natur, landskap samt kulturhistoriska värden. Hur ändamålsenlig behandling av avloppsvattnet ska ordnas på det sätt som avses i MBL 39 har inte utretts tillräckligt för nyssnämnda områden. Beskrivningens figurförteckning ska kompletteras med figurerna 8, 14, 24, 34 och vattnet kan ledas till ett vattentjänstverks avloppsnät eller att det kan behandlas med en hållbar lösning vid den aktuella fastigheten. Det andra villkoret har ansetts vara nödvändigt, eftersom det på områdena AT -4, AT- 4/s och AT-6/s finns byggplatser där det kan vara omöjligt att behandla en ökande mängd avloppsvatten från åretruntbostäder utan avloppsförbindelse. Villkoret förutsätter att avloppsvattenbehandlingen alltid undersöks från fall till fall och om behandling av en ökad mängd avloppsvatten inte är möjlig på byggplatsen får den inte heller ändras till fast bostad. Det anses viktigt att det här villkoret bibehålls. Generalplanebestämmelsen om ändring av fritidsbostad till åretruntbostad på områdena AT -4, A-4/s och AT-6/s preciseras beträffande vattentjänsterna. Med beaktande av förhållandena är det motiverat att också göra det möjligt att ha lösningar med torrtoalett på bostadsbyggplatserna samt att fasta bostadsbyggnader då inte är skyldiga att ansluta sig till vattentjänstverkets avloppsnät. Detta nämns också i planbeskrivningen. Avloppslösningar för Tullandet, Lillpellinge och Ölandet har undersökts av Borgå Vatten och Finlands miljöcentral SYKE och utredningarna som gjorts refereras noggrannare i planbeskrivningen. Dessutom har Borgå miljöskydd undersökt i terrängen om det finns möjligheter att bygga egna vattentjänstlösningar vid respektive fastighet på Tullandet. Om nämnandet att vattentjänstverket ska vara ett befintligt eller fungerande anses vara onödigt i planbestämm elsen. Detta kontrolleras automatiskt i samband med tillstånd för vattentoalett. Bestämmelsen "På AT-4-, AT-4/s- och AT-6/s områden är det tillåtet att bygga vattentoalett också på byggplatser för fritidsbosättning, om avloppsvattnet leds till ett vattentjänstverks avloppsnät. bibehålls oförändrad. Förbudet mot vattentoalett utvidgas inte till att gälla stranddetaljplaneområdena, RA-9. På RA-9-områdena följs bestämmelserna om avloppsvattenbehandling i gällande stranddetaljplan. I största delen av stranddetaljplanerna på Pellinge delgeneralplaneområde är det förbud mot att bygga vattentoalett. Om särskilda bestämm elser inte finns i stranddetaljplanen följs bestämmelserna i byggnadsordningen. Om stranddetaljplanen senare kommer att ändras ska lösningar för vattentjänsterna undersökas i samband med att stranddetaljplanen ändras. Den allmänna principen på stranddetaljplaneområdena är numera att stranddetaljplaneområdet a n- tingen ansluts till vattentjänstverkets avlopp och reningsverk eller att det i stranddetaljplanen ges förbud mot att bygga vattentoalett. Till denna del har kompletteringar gjorts i planbeskrivningen (5.3) Planbestämmelserna beträffande vattentjänsterna kompletteras på följande sätt: Sista stycket i bestämmelsen för områdesreserveringarna AT-4, AT4/s och AT6/s ändras på följande sätt: En fritidsbostad får ändras till fast bostad på följande villkor: 1) på byggplatsen finns tillgång till drickbart vatten i tillräcklig mängd för behoven vid fast boende och 2) avloppsvattnet kan ledas till ett vattentjänstverks avloppsnät eller det kan behandlas enligt gällande föreskrifter och bestämmelser De allmänna bestämmelserna beträffande vattentjänsterna kompletteras på följande sätt: Beträffande byggplatser för åretruntbostäder ska det påvisas att det finns tillräcklig tillgång på rent drickbart vatten. I en byggnad för åretruntboende kan vattentoalett byggas. Då ska avloppsvattnet ledas till ett vattentjänst- 3

5 verks avloppsnät eller också ska det kunna behandlas med en hållbar lösning vid respektive fastighet. Bestämmelsen Det är förbjudet att bygga vattentoalett på områden med beteckningarna RA-11, RA-14, RA- 15, RA-16, RA-17, RA-18, RA-22/s, RA-24, RA-25, LV-2, LV-6, LV-4 och VR. fram hålls tydligare i de allmänna bestämmelserna. Övrigt Beskrivningens figurförteckning kompletteras. I början av de allmänna bestämmelserna ändras hänvisningen till MBL 72. Då m an beaktar de preciseringar och klargörningar som gjorts i planbestämmelserna samt kompletteringarna av planbeskrivningen kan man konstatera att ändamålsenligt ordnande av behandlingen av avloppsvatten på det sätt som avses i MBL 39 har undersökts och utretts tillräckligt i plandokumenten. De ändringar och preciseringar som behövs i planbestämmelserna är små. Markägaren till Hasselö stranddetaljplaneområde kommer att höras separat. 2. Nylands förbund Planen beaktar områdets särdrag väl och är i enlighet med landskapsplanen. Antecknas för kännedom. 3. Trafikverket I planen anvisas strandområden för byggnation. Därför påpekar Trafikverket att det på planområdet finns flera fasta säkerhetsanordningar för sjöfarten i anslutning till farlederna (bl.a. linjetavlor och kummel). Deras synlighet till farleden får inte skymmas av konstruktioner eller byggnader. Vid planläggning i närheten av farleder, vid planering och placering av byggnader och andra strandkonstruktioner (speciellt bryggor) samt då dessa byggs ska svallvågor och stranderosion till följd av vattentrafiken beaktas. Trafikverket föreslår att planens allmänna bestämmelser får ett tillägg om vattentrafiken: Konstruktioner eller byggnader får inte skymma vattentrafikens fasta säkerhetsanordningars synlighet till farlederna. Dessutom ska det nämnas att trafiken i farlederna ska beaktas, till exempel på följande sätt: Vid planering och placering av konstruktioner ska påverkan av vattentrafiken i farleden beaktas. I planbestämmelserna anges lägsta möjliga bygghöjd (+ 3,0 m, n2000) som krävs för att nybyggen ska placeras på tillräcklig höjdnivå. Risken för vågsvall ska dessutom beaktas då bygglov beviljas. På grund av utlåtandet utökas de allmänna bestämmelserna med följande bestämmelse om vattentrafikens säkerhetsanordningars synlighet och beaktande av vattentrafiken vid strandbyggnation: Konstruktioner eller byggnader får inte skymma vattentrafikens fasta säkerhetsanordningars synlighet till farlederna. Vid planering och placering av strandkonstruktioner ska påverkan av vattentrafiken i farleden beaktas. Den behövliga kompletteringen av de allmänna planbestämmelserna är liten. 4

6 Museiverket Listan på s. 20 i planbeskrivningen bör kompletteras med fornminnesregistrets registernummer som saknas. I planbeskrivningen är det skäl att näm na att de fornlämningar som är utmärkta med objektbeteckning i planen kan omfatta en betydande areal och i flera fall är deras storlek ännu inte ens känd. I planbeskrivningen borde det därför nämnas att fornlämningens storlek ska utredas av museimyndigheten, om ändrad m arkanvändning planeras på området. Följande byplatser ska märkas ut med sm-2-beteckning enligt den anvisning som blev färdig i juni 2015: Öster Pellingby fornl. reg. nr , byplats Söder Pellingby fornl. reg. nr , byplats Sonö kylänpaikat fornl. reg. nr , byplats LiII Pellingby fornl. reg. nr , byplats sm-2-objekten ska ha följande planbestämmelse: Historisk bytomt. På området finns fasta fornlämningar som är fredade enligt fornminneslagen (295163). För byggprojekt och större grävningsarbeten som berör området bör man rådgöra med Museiverket. På delgeneralplaneområdet finns sex arkeologiska kulturarvsobjekt. Kulturarvsobjekten kan med stöd av det som anges i MBL (132/1999) skyddas i planen som historiskt betydelsefulla kulturarvsobjekt. Dessa objekt är: Burkholmsfjärden Lökön Skeppsberget fornl. reg. nr , hällristning Burkholmsfjärden Tullandet W fornl. reg. nr , hällristning Getören fornl. reg. nr , tullstation Lökön Nyviken fornl. reg. nr , hällristning Lökön fornl. reg. nr , försvarsanläggning Tullandet fornl. reg. nr , lotsstation Kulturarvsobjektens planbeteckning är ls. Deras planbestämmelse lyder: Annat arkeologiskt kulturarvsobjekt. Historiska konstruktioner och avlagringar på området får avlägsnas endast av särskilda skäl och efter en tillräcklig arkeologisk dokumentering. För planer på området ska museimyndigheterna höras. Beteckningen /s och därtill hörande bestämmelse Fornminnesregistrets nummer I planbeskrivningens kapitel Fornlämningar s. 20 läggs Museiverkets registernummer till, till den del de saknas. I planbeskrivningens kapitel Beaktande av kulturmiljön görs en komplettering genom att nämna att de fornlämningar som är utmärkta med objektbeteckning i planen kan omfatta en stor areal och att fornläm ningens storlek ska utredas genom kontakt med museimyndigheten, om ändrad markanvändning planeras på om rådet. Byplatser Planbeteckningarna ändras så att de motsvarar Museiverkets nya anvisningar. Objektbeteckningen /s för fyra byplatser på planområdet ändras till objektbeteckningen sm-2, Historisk bytomt. På området finns fasta fornlämningar som är fredade enligt fornminneslagen (295163). För byggprojekt och större grävningsarbeten som berör området bör man rådgöra med Museiverket. Numret inom parentes hänvisar till planbeskrivningen där byplatsens noggrannare avgränsning är angiven. Övriga kulturarvsobjekt Museiverket anser det viktigt att beteckningar som börjar med "sm" endast används för sådana objekt som är fredade enligt fornminneslagen. Enligt Miljöministeriets anvisningar används beteckningen "/s", som Museiverket föreslår, i samband med områdesobjekt. Objektsbeteckningen "sm-1" som anvisar övriga kulturarvsobjekt på planområdet ändras till objektsbeteckningen "s-1" och bestämmelsen preciseras enligt följande: Annat arkeologiskt kulturarvsobjekt. Historiska konstruktioner och avlagringar på området får avlägsnas endast av särskilda skäl och efter en tillräcklig arkeologisk dokumentering. För planer på området ska museimyndigheterna höras. Numret inom parentes hänvisar till planbeskrivningen. 5

7 är det skäl att korrigera i planförslagets förteckning Planbeteckningar och -bestämmelser. Uppgifterna om var fornlämningar under vattnet finns är inexakta. Detta ska tas upp i planbeskrivningen. Det föreslås att eventuella vrakobjekt ska avlägsnas ur plandokumenten. För att trygga det submarina kulturarvet föreslår Museiverket att sådana planbeteckningar LS och LV som ingår i delgeneralplanen och inkluderar vattenområden också ska få följande planbestämmelse: Innan vattenbyggnadsåtgärder vidtas på området ska Museiverket kontaktas för b e- döm ning av behovet att utreda submarint kulturarv Submarina objekt I beskrivningens kapitel Beaktande av kulturmiljön s. 38 hade det blivit kvar en felaktig hänvisning till eventuella submarina fornlämningar. Denna hänvisning avlägsnas. Ett omnämnande om de submarina obje k- tens exakthet görs i planbeskrivningens kapitel Beaktande av kulturmiljön. I de allmänna bestämmelserna görs följande tillägg: Innan vattenbyggnadsåtgärder vidtas på LS- och LV-6-område ska Museiverket kontaktas för bedömning av behovet att utreda submarint kulturarv De ändringar som görs i planbeteckningarna och -bestämmelserna preciserar bestämmelserna i planförslaget och är sm å. Antalet objekt förblir oförändrat. 5. Borgå museum / Östra Nylands landskapsmuseum Följande tillägg föreslås i bestämmelsen för VR-3/s på Glosholmen: För projekt som påtagligt påverkar kulturlandskapet eller den byggda kulturmiljön ska museimyndigheterna höras. Eftersom anvisningarna om byggnadssätt är riktade till fastigheternas ägare borde ett separat kapitel o m de tillstånd som krävs läggas till i anvisningarna om byggnadssätt. Vid reparationer på de värdefulla byområdena är det skäl att nämna att det i fråga om brädfodring av fasaden rekommenderas att man håller sig till traditionell materialtjocklek och -bredd liksom beträffande foderlister, och vid förnyelse av fönster- och dörrlister ska dessa inte göras m oderna. Tomtstaket behandlas endast i punkten om m odernt byggande. Guiden borde också förses m ed anvisningar om staket även på gamla värdefulla byområden. Bestämmelsen för VR-3/s får ett tillägg enligt det som förslås i utlåtandet. För projekt som kännbart påverkar kulturlandskapet eller den byggda kulturmiljön ska museimyndigheterna höras. Information om behövliga tillstånd finns på stadens webbplats. Ett omnämnande om detta läggs till i anvisningarna om byggnadssätt i kapitel 9. Värdefulla länkar. I anvisningarna om byggnadssätt görs dessutom en komplettering i kapitel om bevarande av typen av brädfodring och lister i fasaderna i situationer där den gamla måste ersättas med ny. Dessutom kompletteras anvisningarna om byggnadssätt i kapitel 4.4 Staket, som innehåller anvisningar om byggande av staket på gam la värdefulla byområden. Kom pletteringarna som ska göras preciserar innehållet i anvisningarna om byggnadssätt och tilläggen är små. 6

8 Affärsverket Borgå Vatten Borgå Vatten föreslår följande ändringar i planbeskrivningen: Planbeskrivningens kapitel Teknisk försörjning samt figur 24. Den presenterade planen, som det hänvisas till i planbeskrivningen, är en utredning av olika lösningsalternativ på nivån för en översiktsplan. Något m era omfattande förverkligande är inte i sikte på grund av de höga kostnaderna. I figuren borde endast det byggda nätet presenteras. Den röda prickade linjen till södra delen av Ölandet är en byggd vattenledning (en grupps gemensamma ledning) Delgeneralplanens beskrivning och motiveringar, kapitel Reserveringar för bostadsområden. Den nya bosättningen ska i lösningarna för avloppsvattnet stöda sig på antingen den befintliga stamavloppsledningen eller egna lösningar vid respektive fastighet. Småskaliga utbyggnader av avloppsnätet kan genom föras, om fastigheterna genomför sådana projekt gemensamt. I kapitel 6.8. Konsekvenser för Naturaområdena ska kommunalt avlopp ersättas med termen centraliserat avloppssystem. Bestämmelse för grundvattenområde: Avloppsvattnet från byggnader i området måste behandlas i ett avloppsreningsverk En form ulering enligt miljöskyddsbestämmelserna skulle vara bättre: På viktiga grundvattenområden ska avloppsvattnet behandlas i ett litet reningsverk eller i något annat tätt reningssystem och efter behandling ledas till en plats utanför grundvattenområdet eller till en plats som godkänts av miljöskyddsmyndigheten. Alternativt ska avloppsvattnet transporteras eller ledas till en plats utanför området för behandling. I planbeskrivningen görs ett tillägg om att planen för vattentjänster inte kan förverkligas på grund av höga kostnader. Plankartan avlägsnas och ersätts med en karta över områdets nuvarande vattentjänster. I beskrivningens kapitel görs följande precisering: Nya byggplatser har placerats i byområdenas omedelbara närhet, vilket i allmänhet också innebär närhet till byggd avloppsledning" I kapitel 6.8. ändras till centraliserat avloppssystem. Bestämmelsen för grundvattenområde ändras enligt utlåtandet. Den nya bestämmelsen lyder: På viktiga grundvattenområden ska avloppsvattnet behandlas i ett litet reningsverk eller i något annat tätt reningssystem och efter behandling ledas till en plats utanför grundvattenområdet eller till en plats som godkänts av miljöskyddsmyndigheten. Alternativt ska avloppsvattnet transporteras eller ledas till en plats utanför området för behandling. Den nya bestämmelsen garanterar att grundvattnets kvalitet bibehålls, men möjlig gör mångsidigare m öjligheter att behandla avloppsvattnet. Den nya bestämmelsen m otsvarar Borgås m iljöskyddsbestämmelse. Preciseringen av planbestämmelsen är liten. Planbestämmelserna i anslutning till vattentjänsterna har dessutom kompletterats på grund av NTM-centralens utlåtande enligt bemötandet av NTM-centralens utlåtande ovan. 7

9 Bildningsnämnden Förslaget till delgeneralplan kommer att möjliggöra tilläggsbyggande på Pellinge, vilket kan medföra ett utökat kundantal inom småbarnsfostran. Bildningsväsendet har inte för tillfället planer på att utöka servicen på Pellinge. Planförslaget utesluter inte heller att staden i framtiden skaffar m ark på Pellinge, om man ser det som ändamålsenligt ur serviceproduktionssynvinkel. Om rådet LS-2 på Sandsholmsudden förstoras litet. Förstoringen förbättrar LS-2-områdets byggbarhet. För att betjäna Glosholmens område har en servicehamn (LV) anvisats på Pellinge södra strand. Det finns inga planer på att placera ett stort parkeringsområde på det här området. Med beaktande av att en generalplan är generell är det inte nödvändigt att anvisa ett parkeringsområde i en generalplan. Parkering kan byggas på läm plig plats utan att hindras av generalplanen. Näm nden förenar sig med idrottschefens utlåtande. Till övriga delar har näm nden inte något att anmärka. Idrottschefens utlåtande: Området LS-2 på Sandholmsudden ska förstoras så att hamnfunktioner kan placeras längre bort från stranden. Då Glosholmen utvecklas i fråga om turism ska tillräckligt med parkeringsutrymme reserveras på fastlandet. Parkeringen kunde också placeras längre bort från stranden. 8. Social- och hälsovårdsnämnden Inget att anmärka Antecknas för kännedom. 9. Borgå stad, hälsoskydd Inget att anmärka Antecknas för kännedom. 10. Miljöministeriet Ministeriet har inget behov av att ge ett utlåtande. Antecknas för kännedom. 8

10 Kouvola logistikregemente Inget att anmärka om förslaget till delgeneralplan för Pellinge skärgård. Som en allmän observation framförs att man vid byggarbeten ska beakta försvarsmaktens kabellinjer som eventuellt finns i närheten och utreda var de finns. Kabelvisning beställs av Suomen Turvaverkko Oy (STUVE). För planerade grävnings-, m uddrings- eller andra vattenbyggnadsarbeten i havsområdet ska uppgifter om sjökablarnas läge och vid behov kabelvisning begäras av Sjöstridskrafternas operativa systemcentral. Dessutom ska huvudstabens utlåtande begäras om byggande av över 50 m eter höga (totalhöjd från m arkytan) små vindkraftverk. Enstaka under 50 m eter höga (totalhöjd från markytan) små vindkraftverk får byggas, om de inte gränsar till områden som försvarsmakten stadigvarande använder. Antecknas för kännedom. Byggnadstillsynen och miljöskyddet informeras om behovet att begära utlåtande om f örsvarsmaktens kabellinjer och beställning av kabelvisning. Nylands förbund har i samband med att den 4:e etapplandskapsplanen utarbetades noggrant undersökt var det finns områden som lämpar sig för vindkraftsproduktion i Nyland. I utredningen beaktades också de ramvillkor som försvarsmakten och Trafikverket ställer. I Borgå har två regionala vindkraftsområden anvisats, det ena på om rådet Sköldvik-Kullo och det andra i Borgå havsområde utanför Söderskär. Vindkraftsområdet i Borgå havsom råde ligger inte inom områdena för de anhängiga delgeneralplanerna för Onas och Pellinge. I de här generalplanerna har inga områden utretts eller anvisats för vindkraft enligt MarkByggL 10a och dessa generalplaner kan inte användas som grund för beviljande av bygglov för vindkraftverk. Om undantagslov för enstaka vindkraftverk skulle bli aktuella på området kommer försvarsmakten att höras angående projektet. På basen av utlåtandet görs följande tillägg till delgeneralplanens allmänna bestämmelser: Placering av vindkraftverk på området har inte undersökts enligt MarkByggL 10a under uppgörandet av denna delgeneralplan och generalplanen kan därmed inte användas som grund för beviljande av bygglov för vindkraftverk. Om undantagslov för vindkraftverk skulle bli aktuella på området ska ett utlåtande begäras av försvarsmakten (huvudstaben). 12. Östra Nylands räddningsverk Inget att anmärka Antecknas för kännedom. 9

11 Pellinge hembygdsförening Den fasta befolkningens m öjligheter till utkomst lokalt ska tryggas: traditionella näringar: fiske, jordbruk, båtbygge, övrig småskalig företagsverksamhet. Besöksnäring: café- och restaurangverksamhet, möteslokaler, övernattningsmöjligheter. För den fasta befolkningen kan utkomsten inte bygga på att bygga somm arstugor och sälja tomter. De sommarboende bidrar inte till den lokala ekonomin i tillräcklig utsträckning för att lokalbefolkningen skulle kunna bygga sin utkomst på den. Det behövs en större satsning på mer tillfälliga besökare. Sådana som kommer på dagsbesök eller övernattar några nätter. För att möjliggöra detta bör i delgeneralplanen för de fast boende beredas möjlighet att utveckla sina tomter genom ett rimligt byggande av servicelokaliteter (t.ex. café, restaurang), hyresvillor samt andra utrymm en. I Pellinge delgeneralplan har goda förutsättningar för att utveckla skärgårdsnäringar skapats. De gamla traditionella boplatserna och skärgårdsfastigheterna har anvisats med beteckningen AT, som har tillräcklig byggrätt per byggplats och bestämmelsen tillåter också att byggnader för företags - och turistverksamhet byggs på byggplatserna. Utöver de befintliga byggplatserna har det anvisats ett betydande antal nya byggplatser. I anslutning till dem går det också att utveckla turistverksamhet. Nya byggplatser har i generalplanen anvisats på de tomter där det enligt planens dimensioneringsprinciper ännu finns byggrätt kvar. I delgeneralplanen har dessutom anvisats ett område för turism RM-91 (Sandholmsudden), industriområden TY-1 (4 st), områden för olika typer av service P (7 st) samt hamnområden LS (Sundön, Sandholmsudden och Glosholmen), som är särskilt avsedda för m ångsidig utveckling av näringar och service. Det är inte nödvändigt att ändra planen på grund av utlåtandet. Alldeles särskilt bör de stora, gamla stamlägenheterna få möjlighet att vidareutveckla sina tomter. De har länge varit tvungna att betala skatt för sina ägor samtidigt som de lidit av begränsningar av byggnadsrätten. Deras byggnadsrätt bör ses över och de bör i rimlig mån beredas möjligheter att utveckla sina tomter. 10

12 Skogsvårdsföreningen / Södra skogsreviret Skogsbruket bör ges realistiska verksamhetsförutsättningar genom sakliga planbestämmelser. Det nuvarande planförslaget leder till begränsningar för områdets jord- och skogsbruk. Kravet av tillstånd för trädfällning på MY-, MU- och ma-1-områdena samt på om råden m ed miljövärden som ska bevaras bör slopas. I planbeskrivningens punkt nämns att skogsbruket är baserat på skogslagen. Behörig m yndighet är då Skogscentralen. I samband med den obligatoriska anmälan om användning av skog granskar Skogscentralen att skyddsfrågor beaktas. Att m arkägaren utöver detta är tvungen att söka tillstånd av staden är oskäligt, dyrt och dessutom långsamt. Dagens skogsbruk kräver ibland snabba beslut beroende på den finländska skogsindustrins behov. I dessa fall kan skogsägare lida märkbara ekonomiska förluster till följd av ett alltför byråkratiskt förfarande. Områden som har beteckningen luo bör uppfylla endera skogslagens eller naturvårdslagens bestämmelser och fastställas av behörig myndighet innan planbeteckningen är slutgiltig. Om rådena för närrekreation, frilufts- och strövområden får inte begränsa verksamhetsförutsättningarna för skogsbruk. I första hand bör dessa om råden planeras in på kommunal och statlig mark. Markägarnas intresse för att låta grunda dessa områden på sin mark bör grunda sig på frivillighet och ersättningsfrågorna bör utredas redan i planeringsskedet. Skötseln av skogarna även på dessa områden ska grunda sig på skogslagens och skogsvårdsrekommendationernas krav. Välskötta ekonomiskogar är om tyckta med tanke på friluftsliv. Förändringar är inte bestående och påverkar inte heller de geologiska säregenheterna. Alla om råden m ed beteckningarna M, MU, MY, VR och VL är ett resultat av levande skogs- och kulturbygd. De är praktiska exempel på hur prim ärnäringarna i samspel m ed naturvård ger m ervärde och möjligheter till bl.a. rekreation och friluftsliv. För att inte begränsa skogsbrukets verksamhetsförutsättningar önskar Skogsägarförbundet Kusten och Södra skogsreviret r.f. att ovan nämnda åsikter beaktas i planläggningen. Högsta förvaltningsdomstolen har konstaterat att enbart skogslagen in te räcker till för att styra m arkanvändningen på skogsområden. Vid planering av markanvändningen ska också andra faktorer än skogslagen beaktas. Skogslagen beaktar exempelvis inte kulturlandskapet eller rekreationen, som ska behandlas i ett förf a- rande enligt MBL. Nedan ett utdrag ur ett beslut i HFD: HFD: 2013:157. På en s tranddelgeneralplans jord- och s kogsbruksdominerade område, där det förekommer friluftsliv och/eller miljövärden (MU), hade det föres krivits en åtgärdsbegränsning, enligt vilken åtgärder s om ändrar landskapet inte får vidtas utan s ådant tillstånd för miljöåtgärder s om avses i markanvändnings- och bygglagen 128. Då man beaktade områdets landskapsvärden, behoven för friluftsliv och rekreation s amt att tillstånd för miljöåtgärder s kulle bev iljas, om åtgärden inte påverkar användningen av området för det i planen avs edda ändamålet och inte heller förstör s tads - eller lands kapsbilden, s tod planbeteckningen inte i s trid med huvudändamålet för en MU-beteckning och var inte os kälig för markägaren. I planlösningen har man beaktat skogsbrukets verksamhetsförutsättningar utan att behandlingen av skogen har begränsats onödigt mycket, då man beaktar områdets natur-, landskaps- och rekreationsvärden och landskapsplanens m ålsättningar. Största delen av generalplaneområdets skogar är anvisade som vanligt skogsbruksområde M, där skogsvården inte begränsas med stöd av MBL. På stranddetaljplaneområde baserar sig behovet av tillstånd för miljöåtgärder direkt på den godkända stranddetaljplanen. Avgränsningarna av MY-, luo-, ma-1-områden och områden med miljövärden som ska bevaras (vertikalt ra s- ter) i generalplanen är baserade på inventeringar som gjorts och de natur- och landskapsvärden samt värdefull byggd miljö som då har konstaterats. Vissa små, bergiga, trädfattiga skär har dessutom getts beteckningen MY-5, eftersom det har ansetts att skären inte kan anses vara vanlig skogsbruksmark utan deras värde bygger på deras läge som en del av skärgårdslandskapet. Planbestämmelserna är baserade på innehållskraven för en generalplan enligt MBL. Där står det att man m åste beakta att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena ska värnas då en generalplan utarbetas. MU-områdena är baserade på gällande landskapsplan på det sätt som anges i MBL. Planbestämmelserna för MU-områdena har preciserats i generalplanen. Enligt MBL kräver små åtgärder inte tillstånd. Planens bestämmelser om krav på tillstånd för behandling av trädbeståndet är motiverade m ed tanke på m arkanvändningen för att garantera att områdets värden bevaras. Då m an beaktar de byggmöjligheter som generalplanen möjliggör och att största delen av områdets skogar är anvisade som M -områden kan man konstatera att generalplanens bestämmelser inte heller orsakar m arkägarna eller rättsinnehavarna oskäliga olägenheter. Inga ändringar görs i planen till följd av utlåtandet. 11

13 Finlands naturskyddsförbund I naturutredningen verkar man inte ha bedömt gammal skogs eventuella värden i anslutning till skogar på m oar och berg. Koncentrationer av gam la skogar finns åtminstone i nordvästra delen av Storpellinge. Där på skiftet Skokärret anges tre nya stugplatser och söder om dessa på skiftet Bym ossen en stugplats. Dessa måste avlägsnas. Av de nya reserveringarna för småhus i inlandet är de mest problematiska de byggreserveringar som finns söder om Söderby åkrar. På området finns en måttlig koncentration av grövre och äldre skogar. Man borde överväga att avlägsna dessa reserveringar. På små och medelstora holm ar har måttligt med kompletteringsbyggnation angetts. Reserveringarna på östra stranden av Nyttesholmen bör dock avlägsnas. Det verkar finnas betydligt med obebyggd strandlinje på området, över 400 meter, fastän det inte har beaktats på planens karta över fria stränder. Fastän planeringsområdet är vidsträckt har nästan inga nya skyddande planbestämmelser föreslagits. Ett annat problem är att det inte finns några egentliga planbestämmelser för beteckningar som börjar på S. Det finns bara ett par m eningar om flyttningen av byggrätter, vilket inte är en ordentlig planbestämmelse. Däremot var planbestämmelserna för MYom rådena mycket lämpliga. En natur- och landskapsutredning över området har utarbetats som utgångsinformation för delgeneralplanen. Objekten på området värderades på basis av natur- och landskapsvärdena. Som värderingskriterier för objekten användes objektens representativitet, naturtillstånd, sällsynthet och hotsituation, naturens m ångfald på artnivå samt objektets funktionella betydelse på artnivå. Vid bedömning av skogarnas naturtillstånd beaktades skogarnas skogsvårdstillstånd, kontinuiteten i tillgången på m urken ved och mängden m urken ved samt det levande trädbeståndets struktur och förhållandet mellan olika trädarter. Objekten värderas enligt om de var värdefulla internationellt, nationellt, på landskapsnivå, regionalt och lokalt. Vid de myndighetssamråd som har hållits har det inte ifrågasatts om natur- och landskapsutredningen är grundlig/tillräcklig. Utredningen motsvarar MBL:s krav på de utredningar som ska göras. Beträffande strandbyggnation är förändringen till följd av planen jämfört med nuläget m ycket liten. Med planlösningen tryggas områdets viktigaste naturvärden enligt MBL. Delgeneralplanens dimensionering är baserad på en granskning av stamfastigheter och den garanterar jämlikt bem ötande av markägarna enligt grundlagen. De nya byggplatserna, som är beräknade enligt dimensio n- eringsprinciperna, har placerats ut på området på ett sådant sätt att bl.a. områdets naturvärden, landskapsvärden och värden i anslutning till den byggda kulturmiljön har beaktats. Dessutom har m an beaktat att samhällsstrukturen inte ska splittras utan planlösningen förenhetligar den befintliga bytätorten. Även fastighetsindelningen och ägoförhållandena har beaktats då generalplanen har utarbetats. I nordvästra delen av Storpellinge och på Nyttesholmen har det anvisats totalt fyra nya fritidsbyggplatser (RA- 11). Byggplatserna ligger på stamfastighetshelheter vilkas strandområden ligger i nordvästra delen av Pellinges huvudö, på Nyttesholmen och vid Fladan. Området längs Fladan har ansetts vara värdefullt beträffande både naturvärden och byggd miljö. Därför har ny byggnation anvisats på samma markägares område på Nyttesho l- m en (1 byggplats) och i nordvästra delen av Pellinge (3 bp) på ett område där det inte finns några kulturmiljövärden eller särskilda naturvärden. Nybyggnationen försämrar inte nämnvärt områdets natur- eller rekreationsvärden. Den aktuella lösningen tryggar m iljövärdena bättre än en lösning enligt planutkastet, där byggnation hade anvisats i närheten av Fladan. Minskningen av fri strand på Nyttesholmen syntes på kartorna över fri strand. Placeringen av nya byggplatser söder om åkrarna i Söderby är särskilt noggrant övervägd. De gör det möjligt att utveckla Söderby, de kan lätt nås och ligger nära det befintliga vattentjänstnätet men försämrar inte den värdefulla byggda kulturmiljöns värden. På basis av utlåtandet jämfördes planlösningen också med m aterialet som beskriver trädbeståndets ålder på webbplatsen Materialet bygger på Skogsforskningsinstitutets m etadata från De nya byggplatserna som tas upp i utlåtandet hotar inte gamla skogar som är över 100 år. De äldsta skogarna ligger bakom ovannämnda byggplatser. Allmänt kan man också konstatera att nybyggnationen inte hotar de gam la skogarnas värden. 12

14 Skyddsområdesbeteckningarna är baserade på befintliga Naturaområden, naturskyddsområden, naturtypsbeslut och värdefulla naturobjekt som kommit fram i inventeringen. De områden som tagits upp har beteckningarna S, SL och S-1 och är avsedda att skyddas med stöd av naturvårdslagen, vilket innebär att de inte styrs m ed bestämmelser enligt MBL utan enligt naturvårdslagen. Ifrågavarande bestämmelser används dessutom enhetligt inom hela Borgå. När det gäller beteckningarna MY och luo sker styrningen enligt MBL, så deras styrning syns i själva planbestäm melsen. På basis av utlåtandet finns inget behov av ändringar i planförslagets innehåll. Lahtis Ramboll Finland Oy Markus Hytönen Planläggningsingenjör 13

15

16 ID:1 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: ASPERA ( ) Kyllä (*) Ei ( ) Ei koske siirtämistä Kiinteistölle tulisi osoittaa olemassa olevan lisäksi yksi uusi rakennuspaikka. Kiinteistö on alun perin lohkottu tätä silmällä pitäen (sen aikaiset vaatimukset koosta ja rantaviivasta). Kyseinen tila kuuluu sellaiseen emätilakokonaisuuteen, jonka mitoitusperiaatteiden mukainen käytetty rantarakennusoikeus on 13 ja rakennusoikeutta muodostuu 5,4 rantarakennuspaikkaa. Tämän johdosta tilalle ei voida osoittaa uusia rantarakennuspaikkoja. Tilan 4:71 lohkomistoimituksessa ei ole mainintaa, että tila olisi muodostunut kahdesta rakennuspaikasta, vaan se on lohottu alunperinkin yhdeksi tilaksi. Myönnetyt ja rakennetut rakennusluvat on myönnetty yhdelle lomarakennukselle (18/75) ja saunarakennukselle (189/75). Tilan alueella voidaan katsoa olevan yksi rakennuspaikka. Osayleiskaavan mitoitus ei anna mahdollisuutta uuden rakennuspaikan osoittamiseen. Muistutuksessa esitetty peruste ei ole riittävä rakennuspaikan osoittamiselle. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. Fastigheten borde få en ny byggplats utöver den befintliga. Fastigheten har ursprungligen brutits ut med tanke på detta (den tidens krav på storlek och strandlinje). Ifrågavarande fastighet hör till en sådan stamfastighetshelhet vars använda strandbyggrätt enligt dimensioneringsprinciperna är 13 byggplatser och den byggrätt som uppkommer är 5,4 strandbyggplatser. Därför kan fastigheten inte ges några nya strandbyggplatser i planen. I styckningsförrättningen för fastigheten 4:71 finns inget omnämnande om att fastigheten skulle ha uppkommit av två byggplatser utan den är också ursprungligen utbruten som en enda fastighet. De beviljade och byggda byggloven har beviljats för en fritidsbostad (18/75) och en bastubyggnad (189/75). Det kan anses att det finns en enda byggplats på fastighetens område. Delgeneralplanens dimensionering ger ingen möjlighet att anvisa en ny byggplats. Anmärkningens motivering räcker inte till för att en byggplats ska kunna ges. Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

17 ID:2 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: LÄGEROMRÅDET ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Tila 7:110 P-alueen sisällä oleva asuinrakennus tulee muuttaa A-rakennuspaikaksi, jotta sen voi myydä erikseen asuinrakennuspaikkana. Muut alueen ympäristössä olevat asuinrakennuspaikoiksi osoitetut alueet tulee muuttaa lomarakennuspaikoiksi, jotta kurssikeskukseen kohdistuva häiriö olisi mahdollisimman vähäinen. Lisäksi tilan eteläosan virkistysalue-merkintä tulee muuttaa P-merkinnäksi, jotta koko tilaa voidaan käyttää yksityiseen käyttöön. Tila 7:139 Kiinteistön koko rantaviiva tulisi osoittaa LV-6 -alueeksi, jolloin se palvelisi paremmin P-aluetta ja veneilyä. Rannan tuntumassa kulkeva tieyhteys tulisi siirtää etäämmäs rannasta MU-4 -alueen lävitse, johon osoitetaan kulku LV-6 -alueen ja P-alueen välillä. Tällöin mahdollistetaan rannan parempi käyttö. Tilan eteläosaan tulisi osoittaa VR-2 -merkintä. Tila 7:110 Kurssikeskuksen ympäristössä on jo nykyisellään asuinrakennuksia ja ne sijoittuvat kaavan sisällä hyvin kylänrakenteeseen. Muistutuksessa esiin tuotuja kaavaan osoitettuja AO tai AT -rakennuspaikkoja ei muuteta RA-rakennuspaikoiksi. Muistutuksen tekijän mukaan olemassa olevat asuinrakennuspaikat häiritsevät kurssikeskuksen toimintaa, mutta muistutuksessa kuitenkin toivotaan osoitettavan muistuttajalle itselleen P-alueen sisälle asuinrakennuspaikka. Osaa P alueesta ei osoiteta uutena omakotitalon rakennuspaikkana. P alueen kehittäminen tulevaisuudessa edellyttää tarkoituksenmukaista riittävän laajaa kokonaisuutta, jota uuden AO rakennuspaikan osoittaminen saattaa haitata. P-alue on kaavassa osoitettu riittävän laajaksi ja rakentaminen voidaan sijoittaa tälle alueelle. Tilan eteläosan VL-kaistale on perusteltu suojavyöhyke P- ja AO-3-alueluiden välissä. Tila 7:139 Kurssikeskuksella on omaa rantaa, jota voidaan hyödyntää kurssikeskuksen tarpeisiin tilan 7:110 alueella. Tilan 7:139 LV ja VV -alueet ovat riittävät. Ne mahdollistavat ranta-alueen hyödyntämisen riittävässä määrin kurssikeskuksen käyttöön sekä yleiseen käyttöön. LV- alueen rakennusoikeus on mahdollista tarkistaa vastaamaan paremmin olemassa olevaa rakentamistilannetta. Kaavan tarkkuus huomioiden esitettyjä yhteyksiä P-alueelta tilan 7:139 rantaan ei ole tarpeen kaavaratkaisua tarkemmin osoittaa. Mahdollinen tieyhteyden siirto / uusi yhteys ratkaistaan yksityistietoimituksessa. Lähivirkistysalueet VL merkinnällä osoitetaan rakennettujen alueiden välittömässä läheisyydessä sijaitsevat alueet, jotka on tarkoitettu päivittäiseen ulkoiluun, virkistykseen, leikkiin ja luonnon kokemiseen. VR alkuiset merkinnät on tarkoitettupääasiassa osoittamaan taajama-alueiden ulkopuoliset retkeilyn ja ulkoiluun osoitettavat alueet. Kun otetaan huomioon asutuksen, leirikeskuksen, kappelin, hautausmaan ja museoalueen läheisyys, voidaan todeta että VL merkintä on alueelle oikea eikä sitä ole perusteltua muuttaa VR-2 alueeksi. Myös VL -aluetta on mahdollista kehittää monipuolisesti virkistyksen tarpeisiin. Muistutuksen johdosta muutetaan LV-2 merkintä merkinnäksi LV-8 Venesatama, joka on tarkoitettu yksityiseen tai paikallisten asukkaiden käyttöön. Alueelle saa rakentaa venevajoja tai veneilyä ja retkeilyä palvelevia talousrakennuksia. Rakennusten kerrosala saa olla yhteensä 60 k-m². Muutos on vähäinen.

18 ID:2 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Fastighet 7:110 Bostadsbyggnaden på P-området ska ändras till A-byggplats så att den kan säljas separat som bostadsbyggplats. Andra områden som anvisats som bostadsbyggplatser i områdets omgivning ska ändras till fritidsbyggplatser så att kurscentret störs så litet som möjligt. Dessutom ska beteckningen rekreationsområde i södra delen av fastigheten ändras till beteckningen P så att hela fastigheten kan användas för privat bruk. Fastighet 7:139 Fastighetens hela strandlinje borde anvisas som LV-6-område, varvid det betjänar P-området och småbåtstrafiken bättre. Vägförbindelsen i närheten av stranden borde flyttas längre bort från stranden genom MU-4-området där förbindelsen mellan LV-6-området och P-området anvisas. Då kan stranden utnyttjas bättre. I södra delen av fastigheten borde beteckningen VR-2 anges. Fastighet 7:110 Kring kurscentrum finns redan nu bostadsbyggnader och de är belägna inom planen och utgör en del av bystrukturen. De i anmärkningen nämnda AO- eller AT-byggplatserna som är anvisade i planen ändras inte till RA-byggplatser. Enligt den som lämnat in anmärkningen stör de befintliga bostadsbyggplatserna kurscentrets verksamhet, men anmärkaren vill ändå ha en bostadsbyggplats anvisad åt sig själv inom P-området. En del av P-området anvisas inte som en ny byggplats för ett egnahemshus. För att P-området ska kunna utvecklas i framtiden krävs en ändamålsenlig, tillräckligt stor helhet, vilket kan försvåras om en ny AO-byggplats anvisas. P-området är i planen tillräckligt stort och det går att placera byggnation på det här området. VL-remsan i södra delen av fastigheten är en motiverad skyddszon mellan P- och AO-3-områdena. Fastighet 7:139 Kurscentret har egen strand som kan utnyttjas för kurscentrets behov på fastigheten 7:110. LV- och VV-områdena på fastigheten 7:139 är tillräckliga. De ger tillräcklig möjlighet att utnyttja strandområdet för kurscentrets behov samt för allmänheten. LV-områdets byggrätt kan justeras så att den bättre motsvarar den befintliga byggnadssituationen. Med beaktande av planens noggrannhet är det inte nödvändigt att i planlösningen noggrannare anvisa de föreslagna förbindelserna från P-området till stranden på fastigheten 7:139. En eventuell flyttning av vägförbindelsen / en ny förbindelse avgörs i en vägförrättning för enskild väg. Med beteckningen område för närrekreation VL anvisas områdena i den omedelbara närheten av de bebyggda områdena. Dessa områden för närrekreation är avsedda för dagligt friluftsliv, rekreation, lek och naturupplevelser. Beteckningarna som börjar med VR är avsedda främst för att ange områden som ligger utanför tätortsområdena och är avsedda för utflykter och friluftsliv. Då man beaktar närheten till bosättningen, lägercentret, kapellet, begravningsplatsen och museiområdet kan man konstatera att beteckningen VL är den rätta för området och det är inte motiverat att ändra den till VR-2-område. VL-området kan också utvecklas på ett mångsidigt sätt för rekreationens behov. På grund av anmärkningen ändras beteckningen LV-2 till LV-8 Småbåtshamn som är avsedd för privat bruk eller lokalbefolkningens bruk. På området får byggas båthus eller ekonomibyggnader som betjänar båtliv och friluftsliv. Byggnadernas våningsyta får vara högst 60 m2 vy. Ändringen är liten.

19 ID:3 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: NORRSTRAND ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Kaavassa pitää huomioida ja vahvistaa kiinteistön molemmat jo olemassa olevat rakennuspaikat. Eteläisempi rakennuspaikoista oli alunperin lato, joka 50-luvulla muutettiin lomarakennukseksi. Pohjoisrannalla on 1918 rakennettu asuinrakennus ja talousrakennus. Tilan rakennuslupatilanne on tutkittu kaavaluonnosvaiheen jälkeen ja alueelle on tehty maastokäynti. Näiden perusteella todettiin, että tilan varsinainen rakennuspaikka on tilan pohjoisrannalla ja tilan itärannalla on ränsistynyt käyttämätön saunarakennus. Tila kuuluu emätilakokonaisuuteen, jonka mitoitusperiaatteiden mukainen rantarakennusoikeus on käytetty. Tilalle ei osoiteta kahta erillistä rakennuspaikkaa kaavaan, koska olemassa oleva rakentamistilanne, rakennuslupatilanne sekä kaavan mitoitusperiaatteet eivät anna tähän mahdollisuutta. Olemassa oleva saunarakennus voi olla edelleen tilan itäosassa. Mikäli saunarakennus tuhoutuu tai se korvataan uudisrakennuksella, tulee se sijoittaa osayleiskaavan mukaiselle rakennuspaikalle. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. I planen ska man beakta och fastställa fastighetens båda redan befintliga byggplatser. Den sydligare byggplatsen var ursprungligen en lada som på 50-talet ändrades till en fritidsbyggnad. På den norra stranden finns en bostadsbyggnad från 1918 och en ekonomibyggnad. Fastighetens bygglovssituation har undersökts efter planutkastskedet och området har undersökts på platsen. På basis av detta konstaterades att fastighetens egentliga byggplats finns vid fastighetens norra strand, och vid fastighetens östra strand finns en förfallen bastubyggnad som inte används. Fastigheten hör till en stamfastighetshelhet vars använda strandbyggrätt enligt dimensioneringsprinciperna har utnyttjats. På fastigheten anvisas inte två separata byggplatser i planen, eftersom den befintliga byggnadssituationen, bygglovssituationen samt planens dimensioneringsprinciper inte ger möjlighet till detta. Den befintliga bastubyggnaden kan vara kvar på den östra delen av fastigheten. Om bastubyggnaden förstörs eller om den ersätts med en ny byggnad ska den placeras på den byggplats som anges i delgeneralplanen. Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

20 ID:4 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: NORRGÅRD II (*) Kyllä ( ) Ei ( ) Ei koske siirtämistä Siirtokohteen sijainti Rakennuspaikan siirto tien toiselle puolelle niin lähelle rantaa kuin mahdollista. Kyseinen rakennuspaikka on siirretty luonnosvaiheen jälkeen kaavaehdotuksen mukaiselle paikalle, joka on juuri ja juuri rantavyöhykkeen ulkopuolella eli yli 200 m etäisyydellä rantaviivasta. Rakennuspaikkaa ei voida siirtää rantavyöhykkeelle, koska kysymyksessä on hajarakennusmitoitusnormin tuoma rakennusoikeus. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. Flyttning av byggplatsen till andra sidan av vägen så nära stranden som möjligt. Ifrågavarande byggplats har efter utkastskedet flyttats till den plats som anges i planförslaget och som nätt och jämnt ligger utanför strandzonen, alltså mer än 200 m från strandlinjen. Byggplatsen kan inte flyttas till strandzonen, eftersom det är fråga om en byggrätt enligt normen för dimensionering utgående från gles bebyggelse. Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

21 ID:5 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: ÄLSKHOLMEN ( ) Kyllä (*) Ei ( ) Ei koske siirtämistä Kaavaehdotus on räikeästi maanomistajien tasapuolisen kohtelun vastainen. Älskholmenin osalta ehdotus ei täytä tasapuolisen kohtelun vaatimusta myöskään siltä osin että suuri osa alueesta on merkitty MY-9 -alueeksi (vastaavaa ei muilla naapurisaarilla). Osalle Älskholmenin saarta on vahvistettu ranta-asemakaava. Ranta-asemakaavaan haettiin muutos nykyisen omistajan toimesta. Valtuusto hyväksyi ranta-asemakaavan muutoksen Voimassa olevassa ranta-asemakaavassa on hyväksytty neljä lomarakennuspaikkaa. Saaren rakentamismahdollisuudet on ratkaistu ranta-asemakaavassa. Ranta-asemakaava menee kaavahierarkiassa yleiskaavan yli, joten rakennusluvat myönnetään ranta-asemakaavan perusteella. Kun tilan 8:158 rakennusoikeus lasketaan osayleiskaavan mitoitusperusteiden mukaan, tulee rakennusoikeudeksi noin kaksi rakennuspaikkaa, joten yleiskaava ei tuo alueelle lisää rakennusoikeutta. Myös emätilakokonaisuus, johon tila 8:158 kuuluu, on ylittänyt mitoituksen mukaisen rakennusoikeuden. Mikäli osayleiskaavan mitoitusperusteiden mukainen rakennusoikeus olisi ollut isompi kuin ranta-asemakaavassa on hyväksytty, olisi osayleiskaavaan ollut mahdollista osoittaa uusi rakennuspaikka. Tällöin osayleiskaava olisi ohjeena ranta-asemakaavaa muutettaessa, mutta rakennusoikeuden vahvistaminen olisi vaatinut tällöinkin ranta-asemakaavan muutoksen. Tällaista tilannetta tilan 8:158 kohdalla ei ole. Ranta-asemakaavassa tilalle on osoitettu MY-merkintä, joka tarkoittaa ranta-asemakaavan mukaan maa- ja metsätalousaluetta, jolla erityisiä ympäristöarvoja. Määräyksen mukaan avohakkuut on alueella kielletty ja rantapuusto on säilytettävä luonnontilassa. Metsähoitotoimenpiteisiin liittyvät maisematyöluvat ratkaistaan ranta-asemakaavan perusteella. Osayleiskaavassa kyseinen alue on osoitettu MY-9 -merkinnällä. Merkinnän tarkoituksena on kuvata voimassa olevan ranta-asemakaavaa, joten osayleiskaava on tämän ranta-asemakaava-alueen osalta voimassa olevan ranta-asemakaavan sisällön toteava. Osayleiskaava ei siis määrää metsänkäsittelystä, vaan ranta-asemakaava. Osayleiskaavaa varten laadittujen selvitysten mukaan alue on arvokasta kallio- ja saaristomaisema-aluetta. Tällaiset alueet on osayleiskaavassa osoitettu ilman ranta-asemakaavaakin MY-4 -merkinnällä sekä luonnonmaisema -merkinnällä. Näin ollen ranta-asemakaavaan ei ole perusteita osoittaa näiltäkään osin muutostarpeita. Yllä olevan perusteella voidaan todeta, että maanomistajien tasapuolisuus toteutuu tilan 8:158 kaavoituksen osalta. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. Planförslaget står i skarp konflikt med jämlik behandling av markägarna. Beträffande Älskholmen uppfyller förslaget inte heller kravet på jämlik behandling på grund av att en stor del av området är utmärkt som MY-9-område (övriga grannholmar har inte motsvarande beteckning). En del av Älskholmen har stranddetaljplan som fastställdes Den nuvarande ägaren har sökt ändring i stranddetaljplanen. Fullmäktige godkände ändringen av stranddetaljplanen I gällande stranddetaljplan har fyra fritidsbyggplatser godkänts. Byggmöjligheterna på holmen har avgjorts i stranddetaljplanen. I planhierarkin gäller en stranddetaljplan framom en generalplan, vilket innebär att bygglov beviljas på basis av stranddetaljplanen. Då byggrätten för fastigheten 8:158 beräknas enligt delgeneralplanens dimensioneringsgrunder blir byggrätten cirka två byggplatser, så generalplanen ger inga tilläggsbyggrätter på området. Även stamfastighetshelheten som fastigheten 8:158 hör till har överskridit sin byggrätt enligt dimensioneringen. Om byggrätten enligt delgeneralplanens dimensioneringsgrunder hade

22 ID:5 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus varit större än vad som godkänts i stranddetaljplanen skulle det ha varit möjligt att i delgeneralplanen anvisa nya byggplatser. Då skulle delgeneralplanen utgöra anvisning vid ändring av stranddetaljplanen, men en fastställelse av byggrätten skulle då ha krävt en ändring av stranddetaljplanen. Situationen är inte sådan för fastigheten 8:158. I stranddetaljplanen har fastigheten beteckningen MY, som enligt stranddetaljplanen betyder jord- och skogsbruksområde med särskilda miljövärden. Enligt bestämmelsen är kalhyggen förbjudna på området och träden vid stranden ska bevaras i naturtillstånd. Tillstånd för miljöåtgärder i anslutning till skogsbruksåtgärder avgörs på basis av stranddetaljplanen. I delgeneralplanen har ifrågavarande område beteckningen MY-9. Avsikten med beteckningen är att beskriva gällande stranddetaljplan, så delgeneralplanen motsvarar beträffande detta stranddetaljplaneområde innehållet i gällande stranddetaljplan. Det är alltså inte delgeneralplanen utan stranddetaljplanen som bestämmer om skogsbehandlingen. Enligt utredningarna som gjorts för delgeneralplanen är området ett värdefullt klipp- och skärgårdslandskapsområde. Sådana områden har i delgeneralplanen även utan stranddetaljplan getts beteckningen MY-4 samt beteckning för naturlandskap. Därför finns det inte heller till dessa delar något skäl att i stranddetaljplanen anvisa ändringsbehov. På basis av ovanstående kan man konstatera att markägarna behandlas jämlikt beträffande planläggningen av fastigheten 8:158. Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

23 ID:6 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: KURRES ( ) Kyllä (*) Ei ( ) Ei koske siirtämistä TY-1 -alue tulisi ulottaa tien länsipuolella, jossa on paremmat olosuhteet hallin rakentamiselle. Jos tarpeen, TY-aluetta voi supistaa itäpuolelta liitteen mukaisesti. Alueelle laajennettavaksi suunniteltu veneiden kunnostus ja talvisäilytys ovat elinkeinoja, jotka erityisen hyvin soveltuvat saariston kyliin. Osayleiskaavalla luodaan edellytykset jatkaa ja kehittää alueen elinkeinoja. Maanomistajan alueet sijoittuvat maantien kummankin puolen, eikä kumpikaan puoli yksinään ole riittävän laaja toiminnan kehittämiselle. Kaavaa muutetaan muistutuksessa esitetyllä tavalla. Osayleiskaavehdotukseen täydennetään lisäksi olemassa olevaa ja uutta rakennusoikeutta osoittavat merkinnät kaikille TY-alueille. Tässä tapauksessa Pellingintien molemmin puolin osoitetut TY-1 alueet muodostavat yhden rakennuspaikan. TY -alueen laajennuksen lähinaapurit kuullaan erikseen. TY-1-området borde förstoras på västra sidan av vägen där det finns bättre förhållanden för att bygga en hall. Om det är nödvändigt kan TY-området minskas på den östra sidan enligt bilagan. Den planerade utbyggnaden för båtreparationer och vinterförvaring av båtar är näringar som skulle passa speciellt väl in i skärgårdsbyar. Genom delgeneralplanen skapas förutsättningar att fortsätta och utveckla områdets näringar. Markägarens områden ligger på båda sidorna om landsvägen och ingendera sidan är tillräckligt stor för att verksamheten ska kunna utvecklas. Planen ändras på det sätt som föreslås i anmärkningen. Förslaget till delgeneralplan kompletteras dessutom med beteckningar som anger befintlig och ny byggrätt på alla TY-områden. I det här fallet bildar TY-1-områdena på båda sidorna om Pellingevägen en byggplats. De närmaste grannarna till utvidgningen av TY-området kommer att höras separat.

24 ID:7 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: BÅTSTRAND ( ) Kyllä (*) Ei ( ) Ei koske siirtämistä LV-1 tulisi muuttaa LV-6:ksi (tai jos ei mahdollista, niin LV-2). Omaisuudelle tarvitaan varkailta turvallisia säiltystiloja, sekä jätehuollolle. 30 m2 on liian pientä. Aluetta tulisi laajentaa itään rajalle saakka ja pohjoiseen. Pienet olemassa olevat venevalkamat, jotka eivät sijainnin tai muiden tekijöiden johdosta poikkea tavanomaisista yksityisistä venevalkamista on osoitettu pääsääntöisesti LV-1 -merkinnällä. Päälaiturissa on jo 20 venepaikkaa. Lisäksi kiinteistön itärajalla on toinen pienempi laituri. Muistuttaja omistaa venevalkamakiinteistön ja sen takana olevan AT-4 merkinnällä osoitetun kiinteistön. Muistutuksen johdosta muutetaan yleiskaavaehdotusta siten, että LV-1 -merkintä muutetaan merkinnäksi LV-2 ja merkintää laajennetaan itään kiinteistön rajalle asti. Tehty muutos on vähäinen. LV-1 borde ändras till LV-6 (eller om detta inte är möjligt till LV-2). Med tanke på stölder behövs säkra förvaringsutrymmen för egendomen samt för avfallshanteringen. 30 m2 är för litet. Området borde förstoras österut till fastighetsgränsen och norrut. Små befintliga småbåtsplatser, som på grund av läge eller andra faktorer inte avviker från vanliga privata småbåtsplatser, har i regel angetts med beteckningen LV-1. Vid huvudbryggan finns redan 20 båtplatser. Vid fastighetens östra gräns finns dessutom en annan mindre brygga. Den som lämnat in anmärkningen äger fastigheten där småbåtsplatserna finns och fastigheten som har beteckningen AT-4 och är belägen bakom. På grund av anmärkningen ändras förslaget till generalplan så att beteckningen LV-1 ändras till LV-2 och beteckningen utökas österut till fastighetens gräns. Den här ändringen är liten.

25 ID:8 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: Lill-Strandas ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Vastustaa, että muuten sopivalle kiinteistölle ei saa rakentaa. Esim. Sipoon kunta on päättänyt luopua kantatilaperiaatteesta. Emätilatarkastelu on menetelmä, joka korkeimman hallinto-oikeuden mukaan on todettu hyväksi tavaksi arvioida maanomistajien tasapuolisen kohtelun toteutumista määritettäessä uusien rakennuspaikkojen tilakohtaista määrää. Tämän tilan kohdalla on tutkittu lohkomisasiakirjat ja niiden perusteella voidaan todeta seuraavaa: ''Samassa toimituksessa on muodostettu tilat sekä muistutuksen jättäjälle, että hänen veljelleen. Muistutuksen jättäjä on saanut lohkomisessa muodostetun tilan alueelle AT-4 rakennuspaikan ja RA rakennuspaikan ja jo yhden rakennuspaikan (2:66) sitä ennen. Veli on puolestaan saanut 2 AT rakennuspaikkaa ja 2 RA rakennuspaikkaa.'' Näiden asioiden vallitessa voidaan todeta molempien osapuolien saaneen rakennuspaikkoja kutakuinkin kohtuullisesti. Rakennuspaikkojen määrää ei lisätä tilanteessa, jossa emätila on jo ylittänyt mitoitusperiaatteiden mukaisen rakennusoikeutensa. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. Motsätter sig att man inte får bygga på en fastighet som i övrigt är lämplig. T.ex. Sibbo kommun har beslutat att frångå stamfastighetsprincipen. Granskningen av stamfastigheter är en metod som enligt högsta förvaltningsdomstolen har konstaterats vara ett bra sätt att bedöma om markägarna har behandlats jämlikt, då antalet nya byggplatser per fastighet har bestämts. När det gäller den här fastigheten har styckningsinstrumenten undersökts och på basis av dem kan man konstatera följande: I samma förrättning har fastigheter bildats för både anmärkaren och brodern. På den fastighet som bildats vid utbrytningen har anmärkaren fått en AT-4-byggplats och en RA-byggplats samt en byggplats (2:66) redan tidigare. Brodern har fått 2 AT-byggplatser och 2 RA-byggplatser. På basis av detta kan man konstatera att båda parterna har fått någorlunda skäligt antal byggplatser. Antalet byggplatser ökas inte i en situation där stamfastigheten redan har överskridit den byggrätt som dimensioneringsprinciperna skulle tillåta. Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

26 ID:9 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: ÄLSKHOLMEN ( ) Kyllä (*) Ei ( ) Ei koske siirtämistä Rakennuspaikkoja tulisi osoittaa enemmän. Stor-Älskholmenin 21 hehtaarin maa-alueelle on kaavoitettu vain 4 rakennuspaikkaa, eli alle 1 paikka / 5 hehtaaria. Naapurisaarilla joka ilmansuunnassa ympärillämme on huomattavasti pienempi pinta-ala riittänyt rakennuspaikkaan. Sandön-nimisessä saaressa, joka on suunnilleen saman kokoinen kuin Stor-Älskholmen, on jo 12 rakennuspaikkaa. Osalle Älskholmenin saarta on vahvistettu ranta-asemakaava. Ranta-asemakaavaan haettiin muutos nykyisen omistajan toimesta. Valtuusto hyväksyi ranta-asemakaavan muutoksen Voimassa olevassa ranta-asemakaavassa on hyväksytty neljä lomarakennuspaikkaa. Saaren rakentamismahdollisuudet on ratkaistu ranta-asemakaavassa. Ranta-asemakaava menee kaavahierarkiassa yleiskaavan yli, joten rakennusluvat myönnetään ranta-asemakaavan perusteella. Kun tilan 8:158 rakennusoikeus lasketaan osayleiskaavan mitoitusperusteiden mukaan, tulee rakennusoikeudeksi noin kaksi rakennuspaikkaa, joten yleiskaava ei tuo alueelle lisää rakennusoikeutta. Myös emätilakokonaisuus, johon tila 8:158 kuuluu, on ylittänyt mitoituksen mukaisen rakennusoikeuden. Mikäli osayleiskaavan mitoitusperusteiden mukainen rakennusoikeus olisi ollut isompi kuin ranta-asemakaavassa on hyväksytty, olisi osayleiskaavaan ollut mahdollista osoittaa uusi rakennuspaikka. Tällöin osayleiskaava olisi ohjeena ranta-asemakaavaa muutettaessa, mutta rakennusoikeuden vahvistaminen olisi vaatinut tällöinkin ranta-asemakaavan muutoksen. Tällaista tilannetta tilan 8:158 kohdalla ei ole. Ranta-asemakaavassa tilalle on osoitettu MY-merkintä, joka tarkoittaa ranta-asemakaavan mukaan maa- ja metsätalousaluetta, jolla erityisiä ympäristöarvoja. Määräyksen mukaan avohakkuut on alueella kielletty ja rantapuusto on säilytettävä luonnontilassa. Metsähoitotoimenpiteisiin liittyvät maisematyöluvat ratkaistaan ranta-asemakaavan perusteella. Osayleiskaavassa kyseinen alue on osoitettu MY-9 -merkinnällä. Merkinnän tarkoituksena on kuvata voimassa olevan ranta-asemakaavaa, joten osayleiskaava on tämän ranta-asemakaava-alueen osalta voimassa olevan ranta-asemakaavan sisällön toteava. Osayleiskaava ei siis määrää metsänkäsittelystä, vaan ranta-asemakaava. Osayleiskaavaa varten laadittujen selvitysten mukaan alue on arvokasta kallio- ja saaristomaisema-aluetta. Tällaiset alueet on osayleiskaavassa osoitettu ilman ranta-asemakaavaakin MY-4 -merkinnällä sekä luonnonmaisema -merkinnällä. Näin ollen ranta-asemakaavaan ei ole perusteita osoittaa näiltä osin muutostarpeita. Yllä olevan perusteella voidaan todeta, että maanomistajien tasapuolisuus toteutuu tilan 8:158 kaavoituksen osalta. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. Det borde anvisas fler byggplatser. På Stor-Älskholmens markområde, som omfattar 21 hektar, har endast 4 byggplatser planerats, alltså mindre än 1 plats/5 hektar. På grannholmarna i alla väderstreck runtom oss har en betydligt mindre areal räckt till för en byggplats. På Sandön, som är ungefär lika stor som Stor-Älskholmen, finns redan hela 12 byggplatser. En del av Älskholmen har stranddetaljplan som fastställdes Den nuvarande ägaren har sökt ändring i stranddetaljplanen. Fullmäktige godkände ändringen av stranddetaljplanen I gällande stranddetaljplan har fyra fritidsbyggplatser godkänts. Byggmöjligheterna på holmen har avgjorts i stranddetaljplanen. I planhierarkin gäller en stranddetaljplan framom en generalplan, vilket innebär att bygglov beviljas på basis av stranddetaljplanen. Då byggrätten för fastigheten 8:158 beräknas enligt delgeneralplanens dimensioneringsgrunder blir byggrätten cirka två byggplatser, så generalplanen ger inga tilläggsbyggrätter på området. Även stamfastighetshelheten som fastigheten 8:158 hör till har

27 ID:9 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus överskridit sin byggrätt enligt dimensioneringen. Om byggrätten enligt delgeneralplanens dimensioneringsgrunder hade varit större än vad som godkänts i stranddetaljplanen skulle det ha varit möjligt att i delgeneralplanen anvisa nya byggplatser. Då skulle delgeneralplanen utgöra anvisning vid ändring av stranddetaljplanen, men även då skulle en fastställelse av byggrätten ha krävt en ändring av stranddetaljplanen. Situationen är inte sådan för fastigheten 8:158. I stranddetaljplanen har fastigheten beteckningen MY, som enligt stranddetaljplanen betyder jord- och skogsbruksområde med särskilda miljövärden. Enligt bestämmelsen är kalhyggen förbjudna på området och trädbeståndet vid stranden ska bevaras i naturtillstånd. Tillstånd för miljöåtgärder i anslutning till skogsbruksåtgärder avgörs på basis av stranddetaljplanen. I delgeneralplanen har ifrågavarande område beteckningen MY-9. Avsikten med beteckningen är att beskriva gällande stranddetaljplan, så delgeneralplanen motsvarar beträffande detta stranddetaljplaneområde innehållet i gällande stranddetaljplan. Det är alltså inte delgeneralplanen utan stranddetaljplanen som bestämmer om skogsbehandlingen. Enligt utredningarna som gjorts för delgeneralplanen är området ett värdefullt klipp- och skärgårdslandskapsområde. Sådana områden har i delgeneralplanen även utan stranddetaljplan getts beteckningen MY-4 samt beteckningen för naturlandskap. Därför finns det inte till dessa delar något skäl att i stranddetaljplanen anvisa ändringsbehov. På basis av ovanstående kan man konstatera att markägarna behandlas jämlikt beträffande planläggningen av fastigheten 8:158. Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

28 ID:10 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: STORMATTAS ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Kiinteistölle 12:78 pitää osoittaa AO-3. Toivomme, että voimme asua lähellä omaa yritystämme (Santasaarentie 38). Muistuttaja on naapurimaanomistaja, joka on kiinnostunut ostamaan rakennuspaikan. Naapuritila 12:78 kuuluu emätilakokonaisuuteen, jolla on jäljellä olevaa mitoitusperiaatteiden mukaista rakennusoikeutta. Tämä rakennusoikeus on osoitettu kaavaan uusina rakennuspaikkoina. Rakennuspaikkojen sijoittelu tutkittiin osayleiskaavaehdotukseen perusteellisesti ja maanomistajat eivät ole jättäneet kaavaehdotuksesta muistutusta. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. Fastigheten 12:78 måste få beteckningen AO-3. Vi vill kunna bo nära vårt eget företag (Sandholmsvägen 38). Den som lämnat in anmärkningen äger en grannfastighet och är intresserad av att köpa en byggplats. Grannfastigheten 12:78 hör till en stamfastighetshelhet som enligt dimensioneringsprinciperna har återstående byggrätt. Denna byggrätt har anvisats i planen i form av nya byggplatser. Placeringen av byggplatserna undersöktes omsorgsfullt för förslaget till delgeneralplan och markägarna har inte lämnat in någon anmärkning om planförslaget. Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

29 ID:11 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: MILLARSNÄS ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä 1) Kiinteistön 11:33 AT-4 -alue tulisi laajentaa pohjoiseen MU-alueelle, jotta sillä voidaan harjoittaa suunniteltua liiketoimintaa (laituri, savusauna ja majoitustalo). 2) Kiinteistöille 11:33 ja 1:15 tulisi antaa kaavamerkintä P, koska nykyinen merkintä ei mahdollista yritystoimintaa aiotussa laajuudessa. Sähköpostiviesti Maanomistaja katsoo, että vastineessa esitetyt kaavoittajan kommentit ovat epäselviä ja harhaanjohtavia, sisältävät erilaisia tulkintamahdollisuuksia ja että karttaa ei ole ajantasaistettu vastaamaan kiinteistön 1:15 nykyisiä rajoja. Lisäksi maanomistaja tuo esille aikaisemmin esittämänsä vaatimuksen, että MU-4 merkintä tulisi poistaa koko kiinteistön 11:33 alueelta, koska merkintä häiritsee kiinteistön nykyistä ja tulevaa käyttöä. Maanomistaja toivoo myös selvää vastausta siihen voidaanko laituri/venesatama, savusauna ja asuinrakennus ym. rakentaa toivottuun paikkaan. Koko tila 1:15 tulisi osoittaa TY-1 alueena, lisäksi TY-1 alueiden tehokkuusluku puuttuu ja se tulisi olla e=0,58. Kaavoittajan vastaukset tulisi olla riittävän selkeitä ja yksityiskohtaisia, jotta maanomistaja voisi tehdä suunnitelmat tulevan yritystoiminnan investointeja varten. 1) Kyseinen AT-4 -rakennuspaikka on kaavaehdotuksessa piirretty varaamaan rantaviivaa noin 100 metriä, joka on tavanomaista enemmän. Tilan pohjoisosassa, jonne rakennuspaikkaa esitetään laajennettavaksi maaston korkeusasema nousee merkittävästi ja rannan tuntumassa on jyrkänne. Rakennuspaikkaan tehdään vähäinen laajennus siten, että suunniteltu laituri on mahdollista sijoittaa rantakallion pohjoispuolelle. 2) Tila 11:33 on osoitettu merkinnnällä AT-4, joka mahdollistaa rakennuspaikan käytön hyvin monipuolisesti asumiseen, lomarakentamiseen ja eri elinkeinojen harjoittamiseen myös erilaisten palveluiden kehittämiseen. Merkinnän voidaan katsoa turvaavan sekä asumisen että saariston perinteiset uudet kehitettävät elinkeinot hyvin. Tila 1:15 (TY-1) sijoittuu lahden vastakkaiselle puolelle. Kiinteistö on pieni, lisäalueen lunastuksenkin jälkeen vain noin 880 m². Alueella oleva vanha verstasrakennus soveltuu hyvin saariston elinkeinojen kehittämiseen siten, että rakennnuspaikan pääkäyttötarkoitus säilyy verstastoimintana. P-merkintää uutena toimintana on käytetty osayleiskaavassa ainoastaan kylärakenteen sisään sijoittuvissa kohteissa. Bastuhamn sijaitsee etäällä kylätaajamasta. Kaavamerkinnät säilytetään ennallaan. Kaavaehdotukseen tehdään edellä kohdassa 1) kuvattu tarkennus. Muutos on vähäinen. Kirjelmä ( ) merkitään tiedoksi. Osayleiskaava on yleispiirteinen suunnitelma eikä yleiskaavassa voida päättää yksittäisen rakennuksen sijoituksesta, vaan osayleiskaavan mukaisen rakennuksen paikka päätetään rakennusluvassa hakemuksen perusteella. Tästä syystä ei ole mahdollista ottaa vastineessa tarkemmin kantaa esitettyihin rakennusten sijoituspaikkoihin. Tilan 11:33 AT-4 aluetta on jo korjattu siten, että se ulottuu rannassa kallioalueen pohjoispuolelle, kohtaan johon maanomistaja on suunnitellut laituria. Niemessä sijaitsevan kallion lakialue on säilytetty MU-4 merkinnällä maakuntakaavan perustuen. MU-4 alue on käytettävissä myös suunnitellun matkailutoiminnan tarpeisiin. Laiturirakennelmien laajuutta ei yleiskaavan yleispiirteisyys huomioon ottaen osoiteta yleiskaavassa. Tässä tapauksessa

30 ID:11 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus mahdolliseen ruoppaukseen, laiturin pituuteen, leveyteen, rakenteisiin ja tarkempaan sijoitukseen saattaa vaikuttaa myös läheinen hylky. Hylky on merkitty merkinnällä sm ja ennen laiturin toimenpideluvan myöntämistä tulee pyytää Museovirastoon lausunto asian selvittämiseksi. Yleiskaava on suunnitteluvälineenä yleispiirteinen, eikä sen tarkkuuden ole tarkoituskaan olla riittävä yrityksen toiminnan ja investointien suunnitteluun. MRL:n mukaisesti ranta-alueen tarkempaan suunnitteluun on tarkoitettu maanomistajan alueelleen laadituttama ranta-asemakaava. Ranta-asemakaavassa ratkaistaan yksittäisten rakennuksen käyttötarkoitus, sijoitus ja rakentamistapaan liittyvät kysymykset. Mikäli ranta-asemakaavaa ei ole, ratkaistaan kysymykset yleiskaava huomioon ottaen yksittäisten hakemusten perusteella rakennuslupina, ja tarvittaessa suunnittelutarveratkaisuina / poikkeamispäätöksinä. Yleiskaavassa ei ole osoitettu rakentamisen määrää TY-1 alueille. Kaava-alueen TY-1 rakennuspaikat ja teollisuusrakentamisen tarpeet ovat hyvin erilaisia. MRL 44 :n mukaan yleiskaava voi oikeuttaa suoriin rakennuslupiin enintään kaksiasuntoisen asuinrakennuksen rakentamiseksi, joten teollisuusrakennusten rakentamisen määrä ratkaistaan aina suunnittelutarveratkaisuna /poikkeamispäätöksenä. Kaavakartalla esitettyä rajaelementtiä on tarkistettu kaavoitustyön kuluessa. Tilan 1:15 alueella tapahtunut tilan kokoa kasvattanut yhteisen alueen lunastus on rekisteröity ja vesijätön lunastus Tilan koko oli ennen toimituksia 0,06 ha ja lunastustoimitusten jälkeen 0,0883 ha. Osayleiskaava on laadittu mittakaavaan 1:10000, joten yleiskaavan tarkkuus huomioon ottaen pinta-alan muutoksella ei ole merkitystä. Tulevia rakennuslupia myönnettäessä kiinteistöjaotuksessa tapahtuneet muutokset tarkistetaan. Kaavakarttaan ei ole enää tässä vaiheessa tarvetta tehdä muutoksia. 1) AT-4-området på fastigheten 11:33 borde förstoras norrut till MU-området så att det ska gå att bedriva planerad affärsverksamhet på området (brygga, rökbastu och ett hus för inkvartering). 2) Fastigheterna 11:33 och 1:15 borde ges planbeteckningen P, eftersom den nuvarande beteckningen inte möjliggör företagsverksamhet i planerad omfattning. E-post Markägaren anser att planläggarens kommentarer i bemötandet är oklara och missvisande, innehåller olika tolkningsmöjligheter och att plankartan inte har uppdaterats att motsvara de nuvarande gränserna för fastigheten 1:15. Dessutom tar markägaren upp det tidigare kravet att beteckningen MU-4 ska avlägsnas från hela fastigheten 11:33, eftersom beteckningen hindrar fastighetens nuvarande och kommande användning. Markägaren hoppas också på ett klart svar på frågan om en brygga/båthamn, rökbastu och bostadsbyggnad etc. kan byggas på det önskade stället. Hela fastigheten 1:15 bör ges planbeteckningen TY-1. Dessutom saknas exploateringstal för TY-1-områden och det bör vara e=0,58. Planläggarens svar bör vara tillräckligt klara och entydiga så att markägaren kan planera för kommande företagsverksamhet och investeringar. 1) Ifrågavarande AT-4-byggplats har i planförslaget ritats in så att den reserverar cirka 100 meter strandlinje, vilket är mera än vanligt. I norra delen av fastigheten, dit det föreslås att byggplatsen ska förstoras stiger terrängens höjdnivå betydligt och nära stranden finns ett stup. Byggplatsen förstoras en aning så att det går att placera den planerade bryggan norr om strandklippan. 2) Fastigheten 11:33 har getts beteckningen AT-4, vilket ger möjlighet att utnyttja byggplatsen mycket mångsidigt för boende, fritidsbyggande och att bedriva olika näringar samt utveckla olika former av service. Beteckningen kan anses trygga både boende och möjligheterna att utveckla skärgårdens traditionella och nya näringar på ett ändamålsenligt sätt. Fastigheten 1:15 (TY-1) ligger på andra sidan viken. Fastigheten är liten, efter inlösning av ett tilläggsområde endast cirka 880 m2. På området finns en gammal verkstadsbyggnad som är väl lämpad för utveckling av skärgårdsnäringar på ett sådant sätt att byggplatsens huvudsakliga användningsändamål förblir verkstadsverksamhet. Beteckningen P har för nya verksamheter använts i delgeneralplanen endast för objekt som ligger inom bystrukturen. Bastuhamn ligger långt från bytätorten. Planbeteckningarna bibehålls oförändrade. I planförslaget görs den precisering som beskrivs ovan i punkt 1). Ändringen är liten.

31 ID:11 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Skrivelsen ( ) antecknas till kännedom. Delgeneralplanen är en översiktlig plan och i generalplanen kan man inte bestämma placeringen av enskilda byggnader. Placeringen av byggnader i enlighet med generalplanen bestäms i bygglovet på basen av ansökan. Därför är det inte möjligt att i bemötandet ta närmare ställning till de föreslagna placeringarna av byggnaderna. AT-4-området på fastigheten 11:33 har korrigerats så att det sträcker sig vid stranden till bergsområdets norra del, till platsen där markägaren har planerat en brygga. Bergskrönet på udden har bibehållit beteckningen MU-4 på basen av landskapsplanen. MU-4-området kan också användas för den planerade turistverksamhetens behov. Storleken på bryggor anvisas inte i delgeneralplanen på grund av planens översiktliga karaktär. I det här fallet kan det närliggande vraket inverka på eventuell muddring, bryggans längd, bredd, konstruktion och exakta placering. Vraket har getts planbeteckningen 'sm' och innan åtgärdstillstånd för bryggan kan beviljas bör ett utlåtande av Museiverket begäras för att utreda saken. Generalplanen är som planeringsinstrument översiktlig och det är inte meningen att dess noggrannhet ska vara tillräcklig för att planera företagsverksamhet och -investeringar. Enligt MarkByggL är en stranddetaljplan som markägaren låter göra upp avsedd för en detaljerad planering av strandområden. I en stranddetaljplan avgörs frågor som gäller användningsändamålet, placeringen och byggnadssättet av byggnader. Ifall en stranddetaljplan inte finns avgörs frågorna genom enskilda bygglovsansökningar, med beaktande av generalplanen och vid behov kan också avgörande om planeringsbehov/undantagslov komma i fråga. I generalplanen har inte mängden byggrätt anvisats för TY-1-områden. Byggnadsplatserna och behovet av industribyggnader är mycket olika på planområdets TY-1-områden. Enligt MarkByggL 44 kan en generalplan användas som grund för beviljandet av bygglov högst för byggandet av en bostadsbyggnad med två bostäder, vilket betyder att mängden industribyggnader som får byggas alltid avgörs genom avgörande om planeringsbehov/beslut om undantagslov. Gränselementet på plankartan har kontrollerats under planläggningens gång. Fastigheten 1:15 har utvidgats genom inlösning av samfällt område (registerats ) och inlösning av tillandning (registerats ). Fastighetens storlek innan förrättningarna var 0,06 ha efter förrättningarna 0,0883 ha. Delgeneralplanen har uppgjorts i skalan 1:10 000, så med beaktande av planens noggrannhet har förändringen av fastighetens areal ingen betydelse. När framtida bygglov beviljas kommer förändringarna i fastighetens gränser att granskas. I det här skedet finns det inte längre behov för ändringar på plankartan.

32 ID:12 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: Skogsängen (*) Kyllä ( ) Ei ( ) Ei koske siirtämistä Siirtokohteen sijainti Rakennuspaikan siirtäminen kiinteistöltä 11:117 kiinteistölle 11:127. Tilan 11:127 lohkomisasiakirjoista ilmenee, että tilan muodostamisen yhteydessä ei ole tutkittu tilan rakentamismahdollisuutta. Tässä tapauksessa lohkomistoimitus ei ole riittävä peruste uuden rakennuspaikan osoittamiselle. Tila 11:127 on muodostunut emätilasta 11:23. Emätilan 11:23 jäljellä oleva laskennallinen rakennusoikeus on 0,42, joka jo itsessään lähes oikeuttaa yhteen uuteen rakennuspaikkaan. Emätilan 11:23 alueelle ei ollut osayleiskaavaehdotuksessa osoitettuna yhtään rakennuspaikkaa, joka olisi muodostunut emätilalta 11:23. Tilan 11:117 alueelle osoitetut kaksi uutta rakennuspaikkaa, joihin muistutuksessa viitataan, ovat muodostuneet eri emätilalta, emätilalta 11:20, ja ne on siirretty saman maanomistajan omistuksessa olevalle tilalle 11:117. Tila 11:117 ei siis ole kuluttanut rakennusoikeutta, jonka muistuttaja katsoo kuuluvan hänen omistamalle tilalle 11:127. Emätilan 11:20 jäjellä oleva laskennnallinen rakennusoikeus on yhteensä 3 rantarakennuspaikkaa ja 7 kuivanmaan rakennuspaikkaa. Rakennusoikeus muodostuu pääosin tilalta 11:123 ja kuuluu tilalle 11: rantarakennuspaikkaa ja 5 kuivanmaan rakennuspaikkaa on osoitettu tilan 11:123 alueelle, lisäksi yllämainitut kaksi rakennuspaikkaa on siirretty saman maanomistajan omistuksessa olevan tilan 11:117 alueelle. Lisäksi emätilan 11:23 alueelle (tilalle 11:120) on siirretty emätilalta 12:31 3 laskennallista rakennuspaikkaa. Näiden kolmen rakennuspaikan rakennusoikeus on osoitettu Sandholmsuddenin matkailupalvelujen alueelle mahdollistaen alueen kehittämisen ja täydennysrakentamisen. Näin ollen emätilan 11:23 jäljellä oleva rakennusoikeus (0,42) on jäänyt käyttämättä. Lisäksi voidaan todeta, että laskennallisesta rakennusoikeudesta on jäänyt puuttumaan vain 0,08, jotta se olisi pyöristetty yhdeksi uudeksi rakennuspaikaksi. Kun huomioidaan, että käyttämätön rakennusoikeus on kylärakennnusoikeutta ja tila 11:127 sijoittuu kylärakenteessa keskeiselle paikalle viemärin ja vesijohdon lähettyville, eikä tilan osoittaminen rakennuspaikaksi vaaranna maisemallisia tai muita ympäristöllisiä arvoja, voidaan tilalle 11:127 osoittaa yksi uusi AT-4 rakennuspaikka. Yleiskaavaehdotusta muutetaan muistutuksen johdosta siten, että tilalle 11:127 lisätään yksi uusi AT-4 rakennuspaikka. Muutoksen johdosta rajanaapurit sekä tilan 11:117 omistaja kuullaan erikseen. Flyttning av en byggplats från fastigheten 11:117 till fastigheten 11:127. Av styckningsinstrumenten för fastigheten 11:127 framgår att byggnadsmöjligheterna på fastigheten inte hade undersökts i samband med att fastigheten bildades. I det här fallet är en styckningsförrättning inte en tillräcklig grund för att en ny byggplats ska kunna anvisas. Fastigheten 11:127 har bildats från stamfastigheten 11:23. Stamfastigheten 11:23 har en återstående beräknad byggrätt på 0,42, som redan i sig nästan berättigar till en ny byggplats. I förslaget till delgeneralplan fanns på området för stamfastigheten 11:23 inte anvisat en enda byggplats som skulle ha uppkommit från stamfastigheten 11:23. De två nya byggplatser som är anvisade på fastigheten 11:117 och som det hänvisas till i anmärkningen har uppkommit från en annan stamfastighet, 11:20, och har flyttats till samma ägares fastighet 11:117. Fastigheten 11:117 har alltså inte

33 ID:12 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus förbrukat någon byggrätt som anmärkaren anser höra till dennes fastighet 11:127. Den återstående beräknade byggrätten för stamfastigheten 11:20 är sammanlagt 3 strandbyggplatser och 7 byggplatser på torra land. Byggrätten uppkommer främst från fastigheten 11:123 och hör till fastigheten 11: strandbyggplatser och 5 byggplatser på torra land har anvisats på fastigheten 11:123, dessutom har ovannämnda två byggplatser flyttats till samma markägares fastighet 11:117. Till stamfastigheten 11:23 (till fastigheten 11:120) har dessutom 3 kalkylmässig byggplatser flyttats från stamfastigheten 12:31. Dessa tre byggplatsers byggrätt har anvisats på området för turisttjänster på Sandholmsudden, varvid området kan utvecklas och tilläggsbyggnader uppföras. Därmed har den återstående byggrätten (0,42) för stamfastigheten 11:23 inte utnyttjats. Därtill kan man konstatera att den kalkylmässiga byggrätt som saknas är endast 0,08 för att den vid avrundning skulle ge en ny byggplats. Då man beaktar att den outnyttjade byggrätten är bybyggrätt och fastigheten 11:127 ligger på en central plats i bystrukturen i närheten av avlopp och vattenledning och de landskapsmässiga eller andra miljömässiga värdena inte äventyras om en byggplats anvisas, kan fastigheten 11:127 ges en ny AT-4-byggplats. Förslaget till generalplan ändras på grund av anmärkningen så att fastigheten 11:127 ges en ny AT-4-byggplats. Till följd av ändringen kommer rågrannarna samt ägaren till fastigheten 11:117 att höras separat.

34 ID:13 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: ÖSTERSTRAND ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Österbyvikenin VL-aluetta pienennettiin luonnosvaiheessa maanomistajien toiveesta. VL-alue on nyt lähinnä kyseisen kiinteistön kohdalla ja omistajat esittävät että VL-1 -alue muutetaan heidänkin kohdalla MY:ksi. VL-1 alue rajattiin kaavaehdotuksen mukaiseen paikkaan sen sijainnin ja soveltuvuutensa ansiosta, koska alue on LV-2 -merkinnän jatkeena. VL-1 merkintä ei ole velvoittava vaan mahdollistava ja alue on tarkoitettu paikallisten asukkaiden käyttöön. Alueen toteutuksesta vastaavat yhteisen alueen omistajat ja kyläläiset yhdessä. Aluetta ei ole tarkoitettu kaupungin toteutettavaksi. MY-4 -merkintä sen sijaan saattaa hieman rajoittaa alueen käyttöä. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. Österbyvikens VL-område minskades i utkastskedet på önskemål av markägarna. VL-området är nu närmast vid den aktuella fastigheten och ägarna föreslår att VL-1-området också för deras del ändras till MY. VL-1-området avgränsades till den plats som framgår av planförslaget med tanke på dess läge och lämplighet, eftersom området utgör en förlängning av beteckningen LV-2. Beteckningen VL-1 är inte förpliktande utan möjliggörande och området är avsett att användas av lokalbefolkningen. Det gemensamma områdets ägare och byborna tillsammans ansvarar för hur området förverkligas. Det är inte meningen att staden ska förverkliga området. Beteckningen MY-4 kan däremot något begränsa användningen av området. Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

35 ID:14 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: Rosa-Mattas ( ) Kyllä (*) Ei ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Vuoden 2012 kaavaluonnoksessa kyseiselle kiinteistölle oli suunniteltu kaksi uutta rakennuspaikkaa, mutta tässä kaavaehdotuksessa jäljellä on enää yksi uusi. Mikä on muuttunut laskentaperusteissa? Pidän muutosta epäoikeudenmukaisena ja pyydän palauttamaan aiemmassa ehdotuksessa olleen toisen rakennuspaikan. Laskelmaan tehdyn tarkistuksen johdosta vuoden 2012 mukainen kaavaluonnoksessa esitetty ratkaisu todettiin virheelliseksi kyseisen tilan osalta. Tila 12:81 kuuluu emätilaan, jonka käytetty rantarakennusoikeus on 4 rakennuspaikkaa. Emätilalta 12:29 on muodostunut rantarakennusoikeutta 1,94 rakennuspaikkaa, joten emätilan jäljellä oleva rantarakennusoikeus on -2,06. Emätilalta muodostuu haja-asutusalueen osalta rakennusoikeutta 2,78 rakennuspaikkaa. Kun rantarakennusoikeuden ylitys huomioidaan jää jäljellä olevaksi haja-asutusalueen rakennusoikeudeksi 0,72. Tämä oikeuttaa emätilan yhteen uuteen haja-asutusalueen rakennuspaikkaan. Emätilan kylärakennusoikeutta muodostuu yhteensä 4,92 rakennuspaikkaa ja emätilan kyläalueelle on rakennettu yhteensä 3 rakennuspaikkaa, joten jäljellä oleva kylärakennusoikeus on 1,92. Tämä oikeuttaa emätilan alueella yhteensä kahteen uuteen kylärakennuspaikkaan. Tehdyssä tarkistuksessa otettiin huomioon, että kun tila 12:81 muodostettiin lohkomalla , sen pinta-ala oli noin 1/3 silloisesta kantatilasta 12:80. Koska emätilan 12:29 alueella on mitoituslaskelman mukaan käyttämätöntä rakennusoikeutta, rakennusoikeuslaskelma tarkastettiin siten, että tilan 12:81 hyödyksi luettiin vain sen omalta alueelta muodostunut laskennallinen mitoitus. Tilan alueella on yksi olemassa oleva AT rakennuspaikka ja yksi rantaan sijoittuva rakennuspaikka RA-11. Mitoitustaulukon mukaan tilan jäljellä oleva kylärakennusoikeus on 1,15 (-0,42+0,1+1,47 = 1,15), joka oikeuttaa yhteen uuteen kylärakennuspaikkaan. Luvussa on otettu huomioon rantarakennusoikeuden ylitys ja se että rakennusoikeus muodostuu pääasiassa kylä-alueelta. Tilan eduksi ei voida lukea muilta lohkotiloilta muodostuvaa rakennusoikeutta. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. I planutkastet 2012 hade två nya byggplatser planerats på den aktuella fastigheten, men i det här planförslaget finns bara en ny kvar. Vad är det som har ändrats i beräkningsgrunderna? Jag anser att ändringen är orättvis och ber om att den andra byggplatsen enligt det tidigare förslaget återställs. På grund av en revidering av beräkningen konstaterades lösningen i planutkastet 2012 vara felaktig för den aktuella fastigheten. Fastigheten 12:81 hör till en stamfastighet vars använda strandbyggrätt är 4 byggplatser. Stamfastigheten 12:29 har gett upphov till strandbyggrätt på 1,94 byggplatser, så fastighetens återstående strandbyggrätt är -2,06. Stamfastigheten ger beträffande glesbebyggt område upphov till en byggrätt på 2,78 byggplatser. Då överskridningen av strandbyggrätten beaktas är den återstående byggrätten på glesbebyggt område 0,72. Detta berättigar stamfastigheten till en ny byggplats på glesbebyggt område. Stamfastighetens byggrätt i byområdet blir totalt 4,92 byggplatser och på stamfastighetens byområde har totalt 3 byggplatser bebyggts, vilket innebär att 1,92 byggrätter i byområdet återstår. Detta berättigar till totalt två nya byggplatser i byområdet på stamfastighetens område.

36 ID:14 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Vid revideringen beaktades att då fastigheten 12:81 bildades genom avstyckning utgjorde dess areal cirka 1/3 av den dåvarande stamfastigheten 12:80. Eftersom det enligt dimensioneringsberäkningen finns outnyttjad byggrätt på stamfastigheten 12:29 granskades beräkningen av byggrätt så att endast den kalkylmässiga dimensionering som har uppkommit från det egna området räknades till fastigheten 12:81. På fastighetens område finns en befintlig AT-byggplats och en byggplats vid stranden RA-11. Enligt dimensioneringstabellen är fastighetens återstående bybyggrätt 1,15 (-0,42+0,1+1,47 = 1,15), vilket berättigar till en ny bybyggplats. I talet har man beaktat överskridningen av strandbyggrätten, och att byggrätt uppkommer främst från byområdet. Byggrätt som uppkommer av andra utstyckade fastigheter kan inte räknas den här fastigheten till godo. Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

37 ID:15 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: LILL-ÄLSKHOLM ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Saarella olevalle kiinteistölle Lill-Älskholmen tulee kaavoittaa kaksi rakennuspaikkaa niin kuin saaren pohjoisosaan sijoittuvalle kiinteistölle on kaavoitettu. Pohjoisosan kiinteistö on suurudeltaan saman kokoinen, joten myös eteläosaan tulee osoittaa 2 rakennuspaikkaa. Kyseinen tila kuuluu emätilakokonaisuuteen, jolle on muodostettu yhteensä 25 rantarakennuspaikkaa, joiden johdosta emätilan rantarakennusoikeus on ylitetty. Suurin osa käytetystä rakennusoikeudesta on ranta-asemakaavan mukaisia rakennuspaikkoja. Kaavan mitoitusperiaatteiden mukaan ranta-asemakaavojen rakennusoikeuden ylitys ei rasita emätilaa, mutta tämänkin jälkeen emätilan rakennusoikeus on ylitetty eikä yleiskaavalla voida osoittaa uusia rantarakennuspaikkoja. Saaren pohjoisosaan osoitetut 2 rakennuspaikkaa eivät perustu tilan pinta-alaan tai rantaviivan pituuteen vaan olemassa olevaan rakentamistilanteeseen. Tilan 8:80 alueella on alun perin jo 1950 luvulla rakennettu rakennuspaikka. Tilan 8:191 rakennuspaikka perustuu rakennuslupaan , jossa loma-asunnon rakennuslupa on haettu noin 1,2 ha määräalalle tilasta 8:80. Kahden rakennuspaikan olemassa olo saaren pohjoisrannalla on ratkaistu jo tuolloin. Kaavan mitoitusperiaatteet eivät ympäristöllisistä ja virkistyksellisistä syistä voi lähteä siitä, että kaikille tiloille osoitetaan yhtä paljon rakentamista kuin sille kaava-alueen tilalle, jolle on rakennettu eniten. Tästä on olemassa selkeä linjaus korkeimmassa hallinto-oikeudessa. (KHO:2004:40). Kaavalla on osoitettu kunkin tilan alueella kohtuulliset rakentamismahdollisuudet. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. På fastigheten Lill-Älskholmen på ön ska två byggplatser planläggas på samma sätt som det har planlagts på den fastighet som finns i norra delen av ön. Fastigheten i den norra delen är lika stor, så den södra delen borde också få 2 byggplatser. Ifrågavarande fastighet hör till en stamfastighetshelhet för vilken det har bildats totalt 25 byggplatser. Det innebär att stamfastighetens strandbyggrätt har överskridits. Största delen av den använda byggrätten är byggplatser enligt stranddetaljplanen. Enligt planens dimensioneringsprinciper belastar överskridningen av stranddetaljplanernas byggrätt inte stamfastigheten, men även efter detta har stamfastighetens byggrätt överskridits och det går inte att ge några nya strandbyggplatser i generalplanen. De 2 byggplatserna i norra delen av ön är inte baserade på fastighetens areal eller strandlinjens längd utan den befintliga byggnadssituationen. På fastigheten 8:80 bebyggdes en byggplats redan på 1950-talet. Byggplatsen på fastigheten 8:191 är baserad på bygglov , där bygglov för en fritidsbostad ansöktes för ett outbrutet område på cirka 1,2 ha av fastigheten 8:80. De två byggplatsernas existens på den norra stranden av ön avgjordes redan då. Med tanke på miljöhänsyn och rekreationsmöjligheter kan planens dimensioneringsprinciper inte utgå ifrån att alla fastigheter ska få lika mycket byggnation som den fastighet på planområdet där det har byggts mest. Klara riktlinjer för detta finns hos högsta förvaltningsdomstolen. (HFD: 2004:40). I planen har skäliga byggmöjligheter anvisats på varje fastighets område. Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

38 ID:16 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: Peikkopoukama ( ) Kyllä (*) Ei ( ) Ei koske siirtämistä Nykyisen rantakaavan mukaan tilalle on osoitettu rakennusoikeutta 2 x 130 m m2 rantasauna. Rakennusoikeutta tulisi kasvattaa seuraavasti: Ensisijaisesti 2 x 150 m2 päärakennukset ja 2 x 50 m2 rantarakennukset. Mikäli kaksi erillistä rantarakennusta ei onnistu niin toivoisin yhdelle rantarakennukselle 80 m2 rakennusoikeutta. Perustelut: 1. Tasaveroisuus- ja yhdenmukaisuusperiaatteen mukaan tilalla voidaan myöntää lisää rakennusoikeutta koska Ölandetiin on myönnetty nyt esillä olevassa kaavaehdotuksessa kokonaan uusia rakennuslupia. 2. Tontin koko on yli 10 ha. Tilalle voidaan rakentaa ympäristöa ja naapureita häiritsemättä kaavassa määriteltyä tilavammat rakennukset. 3. Tilalla on rantaviivaa moninkerroin keskivertotonttia enemmän. Rantarakennuksesta voi rakentaa tilavamman ympäristöä tai naapureita häiritsemättä. 4. Nykyisen kaavan on hakenut tilan edellinen omistaja omiin tarpeisiinsa. Alueen rantakaava on vahvistettu ja yhteiskäyttöalueiden kaavamääräyksiin on tehty muutoksia hyväksytyllä ranta-asemakaavalla. Ranta-asemakaava on voimassa yleiskaava-alueella ja mikäli ranta-asemakaavaa muutetaan, on yleiskaava ohjeena ranta-asemakaavaa muutettaessa. Vireillä olleissa ranta-asemakaavaprosesseissa maanomistajan toiveesta maksimoitiin rakennuspaikkojen lukumäärä ja ne osoitettiin tästä syytä yhteisrantaisina ja ne sijoitettiin ryhmiin. Ranta-asemakaavan rakennuspaikkakohtainen rakennusoikeus vastaa ranta-asemakaavoissa hyväksyttyä tavanomaista rakennusoikeutta. Rakennuspaikkojen maksimointi perustui myös siihen että rakennuspaikoilla on yhteiskäytössä oleva saunarakennus rannassa. Tila kuuluu sellaiseen emätilakokonaisuuteen, joka on ylittänyt yleiskaavan mitoitusperiaatteiden mukaisen rakennusoikeuden, joten käyttämätöntä rakennusoikeutta ei ole jäljellä. Yleiskaava toimii ohjeena ranta-asemakaavan muutoksille. Yleiskaavassa ei ole edellytyksiä osoittaa ratkaisua, joka väljentää rakennusten sijoittelua, lisää rakennusten rakennusoikeutta tai mahdollistaisi toisen saunan rakentamista ranta-asemakaavan yhteiskäyttöalueelle. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. Enligt nuvarande strandplan har fastigheten tilldelats byggrätt 2 x 130 m m2 strandbastu. Byggrätten borde ökas på följande sätt: I första hand 2 x 150 m2 huvudbyggnader och 2 x 50 m2 strandbyggnader. Om det inte går att få två separata strandbyggnader önskar jag att en strandbyggnad får 80 m2 byggrätt. Motiveringar:

39 ID:16 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Enligt jämlikhets- och enhetlighetsprincipen kan fastigheten beviljas mera byggrätt, eftersom helt nya bygglov har beviljats på Ölandet i det nuvarande planförslaget. 2. Tomtens areal är över 10 ha. På fastigheten går det att bygga större byggnader, som inte stör miljön och omgivningen, än vad som anges i planen. 3. Fastigheten har mångfalt mera strandlinje än övriga tomter i genomsnitt. Strandbyggnaden kan göras rymligare utan att det stör miljön eller grannarna. 4. Den nuvarande planen har ansökts av fastighetens tidigare ägare för dennes egna behov. Områdets strandplan fastställdes och ändringar i planbestämmelserna för samnyttjoområdena gjordes genom den stranddetaljplan som godkändes Stranddetaljplanen gäller på generalplaneområdet och om stranddetaljplanen ändras, utgör generalplanen föreskrift för ändringen av stranddetaljplanen. Då processerna med stranddetaljplanen pågick maximerades antalet byggplatser enligt markägarens önskemål och de anvisades därför med gemensam strand och placerades i grupper. Byggrätten per byggplats i stranddetaljplanen motsvarar den sedvanliga byggrätt som godkänns i stranddetaljplaner. Maximeringen av antalet byggplatser baserades också på att byggplatserna har en bastubyggnad för gemensamt bruk vid stranden. Fastigheten hör till en sådan stamfastighetshelhet som har överskridit den byggrätt som generalplanens dimensioneringsprinciper skulle ge, så det finns ingen återstående byggrätt. Generalplanen utgör anvisning för ändringar av stranddetaljplanen. I generalplanen finns inga förutsättningar för att anvisa en lösning som gör placeringen av byggnaderna glesare, ökar byggnadernas byggrätt eller skulle ge möjlighet att bygga en annan bastu på stranddetaljplanens samnyttjoområde. Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

40 ID:17 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: VÄSTAN ( ) Kyllä (*) Ei ( ) Ei koske siirtämistä Ensisijaisesti Kiinteistöjä Västän I (1:23) ja Västan II (1:27) ei tule yhdistää. Kiinteistön Västan I rakennuspaikan rantaviivaa ei tule kaventaa. Kiinteistölle Västis 1:36 ei tule osoittaa rakennuspaikkaa. Toissijaisesti Kiinteistöjä Västän I (1:23) ja Västan II (1:27) ei tule yhdistää. Kiinteistön Västan I rakennuspaikan rantaviivaa ei tule kaventaa, vaan kiinteistölle tulee osoittaa yksi lisärakennuspaikka. Em. kiinteistöjen eteläpuolelle ei tule siirtää tai osoittaa kaavaan suunniteltuja rakennuspaikkoja. Perustelut: Kiinteistöt ovat olleet 30 vuotta erilliset ja niillä on molemmilla omat loma-asunnot. Ei ole kohtullista poistaa olemassa olevaa rakennuspaikkaa. Osoitettu uusi lomarakennuspaikka ei sovellu ainutlaatuisen kivi- ja kalliomaiseman takia rakentamiseen. Lisäksi paikka ei ole rakentamiseen soveltuva. Kyseisellä rantaosuudella on mitoitusperiaatteiden mukainen rantarakennusoikeus ylittynyt ja näin ollen ei ole mahdollista, että kylärakennusoikeutta siirretään rantaan. Rantaviivan pituuden lyhentämisen sijaan tulisi Västan I tilalle osoittaa uusi rakennuspaikka, koska tilalla on jäljellä olevaa rakennusoikeutta. Uusi rakennuspaikka tulee osoittaa muistuttajan kiinteistölle, koska kaikki uudet rakennuspaikat on osoitettu naapurikiinteistöjen omistajille, jotka ovat samaa sukua. Rakennuspaikka on lisäksi mahdollista sijoittaa vähemmän häiritsevälle paikalle etelämmäs. Alueella on lisäksi rantakäärmeitä ja syvänne, jossa lohikalastusalue. Lohkomistoimituksessa (49:394, rekisteröity ), jossa tila 1:27 on muodostettu, on todettu, että tila 1:27 lohotaan lisämaaksi tilaan 1:23. Lisäksi tiloille 1:23 ja 1:27 myönnetyistä rakennusluvista käy ilmi, että tilat 1:23 ja 1:27 muodostavat yhdessä yhden rakennuspaikan. Edellytyksiä osoittaa kumpikin tila omana rakennuspaikkanaan ei ole. Naapuritilalle 1:36 osoitettu rakennuspaikka on osoitettava kyseiselle tilalle, koska tila on tarkoitettu rakennuspaikaksi. Rakennuspaikka lisäksi soveltuu rakentamiseen. Alueella ei ole sellaisia luonnonsuojelullisia, maisemallisia tai muita ympäristöllisiä arvoja, joita rakentaminen merkittävästi heikentäisi. Kunkin tilan osalta kaavaan on osoitettu mitoitusperiaatteiden mukainen määrä rakennuspaikkoja. Olemassa olevat rakennuslupien mukaiset rakennuspaikat muodostavat edelleen rakennuspaikan. Tällöin on tutkittu rakennuslupatilanne ja mm. em. tavoin onko joku tila hankittu lisämaana olemassa olevaan rakennuspaikkaan vai muodostavatko tilat erilliset rakennuspaikat. Uudet rantarakennuspaikat perustuvat mitoitusperiaatteisiin siten, että rakennusoikeutta muodostuu emätiloittain muunnetunrantaviivan pituudesta. Emätiloja ovat vuoden 1959 mukaiset tilat. Mikäli tilalla on muunnettuarantaviivaa paljon ja emätilasta ei ole lohkottu rakennuspaikkoja tai sille ei ole rakennettu rakennuspaikkoja, on emätilalla jäljellä olevaa rantarakennusoikeutta. Mitä enemmän muunnettuarantaviivaa suhteessa muodostettuihin rakennuspaikkoihin on, sitä enemmän on myös jäljellä olevaa rakennusoikeutta. Emätilan jäljellä oleva rakennusoikeus sijoitetaan kaavaan ensisijaisesti niille tiloille, jotka ovat selvästä muodostettu rakennuspaikoiksi. Lisäksi huomioidaan, että vapaat yhtenäiset rantaviivat jäävät mahdollisimman pitkiksi osuuksiksi. Lisäksi huomioidaan, että ei merkittävästi heikennetä erityisiä luonto-, maisema ja kulttuuriympäristöllisiä arvoja. Osayleiskaavan suunnitteluperiaatteiden mukaan rakennusoikeutta voidaan tarvittaessa siirtää myös saman maanomistajan omistuksessa olevalta tilalta toiselle. Tila 1:23 kuuluu emätilaan 1:11, jolla ei ole jäljellä olevaa rantarakennusoikeutta, mutta kylä- (1) ja hajarakennusoikeutta (4). Lisäksi ko. emätilan Etelä-puolella oleva emätila (1:9) kuuluu samoille maanomistajille, jonka jäljellä oleva rantarakennusoikeus oikeuttaa kahteen rantarakennuspaikkaan, kahdeksaan hajarakennuspaikkaan ja kahteen kylärakennuspaikkaan. Yhteensä kyseisen maanomistajan emätiloilla jäljellä on siis 2 rantarakennuspaikkaa, 12 hajarakennuspaikkaa ja 3 kylärakennuspaikkaa. Tila on 1:36 (laskelmassa 1:31-02) on muodostettu rakennuspaikaksi, joten sille on osoitettu

41 ID:17 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus rakennuspaikka tähän perustuen. Tilan 1:32 rakennuspaikat perustuvat em. kahteen rantarakennusoikeuteen. Ne on lisäksi osoitettu siten, että yhtenäistä vapaata rantaviivaa jää mahdollisimman paljon. Rakennuspaikat eivät myöskään merkittävästi heikenne erityisiä ympäristöarvoja. Saman maanomistajan omistamille kiinteistöille 1:30 ja 1:26 on lisäksi osoitettu kaksi muuta uutta rantarakennuspaikkaa. Nämä perustuvat siihen, että Söderbystä muodostuvaa kuivanmaan rakennusoikeutta ei ole Fladanin luontoarvojen ja kulttuurimaisemallisten arvojen johdosta voitu osoittaa Söderbyn kylään siten, että se ei hajauttaisi kylärakennetta. Tällöin on poikkeuksellisesti sovellettu sääntöä, jossa 3 kuivanmaan rakennuspaikkaa on voitu muuttaa yhdeksi rantarakennuspaikaksi. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. För det första Fastigheterna Västan I (1:23) och Västan II (1:27) ska inte sammanslås. Byggplatsens strandlinje på fastigheten Västan I får inte minskas. Ingen byggplats bör anvisas på fastigheten Västis 1:36. För det andra Fastigheterna Västan I (1:23) och Västan II (1:27) ska inte sammanslås. Byggplatsens strandlinje på fastigheten Västan I får inte minskas utan fastigheten bör ges en byggplats till. Byggplatser som har planerats i planen ska inte flyttas till eller anvisas på platsen söder om ovannämnda fastigheter. Motiveringar: Fastigheterna har varit separata i 30 år och det finns fritidsbostäder på dem båda. Det är oskäligt att ta bort en befintlig byggplats. Den anvisade nya byggplatsen för fritidshus lämpar sig inte att bebyggas på grund av unikt sten- och klipplandskap. Dessutom lämpar sig platsen inte för byggnation. På det här strandavsnittet har strandbyggrätten enligt dimensioneringsprinciperna överskridits och därför går det inte att en bybyggrätt flyttas till stranden. I stället för att förkorta strandlinjens längd borde en ny byggplats anvisas på fastigheten Västan I, eftersom fastigheten har återstående byggrätt. Den nya byggrätten ska placeras på anmärkarens fastighet, eftersom alla nya byggplatser har getts till grannfastigheternas ägare som är av samma släkt. Byggplatsen kan dessutom placeras på en plats längre bort, där den stör mindre. På området finns därtill snokar och ett djupt område där det fiskas lax. Vid styckningsförrättningen (49:394, registrerad ), där fastigheten 1:27 bildades, konstaterades att fastigheten 1:27 bröts ut som tilläggsmark för fastigheten 1:23. Dessutom framgår det av byggloven för fastigheterna 1:23 och 1:27 att fastigheterna 1:23 och 1:27 tillsammans bildar en byggplats. Det finns inga förutsättningar för att båda fastigheternas ska anvisas som separata byggplatser. Den byggplats som är anvisad på grannfastigheten 1:36 måste anvisas på ifrågavarande fastighet, eftersom fastigheten är avsedd som byggplats. Dessutom är byggplatsen lämplig för att bebyggas. På området finns inga sådana naturskydds-, landskaps- eller andra miljövärden som byggandet påtagligt kunde försämra. För varje fastighet har det i planen anvisats ett sådant antal byggplatser som dimensioneringsprinciperna anger. De befintliga byggplatserna enligt byggloven utgör fortfarande en byggplats. Då har bygglovssituationen undersökts och det har bl.a. utretts på ovan beskrivet sätt om någon fastighet har skaffats som tilläggsmark till en befintlig byggplats eller om fastigheterna utgör separata byggplatser. De nya strandbyggplatserna är baserade på dimensioneringsprinciperna på så sätt att byggrätt uppkommer per stamfastighet enligt den omvandlade strandlinjens längd. Stamfastigheterna är de fastigheter som fanns Om en fastighet har mycket omvandlad strandlinje och inga byggplatser har brutits ut från stamfastigheten eller om det inte finns några bebyggda byggplatser på fastigheten, har stamfastigheten återstående strandbyggrätt. Ju mer omvandlad strandlinje i förhållande till antalet skapade byggplatser, desto mera byggrätt finns kvar. En stamfastighets återstående byggrätt placeras i planen i första hand på de fastigheter som tydligt har gjorts till byggplatser. Dessutom beaktas att de fria, sammanhängande strandlinjerna ska bli så långa som möjligt. Därtill ska det beaktas att inga särskilda natur-, landskaps- och kulturmiljövärden påtagligt försämras. Enligt delgeneralplanens planeringsprinciper kan byggrätt vid behov också flyttas från en av markägarens fastigheter till en annan i dennes ägo. Fastigheten 1:23 hör till stamfastigheten 1:11, som inte har någon återstående strandbyggrätt men by- (1) och glesbygdsbyggrätt (4). Stamfastigheten (1:9) söder om den aktuella stamfastigheten hör till samma markägare, vars återstående strandbyggrätt berättigar till två strandbyggplatser, åtta glesbygdsbyggplatser och två bybyggplatser. Ifrågavarande markägares stamfastigheter har alltså totalt 2 strandbyggplatser, 12 glesbygdsbyggplatser och 3 bybyggplatser kvar. Fastigheten 1:36 (i beräkningen 1:31-02) har skapats som byggplats, vilket utgör motivering för att den har anvisats en byggplats. Byggplatserna på fastigheten 1:32 är baserade på ovannämnda två strandbyggrätter. De har dessutom anvisats så att det blir kvar så mycket sammanhängande fri strandlinje som möjligt. Byggplatserna försämrar inte heller påtagligt några särskilda miljövärden. För samma markägares fastigheter 1:30 och 1:26 har dessutom två andra nya strandbyggplatser anvisats. De är baserade på att den byggrätt som uppkommer på torra land i Söderby inte kan anvisas i Söderby på grund av Fladans naturvärden och kulturlandskapsvärden på ett sådant sätt att det inte skulle sprida ut bystrukturen. Därför har man undantagsvis tillämpat regeln om att 3 byggplatser på torra land kan sammanslås till en strandbyggplats.

42 ID:17 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

43 ID:18 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: HERRSKÄR ( ) Kyllä (*) Ei ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Vaadimme että tontin 2:136 länsiosaa merkitään MY-5 -alueeksi. MY-4 ja MY-5 merkinnät perustuvat laadittuun luonto- ja maisemaselvitykseen. MY-4 -alueilla on erityisiä lajistollisia arvoja, joiden säilyminen edellyttää omaa merkintäänsä, joka turvaa nämä erityisarvot. MY-5 alueilal on erityisiä maisemallisia arvoja, joiden säilyminen edellyttää kaavaehdotuksen mukaista määräystä. Tällaiset aluet ovat saaria, kapeita niemiä, kallioisia rantoja yms. Muilla tavanomaisilla ranta-alueilla, joilla ei ole erityisiä arvoja tai virkistyksellisiä paineita on käytetty merkintää M. Aluevarausmerkintöjen lisäksi on luonto- ja maisemaselvitykseen perustuen osoitettu laajempia luonnonmaisema-alueita, jotka ovat jo ennestään joko maakuntakaavan mukaisia alueita tai muutoin eriyisiä saaristomaiseman kannalta. Kaavassa osoitettu luonnonmaisema-alue tekee puiden kaatamisen Herrkärissä luvanvaraiseksi kaavaehdotuksessa esityn määräyksen perusteella: 'Alue, jolla on säilytettäviä ympäristöarvoja (pystyrasteri). Alueen pääkäyttötarkoituksen mukainen toiminta on sopeutettava alueen maisemallisiin, luonnonsuojelullisiin ja kulttuurihistoriallisiin arvoihin. Alueen maisemakuvaa ei saa turmella. Alueella ei saa kaataa puita tai suorittaa muuta maisemaa muuttavaa toimenpidettä ilman maankäyttö ja rakennuslain 128 :n mukaista lupaa.' Kaavan mukaisen ratkaisun on nimenomaan tarkoitus turvata saarten luonnonmaisema-arvojen säilyminen. Esimerkiksi avohakkuu tilan 2:136 länsiosassa ei ole kaavaratkaisun mukainen toimenpide. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. Vi kräver att västra delen av tomten 2:136 märks ut som MY-5-område. Beteckningarna MY-4 och MY-5 är baserade på den natur- och landskapsutredning som gjorts. MY-4-områdena har särskilda värden i fråga om artförekomst och för att de ska bevaras krävs en egen beteckning som tryggar dessa särskilda värden. MY-5-områdena har särskilda landskapsvärden och för att de ska bevaras krävs en bestämmelse enligt det som anges i planförslaget. Sådana områden är holmar, smala uddar, stränder med klippor m.m. På andra vanliga strandområden, som inte har några särskilda värden eller något behov av rekreationsanvändning, har beteckningen M använts. Utöver beteckningarna för områdesreservering har det på basis av natur- och landskapsutredningarna anvisats större naturlandskapsområden, som sedan tidigare är antingen områden som anges i landskapsplanen eller annars områden som är speciella med tanke på skärgårdslandskapet. Naturlandskapsområdet som är utritat i planen innebär att det krävs tillstånd för att fälla träd på Herrskär enligt bestämmelsen i planförslaget: Område med miljövärden som ska bevaras (vertikalt raster). Verksamheten enligt områdets främsta användningsändamål ska anpassas till områdets landskapsvärden, naturskyddsvärden och kulturhistoriska värden. Områdets landskapsbild får inte förstöras. I området får inte träd fällas eller vidtas andra åtgärder som ändrar landskapet utan tillstånd enligt markanvändnings- och bygglagen 128. Avsikten med den här lösningen i planen är att se till att holmarnas naturlandskapsvärden bevaras. Till exempel kalhygge i västra delen av fastigheten 2:136 är inte en åtgärd som motsvarar planlösningen.

44 ID:18 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

45 ID:19 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: RÖDHOLM ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Saaressa olevat talot rakennettu jo 1800-luvulla ja ovat huomattavasti kookkaammat yhteensä kuin 60 neliötä (talomme on n. 120 neliötä ja sivurakennuksia on yhteensä 5). Miksi merkitty RA-18 eikä RA-11 kuten muut pienemmät tontit ympäristössä? Missä vaiheessa tämä on muuttunut loma-asunnoksi eli rantakaavaehdotuksessa RA-18. Miksei AT-4, kuten naapurimme vastarannalla? Miten saan venepaikkaoikeuden lähirantaan? Nyt lähin venepaikkaoikeuden Tirmossa minne pitkä merimatka. Tiehän tulee meille vastarannalle 100 m päähän. Rakennuspaikan rakennusoikeus määräytyy sen mukaan millä saaristovyöhykkeellä ja minkäkokoisella saarella rakennuspaikka sijaitsee. Taulukko on esitetty kaavaselostuksessa. Taulukossa esitetystä kaavamerkinnästä ja rakentamisen määrästä voidaan perustellusti poiketa joko ylös- tai alaspäin, jos rakennuspaikan olosuhteet esim. peitteisyys, korkeustaso, sijainti ja näkyvyys maisemassa antavat siihen mahdollisuuden. Mikäli loma-asutuskäyttöön muuttunut rakennuspaikka sijoittuu saaren pääkyliin Tulllandet, Vähä-Pellinki, Österby tai Söderby vanhan asutuksen joukkoon, on se osoitettu kyläalueeksi (AT-4, AT-4/s tai AT-6/s). Kun taas yksittäiset loma-asuntokäyttöön siirtyneet vanhat rakennuspaikat pääsaaren alueella on osoitettu RA-11 merkinnällä. Rakennuspaikkaa ei muuteta AT-4 rakennuspaikaksi. Tässä tapauksessa on kysymys vanhasta asuinpaikasta, joka on siirtynyt loma-asuntokäyttöön. Rakennuspaikan merkinnät puuttuvat rakennus- ja huoneistorekisteristä, mutta verohallinnon rekisterissä rakennuspaikka on katsottu lomarakennuspaikaksi. Rakennuspaikkaa on käytetty loma-asumiseen. Rödholmen niminen saari on kooltaan vain 1,6 ha, mutta rakennuspaikka sijoittuu saaren suojaiselle puolelle lähelle Pellingin pääsaaarta. Rakennuspaikan merkintä muutetaan merkinnäksi RA-11/s. Lisäksi rakennuspaikkaa koskee yleinen määräys, jonka perusteella yleiskaavan rakennusoikeutta koskevien määräysten estämättä saadaan olemassa olevaa rakennusta peruskorjata ja tuhoutunut rakennus korvata uudella vastaavalla rakennuksella. Muistutuksen johdosta muutetaan yleiskaavaehdotusta edellä kuvatulla tavalla. Tehty muutos on olosuhteet huomioon ottaen vähäinen. Kaavaan ei osoiteta yksittäistä rakennuspaikkaa varten kulkuyhteyttä kyseiseen saareen. Venepaikkaoikeutta voi tiedustella kiinteistöjen omistajilta ja määrittää se kaavasta riippumatta maanmittauslaitoksen kiinteistötoimituksessa. Husen på ön byggdes redan på 1800-talet och är sammanlagt betydligt större än 60 m2 (vårt hus är ca 120 m2 och det finns totalt 5 sidobyggnader). Varför är beteckningen RA-18 och inte RA-11 liksom många av de mindre tomterna i omgivningen? I vilket skede har den här ändrats till fritidsbostad, alltså RA-18 i förslaget till strandplan. Varför inte AT-4 liksom för vår granne på den motsatta stranden? Hur får jag rätt till en båtplats vid den närbelägna stranden? Nu finns närmaste rätt till båtplats i Tirmo dit det är en lång sjöresa. Vägen kommer ju till den motsatta stranden på 100 m avstånd från oss. Byggplatsens byggrätt bestäms enligt inom vilken skärgårdszon och på hur stor ö byggplatsen är belägen. En tabell över

46 ID:19 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus detta finns i planbeskrivningen. Det går att av motiverade skäl avvika från tabellens planbeteckning och byggnadsmängd, antingen uppåt eller nedåt, om förhållandena på byggplatsen, t.ex. skymmande växtlighet, höjdnivå, läge och synlighet i landskapet möjliggör detta. Om en byggplats som ändrats till att användas som fritidsbostad är belägen i någon av huvudbyarna Tulllandet, Lillpellinge, Österby eller Söderby bland gammal bosättning har den anvisats som byområde (AT-4, AT-4/s eller AT-6/s). Enstaka gamla byggplatser som har börjat användas som fritidsbostäder på huvudöns område har fått beteckningen RA-11. Byggplatsen ändras inte till en AT-4-byggplats. I det här fallet är det fråga om en gammal bostadsplats som numera används som fritidsbostad. Byggplatsens beteckningar saknas i byggnads- och lägenhetsregistret, men i skatteförvaltningens register har byggplatsen ansetts vara en fritidsbyggnadsplats. Byggplatsen har använts för fritidsboende. Rödholmen omfattar endast 1,6 ha, men byggplatsen ligger på holmens läsida nära Pellinge huvudö. Byggplatsens beteckning ändras till RA-11/s. För byggplatsen gäller dessutom den allmänna bestämmelsen som anger att oberoende av bestämmelserna om byggplatsens byggrätt får en befintlig byggnad totalrenoveras och en förstörd byggnad ersättas med en ny motsvarande byggnad. På grund av anmärkningen ändras förslaget till generalplan på ovan beskrivet sätt. Ändringen är med beaktande av förhållandena liten. I planen anvisas inte trafikförbindelse till den aktuella holmen för en enskild byggplats. Rätt till båtplats kan man höra sig för om med fastigheternas ägare och fastställa den oberoende av planen genom Lantmäteriverkets fastighetsförrättning.

47 ID:20 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: HÖGHOLM ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Glosholmenin virkistyskäytön tuoman haitan takia Högholmenin kiinteistön sauna- ja uimapaikat pitää järjestää uudelleen. Sen takia rakennuspaikat pitää laajentaa liitekartan mukaisesti. Mihin selvityksiin perustuu maisemallisesti arvokkaat alueet (ma/p). Määräyksessä mainitaan, että alueet ovat paikallisesti arvokkaita, mutta toisaalta mainitaan myös maakunnallisuus. Maanomistaja on kaavaluonnosvaiheessa toivonut samalla tavoin rakennuspaikan laajentamista saaren itärannalla pohjoiseen. Rakennuspaikan rajaus tutkittiin tällöin maastokäynnillä. Tämän perusteella todettiin, että rakennuspaikkaa ei ole tarkoituksenmukaista laajentaa pohjoiseen, koska maaston korkeusasema nousee pohjoisessa merkittävästi ja rakentaminen ei sovellu kyseiseen paikkaan korkealle. Kaavaehdotusta kuitenkin muutetaan lounaisrannan osalta kaavaluonnoksen mukaiseksi eli laajennetaan rakennuspaikkaa länsipuolella. Tehtävä tarkennus on vähäinen. Maisemallisesti arvokkaat alueet (ma/p) perustuvat kaavatyötä varten vuonna 2008 laadittuun 'Pellingin saariston kulttuuriympäristöselvitykseen', jossa rajausta on perusteltu seuraavasti: 'Kungshamnin luonnonkauniin suojasataman historiallinen arvo liittyy sen tavoitettavuuteen, käytettävyyteen suojasatamana. Nykyään kapeikon rannoilla on melko tiheä ranta-asutus. Rannoilla ei ole kiinteitä historiallisia rakennelmia tai rakennuksia, jotka viittaisivat merenkäyntiin. Kungshamn - kiinteistön paikalla sijainneesta kalastajatorpasta on jäljellä vaiheittain rakennettu asuinrakennus sekä muutamia torpanaikaisia talousrakennuksia. Huvilarakennuksella on poikkeuksellisen vaikuttava maisemallinen sijainti ja se on yksi Pellingin seudun vanhimmista kesähuviloista.' Maakunnallista merkittävyyttä omaavat maisema-alueet ma/m on tarkistettu vastaamaan kaavoitustyön aikana valmistunutta Uudenmaan liiton luokitusta (Uudenmaan kulttuuriympäristön julkaisu, Uudenmaan liitto E ). Maisemallisesti arvokkaan alueen ( ma / p) määräystekstiin jäänyt virheellinen sanamuoto muutetaan muotoon. Alueella ei saa rakentaa eikä suorittaa muita toimenpiteitä siten, että heikennetään paikallisesti merkittävän kulttuurihistoriallisen ympäristön arvoja (MRL 41 2). Ruotsinkielinen määräys oli oikein. Tehtävä tarkistus on vähäinen. På grund av olägenheterna av att Glosholmen används för rekreation måste platserna för bastu och simning på fastigheten Högholmen ordnas om. Därför bör byggplatserna förstoras enligt bilagekartan. Vilka utredningar ligger till grund för de landskapsmässigt värdefulla områdena (ma/p). I bestämmelsen står det att områdena är lokalt värdefulla, men å andra sidan nämns också landskapsnivå. I planutkastskedet önskade markägaren på samma sätt som nu att byggplatsen ska förstoras på östra stranden av holmen mot norr. Byggplatsens avgränsning undersöktes då på plats i terrängen. Då konstaterades att det inte är ändamålsenligt att förstora byggplatsen norrut, eftersom terrängen stiger betydligt i norr och det inte är lämpligt att bygga där på högre höjd. Planförslaget ändras dock beträffande den sydvästra stranden i enlighet med planutkastet, vilket innebär att byggplatsen

48 ID:20 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus förstoras västerut. Den här justeringen är liten. Områdena med värdefullt landskap (ma/p) är baserade på Kulturmiljöutredning för Pellinge skärgård som gjordes för planarbetet Där är avgränsningen motiverad på följande sätt: Kungshamns natursköna skyddshamns historiska värde ansluter till dess tillgänglighet och användbarhet som skyddshamn. I dag finns det rätt så tät strandbosättning på det smala sundets stränder. På stränderna finns inga permanenta historiska konstruktioner eller byggnader med anknytning till sjöfart. Ett etappvis byggt bostadshus samt några ekonomibyggnader från tiden som torp finns kvar på lägenheten Kungshamn. Villan har ett exceptionellt imponerande läge i landskapet och den är en av Pellingetraktens äldsta sommarvillor. De landskapsområden som är betydelsefulla på landskapsnivå, ma/m, har justerats för att motsvara Nylands förbunds klassificering (Nylands förbunds publikation om kulturmiljöer i Nyland, E ), som har blivit färdig under planläggningsarbetets gång. Den felaktiga ordalydelsen, som hade blivit kvar i bestämmelsen om landskapsmässigt värdefullt område (ma/p), ändras på följande sätt: På området får inte byggas eller vidtas andra åtgärder som försämrar den lokalt värdefulla kulturhistoriska miljöns värden (MBL 41 2). Den svenskspråkiga bestämmelsen var korrekt formulerad. Den här justeringen är liten.

49 ID:21 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: Arvids ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Tilaa 12:88 ei ole kartassa. Haemme tilalle 12:88 rakennusoikeutta lomarakennukselle Brändholmarna:an tai vaihtoehtoisesti Delholmen:iin. Tila 12:88 on lohkottu kaavaprosessin aikana. Tämän johdosta sitä ei näy karttapalautejärjestelmässä, jolla muistutus oli mahdollista jättää sähköisenä. Tila näkyy kuitenkin virallisella kaupunkikehityslautakunnan hyväksymällä kaavaehdotuskartalla ja Povoon kaupungin internet-palvelussa nähtävillä olleella kaavakartalla. Tila 12:88 kuuluu emätilaan, jonka käytetty rantarakennusoikeus on 4 rakennuspaikkaa. Emätilalta 12:29 on muodostunut rantarakennusoikeutta 1,94 rakennuspaikkaa, joten emätilan jäljellä oleva rantarakennusoikeus on -2,06. Kyseisen emätilan 12:29 mitoitusperiaatteiden mukainen rantarakennusoikeus on käytetty eikä tilalle tämän johdosta voida yleiskaavalla osoittaa uusia rantarakennuspaikkoja. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. Fastigheten 12:88 finns inte på kartan. För fastigheten 12:88 ansöker vi om byggrätt för en fritidsbyggnad på Brändholmarna eller alternativt Delholmen. Fastigheten 12:88 har brutits ut under planprocessens gång. Därför syns den inte i kartresponssystemet där det gick att lämna in anmärkningar elektroniskt. Fastigheten syns dock på den officiella planförslagskartan som stadsutvecklingsnämnden godkände och på plankartan som funnits på Borgå stads webbtjänst. Fastigheten 12:88 hör till en stamfastighet vars använda strandbyggrätt är 4 byggplatser. Stamfastigheten 12:29 har gett upphov till strandbyggrätt på 1,94 byggplatser, så stamfastighetens återstående strandbyggrätt är -2,06. Enligt dimensioneringsprinciperna har den strandbyggrätt som har sitt ursprung i stamfastigheten 12:29 använts och därför kan fastigheten inte ges några nya strandbyggplatser i generalplanen. Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

50 ID:22 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: SILVERVIKEN ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Tilalle osoitettua RA-11 -aluetta laajennetaan koilliseen viereisen tilan puolelle, liitteen piirrustuksen mukaisesti mahdollistaen veneidensäilytystilojen rakentaminen. Lisäksi tulee osoittaa uusi sisämaan rakennuspaikka, joka mahdollistuu kun tiloja 6:209 ja 6:231 käsitellään yhtenä kokonaisuutena. Molemmat tiloista kuuluvat sellaiseen emätilakokonaisuuteen, jonka mitoitusperiaatteiden mukainen rantarakennusoikeus on käytetty. Kyseisen omistajan alueelta muodostuva hajarakennusoikeus kuluu rakennusoikeuden ylitykseen, joten jäljellä olevaa hajarakennusoikeutta ei ole. Kyseinen rakennuspaikka on jo kaavaehdotuksessa piirretty poikkeuksellisen laajana yli 1,1 hehtaarin kokoisena. Tämän johdota perusteita rakennuspaikan laajentamiselle ei ole olemassa. Rakennuspaikan sisällä on alueita, jonne rakentaminen on mahdollista sijoittaa. Rakennuspaikan rajaukseen on mahdollista tehdä vähäinen tarkistus, joka mahdollistaa talousrakennuksen rakentamisen varastoalueena käytettävälle tasanteelle. Mikäli tiloja 6:209 ja 6:231 käsiteltäisiin yhtenä kokonaisuutena ei se muuttaisi tilannetta rakennusoikeuden määrän suhteen. Tämä siksi, että tilat sijaitsevat pääosin rantavyöhykkeellä. Ainoastaan noin 0,8 ha tilojen alueesta on haja-asutusvyöhykkeellä. Kun haja-asutusalueelta muodostuu rakennusoikeutta 1 rakennuspaikka/5 hehtaaria, ei pinta-ala muodosta rakennusoikeutta riittävästi. Muutoinkin emätilalla on jäljellä olevaa rakennusoikeutta ainoastaan kyläalueelta muodostuen. Kumpikaan tiloista ei sijaitse myöskään kylälueella. Vaikka tiloja 6:201 ja 6:231 käsiteltäisiin yhtenä kokonaisuutena ei uusia rakennuspaikkoja voitaisi osoittaa. Muistutuksen johdosta muutetaan yleiskaavaehdotusta siten, että RA-11 rajaan tehdään vähäinen tarkennus. Tehtävä muutos on vähäinen. Det på fastigheten anvisade RA-11-området förstoras mot nordost in på fastigheten bredvid enligt bifogade ritning för att det ska gå att bygga utrymmen för båtförvarning. Dessutom bör en ny byggplats i inlandet anvisas. Den möjliggörs då fastigheterna 6:209 och 6:231 behandlas som en helhet. Båda fastigheterna hör till en sådan stamfastighetshelhet vars strandbyggrätt enligt dimensioneringsprinciperna har utnyttjats. Byggrätten i glesbygdszonen som räknats ut för stomfastigheten i fråga har överskridits, så det finns ingen byggrätt kvar i glesbygdszonen. Ifrågavarande byggplats har redan i planförslaget ritats ovanligt stor, över 1,1 hektar. Därför finns det inga förutsättningar för att förstora byggplatsen. Inom byggplatsen finns det områden där det går att placera byggnation. Det går att göra en liten justering av byggplatsens avgränsning för att det ska gå att bygga en ekonomibyggnad på det plana området som ska användas som lagerområde. Om fastigheterna 6:209 och 6:231 behandlades som en helhet skulle situationen ändå inte förändras beträffande mängden byggrätt. Det här beror på att fastigheterna ligger huvudsakligen i strandzonen. Endast cirka 0,8 ha av fastigheternas areal ligger inom glesbygdszonen. Då den byggrätt som uppkommer på glesbygdsområde är 1 byggplats/5 hektar ger arealen inte upphov till tillräckligt stor byggrätt. Även i övrigt har stamfastigheten återstående byggrätt endast baserad på byområdet. Ingendera fastigheten är heller belägen på byområde. Även om fastigheterna 6:201 och 6:231 behandlades som en helhet

51 ID:22 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus skulle inga nya byggplatser ändå kunna ges. Med anledning av anmärkningen ändras förslaget till generalplan så att en liten justering görs vid avgränsningen av RA-11-området. Den här ändringen är liten.

52 ID:23 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: GRANHOLM ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Saarelle tulisi myöntää kaksi rakennuslupaa (RA-17) niin, että asuintalot olisivat mahdollisimman lähellä toisiaan. Esim. viereisessä Granholmenissa joka on samankokoinen on 2 erillistä rakennuspaikkaa. Toissijaisesti rakennuspaikan rakennusoikeutta tulisi kasvattaa siten, että kahden päärakennuksen rakentaminen olisi mahdollista tai rakennusoikeutta osoitettaisiin enemmän. Esim. Ledesholmarna saaren rakennuspaikat on merkitty RA-16 -merkinnällä. Muistuttaja on lisäksi täydentänyt muistutustaan syksyllä Täydennyksessä on tuotu esiin vertailua vastaavan kokoisten muiden saarten merkintöihin, olemassa olevien rakennusten sijoittuminen erilleen siten, että kyseessä on selvästi 2 erillistä rakennuspaikkaa. Lisäksi on tarkennettu kartoin nykyisten rakennusten sijoittuminen, rakennuslupatilanne sekä suunnitelma saaren jakamisesta. Saareen on voimassa olevan rakennuslupatilanteen perusteella osoitettu yksi olemassa oleva rakennuspaikka. Rakennuspaikka muodostuu kaikissa myönnetyissä rakennusluvissa (10/1981, 363/1984 ja 6/1994) Styningsholmarna -saariryhmän isoimmasta saaresta. Perusteita kahteen erilliseen rakennuspaikkaan ei ole olemassa. Kyseinen tila kuuluu emätilakokonaisuuteen, jolta muodostuu rantarakennusoikeutta 0,53 rakennuspaikkaa ja emätilalle on rakennettu 3 erillistä rantarakennuspaikkaa. Näin ollen jäljellä olevaa rantarakennusoikeutta ei ole. Tilalle ei näin ollen voida osoittaa uusia rakennuspaikkoja. Viereinen Granholmenin saari kuuluu samaan emätilakokonaisuuteen kuin Styningsholmarna. Granholmeninen kaksi olemassa olevaa rakennuspaikkaa perustuu myös saaren rakentamistilanteen toteamiseen (rakennusluvat /70 ja 73/1990). Uusimman lomarakennuksen rakennuslupa (73/1990) on myönnetty tilan 1:78 määralalle, vaikkakaan tilaa ei ole rakennusluvan myöntämisen jälkeen lohottu kahdeksi tilaksi. Osayleiskaavan ratkaisu ottaa maanomistajien tasapuolisen kohtelun huomioon. Styningsholmarna saariryhmän suurimman saaren pinta-ala on noin 2,6 ha ja saari sijaitsee ulkosaaristossa. Kaavan periaatteiden mukaisesti tällaisten saarten rakennuspaikat on osoitettu RA-17 -merkinnällä kuten kaavaehdotuksessa. Kaavan periaatteissa on mainittu, että tästä periaatteesta voidaan poiketa mikäli alueen olosuhteet antavat tähän mahdollisuuden. Tässä tapauksessa saaren rannat ovat avokallioiset ja saari on peruskartalta tutkittuna vain noin 0,8 ha alueelta korkeammalla kuin tasolla + 2,5 m. Peitteistä aluetta saarella on vain noin 1 ha. Saaren olosuhteet vastaava selkeästi ulkosaariston olosuhteita eikä perusteita merkinnän muuttamiselle ole. Ledesholmanrna on kooltaan noin 3,7 ha sijaiten myös ulkosaaristossa. Ledesholmarnan rakennuspaikka oli kaavaluonnoksessa RA-17 merkinnällä, mutta muutettiin RA-16 -merkinnäksi, koska alueen saaret ovat hyvin lähellä toisiaan eivätkä erotu yksittäsinä saaristomaisemassa. Ledesholmarna saariryhmän isoin saari on kauttaaltaan puuston peittämä ja rakentamiseen sopiva. Merkintä RA-17 vastaa hyvin saaren olosuhteita. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. Det borde beviljas två bygglov (RA-17) på holmen så att bostadshusen placeras så nära varandra som möjligt. Till exempel på Granholmen, som ligger intill och är lika stor, finns 2 separata byggplatser. I andra hand borde byggplatsens byggrätt ökas så att det går att bygga två huvudbyggnader eller så att mera byggrätt anvisas. T.ex. byggplatserna på Ledesholmarna är utmärkta med beteckningen RA-16. Anmärkaren har dessutom kompletterat sin anmärkning hösten I kompletteringen gjordes en jämförelse med beteckningarna på andra holmar av motsvarande storlek, de befintliga byggnadernas placering separat så att det tydligt är

53 ID:23 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus fråga om 2 skilda byggplatser. Dessutom har man med hjälp av kartor preciserat de nuvarande byggnadernas läge, bygglovssituationen samt en plan för hur holmen kan delas. På holmen har enligt gällande bygglovssituation en befintlig byggplats anvisats. Byggplatsen består i alla beviljade bygglov (10/1981, 363/1984 och 6/1994) av den största holmen i gruppen Styningsholmarna. Det finns ingen grund för två separata byggplatser. Ifrågavarande fastighet hör till en stamfastighetshelhet som ger upphov till strandbyggrätt på 0,53 byggplatser och på stamfastigheten har 3 separata strandbyggplatser bebyggts. Det innebär att det inte finns någon återstående strandbyggrätt. Därför kan fastigheten inte ges några nya byggplatser. Granholmen, som finns intill, hör till samma stamfastighetshelhet som Styningsholmarna. De två befintliga byggplatserna på Granholmen är också baserade på ett konstaterande av byggnadssituationen på holmen (bygglov /70 och 73/1990). Bygglov för den nyaste fritidsbyggnaden (73/1990) beviljades för ett outbrutet område på fastigheten 1:78, fastän fastigheten inte har styckats till två fastigheter efter att bygglov beviljats. Lösningen i delgeneralplanen beaktar jämlik behandling av markägarna. Den största holmen av Styningsholmarna har en areal på cirka 2,6 ha och den ligger i yttre skärgården. Enligt planens principer har byggplatserna på sådana holmar getts beteckningen RA-17 liksom i planförslaget. I planens principer nämns att det går att avvika från den här principen, om områdets förhållanden ger möjlighet till detta. I det här fallet har holmens stränder kala klippor och på basis av grundkartan ligger endast cirka 0,8 ha av området på en höjdnivå över +2,5 m. Endast cirka 1 ha av holmen är skogbevuxen. Holmens förhållanden motsvarar tydligt förhållandena i yttre skärgården och det finns ingen grund för att ändra beteckningen. Ledesholmarnas areal är cirka 3,7 ha och ligger också i yttre skärgården. Byggplatsen på Ledesholmarna hade i planutkastet beteckningen RA-17, men den ändrades till RA-16, eftersom områdets holmar ligger mycket nära varandra och inte urskiljs som separata holmar i skärgårdslandskapet. Den största holmen bland Ledesholmarna är helt trädbevuxen och lämpar sig att bebyggas. Beteckningen RA-17 motsvarar holmens förhållanden. Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

54 ID:24 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: FISKIS ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Kiinteistölle tulee mahdollistaa saunarakennuksen rakentaminen. Saari on jaettu kahteen osaan. Pohjoisosa on tilaa Muistutus koskee kyseistä tilaa. Tiloille 1:39 ja 1:99 on kaavaehdotuksessa osoitettu yksi RA-17 rakennuspaikkaa, jonka kaavamääräys mahdollistaa seuraavien rakennusten rakentamisen: - 1 lomarakennus 70 k-m2-1 vierasmaja 30 k-m2-1 saunarakennus 20 k-m2 - talousrakennuksia Rakennuspaikan kokonaisrakennusoikeus on enintään 120 k-m2. Kiinteistöt 1:39 ja 1:99 muodostavat yhden rakennuspaikan. Rakennusluvat on myönnetty vuonna 1983 kiinteistölle 1:39 ja lohkominen on suoritettu sen jälkeen. Se, että kiinteistö 1:39 on lohottu rakennuslupien myöntämisen jälkeen kahdeksi kiinteistöksi, ei tuo perustetta osoittaa osayleiskaavaan kahta rakennuspaikkaa. Myöskään mitoitusperusteet eivät anna mahdollisuutta osoittaa ulkosaaristossa sijaitsevalle noin 2,2 ha:n suuruiselle saarelle uudeksi laskettavaa rakennuspaikkaa tilanteessa, jossa emätila on ylittänyt rantarakennusoikeutensa kuudella rakennuspaikalla. Kaavamerkintä on oikein, maanomistajien tulee sopia keskenään miten rakennusoikeus jakaantuu tilojen kesken. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. Det bör göras möjligt att bygga en bastubyggnad på fastigheten. Holmen är delad i två delar. Den norra delen är en del av fastigheten Anmärkningen gäller denna fastighet. I planförslaget har fastigheterna 1:39 och 1:99 anvisats en RA-17-byggplats vars planbestämmelse ger möjlighet att bygga följande byggnader: - 1 fritidshus 70 m2 vy - 1 gäststuga 30 m2 vy - 1 bastubyggnad 20 m2 vy - ekonomibyggnader Byggplatsens totala byggrätt är högst 120 m2 vy.

55 ID:24 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Fastigheterna 1:39 och 1:99 bildar en byggplats. Bygglov beviljades år 1983 för fastigheten 1:39 och styckningen har gjorts efter det. Att fastigheten 1:39 har styckats till två fastigheter efter att byggloven har beviljats utgör ingen grund för att anvisa två byggplatser i delgeneralplanen. Dimensioneringsgrunderna ger inte heller möjlighet att anvisa en byggplats som ska räknas som en ny plats på en cirka 2,2 ha stor holme i den yttre skärgården i en situation där stamfastigheten har överskridit sin strandbyggrätt med sex byggplatser. Planbeteckningen är korrekt. Markägarna måste sinsemellan komma överens om hur byggrätten ska fördelas mellan fastigheterna. Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

56 ID:25 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: RÖDJAN ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Kiinteistö on kantatila, mutta kaavoittajan vastineessa todettu, että se on liian pieni rakennuspaikaksi. Tässä ei ole huomioitu että viereisellä kiinteistöllä on sama omistaja. Rakentamattoman emätilan tulee täyttää rakennuspaikan pinta-alavaatimus, mikäli siitä katsotaan muodostuvan rakennuspaikka. Emätilan 6:27 koko on 4500 m². Sama omistaja omistaa viereisen noin 4,3 ha:n suuruisen tilan 6:200, jollla sijaitsee yksi RA-11 rakennuspaikka. Emätila 6:27 sijaitsee edullisesti kylätaajamaan nähden, sen rakentaminen ei heikennä kulttuuriympäristöarvoja ja rakennuspaikka on liitetävissä vesijohtoon ja viemäriin. Tässä tapauksessa voidaan katsoa kohtuulliseksi, että emätilalle 6:27 osoitetaan uusi rakennuspaikka. 4,3 ha suuruisen naapuritilan 6:200 omistuksen voidaan katsoa kompensoivan emätilasta puuttuvat 500 m², vaikka naapuritila 6:200 kuuluu emätilakokonaisuuteen, jonka rakennusoikeus on käytetty. Ratkaisu on maanomistajan kannalta kohtuullinen eikä vaaranna kaava-alueen maanomistajien tasapuolisen kohtelun vaatimusta. Muistutuksen johdosta muutetaan yleiskaavaehdotusta siten, että tilalle 6:27 lisätään uusi AT-6 rakennuspaikka. Rajanaapurit kuullaan erikseen. Fastigheten är en stamfastighet, men i planläggarens bemötande konstaterades att den är för liten för en byggplats. Här har man inte beaktat att fastighet intill har samma ägare. En obebyggd stamfastighet måste uppfylla kraven på en byggplats areal, om man anser att den ska utgöra grund för en byggplats. Stamfastigheten 6:27 omfattar 4500 m2. Samma ägare äger fastigheten 6:200, som är belägen strax intill och omfattar cirka 4,3 ha, och där finns en RA-11-byggplats. Stamfastigheten 6:27 ligger fördelaktigt i förhållande till bytätorten, om den bebyggs kommer det inte att försämra några kulturmiljövärden och byggplatsen kan anslutas till vattenledning och avlopp. I det här fallet kan det anses skäligt att stamfastigheten 6:27 ges en ny byggplats. Att ägaren också äger grannfastigheten 6:200 med 4,3 ha mark kan anses kompensera de 500 m2 som saknas på stamfastigheten, fastän grannfastigheten 6:200 hör till en stamfastighetshelhet vars byggrätt har använts. Lösningen är skälig för markägaren och äventyrar inte kravet på jämlik behandling av planområdets markägare. Med anledning av anmärkningen ändras förslaget till generalplan så att fastigheten 6:27 ges en ny AT-6-byggplats. Rågrannarna kommer att höras separat.

57 ID:26 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: CARLSSTRAND (*) Kyllä ( ) Ei ( ) Ei koske siirtämistä Ei ole saanut edellisen vaiheen tiedotuskirjeitä. Kiinteistölle kuuluu rakennuspaikka. Lohkomistoimituksessa 1974 mainittu että on jaettu samanarvoisiin kiinteistöihin, ja muut osat on nyt merkitty rakennuspaikoiksi. Kiinteistöveroa on maksettu perintöveroarvon mukaisesti, joka oli 50'000?. Kuten Porvoon maalaiskunnan rakennuslautakunnan pöytäkirjasta käy ilmi, ei ole esteitä siihen, että kiinteistö Carlskrona II jaetaan kolmeen rakennuspaikkaan. Viittaan myös rakennuslautakunnan perusteluihin. Kyseinen emätila on kolmen nykyisen tilan kokonaisuus, joille on rakennettu 2 lomarakennusta (PEDERSÖR, CARLSSTRAND, CARLSVIK). Emätilalta muodostuu mitoitusperiaatteiden mukaista rantarakennusoikeutta 0,61 rakennuspaikkaa, joten emätilan rakennusoikeus on käytetty. Mitoitusperiaatteissa on kuitenkin mainittu, että mikäli tila on aikoinaan lohottu rakennuspaikaksi eikä kaupunki ole vastustanut rakennuspaikan lohkomista, voidaan rakennuspaikka osayleiskaavassa osoittaa mikäli se ei kohtuuttomasti vaikeuta kaavoitusta eikä maanomistajien tasapuolista kohtelua. Porvoon maalaiskunnan rakennuslautakunta on hyväksynyt emätilan 8:45 lohkomisen kolmeksi rakennuspaikaksi , jonka jälkeen tila on lohottu. Tässä tapauksessa kiinteistö sijoittuu tiiviisti ranta-asemakaavoitettujen alueiden väliin, eikä uuden rakennuspaikan osoittaminen vaikeuta kaavoitusta. Muistutuksen johdosta osayleiskaavaehdotusta muutetaan siten, että tilalle 8:74 täydennetään uusi RA-11 rakennuspaikka. Rajanaapurit kuullaan erikseen. Har inte fått några informationsbrev i föregående skede. En byggplats hör till fastigheten. I styckningsförrättningen 1974 nämndes att fastigheten delades till likvärdiga fastigheter, och de övriga delarna har nu märkts ut som byggplatser. Fastighetsskatt har betalats enligt arvsskattevärdet, som var 50'000?. Som det framgår av protokollet från Borgå landskommuns byggnadsnämnd finns det inget som hindrar att fastigheten Carlskrona II delas till tre byggplatser. Det hänvisas också till byggnadsnämndens motiveringar. Ifrågavarande stamfastighet är en helhet bestående av tre nuvarande fastigheter på vilka 2 fritidsbyggnader har byggts (PEDERSÖR, CARLSSTRAND, CARLSVIK). Stamfastigheten ger enligt dimensioneringsprinciperna upphov till en strandbyggrätt på 0,61 byggplatser, vilket innebär att fastighetens byggrätt har förbrukats. I dimensioneringsprinciperna nämns dock att om en fastighet en gång i tiden har brutits ut till en byggplats och staden inte har motsatt sig att en byggplats bryts ut, kan en byggplats anvisas i delgeneralplanen, om det inte oskäligt försvårar planläggningen eller jämlik behandling av markägarna. Borgå landskommuns byggnadsnämnd godkände att stamfastigheten 8:45 styckades till tre byggplatser, och därefter styckades fastigheten. I det här fallet är fastigheten belägen tätt mellan stranddetaljplanerade områden och en ny byggplats försvårar inte planläggningen. Med anledning av anmärkningen ändras förslaget till delgeneralplan så att fastigheten 8:74 ges en ny RA-11-byggplats. Rågrannarna kommer att höras separat.

58 ID:27 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: FÅRUDDEN ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Rakennuspaikalle tulee sallia vesikäymälän rakentaminen. Lomarakennusten vesikäymäläkielto tulisi koskea vain sellaisia kiinteistöjä, joilla ei ole tieyhteyttä, kuten nykyisessä rakennusjärjestyksessä. Silloin tyhjennysauto pääsee rakennuspaikalle. Koska tällähetkellä ei ole voimassa olevaa vesikäymäläkieltoa, on vesikäymälän rakentaminen mahdolista. Naapuritiloille on rakennettu vesikäymälät, joten kaava saattaisi maanomistajat eriarvoiseen asemaan (hallintolaki 6 ). Esteitä vesikäymälän sallimiselle ei ole, sillä rakennusluvassa voidaan määrittää muita ehtoja. Vanhojen ranta-asemakaavojen ajoilta vesikäymäläratkaisut ovat parantuneet, joten sen aikoiset vesimäymäläkiellot olivat silloin perusteltuja. Säiliöjärjestelmäkiellolle ei ole esitetty järkiperäisiä syitä. Pienjärjestelmät myös aiheuttavat päästöjä. Loka-autolla jätevedet kuljetetaan tehokkaasti käsiteltäväksi. Loka-autojen aiheuttama liikennemäärä on vähäinen, noin 1-2 kertaa vuodessa ja käyntejä voidaan yhdistää. Säiliöt ovat riskittömämpiä kuin pienpuhdistamot. Vesikäymäläkielto ei ole oikeassa suhteessa tavoiteltuun päämäärään nähden (Hallintolaki 6 ). Vesihuoltoratkaisut on tutkittu osayleiskaavan valmistelun yhteydessä perusteellisesti ja maankäytöllisin perustein. Valmistelussa on myös otettu huomioon kaupungin strategia, jonka mukaan kaupunki pyrkii aktiivisin toimin vesistöjen hyvään tilaan vähentämällä ja ehkäisemällä esim. kuormitusta mereen. Osayleiskaava-alueella toimii kaksi Porvoon saariston vesihuoltolaitos OSK:n puhdistamoa, Söderbyn ja Österbyn kylissä. Muilla alueilla käymäläjätteet ja jätevedet tulee hoidettavaksi kiinteistökohtaisin ratkaisuin. Mikäli loma-asutus sijoittuu kylien yhteydessä toimivan Porvoon saariston vesihuoltolaitos OSK:n verkoston alueelle, on vesikäymälän rakentaminen osayleiskaavassa sallittu. Saadun kokemuksen perusteella puhdistamon häiriötön toiminta edellyttää tasaista käyttöä ja tästä syystä vesihuoltolaitoksen verkostoa ei ole tarkoituksenmukaista rakentaa alueille, jossa liittyjät koostuisivat pääasiassa loma-asunnoista. Keskitetyn viemäröinnin laajentuminen kyläaluiden ulkopuolelle ei ole näköpiirissä, maasto on usein vaikeasti rakennettavaa ja etäisyydet putkilinjoille olisivat pitkiä. Kaavassa on osoitettu tieyhteyden päähän noin 170 lomarakennuspaikkaa RA-11 -merkinnällä. Nämä rakennuspaikat ovat pääosin jo rakennettuja ja sijaitsevat usein hyvin erillään toisistaan, nykyisestä kylärakenteesta ja olemassa olevasta alueen vesiosuuskunnan viemäriverkostosta. Lisäksi rakennuspaikkojen maasto on hyvin usein kallioinen ja vaikeasti rakennettavissa, jolloin todennäköisin ratkaisu vesikäymälävesien käsittelyyn olisi umpinaisen tankin rakentaminen ja säiliön loka-autotyhjennykset. Ratkaisuna se ei ole tarkoituksenmukainen ja kestävä. Markkinoilla on useita erityisesti loma-asunnoille hyvin soveltuvia muita kuin vesikäymälä ratkaisuja. Tällaisia ovat esim. kuiva- / kompostoiva käymälä, polttava / tuhkaava käymälä tai pakastava käymälä. Nykyisin käytössä olevat tekniikat mahdollistavat käymälän sijoittamisen myös asuintilojen yhteyteen. Osayleiskaavan laatimisen yhteydessä vesihuoltoratkaisut tutkitaan ja annetaan vesihuoltomääräykset osayleiskaava-alueen lähtökohdista lähtien. Tästä syystä yleiskaavamääräykset on mahdollista antaa tarkempina ja ne syrjäyttävät rakennusjärjestyksen yleispiirteisemmät määräykset. Lomarakennuksille asetettu vesikäymälän rakennuskielto turvaa ympäristöhaittojen vähentämiselle asetettuja yleiskaavan sisältövaatimuksia (MRL 39 ). RA-alueiden vesikäymäläkielto on perusteltua säilyttää kaavassa. Kaavaehdotuksen mukaista ratkaisua puoltaa myös Korkeimman hallinto-oikeuden päätös vuodelta 2005, jossa todetaan mm. seuraavaa: ''Vesikäymäläjätevesien aiheuttaman saostus- ja umpikaivojen rakentamisen ja kertyvien jätteiden kuljettaminen käsiteltäväksi katsottiin tiheästi rakennetulla yhtenäisellä loma-asuntoalueella, jolla ei ollut kunnallista vesija viemäriverkostoa, aiheuttavan rakennuspaikoilla ja tieverkossa seurauksia, jotka olisivat vastoin maankäyttö- ja rakennuslaissa ympäristöhaittojen vähentämiselle asetettuja yleiskaavan sisältövaatimuksia. Vesikäymälöiden kieltäminen yleiskaavassa oli siten ollut tarpeen, eikä kaavamääräystä ollut näissä olosuhteissa pidettävä lainvastaisena. '' (KHO ). Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta.

59 ID:27 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Det bör vara tillåtet att bygga vattentoalett på byggplatsen. Förbudet mot vattentoalett i fritidsbyggnaderna borde gälla endast sådana fastigheter som inte har vägförbindelse, liksom i den nuvarande byggnadsordningen. Om vägförbindelse finns kan en tömningsbil nå byggplatsen. Eftersom det för närvarande inte finns något gällande förbud mot vattentoaletter är det möjligt att bygga vattentoalett. På grannfastigheterna har vattentoalett byggts, så planen medför att markägarna hamnar i ojämlik ställning (förvaltningslagen 6 ). Det finns inga hinder för att tillåta vattentoalett, eftersom det går att ange andra villkor i bygglovet. Lösningarna för vattentoaletter har förbättrats sedan de gamla stranddetaljplanernas tid, då det ännu var motiverat med förbud mot vattentoaletter. Det har inte presenterats några förnuftiga orsaker till förbudet mot ett tanksystem. Små system orsakar också utsläpp. Med en slambil transporteras avloppsvattnet effektivt till behandling. Den trafikmängd som slambilarna ger upphov till är liten, cirka 1 2 gånger per år och det går att kombinera besöken. Tankar medför mindre risk än små reningsverk. Förbudet mot vattentoalett står inte i rätt proportion till sitt syfte (förvaltningslagen 6 ). Lösningarna för vattentjänster har undersökts grundligt i samband med beredningen av delgeneralplanen och utgående från markanvändningen. I beredningen beaktades också stadens strategi enligt vilken staden genom aktiva åtgärder eftersträvar ett gott tillstånd i vattendragen genom att minska och förhindra exempelvis belastning av havet. På delgeneralplaneområdet har andelslaget Borgå Skärgårds Vattentjänstverk två reningsverk, i Söderby och i Österby. På andra områden ska latrinavfallet och avloppsvattnet tas om hand med lösningar som anläggs vid respektive fastighet. Om det finns fritidsbosättning på det område där andelslaget Borgå Skärgårds Vattentjänstverk erbjuder sina tjänster i byarna är det i delgeneralplanen tillåtet att bygga vattentoalett. Erfarenheten visar att det krävs jämn användning för att ett reningsverk ska fungera störningsfritt och därför är det inte ändamålsenligt att bygga ut vattentjänstverkets nät till områden där de anslutna främst består av fritidsbostäder. Det finns inga utsikter för att centraliserat avloppsnät ska byggas ut utanför byområdena, terrängen är ofta svår att bebygga och avstånden till rörledningarna är långa. I planen har anvisats cirka 170 byggplatser för fritidshus med beteckningen RA-11 vid ändan av någon vägförbindelse. Dessa byggplatser är till största delen redan bebyggda och ligger ofta utspridda långt ifrån varandra, från den befintliga bystrukturen och vattenandelslagets befintliga avloppsnät. Dessutom är byggplatsernas terräng ofta mycket bergig och svår att bebygga, varvid den sannolikaste lösningen för behandling av vatten från vattentoaletter skulle vara att bygga en sluten tank som töms av en slambil. Detta är ingen ändamålsenlig och hållbar lösning. På marknaden finns flera lösningar som lämpar sig bättre speciellt för fritidsbostäder än vattentoaletter. Sådana är t.ex. torrtoalett/komposterande toalett, förbrännings-/asktoalett eller frystoalett. De tekniker som numera används gör att toaletten också kan placeras i anslutning till bostadsrummen. I samband med att en delgeneralplan utarbetas undersöks lösningar för vattentjänsterna och det ges bestämmelser för vattentjänsterna utgående från delgeneralplaneområdets utgångspunkter. Därför kan noggrannare generalplanebestämmelser ges och de gäller framom byggnadsordningens mera generella bestämmelser. Förbudet att bygga vattentoalett i fritidsbyggnader tryggar generalplanens innehållskrav om att miljöolägenheterna ska minskas (MBL 39 ). Det är motiverat att bibehålla förbudet mot vattentoaletter på RA-områden i planen. En lösning enligt planförslaget stöds också av Högsta förvaltningsdomstolens beslut från 2005, där det konstateras bl.a. följande: Byggande av slambrunnar och slutna brunnar för avloppsvattnet från vattentoaletter och transport av avfallet till behandling på tätt bebyggda enhetliga områden med fritidsbostäder, där det inte finns kommunalt vatten- och avloppsnät, ansågs orsaka byggplatserna och vägnätet sådana följder som står i strid med innehållskraven för en generalplan med tanke på att miljöolägenheterna ska minskas enligt markanvändnings- och bygglagen. Därför hade det varit nödvändigt att förbjuda vattentoaletter i generalplanen, och planbestämmelsen ansågs under dessa förhållanden inte vara lagstridig. (HFD ). Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

60 ID:28 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: ORRUDDEN (*) Kyllä ( ) Ei ( ) Ei koske siirtämistä Siirtokohteen sijainti Ehdotetun rakennuspaikan siirtäminen. Ehdotettu paikka on sittenkin todettu huonoksi (ranta ei sovellu uimiseen, ja polut kulkee liian läheltä tonttia. Lisäksi peurat ja hirvet käy ruokailemassa rakennuspaikan kosteikolla.) ja toimisi paremmin pohjoisrannalla. Sandön saaren pohjoisranta muodostuu pitkästä lähes luonnontilaisena säilyneestä hiekkarannasta (S). Lisäksi ranta-alue on luonto- ja maisemaselvityksen mukaan osa arvokkaaksi luokiteltua luonnonmaisemaa. Lisäksi vanhan huvilan ympäristö sijoittuu kulttuuriympäristöselvityksessä paikallisesti arvokkaalle kulttuuriympäristöalueelle. Lisäksi Sandön pohjoisosan niemenkärkeä rajaa etelästä jo muodostettu luonnonsuojelualue. Kaavaehdotuksen mukainen rakennuspaikka on tarkkaan harkittu ja todettu rakentamiseen hyvin soveltuvaksi. Rakentaminen ei tällöin vaaranna luonto eikä kulttuuritympäristöarvoja, lisäksi kulkuyhteys saaren pohjoisesta niemestä itään säilyisi. Osoitettaessa rakennuspaikka muistutuksessa esitettyyn paikkaan pohjoisrannalle, se vaarantaisi pohjoirannan luonnon maisemallisia ja kultturimaisemallisia arvoja ja lisäksi se katkaisee Itä-Länsi suuntaisen kulkuyhteyden saaren lävitse ja mahdollisesti heikentää S-merkinnällä merkityn hiekkarannan arvoja. Tämä olisi vastoin rantayleiskaavoituksen suunnitteluperiaatteita. Rakennuspaikan käyttöön varataan venevalkama (LV-1) saaren pohjoisrannalle, jolloin muistutuksessa esille tulleita ruoppauksia ei tavita. Muistutuksen johdosta osayleiskaavaehdotusta muutetaan siten, että kaavaan täydennetään LV-1 alue saaren pohjoisrannalle. Tehty täydennys on vähäinen. Flyttning av den föreslagna byggplatsen. Den föreslagna byggplatsen har senare konstaterats vara dålig (stranden är inte lämplig för simning och stigarna löper alltför nära tomten. Dessutom brukar hjortar och älgar beta på byggplatsens våtmark.) och skulle fungera bättre på den norra stranden. Sandöns norra strand består av en lång sandstrand, som har bevarats nästan i naturtillstånd (S). Dessutom utgör strandområdet enligt natur- och landskapsutredningen en del av ett naturlandskap som klassificeras som värdefullt. Därtill ligger den gamla villans omgivning enligt kulturmiljöutredningen på ett område med lokalt värdefull kulturmiljö. Uddens spets i den norra delen av Sandön gränsar i söder till ett redan bildat naturskyddsområde. Byggplatsen enligt planförslaget är noggrant övervägd och har konstaterats vara väl lämpad att bebyggas. Byggandet äventyrar då inte naturvärden eller kulturmiljövärden. Dessutom bibehålls förbindelsen från öns norra udde österut. Om byggplatsen placeras på den plats som föreslås i anmärkningen på den norra stranden äventyrar den naturens landskapsmässiga värden och kulturlandskapsvärden på den norra stranden. Därtill bryter den förbindelsen i öst-västlig riktning genom ön och försämrar eventuellt värdena för sandstranden, som har beteckningen S. Detta skulle stå i strid med strandgeneralplaneringens planeringsprinciper. För byggplatsens behov reserveras en småbåtsplats (LV-1) vid öns norra strand, varvid de muddringar som nämns i anmärkningen inte behövs. Med anledning av anmärkningen ändras förslaget till delgeneralplan så att planen kompletteras med ett LV-1-område vid den norra stranden av ön. Den här kompletteringen är liten.

61 ID:29 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: SANDKULLA ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä 1) Uusi RA-11 rakennuspaikka tulee siirtää Ölandetilta Suurpellinkiin (liitekartta B) 2) Kahden rakennuspaikan siirto Ölandetilla (liitekartta B) Ölandetin rakennuspaikkoja ei voida siirtää, esitetyllä tavoin lähemmäs kurssikeskusta, koska siirto pirstaloisi tarpeettomasti yhtenäisen metsäsalueen, joka tukee osittain virkityksen tarpeita kurssikeskuksen läheisydessä. Maanomistajan kanssa on keskusteltu muistutuksen jättämisen jälkeen rakennuspaikkojen siirroista ja sovittu, että 2 Ölandetille osoitettua uutta rakennuspaikkaa siirretään Suur-Pellinkiin muistuttajan esittämään paikkaan siten, että se ei kuitenkaan sijoitu korkealla kohdalle, vaan nykyisen kylärakenteen yhteyteen. Yleiskaavaehdotusta muutetaan edelläkuvatulla tavalla ja lähinaapurit kuullaan erikseen. 1) En ny RA-11-byggplats ska flyttas från Ölandet till Storpellinge (bilagekarta B) 2) Flyttning av två byggplatser på Ölandet (bilagekarta B) Byggplatser på Ölandet kan inte flyttas på det föreslagna sättet närmare kurscentret, eftersom en flyttning onödigt skulle splittra ett enhetligt skogsområde som delvis stöder rekreationsbehoven i närheten av kurscentret. Efter att anmärkningen lämnats in har diskussioner förts med markägaren om flyttningar av byggplatser och man har kommit överens om att 2 nya byggplatser, som är anvisade på Ölandet, flyttas till Storpellinge till den plats som anmärkaren föreslår så att den dock inte ligger på en högt belägen plats utan i anslutning till den nuvarande bystrukturen. Förslaget till generalplan ändras på ovan beskrivet sätt och de närmaste grannarna kommer att höras.

62 ID:30 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: HÖITERVIK ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä 1) Yleiskaavassa pitäisi tehdä tarvittavat varaukset Pellingin lossin korvaamiseksi sillalla. 2) Lökön ja Tullandetin välille pitäisi osoittaa kävelysilta. Tieviranomaiset (Liikennevirasto ja Uudenmaan ELY-keskus) eivät ole esittäneet lossin korvaamista sillalla tarpeelliseksi toimeenpiteeksi. Kun otetaan huomioon saaren nykyliikenne ja yleiskaavan tuoma liikennemäärien lisäys, ei kiinteän yhteyden rakentaminen ole tarpeen. Tullandet on poikkeuksellisen tiivis vanha kylätaajama ja se on osa Pellinginsalmen väylän kulttuuriympäristöä (Tullsundet), joka on arvioitu kulttuuriympäristöselvityksessä seuraavasti: ''Pellinginsalmi on historiallisesti merkittävä osa ikiaikaista suojaisaa sisäsaaristoväylää ja Suomenlahden merenkulun historiaa. Alueella on toiminut yksi alueen ensimmäisistä luotsien vartiotuvista ja pitkäaikainen tulliasema. Historialliseen maisemaan liittyy olennaisesti Tullandetin, Lökön ja Sundön saaristolais- ja huvila-asutus 1800-luvun lopusta ja 1900-luvun alusta. Myöhempi kesämökkirakentaminen on ollut kohtuullisen pienimittakaavaista ja sellaisenaan luonnollista jatkumoa saarissa jo varhain alkaneeseen turismiin. Maisemallisesti edustavimmilla paikoilla sijaitsevat vanhat asuinpaikat rantarakennuksineen ovat edelleen rakennetun ympäristön hallitsevin ominaispiirre.'' Alue on lisäksi maakunnallisesti arvovaksta rakennettua kulttuuriympäristöä. Tullandetin nimikin perustuu siihen, että saarella on ollut 1600-luvulta 1800-luvulle saakka Tulliasema. Tullandetin läpikulkeva yksityistie on kapea ja mäkinen. Lökön aiheuttama liikennemäärä (n. 30 loma-asuntoa) edellyttäisi nykyisen tieyhteyden (Tullandetintie) perusteellista kunnostamista levityksineen. Uuden tieyhteyden osoittaminen viereiselle Lökön saarelle ei ottaisi Tullandetin rakennettua ympäristöä riittävästi huomioon vaan alentaisi sen arvioa. Ei ole myöskään perustelua osoittaa saarten välistä uutta yhteyttä Natura-alueen lävitse. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. 1) I generalplanen borde nödvändiga reserveringar göras för att ersätta Pellinge färja med en bro. 2) Mellan Lökön och Tullandet borde en gångbro anvisas. Vägmyndigheterna (Trafikverket och Nylands NTM-central) har inte framfört att det skulle vara en nödvändig åtgärd att ersätta färjan med en bro. Då man beaktar öns nuvarande trafik och den ökade trafikmängden till följd av generalplanen är det inte nödvändigt att bygga en fast förbindelse. Tullandet är en ovanligt tät gammal bytätort och den utgör en del av kulturmiljön vid farleden i Pellingesund (Tullsundet), som i kulturmiljöutredningen har bedömts på följande sätt: Pellingesund är en historiskt betydande del av den urgamla, skyddade farleden i inre skärgården och en betydande del av sjöfartens historia på Finska viken. En av de första lotsvaktstugorna och en tullstation har under en lång tid verkat i området. Skärgårds- och villabebyggelsen på Tullandet, Lökön och Sundön, från 1800-talets slut och början av 1900-talet, är väsentligt förknippad med det historiska landskapet. Sommarstugor har byggts i rätt så liten skala och är som sådana en naturlig fortsättning på turismen som tidigt började på

63 ID:30 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus holmarna. De gamla bostadsplatserna med strandbyggnader på de landskapsmässigt representativaste ställena är fortfarande det mest dominerande särdraget i den byggda miljön. Området är dessutom en byggd kulturmiljö som är värdefull på landskapsnivå. Tullandets namn bygger på att det har funnits en tullstation på ön från 1600-talet ända till 1800-talet. Den enskilda vägen genom Tullandet är smal och backig. Den trafikmängd som Lökön ger upphov till (ca 30 fritidsbostäder) skulle kräva en grundlig iståndsättning och breddning av den nuvarande vägförbindelsen (Tullandsvägen). Att anvisa en ny vägförbindelse till Lökön, som ligger intill, skulle inte i tillräcklig grad beakta den byggda miljön på Tullandet utan skulle försämra dess värde. Det är inte heller motiverat att anvisa en ny vägförbindelse mellan öarna genom ett Naturaområde. Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

64 ID:31 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: Långö-villa ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Vaatii lisärakennuspaikan (RA-11). Saaren muut kiinteistöt ovat saaneet uusia rakennuspaikkoja. Sr-merkintä on rasite, eikä rakennusta voisi lisäeristää ilman suuria ulkoisia muutoksia. Lisärakennuspaikalla saisi talon viileille vuodenajoille. Kaavaluonnosvaiheen jälkeen mitoituslaskelmaa on tarkistettu Långölle sijoittuvien emätilojen osalta. Mitoituslaskelmasta puuttui emätilat 6:7 ja 6:46 ja ne täydennettyiin rakennusoikeuslaskelmaan. Muutoksen seurauksena emätilan 6:35 rakennusoikeus on 2,15 ja käytetty rakennusoikeus on kahden sijaan 1. Emätilan jäljellä oleva rakennusoikeus on näin ollen 1,15, joka lasketaan kuuluvaksi tiloille 6:190 ja 6:196 puoliksi. Tiloilla on lisäksi ollut voimassa tarkistusta vastaavat poikkeamispäätökset. Näiden asioiden johdosta tilan 6:190 ja 6:196 alueelle saaren pohjoisrannalle osoitettiin luonnosvaiheen jälkeen molemmille yksi uusi RA-11 rakennuspaikka. Lisäksi otettiin huomioon, että saaren etelärannalle jää merkittävä rakentamaton rannan osuus tilojen 6:196, 6:190 ja 6:100 alueelle. Tila 6:189 kuuluu emätilakokonaisuuteen (6:46, 6:7), jonka alueella ei ole jäljellä rantarakennusoikeutta, joten tilan 6:189 alueella perusteita uusien rakennuspaikkojen osoittamiselle ei ole olemassa. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. Kräver en tilläggsbyggplats (RA-11). Öns övriga fastigheter har fått nya byggplatser. Beteckningen Sr är en belastning och byggnaden kan inte tilläggsisoleras utan stora yttre ändringar. På en tilläggsbyggplats kunde man få ett hus för de svala årstiderna. Efter planutkastskedet har dimensioneringsberäkningen justerats beträffande stamfastigheterna på Långön. Stamfastigheterna 6:7 och 6:46 saknades i dimensioneringsberäkningen och de kompletterades i beräkningen av byggrätter. Till följd av ändringen är byggrätten för stamfastigheten 6:35 nu 2,15 och den utnyttjade byggrätten är 1, inte två. Stamfastighetens återstående byggrätt är alltså 1,15, som räknas höra till fastigheterna 6:190 och 6:196, hälften var. För fastigheterna har dessutom funnits gällande undantagsbeslut som motsvarar justeringen. På grund av detta anvisades efter utkastskedet för fastigheterna 6:190 och 6:196 varsin RA-11-byggplats på norra stranden av ön. Dessutom beaktades att det blir kvar ett betydande område med obebyggd strand vid öns södra strand på fastigheterna 6:196, 6:190 och 6:100. Fastigheten 6:189 hör till en stamfastighetshelhet (6:46, 6:7) på vars område det inte finns någon återstående strandbyggrätt, så det finns inga motiveringar för att anvisa nya byggplatser på fastigheten 6:189. Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

65 ID:32 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: HELLBÄCK ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Tilalle tulee osoittaa rakennuspaikka. Mitoitusperiaatteet aiheuttavat sen, että Pellingin kehitystä jarrutetaan ja että joidenkin omistajien kiinteistöt muuttuvat 'arvottomiksi'. Kyseinen tila muodostaa yhdessä tilan 7:113 kanssa emätilakokonaisuuden, jolta muodostuu mitoitusperiaatteiden mukaista rantarakennusoikeutta yhteensä 0,14 rakennuspaikkaa ja hajarakennusoikeutta 0,23 rakennuspaikkaa. Kuitenkin jokainen yli 5000 m² suuruinen emätila on saanut yhden rakennusoikeuden.tällä emätilalla se on käytetty lohkotilan rakennusoikeuteen. Lohkotilan 7:113 lohkomisasiakirjoissa on todettu lohkotilan täyttäneen silloisen rakennusjärjestyksen rakennuspaikan 1 ha:n minimikokoaatimuksen ja lohkotilan alueella on ollut myönnettynä poikkeamislupa lomarakennuksen rakentamiseen. Oikeuskäsittelyissä on jo useamman vuosikymmenen ajan todettu vastaavantyyppinen mitoitusperiaatetarkastelu ainoaksi esillä olleeksi oikeuskäsittelyn kestäväksi tavaksi tutkia tilakohtainen rantarakennusoikeus maanomistajien tasapuolinenkohtelu ja ympäristöarvot huomioiden. Mikäli kaavaa ei olisi tehty lainkaan, ei rakennusoikeutta olisi saanut tällöinkään. Eli kaavalla ei viedä rakennusoikeutta. Kaavalla sen sijaan näytetään ilmi se millä tiloilla rakennusoikeutta on jäljellä. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. Fastigheten borde ges en byggplats. På grund av dimensioneringsprinciperna bromsas utvecklingen av Pellinge och vissa ägares fastigheter blir värdelösa. Den aktuella fastigheten bildar tillsammans med fastigheten 7:113 en stamfastighetshelhet som enligt dimensioneringsprinciperna ger upphov till totalt 0,14 byggplatser strandbyggrätt och 0,23 byggplatser byggrätt i glesbygden. Varje stamfastighet som är över 5000 m2 har dock fått en byggrätt. På den här stamfastigheten har den använts som byggrätt på en avstyckad fastighet. I styckningsdokumenten för den avstyckade fastigheten 7:113 konstateras att den avstyckade fastigheten uppfyllde kravet på minst 1 ha storlek för en byggplats enligt dåvarande byggnadsordning och att den avstyckade fastigheten har beviljats undantagslov för att bygga ett fritidshus. I rättegångsförhandlingar har det redan i tiotals år konstaterats att en genomgång av dimensioneringsprinciper på detta sätt är det enda hållbara sättet att i domstol undersöka den fastighetsspecifika strandbyggrätten med beaktande av jämlik behandling av markägarna samt miljövärdena. Om ingen plan hade utarbetats skulle ingen byggrätt heller ha kunnat ges. Planen innebär alltså inte att byggrätter tas bort. I stället visar planen vilka fastigheter som har återstående byggrätt. Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

66 ID:33 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: GUNNARSUDD ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä VR-1 -alueella on vuonna 1950 rakennettu venevaja. Vaaditaan tontti (11:24 ja 11:26) kokonaan RA-11-alueeksi. Muistuttajan tilat 11:24 ja 11:26 ovat kooltaan yhteensä noin 5700 m². Tilat ovat enimmillään noin 50 metriä syviä rannasta katsoen, mutta tilojen todellisen rantaviivan pituus on noin 170 m. Tilalla 11:24 on noin 125 metrin pituinen yhteinen raja kaupungin virkistysalueen kanssa. Yleisenä edellytyksenä on, että rakennuspaikan rakennukset sijoitetaan samaan taloryhmään, joten ei ole tarkoituksenmukaista osoittaa tilan 11:24 kapeaa pohjoiskärkeä rakennuspaikan osaksi. Tilan kapeaa pohjoiskärkeä ei ole kuitenkaan välttämätöntä liittää osaksi kaupungin virkistysaluetta, mutta rakentamisen leviäminen koko tilan 11:24 alueelle vaikeuttaa kaupungin omistaman virkistysalueen käyttöä. Tilan pohjoiskärjessä sijaitsee muusta pihapiiristä erillään venevaja. Muistutuksen johdosta yleiskaavaehdotusta muutetaan siten,että tilan 11:24 pohjoiskärjen VR-1 merkintä muutetaan merkinnäksi M. Venevaja voi alueella olla, mutta mikäli se tuhoutuu, tulee uusi rakentaa rakennuspaikan RA-11 alueella. Tehty muutos on vähäinen. På VR-1-området finns ett båthus som byggdes Man kräver att tomten (11:24 och 11:26) i sin helhet ska vara RA-11-område. Anmärkarens fastigheter 11:24 och 11:26 har en total areal på cirka 5700 m2. Fastigheterna är som mest cirka 50 meter djupa från stranden räknat, men fastigheternas verkliga strandlinje har en längd av cirka 170 m. Fastigheten 11:24 har cirka 125 meter gemensam gräns med stadens rekreationsområde. En allmän förutsättning är att byggplatsens byggnader placeras i samma husgrupp, så det är inte ändamålsenligt att ange den smala nordspetsen av fastigheten 11:24 som en del av en byggplats. Fastighetens smala nordspets behöver dock inte nödvändigtvis anslutas som en del av stadens rekreationsområde, men om byggnationen sprids ut över hela fastigheten 11:24 försvårar det användningen av rekreationsområdet som staden äger. Vid fastighetens nordspets finns ett båthus som ligger avskilt från det övriga gårdsområdet. På grund av anmärkningen ändras generalplaneförslaget så att beteckningen VR-1 på nordspetsen av fastigheten 11:24 ändras till M. Båthuset kan finnas på området, men om det förstörs ska ett nytt byggas på byggplatsens RA-11-område. Den här ändringen är liten.

67 ID:34 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: Lohikallio ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Vaaditaan uutta rakennuspaikkaa. Kiinteistö on yli 8 ha ja 150 m rantaviivaa. Saaren muut kiinteistöt ovat saaneet rakennuspaikkoja vaikka ovat pienempiä. Saarta pitää käsitellä kokonaisuutena eikä katsoa mihin kantatilaan kukin kiinteistö on kuulunut. Mitoitusperiaatteet määrittävät kunkin tilan jäljellä olevan rantarakennusoikeuden. Menettely on todettu oikeuskäsittelyissä ainoaksi esillä olleeksi tavaksi tutkia asiaa ympäristöarvot ja maanomistajien tasapuolinenkohtelu huomioiden. Kyseisestä emätilasta on muodotettu 6 rantarakennuspaikkaa, kun mitoitusperiaatteiden mukaista rantarakennusoikeutta emätilalta muodostuu 3,2 rantarakennuspaikkaa. Uusia rakennuspaikkoja ei tämän johdosta voida osoittaa. Tilalta 6:173 muodostuu rakennusoikeutta yhteensä 0,3 rakennuspaikkaa. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. En ny byggplats krävs. Fastigheten är över 8 ha och har 150 m strandlinje. Öns övriga fastigheter har fått byggplatser, fastän de är mindre. Ön borde behandlas som en helhet, man borde inte se på till vilken stamfastighet varje fastighet har hört. Dimensioneringsprinciperna avgör hur mycket återstående strandbyggrätt varje fastighet har. Det här förfarandet har i rättegångsförhandlingar konstaterats vara det enda sättet att undersöka saken på ett sätt som beaktar miljövärdena och behandlar markägarna jämlikt. Den aktuella stamfastigheten har gett upphov till 6 strandbyggplatser, medan stamfastigheten enligt dimensioneringsprinciperna ger upphov till 3,2 strandbyggplatser. Därför kan inga nya byggplatser ges. På fastigheten 6:173 uppkommer en byggrätt på totalt 0,3 byggplatser. Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

68 ID:35 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: HÄLLEBORG ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Rakennuspaikan laajennus niemelle. Niemellä sijaitsee jo pieni mökki 1960-luvulta. Lisäksi tontti Sjöhästen Lökön saarella. Tontille on merkitty viheralue kiilan muodossa tontin vasemmassa kulmassa. Tälle alueelle on rakennettu 1960-luvulla rakennusluvalla sauna ja lisäksi venevaja, varasto ja leikkimökki. Tämä on ainoa osa tontin rannasta, jolle voi rakentaa venevajan ja vetää veneitä ylös. Sille tontin osalle, johon rakennusoikeus on merkitty, rannat koostuvat jyrkistä kallioista ja kivisistä rannoista. Kiviä on sekä rannalla että vedessä. Venettä ei pysty vetämään ylös tällä rannalla. Vaadin, että tämä viheraluekiila muutetaan rakennusalueeksi, eli rakennusalue koskisi koko tonttia. Tällä tontin osalla on jo ollut rakennuksia jo n. 60 vuotta. Kyseistä rakennuspaikkaa laajennettiin kaavaluonnosvaiheen jälkeen, jotta rakentaminen on mahdollista sijoittaa tulvariskin takia riittävän korkealle. Rakennuspaikka on jo nyt piirretty muita rakennuspaikkoja selvästi laajemmaksi ja uudisrakentaminen tulee mahduttaa tälle alueelle. Rakennuspaikka sijaitsee lisäksi maakunnallisesti arvokkaalla maisema-aslueella (ma/m), jolloin maisemalliset tekjät asettavat erityisvaatimuksia. Tämän lisäksi niemenkärkeen on osoitettu luonto- ja maisemaselvityksessä arvokaskallioranta/jyrkänne. Lisäksi niemi on muodoltaan kapea. Tämän johdosta niemi on osoitettu MY-4 merkinnällä. Rakennuspaikan ulkopuolella oleva saunarakennus on mahdollista säilyttää, mutta sen tuhoutuessa, tulee uusi rakentaa kaavassa osoitetulle rakennuspaikalle. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta tontilla Kiinteistön rakennuspaikkaa laajennetaan itään päin siten, että myös olemassa oleva sauna (rakennuslupa 57/1967) sijoittuu rakennuspaikan alueelle. Tehty muutos on vähäinen Förstoring av byggplatsen till udden. På udden finns redan en liten stuga från 1960-talet. Dessutom tomten Sjöhästen på Lökö. På tomten är utmärkt ett kilformat grönområde på tomtens vänstra hörn. På detta område har byggts på 1960-talet och med byggnadstillstånd en bastu och dessutom ett båthus, vedlider och lekstuga. Denna del av tomtens strand, är det enda stället där man kan bygga ett båthus och dra upp båtar. På den delen av tomten, där byggnadsrätten är markerad, består stränderna av branta klippor och hala klippor, samt steniga stränder med stora stenar både på stranden och i vattnet utanför stranden. Det är omöjligt att dra upp båtar på dessa stränder. Jag fordrar att denna kil med grönområde ändras till område med byggnadsrätt, d.v.s. byggnadsrätten gäller hela tomten. På denna del av tomten har ju redan funnits byggnader med byggnadsrätt i ca 60 år. Den aktuella byggplatsen förstorades efter planutkastskedet så att det ska gå att placera byggnationen tillräckligt högt med tanke på översvämningsrisken. Byggplatsen har redan nu ritats betydligt större än andra byggplatser och det måste gå att få nybyggnation att rymmas på det här området. Byggplatsen ligger dessutom på ett landskapsområde som är värdefullt på landskapsnivå (ma/m), vilket innebär att landskapsfaktorerna ställer särskilda krav. I natur- och landskapsutredningen angavs därtill en värdefull klippstrand/ett stup vid uddens spets. Udden har också smal form. Därför har udden getts beteckningen MY-4. Bastubyggnaden, som ligger utanför byggplatsen, kan bevaras, men om den förstörs ska en ny byggas på den byggplats som anges i planen. Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen på tomten

69 ID:35 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Byggplatsen på fastigheten utvidgas österut på så sätt att den existerande bastun (bygglov 57/1967) ligger inom byggplatsen. Ändringen är liten.

70 ID:36 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: TALLUDDEN ( ) Kyllä (*) Ei ( ) Kyllä (*) Ei ( ) Ei koske siirtämistä Tilan Vähä-Pellingin Pohjois-osaan sijoittuvalle palstalle tulee osoittaa 3 erillistä rakennuspaikkaa rakennuslupatilanteen mukaisesti. Lisäksi tilan Vähä-Pellingin Etelä-rannalle sijoittuvalle palstalle tulee osoittaa uusi lomarakennuksen rakennuspaikka RA-11. Kirjelmä Maanomistaja esittää, että kiinteistön alueelle osoitettua AT-4/s -rakennuspaikkaa laajennetaan, joko puolittamalla sen sisään jäävä M-alue tai poistamalla se kokonaan. Lisäksi hän tuo esille, että osayleiskaavaan on laitettu useista huomautuksista huolimatta väärä maininta, jonka mukaan päärakennuksen kanssa samalla rakennuspaikalla olisi sauna eikä lomarakennus. M-alueen puolittamisen tai poistamisen jälkeen maanomistaja hyväksyisi yleiskaavan muilta osin. Talluddenin 13:149 kylään sijoittuvalle palstalle on osoitettu yksi AT-4/ s rakennuspaikka. Palstalle on myönnetty saunan rakennuslupa (360/69) ja kalustovajan rakennuslupa (232/96). Kumpikin rakennuslupa on myönnetty olemassa olevan rakennuspaikan talousrakennukseksi, eikä itsenäisten uusien rakennuspaikkojen muodostamisesta ole päätetty rakennusluvissa. Osayleiskaavaehdotuksen tulkinta, että pihapiiri muodostaa yhden rakennuspaikan on oikea. Talousrakennuksille myönnetyt rakennusluvat eivät aiheuta perustetta uusiin rakennuspaikkoihin. Muistuttaja viittaa rakennuslupaan (360/69), jolla on myönnetty rakennuslupa noin 24 k-m² suuruiselle saunarakennuksella. Rakennusta ei voida katsoa muistuttajan esittämällä tavalla lomarakennukseksi. Koska emätilakokonaisuus on ylittänyt osayleiskaavan mitoitusperusteiden mukaisen rakennusoikeuden, ei tilalle 13:149 voida osoittaa uusia rakennuspaikkoja, ei kyläpalstalle eikä myöskään eteläiselle metsäpalstalle. Lisäksi kun otetaan huomioon, että muistuttaja on myynyt määräalan tilasta 13:149, josta on muodostunut AT-4 rakennuspaikka (poikkeamispäätös UUS-2002-L-489, määräala tilasta 12:149), voidaan todeta, että osayleiskaavalla on luotu kohtuulliset rakentamismahdollisuudet tilalle 13:149 ja että kaavaratkaisu ottaa maanomistajien tasapuolisuuden, myös sisarusten kesken, riittävästi huomioon. Osayleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. Kirjelmä ( ) merkitään tiedoksi. Saunarakennuksen rakennuslupatilanne on kerrottu aikaisemmin vastineessa. Saunan lähiympäristö on osa AT-4/s -aluetta. Kun otetaan huomioon osayleiskaavan yleispiirteisyys ja ettei osayleiskaavassa päätetä yksittäisten rakennusten tarkkaa sijaintia ja lisäksi tässä tapauksessa AT-4/s -rakennuspaikan poikkeuksellisen laaja koko ( noin 1,7 ha), yleiskaavan mukaiset rakentamismahdollisuudet ja Vähä-Pellingin rakennetun ympäristön arvot, todetaan että kaavakarttaan ei ole enää tässä vaiheessa tarvetta tehdä muutoksia. På fastighetens skifte i norra delen av Lillpellinge borde 3 separata byggplatser anvisas enligt bygglovssituationen. Dessutom borde fastighetens skifte vid södra stranden av Lillpellinge ges en ny RA-11-byggplats för ett fritidshus. Skrivelse Markägaren framför att byggnadsplatsen med planbeteckningen AT-4/s på fastighet utvidgas, antingen

71 ID:36 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus genom att halvera M-området som ligger inom fastigheten eller genom att helt avlägsna det. Dessutom påpekar marägaren att trots flera påpekanden finns det fel omnämnande i delgeneralplanen om att den andra byggnaden på byggplatsen utöver huvudbyggnaden skulle vara en bastu och inte en fritidsbostad. Markägaren kan godkänna generalplanen i övrigt efter att M-området halveras eller tas bort. På Talluddens 13:149 skifte i byn har en ny AT-4/s-byggplats anvisats. För skiftet har beviljats bygglov för en bastu (360/69) och bygglov för en redskapsbod (232/96). Båda byggloven har beviljats som ekonomibyggnad för den befintliga byggplatsen. I byggloven har det inte fattats något beslut om att självständiga nya byggplatser ska bildas. Delgeneralplaneförslagets tolkning att gårdsområdet bildar en byggplats är korrekt. De bygglov som beviljats för ekonomibyggnaderna ger ingen grund för nya byggplatser. Anmärkaren hänvisar till bygglov (360/69), som har beviljats för en cirka 24 m2 vy bastubyggnad. Byggnaden kan inte anses vara en fritidsbyggnad på det sätt som anmärkaren hävdar. Eftersom stamfastighetshelheten har överskridit den byggrätt som delgeneralplanens dimensioneringsgrunder skulle ge, kan fastigheten 13:149 inte ges några nya byggplatser, varken på skiftet i byn eller på det sydliga skogsskiftet. Då man dessutom beaktar att anmärkaren har sålt ett outbrutet område av fastigheten 13:149, som har gett upphov till en AT-4-byggplats (undantagsbeslut UUS-2002-L-489, outbrutet område av fastigheten 12:149), kan man konstatera att det genom delgeneralplanen har skapats skäliga byggnadsmöjligheter på fastigheten 13:149 och att planlösningen tillräckligt beaktar jämlik behandling av markägarna, även syskon emellan. Delgeneralplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen. Skrivelsen ( ) antecknas till kännedom. Bygglovssituationen gällande bastubyggnaden har beskrivits i tidigare bemötanden. Omgivningen kring bastun är en del av AT-4/s -området. Då man tar generalplanens summariska karaktär i beaktande och faktumet att den exakta platsen för enskilda byggnader inte avgörs i delgeneralplanen, samt dessutom den exceptionellt stora ytan på byggplatsen AT-4/s (ca 1,7 ha), de möjligheter till byggande som generalplanen ger och den byggda miljöns värden på Lillpellinge, konstateras att det i det här skedet inte längre finns behov för ändringar på plankartan.

72 ID:37 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: TALLUDDEN ( ) Kyllä (*) Ei ( ) Ei koske siirtämistä Tähän Vähä-Pellinkiin sijoittuvalle palstalle tulee osoittaa RA-11 -rakennuspaikka. Tällöin sisaruksia kohdeltaisiin tasapuolisemmin, sijainti tien ja lomarakennusten vieressä hyvä, rakennuspaikalla ei ole rantaa Lisäksi maanomistaja on esittänyt tilan pohjoisemmalle palstalle osoitettavaksi 2 erillistä rakennuspaikkaa luvistuksen mukaisesti. Muistuttaja on lisäksi toivonut erillisellä muistutuksella uutta RA-11 -rakennuspaikkaa tilan eteläiselle palstalle. Tältä osin voidaan todeta, että tila kuuluu emätilakokonaisuuteen (13:58), jonka osayleiskaavan mitoitusperiaatteiden mukainen ranta-rakennusoikeus on 2,1. Emätilan alueelle on muodostettu 10 rantavyöhykkeelle sijoittuvaa rakennuspaikkaa, joten rantarakennusoikeutta ei ole jäljellä. Edellytyksiä uuden rakennuspaikan osoittamiseen ei ole. Lisäksi kun otetaan huomioon, että muistuttaja on myynyt määräalan tilasta 13:149, josta on muodostunut AT-4 rakennuspaikka (poikkeamispäätös UUS-2002-L-489, määräala tilasta 12:149), voidaan todeta, että osayleiskaavalla on luotu kohtuulliset rakentamismahdollisuudet tilalle 13:149 ja että kaavaratkaisu ottaa maanomistajien tasapuolisuuden, myös sisarusten kesken, riittävästi huomioon. Osayleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. Det här skiftet på Lillpellinge borde ges en RA-11-byggplats. Då behandlas syskonen jämlikare, läget intill väg och fritidshus är bra, det finns ingen strand på byggplatsen. Dessutom har markägaren föreslagit att 2 separata byggplatser ska anvisas på fastighetens nordligare skifte i enlighet med loven. Anmärkaren har dessutom genom en särskild anmärkning önskat en ny RA-11-byggplats på fastighetens sydligare skifte. Till denna del kan man konstatera att fastigheten hör till en stamfastighetshelhet (13:58), vars strandbyggrätt enligt delgeneralplanens dimensioneringsprinciper är 2,1. På stamfastighetens område har det bildats 10 byggplatser i strandzonen, så det finns ingen strandbyggrätt kvar. Det finns inga förutsättningar för att anvisa en ny byggplats. Då man dessutom beaktar att anmärkaren har sålt ett outbrutet område av fastigheten 13:149, som har gett upphov till en AT-4-byggplats (undantagsbeslut UUS-2002-L-489, outbrutet område av fastigheten 12:149), kan man konstatera att det genom delgeneralplanen har skapats skäliga byggnadsmöjligheter på fastigheten 13:149 och att planlösningen tillräckligt beaktar jämlik behandling av markägarna, även syskon emellan. Delgeneralplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

73 ID:38 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: GRANUDDEN ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Rakennuspaikat 7:35 ja 7:34 yhdistettävä samaksi rakennuspaikaksi jotta saadaan suurempi rakennuspaikkakohtainen rakennusoikeus. Tiloilla on sama omistaja. Muistutuksen johdosta yleiskaavaehsotusta muutetaan seuraavasti: Rakennuspaikkaa laajennetaan siten, että se käsittää molemmat muistutuksen jättäjän omistamat tilat siten, että koillisrannalle jätetään vastaava M-alue kuin naapurimaanomistajalla. Muistutuksen johdosta yleiskaavaehdotusta muutetaan edellä kuvatulla tavalla. Tehty muutos on vähäinen. Byggplatserna 7:35 och 7:34 ska sammanföras till samma byggplats så att byggplatsens byggrätt blir större. Fastigheterna har samma ägare. Till följd av anmärkningen ändras generalplaneförslaget på följande sätt: Byggplatsen förstoras så att den omfattar anmärkarens båda fastigheter och så att ett motsvarande M-område som hos grannmarkägaren lämnas vid den nordöstra stranden. På grund av anmärkningen ändras förslaget till generalplan på ovan beskrivet sätt. Den här ändringen är liten.

74 ID:39 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: Finnholmen (*) Kyllä ( ) Ei ( ) Ei koske siirtämistä Siirtokohteen sijainti Rakennuspaikka halutaan rajata siten, että se ulottuu myös saaren pohjoisrannalle, jossa on luontainen paikka rantautumiselle. Esitetty rakennuspaikka on jo poikkeusluvalla hyväksytty. Suunniteltu lomarakennus sijoittuu osayleiskaavehdotuksen mukaiselle rakennuspaikalle. Osayleiskaavan laatimisperiaatteisiin on kuulunut, että rantaa ei tuhlata tarpeettomasti rakentamiselle ja että rakennuspaikan rakennukset sijoittuvat samaan rakennusryhmään. Tästä syystä säilytetään rakennuspaikka etelärannalle sijoittuvana ja sen rajaukseen tehdään vähäisiä tarkennuksia. Rantautumista varten osoitetaan pohjoisrannalle rakennuspaikan käyttöön tarkoitettu venevalkama (LV-1). Muistutuksen johdosta yleiskaavaehdotusta muutetaan edellä kuvatulla tavalla. Tehty muutos on vähäinen. Man vill avgränsa byggplatsen så att den sträcker sig också till öns norra strand, där det finns en naturlig plats att ta i land. Den föreslagna byggplatsen har redan godkänts genom undantagslov. Den planerade fritidsbyggnaden ligger på en byggplats som ingår i förslaget till delgeneralplan. Det har hört till principerna för arbetet med att utarbeta delgeneralplanen att stranden inte i onödan slösas på byggnation och att byggplatsens byggnader ska vara placerade i samma byggnadsgrupp. Därför bibehålls byggplatsen på den södra stranden och det görs små justeringar i dess avgränsning. En småbåtsplats (LV-1) där man kan ta i land och som byggplatsen ska använda anvisas vid den norra stranden. På grund av anmärkningen ändras förslaget till generalplan på ovan beskrivet sätt. Den här ändringen är liten.

75 ID:40 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: SUNDÖ ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä AT-4 -alueen siirtäminen niin, että rakennus on teknisesti parempi rakentaa, alueen laajentaminen rannasta ylöspäin koska ranta-alue on hyvin jyrkkämaastoinen. Liitekartta. Pyytää kirjallisen selvityksen siitä, mitä rajoituksia satama-alueella LS-3 on. Rakennuspaikkaa siirretään/laajennetaan muistuksessa esitetyllä tavalla, mutta ei kuitenkaan maaston korkeimpaan kohtaan. Tämä antaa paremmat edellytykset lahdessa olevien luontoarvojen säilymiselle. LS-3 -alue on tarkoitettu satamatoiminnoille, joten sen rakentaminen tulee palvella tätä pääkäyttötarkoitusta. Alueelle saa rakentaa veneilyä, kalastusta sekä telakka toimintaa palvelevia rakennuksia. Alue on kaavakartalla osoitettu merkinnällä LS-3, mutta kaavamerkintään on kaavamääräyksissä sisältynyt kirjoitusvirhe ja merkintää oli virheellisesti kuvattu merkinnällä L-3. merkintöjä korjataan vastaamaan kaavakarttaa. Kaavassa ei ole määritetty alueen maksimirakennusoikeutta, joten se määritetään rakennushankekohtaisesti rakennuslupavaiheessa. Alueen rakentamainen ratkaistaan pääasiassa poikkeamispäätöksillä tai laatimalla alueelle yksityiskohtainen ranta-asemakaava. LS-3 -alueen edustalla oleva vesialue on jo ennestään Natura aluetta. Tämä tarkoittaa sitä, että tulevat toiminnot eivät saa merkittävästi heikentää kyseisen natura-alueen arvoja. Natura-alueen arvot löytyvät osoitteesta: Vaikutukset naturaan yms. arviot tulee selvitettäväksi laiturirakenteita laajennettaessa tai ruopataessa. Ruoppauksesta säädetään vesilain 2 luvun 6 :ssä. Muistutuksen johdosta yleiskaavaehdotusta muutetaan edellä kuvatulla tavalla. Tehty muutos on vähäinen. Flyttning av AT-4-området så att det tekniskt är bättre att bygga ett hus, förstoring av området från stranden uppåt, eftersom terrängen på strandområdet är mycket brant. Karta bifogad. Begär skriftlig utredning av vilka begränsningar det finns på hamnområdet LS-3. Byggplatsen flyttas/förstoras på det sätt som anges i anmärkningen, dock inte till den högsta punkten i terrängen. Detta ger bättre förutsättningar för att bevara naturvärdena vid viken. LS-3-området är avsett för hamnfunktioner, så när det byggs ska det betjäna detta huvudändamål. På området får uppföras byggnader som betjänar båtliv, fiske samt varvverksamhet. På plankartan är området utmärkt med beteckningen LS-3, men i planbestämmelserna fanns ett skrivfel för den här planbeteckningen och den hade felaktigt beskrivits enligt beteckningen L-3. Beteckningarna korrigeras så att de motsvarar plankartan. I planen anges inte maximal byggrätt på området, utan den bestäms för respektive byggprojekt i samband med bygglovet. Byggnationen på området avgörs främst genom undantagsbeslut eller genom att utarbeta en detaljerad stranddetaljplan för området. Vattenområdet utanför LS-3-området är sedan tidigare Natura-2000-område. Det innebär att de kommande funktionerna inte påtagligt får försämra Naturaområdets värden. Naturaområdets värden finns på adressen:

76 ID:40 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Konsekvenserna för Natura- och andra värden ska utredas i samband med att bryggkonstruktionerna ska byggas ut eller muddring göras. Muddringen regleras enligt vattenlagen 2 kap. 6. På grund av anmärkningen ändras förslaget till generalplan på ovan beskrivet sätt. Den här ändringen är liten.

77 ID:41 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: ROVIKSBERG ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Rakennuspaikkaa tulisi laajentaa liitekartan mukaisesti saman omistajan viereiselle kiinteistölle. Rakennuspaikkaa laajennetaan muistuksessa esitetyllä tavalla sisämaahan. Tämä mahdollistaa rakennusten sijoittelun riittävän etäälle rantaviivasta. Tehty muutos on vähäinen. Byggplatsen borde förstoras enligt bifogade karta till samma ägares fastighet som ligger intill. Byggplatsen förstoras mot inlandet på det sätt som anges i anmärkningen. Det här ger möjlighet att placera byggnaderna tillräckligt långt från strandlinjen. Den här ändringen är liten.

78 ID:42 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: SKRÄCKISNÄSUDDEN ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Kaavamääräys muutettava niin että se on AT-4 nyt ehdotetun on RA-11 sijaan. Vaihtoehtoisesti RA-määräys muutettava sellaiseksi jotta ympärivuotinen käyttö olisi järkevässä laajuudessaan mahdollista. Tämä tarkoittaa sitä, että sivuloma-asunnon koko RA-11 -alueilla voisi olla 85 k-m2 ilman, että se rajoittaa kokonaisrakennusoikeuden määrää. Nyt suojelumaerkintä tuo mukanaan sen, e ttä nykyistä päärakennusta ei kannata suurten kustannusten johdosta tehdä ympärivuoden lämmitettäväksi. Uutta ympärivuotista rakentamista on osoitettu kyliin tai kyläalueiden välittömään läheisyyteen tukemaan nykyistä kylärakennetta. Myös tällaisilla alueilla olemassa olevan loma-asunnon saa muuttaa vakituiseen asumiseen. Yksittäisiä erillisiä olemassa olevia loma-asuntoja ei ole sallittu muuttaa vakituiseen asumiseen. Tämä rakennuspaikka sijaitsee erillään kyläalueista ja nykyisestä ympärivuotisesta asutuksesta. Tämän johdosta riittäviä perusteita käyttötarkoituksen muuttamiselle ei ole. Kun kaavalla muutetaan lomarakennuspaikkoja vakituiseen asuinkäyttöön, tulee huomioida maanomistajien tasapuolinen kohtelu sekä palvelujen järjestämisestä kaupungille aiheutuvat kustannukset pitkällä aikavälillä. Lisäksi kaavoitus järjestelmän valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet ohjaavat kaavoja suunniteltaviksi siten, että yhdyskuntarakennetta tiivistetään. Mikäli kyseinen lomarakennuspaikka muutetaan vakituiseen asuinkäyttöön, tulee sama mahdollisuus antaa myös muille vastaaville lomarakennuspaikoille. Vastaavanlaisia lomarakennuspaikkoja on alueella noin 100 kpl. Näiden kaikkien muuttaminen vakituiseen asuinkäyttöön ei tue yhdyskuntarakenteen tiiviyden tavoitetta ja aiheuttaisi kaupungille tarkoituksettoman suuria velvoitteita palvelujen järjestämisen osalta. Joskus aiemmin asuinrakennuspaikan statuksen rakennusluvan perusteella saaneet rakennuspaikat on osoitettu kaavaan asuinrakennuspaikkoina. Tämän johdosta joitakin asuinrakennuspaikkoja on kaavassa osoitettu etäämmäksikin kyläkeskuksista. Ei voida lähteä siitä, että aikaisemmin etäälle kyläkeskuksista myönnetyt rakennuspaikat toimisivat mittarina sille milloin lomarakennuspaikka voidaan muuttaa asuinrakennuspaikaksi. Osayleiskaava-alueelle laaditussa Pellingin saariston kulttuuriympäristöselvityksessä on nostettu esille kuusi rakennushistoriallisia tai maisemallisia arvoja omaavaa huvilarakennusta, jotka tulee säilyttää ja joita tulee käyttää siten, että niiden rakennushistorialliset arvot säilyvät. Nämä huvilat on osoitettu osayleiskaavassa merkinnällä sr-1. Huviloista kaksi sijoittuu aivan Sunintien varteen ja niiden naapurustossa on myös ympärivuotista asutusta. Nämä huvilat on osoitettu yleisen suunnitteluperiaatteen mukaisesti ympärivuotiseen asutukseen (AT-4). Laaditun selvityksen mukaan toinen huviloista on alunperin rakennettu asuintaloksi. Muut neljä sr-1 merkinnällä osoitettua huvilaa sijoittuvat RA-11 tai RA-16 alueilla. Osayleiskaavaratkaisu on tasapuolinen ottaen kuitenkin huomioon huviloiden sijoituksen kylärakenteessa. AT -merkintä ei ole korvaus sr-1 merkinnästä, muut kaksi AT alueelle sijoittuvaa sr-1 kohdetta, joihin muistutuksessa viitataan, ovat Pellingin koulu ja Österbyssä sijaitseva Harakkamylly. Rakennuspaikalla sijaitsee jo nyt varsinaisen kesäasuttavan huvilan lisäksi (n. 230 k-m²), sivurakennus (n. 43 k-m²), sauna-/tuparakennus (n. 43 k-m² ja terassi n. 23 k-m²), jonka päädyssä on lisäksi venevaja (n. 32 m²). Rakennuspaikan koko on noin 1 ha, mutta noin 2/3 rakennuspaikasta on alavampaa kuin +2,5 (mitattu peruskartta-aineistosta). Kun otetaan huomioon rakentamisen määrä (yht. 348 k-m²) ja rakennuspaikan rakennettavuutta rajoittavat tekijät ja että yleiskaava on yleispiirteinen suunnitelma, ei ole perusteltua sallia kaavamääräyksellä automaationa uutta rakentamista rakennuspaikalle. Lisäksi muut RA- alueille sijoittuvat sr-1 kohteen sisältävät rakennuspaikat ovat rakentamisen määrältään hyvin erityyppisiä. Tässä tapauksessa mahdollisuus ympärivuotiseen lomailuun soveltuvan lomarakennuksen rakentamiseen tulee ratkaista poikkeamispäätöksellä, ensisijaisesti tulee tutkia rakennuspaikalla jo olevan talousrakennuksen kunnostamista / korvaamista uudisrakennuksella.

79 ID:42 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. Planbestämmelsen bör ändras så att den är AT-4 i stället för RA-11 som finns i förslaget. Alternativt kan RA-bestämmelsen ändras så att åretomanvändning ska vara möjligt i förnuftig omfattning. Det här betyder att sidofritidsbostaden på RA-11-områdena kan vara 85 m2 vy utan att det begränsar den totala byggrätten. Nu medför skyddsbeteckningen att det på grund av höga kostnader inte lönar sig att bygga om den nuvarande huvudbyggnaden så att den kan hållas varm året om. Nytt byggande för åretruntboende har anvisats i byarna eller i byområdenas omedelbara närhet för att stöda den befintliga bystrukturen. Även på sådana områden får en befintlig fritidsbostad ändras till fast bostad. Enstaka avskilt belägna befintliga fritidsbostäder har inte fått tillstånd att ändras till fast bostad. Den här byggplatsen är belägen avskilt från byområdena och från befintlig åretruntbosättning. Därför finns inte tillräckliga motiveringar för en ändring av användningsändamålet. Då fritidsbyggplatser genom planen ändras för åretruntanvändning måste man beakta jämlikt bemötande av markägarna samt de kostnader som staden åsamkas för att ordna service på lång sikt. Planläggningssystemets riksomfattande mål för områdesanvändningen har dessutom en styrande verkan med avsikt att samhällsstrukturen ska förtätas. Om ifrågavarande fritidsbyggplats ändras till användning för fast boende måste samma möjlighet också ges till andra motsvarande fritidsbyggplatser. På området finns cirka 100 st motsvarande byggplatser för fritidsboende. Att ändra alla dessa till byggplatser för fast boende stöder inte målet att förtäta samhällsstrukturen och skulle orsaka staden onödigt stora skyldigheter att ordna service. Byggplatser som någon gång tidigare genom bygglov har fått status som byggplats för bostad har i planen anvisats som byggplatser för bostadsbyggnader. Därför har vissa byggplatser för bostadsbyggnader i planen anvisats även längre bort från byarnas centrum. Man kan inte utgå ifrån att byggplatser som tidigare har beviljats långt från bycentrum ska kunna utgöra mätare för när en byggplats för en fritidsbostad kan ändras till en byggplats för ett bostadshus. I kulturmiljöutredningen för Pellinge skärgård, som har gjorts för delgeneralplaneområdet, lyfte man fram sex villabyggnader med byggnadshistoriska eller landskapsmässiga värden. Dessa ska bevaras och de ska användas på ett sådant sätt att deras byggnadshistoriska värden bevaras. De här villorna har beteckningen sr-1 i delgeneralplanen. Två av villorna finns alldeles intill Sunivägen och i grannskapet finns också åretruntbostäder. De här villorna har i enlighet med den allmänna planeringsprincipen anvisats för åretruntboende (AT-4). Enligt utredningen har den ena av villorna ursprungligen byggts som bostadshus. De övriga villorna som har beteckningen sr-1 ligger på RA-11- eller RA-16-område. Delgeneralplanelösningen är jämlik, men beaktar dock villornas läge i bystrukturen. Beteckningen AT är inte en ersättning av beteckningen sr-1. De övriga två sr-1-objekten på AT-området som det hänvisas till i anmärkningen är Pellinge skola och hättkvarnen i Österby. På byggplatsen finns redan nu utöver en villa som inte är vinterbonad (ca 230 m2 vy) en sidobyggnad (ca 43 m2 vy), en bastu-/stugbyggnad (ca 43 m2 vy och terrass ca 23 m2 vy) och i gaveln på den ett båthus (ca 32 m2 vy). Byggplatsens storlek är cirka 1 ha, men cirka 2/3 av byggplatsen är mera låglänt än +2,5 (mätt från material på grundkartan). Då man beaktar byggnadsmängden (tot. 348 m2 vy) och faktorer som begränsar byggplatsens byggbarhet och att generalplanen är en generell plan är det inte motiverat att automatiskt genom en planbestämmelse tillåta ny byggnation på byggplatsen. De övriga byggplatserna som innehåller sr-1-objekt på RA-områdena är av helt olika typ i fråga om byggnadsmängd. I det här fallet ska möjligheten att bygga ett fritidshus som lämpar sig för fritidsanvändning året om avgöras genom ett undantagsbeslut. Främst borde man undersöka om det går att renovera byggplatsens befintliga ekonomibyggnad eller ersätta den med en ny. Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

80 ID:43 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: ÖGÅRD ( ) Kyllä (*) Ei ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Iloisia ja kiitollisia siitä, että Porvoon kaupunki täytti toiveemme rakennusoikeuden jakamisesta. Jotta tuleva perinönjako on mahdollisimman oikeudenmukainen, on rakennusoikeuden jakaminen ainoa oikea. Kun jätimme paperin ( ) missä hyväksyimme Porvoon kaupungin ehdotuksen rakennusoikeuden jakamiseksi kaikki omaisuus (myös Bastuhamn) oli vielä Per-Erik Weckmanin omistuksessa. Merkitään tiedoksi. Glada och tacksamma över att Borgå stad uppfyllde vårt önskemål om att dela byggrätten. För att ett kommande arvskifte ska bli så rättvist som möjligt är en delning av byggrätten det enda rätta. Då vi lämnade in ett papper ( ) där vi godkände Borgå stads förslag om att dela byggrätten ägdes ännu all egendom (även Bastuhamn) av Per-Erik Weckman. Antecknas för kännedom.

81 ID:44 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: TUULENSUOJA ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Pohjoisrannalle osoitettua rakennuspaikkaa tulee laajentaa koko tilan levyiseksi. Lisäksi saaren eteläosaan tulee osoittaa uusi rakennuspaikka, koska maa-alue on hankittu lomarakennuspaikkaa varten, joka tulisi tyttären käyttöön. Tilan alueella oleva M-kaista on noin 15 metriä leveä, eikä se ole keskeinen saaren rantautumista ajatellen. Pohjoisosaan osoitettua rakennnuspaikkaa laajennetaan koko tilan rannan levyiseksi. Sekä saaren Pohjois-, että Etelärannalle jää yhtenäiset rakennuspaikkojen ulkopuoliset alueet, joiden kautta rantautuminen onnistuu Hasselöhön. Tilan eteläosaan ei voida osoittaa uusia rakennuspaikkoja, koska emätilalla, johon tila kuuluu ei ole jäljellä olevaa rantarakennusoikeutta. Emätilalta on muodostettu 13 rantarakennuspaikkaa ja mitoitusperiaatteiden mukaista rakennusoikeutta muodostuu 5,43 rantarakennuspaikkaa. Muistutuksessa esiintuodut perusteet eivät ole riittäviä rakennuspaikan osoittamiselle. Yleiskaavaehdotusta muutetaan muistutuksen johdosta edellä kuvatulla tavalla. Tehty muutos on vähäinen. Byggplatsen som är inritad på den norra stranden borde förstoras så att den blir lika bred som hela fastigheten. I södra delen av ön borde dessutom ges en ny byggplats, eftersom markområdet har skaffats som byggplats för ett fritidshus åt dottern. M-remsan på fastighetens område är cirka 15 meter bred och är inte viktig med tanke på möjligheterna att ta i land på ön. Den anvisade byggplatsen i den norra delen förstoras så att den blir lika bred som fastighetens strand. Vid både den norra och den södra stranden blir det utanför byggplatserna kvar enhetliga områden där det går att komma i land på Hasselö. I södra delen av fastigheten går det inte att anvisa nya byggplatser, eftersom fastigheten hör till en stamfastighet som inte har någon återstående strandbyggrätt. Från stamfastigheten har det bildats 13 strandbyggplatser, medan stamfastigheten enligt dimensioneringsprinciperna ger upphov till 5,43 strandbyggplatser. Anmärkningens motiveringar räcker inte till för att en byggplats ska kunna ges. Förslaget till generalplan ändras till följd av anmärkningen på ovan beskrivet sätt. Den här ändringen är liten.

82 ID:45 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: STORBONDAS ( ) Kyllä (*) Ei ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Rakennuspaikkkojen kokoa tulisi muokata liitteen mukaisesti Paikka 1) Talousrakennukset eivät mahdu kapealle rakennuspaikalle. Ulkorakennukset on ollut vanhastaan tien eteläpuolella. Paikka 2) Jos LV-1 -alueelle joskus rakennetaan tie, tulisi tälle jättää 10 m kaistale Nybondaksen tontin vastaiselle rajalle. Suurin osa rakennuspaikasta on jyrkässä rinteessa ja pohjoisosa on suossa. Rakennuspaikka toimisi paremmin liitekartan mukaisesti piirrettynä. Paikka 1) Rakennuspaikkaa laajennetaan Idän -suuntaan sisämaahan esitettyjen perustelujen johdosta. paikka 2) Rakennuspaikkaa ei levitetä kaavaehdotuksen mukaisesta. Rakennuspaikka on ehdotuksen mukaisella paikallaan hyvin muun rakentamisen takana ja riittävän suuri (yli 8000 m2). Tiet ja rakennukset on mahdollista toteuttaa kaavaehdotuksen mukaisella ratkaisulla. Yleiskaavaehdotusta muutetaan muistutuksen johdosta edellä kuvatulla tavalla. Tehty muutos on vähäinen. Byggplatsernas storlek borde justeras enligt bilagan Plats 1) Ekonomibyggnaderna ryms inte på den smala byggplatsen. Uthusbyggnaderna har sedan gammalt funnits söder om vägen. Plats 2) Om det någon gång byggs en väg till LV-1-området borde man för vägen lämna en 10 m remsa vid gränsen mot Nybondas tomt. Största delen av byggplatsen är belägen på en brant sluttning och norra delen är på sumpmark. Byggplatsen skulle fungera bättre om den ritas enligt bifogade karta. Plats 1) Byggplatsen förstoras österut mot inlandet till följd av motiveringarna. Plats 2) Byggplatsen breddas inte från det som framgår av planförslaget. Byggplatsen enligt förslaget ligger väl placerad bakom annan byggnation och den är tillräckligt stor (över 8000 m2). Det går att bygga vägar och byggnader enligt lösningen i planförslaget. Förslaget till generalplan ändras till följd av anmärkningen på ovan beskrivet sätt. Den här ändringen är liten.

83 ID:46 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: Arvids ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä 1) Kiinteistöstä 12:80 on samaan aikaan lohkottu kaksi vierekkäistä kiinteistöä, 12:88 ja 12:89. 12:88 on saanut uuden rakennusoikeuden ja 12:89 omistaja vaatii rakennusoikeutta myös hänen kiinteistölleen. 2) 12:89 pohjoiselle lohkolle vaaditaan uusi rakennusoikeus, jotta arvokas maisema voidaan pitää kunnossa. 3) Österbyvikenin pohjoisrannan rantaniitty on kasvanut umpeen. Siten luo-merkintä on jäänyt tarpeettomaksi. Puut tulisi kaataa ja maisema avata. Emätilalta 12:29 muodostuu haja-asutusalueen osalta rakennusoikeutta 2,78 rakennuspaikkaa. Kun rantarakennusoikeuden ylitys huomioidaan jää jäljellä olevaksi haja-asutusalueen rakennusoikeudeksi 0,72. Tämä oikeuttaa emätilan yhteen uuteen haja-asutusalueen rakennuspaikkaan. Emätilan kylärakennusoikeutta muodostuu yhteensä 4,92 rakennuspaikkaa ja emätilan kyläalueelle on rakennettu yhteensä 2 rakennuspaikkaa, joten jäljellä oleva kylärakennusoikeus on 2,92. Tämä oikeuttaa emätilan yhteensä kolmeen uuteen kylärakennuspaikkaan. Emätilalle voidaan siis osoittaa yhteensä 4 kuivanmaan rakennuspaikkaa yli 200 m etäisyydelle rantaviivasta. Tila 12:80 on lohkottu ennen kaavaprosessia tiloiksi 12:81, 12:82 ja 12:83 ja kaavaprosessin aikana tiloihin 12:86, 12:88 ja 12:89. Tila 12:80 on lakannut. Lohkotila 12:81 muodostuu noin 1/3 osasta kantatilan 12:80 alueesta, joten tilalta 12:81 myös muodostuu noin kolmasosa kantatilan 12:80 rakennusoikeudesta. Lohkotilalle 12:81 on osoitettu kaavaehdotuksessa oman osuutensa verran rakennusoikeutta. Tilan 12:80 omistajat ovat tämän jälkeen myyneet koko kiinteistön määräaloina eteenpäin, joista on muodostunut yhteensä 6 tilaa. Näistä tila 12:82 ja tilaan 11:123 liitetty määräala tulkitaan lisäalueeksi. Tilan 12:83 katsotaan saavan kohtuudella yhden rakennusoikeuden, tilan 12:86 yhden rakennusoikeuden ja lohkotilan 12:88 yhden rakennusoikeuden. Näiden lohkomisten jälkeen ei voida laskea, että kantatilalle 12:89 jäisi enää rakennusoikeutta. Lisäksi tilan 12:89 pohjoinen palsta on suurelta osin alava eikä rakentamiseen soveltuvaa aluetta. Peruskartta-aineistosta mitattuna noin 1 ha palstasta on korkeusasemaltaan alempana kuin +2,5 m. Mikäli rakennuspaikka sijoitettaisiin korkeusasemaltaan paremmalle paikalle, uusi rakentaminen sijoittuisi ahtaasti aivan kappelin ja museoalueen välittömään läheisyyteen. Uuden rakennuspaikan osoittaminen ei tällöin ottaisi valtakunnallisesti arvokasta kyläympäristöä riittävästi huomioon. Lisäksi tilan VL-alueeksi osoitetun alueen läpi kulkee alueen tärkeä polkumainen ''ohjeellinen ulkoilureitti'' -merkinnällä osoitettu yhteys. Tilan 12:89 eteläisemmälle palstalle rakennuspaikkaa ei voida osoittaa, koska se sijoittuu pääosin rantavyöhykkeelle ja emätilan rantarakennusoikeus on käytetty. Tilan 12:89 alueella EI OLE alueella rakentamiseen soveltuvia alueita. Österbyvikenin luo-merkintä säilytetään kaavassa. Merkintä ei estä maisemanhoidollisia toimenpiteitä. Puiden kaataminen luo-alueella edellyttää maisematyölupaa ja sen tarvittaessa saa. Yksittäisten maiseman kannalta vähempimerkityksisten puiden kaataminen ei vaadi maisematyölupaa. Osayleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. 1) Från fastigheten 12:80 har samtidigt två fastigheter intill varandra brutits ut, 12:88 och 12:89. 12:88 har fått en ny byggrätt och ägaren till 12:89 kräver också att få en byggrätt för sin fastighet.

84 ID:46 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus ) För det norra skiftet av 12:89 krävs en ny byggrätt för att det värdefulla landskapet ska kunna hållas i skick. 3) Strandängen vid Österbyvikens norra strand har vuxit igen. Därför är beteckningen luo inte mera nödvändig. Träden borde fällas och landskapet öppnas. Stamfastigheten 12:29 ger beträffande glesbebyggt område upphov till en byggrätt på 2,78 byggplatser. Då överskridningen av strandbyggrätten beaktas är den återstående byggrätten på glesbebyggt område 0,72. Detta berättigar stamfastigheten till en ny byggplats på glesbebyggt område. Stamfastighetens byggrätt i byområdet blir totalt 4,92 byggplatser och på stamfastighetens byområde har totalt 2 byggplatser bebyggts, vilket innebär att 2,92 byggrätter i byområdet återstår. Detta berättigar stamfastigheten till totalt tre nya byggplatser i byområdet. Stamfastigheten kan alltså anvisas totalt 4 byggplatser på torra land mer än 200 meter från strandlinjen. Fastigheten 12:80 har styckats till fastigheterna 12:81, 12:82 och 12:83 före planläggningsprocessen samt under planläggningsprocessens gång till fastigheterna 12:86, 12:88 och 12:89. Fastigheten 12:80 har upphört. Den utbrutna fastigheten 12:81 består av cirka 1/3 av stamfastigheten 12:80, så från fastigheten 12:81 uppkommer också cirka en tredjedel av den byggrätt som stamfastigheten 12:80 ger upphov till. För den utbrutna fastigheten 12:81 har en byggrätt som motsvarar dess andel anvisats i planförslaget. Ägarna till fastigheten 12:80 har därefter sålt hela fastigheten vidare i form av outbrutna områden, av vilka det har blivit totalt 6 fastigheter. Av dem tolkas fastigheten 12:82 och det till fastigheten 11:123 anslutna outbrutna området som ett tilläggsområde. Det anses skäligt att fastigheten 12:83 får en byggrätt, fastigheten 12:86 en byggrätt och den utbrutna fastigheten 12:88 en byggrätt. Efter de här styckningarna kan det inte räknas att stamfastigheten 12:89 skulle ha någon återstående byggrätt. Dessutom är det norra skiftet av fastigheten 12:89 till stor del låglänt område som inte lämpar sig att bebyggas. Enligt mätningar på grundkartan ligger cirka 1 ha av skiftet på en höjdnivå under +2,5 m. Om en byggplats placeras på platsen med den bästa höjdnivån skulle byggnationen hamna på ett trångt ställe i omedelbar närhet av kapellet och museiområdet. Då skulle anvisningen av en ny byggplats inte tillräckligt beakta den nationellt värdefulla bymiljön. Genom fastighetens område som är anvisat som VL-område löper dessutom en viktig stigliknande förbindelse med beteckningen riktgivande friluftsled. På det sydligaste skiftet av fastigheten 12:89 går det inte att anvisa en byggplats, eftersom det ligger huvudsakligen i strandzonen och stamfastighetens strandbyggrätt har förbrukats. På fastigheten 12:89 FINNS INGA områden som lämpar sig att bebyggas. Österbyvikens luo-beteckning bibehålls i planen. Beteckningen hindrar inte åtgärder för att sköta landskapet. För trädfällning på ett luo-område krävs tillstånd för miljöåtgärder och sådant fås vid behov. I fråga om fällning av enstaka träd som är av mindre betydelse för landskapet krävs inget tillstånd för miljöåtgärder. Delgeneralplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

85 ID:47 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: NORRGÅRD ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Kiinteistöllä on tapahtunut perinnönjako. Perijät vaativat: 1) Ormskärille piiretään RA-17-rakennusoikeus. Ormskärissä on ollut vapaa-ajanrakennus 1950-luvun lopusta, joka näkyy kaavakartalla (liite 4). 2) Korsholmenille tulisi osoittaa uusi rakennuspaikka vapaa-ajan asunnolle ja M-merkintä voitaisiin vaihtaa merkintään MY-5 (liite 5). 3) Kantatilan länsirannalle tulisi lisätä uusi rakennuspaikka. Kantatila on 6-7 ha ja sillä on pitkä rantaviiva (liite 6). 1) Ormskärin rakentamistilanne on tarkistettu rakennusvalvonnan kanssa. Rakennuspaikalla on yksi loma-asunto, joka on rakennettu arviolta 1950 luvun lopulla / 1960 luvun alussa.. Lisäksi rakennuspaikalla on huonokuntoisia rakennelmia, joita ei voi nykykuntoisina laskea rakennuksiksi. Tehdyn katselmuksen perusteella Ormskärillä tulkitaan olevan olemassa oleva rakennuspaikka. Rakennuspaikka täydennetään osaleiskaavaan merkinnällä RA-17. 2) Tila on käyttänyt rantarakennusoikeutensa. Mitoitusperiaatteiden mukaista rakennusoikeutta muodostuu emätilalta yhteensä 4,9 rantarakennuspaikkaa ja emätilasta on muodostettu 12 rantarakennuspaikkaa. Tilalle 2:134 on osoitettu olemassa olevan rakentamistilanteen mukaisesti yksi RA-22/s sekä kaksi lomarakennuspaikkaa merkinnällä RA-17. Lisäksi Omskäriille osoitetaan olemassa oleva rakennuspaikka edellä kuvatun mukaisesti. Tämän johdosta Korsholmille tai ko. tilalle ei voida osoittaa uusia rakennuspaikkoja. 3) Esitetty pitkä vapaarantaviiva ei ole perusteena uuden rakennuspaikan osoittamiselle. Muutos omistussuhteissa ja perinnönjako ei ole perusteena sille, että kaavaan voitaisiin osoittaa enemmän rakennuspaikkoja kuin mitoituslaskelma antaa mahdollisuuden. Osayleiskaavaehdotusta muutetaan muistutuksen johdosta siten, että Ormskärille osoitetaan olemassa oleva rakennuspaikka RA-17 merkinnällä. Kun otetaan huomioon että kysymysksessä on olemassa olevan rakennuspaikan täydentäminen kaavakartalle saarella jossa ei ole naapureita, voidaan todeta että tehty muutos on vähäinen. Det har skett arvskifte på fastigheten. Arvingarna kräver: 1) På Ormskär bör en RA-17-byggrätt ritas in. På Ormskär har det funnits en fritidsbyggnad sedan slutet av 1950-talet, vilket framgår av plankartan (bilaga 4). 2) På Korsholmen borde en ny byggplats för en fritidsbostad anvisas och beteckningen M kunde bytas ut till MY-5 (bilaga 5). 3) På västra stranden av stamfastigheten borde en ny byggplats läggas till. Stamfastigheten består av 6-7 ha och har lång strandlinje (bilaga 6).

86 ID:47 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus ) Byggnadssituationen på Ormskär har kontrollerats tillsammans med byggnadstillsynen. På byggplatsen finns en fritidsbostad som byggdes ungefär i slutet av 1950-talet/början av 1960-talet. På byggplatsen finns dessutom konstruktioner i dåligt skick som i nuvarande skick inte kan räknas som byggnader. På basis av besiktningen görs tolkningen att det finns en byggplats på Ormskär. Byggplatsen kompletteras med beteckningen RA-17 i delgeneralplanen. 2) Fastigheten har utnyttjat sin strandbyggrätt. Stamfastigheten ger enligt dimensioneringsprinciperna upphov till totalt 4,9 strandbyggplatser, och av stamfastigheten har det bildats 12 strandbyggplatser. På fastigheten 2:134 har det enligt den befintliga byggnadssituationen anvisats en byggplats med beteckningen RA-22/s samt två fritidsbyggplatser med beteckningen RA-17. Dessutom anvisas den befintliga byggplatsen på Omskär enligt beskrivningen ovan. Därför kan inga nya byggplatser anvisas på Korsholmen eller den aktuella fastigheten. 3) Den långa fria strandlinjen som nämns utgör inte grund för anvisning av en ny byggplats. En ändring i ägoförhållandena och ett arvskifte utgör inte grund för att det skulle gå att ge fler byggplatser i planen än vad dimensioneringsberäkningen ger möjlighet till. Förslaget till delgeneralplan ändras på grund av anmärkningen så att den befintliga byggplatsen på Ormskär ges beteckningen RA-17. Då man beaktar att det är fråga om komplettering av en befintlig byggplats på plankartan på en holme som saknar grannar kan man konstatera att ändringen är liten.

87 ID:48 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: STORMATTAS ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Omistaja on ostanut 5800 m2 maata nykyisten omistusten ympäriltä. Uusi alue tulisi liittää RA-11-alueeseen. Liitteessä 3 on esitetty uusi rakennuspaikan rajaus. Sähköpostiviesti Maanomistaja on toimittanut sähköpostilla täydentävän sijaintikartan, johon on osoitettu suunnitellun rakennuksen likimääräinen sijainti. Kaavaehdotuksen mukainen rakennuspaikka varaa rantaviivaa jo noin 100 metriä. Tämä on tavanomaista enemmän. Rakennuspaikat pyritään varaamaan rantaviivaa noin 80 m, ellei olemassa oleva rakentamistilanne anna aihetta muuhun. Koska rakennuspaikalle tulee tieyhteys pohjoisen kautta ja olemassa oleva rakentaminen on sijoittunut rakennuspaikan pohjoisosaan, voidaan rakennuspaikkaa laajentaa pohjoiseen ja kohti Santasaarentietä. Rakennuspaikkaan kuuluvaa aluetta ei laajenneta etelän suuntaan. Yleiskaavaehdotusta muutetaan muistutuksen johdosta edellä kuvatulla tavalla. Tehty muutos on vähäinen. Kirjelmä ( ) merkitään tiedoksi. Kun otetaan huomioon, osayleiskaavan yleispiirteisyys ja ettei yleiskaavassa päätetä yksittäisten rakennusten tarkkaa sijaintia ja lisäksi tässä tapauksessa RA-11 rakennuspaikan riittävä koko (noin 0,7 ha), rakennuspaikan rakentamistilanne ja yleiskaavan mukaiset rakentamismahdollisuudet, todetaan että kaavakarttaan ei ole enää tässä vaiheessa tarvetta tehdä muutoksia. Ägaren har köpt 5800 m2 mark kring de nuvarande ägorna. Det nya området borde anslutas till RA-11-området. Ett förslag till ny avgränsning av byggplatsen anges i bilaga 3. E-post Markägaren har skickat en kompletterande situationskarta per e-post där den ungefärliga placeringen av en planerad byggnad är inritad. Byggplatsen enligt planförslaget reserverar redan cirka 100 m strandlinje. Det här är mer än vanligt. Man eftersträvar att byggplatserna ska reservera cirka 80 m strandlinje, om inte den befintliga byggnadssituationen ger anledning till annat. Eftersom vägförbindelsen till byggplatsen kommer norrifrån och den befintliga byggnationen har koncentrerats till den norra delen av byggplatsen kan byggplatsen förstoras norrut och mot Sandholmsvägen. Området som hör till byggplatsen förstoras inte söderut. Förslaget till generalplan ändras till följd av anmärkningen på ovan beskrivet sätt. Den här ändringen är liten. Skrivelsen ( ) antecknas till kännedom. Då man tar generalplanens summariska karaktär i beaktande och faktumet att den exakta platsen för enskilda byggnader inte avgörs i delgeneralplanen, samt dessutom den tillräckliga storleken på

88 ID:48 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus byggplatsen RA-11 (ca 0,7 ha), byggsituationen på byggplatsen, de möjligheter till byggande som generalplanen ger, konstateras att det i det här skedet inte längre finns behov för ändringar på plankartan.

89 ID:49 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: Burkdal ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Noin 1,5 ha kiinteistöjen 3,6 ha:sta on tullut kantatilasta Storbonds, jolla on rakennusoikeutta jäljellä. Kiinteistöillä on siten rakennusoikeutta jäljellä. Tarpeen vaatiessa molemmat kiinteistöt voidaan yhdistää yhdeksi kiinteistöksi. Vaaditaan sisämaahan loma- tai ympärivuotinen rakennusoikeus. Emätilatarkastelun periaatteena on se, että mikäli emätilasta on muodostettu rakennuspaikkoja enemmän kuin emätilalta muodostuu rakennusoikeutta, ei millekään emätilasta lohkotuille tiloille voida osoittaa uusia rakennuspaikkoja. Rakennuspaikkoja ei siis voida osoittaa, vaikka emätilan sisällä yksittäisen tilan osalta vaikuttaa siltä, että rakennusoikeutta on jäljellä. Tila on kuitenkin muodostettu kahdesta emätilasta (8:28 tai 8:36). Tiloista 8:182 ja 8:179 emätilan 8:28 alueella on yhteensä noin 1,4 ha. Tämä alue on kokonaisuudessaan kyläaluetta, jolta rakennusoikeutta muodostuu 1 rp/3 ha. Tästä muodostuu rakennusoikeutta tällöin 0,5 rakennuspaikkaa. Emätilan 8:28 jäljellä oleva rakennusoikeus (2 rakennuspaikkaa) on jaettu tiloille 8:184 ja 8:151 siten, että kummallekin on osoitettu 1 uusi rakennuspaikka. Tämä on tehty sillä perusteella, että tilalta 8:184 muodostuu rakennusoikeutta kylä- ja haja-astusvyöhykkeeltä yhteensä 3,6 rakennuspaikkaa, josta on käytetty 1 ja tilalta 8:151 muodostuu yhteensä 3,6 rakennuspaikka, josta on käytetty 2. Tämän johdosta nämä tilat ovat oikeutettuja samaan emätilan jäljellä olevan rakennusoikeuden. Kun emätilan 8:36 jäljellä oleva kylä- ja hajarakennusoikeus on miinuksella yli 10 rakennuspaikkaa, ei näin vähäinen pinta-ala emätilan 8:28 alueelta tuo tilalle 8:182 mahdollisuutta osoittaa uusia rakennuspaikkoja. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. Cirka 1,5 ha av fastigheternas 3,6 ha har kommit från stamfastigheten Storbonds, som har återstående byggrätt. Fastigheterna har alltså återstående byggrätt. Vid behov kan båda fastigheterna sammanslås till en fastighet. En byggrätt för fritidshus eller åretruntbostad i inlandet krävs. Principen för granskningen av stamfastigheter är att om fler byggplatser har bildats av stamfastigheten än de byggrätter som stamfastigheten ger upphov till kan inga nya byggplatser anvisas på någon av de fastigheter som brutits ut från stamfastigheten. Det går alltså inte att anvisa några byggplatser, fastän det för en enskild fastighet inom stamfastigheten verkar som om det skulle finnas återstående byggrätt. Fastigheten har dock bildats av två stamfastigheter (8:28 eller 8:36). Av fastigheterna 8:182 och 8:179 finns totalt cirka 1,4 ha på stamfastigheten 8:28. Detta område är i sin helhet byområde, där det uppkommer byggrätt 1 byggplats/3 ha. Detta ger då en byggrätt på 0,5 byggplatser. Den återstående byggrätten på stamfastigheten 8:28 (2 byggplatser) har delats mellan fastigheterna 8:184 och 8:151 så att vardera har fått 1 ny byggplats. Det här har gjorts med den motiveringen att fastigheten 8:184 ger upphov till byggrätt på totalt 3,6 byggplatser i by- och glesbygdsområdet, varav 1 har använts, och fastigheten 8:151 ger upphov till totalt 3,6 byggplatser, av vilka 2 har använts. Därför är de här fastigheterna berättigade att få stamfastighetens återstående byggrätt. Då by- och glesbygdsbyggrätten för stamfastigheten 8:36 är på minus med mer än 10 byggplatser ger en så här liten areal av stamfastigheten 8:28 inte någon möjlighet för fastigheten 8:182 att få nya byggplatser. Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

90 ID:50 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: MÖRTVIK III ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä 1) Karttaliitteen kohta 1) oli aiemmin merkinnällä M, mutta on muutettu LV-2:ksi. Omistaja on hakenut lupaa louhinnalle ja täytölle. Olisi tärkeä säilyttää lahti luonnontilaisena. Maantietä rakentaessa sen alle on rakennettu tunneli sitä varten, että veneitä voitaisiin säilyttää tontin pohjoisosan venevajassa ja siirtää eteläpuolen laiturille tunnelin kautta. 2) Karttaliitteen kohdan 2) viiva osoittaa sen kohdan, johon rakennuspaikka tulisi laajentaa. Tarkoitus ei ole rakentaa kallion päälle vaan syrjemmällä. 1) LV-2 -merkintä on osoitettu, koska alueella on laiturirakennelmia ja vanha varastorakennus. LV-2 -alueen maksimirakennusoikeus on kaavamääräyksen mukaan 30 k-m2, joten alueelle ei voida sijoittaa mittavaa veneensäilytys toimintaa. Venesataman rajausta kavennetaan siten, että se ei tule kiinni muistuttajan rakennuspaikkaan. 2) Kyseinen rakennuspaikka on piirretty kaavaehdotuksessa varaamaan rantaviivaa noin 90 m. Rakennuspaikat on piirretty lähtökohtaisesti varaamaan rantaviivaa enintään noin 80 m. Mikäli rakennuspaikan rakennukset sijaitsevat erityisen hajallaan, on tästä jouduttu poikkeamaan sisällyttäen rakennukset tapauskohtaisesti rakennuspaikan sisäpuolelle. Yleiskaavaehdotusta muutetaan muistutuksen johdosta siten,että venevalkamaa supistetaan, jotta muistuttajan rakennuspaikan ja venevalkaman LV-2 väliin jää selkeämpi M-alue. Tehty muutos on vähäinen. 1) Kartbilagans punkt 1) hade tidigare beteckningen M, men den har ändrats till LV-2. Ägaren har ansökt om tillstånd för brytning och fyllning. Det skulle vara viktigt att bevara viken i naturtillstånd. Då landsvägen byggdes anlades en tunnel under den så att båtar kan förvaras i båthuset på den norra delen av tomten och flyttas till bryggan på södra sidan via tunneln. 2) Strecket i kartbilagans punkt 2) visar stället där byggplatsen borde förstoras. Avsikten är inte att något ska byggas på berget utan längre bort. 1) Beteckningen LV-2 har getts eftersom det finns bryggkonstruktioner och en gammal lagerbyggnad på området. LV-2-områdets maximala byggrätt är enligt planbestämmelsen 30 m2 vy, så det går inte att placera en omfattande båtförvaringsverksamhet på området. Avgränsningen av båthamnen görs smalare så att den inte når ända fram till anmärkarens byggplats. 2) Ifrågavarande byggplats har i planförslaget ritats så att den reserverar cirka 90 m strandlinje. Byggplatserna har i allmänhet ritats så att de tar högst cirka 80 m strandlinje. Om byggplatsens byggnader ligger särskilt spridda har man varit tvungen att avvika från detta så att byggnaderna från fall till fall har kommit med inom byggplatsen. Förslaget till generalplan ändras på grund av anmärkningen så att småbåtsplatsen görs smalare för att det ska bli ett tydligare M-område mellan anmärkarens byggplats och småbåtsplatsen LV-2. Den här ändringen är liten.

91 ID:51 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: GRÅKULLA ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Ainoa paikka, johon tilalle on järkevää sijoittaa venevaja sijoittuu kaavaehdotuksessa osoitetulle LV-1 -alueelle. Muualla maasto on kallioinen ja merenpohjamuodoltaa sellainen, että venevajan rakentaminen muualle on vaikeaa maisemaa heikentämättä. LV-1 -merkintä ei kuitenkaan mahdollista venevajan rakentamista. Merkintä tulee muuttaa LV-2 -merkinnäksi, joka mahdollistaa rakentamista ja tätä kautta veneiden talvisäilytyksen. Alue soveltuu hyvin rakentamiseen ja rakennukset sopeutettua maastoon eivätkä ne häiritse muita. Yleiskaavaehdotusta muutetaan siten, että LV-1 -alue muutetaan LV-2 -merkinnäksi, joka mahdollistaa veneiden säilytykseen tarvittavan rakennuksen rakentamisen. Alueen maksisimi rakennusoikeus on 30 k-m2. Tehty muutos on vähäinen. Den enda platsen på fastigheten där det är förnuftigt att placera ett båthus är på det område som är anvisat som LV-1 i planförslaget. Annanstans är terrängen bergig och havsbottnen har sådan form att det blir svårt att bygga ett båthus någon annanstans utan att försämra landskapet. Beteckningen LV-1 ger dock inte möjlighet att bygga ett båthus. Beteckningen bör ändras till LV-2 som möjliggör byggande och därigenom vinterförvaring av båtar. Området är väl lämpat för byggnation och det går att anpassa byggnaderna till terrängen och de stör inte någon annan. Förslaget till generalplan ändras så att LV-1-området ändras till LV-2, vilket gör det möjligt att uppföra en byggnad som behövs för förvaring av båtar. Områdets maximala byggrätt är 30 m2 vy. Den här ändringen är liten.

92 ID:52 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: BERGE ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Tilalle 6:135 osoitettua rakennuspaikkaa tulisi jatkaa tilan 6:102 alueelle siten, että rakennuspaikka ulotetaan tien yli rantaan saakka. Kiinteistötietojärjestelmän mukaan tila 6:102 ei ulotu Söderbyntien yli rantaan. Tilasta 6:102 on otettu yleisentien mittauksessa (rekisteröity ) alueita yleiseksi tiealueeksi. Tämän jälkeen Söderbyntien toiselle puolelle ei ole jäänyt enää tilaa 6:102. Koska olemassa oleva lomarakennus sijaitsee tilalla 6:102, laajennetaan tilan 6:135 rakennuspaikkaa tilan 6:102 alueelle siten, että osa tilasta 6:102 osoitetaan rakennuspaikaksi. Samalla rakennuspaikkaa kavennetaan noin 30 m länsisosastaan. Maisemassa selvästi näkyvä osa tilaa 6:102 jätetään edelleen MY-alueeksi. Yleiskaavaehdotusta muutetaan muistutuksen johdosta edellä kuvatulla tavalla. Tehty muutos on vähäinen. Den byggplats som har anvisats på fastigheten 6:135 borde förlängas in på fastigheten 6:102 så att byggplatsen sträcker sig över vägen ända till stranden. Enligt fastighetsdatasystemet sträcker sig fastigheten 6:102 inte över Söderbyvägen till stranden. Vid mätningen av den allmänna vägen (registrerad ) togs områden från fastigheten 6:102 till allmänt vägområde. Därefter finns det inte mera någonting kvar av fastigheten 6:102 på andra sidan om Söderbyvägen. Eftersom det befintliga fritidshuset är beläget på fastigheten 6:102 förstoras byggplatsen på fastigheten 6:135 in på fastigheten 6:102 så att en del av fastigheten 6:102 anvisas som byggplats. Samtidigt smalnas byggplatsen av cirka 30 m i den västra delen. Den del av fastigheten 6:102 som är tydligt synlig i landskapet lämnas fortsättningsvis som MY-område. Förslaget till generalplan ändras till följd av anmärkningen på ovan beskrivet sätt. Den här ändringen är liten.

93 ID:53 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: KIRJALAHTI ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Tilan alueella oleva LV-merkintä tulee poistaa. Lisäksi merkintä tulee poistaa tilan välittömästä läheisyydestä. Merivartioston toiminta Glossholmenilla on päättynyt ja samoin on päättynyt veneensäilytyspaikan vuokrasopimus heidän kanssaan. Alueelta on poistettu kaikki merivartioasemalle kuuluva omaisuus ja alueella on tilan 6:112 osalta ainoistaan omistamamme autotalli. Alueen oli tarkoitus toimia ainoastaan merivarioiden autojen pysäköintipaikkana. Koko ranta soveltuu huonosti pienvenesatamaksi tai huoltolaiturin rakentamiseen. Alue on myrskyille ja ahtojäälle alttiilla paikalla, jossa ei ole kestänyt merivartiostonkaan laiturit. Lisäksi alueelle johtaa loppumatkaltaan ( m) ykstyistie, jota ei ole rakennettu raskasta liikennettä varten. Ko. tie on ainoa tontille johtava tie. LV-merkinnällä on osoitetu Glosholmenin huoltolaiturin paikka. LV-merkintää kavennetaan siten, että se ei ole tilan 6:112 alueella. Merkintä säilytetään tilojen 6:194 ja 6:175 alueella. LV-alueella on voimassa hyväksytty ranta-asemakaava, jossa alue on osoitetu yhteiskäytttöista venevalkamaa varten sekä lähivirkistysalueeksi. Alueen ottaminen huoltolaiturikäyttöön edellyttää vähintään rasiteoikeuden perustamista em. tilojen 6:194 ja 6:175 alueelle. Yleiskaavaehdotusta muutetaan muistutuksen johdosta siten, että LV-alueen rajausta kavennetaan. Muutos on vähäinen. Beteckningen LV på fastighetens område ska tas bort. Dessutom ska beteckningen tas bort i fastighetens omedelbara närhet. Sjöbevakningens verksamhet på Glosholmen har upphört, likaså har hyresavtalet med dem om båtförvaringsplats upphört. All egendom som hör till sjöbevakningsstationen har förts bort från området och på fastigheten 6:112 finns numera endast ett garage som vi äger. Avsikten var att området endast ska fungera som parkeringsplats för sjöbevakarnas bilar. Hela stranden är dåligt lämpad som småbåtshamn eller för att bygga en servicebrygga. Området är utsatt för stormar och packis där inte ens sjöbevakningens bryggor har hållit. Sista delen av den enskilda vägen till området ( m) är dessutom inte byggd för tung trafik. Denna väg är den enda vägen till tomten. Platsen för Glosholmens servicebrygga är utmärkt med beteckningen LV. Området med beteckningen LV görs smalare så att det inte ligger på fastigheten 6:112. Beteckningen bibehålls på fastigheterna 6:194 och 6:175. På LV-området gäller den stranddetaljplan som godkändes Där är området utmärkt för en gemensamt använd småbåtsplats samt som område för närrekreation. För att området ska tas i bruk som servicebrygga krävs åtminstone att servitutsrätt skapas på fastigheterna 6:194 och 6:175. Förslaget till generalplan ändras till följd av anmärkningen så att avgränsningen av LV-området görs smalare. Ändringen är liten.

94 ID:54 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: FRIDHEM ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Tilojen 2:4 ja 2:14 kaavaa tulee muuttaa siten, että sallitaan sama rakennusoikeus talousrakennuksineen kuin yli 3000 m2 kokoisilla rakennuspaikoilla tai sitten osoittaa kaavassa mahdollisuus lisämaanhankkimiseen. perustelut: -kyseessä on vanha asuinrakennuspaikka -vesijohto on lähellä -lisämaata on yritetty hankkia tuloksetta naapureilta. Nyt lisämaanhankinta mahdollisuus poistettaisiin kaavalla lopullisesti -tilakoko ei mahdollista vakituista asumista ellei olemassa olevaa 1920-luvun rakennusta pureta. -kaavassa on esitetty olemassa olevien rakennusten luvanvaraista purkukieltoa. Rakennuspaikan pieni rakennusoikeus ei mahdollista järkevää käyttöä kuitenkaan ilman purkamista. -suojeluvelvoite ja pieni rakennusoikeus ei mahdollista rakennuspaikan käyttöä niinkuin muilla rakennuspaikoilla. Tämä aiheuttaa MRL:n 39 :n mukaista kohtuutonta haittaa. Tullandet on poikkeuksellisen tiivis vanha kylätaajama ja se on osa Pellinginsalmen väylän kulttuuriympäristöä (Tullsundet), joka on arvioitu kulttuuriympäristöselvityksessä seuraavasti: ''Pellinginsalmi on historiallisesti merkittävä osa ikiaikaista suojaisaa sisäsaaristoväylää ja Suomenlahden merenkulun historiaa. Alueella on toiminut yksi alueen ensimmäisistä luotsien vartiotuvista ja pitkäaikainen tulliasema. Historialliseen maisemaan liittyy olennaisesti Tullandetin, Lökön ja Sundön saaristolais- ja huvila-asutus 1800-luvun lopusta ja 1900-luvun alusta. Myöhempi kesämökkirakentaminen on ollut kohtuullisen pienimittakaavaista ja sellaisenaan luonnollista jatkumoa saarissa jo varhain alkaneeseen turismiin. Maisemallisesti edustavimmilla paikoilla sijaitsevat vanhat asuinpaikat rantarakennuksineen ovat edelleen rakennetun ympäristön hallitsevin ominaispiirre.'' Alue on lisäksi maakunnallisesti arvovaksta rakennettua kulttuuriympäristöä. Tullandetin nimikin perustuu siihen, että saarella on ollut 1600-luvulta 1800-luvulle saakka Tulliasema. Tämän johdosta ja jotta yleiskaava ottaa arvokkaan rakennetun ympäristön riittävästi huomioon (MRL 39 ) kaavaehdotuksessa katsottiin tärkeäksi rajata sivuasunnon/sivuloma-asunnon rakentamismahdollisuus pois hyvin pieneltä, alle 3000 m2 rakennuspaikoilta. Kaavassa otettu linjaus on sama kaikille saaren maanomistajille ja hyväksikatsottu. Tässä tapauksessa rakennuspaikan koko on tilat 2:4 ja 2:14 yhtenlaskien noin 2400 m2. Koska yleiskaava on yleispiirteinen kaava, tulkitaan käytettävissä oleva rakennusoikeus muuttuneen rakennuspaikan pinta-alan mukaan, tilanteissa, joissa rakennuspaikan pinta-ala muuttuu. Eli jos maanomistaja ostaisi lisämaata, jolloin 3000 m2 ylittyy mahdollistuu yli 3000 m2 kokoisen rakennuspaikan rakennusoikeudet. Maanomistajien kiinteistökauppa on maanomistajien keskinäinen sopimus, eikä sitä edellytetä yleiskaavalla. Yleiskaavaehdotuksessa on osoitettu muistuttajan osalta kohtuulliset rakentamismahdolllisuudet ja kaava ei aiheuta MRL:n 39 :n mukaista kohtuutonta haittaa.

95 ID:54 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. Planen beträffande fastigheterna 2:4 och 2:14 bör ändras så att samma byggrätt inklusive ekonomibyggnader tillåts som på byggplatser som är över 3000 m2, eller i annat fall ska möjlighet att skaffa tilläggsmark anvisas i planen. Motiveringar: -det är fråga om en gammal byggplats för en bostadsbyggnad - vattenledning finns i närheten -man har förgäves försökt skaffa tilläggsmark av grannarna. Genom planen skulle man nu slutgiltigt kunna eliminera problemet med att skaffa tilläggsmark -fastighetens storlek möjliggör inte fast boende, om inte den befintliga byggnaden från 1920-talet rivs. -i planen anges tillståndsberoende rivningsförbud för de befintliga byggnaderna. Byggplatsens byggrätt är så liten att den inte gör det möjligt att på ett förnuftigt sätt använda platsen utan rivning. -skyddskravet och liten byggrätt gör att byggplatsen inte kan användas på samma sätt som andra byggplatser. Detta innebär sådan oskälig olägenhet som avses i MBL 39. Tullandet är en ovanligt tät gammal bytätort och den utgör en del av kulturmiljön vid farleden i Pellingesund (Tullsundet), som i kulturmiljöutredningen har bedömts på följande sätt: Pellingesund är en historiskt betydande del av den urgamla, skyddade farleden i inre skärgården och en betydande del av sjöfartens historia på Finska viken. En av de första lotsvaktstugorna och en tullstation har under en lång tid verkat i området. Skärgårds- och villabebyggelsen på Tullandet, Lökön och Sundön, från 1800-talets slut och början av 1900-talet, är väsentligt förknippad med det historiska landskapet. Sommarstugor har byggts i rätt så liten skala och är som sådana en naturlig fortsättning på turismen som tidigt började på holmarna. De gamla bostadsplatserna med strandbyggnader på de landskapsmässigt representativaste ställena är fortfarande det mest dominerande särdraget i den byggda miljön. Området är dessutom en byggd kulturmiljö som är värdefull på landskapsnivå. Tullandets namn bygger på att det har funnits en tullstation på ön från 1600-talet ända till 1800-talet. Av denna orsak och för att generalplanen i tillräcklig omfattning ska beakta den värdefulla byggda miljön (MBL 39 ) ansågs det i planförslaget viktigt att utesluta möjligheten att bygga en sidobostad/ sidofritidsbostad på mycket små byggplatser som är under 3000 m2. Denna riktlinje i planen är densamma för alla markägare på ön och har ansetts vara god. I det här fallet består byggplatsen på fastigheterna 2:4 och 2:14 av sammanlagt cirka 2400 m2. Eftersom en generalplan är en generell plan tolkas byggrätten som kan användas utgående från den ändrade byggplatsens areal i situationer där byggplatsens areal förändras. Om en markägare köper tilläggsmark så att 3000 m2 överskrids, går det att få byggrätter för en byggplats som är större än 3000 m2. Markägarnas fastighetsaffärer är en överenskommelse mellan markägarna och för sådant behövs ingen generalplan. I generalplaneförslaget har anmärkaren getts skäliga byggmöjligheter och planen orsakar inte sådan oskälig olägenhet som avses i MBL 39. Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

96 ID:55 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: DELET ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Tilalle tulee osoittaa olemassa olevien rakennuspaikkojen lisäksi yksi uusi lomarakennuspaikka. Tilalla on rantaviivaa ja se on pinta-alaltaan niin suuri, että suhteessa muihin tiloihin rakennusoikeutta tulisi osoittaa enemmän. (vrt KHO 2005:5). Lisäksi tilalle on aiemmin myönnetty rakennuslupa, jota ei ole toteutettu. Lisäksi kaavaehdotuksessa osoitettuja olemassa olevia rakennuspaikkoja tulee laajentaa. Näin ainakin läntisemmän rakennuspaikan osalta, jonka aluetta tulee laajentaa noin 50 m länteen. Länstisempi rakennuspaikka kattaa ainoastaan olemassa olevien rakennusten mukaisen alueen ja kaiken rakennusoikeuden käyttäminen ei näin ollen ole mahdollista. KHO:n ratkaisu, johon muistutuksessa viitataan ei koske MRL:n 72 :n mukaista rantarakentamista. Lisäksi ratkaisun mukaan maanomistajille voidaan osoittaa eri määrä virkistys- ja rakentamisalueita. Pellingin saariston osayleiskaavassa kunkin tilan rakennuspaikkojen lukumäärä on ratkaistu perustuen mitoitusperiaatteisiin, joilla pyritään maanomistajien tasapuoliseen kohteluun. Vastaavaa menetelmää on sovellettu läpi Suomen ja se KHO:n näkemyksen mukaan riittävä tapa saavuttaa maanomistajien tasapuolinen kohtelu. Tämänkin tilan osalta muunnetturantaviiva ja rakennuspaikkojen lukumäärä on määritetty mitoitusperiaatteiden mukaisesti. Kyseinen emätila on käyttänyt rantarakennusoikeutta 6 rakennuspaikkaa ja emätilalta muodostuu rantarakennusoikeutta alle 3 rantarakennuspaikkaa. Tilalle ei siis voida osoittaa uusia rantarakennuspaikkoja. Rakennuspaikkoja ei voida myöskään laajentaa, koska ne jo nyt kuluttavat rantaviivaa muihin tiloihin nähden poikkeuksellisen paljon. RA-11 -alueiden sisältä löytyy alueita, joihin käyttämätön rakennusoikeus on mahdollista sijoittaa. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. Fastigheten bör utöver de befintliga byggplatserna få ytterligare en ny fritidsbyggplats. Fastigheten har strandlinje och arealen är så stor att det borde ges mera byggrätt, då man jämför med andra fastigheter. (jfr HFD 2005:5). Dessutom har fastigheten tidigare beviljats ett bygglov som inte har förverkligats. De befintliga byggplatserna som är anvisade i planen bör dessutom förstoras. Detta gäller åtminstone den västligare byggplatsen, vars område bör förstoras cirka 50 m västerut. Den västligare byggplatsen täcker endast de befintliga byggnadernas område och det går därför inte att utnyttja hela byggrätten. HFD:s beslut som det hänvisas till i anmärkningen gäller inte strandbyggande enligt MBL 72. Enligt beslutet kan dessutom markägarna ges olika mängder rekreations- och byggområden.

97 ID:55 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus I delgeneralplanen för Pellinge skärgård har antalet byggplatser för varje fastighet avgjorts utgående från dimensioneringsprinciperna för att markägarna ska behandlas jämlikt. Motsvarande metod har tillämpats över hela Finland och det är enligt HFD:s åsikt ett tillräckligt sätt att nå jämlik behandling av markägarna. Även för den här fastigheten har omvandlad strandlinje och antal byggplatser bestämts enligt dimensioneringsprinciperna. Den aktuella stamfastigheten har använt strandbyggrätt på 6 byggplatser, och stamfastigheten ger upphov till mindre än 3 strandbyggplatser. Därför kan fastigheten alltså inte ges några nya strandbyggplatser. Det går inte heller att förstora byggplatserna, eftersom de redan nu förbrukar ovanligt mycket strandlinje i förhållande till andra fastigheter. Inom RA-11-områdena finns områden där det går att placera oanvända byggrätt. Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

98 ID:56 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: FORT BAILEY ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Tilalle osoitettu rakennuspaikka tulee muuttaa AT-4 -rakennuspaikaksi ja tilan 13:102, jolla sama omistaja rakennusoikeus tulee siirtää tilalle 13:97. Tilan 13:97 rakennuspaikka on ainoa RA-11 kylän tuntumassa eikä AT-4 -merkintä hajauttaisi yhdyskuntarakennetta. Tilan 13:102 rakennuspaikka sijaitsee luonnonkauniilla kalliosella paikalla, joka tulisi jättää rakentamatta. Lisäksi vastarannalle ja tilan 13:97 länsipuolelle on osoitettu rakennusoikeutta liikaa. Rantaan rajoittuva RA-11 merkinnällä osoitettu tila 13:97 on maasto-olossuhteiltaan hyvin jyrkkä, korkeusero rannan ja olemassa olevien rakennusten välillä on yli 10 metriä. Rakennuspaikka sijoittuu edullisesti nykyiseen kylätaajamaan nähden, mutta kun otetaan huomioon sen maasto-olosuhteet, voidaan todeta että se ei sovellu ympärivuotiseen asumiseen, eikä edellytyksiä muuttaa RA-11 merkintä merkinnäksi AT-4 ole. Viereisellä rakennuspaikalla loma-asunnnon muuttaminen ympärivuotiseen asumiseen on mahdollista, koska maasto on loivempi ja rakennuspaikka soveltuu myös ympärivuotiseen asumiseen ja on lähempänä kylärakennetta. Lahden vastarannalla ja tilan länsipuolella olevien rakennuspaikkojen lukumäärä perustuu olemassa oleviin rakennuspaikkoihin, lahden vastakkaiselle puolelle on osoitettu vain yksi uusi emätilamitoitukseen perustuva rakennuspaikka (AT-4) tilan 8:151 alueelle. Uusi rakennuspaikka sijoittuu olemassa olevan rantaan rajoittuvien rakennuspaikkojen taakse, eikä se vie rakentamatonta ranviivaa asumiseen. Uuden rakennuspaikan aiheuttama muutos vastapäistä naapuria ajatellen on vähäinen nykytilanteeseen verrattuna. Nykyisen kylätaajaman sisällä tai läheisyydessä, ympärivuotiseen asumiseen soveltuvilla rakennuspaikoilla on lisäksi annettu mahdollisuus muuttaa lomarakennuspaikka ympärivuotiseen asumiseen. Koska AT-4 alueet ovat jo muodostuneet melko tiiviiksi, rakentamisen määrä / AT-4 rakennuspaikka on vähemmän kuin Porvoon kaupungin voimassa olevassa rakennusjärjestyksessä. Rakentamista ohjataan kaavamerkintöjen ja -määräysten lisäksi rakennustapaohjeilla. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. Den byggplats som anvisats på fastigheten bör ändras till en AT-4-byggplats, och byggrätten på fastigheten 13:102, som har samma ägare, bör flyttas till fastigheten 13:97. Byggplatsen på fastigheten 13:97 är den enda RA-11 i närheten av byn, och beteckningen AT-4 skulle inte splittra samhällsstrukturen. Byggplatsen på fastigheten 13:102 ligger på en naturskön, bergig plats som borde lämnas obebyggd. Dessutom har för mycket byggrätt anvisats på den motsatta stranden och väster om fastigheten 13:97. Fastigheten 13:97, som har beteckningen RA-11 och gränsar till stranden, har mycket branta terrängförhållanden, höjdskillnaden mellan stranden och de befintliga byggnaderna är över 10 meter. Byggplatsen ligger fördelaktigt i förhållande till den nuvarande bytätorten, men då man beaktar dess terrängförhållanden kan man konstatera att den inte är lämplig för åretruntboende och det finns inga förutsättningar att ändra beteckningen RA-11 till AT-4. På byggplatsen intill är det möjligt att ändra en fritidsbostad till en åretruntbostad, eftersom terrängen är flackare och byggplatsen också lämpar sig bättre för åretruntboende och ligger närmare bystrukturen. På motsatta stranden av viken och väster om fastigheten är antalet byggplatser baserat på befintliga byggplatser. På motsatta sidan av viken har endast en ny byggplats (AT-4) baserad på stamfastighetsdimensioneringen anvisats på fastigheten 8:151. Den nya byggplatsen ligger bakom de befintliga byggplatserna som gränsar till stranden och den förbrukar ingen obebyggd strandlinje för boende. Den förändring som den nya byggplatsen orsakar med tanke på grannen

99 ID:56 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus mitt emot är liten jämfört med nuläget. Inom den nuvarande bytätorten eller i dess närhet har byggplatser som lämpar sig för åretruntboende dessutom getts möjlighet att ändra en fritidsbyggplats till åretruntboende. Eftersom AT-4-områdena redan har blivit ganska täta är byggnationens mängd per AT-4-byggplats mindre än i Borgå stads gällande byggnadsordning. Byggnationen styrs av planbeteckningarna och?bestämmelserna samt anvisningarna för byggsätt. Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

100 ID:57 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: NEDRA-OLLAS (*) Kyllä ( ) Ei ( ) Ei koske siirtämistä Olemassa olevia teitä tulisi käyttää kun suunnitellaan uusia rakennuspaikkoja kustannustehokkuuden takia, myöskään uuden tieyhteyden osoittaminen toisen maanomistajan alueen kautta ei ole kustannustehokasta. Myös luontoa säästyy, jos uusia teitä ei tarvita. Sen takia Bölen uudet rakennuspaikat tulisi siirtää Nyttisholmenille johtavan tien varten (Nyttisvägen). Bastuhamnin tien MY-4-alueen hakkuukielto pitää poistaa. Metsä on istutettu ja hoidettu talousmetsänä. Avohakkuukielto voidaan hyväksyä, mutta metsäkäsittely, hoito ja uudistaminen perinteisellä tavalla tulee olla sallittua. Muistutuksen jättäjän omistamien emätilojen jäljellä olevan rakennusoikeuden merkitsemistä on harkittu useaan otteeseen. Kaavaehdotukseen löydettiin ratkaisu, jossa Fladanin ympärisölliset arvot sekä Söderbyn maisemalliset arvot voitiin ottaa paremmin huomioon siirtämällä kylä- ja haja-alueen rakennusoikeutta rantarakennuspaikoiksi siten, että 3 rakennuspaikkaa vastasi yhtä rantarakennuspaikkaa. Tätä periaatetta voitiin soveltaa ainoastaan tässä poikkeustilanteessa. Muistuttaja on ollut pääosin tyytyväinen ratkaisuun, jossa vaikeasti sijoitettavaa kylä - ja hajarakennusoikeutta siirrettiin Pellingin saaren länsirannalle. Bölen rakennuspaikat sijoittuvat paremmin kylärakenteeseen kuin sijoitettaessa ne Nyttisholmenille johtavan tien varteen. Tämän johdosta rakennuspaikkoja ei siirretä. MY-4 merkinnällä on osoitettu paikallisesti arvokas kallioalue, joka perustuu luonto- ja maisemaselvitykseen sekä maakuntakaavan mukaiseen laajaan varaukseen, joka yleiskaavassa tulee osoittaa. MY-4 merkinnällä turvataan alueelta inventoitujen luontoarvojen säilyminen ja maakuntakaavan ohjausvaikuutus. Alueella suoritettava laajempi puiden kaataminen tai metsän käsittely edellyttää maisematyölupaa. Vähäiset toimenpiteet voidaan suorittaa ilman maisematyölupaa. Tulkinnan luvanvaraisuudesta tekee alueen rakennustarkastaja. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. De befintliga vägarna borde med tanke på kostnadseffektiviteten användas då nya byggplatser planeras. Det är inte heller kostnadseffektivt att anvisa en ny vägförbindelse över en annan markägares område. Natur sparas också om det inte behövs några nya vägar. Därför borde de nya byggplatserna i Böle flyttas intill vägen som leder till Nyttesholmen (Nyttesvägen). Avverkningsförbudet på MY-4-området vid vägen till Bastuhamn bör tas bort. Skogen har förnyats och skötts som ekonomiskog. Förbud mot kalhuggning kan accepteras, men skogsbehandling, skötsel och förnyelse på traditionellt sätt bör vara tillåtet. Placeringen av den återstående byggrätten på de stamfastigheter som anmärkaren äger har övervägts flera gånger. I planförslaget hittades en lösning där Fladans miljövärden samt Söderbys landskapsvärden kunde beaktas bättre genom att byggrätten på by- och glesbygdsområde flyttades till strandbyggplatser så att 3 byggplatser motsvarade en strandbyggplats. Den här principen kunde tillämpas endast i det här undantagsfallet. Anmärkaren har huvudsakligen varit nöjd med lösningen där svårplacerad by- och glesbygdsbyggrätt flyttades till Pellinge västra strand. Byggplatserna i Böle passar bättre in i bystrukturen än om de placeras intill vägen till Nyttesholmen. Därför flyttas byggplatserna inte. Med beteckningen MY-4 anges ett lokalt värdefullt klippområde som är baserat på natur- och landskapsutredningen samt en omfattande reservering som ingår i landskapsplanen och ska anvisas i generalplanen.

101 ID:57 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Med beteckningen MY-4 säkerställs att områdets inventerade naturvärden bevaras och landskapsplanens styrande verkan tryggas. För mera omfattande avverkning av träd eller behandling av skogen på området krävs tillstånd för miljöåtgärder. Mindre åtgärder kan göras utan tillstånd för miljöåtgärder. Områdets byggnadsinspektör står för tolkningen av om tillstånd behövs. Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

102 ID:58 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: Lahtipalsta ( ) Kyllä ( ) Ei (*) Ei koske siirtämistä Tilalle 1:95 tulee osoittaa uusi rakennuspaikka perustuen tapahtuneeseen lohkomispöytäkirjaan, jonka perusteella tila on tarkoitettu rakennuspaikaksi. Tila on lisäksi suuri, keskellä saarta eikä häiritsisi ketään ja naapurit hyväksyvät rakentamisen. Lohkomisen suorittamisen tarkoituksena oli jakaa kullekin perilliselle rakennuspaikat. Nyt rintaperillinen jäisi ilman rakennuspaikkaa. Perinnönjaossa ei voida määrittää tilan rantarakennusoikeutta. Se on mahdollista väliaikaisesti poikkeamisluvalla ja lopullisesti sitovana vasta kaavalla. Kiinteistön 1:18 lohkominen, johon muistutuksessa viitataan, on rekisteröity Jokaiselle lohkomisessa muodostetulle tilalle on sittemmin rakennettu yksi tai useampia lomarakennuspaikkoja. Lohkomisyksiköstä 1/18 g (1:47), johon muistutuksessa viitataan, on muodostettu jo kolme rakennettua rakennuspaikkaa (1:65, 1:66 ja 1:67, lohkominen rekisteröity Tilasta 1:67 on lohottu tila 1:95, jota muistutus koskee, lohkominen rekisteröity Rakennuspaikka jäi tuolloin tilalle 1:67. Kun otetaan huomioon, että emätilan rantarakennusoikeus on jo ylitetty ja kysymyksessä on tilasta 1:67 muodostettu lohkotila, ei rakennusoikeutta tilalle 1:95 voida enää tasapuolisuuden nimissä osoittaa. Sittemmin tila 1:67 on jo lohottu eteenpäin siten, että rakennuspaikka sijoittuu uudelle muodostuneelle tilalle 1:1 ja tila 1:67 on rakentamaton koostuen kallioisista luodosta, lohkominen rekisteröity Myös Uudenmaan ympäristökeskus on kielteisessä poikkeamispäätöksessä katsonut 2003, että yleiskaavallakaan ei voida osoittaa niin suurta rakennusoikeutta, että tila 1:95 saisi rakennusoikeuden. Myöskään rakennusoikeuslaskelman perusteella uusia rakennuspaikkoja ei voida osoittaa sillä kyseinen tila kuuluu emätilakokonaisuuteen, joka on käyttänyt rantarakennusoikeutensa. Kiinteistön 1:95 alueelle ei osoiteta uutta rakennuspaikkaa. Ottaen huomioon lohkomisketjut voidaan todeta, että maanomistajien tasapuolisuuden vaatimuskaan ei puolla uuden rakennuspaikan osoittamista rakentamattomalle tilalle 1:95. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. Fastigheten 1:95 bör ges en ny byggplats på basis av styckningsprotokollet , där det står att fastigheten är avsedd som en byggplats. Fastigheten är dessutom stor, den ligger mitt på ön och stör ingen och grannarna godkänner att den bebyggs. Avsikten med styckningen var att dela fastigheten så att var och en av arvingarna får en byggplats. Nu skulle en bröstarvinge bli utan byggplats. Vid ett arvskifte kan fastighetens strandbyggrätt inte fastslås. Det är tillfälligt möjligt genom undantagslov och slutligt bindande först i en plan. Den styckning av fastigheten 1:18 som det hänvisas till i anmärkningen registrerades På var och en av de utbrutna fastigheterna har det sedan byggts en eller flera fritidsbyggplatser. Av den styckningsenhet 1/18 g (1:47) som hänvisas till i anmärkningen har det redan bildats tre bebyggda byggplatser (1:65, 1:66 och 1:67, styckningen registrerad ). Från fastigheten 1:67 har man brutit ut fastigheten 1:95, som anmärkningen gäller, styckningen registrerades Då blev byggplatsen kvar på fastigheten 1:67. Då man beaktar att stamfastighetens strandbyggrätt redan har

103 ID:58 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus överskridits och att det är fråga om en utbruten fastighet från fastigheten 1:67 kan ingen byggrätt mera ges till fastigheten 1:95 med hänvisning till jämlikhet. Senare har fastigheten 1:67 ytterligare styckats så att byggplatsen ligger på den nya fastigheten 1:1 som bildats, och fastigheten 1:67 är obebyggd och består av klippiga skär. Styckningen registrerades Också Nylands miljöcentral har i sitt negativa undantagsbeslut år 2003 ansett att det inte genom en generalplan går att ge så stor byggrätt att fastigheten 1:95 skulle få en byggrätt. Enligt beräkningen av byggrätter kan nya byggplatser inte heller anvisas, eftersom ifrågavarande fastighet hör till en stamfastighetshelhet som har utnyttjat hela sin strandbyggrätt. Ingen ny byggplats anvisas på fastigheten 1:95. Då man beaktar styckningskedjorna kan man konstatera att en jämlik behandling av markägarna inte heller stöder att en ny byggplats skulle ges på den obebyggda fastigheten 1:95. Generalplaneförslaget ändras inte till följd av anmärkningen.

104 ID:59 Pellingin saariston osayleiskaavaehdotus Kohteen kiinteistötunnus: Kiinteistön nimi: Jordområden ( ) Kyllä (*) Ei ( ) Ei koske siirtämistä 1. Stensholm, yleinen laituri ja venepaikkoja vastapäätä rakennuspaikkaa. Arvo laskee t 2. Bastuhamn, naapritontille on tullut oikeus harjoittaa veneveistämötoimintaa. Kinteistön arvo alenee t 3. Ölandet, Rakennusoikeus jaeuttu tyhmästi tehdyn kättäpäälle sopimuksen mukaisesti. Aikaisemmin on ollut lupa rakentaa rannalle ja paikalle on rakennettu tie, sähkö ja kaivo. Kiinteistön arvo alenee 100 t. 1. Yleiseen käyttöön osotetut LV-2 -alueet ovat yleisen käytön kannalta Pellingissä erityisen tärkeitä ja soveltuvat kyseiseen käyttöön erinomaisesti. Kiinteistöä 6:172 Stenholm vastapäätä olevalle LV-2 alueelle johtaa jo tie, paikka on saavutettavuudeltaan hyvä ja suojaisa. Merkinnöistä aiheutuva häiriö ei ole MRL:n mukaan sellainen, että merkinnät tulisi poistaa. Perusteita varausten poistamiseen ei ole. 2. Naapuritilalla 1:15 sijaitsee aikoinaan veneenrakennusverstaana toiminut rakennus. Osayleiskaavaehdotuksen merkintä TY-1 on nykyisen rakentamistilanteen toteava. Osayleiskaavan yhtenä tavoitteena on ollut saariston vanhojen elinkeinojen mahdollistaminen ja kehittäminen. TY-1 merkintä antaa mahdollisuuden elinkeinon harjoittamiseen ja kehittämiseen. 3. Rakennusoikeus on sijoitettu maanomistajan ja hänen lastensa kanssa yhteisesti sopimalla tavalla (RA-25) ja ratkaisu on katsottu parhaaksi mahdolliseksi vaihtoehdoksi rakennusoikeuden sijoittamiseksi tasapuolisesti ja ympäristöön soveltuvalla tavalla. Tilojen 6:173 ja 6:233, joiden alueella rakennusoikeus RA-25 sijaitsee, omistaja on ilmoittanut olevansa tyytyväinen osayleiskaavaehdotuksen sisältöön. Yleiskaavaratkaisussa sekä Stenholmin että Bastuhamnin alueella on otettu huomioon MRL:n mukaiset yleiskaavan sisältövaatimukset eikä yleiskaava myöskään aiheuta maanomistajalle kohtuutontonta haittaa. Yleiskaavaehdotusta ei muuteta muistutuksen johdosta. 1. Stensholmen, allmän brygga och båtplatser mitt emot byggplatsen. Värdet sjunker med t 2. Bastuhamn, granntomten har fått rätt att bedriva båtbyggeriverksamhet. Fastighetens värde sjunker med t 3. Ölandet, byggrätten fördelad på ett dumt sätt genom en överenskommelse med handslag. Tidigare har det funnits lov att bygga på stranden, och det har byggts väg och el till platsen samt brunn på platsen. Fastighetens värde sjunker med 100 t. 1. LV-2-områdena, som är anvisade för allmänt bruk, är särskilt viktiga på Pellinge med tanke på den allmänna användningen och de är utmärkt lämpade för detta ändamål, eftersom det leder en väg till områdena och de ligger på väl skyddade platser och kan därför lätt nås. Dessutom används området vid Sarasviken redan nu för hamnfunktioner. Störningen till följd av beteckningarna är inte en sådan störning enligt MBL att beteckningarna borde tas bort. Det finns ingen grund för att ta bort reserveringarna. 2. På grannfastigheten 1:15 finns en byggnad som en gång i tiden har använts som båtbyggnadsverkstad. Beteckningen TY-1 i förslaget till delgeneralplan motsvarar den nuvarande byggnadssituationen. Ett mål med delgeneralplanen har varit