TF-KBT FÖRÄLDRA- FÄRDIGHETER

Transkript

1 TF-KBT FÖRÄLDRA- FÄRDIGHETER 1

2 ATT TA HAND OM DIG SJÄLV Barn lär sig hur de ska hantera livet, med dess oundvikliga uppgångar och nedgångar, genom att observera sina föräldrar, eller andra viktiga vuxna i deras närhet. Som förälder är du den viktigaste förebilden, men du är inte immun emot de förvirrande och omtumlande effekterna av trauma och stress. Hur beundransvärt det än må vara att sätta ditt barns behov först, är det viktigt att vara medveten om att du bäst och mest effektivt kan hjälpa ditt barn när du själv mår så bra som möjligt. Så på samma sätt som flygvärdinnor alltid säger att man ska sätta på sig sin egen syrgasmask först, innan man hjälper barnen, kommer vi att be dig att se till dina egna grundläggande behov först för att se till att du är i ett läge där du på bästa sätt kan ge ditt barn det stöd som det behöver. Detta handlar alltså om att hjälpa dig och ditt barn att återfå en känsla av balans i sinne, kropp, och själ och i er relation till andra, för att hjälpa er att bättre hantera olika påfrestande händelser i livet, när de dyker upp. På nästa sida finns en lista med områden som vi vet är viktiga för välbefinnandet. Det är inte en fullständig lista men den beskriver några delar av tillvaron som är viktiga att du sköter om för att se till att du har den allra bästa möjligheten att hjälpa ditt barn. Titta på omsorgsområdena och notera vilka delar som du behöver ägna lite tid åt att förbättra. Vi vet och har förståelse för att det tar en hel del kraft att återfå en känsla av känslomässig balans i ens liv när man går igenom en kris, så det vi ber om är att du tar små steg emot det målet. Ett steg i taget. HEMUPPGIFT Att ta hand om dig själv Under den kommande veckan, använd listan och välj en del av din personliga omsorg som du kanske har försummat. Notera på raden längre ner på samma sida vad du kan göra för att återfå balansen i ditt liv och/eller öka ditt personliga välbefinnande inom det området. Skriv sedan ned vad du gjorde under veckan och hur det kändes när du genomförde din plan. Fritt översatt till svenska av Maria Häggström, CARES Institute. BUP Elefanten 2011, efter UMDNJ-SOM; 2

3 Att ta hand om dig själv Vara med personer som ger positivt stöd Din plan: Vad du gjorde: Hur du kände dig: Aktiviteter som kan skapa positiva känslor eller glädje Din plan: Vad du gjorde: Hur du kände dig: Motionera, förbättra mat- och/eller sömnvanor Din plan: Vad du gjorde: Hur du kände dig: Fokusera på dina styrkor/positiva sidor Din plan: Vad du gjorde: Hur du kände dig: 3

4 BERÖM Kraften hos positiv uppmärksamhet Föräldrar är inte alltid medvetna om hur stor påverkan deras uppmärksamhet kan ha på deras barns beteenden. Det bästa sättet att upptäcka hur kraftfullt detta kan vara är genom att börja ge positiv uppmärksamhet mer systematiskt och effektivt, genom beröm. Riktlinjer för effektivt beröm 1. Beröm det önskvärda beteendet OMEDELBART när det sker. Beröm fungerar som bäst när det ges så nära i tiden som möjligt efter beteendet. 2. Beröm det önskvärda beteendet KONSEKVENT och FÖRUTSÄGBART. I början, när du försöker att öka ett önskvärt beteende, bör barnet berömmas vid varje tillfälle då det gör beteendet, och på liknande sätt. När beteendet väl är befäst så kan det räcka att berömma då och då. Kom dock ihåg: Berömmet som ges för det positiva beteendet måste alltid vara större än uppmärksamheten på det negativa beteendet. 3. Beröm det önskvärda beteendet SPECIFIKT, det vill säga var så tydlig och klar som möjligt med vilket beteende som du uppskattar och vill se mer av. T ex: Kalle, vad glad jag blir att du tog ut soporna, hellre än Bra Kalle. 4. Beröm ska vara ENBART POSITIVT. Undvik att använda några negativa kommentarer. Om du exempelvis ska berömma barnet för att det bäddat sin säng, kan du säga: Tack Lisa, för att du bäddade din säng. Om du istället skulle säga Tack Lisa, för att du bäddade din säng. Varför kan du inte göra det varje dag?, så läggs fokus istället på det negativa beteendet, vilket gör att berömmet inte alls blir lika effektivt. 5. Beröm det önskvärda beteendet med ENTUSIASM och GLÄDJE. Barns negativa beteenden skapar ofta högljudda, arga reaktioner från föräldrar. Försök att använda lika mycket energi men på ett positivt sätt, när du berömmer barnet. 6. Fokusera på barnets prestationer och beteenden, t ex: Du läste mycket till det provet, jag är stolt över dig. Undvik superlativer, t ex Du är den bästa, smartaste, klokaste. Undvik även att fokusera för mycket på fysiska attribut, t ex Du är så söt. Specifikt kontra allmänt beröm Det som beskrivs ovan kallas specifikt beröm. Allmänt beröm är också mycket viktigt, alltså att säga t ex: Jag älskar dig, Jag är så glad att du finns, Jag är stolt att vara din mamma/pappa etc. Denna typ av beröm är väldigt viktig för att barnet ska känna sig älskat och uppskattat, men bör inte ges vid samma tillfällen som det specifika beröm som avser att öka vissa beteenden, då detta kan göra att barnet kopplar samman förälderns kärlek med sina prestationer eller gott beteende. Fritt översatt till svenska av Maria Häggström, BUP Elefanten 2011, efter UMDNJ-SOM; CARES Institute. 4

5 HEMUPPGIFT - Beröm Öva på att ge specifikt beröm. Lägg märke till hur ofta du berömmer barnets positiva beteenden specifikt och på vilket sätt du berömmer. 1. Identifiera ett positivt beteende som barnet gör ibland, som du skulle vilja se mer av. 2. Försök att följa riktlinjerna på förra sidan för att berömma det beteende du valt, varje gång det utförs. 3. Vänta inte på att det positiva beteendet utförs till fullo, beröm varje steg på vägen eller de försök som barnet gör. Vilket specifikt beteende valde du att berömma? Beskriv en gång då du berömde ovan nämnda beteende: När? Var? Hur? (exakt ordalydelse, tack) Hur kände du dig? Hur reagerade barnet? Uppskatta hur många gånger du gav beröm under veckan: Fritt översatt till svenska av Maria Häggström, BUP Elefanten 2011, efter UMDNJ-SOM; CARES Institute. 5

6 RIKTLINJER FÖR TIME-OUT 1. Var positiv när du förklarar hur time-out fungerar. Berätta för barnet att det är till för att hjälpa honom/henne att komma ihåg en viss regel 2. Rollspela eller använd dockor när du visar hur time-out går till 3. Börja genom att använda time-out för ett problematiskt beteende eller en viktig regel, t ex: Man får inte slåss 4. Välj ett tråkigt ställe, fritt från distraktionen, där time-outen ska ske 5. Varje gång problem beteendet görs, säg att det är time-out för det beteendet på ett lugnt och icke känsloladdat sätt 6. Skrik inte eller fäll andra kommentarer när du genomför time-out 7. Sätt timer på 5-10 minuter beroende på barnets ålder (ännu kortare tid för yngre eller hyperaktiva barn) 8. Aktivt ignorera och ta bort alla förmåner för barnet tills det har genomfört timeouten. Om det behövs, säg: Inte förrän du gjort time-out 9. Förmana eller läxa inte barnet efter time-outen. Vänta 1-2 minuter efter att den genomförts innan du ger specifikt beröm för positiva alternativa beteenden 10. Om barnet vägrar att göra time-out, öka antalet minuter eller ge alternativ på svårare konsekvenser, t ex. inget TV-tittande den kvällen HEMUPPGIFT Time-out 1. Välj ett problematiskt beteende som du inte kan aktivt ignorera eller som du vill att ditt barn ska sluta med 2. Ta bort alla belönande konsekvenser (t ex att skrika, läxa upp) som ditt barn kanske brukar få som reaktion på beteendet 3. Uppmuntra det positiva, alternativa beteendet genom att ge specifikt, omedelbart och genomgående positivt beröm varje gång barnet gör det beteendet 4. Följ riktlinjerna för att ge time-out varje gång det problematiska beteendet görs Fritt översatt till svenska av Maria Häggström, BUP Elefanten 2011, efter UMDNJ-SOM; CARES Institute. 6

7 ATT LÄRA SIG BETEENDEN Barn lär sig beteenden, inklusive traumarelaterade beteenden, på flera olika sätt, bland annat genom: Observation Association Konsekvenser De ovanstående sätten förklarar hur barn lär sig såväl traumarelaterade beteenden som positiva och negativa beteenden i allmänhet. Observation Att lära sig via observation är en process som pågår hela tiden i barns liv. Du är dock kanske inte medveten om hur pass mycket ditt barn faktiskt observerar och imiterar ditt beteende. Tänk efter på vilka positiva, hjälpsamma eller vänliga beteenden som ditt barn har lärt sig av dig. Tänk sedan istället på de negativa eller olämpliga beteenden som ditt barn också kan ha lärt sig genom att observera dig. Tyvärr lär sig barn beteenden och språkbruk också från våldsamma eller traumatiska interaktioner. Med tanke på hur mycket barn lär sig genom att observera och imitera beteenden är det egentligen väldigt rimligt att förvänta sig att barn som har varit utsatta för övergrepp eller våld kan komma att även imitera vissa beteenden som de har lärt sig direkt från den person som utsatt dem. Det är dock viktigt att komma ihåg att barn också kan lära om och att dessa beteenden kan läras bort. Association Barn lär sig också via association, och från väldigt liten ålder gör de kopplingar mellan saker som tycks höra ihop eller vara sammanlänkade på något sätt. Till exempel kan ett litet barn göra en association mellan synen av att mamma tar på sig jackan med att mamma lämnar hemmet och går till jobbet. Om barnet upplever separationsångest kan det då börja bli upprört och få ett ilskeutbrott varje gång mamma tar på sig jackan. Ilskeutbrott kan ses som ett problematiskt beteende som ett resultat av association, men barn kan också lära sig positiva beteenden genom association. Till exempel kan ett barn ta på en het spisplatta och känna smärta. Som ett resultat av associationen mellan den heta spisplattan och smärtan har barnet lärt sig det mycket lämpliga beteendet att undvika varma spisar. Barn som har varit utsatta för sexuella övergrepp lär sig också via association genom sina upplevelser av övergrepp. Till exempel kan ett barn som varit utsatt för övergrepp av sin farbror, i mörker, inte bara börja bli rädd och få ångest när hon ser sin farbror utan också associera rädsla och smärta med mörker. Detta uppstår trots att mörkret i sig inte är farligt om inte, i det här fallet, farbrodern är närvarande. 7

8 Konsekvenser Barn lär sig mycket från de konsekvenser som följer av deras handlingar. När föräldrar reagerar på ett barns positiva beteenden med beröm, ökar sannolikheten att barnet upprepar de beteendena. Emellertid kan föräldrar ibland göra misstaget att förstärka barns negativa beteenden genom att svara på de beteendena med konsekvenser som i själva verket är belönande! Att till exempel skrika åt barn innebär negativ föräldrauppmärksamhet. För många barn är negativ uppmärksamhet bättre än ingen uppmärksamhet alls. Detta är lika gällande för beteenden i allmänhet som för traumarelaterade beteenden. Ett exempel på inlärning via konsekvens: en förälder är med sitt barn i mataffären när barnet börjar höja rösten eftersom hon vill köpa en viss sorts frukostflingor. Föräldern tvekar till en början men reagerar slutligen med att låta barnet köpa flingorna, för att få henne att sänka rösten. Utan att det är meningen har denna förälder lärt sitt barn att om hon höjer rösten så får hon det hon vill ha. Som ett resultat av den framgång barnet hade med denna strategi är det väldigt troligt att hon även i fortsättningen kommer att skrika för att få köpa de flingorna, eller något annat som hon vill ha. Den här typen av lärande kan också uppstå kopplat till övergreppsrelaterade beteenden. De kan ha lärts via observation och/eller association. I vilket fall kan de bli vidmakthållna av de belönande konsekvenser som de för med sig. Ett barn som har varit utsatt för sexuella övergrepp kan ha lärt sig att onanera öppet genom att observera förövaren. Efter att övergreppen avslöjats och stoppats, fortsätter barnet att onanera bland folk. Varje gång barnet gör detta blir hans föräldrar väldigt upprörda och skäller på honom för hans beteende. Tyvärr så belönar de, och förstärker beteendet genom att reagera på det sättet, eftersom de ger barnet belönande konsekvenser i form av ökad föräldrauppmärksamhet. Det är alltså sannolikt att barnet fortsätter att onanera bland folk. Det är väldigt viktigt att komma ihåg att övergreppsrelaterade beteenden lärs på samma sätt som beteenden i allmänhet. Precis som andra problematiska beteenden kan barnet dock lära om. Det viktigaste att komma ihåg är att föräldrar spelar en mycket betydande roll i att hjälpa sina barn att utveckla eller öka sunda, positiva, sociala beteenden som kan ersätta de problematiska beteenden som kan ha uppstått som en reaktion på de övergrepp som skett. Fritt översatt till svenska av Maria Häggström, BUP Elefanten 2011, efter UMDNJ-SOM; CARES Institute. 8

9 ATT FÅNGA OCH FÖRÄNDRA BESVÄRANDE TANKAR Det är hjälpsamt att undersöka hur du tänker och känner inför olika problem. Hur du tänker kan dramatiskt påverka det sätt du känner och agerar.. Negativa och pessimistiska tankar leder ofta till jobbiga känslor. Dessa känslor kan göra det svårt för dig att läka och fungera i ditt dagliga liv. Vi vill hjälpa dig genom att lära dig att identifiera och förändra de tankar som orsakar jobbiga känslor. När du lär dig att tänka kring negativa upplevelser (t ex de övergrepp som ditt barn varit med om) på ett mer hoppfullt och produktivt sätt, kommer du att må bättre och vara en bättre förebild för ditt barn för hur man kan hantera svåra händelser i livet. Upprörande händelser kan leda till tankar som känns väldigt svåra. Dessa tankar kan vara av olika sort: permanenta, genomgripande, eller alltför personifierade, och de är ofta felaktiga och icke konstruktiva. Fundera kring dina tankar och se om de har någon eller några av nedanstående problematiska kvalitéer. Permanenta tankar En permanent tanke säger till dig att saker aldrig kommer att förändras. Och det är faktiskt några få saker i livet som aldrig blir annorlunda, framför allt det faktum att saker och ting hela tiden förändras. Ursprunglig tanke: Mitt barn kommer aldrig blir lyckligt igen Ersättande tanke: Jag ser att mitt barn ibland barn skrattar och ler. Kanske kan mitt barn med min hjälp uppleva glada stunder i framtiden. Ursprunglig tanke: Det här kommer påverka mitt barns liv för alltid. Mitt barns liv är förstört Ersättande tanke: Mitt barn går i skolan och klarar av det bra samt kommer överens med vänner. Jag tror att med hjälp i behandlingen kommer jag och mitt barn få hjälp med att hantera allt som hänt Genomgripande tankar En genomgripande tanke säger dig att det som är sant eller problematiskt för en situation är det i alla situationer. Egentligen är problem specifika och inte något som sprider sig till alla situationer. Ursprunglig tanke: Jag kan inte lita på att någon man/kvinna tar hand om mitt barn. De kommer utsätta mitt barn för sexuella övergrepp Ersättande tanke: En del personer utsätter barn/ungdomar sexuellt men de flesta gör det inte Personifierade tankar En personifierad tanke gör att du 1. tar för mycket personligt ansvar för saker som du inte har kontroll över, eller 2. tror att du är den enda som har problem Ursprunglig tanke: Jag är en dålig förälder eftersom mitt barn blev utsatt för sexuella övergrepp Ersättande tanke: Jag är ingen dåligt förälder p.g.a. att mitt barn blev utsatt för sexuella övergrepp. Sexuella övergrepp är en hemsk händelse som en del barn blir utsatta för. 9

10 Ursprunglig tanke: Jag skulle ha förstått att min partner var en person som utsätter barn sexuellt Ersättande tanke: Till och med experter inom området kan inte identifiera en person som utsätter barn sexuellt genom att prata med den eller titta på den. Hur kan jag då förvänta det av mig själv? Om du fortfarande undrar om en tanke är problematisk så ställ då dessa två frågor till sig själv 1. Om min bästa väns barn hade blivit utsatt för sexuella övergrepp hade jag då sagt samma sak till min bästa vän som jag säger till mig själv just nu? 2. Skulle jag vilja att mitt barn hörde mig säga de tankar jag har just nu? Om du inte skulle säga detta till din bästa vän eller inte vill att ditt barn hörde dina så är det nog en problematisk tanke. HEMUPPGIFT Skriv ned de tankar och känslor du har under den kommande veckan som är kopplade till att ditt barn blivit utsatt för sexuella övergrepp och som får dig att må dåligt på något sätt. Skriv upp de tankar som verkar vara problematiska och försök att hitta andra tankar, som är mer realistiska eller hoppfulla, att ersätta dem med. Läs också informationspappret om sexuella övergrepp. Vad känner du? Vad tänker du? Är dina tankar adekvata & Vad känner du nu? hjälpsamma? Ersätt dem annars. 10

11 BERÖM OCH AKTIVT IGNORERANDE Alla barn är vid någon tidpunkt göra beteenden som är problematiska. Vid perioder av belastning av olika slag, kan tendensen att bete sig på problematiska sätt öka, men din uppmärksamhet kan kraftfullt påverka huruvida dessa beteenden kvarstår eller upphör. Uppmärksamhet är mycket belönande för ditt barn även när den är negativ. Till exempel, om ditt barn gnäller och du reagerar med att skälla, så har ditt barn fått din negativa uppmärksamhet och kommer troligen att upprepa det beteendet. Att skälla kan verka effektivt eftersom det får barn att sluta bete sig illa i stunden, men det förhindrar dem inte att bete sig likadant i framtiden. Tänk efter. Du skäller förmodligen på eller förmanar ditt barn om samma problematiska beteenden om och om igen. Detta är ett tecken på att det inte fungerar. För att minska ditt barns negativa beteenden kan du lära dig att aktivt ignorera de lättare negativa beteendena (t ex gnäll), medan du berömmer de positiva beteendena som du vill se istället (t ex be vänligt). Aktivt ignorerande kan vara väldigt effektivt när det gäller lättare negativa beteenden som exempelvis gnäll, tjat, utbrott etc. Aktivt ignorerande bör dock inte användas vid beteenden som kan skada barnet självt eller andra, exempelvis att slåss. Fritt översatt till svenska av Maria Häggström, BUP Elefanten 2011, efter UMDNJ-SOM; CARES Institute. 11

12 HEMUPPGIFT - Beröm och aktivt ignorerande 1. Välj ut ett lättare problematiskt beteende som du ska aktivt ignorera varje gång det förekommer: 2. Välj ut ett positivt beteende som är motsatsen till det problematiska beteendet: 3. Varje gång som det positiva beteendet förekommer, svara med omedelbart, specifikt, odelat positivt beröm. 4. I takt med att du börjar ignorera det negativa beteendet, var beredd på att det kommer att öka något, men fortsätt att ignorera det. 5. Det är inte lätt att aktivt ignorera ett problematiskt beteende, så beröm dig själv för när du klarar att det. 6. Kom ihåg Enbart aktivt ignorerande fungerar inte. Se till att vara uppmärksam på och beröm det positiva beteendet (eller steg emot detta) som du vill se istället. 7. Beskriv ett tillfälle då du aktivt ignorerade det lättare negativa beteendet: 8. Beskriv ett tillfälle då du berömde det motsatta, positiva beteendet (återge den exakta ordalydelsen, tack): 9. Uppskatta antalet gånger som du har berömt under den gångna veckan: Bra jobbat! Fritt översatt till svenska av Maria Häggström, BUP Elefanten 2011, efter UMDNJ-SOM; CARES Institute. 12

13 FÅ DITT BARN ATT SAMARBETA använd instruktioner mer effektivt 1. Använd en LUGN TON när du pratar. Det är troligare att barnet kommer att samarbeta och reagera positivt om du använder en bestämd men vänlig ton. 2. ERBJUD ALTERNATIV. Detta uppmuntrar utvecklandet av autonomi och beslutsfattande. Att ge barnet viss kontroll kan också minska risken för en maktkamp. Säg t ex: Ta på dig dina vita eller dina blå strumpor. 3. Ge barnet TILLRÄCKLIGT MED TID för att kunna svara på instruktionerna. 4. Beskriv de POSITIVA KONSEKVENSERNA som följer om barnet gör det som önskas. Glöm inte att berömma barnet när det gör det som önskas eller att använda en lämplig konsekvens om det inte gör det. 5. Se till att barnet är uppmärksamt på det du säger. Se till att du har ÖGONKONTAKT med barnet. Ta bort distraktioner innan du ger instruktionen. Det kan också vara en hjälp att sätta sig på huk för att komma ner till barnets nivå och skapa ögonkontakt på ett positivt sätt. 6. Var SPECIFIK. Förklara exakt vad du ber om ta inte för givet att barnet vet vad du menar. T ex: Lägg dina leksaker i lådan, istället för Städa upp. 7. BARA EN ELLER TVÅ I TAGET. De flesta barn kan bara följa en eller två instruktioner i taget. Dela upp saker i mindre steg åt ditt barn. T ex: Ta på dig din pyjamas. Borsta tänderna., istället för Gör dig i ordning för att sova 8. Använd INTE EN FRÅGA. Ge bara instruktionen enkelt, direkt och med en jämn och lugn ton. T ex: Börja göra dina läxor, istället för Är du redo att börja göra dina läxor?. 9. UNDVIK INSTRUKTIONER SOM INNEFATTAR SKULD ELLER TOMMA HOT. Ge inte en instruktion om något som du inte är beredd att följa upp tills det är avslutat. 13

14 HEMUPPGIFT Få ditt barn att samarbeta Var mer uppmärksam på ditt sätt att ge instruktioner. Försök under den kommande veckan att följa riktlinjerna ovan när du ger instruktioner till ditt barn. Lägg märke till fel som du kanske gör likväl som de framgångar som du har i att få ditt barn att samarbeta. Kom ihåg att berömma ditt barn när det gör det du har sagt. Att ge ditt barn positiv uppmärksamhet kommer att öka chansen att det följer dina instruktioner oftare. Berätta hur det gick Fritt översatt till svenska av Maria Häggström, BUP Elefanten 2011, efter UMDNJ-SOM; CARES Institute. 14