Minnesanteckning nordisk NVF miljömöte

Transkript

1 Minnesanteckning nordisk NVF miljömöte Sidsel hälsar välkommen till Bergen 2. Genomgång av programmet för dagarna Sidsel går igenom programmet 3. Gerd hälsar välkommen till NVF möte Genomgång av dagordningen inför det formella NVF mötet Dagordningen bestod av 6 punkter: Presentation av samtliga deltagare Vilka ämnen vill vi presentera vid seminarier på kongressen 2012 Hur skall miljöutskottets engagera sig inför klimatkonferensen COP15 i Köpenhamn i december? Nordiskt möte Odense 1-3 oktober 2009 Nordiska möten 2010 Sverige och Island Miljö-nytt från respektive land 1. Kort presentation av samtliga deltagare Sverige Gerd Åström, Vägverket Samhälle, Planeringsenheten, Borlänge, ordförande miljöfrågor på strategisk nivå, styrning och ledning av forskning Stefan Berg, Vägverket Region Sydöst, Jönköping sekreterare, projektledare, miljöfrågor, hållbara resval, Mobility Management Hans Söderström, Stockholms Stad, trafikkontoret och exploateringskontoret, miljöcontroller, sakkunnig i miljödomstolen, 3:e period Frida Karlsson, Vägverket, Samhälle, Borlänge arbetar med fordon, bränslen, klimat, kriterier för buller, hastighetsfrågor Åsa Karlberg, Generalist, vägprojekt, region Mitt i Härnösand, biolog Ann-Marie Ramnerö, Göteborgs stad, Miljöförvaltningen, avdelningschef plan och trafikavdelningen Finland Raija Merivirta, Tiehallinto Huvudkontoret Helsingfors Forskningsfrågor och utredningsfrågor (- eget tema ekologi, miljö, TS omsätter 2 miljoner euro totalt) Niina Jääskeläinen (kom senare) Eira Järviluoma

2 Arbetat på Tiehallinto i 20 år, region norr i Rovaniemi, biolog, miljöfrågor, klimatfrågor Norge Sidsel Kålås, Statens Vegvesen, Chef miljösektionen, ordförande Siri Skagestein, Statens Vegvesen Region Sör plan och miljö, landskapsarkitet, gå och cykla, tillgänglighet för alla Ola Omenås, Statens Vegvesen Vegdirektoratet. Miljögeneralist, byplanleggning, arbetat inom OECD med integrated traffic safety, planläggningsmetodik., U-landsproblematik Sigmund Riis, sekreterare, Vegvesendet kollektivtrafikkoordinator Region Vest i Bergen Paul H Berger, Region öst, samordning, transportplaneggning, strategisk nivå Anne Gislerud, Statens förurensningstillsyn, avd miljö och ekonomi, lokal luftkvalitet och buller. Gustav Nielsen, Forskningsledare på TØI, kollektivtrafik, ny i utskottet men har tidigare varit aktiv i NVF Elisabeth Kongsbakk, Statens vegvesen Region nord, landskapsarkitekt, ny i utskottet Danmark Jan Ole Zindorff Rasmussen, Vejdirektoratet, arbetade tidigare på ett amt, planläggning, tidigare med i utskottet Kirsten Schaldemose Carsten Stig Hansen, Vejdirektoratet, vejcenter Sjaelland, sekreterare, kommuneplaner Marianne Lund Ujvari, Vejdirektoratet, planleggningsavdelning, biolog Charlotte Skibsted, privat landskapssarkitekt, motorvägar, design och estetik, undervisar. Lene Nöhr Michelsen, Vejdirektoratet, ordförande, Buller, MKB, planleggningsavdelning Ulla Rose Andersen, MKB arbete, habitat direktivet Ejnar Overlund Hansen, planleggning, estetik mm 2. Vilka ämnen vill vi presentera vid seminarier på kongressen 2012? Fem punkter har särskilt lyfts upp i verksamhetsplanen: Klimat Miljöanpassade transortsystem Transport i städer Miljöfordon Natur-kulturmiljö Annat? Gerd ställde frågan om det finns andra områden som vi bör fundera på när vi skall bestämma vad vi vill lyfta upp. Nedan några synpunkter från de olika länderna Finland estetiska, landskapfrågor har saknats det är därför landskapsarkitekter har varit lite frånvarande Sverige Vattendirektivet, MKN för vatten, naturmiljö klimat vad innebär det framtida klimatet för våra städer, infrastruktur, planering mm

3 Norge buller är ett svårt område som inte får glömmas bort Den Goda staden helhetssyn är viktigt, buller borde komma in här, areal planleggning Vad har Vägverken i nordiska länderna för olika strategier för att vända den felaktiga trenden inom klimat makro och mikro perspektiv i ett demografiskt perspektiv. Vi blir äldre, avfolkning mm, universiell utformning tekniklösningar kontra beteendelösningar hur klarar olika modeller att beräkna effekter av olika virkemiddler, t ex bompengar Danmark Natura 2000, tänka nytt inom bullerområdet för att det skall bli intressant Natur och vatten är viktigt gemensam presentation med transport i byer Finland: allt EU material (implementering i lagstiftning men även handlingsplaner) om bullerdirektivet på hemsidan - om alla skickar in Några summerade spår som vi kan gå vidare med Natur och kultur, vatten Den goda staden, teknik, beteende, buller mm. Jämförelse nationella strategier, klimat, virkemiddler, ekonomi mm (statlig och kommunal nivå) Vi bör samverka med andra utskott bla transport i byer, samverkan kan ske genom gemensamma seminarier mm 3. Hur skall miljöutskottet engagera sig inför COP15 i Köpenhamn i december? Utnyttja kommunikationsgruppen i mötet i Odense, vi deltar inte direkt i COP 15 i Köpenhamn i december. Kommunicera miljöutskottets arbete i Odense-plocka information från det vi tar upp där Lite oklart vad kommunikationsgruppenvill ha in av oss i miljöutskottet- Lene och Gerd frågar vidare De söker genomförda projekt! då blir det lite svårare att hitta ;-) 4. Nordiskt möte Odense 1-3 oktober 2009 Lene berättar om hur långt planerinegn har kommit inför Odensemötet 1-3 oktober. Temat för mötet blir på väg mot en bättre bymiljø En mer detaljerad beskrivning finns i bilaga 1 5. Nordiska möten 2010 Sverige, Island Gerd presenterade ett förslag där utskottet har ett möte på Island tidigt i juni Tänkbara teman för detta möte skulle kunna vara miljöstrategier, klimatplaner och miljöfordon.

4 Gruppen Natur och kulturmiljö kommer troligtvis att ha ett möte i Sverige hösten Ett sådant upplägg skulle möjliggöra två möten under året som skulle säkra tillräckligt stort deltagande vid bägge tillfällena. Gerd har uppdraget att diskutera detta med kollegerna på Island och återkommer i Odense. 6. Miljönytt från respektive land Miljönytt från respektive land se respektive ppt-presentation. Kommentarer nedan är enbart förtydliganden från ppt-presentationen. Siffrorna nedan kopplar mot numreringen i pptpresentationen Norge Se PDF bilaga 2 1. Behandlas i stortinget i dag. Värna dagens vägnät + många nya planer om nya vägar. Mer pengar till miljö 2. Utreda virkemiddler för olika tilltak inom klimatområdet, CB analyser, många är involverade. Klar i sep skall ligga till underlag för framtida beslut i stortinget. Finland Se PDF bilaga 3 Danmark Se PDF bilaga 4 Aktuell verksamhet 1. Nya trafikavtal på 9 miljarder till milj för buller 100% ökning 2. Ett nytt datastöd GIS. Konsekvenser för amfibier av vägar. Vet mer om 3 år. 3. MKB på metrocykelringen 4. Ny motorväg Århus- tunnel under till hamnen. Frigör områden för bla en boulevard i centrum Sverige Se PDF bilaga 5 Aktuell verksamhet 1. Klimat- cirkeln beskriver angreppssätet 2. Stockholm Europas miljöhuvudstad Nytt påfund från EU 3. Upphandlingar 4. MKN partiklar- överskridanden i Göteborg: a överskreds 5 dygn b överskreds 2 dygn, c överskreds 6 dygn, Island Se PDF bilaga 6 Island deltog inte på mötet men har skickat en presentation om vad som pågår (bilaga x) 7. Kulturminner Sidsel Kålås och Nils Nonås, Vegvesendet

5 Eftermiddagen bestod av ett mycket intressant studiebesök (och vanrding på den gamla postvejen) i byn Melingen norr om Åsane utanför bergen. Melingen är ett restaurerat och bevarat kulturlandskapsområde som inkluderar, byggnader, postväg, historia mm. Där blev vi guidade av Nils Nonås, Statens Vegvesen och sjefsbonden på Melingen gård som berättade om hur flera parter har samarbetat för att lyckas med detta kulturprojekt. Studiebesöket avslutades med middag övre Eide gård som är en gammal gård med anor från 1500-talet. Vi bjöds på en fantastisk god middag med lokalproducerade råvaror och fler goda berättelser om gårdens historia. Se länk 8. Byvandring i Bergen Dagen avslutades vid 21 tiden med en byvandring i Bergen. Vi blev guidade av en mycket entusiastisk och kunning Bergenguide som hette Stein Furru, Bergen Kommune Dag 1 avslutades vid tiden Dag 2 9. Bergensprogrammet for transport, byutvikling og miljø- sektionschef Marit Winther Sørstrøm, byrådsavdelningen för klima, miljø, byggesak og byutveckling Byutvekling for en levende og pulserende by (se PDF bilaga 7) Arbetet började (programmet) Påverkar VV, kommunen och fylkeskommunen Investeringsprofil 55 % till koll, miljö, gång/cykel (bybanen ligger här) 45 % till väg Bybanann etapp 1 Nestun- Sentrum Sekkeposter = miljö, trafiksäkerhet, kollektivtrafik och övrigt (150 milj/år) Bompengen är mest en pengamaskin. Syftet har inte varit att få till en avvisningseffekt, till skillnad mot Oslo som har prissatt för att minska trafiken. Man har stora prisskillnader i prissättning jämfört med Oslo, större rabatter för förskottsinbetalningar. Men avsikten är att på sikt harmonisera detta med Oslo Bergensprogrammet skall på sikt fasas in i Bergensregionprogrammet som kommer att tas fram. 10. Transportstrategier för Bergenområdet med omgivande kommuner- sjefsingeniör Magnus Natås, Statens vegvesen Region Vest (se PDF bilaga 8) Berättar om KVU-process (konsept, val, utgreiing) som har startat? Transportutfordringar i Bergensområdet (Bergensregionprogrammet) Behov av samordning i regionen Omfattar 12 kommuner Flera bompengsfinansierade broar, 3 stora broar under 70 till 90 tal. När dessa var betalda och avgiften försvann steg trafiken kraftigt ex Asköy avgiften var på ca 100kr (motsvarade tidigare färjeavgift)

6 Ca inv bergen med omgivande kommuner Till 2030 en prognosökning på inv Cykelandel i bergen 3,3 %, 40 % har kortare än 5 km Bybanan del 1: sentrum-nesstun i drift från Bybanen i Bergen-integrering av en ny ryggrad i bystrukturen- spesialrådgiver Nils R Høysæter, Bergen kommune (se PDF bilaga 9) Förklarade bybanans syfte och hur den förväntas påverka regionen inte så mycket om själva projektet. Bättre luft i Bergen Bergen har problem med inversion Trendbrottet kom med Bergensprogrammet (togs folketinget pga införande av bompeng). Det innebar en ny syn på på hur investeringarna skulle satsas. Den demografiska utvecklingen avgör/är viktig för framtida planleggning Bybanekorridoren: Sentrum - Nestum Rådal? Flygplatsen Nytt kollektivsystem, möjliggör utveckling fjärrvärme, nya centrumområden vid framtida hållplatser, ökad satsning på cykel och gång, nya infartsparkeringar, matarbussar Bybanan: Modern spårväg, egen trase/led, eget designprogram, prioriterad mot övrig trafik Länk Processen med bybanen är mer än 20 år gammal. 12. Framtidens byer- byer med lavest mulig klimatgasutslipp og godt bymiljø Ane Margrethe Lyng, klimatsektionen Bergen kommune- bergens handlingsprogram (se PDF bilaga 10) Regeringen önskade ett klimatprogramsarbete av de tre största kommunerna. Samordnat arbete med det de 3 största städerna i Norge (sammanlagt 13 städer deltar i arbetet på något sätt) Långsiktigt mål klimatneutral kommun Sjöfarten ingår inte i klimatsiffrorna 1:a området Areal och transport o Mer infartsparkeringar o Förtätning längs bybanen o Bybanenettet o Köprising utreds o önskar införa lågutsläppszoner o Cykelvägar skall tredubblas o Lantbruket- utveckla bioenerg o Rekreationsområden och gröna rum 2:a området Stationär energi 3: området förbrukningsmönster och avfall

7 4:a anpassning till klimatförändringar 12. Sykkelen- det eneste bærkraftige tranportmiddel Sykelstrategi for Bergen, Bjarte Stavenes, plan och gata Bergen kommune (bild 180) (se PDF bilaga 11) Tredubbling av cykelandelen är ett mål Bergens cykelstrategi Låg cykelandel RVU genomförd 2008 visade på 4 % cykel (ökat från 3 % p.g.a. allt arbete som sker med anledning av bybanans byggande?) Trondheim 9 % trots mycket regn, vind och även vinterväglag Idag finns en plan för cykelåtgärder Skall utarbetas en ny 4 årig handlingsplan höst 2009 Nationell cykelkonferens i Bergen 2010, alla är välkomna! Ca 400 miljoner att färdigställa huvudnätet 40 milj. kr/år enbart huvudcykelnätet till det tillkommer behov av parkeringar mm mm (totalt kanske 100 milj/år) 12. Universiell utformning, forslag til kommunale retningslinjer for universiell utformning av sentrale gangstrøk Damsgårdssundet overarkitekt Guro Svenningson Sandnæs, byrådsutvikling för byutvikling, Bergen kommune (se PDF bilaga 12) Exempel är från bydelen Damsgårdssundet; ett område som var rätt nedgånget! Bidra till målen i kommuneplane med fokus på universiell utformning, funktionshinder för Bergen UU handlar om att skapa huvudlösningar från början, skapa tillgänglighet är ofta speciallösningar Efter alla intressanta föredrag avslutade Gustav Nielsen med en kort reflexion från dessa två dagar. Sedan avslutades de inledande föredragen med en allmän frågestund där samtliga presentatörer gavs möjlighet att svara på olika frågor Några saker som kom upp var: Varför för ser det så olika ut inom cykel mellan de nordiska länderna? När det gäller att få till en universiell utformning är det viktigt att se till helheten, en systemsyn är avgörande för att lyckas Det finns ett mobilitetsrådgivningskontor i Bergen som kommunicerar och informerar medborgarna Man har testat testresenärprojekt i Bergen En RVU skall genomföras innan bybanen öppnas och en tid efter öppnande för att se vilka effekter bybanan får på längre sikt. Det blev en intensiv köprising diskussion Oslo har svårt att få igång detta, Bergen har tydliga uppdrag att utreda köprising vilket har underlättat en del.

8 Politiskt har man förstått att man måste agera inom arealplanering och klimat. Det är bara ett fåtal motståndare att kvar. Det är ett bra utgångsläge för att få igång olika åtgärder Frågan om externa köpcenters vara eller inte vara! Vågar man stå emot? I Norge har man av tradition sedan olika kommunsammanslagningar haft bydelscentra utanför Bergen och det är ofta där dagens köpcentra ligger så därför har inte frågan varit så het. Detta är ett Bergensiskt sätt att ta tag i detta påpekade någon! Med detta avslutades mötet och Sidsel avslutade kort och tackade alla föredragshållare från bergens kommune och Vegvesendet. 13. Befaring Bybanen Vi avslutade mötet med att besöka den nya bybanen som håller på att byggas. Det är ett helt nytt light rail system i Bergen mer info här. Vår guide var projektchefen för Bybanen, Rune Haugsdal Vid pennan Stefan Berg