Standardiserade och manualbaserade metoder inom öppna insatser för barn och unga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Standardiserade och manualbaserade metoder inom öppna insatser för barn och unga"

Transkript

1 Datum: Handläggare: Sofia Landén Direktnr: Beteckning: SN Socialnämnden Standardiserade och manualbaserade metoder inom öppna insatser för barn och unga Bakgrund Socialnämnden beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att utvärdera effektiviteten i öppna insatser för barn och unga. Utifrån skrivelsen Konsekvensanalys av föreslagna åtgärder inom socialnämndens verksamheter inför flerårsstrategiberedning 2017 har utvärdering tagits fram. De öppna insatserna avser både förebyggande insatser och andra serviceinsatser för barn- och unga som ej kräver biståndsbeslut. Förebyggande insatser är inte tvingande i alla delar för en socialförvaltning att erbjuda men är en viktig länk i att skapa goda livsvillkor för våra barn, unga och vuxna i behov av stöd. Sammanställningen av insatserna presenteras i tabellform utifrån insats, vilka metoder som används i insatserna, antal brukare, kostnad för insatsen samt konsekvenser/ risker vid en eventuell av insatsen. Evidensbaserad praktik Vetenskapliga bevis om åtgärders effekter är en viktig del av den evidensbaserade praktiken. Socialstyrelsens har sammanställt den kunskap som finns om insatsers effekter genom att hänvisa till deras nationella riktlinjer och till systematiska översikter. De nationella riktlinjerna tas fram utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet och visar på nyttan och riskerna med olika åtgärder. För en del insatser finns inga riktlinjer, systematiska översikter eller ens enskilda studier att tillgå. Enligt Socialstyrelsens rapport Socialtjänstens öppna verksamheter för barn och unga- En nationell inventering av metoder (2009) framkom bl a att det finns behov av nationella utvärderingar av metoder och arbetssätt samt behov av nationellt stöd vid val av metoder. I inventeringen omnämns flera av de metoder som används i Alingsås som vanligt förekommande metoder i öppna insatser för barn och unga och flera av metoderna har man arbetat med under en längre tid, vilket bör tyda på att metoderna har viss evidens. Utifrån ovanstående är det svårt att uttala sig om de metoder som används uppfyller kraven för att kunna kallas evidensbaserade. Det innebär inte att insatsen saknar effekt utan att mer forskning behövs. Endast användandet av en metod innebär socialnamnden@alingsas.se,

2 heller inte att man arbetar evidensbaserat utan flera faktorer spelar in såsom bästa tillgängliga kunskap, den professionelles expertis och den berörda personens situation, erfarenhet och önskemål. Evidensbaserade metoder är framförallt riktade mot det rent behandlande arbetet som utförs vid biståndsbedömda insatser och används inte i samma utsträckning i öppna insatser. Däremot kan användningen av standardiserade metoder bidra till en evidensbaserad praktik. I samtliga förebyggande insatser och serviceinsatser bygger arbetet på ett tydligt brukarperspektiv, mellanmänskliga relationer och motivationsarbete. Metoder som idag används i öppna insatser för barn och unga COPE (Community Parent Education) Pedagogiskt föräldrautbildningsprogram som används såväl individuellt som i grupp. COPE är ett erkänt fungerande utbildningsprogram vars syfte är att ge föräldrar verktyg att förstå och hantera sitt barns beteende och stärka dem i sitt föräldraskap. COPE är en evidensbaserad metod. Marte Meo Samspelsbehandling. Filmning av samspel och kommunikation förälder/ barn för att hitta fungerande samspelsmönster. Cos (Circle of security) Föräldrautbildning som vi använder såväl individuellt som i grupp. Baseras på anknytningsteorin samt fokuserar på intrapsykiska strukturer. Tejping Används vid barnsamtal, metoden kommer från Bof (barnorienterad familjeterapi). Tejping används i utredning och behandling för att hjälpa klienten att kommunicera, men också för att förmedla information till klienten. Metoden syftar till fördjupad klientkontakt och till att ge klienten en förstärkt förmåga att uttrycka sig. NVR (Non Violent Resistance) Relativ ny metod som håller på att implementeras. Är en strukturerad metod för föräldrar att få tillbaka sin föräldraauktoritet utan att använda sig av maktmedel gentemot barnet/ungdomen. Fokus på familjer där det är upptrappade konflikter kring t.ex. skolvägran, inslag av våld, aggressivitet, destruktiva mönster, tex hot om suicid. Behandlaren arbetar med föräldrarna utifrån en föräldramanual. RePULSE RePULSE-metoden bygger på ett kognitivt synsätt där individen får hjälpmedel och socialnamnden@alingsas.se, 2 (12)

3 tränar sig själv på att hantera sina impulser på ett nytt sätt. Den är uppbyggd utifrån en triad med de tre hörnstenarna känsla, tanke, handling. Målet för arbetsmetoden är tydligt och konkret en person som utbildas i repulse tränar på att få tankar, känslor och beteende, så att ett okontrollerat beteende kan utvecklas till ett kontrollerat med ett klokt agerande. ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) En bedömningsmetod för unga missbrukare och unga med social problematik som används vid intervju. Metoden kan användas i utredningsarbete, vid behandlingsplanering och för uppföljning och utvärdering. Miljöterapi Metoden syftar till att tillhandahålla en stabil social miljö som ger möjlighet till social inlärning och positiv utveckling. MI (Motiverande samtal) MI är en samtalsmetod som används i rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser. MI är en grund som de flesta anställda på Stöd- och behandlingsenheten har med sig sedan flera år tillbaka. socialnamnden@alingsas.se, 3 (12)

4 Öppna insatser för barn och unga Home-Start Insats Metoder Antal brukare Home-Start erbjuder en frivillig familjekontakt för familjer med minst ett barn under sex år. Denna insats är tidigt förebyggande och når främst familjer som har tillfälliga stödbehov. Home-Start erbjuder föräldrastöd till barnfamiljer i dess vardag. Home-Start Familjekontakt är en internationell verksamhet som startade i England Konceptet har sedan dess spridit sig världen över. Idag finns Home-Start i 25 länder. Alingsås var den första avdelningen att starta i Sverige och har funnits sedan Verksamheten bygger på att utbildade volontärer, familjekontakter, som själva är erfarna föräldrar, ska hjälpa familjer. Familjekontakterna får en utbildning i form av en förberedande reflektionskurs på 24 timmar av anställd koordinator och individuell handledning erbjuds. 18 familjer/ 52 barn 500 tkr/år Beräknad effekt efter 6 månader om man inte kan erbjuda personalen andra arbetsuppgifter inom förvaltningen. Vid en av Home- Start finns en risk för ökad belastning på både förvaltningens myndighetsutövning och behandlande insatser då familjerna kan behöva biståndsbedömda insatser istället. Familjecentralen Noltorp Familjecentralen Noltorp är en mötesplats för många barnfamiljer i Alingsås. Verksamheten är välkänd COPE, Cos, miljöterapi Forskning visar att arenor som familjecentraler främjar tidigt kontakt med Navet är öppna förskolan som har 80 besökare/ dag. Föräldrastöds- 590 tkr/år 147 tkr/ år avser lönekostnader och 443 tkr/år avser En av Familjecentralen skulle innebära att tidigt, breda förebyggande arbetet klart försämras. Kommunen står socialnamnden@alingsas.se,

5 och har god renommé vilket leder till spontana möten och frågeställningar från bekymrade föräldrar. Familjecentralen är också en given plats för integration och nätverksskapande. samhällsaktörer såsom t.ex socialtjänst och BVC för familjer i behov av stöd. programmet COPE ca per grupp. COPE erbjuds i snitt 3 ggr/ år. kostnad för lokal. Lokalen har en uppsägningstid på 9 månader. inför en stor utmaning i att integrera nyanlända familjer och en given mötesplats för detta ändamål skulle försvinna i och med en. En skulle spara pengar på kort sikt, men många barn riskeraratt fara illa då de inte upptäcks i ett tidigt skede. Det finns en risk för ett större utanförskap och en ökad belastning på socialförvaltningens övriga verksamheter. Möjligheten att genomföra föräldraträning kontinuerligt begränsas vid en av Familjecentralen. Familjens hus Bjärke Familjens Hus i Bjärke kan likställas med en Familjecentral. Öppna förskolan har öppet två dagar i veckan och har många regelbundna besökare. Därtill kommer individuella möten med familjepedagog/ familjebehandlare och BVC. En ansökan om sociala investeringsmedel för att förstärka COPE, Cos, miljöterapi Forskning visar att arenor som familjecentraler främjar tidigt kontakt med samhällsaktörer såsom t.ex socialtjänst och BVC för familjer i behov av stöd besökare och 235 besökare i olika grupper anordnade av familjepedagog eller BVC. Besöksantalet ökar stadigt och verksamheten når allt fler. COPE ca per grupp och erbjuds i 190 tkr/år Beräknad effekt först efter 6 månader m a a uppsägningstid för lokal och samordnare. Tidigare effekt om samordnare kan erbjudas annan tjänst. Vid en av Familjens Hus så skulle det lokala arbetet i Bjärke tas bort och stöd erbjudas enbart i Alingsås tätort. En lokal förankring i Bjärke är nödvändig för att kunna ha ett aktivt motivationsarbete och upptäcka behövande familjer i ett tidigt skede. Det finns en sannolik risk för ökade kostnader då behov av både öppenvård och socialnamnden@alingsas.se, 5 (12)

6 det lokala arbetet i Bjärke är snitt 3 ggr/ år. inlämnad då området har stora behov. köpt vård kommer att öka om man inte kan arbeta på plats. COPE grupper kommer inte att kunna genomföras. Andra aktiviteter riktade till tonåringar i riskzon kan inte heller ske lokalt och det är då sannolikt att vi inte når dessa unga. Barnahuset Syftet med Barnahuset är att ha en samlad expertis och professionell samverkan kring det utsatta barnet, vilket innebär snabbare handläggning kring barn som utsatts eller riskerar att utsättas för brott. Barn som misstänks ha utsatts för våld eller övergrepp har ofta mött ett rättsväsende som är anpassat för vuxna. För att förbättra barnens situation och för att undvika att barn blir ytterligare traumatiserade i rättsprocessen utvecklades under 1980-talet en modell med Children Advocay Centers i USA eller det som i Norden kallas Barnahus. Det första Barnahuset i Sverige startade Sedan dess har det År 2010 gjordes Barnahusutredningen vid Stockholms universitet och 2013 gjordes en kvalitetsgranskning av 23 Barnahus i Sverige av Linköpings universitet i samarbete med Rädda Barnen. Barnahusutredningen visar på att en fungerande barnahusverksamhet är bättre än ordinära barnutredningsformer hos polisen. Utredningen visar även på att myndighetssamverkan är högre på orter med barnahus, att medverkan av barnmedicinsk expertis vid samråden leder till fler Under år 2016 har Barn och unga utredningsenheten samverkat med Barnahuset för 20 st barn. Det har handlat om konsultationer, samråd med samlad expertis och planering kring insatser för brottsutsatta barn. 216 tkr/ år (beräknad kostnad år 2017) Möjlig effekt tidigast 2017 med 72 Tkr. Dock ska kommunen enligt avtal stå för del av lokalhyra till dess att hyresavtalet går ut samt ersätta övriga parter i avtalet för merkostnader om avtalet sägs upp i förtid. Besparingen om avtalet sägs upp i förtid kommer därför troligen att utebli. Utifrån brukarfokus och ett barnperspektiv innebär det en försämring om vi går ur samverkansavtalet då samordningsfördelar med ett barnahus uteblir och den ökade tryggheten för barnet tas bort. Utebliven samverkan kan innebära att barnens behov av skydd inte tillgodoses, att barnet riskerar att fortsätta utsättas för våld och/eller övergrepp och att socialtjänst och andra myndigheter såsom polis och åklagare samt barnoch ungdomspsykiatri och sjukvård inte samordnar sina insatser och åtgärder. Oklarheter kring vem som gör vad och när innebär konsekvenser för det brottsutsatta barnet. Risk att socialnamnden@alingsas.se, 6 (12)

7 skett en snabb utveckling och 2013 fanns det 28 Barnahus till vilka 164 av Sveriges 290 kommuner är knutna. läkarundersökningar och att fler barn får krisstöd. Samråd kan även effektivisera brottsutredningen genom fler och snabbare förhör. Granskningen föreslår bland annat regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att alla barn i Sverige får tillgång till Barnahus av god kvalitet. Det som huvudsakligen sker på Barnahuset är samråd med olika professioner samt barnförhör. Har barnen behov av ex stöd eller traumabehandling genom BUP och man kommer fram till ett samråd, är det inte på Barnahuset det sker utan i ordinarie verksamhet, då är det BUP som använder sig av sina metoder. arbetet inte leder någonstans, att polisutredningar läggs ner och att barnet riskerar att fortsätta utsättas om inte arbetet samordnas. Föräldrarådgivningen Ger stöd till familjer med barn i alla åldrar, bakgrunder och Marte Meo, COS, Tejping, individuell COPE 279 familjer/ 487 barn 1,3 mnkr/år En av Föräldrarådgivningen skulle innebära att all möjlighet för familjer att få stöd utan socialnamnden@alingsas.se, 7 (12)

8 socioekonomiska situationer. Att kunna erbjuda en mottagning för att få stöd i föräldrarollen utan att behöva utredas av myndigheten först ökar sannolikheten att fler barn kan växa upp i trygga uppväxtmiljöer. Att snabbt kunna få kortvarigt stöd i en akut kris eller svacka motverkar sannolikt att problematiken befästs och blir omfattande. biståndsbeslut försvinner. Ungdomsmottagningen Verksamheten vänder sig till ungdomar år. Ungdomsmottagningen är en basverksamhet som skall ses som ett komplement till övrig hälso- och sjukvård och till kommunens hälsofrämjande och förebyggande arbete. Ungdomsmottagningen skall främja en god fysisk och psykisk hälsa samt stärka stödja och motivera ungdomar i övergången mellan ungdom och vuxenliv. Man har öppen mottagning, individuella samtal, gruppverksamhet, telefonrådgivning, uppsökande utåtriktat arbete, information och samverkan med andra verksamheter och utifrån individer. På en ungdomsmottagning skall I Alingsås sker ett nära samarbete med ungdomsbehandlaren riktad mot missbruk och fältgruppen. Se metoder under respektive insats. Under första halvåret 2016 vände sig 828 kvinnor 130 män till ungdomsmottagning en. 25 grupper var på studiebesök. 600 tkr/år. Nuvarande avtal löper ut Om avtalet skulle sägas upp skulle stödet för ungdomar med psykisk ohälsa minska. socialnamnden@alingsas.se, 8 (12)

9 barnmorska, läkare, psykolog och kurator finnas. Fältgruppen Fältgruppens arbete riktar sig till unga som riskerar att utvecklas negativt och etablera missbruk, kriminalitet, isolering eller annat destruktivt mående. Arbetet är förbyggande och bygger på uppsökande arbete. Dessutom arbetar man med nätattityder och droginformation till ett stort antal grupper och klasser på högstadiet samt medverkade på föräldramöten. Även arbete med unga som inte går i skolan med risk för utanförskap. Fältgruppen genomför idag COPE till tonårsföräldrar som upplever bekymmer i sitt föräldraskap. NVR, COPE Strukturinriktade insatser, uppsökande arbete. Riksförbundet för fältarbete (RiF) ser en tydlig framväxt av manualbaserade program och metoder för socialt arbete, med vilka man ser såväl fördelar som faror. En fördel är att dessa går att utvärdera och evidensbasera på ett förhållandevis enkelt sätt, något som enligt RiF är betydligt mer komplicerat när det gäller fältarbete. En farhåga inför framtiden som man samtidigt lyfter fram är att fältarbetet får kliva tillbaka till förmån för evidensbaserade och manualstyrda program, och att detta i så fall inte sker på grund av att programmen är mer effektiva än fältarbetet när det gäller att arbeta Individuell kontakt med 90 ungdomar, de träffade 50 unga brottsutsatta, genomförde 10 medlingsärenden och genomförde 3 riktade gruppverksamheter till unga i riskzon. COPE till behövande föräldrar (ca 15 föräldrar/omgång) 2,1 mnkr/ år Allt arbete riktar sig till unga som riskerar att utvecklas negativt och etablera missbruk, kriminalitet, isolering eller annat destruktivt mående. Vid en av fältgruppen så finns det ingen annan aktör som har möjlighet att ersätta detta arbete. Det viktiga motivationsarbetet försvinner och möjligheten för tidig upptäckt av narkotika, radikalisering, psykisk ohälsa, gängbildningar försvinner. Kunskap och kartläggning av denna problematik försvinner. Stöd till unga brottsutsatta och all gruppverksamhet för unga med begynnande problematik tas bort, likaså det förebyggande arbetet med ungas skolfrånvaro. Inget arbete med akuta situationer i ungdomsgruppen kan bedrivas och den aktiva samverkan på fältet mellan socialtjänst, skola, polis och fritid försvinner. Då fältarbetet socialnamnden@alingsas.se, 9 (12)

10 förebyggande med ungdomar, utan enbart för att det är lättare att påvisa deras effektivitet. bygger på personliga relationer och förtroende från målgruppen så skulle det ta lång tid att återetablera fältgruppen. Väntetider för det biståndsbedömda behandlingsarbetet kommer att förlängas vilket leder till att unga far illa och riskerar en tyngre problematik. Sannolik risk för ökade kostnader för köpt vård och ett kraftigt ökat ärendeinflöde vilket belastar socialförvatlningens myndighetsutövande socialsekreterare. Fältgruppen är också en aktiv del i våra hemmaplanslösningar som är alternativ till köpt vård. Risk för ökade kostnader på sikt då problematik kan hinna befästas innan de upptäckas. Detta medför konsekvenser ur ett barnperspektiv. En ungdomsbehandlare med inriktning mot beroendeproblematik ADAD, MI, NVR Okänt då tjänsten är helt ny sedan i mars 2016 är under uppbyggnad. Mycket 600 tkr/år Vid en indragning kan inget förebyggande arbete eller riktat stöd till föräldrar för målgruppen ske i denna form. Det viktiga socialnamnden@alingsas.se, 10 (12)

11 Målgrupp är ungdomar år med risk- missbruk. Ungdomsbehandlartjänsten tillsattes utifrån beroendeutredningen då man såg att det fanns ett stort behov av att nå målgruppen tidigt, flexibelt och på ett enkelt sätt med syftet att minska och förebygga missbruk bland unga. Ungdomsbehandlaren samarbetar aktivt med elevhälsa, ungdomsmottagning och andra aktörer som når målgruppen. Syftet är att unga och deras oroliga föräldrar tidigt och snabbt kan erbjudas stöd. Det är ett långsiktigt arbete som kräver att man är flexibel, tillgänglig och snabbt kan svara upp till de oroliga anhöriga när de väl kontaktar myndigheten. av arbetet är informationsspridning och att göra sig känd hos samarbetspartner. motivationsarbetet kan inte genomföras, vilket sannolikt kommer att leda till att missbruket eskalerar och problematiken blir djupare innan biståndsbedömda insatser kopplas på. Det finns en sannolik risk att kostnaderna ökar för köpt vård på sikt. Utväg Är en myndighetssamverkan för kvinnofrid. Utväg arbetar för att stoppa våld i nära relationer och erbjuder stöd till barn, kvinnor och män. Samverkande myndigheter och frivilligorganisationer är socialtjänst, polis, kriminalvård, åklagarmyndighet, Utväg bedriver barngruppsverksamhet och har individuella samtal med barn. Grupper sätts samman efter barnens/de ungas ålder. Gruppen träffas sammanlagt 16 gånger under en termin. Utväg har också enskilda Från Alingsås 2015: Antal nybesök 8 barn, återbesök 16 barn, råd och stöd 6 barn, Antal våldsutsatta brukare 32 Antal våldsutövare 23 Den totala kostnaden enligt avtal är 328 tkr. Samtal med barn både enskilt och i grupp ingår i den kostnaden men kan ej specificeras enskilt. Om avtalet med Utväg skulle sägas upp skulle förvaltningen i vissa fall tvingas till externa köp. Belastningen vid övriga enheter avseende våldsutsatta skulle öka. Det finns också en ökad risk för köpt vård i form av skyddat boende avseende våldsutsatta som inte kan få skydd på annat sätt. socialnamnden@alingsas.se, 11 (12)

12 hälso- och sjukvård samt kvinnojourer. I länet finns tre Utväg: Utväg Skaraborg, Utväg Södra Älvsborg och Utväg Göteborg. Att växa upp med våld påverkar hälsa och utveckling längre fram, varför man alltid nu mer öppnar utredning om barn bevittnat våld. samtal med barn/unga, som är mellan 4 år 20 år samt samtal med barn och förälder tillsammans. Samtliga kommuner i södra Älvsborg samt VG-regionen bekostar gemensamt verksamheten. Skulle en kommun lämna samverkan äventyras Utvägs verksamhet socialnamnden@alingsas.se, 12 (12)

Konsekvensanalys. av föreslagna åtgärder inom socialnämndens verksamheter inför flerårsstrategiberedning Godkänd av SNAU , 450

Konsekvensanalys. av föreslagna åtgärder inom socialnämndens verksamheter inför flerårsstrategiberedning Godkänd av SNAU , 450 Konsekvensanalys av föreslagna åtgärder inom socialnämndens verksamheter inför flerårsstrategiberedning 2017 Godkänd av SNAU 2016-10-11, 450 Innehåll Bakgrund...3 Individ- och familjeomsorg...4 Föreslagna

Läs mer

Ansökan hos Socialstyrelsen om utvecklingsmedel för att fortsätta utveckla arbetet med behandlingsmetoden Circle of Security

Ansökan hos Socialstyrelsen om utvecklingsmedel för att fortsätta utveckla arbetet med behandlingsmetoden Circle of Security FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR BARN OCH UNG DOM TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-05-28 Handläggare: Katarina Höök Telefon: 08-508 18 138 Till Farsta stadsdelsnämnd 2012-06-14 Ansökan hos Socialstyrelsen

Läs mer

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt 0-5 år 6-12 år 13-18 år Specialist Småbarnsgruppen Freja ASQ Home intervju Home intervju Repulse Cool kids Repulse LFT, Ledarskapsutbildning för tonårsföräldrar

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Relationsvåldscentru m

Relationsvåldscentru m Relationsvåldscentru m December 2014 Rapport om FoU-projekt med stöd av lokala utvecklingsmedel stockholm.se Slutrapport för Relationsvåldscentrum November 2014 Dnr:3.2-96/2014 Utgivare: Socialförvaltningen

Läs mer

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt 0-5 år 6-12 år 13-18 år Specialist Småbarnsgruppen Freja ASQ Home intervju Home intervju Repulse Cool kids Repulse LFT, Ledarskapsutbildning för tonårsföräldrar

Läs mer

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,

Läs mer

Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun. Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen

Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun. Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen Socialtjänsten i Hällefors kommun Individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeomsorgen Hällefors

Läs mer

Barnahus i Jönköpings län

Barnahus i Jönköpings län Barnahus i Jönköpings län Start våren 2014 Syfte med Barnahus En fysiskt och psykiskt trygg miljö. Myndigheterna/de vuxna kommer till barnet istället för tvärtom. Myndigheter med gemensamt mål. Ett gott

Läs mer

UngÖst. En plattform för att fånga upp unga i riskzon för kriminalitet, våldsbejakande extremism och negativ gängbildning

UngÖst. En plattform för att fånga upp unga i riskzon för kriminalitet, våldsbejakande extremism och negativ gängbildning UngÖst En plattform för att fånga upp unga i riskzon för kriminalitet, våldsbejakande extremism och negativ gängbildning Bakgrund till projektet Växande problem med gäng våld, social oro och våldbejakande

Läs mer

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) 1 (5) Socialförvaltningen 2014-10-21 Dnr KS 2014-684 Anna Widéen SN 2014-230 Justitiedepartementet Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) SAMMANFATTNING Linköpings kommun

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Förälder i Ängelholm. - En guide över vilka stöd du kan få som förälder i Ängelholms kommun

Förälder i Ängelholm. - En guide över vilka stöd du kan få som förälder i Ängelholms kommun Förälder i Ängelholm - En guide över vilka stöd du kan få som förälder i Ängelholms kommun 1 main_foraldrarstod_10_final.indd 1 2017-08-31 13:18:49 main_foraldrarstod_10_final.indd 2 foto Ataljé Lena 2

Läs mer

Qrut. Ansökan om tidsbegränsat bidrag från föreningen Qrut

Qrut. Ansökan om tidsbegränsat bidrag från föreningen Qrut Socialförvaltningen Administrativa avdelningen Sida 1 (7) 2017-10-04 Handläggare Nina Ström Telefon: 08-508 25 026 Till Socialnämndens organisations- och föreningsutskott 2017-10-17 Qrut Ansökan om tidsbegränsat

Läs mer

Kartläggning öppenvård barn och unga

Kartläggning öppenvård barn och unga Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande frågor Sida 1 (7) 2018-12-21 Handläggare Karin Nordmark Telefon: 08-508 25 281 Till Socialnämnden 2019-01-22 Kartläggning öppenvård barn och unga Förvaltningens

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76 Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Råd och stöd. Individ och familjeomsorgen i Norsjö

Råd och stöd. Individ och familjeomsorgen i Norsjö Råd och stöd Individ och familjeomsorgen i Norsjö Du vet väl om att du kan kontakta IFO för råd och stöd. Individ- och familjeomsorgen, IFO, arbetar med att stödja och hjälpa barn, ungdomar, vuxna, familjer

Läs mer

Anpassa utredningar efter barnens behov

Anpassa utredningar efter barnens behov myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1 Handboken

Läs mer

Om att införa obligatoriska föräldrasamtal mot ungdomars alkoholmissbruk

Om att införa obligatoriska föräldrasamtal mot ungdomars alkoholmissbruk Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Olli Puhakka Tfn: 508 430 23 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2007-03-13 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2007-03-22 DNR 119-0612/2006 Till Socialtjänstnämnden

Läs mer

Uppdrag angående utvärdering av barnahus

Uppdrag angående utvärdering av barnahus Regeringsbeslut II:2 2018-01-11 S2018/00212/FST (delvis) Socialdepartementet Linköpings universitet 581 83 Linköping Uppdrag angående utvärdering av barnahus Regeringens beslut Regeringen beslutar att

Läs mer

Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män i Västmanland för verksamhetsår 2015

Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män i Västmanland för verksamhetsår 2015 tiilaga ~s 2015/36/1 Kriscentrum för Män SALA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen Ink. 2015-01- O 2 Till Socialnämnden i Sala kommun Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män för verksamhetsår 2015

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) GILTIG UNDER PERIODEN 2017-2019 Social- och arbetsmarknadsnämnden 2016-12-13 Innehåll...3 Inledning...3 Bakgrund...4 Handlingsplanens syfte och målsättning...4

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser 2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober

Läs mer

Kvinnofridskonferensen 29 maj 2018 Nils Öberg, särskild utredare Charlotte Eklund Rimsten, utredningssekreterare

Kvinnofridskonferensen 29 maj 2018 Nils Öberg, särskild utredare Charlotte Eklund Rimsten, utredningssekreterare Kvinnofridskonferensen 29 maj 2018 Nils Öberg, särskild utredare Charlotte Eklund Rimsten, utredningssekreterare Uppdraget Hur ser det återfallsförebyggande arbetet för män som utsätter närstående för

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Riktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri

Riktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri POLICY PLAN l RIKTLINJER STRATEGI l HANDLINGSPLAN RUTIN ANVISNING Riktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri Beslutad av: Antagen av Socialnämnd, den 24-04-2019 58 Dokumentansvarig:

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Välkommen till BUP Kärnan

Välkommen till BUP Kärnan Välkommen till BUP Kärnan För barn i åldrarna 0-6 år och blivande föräldrar Barn- och föräldraverksamheten BUP Kärnan vänder sig till dig/er som snart ska få barn och till er föräldrar med barn i åldern

Läs mer

Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen

Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Anteckningar Sida 0 (6) 2017-11-21 Norrmalms stadsdelsförvaltning Sankt Eriksgatan 117, 113 43 Stockholm Box 450 75 104 30 Stockholm Telefon 076-12 09 290 Växel 08-508 09

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Samordnade insatser för barn och unga

Samordnade insatser för barn och unga Samordnade insatser för barn och unga Nationell nivå Synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Insatserna behöver utvecklas för att

Läs mer

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019 Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,

Läs mer

SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID OCH FAMILJ

SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID OCH FAMILJ SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID OCH FAMILJ ALL-TEAMET TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-05-29 Handläggare: Gunnel Öhrming Telefon: 08-50803203 Gudrun Johansson Telefon: 08-508

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Forshaga Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 17 januari 2017 Antal sidor: 5

Forshaga Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 17 januari 2017 Antal sidor: 5 Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa KPMG AB 17 januari 2017 Antal sidor: 5 Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Organisation och resurser (elevhälsa socialtjänst) 1 3. Samverkan inom kommunen 1 4. Samverkan

Läs mer

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG/PREVEN TIONSENHETEN SID 1 (5) 2008-03-27 ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER Projektstart Projektet Sköra föräldrar startade den 31 augusti 2007

Läs mer

Ungdoms- och vuxencentralen UngVux Åmål

Ungdoms- och vuxencentralen UngVux Åmål Ungdoms- och vuxencentralen UngVux Åmål Vad är UngVux? Samverkande, lättillgänglig öppenvård i centrala Åmål med brett uppdrag och bred kompetens. Bakgrund Höga ohälsotal. Dubbelt så höga jämfört med riksgenomsnittet.

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011 BUP MSE

Kvalitetsbokslut 2011 BUP MSE Kvalitetsbokslut 2011 BUP MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Uppföljning av placerade barns utbildning

Uppföljning av placerade barns utbildning SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ola Jeremiasen 2017-04-05 SCN-2017-0193 Kjerstin Tejre Socialnämnden Uppföljning av placerade barns utbildning Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2018 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Sammanträdesdatum 2015-03-02. Ansökan från Kriscentrum för män i Västmanland om bidrag till verksamhetsåret 2015

Sammanträdesdatum 2015-03-02. Ansökan från Kriscentrum för män i Västmanland om bidrag till verksamhetsåret 2015 SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL ledningsutskoltet Sammanträdesdatum 2015-03-02 7 (11) 37 Dnr 2015/7 Ansökan från Kriscentrum för män i Västmanland om bidrag till verksamhetsåret 2015 INLEDNING Kriscentrum

Läs mer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Motion för yttrande - Förtur för våldsutsatta

Motion för yttrande - Förtur för våldsutsatta UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2013-10-22 198 Motion för yttrande - Förtur för våldsutsatta Dnr SN 2013/0459 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad 2013-10-14 Yttrande ska enligt 5 kap. 11 andra stycket socialtjänstlagen

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014 Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014 1 Innehållsförteckning Varför Familjecentral? 3 Målet med samverkan och arbetet på SESAM 3 Bild av Samverkan 4 Förutsättningar på Sesam 5 Medarbetare 5

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

Förslag till beslut Individ- och familjenämnden godkänner rapporten

Förslag till beslut Individ- och familjenämnden godkänner rapporten TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-08-04 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2017/00419-1.4.2 Sociala nämndernas förvaltning Stefan Lundin Epost: stefan.lundin@vasteras.se Kopia till Krisstöd, vård och omsorg Individ- och

Läs mer

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30 Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

1(5) Stöd och behandling - Barn, unga och deras familjer. Styrdokument

1(5) Stöd och behandling - Barn, unga och deras familjer. Styrdokument 1(5) Stöd och behandling - Barn, unga och deras familjer Styrdokument 2(5) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2017-04-03 71 Dokumentansvarig Områdeschef IFO/Myndighetsenheten

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2017 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-

Läs mer

Välfärd i förändring

Välfärd i förändring Linköping 7-8 februari 2008 Familjecentral - mångsidig och lärande mötesplats för barnfamiljer! i Linköping 7-8 7-8 februari 2008 LEDSTJÄRNA På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär

Läs mer

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012 Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för Barn- och ungdomsvården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2010.

Läs mer

Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov

Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov Bogruppen Öppenvård Bogruppen Öppenvård erbjuder psykiatrisk bedömning, behandling och stöd till klienter inom Bogruppen samt mot andra

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

BESLUT. Utifrån Indomi AB:s beskrivning av verksamheten bedömer IVO att:

BESLUT. Utifrån Indomi AB:s beskrivning av verksamheten bedömer IVO att: BESLUT Datum 2017-02-17 Dnr 6.3.1-15770/2016 Kopia för kännedom till: Räddningstjänsten i Falukommun Socialnämnden i Falu kommun Indomi AB Box 127 791 23 Falun Ärendet Indomi AB, med org.nr. 559045-6272,

Läs mer

Kvalitetsgranskning. Barnahus Mellersta Skåne

Kvalitetsgranskning. Barnahus Mellersta Skåne Kvalitetsgranskning Barnahus Mellersta Skåne Barn som misstänks ha utsatts för våld eller övergrepp har ofta mött ett rättsväsende som är anpassat för vuxna och där de inte förstår spelreglerna. För att

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Suicidpreventiva åtgärder

Suicidpreventiva åtgärder Enskild motion Motion till riksdagen 2017/18:2071 av Markus Wiechel (SD) Suicidpreventiva åtgärder Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ekonomiskt stöd

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA S HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH

Läs mer

NYA Team Agera Ett samverkande team mellan skola och socialtjänst i Grästorps kommun.

NYA Team Agera Ett samverkande team mellan skola och socialtjänst i Grästorps kommun. 2012 NYA Ett samverkande team mellan skola och socialtjänst i Grästorps kommun. 2012-11-01 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Övergripande mål och syfte med NYA... 3 3. NYA... 3 3.2 Medlemmar och roller i NYA?...

Läs mer

Barnahusmodellen En samordningsmodell för åländska myndigheter

Barnahusmodellen En samordningsmodell för åländska myndigheter Barnahusmodellen En samordningsmodell för åländska myndigheter Kommunens ungdomsenheten Tallbacken 3. Barnahuset 3.2 Samordningsmodell för myndigheterna vid misstanke om våld mot barn POLISEN KOMMUNENS

Läs mer

Yttrande över Att bryta ett våldsamt beteende återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld

Yttrande över Att bryta ett våldsamt beteende återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld 1 (5) Socialdepartementet Jämställdhetsenheten Yttrande över Att bryta ett våldsamt beteende återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld SOU 2018:37 Sammanfattning Länsstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Rapport 2009:55. Kartläggning av insatser för barn som växer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld

Rapport 2009:55. Kartläggning av insatser för barn som växer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld Rapport 2009:55 Kartläggning av insatser för barn som väer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld Rapportnr: 2009:55 ISSN: 1403-168X Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands

Läs mer

2014: Våld i nära relationer upptas som ett prioriterat område i kommunalplanen

2014: Våld i nära relationer upptas som ett prioriterat område i kommunalplanen 2010: medel från socialstyrelsen Stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn 2011: projektledare med uppdrag att utveckla rutiner och samverkan, samt kompetenshöjande åtgärder 2014: Våld i nära relationer

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

Uppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018

Uppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018 Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,

Läs mer

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Svar på skrivelse med anledning av ökning av orosanmälningar, barn och unga utsatta för våld

Svar på skrivelse med anledning av ökning av orosanmälningar, barn och unga utsatta för våld Kungsholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Social omsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-09-08 Handläggare Hans Wallöf Telefon: 08-508 08 516 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2015-09-24 Svar på

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar

Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar 2. Vägledning om placerade barns och ungas utbildning och hälsa 3. Utbildningsmaterial

Läs mer

Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling

Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling PM Tyresö kommun 2015-02-09 Socialförvaltningen 1 (7) Sara Strandberg Bengt Isaksson Diarienummer 2015/SN 0030-010 Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling

Läs mer

Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), jourhem och stödboende ny modell Skolsam

Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), jourhem och stödboende ny modell Skolsam UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Öqvist Annbritt Thomson Giggi Håkansson Katarina Datum 2017-04-10 Diarienummer UBN-2017-1681 Utbildningsnämnden Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning Beslut Nyköpings kommun konnmun@nykoping.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Kan ntorps förskola, Nyköpings kommun Beslut 1 (4) Inledning genomför under våren

Läs mer

Utvecklingsmedel för arbete mot våld i nära relationer 2016

Utvecklingsmedel för arbete mot våld i nära relationer 2016 Utvecklingsmedel för arbete mot våld i nära relationer 2016 1 Utvecklingsmedel för arbete mot våld i nära relationer 2016 Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att administrera, fördela och årligen följa

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Mini-Maria Södra Älvsborg

Mini-Maria Södra Älvsborg Projekt Mini-Maria Södra Älvsborg Styrgrupp 2019-01-25 Tidsplan 1 juni 2018 31 november 2018 kommer huvudfokus ligga på moment 1: Nulägesbeskrivning och omvärldsanalys. Under detta tidsspann kommer aktiviteter

Läs mer

Samverkan varför, när och hur?

Samverkan varför, när och hur? Samverkan varför, när och hur? Varför behövs samarbete? Det finns ett tydligt samband mellan utsatthet och ohälsa, försenad utveckling samt bristande skolgång Vanligast och även mest allvarligt med multipla

Läs mer

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018 Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018 Innehållsförteckning Elevhälsans organisation. 3 Elevhälsans gemensamma arbetsuppgifter..3 Elevhälsans specifika arbetsuppgifter...4

Läs mer

Uppdrag att planera för utökad samverkan i frågor om förbättrad upptäckt av våld i nära relationer m.m.

Uppdrag att planera för utökad samverkan i frågor om förbättrad upptäckt av våld i nära relationer m.m. Regeringsbeslut II:3 2018-06-14 S2018/03696/JÄM (delvis) Socialdepartementet Arbetsförmedlingen 113 99 Stockholm Uppdrag att planera för utökad samverkan i frågor om förbättrad upptäckt av våld i nära

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Ann Wolmar www.valdinararelationer.se Utbildning Forskning Samverkan VKV Regionala medicinska riktlinjer Metodutveckling

Läs mer