Kallelse till sammanträde med kommunstyrelsens

Transkript

1 Kallelse till sammanträde med kommunstyrelsens Tid: Onsdagen den 9 april, kl Plats: Barken, Bomans hotell, Trosa Kaffe och smörgås serveras vid gruppmötena Gruppmöte majoritet: kl Gruppmöte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa Radikaler: kl Ärenden: Diarienr Till kommunstyrelsen 1. Information om borgensavtal för inköp av tåg (Information från kollektivtrafikhandläggare Ingemar Bergström) 2. Information om genomförda energioptimeringsåtgärder (Information från produktionschef Claes-Urban Boström) 3. Information avseende Safiren (Information från produktionschef Claes-Urban Boström) 4. Återkoppling sysselsättningsgrad KS 2013/36 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag med förändringen att båda beslutsatserna tillsälls kommunstyrelsen för beslut. Yrkanden: Daniel Portnoff (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag med förändringen att båda beslutsatserna tillställs kommunstyrelsen för beslut. Ordföranden ställer proposition på föreliggande yrkanden och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med Daniel Portnoffs (M) yrkande. Deltar ej i beslutet: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) deltar ej i beslutet med anledning av att underlagen i ärendet dukades vid sittande sammanträde. 1 (4)

2 5. Lönenivåer för anställda i Trosa kommun KS 2014/72 Utskottsbeslut: Yrkanden: Daniel Portnoff (M) yrkar att kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att ge kommunchefen i uppdrag att i samråd med kommunens ledningsgrupp vidta långsiktiga åtgärder med anledning av den lönestatistik som presenteras i PM från kommunkontoret att kommunstyrelsens arbetsutskott inför budgetarbetet för 2016 får en återkoppling av åtgärder. Ordföranden ställer proposition på föreliggande yrkanden och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med Daniel Portnoffs (M) yrkande. Deltar ej i beslutet: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) deltar ej i beslutet med anledning av att underlagen i ärendet dukades vid sittande sammanträde. 6. Bokslut för Kommunstyrelsen 2013 KS 2014/57 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 7. Räkenskaper för av Trosa kommun förvaltade KS 2014/73 stiftelser/ fonder Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 8. Utförd interkontroll 2013 KS 2014/71 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 9. Internkontrollplan för Kommunstyrelsen 2014 KS 2014/58 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 10. Överföring av investeringsmedel för fortsatt renovering KS 2014/59 av Fagerängs förskola Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag/ teknikoch servicenämndens förslag 11. Exploateringsavtal för Strömmen 3 i Trosa KS 2014/60 Utskottsbeslut: kommunstyrelsens arbetsutskott bereder utan eget ställningstagande ärendet vidare till kommunstyrelsen. 12. Handlingsplan för bredband KS 2014/61 Yrkanden: Daniel Portnoff (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag med ändringen att meningen Glesare bebyggda områden (kan prioriteras genom exempelvis s k byalagssatsningar) flyttas från stycket Övriga till stycket Strategiska området, samt att meningen Trosa Fibernät AB ska också vara aktivt i arbetet rörande utbyggnad av bredband i glesbygden och söka statsbidrag. tillförs stycket Investeringsbehov. Ordföranden ställer proposition på föreliggande yrkanden och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med Daniel Portnoffs (M) yrkande. 2 (4)

3 Till kommunfullmäktige 13. Fördubblad utbyggnadstakt för bredband KS 2014/62 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 14. Årsredovisning för Trosa kommun och koncern 2013 KS 2014/78 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 15. Instruktion för ombud för Trosabygdens Bostäder AB s KS 2014/63 årsredovisning 2013 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 16. Omfördelning av investeringsmedel för anpassning KS 2014/74 till undervisningslokaler för Tomtaklintskolan Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 17. Överföring av investeringsmedel för renovering av KS 2014/49 Safiren Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 18. Förslag till detaljplan för Strömmen 3, Trosa KS 2014/64 Utskottsbeslut: kommunstyrelsens arbetsutskott bereder utan eget ställningstagande ärendet vidare till kommunstyrelsen. 19. Fördjupad översiktsplan Solberga KS 2014/65 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens/ planutskottets förslag. 20. Förslag till nya hälsoskyddsföreskrifter KS 2014/66 Utskottsbeslut: i enlighet med miljönämndens förslag. 21. Förslag till revidering av Trosa kommuns lokala KS 2014/67 ordningsföreskrifter Utskottsbeslut: i enlighet med miljönämndens förslag. 22. Förslag till tillägg till taxa för alkohollagen, tobakslagen KS 2014/68 och lagen om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens/ miljönämndens förslag. 23. Arvodesnivå till särskilt förordnade vårdnadshavare för KS 2014/69 ensamkommande barn Utskottsbeslut: i enlighet med humanistiska nämndens förslag. 24. Bestämmelser om omställningsstöd och pension KS 2014/76 för förtroendevalda (OPF-KL) samt revidering av arvodes- och ersättningsreglemente Utskottsbeslut: Ärendet har ej behandlats i kommunstyrelsens arbetsutskott. Beredning har skett i arvodeskommittén/valberedningen. 3 (4)

4 25. Arvoden för styrelserna i Trosa Fibernät AB KS 2014/75 (Trofi) och Trosabygdens Holding AB (Trohold) Utskottsbeslut: Ärendet har ej behandlats i kommunstyrelsens arbetsutskott. Beredning har skett i arvodeskommittén/valberedningen. 26. Avsiktsförklaring för Lokalt Ledd Utveckling med KS 2014/82 leadermetoden under programperioden Utskottsbeslut: Ärendet har ej behandlats i kommunstyrelsens arbetsutskott. 27. Redovisning av obesvarade motioner KS 2014/70 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 28. Svar på motion om HBTQ- kompetens hos kommunens KS 2013/106 anställda Utskottsbeslut: i enlighet med kommunstyrelsens ordförandes förslag. 29. Svar på motion om upphävande av beslut om delegering KS 2013/109 att teckna avtal om mottagande av invandrare Utskottsbeslut: i enlighet med kommunstyrelsens ordförandes förslag. Övrigt 30. Anmälan av delegationsbeslut KS 2014/1 31. Övriga anmälningsärenden KS 2014/2 32. Återrapportering kring regionala frågor (Muntlig information från Daniel Portnoff (M), Bengt- Eric Sandström (FP) och Ann-sofie Soleby-Eriksson (S)) 33. Information om val av ledamöter och suppleanter i styrelsen för Trosa Fibernät AB (Trofi) 34. Information om årets företagare 2013 Daniel Portnoff ordförande Jakob Etaat sekreterare 4 (4)

5

6 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/ Kommunkontoret Torbjörn Unnebäck Tel Återkoppling sysselsättningsgrad Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att ge den partsammansatta projektgruppen i uppdrag att fortsätta sitt arbete och i november 2014 återkomma med ytterligare förslag till hur kommunen kan uppnå ökad sysselsättningsgrad bland dess anställda. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår Kommunstyrelsen besluta att uppmana vård- och omsorgsnämnden att tillämpa de arbetsformer som utvecklats i pilotprojektet för utökad sysselsättningsgrad på övriga verksamheter inom vård och omsorg. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade , 12 att anta en fördjupad analys av och handlingsplan för en ökad sysselsättningsgrad bland kommunens anställda. Kommunfullmäktige beslutade därutöver att under 2013 inleda ett pilotprojekt inom ett särskilt boende och LSS i syfte att uppnå en ökad sysselsättningsgrad samt att ge kommunstyrelsens arbetsutskott i uppdrag att följa upp och besluta om vidare åtgärder inom ramen för handlingsplanen. Ärendet I den analys som tidigare gjorts kring sysselsättningsgraden bland kommunens anställda framgår att det främst är inom vård och omsorg som kommunen har deltidsanställda. Inom denna verksamhet är det ca 40 procent av de anställda som arbetar heltid. Analysen pekar också på att det finns många kommuner som har misslyckats med satsningar för att uppnå en höjd sysselsättningsgrad eller 1(4)

7 rätt till heltid för sina anställda. Bland dessa kan nämndas Oxelösund kommun och dess satsning på det s.k. jobbpusslet. Utifrån dessa erfarenheter valde Trosa kommun att genomföra ett pilotprojekt under 2013 inom ett särskilt boende för att ta fram en eller flera arbetstidsmodeller och arbetssätt i syfte att möjliggöra en ökad sysselsättningsgrad. Genomförande av pilotprojekt Under våren 2013 påbörjades pilotprojektet genom bildandet av en projektgrupp. Gruppen bestod av personalchef Torbjörn Unnebäck, äldreomsorgschefen Mia Kihlstrand, enhetschef Lena Skålberg och kommunals ordförande Petra Lindqvist. Arbetet inleddes med att kartlägga goda exempel från kommuner som lyckats med att kostnadseffektivt öka sysselsättningsgraden bland sina anställda. Gruppen fann bl.a. Avesta, Fagersta, Sandviken och Nynäshamns kommuner att vara goda exempel på kommuner som varit framgångsrika med liknande satsningar. (Inom den projektgruppen har kontinuerliga kontakter även förts med Nyköpings kommun och Gnesta kommun som har liknande uppdrag att utföra.) Det visade sig snart att det inte var möjligt att enas med Kommunal (centralt) om den arbetstidsmodell som bl.a. Avesta kommun har valt att tillämpa, vilken bygger på s.k. flyttid 1. Projektgruppen fick därför arbeta vidare med att finna andra lösningar. Efter sommaren inleddes ett arbete med en grupp medarbetare på Ängsgårdens särskilda boende i Trosa. De fick i uppdrag att under två månader tänka fritt och komma med förslag till en lösning för att uppnå ökad sysselsättningsgrad. Arbetsgruppen diskuterade bland annat andra arbetstidsmodeller så som önskescheman 2, 3/3 3 m.m. Arbetet mynnade slutligen ut i ett förslag som genomfördes som pilotprojekt. Arbetsgrupperna kunde se att behovet av extrapersonal var stort på förmiddagarna och särskilt på måndagarna. Verksamheten skulle därför kunna överanställa någon eller några personer under måndagsförmiddagarna utan att ha för mycket personal på plats. Då Ängsgårdens personal hade deltagit i arbetsgruppen valde man att genomföra pilotstudien där. Ängsgården är en liten enhet med bara två avdelningar varför pilotstudien även blev avgränsad i storlek. 1 Flyttid innebär att medarbetaren får en högre sysselsättningsgrad men samtidigt inte på förhand vet när och var hon/han ska arbeta under vissa arbetspass. Den anställde täcker upp vissa dagar vid t.ex. frånvaro. 2 Genom önskeschema eller individuell schemaläggning kan bemanningen anpassas till de behov som finns i verksamheten vid en viss tidpunkt. Detta kan göras oberoende av incitamentsvillkor och är en välfunderande modell för att uppnå flexibilitet i användandet av medarbetarnas arbetstider. 3 3/3 är ett traditionellt schema som utgår ifrån att den anställde har tre lediga dagar, tre arbetsdagar o.s.v. Modellen använts främst i de fall då man har många deltidsanställda. Man har då kunnat skapa fler tjänstgöringstimmar. 2(4)

8 För att säkra upp att det inte blev för många medarbetare på Änggården var projektgruppen och arbetsgruppen överens om att det kunde bli aktuellt för medarbetaren att arbeta på någon av de två andra särskilda boendena d.v.s. Trosagåden eller Häradsgården i det fall det saknades behov av personal på Ängsgården. Fördelen med detta arbetssätt var att medarbetaren visste när hon/han skulle arbeta, samtidigt som kommunen kunde lägga in tid och garantera medarbetaren en högre sysselsättningsgrad. Utvärdering och förslag på fortsättning Efter jul träffades gruppen för att utvärdera pilotprojektet. De deltagare som ingått i projektet var överlag nöjda med sättet att arbeta. Deltagarna framförde dock synpunkter om att vissa medarbetare och boendena upplevde schemaläggningen som ryckig i de fall man var schemalagd på två olika boenden under en och samma dag. Man såg det därför som önskvärt att inte behöva byta arbetsplats under en och samma dag. Förvaltningen föreslår att den arbetsform som genomförts inom ramen för pilotprojektet utökas att i nästa steg under våren även omfatta Trosagården och Häradsgården. Dessa enheter är betydligt större än Ängsgården vilket innebär att det bör finnas tillräckliga underlag vid varje enhet för att undvika tjänstgöring mellan enheterna. Arbetssättet bör enligt projektgruppen även kunna tillämpas inom hemtjänsten. Mot bakgrund av många kommuners misslyckade resultat med att höja sysselsättningsgraden eller erbjuda rätt till heltid anser representanter från både arbetsgivare och fack att kommunen bör prioritera att skapa en långsiktig lösning med god förankring snarare än en omfattande förändring som kan vara svår att permanentas. Johan Sandlund Kommunchef Torbjörn Unnebäck Personalchef Bilagor 1. Sysselsättningsdragutveckling under perioden (4)

9 Bilaga 1 Sysselsättningsdragutveckling under perioden % Kvinnor Sysselsättningsgrad 75-99% - 74% 100 % Män 75-99% - 74% Tillsvidare anst. 60,8 26,2 13,0 74,0 16,0 10,0 Visstid anst. 37,5 31,3 31,3 75,0 12,5 12,5 100 % Kvinnor Sysselsättningsgrad 75-99% - 74% 100 % Män 75-99% - 74% Tillsvidare anst. 61,4 12,9 25,7 74, ,8 Visstid anst. 38,5 34,6 26,9 62,5 12,5 25,0 100 % Kvinnor Sysselsättningsgrad 75-99% - 74% 100 % Män 75-99% - 74% Tillsvidare anst. 62,2 25,6 12,1 74,7 15,2 10,1 Visstid anst. 40,0 25,0 35,0 66,7 0,0 33,3 100 % Kvinnor Sysselsättningsgrad 75-99% - 74% 100 % Män 75-99% - 74% Tillsvidare anst. 62,7 12,0 25,3 75,0 10,2 14,6 Visstid anst. 50,0 23,1 26,9 75,0 25,0 0,0 100 % Kvinnor Sysselsättningsgrad 75-99% - 74% 100 % Män 75-99% - 74% Tillsvidare anst. 63,0 11,8 25,2 73,2 12,4 14,4 Visstid anst. 43,5 26,1 30,4 80,0 20,0 0,0 4(4)

10

11 PM Kommunstyrelsen Dnr KS 2014/ Kommunkontoret Torbjörn Unnebäck Tel Lönenivåer för anställda i Trosa kommun Arbetsvärdering/lönekartläggning Trosa kommun påbörjade redan 2005 ett omfattande arbete med att göra arbetsvärderingar och en heltäckande lönekartläggning för kommunens personal. Arbetet syftade till att tydliggöra och åtgärda eventuella osakliga löneskillnader och den metod politik, arbetsgivare och fackliga representanter enades om att använda var JämO:s verktyg Lönelots. Under arbetets gång, som pågick primärt under 2006, värderades samtliga befattningar av arbetsgivare och fack. Värderingen skedde genom en viktning av olika delar i respektive tjänst. Parametrarna för viktningen var följande: utbildning, social förmåga, problemlösning, ansvar för materiella resurser och information, ansvar för människor, ansvar för planering/utveckling/resultat/ arbetsledning samt psykiska och fysiska förhållanden. Utredningen visade att vissa osakliga löneskillnader förelåg, dels inom vissa yrkesgrupper men också mellan jämförbara yrkesgrupper. Politiskt enades man därför om att under åren avsätta 0,5 procent av lönesumman, dvs. drygt 3,5 mkr, för att åtgärda dessa löneskillnader. Anpassningen krävde dock endast 3 mkr av de medel som avsats. Medlen användes bl.a. för att höja socialsekreterarnas löner med kronor, förskolelärarnas löner med 1500 kronor, fritidspedagogernas löner med kronor och kvinnliga lärares löner med 750 kronor. Sedan 2009 har kommunen kontinuerligt, i samband med löneöversynerna, arbetat vidare med lönekartläggningar för att säkerställa att inga osakliga skillnader uppstår. 1(4)

12 Att jämföra statistik Medlingsinstitutets senaste statistik visar att Sveriges kommuner är bäst på svensk arbetsmarknad vad gäller jämställda löner mellan kvinnor och män. Kvinnors löner är 99,3 procent av männens. För att åstadkomma en rättvisande jämförelse av lönenivåer måste man ta fler aspekter i beaktande än bara kön, så som utbildning, erfarenhet och framför allt vilket yrke en person har. Nedan anges löneskillnaderna (medellönen) hos olika yrkesgrupper i Trosa kommun. Uppgifterna visar att det inte tycks finnas några osakliga löneskillnader inom dessa grupper: Befattningar kvinnor Män Lärare (14st) (8st) Lärare f (66st) (10st) Specialpedagoger (6st) (1st) Förskollärare (65st) (1st) Elevassistenter (8st) (4st) Fritidsledare (5st) (3st) Undersköterskor (134st) (4st) Boendestödjare (23st) (10st) Socialsekreterare (7st) (1st) Ingenjörer (2st) (1st) Ekonomer (2st) (1st) Enhetschefer vård/omsorg (7st) (1st) Rektorer (4st) (2st) Statistik från SCB Under vecka 10 rapporterade Sveriges Radio om löneskillnaderna mellan kvinnor och män i Sveriges kommuner. Statistiken som SR hänvisade till var hämtad från SCB:s s.k. novemberstatistik från 2012, som visar att Trosa kommun har de största löneskillnaderna mellan kvinnor och män, där männen tjänar i snitt kronor mer än kvinnorna. Till skillnad mot Diskrimineringsombudsmannen, DO, (tidigare JämO) som tar utgångspunkt i att löneskillnader mellan könen ska jämföras utifrån likvärdiga tjänster har SCB valt att endast titta på skillnader mellan kvinnor och mäns löner, oberoende av vilka tjänster dessa personer innehar. Den enskilt största förklaringen till de löneskillnader som SCB:s undersökning visar går därför att härleda till att kvinnor och män arbetar inom olika sektorer och har olika tjänster. Man jämför helt enkelt äpplen och päron. Trots att undersökningen inte ger en rättvisande bild över löneskillnader mellan kvinnor och män pekar den ut en samhällsövergripande problematik som har att göra med att kvinnor i högre uträckning arbetar i lägre värderade yrken och är underrepresenterade bland specialistfunktioner och på chefstjänster. Utifrån dessa aspekter är Trosa kommun inget undantag. 2(4)

13 I Trosa kommun kan man konstatera att männen främst arbetar som chefer, handläggare/specialister eller lärare. Därmed har de i grunden ett arbete som ger högre lönenivåer jämfört med medparten av de kvinnor som är anställda i kommunen. I likhet med många andra organisationer i Sverige behöver Trosa kommun därför arbeta vidare med att få fler kvinnor att bli chefer och handläggare/specialister och att samtidigt få fler män att söka sig till framför allt förskola och äldreomsorg. En annan faktor som påverkar löneskillnaderna är hur kommunen är organiserad. I Trosa kommun har vi bl.a. en deltidsbrandkår som vi köper tjänster från Sörmlandskustens räddningstjänst. Denna består uteslutande av män, som har löner inom de lägre nivåerna. Kommunen har även en kost- och städverksamheten i kommunal drift. Denna verksamhet utförs av personer med lägre lönenivåer och är tydligt kvinnodominerad. Utöver detta har Trosa kommun sedan många år tillbaka all teknisk verksamhet på entreprenad. Denna verksamhet är en tydligt mansdominerad med ett löneläge som ligger klart under Trosa kommuns medellöner. Nedan beskrivs några exempel som illustrera hur ett fåtal befattningar eller varsamheter påverkar statistiken vad gäller löneskillnader mellan kvinnor och män: - Skulle vi ha Sörmlandskustens räddningstjänsts ca 20 deltidsbrandmän som arbetar på stationen i Trosa anställda i kommunen skulle löneskillnaderna minska med drygt kr. - Bedrev vi all teknisk drift som idag drivs av TROTAB i kommunal regi skulle löneskillnaderna mellan könen minska med ca kr. - Skulle kommunen anställa t.ex. 10 manliga undersköterskor med samma medellön som de vi har anställda idag skulle löneskillnaden minska med 836 kr mellan könen. - Hade vi kost- och städverksamheten på entreprenad som tidigare skulle löneskillnaderna mellan könen minska med 775 kr. - Byter vi vår idag manliga kommunchef till en kvinna med samma lön så skulle det innebära att löneskillnaderna mellan könen minskar med ca 750 kr. - Bortser vi ifrån samtliga produktionschefer i statistiken minskar löneskillnaden med kr. - Bortser vi ifrån samtliga chefer i statistiken minskar löneskillnaderna med kr. 3(4)

14 Kommunövergripande jämförelse i Sörmland Många kommuner väljer att redovisa lönestatistik i samband med bokslutet. En kommunövergripande jämförelse av denna statistik för Sörmlandskommunerna visar att det finns vissa löneskillnader mellan kvinnor och män i samtliga kommuner men att Trosa kommun också har de högsta lönerna för såväl kvinnor som män. Statistiken avser siffror från 1 november 2013: Kvinnor Män Totalt Kv/män Trosa ,1% Gnesta ,2% Strängnäs ,4% Flen ,9% Vingåker ,9% Katrineholm ,6% Nyköping ,1% Oxelösund ,7% Eskilstuna ,8% Johan Sandlund Kommunchef Torbjörn Unnebäck Personalchef 4(4)

15

16 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2014/ Ekonomienheten Margareta Smith Tel Fax Bokslut för Kommunstyrelsen 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att för egen del godkänna verksamhetsberättelse och resultat för året. Sammanfattning ekonomiskt resultat Kommunstyrelsens ekonomiska utfall för 2013 visar ett överskott, jämfört med budget, med tkr. Kommunkontoret svarar för tkr, den politiska ledningen för -137 tkr och ekoutskottet för 15 tkr. Den politiska ledningens kostnader för folkomröstningen i maj medförde att valnämnden överskred sin budget med 464 tkr. Från KS egen buffert kvarstår 60 tkr medel. 450 tkr har fördelats till arbetsmarknadsenheten för OSA-tjänster och feriearbete. Kommunstyrelsens centrala buffert, tkr Fördelning beslutades enligt nedan i samband med kommunens delårsbokslut per augusti: Sammanställning central buffert enligt ekonomichefens förslag 2013 Budgeterat belopp tkr Minskas från skolan Minskas fler äldre Minskas LSS Totalt kvar - förbättrar resultatet Kommunkontorets överskott återfinns främst under kommunledning och IT. Folkomröstningens tydliga nej till länsbyte medförde att låga kostnader inför länsbyte inom kommunledningen. Inom IT uppnås budgeterade kostnader för kapitaltjänst för IT-satsningen i skolan först om ett eller tvår år. Förstärkning med en IT-tekniker gjordes först i början av Ekoutskottet redovisar lägre nettokostnader än budget, 15 tkr. Johan Sandlund Kommunchef Margareta Smith Ekonomichef

17 Bilagor Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse Ekoutskottets verksamhetsberättelse Resultat på kommunstyrelsens samtliga enheter.

18 Kommunstyrelsen/Politisk ledning och Kommunkontor Ordförande: Daniel Portnoff (M) Kommunchef: Johan Sandlund Totalt, tkr Budget Utfall Avvikelse Utfall Förändring mot budget 2012 % Verksamhetens intäkter ,64% Verksamhetens kostnader ,17% Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat ,28% Verksamhetsområde Politisk ledning Kommunledning Nämndsadministration Ekonomi Personal IT-stöd och styrning Telefon/internservice Information och turism Näringslivsfrågor Kollektivtrafik Krisberedskap Överförmyndare Ekonomisk analys Politisk ledning överskrider budget med 0,1 mkr. Folkomröstningen om länsbyte kostade 0,5 mkr, vilket inte var budgeterat. Kommunkontoret redovisar överskott relativt budget med nära 3 mkr. De största avvikelserna är på IT-enheten där kapitaltjänstkostnader för ITinvesteringar i skolan belastar enheten först kommande år. Förstärkning med en IT-tekniker görs först i början av nästa år. Kommunledningen redovisar också ett stort överskott. Den största avvikelsen kan hänföras till att utredningskostnader inför ett länsbyte inte blev aktuellt. Årets viktigaste händelser Under våren genomfördes den återkommande medborgarundersökningen i SCB:s regi vilken återkopplats i delar till invånarna. Materialet kommer att fortsätta användas och bearbetas under Resultatet visar att Trosa kommun som enda kommun hamnade bland de 5 främsta inom samtliga tre mätområden. Inom området inflytande och förtroende nådde kommunen bästa resultatet av 137 jämförbara kommuner. I Svenskt Näringslivs ranking, som presenterades i april, kunde företagen och kommunen återigen notera en god placering. Denna gång blev det plats 3 totalt med 6 st förstaplaceringar inom olika delområden. I september presenterades ytterligare en företagarundersökning, SKL:s Insikt med NKI (Nöjd-Kund-Index), och här hamnade Trosa kommun på fjärde plats. Kundnöjdheten hos våra företag har ökat ytterligare sedan förra undersökningen. Nyföretagandet i Trosa har varit starkt under 2013 och går mot strömmen i jämförelse med den nationella nedgången. Under året startade 84 nya företag i kommunen vilket är fler än året innan, men ej i nivå med fullmäktiges mål. Årets första månader präglades av länsfrågan med såväl information om sakfrågan, som den avslutande folkomröstningen. Den 26 maj genomförde kommunen en folkomröstning i frågan om framtida läns- och landstingstillhörighet. Frågan om ett eventuellt läns- och landstingsbyte för Trosa kommun hade tidigare behandlats i en opinionsundersökning, genomförd av SCB, samt genom två externa utredningar. Folkomröstningen slutade i ett tydligt Nej till länsbyte och kommunfullmäktige beslutade i juni att dra tillbaka begäran om indelningsändring. I september 2013 firade Vagnhärad 100 år som modernt stationssamhälle. Firandet har innefattat samverkan med föreningar och näringsliv och åtföljts av såväl annonsering och kampanjer, som medieaktiviteter och utskick till invånare. I övrigt har arbetet med en tydlig och frekvent information till våra invånare prioriterats där våra kärnverksamheter lyfts fram. Under året har många projekt gått i mål vilket återkopplats till invånarna genom framförallt webb, annonsering och media.

19 Arbetslösheten totalt ligger på en fortsatt låg nivå och ungdomsarbetslösheten i nivå med de två senaste åren. Under senhösten skedde ett positivt trendbrott och arbetslösheten har stegvis minskat och ligger nu klart under nivåerna för Under 2013 ökade kommunens fokus kring bredbandsfrågan och kommunkontoret har på kommunstyrelsens uppdrag arbetat fram en bredbandsstrategi för perioden Kommunfullmäktige beslutade i juni att anta bredbandsstrategin i avsikt att underlätta utbyggnaden av möjlig bredbandskapacitet till medborgare och företagare i linje med statens målsättning. För att uppnå målen krävs samarbete med andra aktörer. Med beslutet följde en investeringsbudget på 2 Mkr årligen i 6 år för att möjliggöra en högre utbyggnadstakt. Under hösten genomfördes en omfattande analys av marknadens aktörer (inklusive kommunens egna dotterdotterbolag Trosa Fibernät AB) och vilket intresse dessa hade av att medverka till utbyggnad mot, i strategin, uppsatta mål. Under december lämnades ett beslutsunderlag till politiken för behandling under början av Parallellt med analysarbetet har ett antal projekt genomförts och områden som Edanö, Östermalm, Västra Fän och Kv Mejseln har försetts med anslutningsmöjligheter. Verksamheter såsom Väsby förskola, ambulansstationen, Hasselbacken och N A Svensson har anslutits. Bland påbörjade projekt kan nämnas Västerljung (byalagsprojekt) och Strandvägen/Villagatan. IT-satsningen i skolan fortsatte 2013 i accelererad takt enligt fullmäktiges beslut. Trots vissa vakanser har IT-enheten levererat produkter och funktioner i enlighet med den plan som gjorts upp i samråd med skolledningen. Målsatt datortäthet inför halvårsskiftet 2015, har uppnåtts redan till slutet av En förstärkning av IT-enheten har skett efter årsskiftet. Under våren har ett partsgemensamt arbete inletts med att få till stånd en höjd sysselsättningsgrad inom framför allt vård- och omsorgsområdet. Under 2013 har vi tillsammans med Gnesta och Oxelösunds kommun genomfört en gemensam arbetsmiljöutbildning för kommunens alla nya chefer och fackliga företrädare. Utbildningsinsatserna har ägt rum under tre dagar. Trosa deltar i Kommunens Kvalitet i Korthet, i Sveriges Kommuners och Landstings regi, för sjunde året. Nu tillsammans med 220 av landets 290 kommuner. Som vanligt har vi arbetat med budget som bygger på GPF, bokslut och prognoser. Trosa kommuns styrmodell, utvecklings- och näringslivsarbete har renderat en rad av studiebesök under 2013 från fler kommuner än någonsin tidigare. Planeringen av Ostlänken går in i ny fas och under början av 2013 inrättades en särskild tjänst som finansierad till lika delar av KS:s planutskott och samhällsbyggnadsnämnden. Kommunkontoret tillhandahåller under 2013 ett administrativt upphandlingsstöd vars syfte är att bistå upphandlingsenheten i utvecklingsarbetet och det löpande arbetet kring upphandling. Arbetet har under året bland annat bestått i att implementera en ny avtalsdatabas för kommunen samt att ta fram handböcker och instruktioner för det interna arbetet. Ett löpande arbete med att uppgradera Trosa kommuns webbplats pågår under året med sikte på en planerad lansering i början av Enklare, flexiblare och tillgängligare är ledorden för den kommande webbplatsen. En omstrukturering av lokaltidningen ser ut att medföra att Trosa kommun har en svagare kanal till invånarna. Det kräver en ny strategi för att bibehålla de informationsmöjligheter och den öppenhet om vårt uppdrag som vi eftersträvar. Inom krisberedskapen har ännu en fast reservkraft installerats och skapat ytterligare redundans för såväl verksamhet som IT-säkerhet. Arbetet med det entreprenöriella lärandet i kommunens skolor inom ramen för Entrepre- Lärskap har avslutats under 2013 i samarbete med lokala företagare och våra pedagoger i skolan och förskolan har nu genomgått timmars kompetensutveckling. Trosa kommun ansökte i mars om att bli del i det finska förvaltningsområdet. Regeringen biföll strax före årsskiftet kommunens ansökan, med ikraftträdande fr o m 1 februari Under september genomfördes på kommunfullmäktiges uppdrag en utbildning i jämställdhetsintegrering med stöd av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) I slutet av 2013 genomförde kommunen för första gången SKL:s HME-enkät (Hållbar Medarbetar

20 Engagemang) i enlighet kommunfullmäktiges övergripandee mål. Av de 46 kommuner som hittills genomfört enkäten nådde Trosa kommun högst resultat. Engagemanget hos våra medarbetare är centralt för att kunna bedriva en framgångsrik kommunal verksamhet. Framtiden Under 2014 kommer allmänna val hållas till EUparlamentet såväl som Kommun, Riksdag och landsting. De kommande åren är informationsfrågorna fortsatt högt prioriterade. Arbetet ska som tidigare ta sin utgångspunkt i ett medborgarperspektiv såväl som kund- och företagarperspektiv. Arbetet med näringslivsfrågor ska bedrivas i samverkan det lokala näringslivets företrädare, den utmanande ambitionsnivån om ett företagarklimat i toppklass kvarstår. De verklighetsnära företagarfrågorna har högst prioritet. Bredbandsutbyggnaden i Trosa kommun accelererar, med ett ökat kommunalt engagemang i samverkan med flera aktörer. Kommunen fortsätter att aktivt bearbeta potentiella exploatörer för att åstadkomma en bostadsbyggnadstakt som bättre överensstämmer med kommunens målsättningar om tillväxt och Trosa kommuns attraktionskraft. Avslutningsvis är en viktig framtidsfråga att driva ett uthålligt arbete med att skapa trygga och väl kända planeringsförutsättningar och stabila ekonomiska ramar för att kunna fortsätta utveckla kommunens verksamhet i linje med Fastlagd kurs för Trosa kommun. Personal Personal Budget Utfall Utfall Arbetet med Ostlänken fortskrider, järnvägens närmare sträckning genom kommunen behöver förtydligas. Kommunstyrelsen följer arbetet löpande under kommande år. I Vagnhärad kommer arbetet med att skapa förutsättningar för nya bostadsområden i bl a Solberga att fortsätta. Arbetet med en ny Översiktsplan kommer att inledas under 2014 för ett antagande i kommunfullmäktige Trafikverket genomför planeringen av förbifart Trosa i samarbete med kommunen. Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad 50% 51% 50% Investeringsuppföljning Kommunkontoret har investerat i IT i skolan och övrig IT samt i bredbandsutbyggnad under Ekologisk utveckling På kommunkontoret har ett projekt pågått för att kunna nå nivå 2 i miljöledningssystemet. Nivå 2 kräver att nyckeltal följs upp i samband med varje års bokslut och de redovisas för första nedan. Nyckeltal Uträkning Resultat 2013 Inköpt papper (ark/anställd) från upphandlad leverantör. Elförbrukning (kwh/kvm) i vita kommunhuset. Andel miljömärkta kontorsprodukter (%) från upphandlad leverantör. Utsläpp från tjänstebilar och privatbil i tjänst (CO 2 /anställd). Anställda som genomgått miljöutbildning (%). Andel upphandlingar med miljökrav (%). Ej ram- eller direktupphandling ark 25 årsanställda kwh 837 kvm 36 miljömärkta artiklar 92 artiklar totalt 7,12 ton 25 årsanställda Tjänstebilar enligt körjournal och privatbilar enligt rapporteringssystem. CO 2 -beräkningar enligt Naturvårdsverkets emissionsfaktorer för drivmedel ark/anställd 113,3 kwh/kvm 39 % 0,28 ton/anställd 0 %. Kommunövergripande miljöutbildning genomförs under Kommunkontoret genomförde inga egna upphandlingar under 2013.

21 Kommunstyrelsen Mål Målprecisering Trosa kommun ska ha nöjda medborgare Trosas medborgare ska rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen Trosa medborgare ska känna trygghet Trosa ska tillhöra de 10 bästa av de som SCB jämför Trosa med Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de som SCB jämför Trosa med Uppfyllelse Trend Utfall Mätmetod Kommentar 7 5 Medborgarundersökningen (NRI) Medborgarundersökningen (NRI) Plats 7 jmf med plats 3 år 2011 Plats 5 jmf med plats 7 år 2011 Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de som SCB jämför Trosa med 34 Medborgarundersökningen (NRI) Plats 34 jmf med plats 31 år Trosas medborgare ska vara nöjda med kommunikationsmöjligheterna Trosa kommun ska öka antalet avgångar/ankomster inom kollektivtrafiken avseende regionala trafikförbindelser 9 Kommunens årliga sammanställning 9 fler turer på regionala bussar 2013 jämfört med Trosas medborgare ska vara nöjda med arbetsmöjligheterna Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de som SCB jämför Trosa med 37 Medborgarundersökningen (NRI) Plats 37 samma som år Trosas medborgare ska uppleva hög tillgänglighet och ett gott bemötande från de kommunala verksamheterna. Trosa ska tillhöra de 10 bästa av de som SCB jämför Trosa med 1 Medborgar-undersökningen (NMI) plats 2 år Plats 1 jmf med Medborgarna ska vara nöjda Trosa ska tillhöra de med kommunens 10 bästa av de som information och möjlighet till SCB jämför Trosa inflytande med 1 Medborgar-undersökningen (NII) som år Plats 1 samma Valdeltagandet bland de röstberättigade i kommunen ska öka Mäts i 2014 års val? Målet mäts endast vid valår (kommunval) Valet ,4% 8. Kollektivtrafikens andel av det totala resandet ska öka Trosa kommun ska ha nöjda företagare 9. Företagare som haft minst ett ärende hos kommunen ska vara nöjda Ska öka årligen? Trosa ska tillhöra de 10 bästa kommunerna i totalbedömningen Mäts av Kollektivtrafikmyndigheten 4 SKL:s Insikten Minskning i Trosa o hela länet 2013 Plats 1 i SBA:s mätning, men 4 totalt. 10. Trosa ska ha ett företagsklimat som tillhör landets bästa Kommunen ska vara i topp 20 av landets 290 kommuner 3 Svenskt näringslivs årliga ranking 2012 placerade sig Trosa på plats Trosas företagare ska vara nöjda med kommunikationsmöjligheterna Trosa kommun ska öka antalet avgångar/ankomste r inom kollektivtrafiken avseende regionala trafikförbindelser Kommunens årliga sammanställning 9 fler turer på regionala bussar 2013 jämfört med 2012

22 Trosa kommun ska ha engagerade medarbetare 12. Trosa kommun ska ha engagerade medarbetare 80% av alla anställda ska ge det sammanställda betyget % SKL:s och RKA:s årliga HMEenkät, delmoment motivation, ledarskap samt styrning. 93% av kommunens anställda besvarade enkäten. 13. Kommunkontoret ska ha engagerade medarbetare 90% av alla anställda ska ge det sammanställda betyget % Kommunens årliga kundundersökning 95,5% var nöjda eller mkt nöjda Frisknärvaron för kommunens anställda ska öka Frisknärvaron för kommunens anställda ska årligen öka 61% Kommunens årliga sammanställning Frisknärvaron var 61,2% 2013 jmf med 59,8% 2012

23 Kommunstyrelsen/Ekoutskottet Ordförande: Stefan Björnmalm (c) Kommunekolog: Elin van Dooren Totalt, tkr Budget Utfall Avvikelse Utfall Förändring mot budget 2012 % Verksamhetens intäkter ,75% Verksamhetens kostnader ,38% Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat ,39% Verksamhetsområde Hållbar samhällsutveckling Naturresursplanering Miljökonsekvensbedömning Miljöledning Miljöanpassad upphandling Energirådgivning Energieffektivisering Samordning ekokommunen Trosa Naturskydd Övergripande folkhälsoplanering Verksamheten leds av kommunekologen under kommunstyrelsens ekoutskott. Ekoutskottet verkar strategiskt för utvecklingen av ekokommunen Trosa och en hållbar utveckling. Ekonomisk analys Förvaltningens ekonomi baseras på anslag från kommunens budget samt på statligt bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning och energieffektiviseringsprojekt. Ökade intäkter under 2013 beror på statligt bidrag för lokala naturvårdsåtgärder. Totalt uppvisar verksamheterna ett positivt resultat för 2013 med 15 tkr. Årets viktigaste händelser En ny Energi- och klimatplan för kommunen har antagits. Planens syfte är att Trosa kommun ska medverka till att de nationella energi- och klimatmålen uppnås. Boken Naturpärlor i Trosa kommun har skickats ut till samtliga hushåll i kommunen. Den innehåller information om flera av kommunens besöksvärda naturområden. Ett uppmärksammat boksläpp på Trosa kvarn följdes av en utställning med fotografier från boken. Arbetet med att utveckla Lånestaheden i Vagnhärad till ett kommunalt naturreservat pågår. Skötselplan och markvärdering för området är godkänt av Naturvårdsverket. En omfattande sammanställning över provtagning i Trosaåns avrinningsområde har färdigställts. De provpunkter som finns i Trosa kommun har samtliga god ekologisk status, men det bedöms vara risk för att statusen försämras till 2015 om inte åtgärder genomförs. En fiskevårdsplan för Trosaån har tagit fram med beskrivningar av åtgärder för borttagande av vandringshinder och restaurering av lekbottnar. Genomförs samtliga åtgärder i planen kan ån bli ett av länets viktigare havsöringförande vattendrag. I Vagnhärad har lekbottnar för fisk restaurerats i enlighet med planen. Från och med säsongen 2013 så har Komfix tagit över skötseln av kommunens båtbottentvätt. Båtbottentvätten ligger liksom tidigare i gästhamnen. Laddstolpe för elbil har satts upp på torget i Vagnhärad och ytterligare en kommer att sättas upp på pendlarparkeringen under 2014.

24 En intern upphandlingsutbildning med fokus på miljökriterier och energikrav har anordnats med brett deltagande från kommunens verksamheter. Projektet Hälsosam förskola fortsätter och en åtgärdsplan kommer att tas fram för vardera förskolan. Ett samverkansprojekt har inletts med Statkraft för att undersöka möjligheten att använda den vass som röjs i Tureholmsviken och stadsfjärdarna som närvärmebränsle. Under våren anordnades musikteater för förskolor och skolor med temat klimatförändringar. Energiexperimentlådor har köpts in till kommunens förskolor. En hälsostig kommer att märkas ut i Vagnhärad och karta och information skickas ut till alla kommuninvånare. En beteendekampanj kommer genomföras där ett antal familjer under ett par månader coachas om klimatvänligare leverne för att stimulera och inspirera till minskad energianvändningen och utsläpp av växthusgaser. Projektet Hälsosam förskola startade under året. Syftet är att bara hälsosamma material ska användas i byggnader och i förskoleverksamheten. Befintliga förskolor har inventerats och upphandlingskriterier för nybyggnation setts över. Hälsostigen Utmärkt Gångväg i Trosa har försetts med nya skyltar och en informationsfolder skickats ut till kommuninvånarna. All verksamhet som sker i kommunen ska genomsyras av ett folkhälsoperspektiv. Under året har Trosa kommun deltagit i en rad utbildningsoch samverkansprojekt, bl.a. vad gäller äldres hälsa i tredje åldern, social hållbarhet, hälsofrämjande skolutveckling, föräldrastöd och rökfri skoltid. Framtiden Ekoutskottet fortsätter att driva verksamhet och projekt som främjar hållbar utveckling och uppfyller kommunens ambitioner som ekokommun. Arbetet med att utveckla Lånestaheden i Vagnhärad till ett kommunalt naturreservat fortgår och förhandlingar har inletts med markägare. Att hålla kommunens miljöledningssystem aktivt och levande är ett långssiktigt arbete som innebär återkommande uppföljning och fortsatt utveckling. Under 2014 kommer en grundläggande miljöutbildning anordnas för samtliga kommunanställda. En Rese- och fordonspolicy för kommunen har antagits i ekoutskottet och tas vidare till kommunfullmäktige under våren. Personal Personal Budget Utfall Utfall Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad 55% 57% 55% Ekologisk utveckling Ekoutskottet verkar strategiskt för utveckling av ekologisk hållbarhet i samhället och med att främja förutsättningarna för en god folkhälsa. Detta sker genom utveckling av rådgivning och planeringsverktyg, driva projekt och medverka i olika planeringssammanhang. Kommunstyrelsens ekoutskott ansvarar för övergripande utveckling och uppföljning av kommunens miljöledningssystem. Under 2013 har kommunkontoret antagit nivå 2 för sitt miljöledningssystem.

25 EKO-utskottet Vatten 1.* Mål Sänkta närsaltsutsläpp till Östersjön från Trosaån. Naturvård/folkhälsa Målprecisering Utsläpp av fosfor och kväve ska minska årligen. Uppfyllelse Trend Utfall Mätmetod Kommentar Fosfor 52,2 och kväve 1243 (μg/l). Recipient-kontroll Trosaån var fosfor 56,5 och kväve 1163 (μg/l). 2. Genomföra naturvårdsåtgärder, informera om och tillgängliggöra naturområden och biologisk mångfald på land och i vatten. Aktiviteter beslutade i årets verksamhetsplan samt ev. tillkommande aktiviteteter genomförs. Samtliga aktiviteter i verksamhetsplan ska vara genomförda eller pågående för måluppfyllelse. Alla aktiviteter i verksamhetsplanen är genomförda eller påbörjade. Energi 3. Klimat 4.** Miljö 5. Energi- och klimatrådgivning ska ges till medborgare, företag, organisationer och i den kommunala verksamheten. Minska koldioxidutsläpp per invånare. Ett aktivt miljöledningssystem Aktiviteter beslutade i årets verksamhetsplan samt ev. tillkommande aktiviteteter genomförs. Minskning sedan föregående undersökning. Respektive nämnd har antagit mål för sitt miljöledningssystem och arbetar aktivt med uppföljning kg/ inv Samtliga aktiviteter i verksamhetsplan ska vara genomförda eller pågående för måluppfyllelse. Nästan alla aktiviteter i verksamhetsplanen är genomförda eller påbörjade. Enligt uppgifter från RUS (Naturvårds verket). Sammanställning av verksamheternas miljöledningsarbete kg/inv Flera verksamheter har påbörjat revidering av sitt miljöledningssystem. KS har antagit nivå 2. * Mätvärdena varierar med bl.a. årsnederbörd och vattenflöde. Tioårstrenden visar på en minskning av fosfor och en mycket svag ökning av kväve. ** Metod för beräkning av luftemissioner har uppdaterats under Omräkning av tidigare data möjliggör jämförelse bakåt i tiden. Koldioxidutsläpp på kommunal nivå härrör från nedbrytning av de nationella utsläppen enligt en särskild fördelningsnyckel som bl.a. bygger på administrativa gränser, befolkningsuppgifter, vägnät, järnväg, båttrafik, jordbruksmark, djurenheter och industri. Det innebär t.ex. att utsläpp från E4:an genom kommunen påverkar koldioxidnivån.

26 Kommunstyrelsen 2013, tkr Budget 2013 Utfall 2013 Avvikelse 1, KS , Politisk ledning , Ordf kommunfullmäktige , Kommunfullmäktige , Ordf kommunstyrelsen , Kommunstyrelse , KS oppositionsråd , Kommunal partistöd , Utb stöd pol partier , Utbildning förtr valda , Valnämnd , Kommunala råd , Planutskott , KS buffert , Kommunkontor , Kommunchef , Kommunledning , Trosa Turism , KS planarbete , Skärgårdstrafik , Vgh station 100 år , Föreb. trygghetsåtg , Ekonomichef , Ekonomienheten , Kommungemensamma avg , Internhyra Kommunkontoret , Kostnader mark , Personalchef , Personalenheten , Fackliga kostnader , Gem personalkostn , Omplacering/rehab , Kanslichef , Kanslienheten , Överförmyndare , Näringslivssekreterare , Serviceenheten , Näringslivssekreterare , IT-chef , Tele & Kommunikation , IT-enheten , Gemensam växelnämn med Gnesta , Samh.byggn.chef chef inom KS , Kollektivtrafik , Näringslivschef , Leader landsbygdsutveckling , Näringsliv , Informationsansvarig , Information , Krisberedskap , Ekoutskottet , Ordf. Ekologiutskottet , Ekologiutskott , Kommunekolog , Kommunekolog , Energirådgivning

27

28 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr 2014/ Ekonomienheten Ann-Sofie Blomqvist Tel Fax Räkenskaper för av Trosa kommun förvaltade stiftelser/fonder Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår Kommunstyrelsen besluta att godkänna räkenskaperna för det stiftelser/fonder som Trosa kommun förvaltar. Bakgrund Räkenskaper för år 2013 har upprättats för följande stiftelser/fonder som förvaltas av Trosa kommun; Trosa kommuns stiftelsefond för utbildningsändamål Trosa kommuns stiftelsefond för sociala ändamål Stiftelsen Amalia Johanssons fond Ann-Sofie Blomqvist Ekonom Bilagor Räkenskaperna för respektive fond

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr 2014/ Ekonomienheten Margareta Smith Tel Utförd internkontroll 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna informationen och lägga den till handlingarna. Ärendet Internkontroll 2013 som antogs av Kommunstyrelsen i våren 2013 har utförts tillfredställande och visar på få anmärkningar/brister. Arbetet har utförts i enlighet med plan. Internkontrollen har på vissa punkter medfört anmärkningar som åtgärdats eller kommer att åtgärdas. Några rutiner har förändrats och stödsystem införts till följd av utförda kontroller. En kortfattad beskrivning av alla kontroller och kommentarer till dessa återfinns i bilaga Redovisning av utförda Internkontroller. Bakgrund En projektgrupp inom kommunkontoret arbetade under vintern fram ett ramverk för internkontroll för kommunen och internkontrollplan för Kommunstyrelsen. Deltagare i projektgruppen kommer från enheterna ekonomi, personal, kansli, IT och service. Internkontrollgruppen fortsätter sitt årliga arbete med att: göra risk- och konsekvensanalys för nästkommande års Internkontrollplan säkerställa att kontroller genomförs återrapportera till Kommunstyrelsen att kontroller genomförts rutiner förbättras och uppdateras där behov upptäcks En sammanställning av utförda kontroller rapporteras för Kommunstyrelsen efter varje räkenskapsår i samband med bokslut. Samtidigt rapporteras utförda internkontroller på samtliga nämnder för Kommunstyrelsen. Margareta Smith Ekonomichef

40 Bilagor Redovisning av utförda Internkontroller, Kommunstyrelsen 2013 Redovisning av utförda internkontroller: Humanistiska nämnden , 18 Vård- och omsorgsnämnden , 3 Samhällsbyggnadsnämnden Teknik- och servicenämnden , 19 Kultur- och fritidsnämnden , 3 Miljönämnden , 2 Beslut till Revision Kommunstyrelsen Akten

41 Internkontrollplan - rapport uförda kontroller Nämnd/förvaltning: Kommunstyrelsen/kommunledningen För tidsperiod: Kommunens Internkontrollreglemente och anvisningarna till detta, ligger till grund för denna plan. Resultaten av kontrollerna rapporteras löpande. Rapportering ska ske skriftligt, se reglementet. Rapportering ska göras till Kommunstyrelsen 1 gång per år på genomförda kontroller och dess resultat. Förkortningar: Bedömning risk och konsekvens KC Kommunchef Risk = risk att det inträffar PC Produktionschef Konsekvens = ekonomisk, personell, förtroende om det inträffar EkC Ekonomichef 3Hög risk/allvarlig konsekvens PeC Personalchef 2 Måttlig risk/konsekvens Ksekr Kommunsekreterare/Kanslichef 1Låg risk/liten konsekvens Psekr Personalsekreterare RA Redovisningsansvarig * Punkter som markerats med stjärna ska ingå Ek Ekonomer i samtliga nämnders internkontrollplaner Ek.ass Ekonomiassistenter ITC IT-chef Inf Informatör Rutinnummer/rutin Kontroll- Ansvarig Metod Kontroll utförd och övriga noteringar Risk Kons moment Politisk ledning: POL:1 Representation Reglerna följs. EkC Stickprov Helt utan anmärkning. Samtliga transaktioner jan 2 2 juli har granskats för politikledning o kommunchef POL:2 Rätt arvode Rätt arvode till rätt person. Koll analyslista. Ksekr Komplett Kontrollen visade inga anmärkningar 1 1 POL:3 Närvarolistor Närvarolistor hålls tillgängliga med aktuella uppgifter. Ksekr Komplett Granskningen visade att samtliga närvarolistor är uppdaterade och tillgängliga på G: 2 1 Kanslienheten/Ärendehant: KAN:1 Postöppning Post öppnas och distribueras korrekt i enlighet med sekretessregler och fullmakter. Ksekr Komplett översyn av postöppning, Inga anmärkningar G:\Kommunkontoret\Intern kontroll\2013\utförda kontroller 2013 KS

42 Rutinnummer/rutin Kontroll- Ansvarig Metod Kontroll utförd och övriga noteringar Risk Kons moment KAN:2 Lagkännedom Kansliets ska ha tillgång till och tillhandahålla relevant offentligrättslig lagstiftning. Ksekr Kontroll gentemot aktuell lagstiftning. Genomgång av tillägg och förändringar av relevant lagstiftning genomförd för kansliets personal. 2 3 KAN:3 Verkställande av fattade beslut i Ksau, KS och KF Att ärendet "beslutsuppföljning" genomförs minst två gånger om året. Ksekr Kontroll gentemot ärendeförteckning Ingen anmärkning. Beslutsuppföljning har skett enligt plan. 1 2 KAN:4 Delegering* Att delegeringsordningen är relevant med avseende på kommunkontorets organisation och befattningar m.m. Ksekr Komplett genomläsn. av delegeringsordninge Inventering av delegeringsordningen är relavant med avseende på kommunkontorets organisation och befattningar. 1 2 KAN:5 Dokumenthantering* Aktuell dokumenthanteringsplan finns och är tillgänglig och relevant. Arkivans. Komplett översyn och genomläsning av bef. planer Aktuell dokumenthanteringsplan finns och är tillgänglig under G: Uppdateringar är genomförda under hösten. 1 2 KAN:6 Information på hemsidor som administreras av kansliet Informationen är uppdaterad, relevant och informativ. Ksekr Komplett genomläsnin g Genomgången visade att informationen på hemsidan är uppdaterad, relevant och informativ. Kansliet har även uppdatarat hemsidan under hösten med mer informaton om upphandling. 1 1 KAN:7 Styrdokument beslutade av KS och KF* Styrdokumenten hålls aktuella och lättillgängliga. Ksekr Komplett genomgång av gällande styrdokumen t Styrdok. remitterades till berörda enhetschefer för påseende. Återkopplingen visade att styrdokumenten var aktuella men att vissa behöver revideras något. Allt samlat o tillgäng på G: 2 2 KAN:8 Svarsfrekvens synpunkter Kontroll att synpunkter som kommer via synpunkthanteringen besvaras inom 7 dagar. Ksekr Stickprov Kontrollen visade att samtliga synpunkter besvarats och att det skett inom 7 dagar. 1 1 Servicenheten: SER:1 Mobiltelefoner Aktuell mobiltefefonpolicy finns. Servicechef Komplett Kontroll utförd u.a. Riskvärdet ändrat från 2 till 3 och konsekvensvärdet ändrat från 1 till SER:2 Nycklar till kommunhusen vid nyanställning och avslutad anställning. Återlämning av nycklar. Servicechef Komplett Kontroll utförd u.a. Konsekvensvärdet ändrat från 2 till SER:3 Nycklar till lokaler, uthyrningslägenhet samt passagebrickor. Återlämning av nycklar samt passagebrickor. Service- Kontroll utförd u.a. Riskvärdet ändrat från 2 till 1 och Stickprov 1 4 chef konsekvensvärdet från 3 till 4. 2 G:\Kommunkontoret\Intern kontroll\2013\utförda kontroller 2013 KS

43 Rutinnummer/rutin Kontroll- Ansvarig Metod Kontroll utförd och övriga noteringar Risk Kons moment SER:4 Leasingbilar och tankkort. Återlämning av nycklar samt tankkort, kvitto och ifyllning av körjournal. Servicechef Stickprov Kontroll utförd u.a. Konsekvensvärdet ändrat från 2 till SER:5 Passersystem lokalbokning Att relevant förteckning på personer med relavant behörighet finns samt att passerbrickor återlämnas. Servicechef Stickprov Kontroll utförd u.a. Konsekvensvärdet ändrat från 3 till Personal: PER:1 Bisysslor * Inventering av bisysslor. KC, PC Vid utvecklingssamtal Ingen anmärkning 2 2 PER:2 Arbetsmiljö * Riskanalys och handlingsplan. PeC Komplett Ingen riskanalys genomfördes under PER:3 Tillbud och arbetsskador Att rapportering sker enligt fastställda rutiner. Psekr Stickprov Inga tillbud eller arbetsskador har inträffat under året 1 2 PER:4 Rehabiliteringsutredning Upprättande och uppföljning av planer. Psekr Stickprov Inga längre sjukskrivningar under året. 1 2 PER:5 Kvittokontroll Att kvitton finns för egna utlägg som rapporteras digitalt. it Psekr Stickprov 3 kvitton saknas. Åtgärdas under januari. 1 kvitto dubbelubetalat b l t och åtgärdas vid nästa löneutbetalning. t l 1 1 PER:6 Personalkostnader * Rimlighetsbedömning av kostnader för resp. verksamhet. PeC Komplett Samtliga avvikelse kända och förklarade 1 3 PER:7 Rätt lön * Analyslista - Rätt lön till rätt person. Enh.chef Komplett Brsitfälligt hos 2 chefer 2 2 PER:8 Pension Rimlighetsbedömning av pensionsnivån. Psekr Komplett 1 person orimligt låg pension. Pensionen har legat på fel pensionsavtal och inte erhållit avsättningar som hen är berättigad till. Åtgärdas under januari PER:9 Pension Rätt pensionsavgift inbetalas. Lönekontoret Korstabeller Fåtal fel. Dessa är rättade. 1 2 PER:10 Behörigheter att attestera lönerapporter och att anställa Attestkontroll mot reglemente. Lönekontoret Komplett 1) Anställningsavtalen kommer oattesterade pga tidsbrist innan lönekörningen. Sedan dröjer det länge innan påskrivet kommer. Mest märkbart i augusti och december. 2) De timrapporter från förskolor som ska tas från centrala pengar kommer först attesterade av felperson, sedan får lönekontoret kopia med attest av rätt person. Detta medför en risk för dubbelutbetalning G:\Kommunkontoret\Intern kontroll\2013\utförda kontroller 2013 KS

44 Rutinnummer/rutin Kontroll- Ansvarig Metod Kontroll utförd och övriga noteringar Risk Kons moment PER:11 Korrekt lön i lönesystemet Kontroll av lön i lönesystemet mot anställningsavtal. Psekr Stickprov Samtliga OK 1 2 PER:12 Löneavdrag vid frånvaro Ekonomi: Kontroll att det finns bra fungerande rutiner på Kommunkontoret Psekr Komplett Rutiner finns men cheferna har olika rutiner 1 3 EK:1 Attestrutin för skannade fakturor i IM Att endast personer i attestförteckningen är behöriga att attestera fakturor i IM. EkC Avstämning attestförteck Några mindre brister hittades so åtgärdades direkt såväl i ning mot attestförteckning som IM behörig-heter i IM 1 2 EK:2 Behörigheter samt återlämning av bankdosor. Att behörigheter avslutas hos banken samt bankdosor återlämnas. EkC Komplett genom-gång av behöriga i Utan anmärkning. Lista från banken på de som hade dosor var korrekt. Viss behörighet på några kommer att begränsas 2014 efter intern disk. 1 3 EK:3 Aktuella dokument hos banken Att bankens förteckning över vilka som får teckna kommunens konton är aktuell. EkC Begära förteckning från banken. Bankens förteckning stämmer med de som ska vara behöriga och ingen som slutat finns med på bankens fullmaketr. 1 3 EK:4 Nya leverantörer Kontroll av korrekt kt företag, F-skatt inte med på "svarta Utan anm. Nya lev 1 jan-12 aug har granskats. Inga på RA Stickprov listan". varningslista finns med. F-skatt korrekt. 1 3 EK:5 Leverantörsbetalningar Fakturabelopp, moms, kontering, F-skatt, organisationsnummer samt betalningsdag. Betalningar överstigande kr som sänds till bankgirot stämmer överens med fakturaunderlaget. RA Enl rutin vid varje Utfört vid varje utbetalningstillf. Underlag finns på utbetalningsti Ekonomi tillsammans med varje utbetalning. llf. 2 3 EK:6 Bokföringsordrar och internräkningar Att orsak till omföringen framgår samt att attest finns. Ek.ass Stickprov Allt korrekt. Orsak och attest finns. 1 1 EK:7 Utbetalningsordrar Att kvittounderlag överenstämmer med utbetalningsorder. Ek Stickprov Korrekt. Kvitton finns med. Moms secat och framgår av kvitto. 1 1 EK:8 Kontroller av scannade fakturor Kontroll av att ekonomiska reglementet efterlevs gällande: mobiltelefonräkningar, representationskonton, leasingbilar, utbildningar samt kurser. Ek Stickprov Stickprovsgranskningen visade att samtliga fakturor redovisats korrekt enligt reglemente 1 2 EK:9 Kontroll av tankkortsfakturor Kontroll att fakturor stämmer mot kvitton. Ek Stickprov På en faktura saknas ett kvitto, men det stämmer mot mätarställnning enligt körjournal. 1 2 EK:10 Kreditering av kundfakturor Att underlag och beslut finns. Ek.ass Stickprov Underlag finns och är attesterade på allt som granskats enligt stickprov G:\Kommunkontoret\Intern kontroll\2013\utförda kontroller 2013 KS

45 Rutinnummer/rutin Kontroll- Ansvarig Metod Kontroll utförd och övriga noteringar Risk Kons moment EK:11 Moms Momsdeklaration upprättas korrekt. RA Komplett Allt korrekt. 2 3 EK:12 Krav Kravåtgärder vidtas i enlighet med policy. RA Stickprov Rutin har efterföljts. Granskn under våren och efter reviderade riktlinjer under hösten har gjorts. 1 2 EK:13 Resursfördelningsmodell Kontroll att resursfördelning till reultatenheter görs enligt fastställda pengbelopp och regler. Ek Enl. rutin Korrekt resursfördelning, men något röriga justeringar o i ett fall otydligt underlag 2 2 EK:14 Kontroll av oegentligheter Kontroll och rimlighetsbedömning avseende inköp och inköpsvolymer över tid, främst med fokus på privatkonsumentvänliga produkter. EkC Konto-analys av relevanta konton. Slumpiva konton har kontrollerats. Avvikelser som noterats har kontrollerats extra. Förändringar har haft rimliga förklaringar. 2 2 IT: IT:1 Datoranvändning Kontroll av kommungemensamma program, licenser. ITC Stickprov Skolavtalet har kontrollerats. Avtalet sträcker sig till Om elevantalet ändras markant så ska det rapporteras. I januari 2012 rapporterades 1397 elever och idag har vi 1417 elever. Programmet för installeras på samtliga datorer i skolan. 2 2 IT:2 Behörigheter i AD (Active Directory - kommunens nätverk) Korrekta behörigheter har givits och är dokumenterade och rutin för säkerhet införs. ITC Stickprov Stickprovsgranskningen visar att av 5 personer som slutat i kommunen har 2 personers tagits bort, 2 är avaktiverade och ett konto är aktivt. Det aktiva kontot är enl ök då personen varit behjälplig efter att hon slutat. 3 2 IT:3 Inköp av mjuk- och hårdvara Inköp kanaliseras via IT-enheten. ITC Enl. rutin Genomförd kontoroll visade att endast ett mindre antal inköp av skolan var gjorda utan att kanaliseras via ITenheten. 3 1 IT:4 Datorer i skolorna Kontroll att återanvända datorerna INTE innehåller några program som kräver licens. ITC Stickprov Inga felaktiga programvaror har installeras eller kopplats in mot kommunens nätverk enligt de stickprov som gjorts 2 2 IT:5 IT-säkerhet lösen på servrarna Kontrollera att varje server har ett unikt lösenord. ITC Komplett Samtliga servar som installerats efter 2012 har ett unikt lösenord. Äldre servrar har fortfarande samma lösenord. Detta kommer att åtgärdas. 1 3 Övrigt: Ö:1 Personuppgiftslagen (PuL)* Reglerna i personuppgiftslagen är kända och tillgängliga. PuL-ombud Stickprov Reglerna i personuppgiftslagen efterlevdes vid samtliga stickprovstillfällen. 2 2 Ö:2 Personuppgiftslagen (PuL)* Att förteckning enl. 39 PuL är uppdaterad och anmäld till PuL-ombud. PuL- ambassadör Stickprov Förteckningen är uppdaterad enligt 39 PUL G:\Kommunkontoret\Intern kontroll\2013\utförda kontroller 2013 KS

46 Rutinnummer/rutin Kontroll- Ansvarig Metod Kontroll utförd och övriga noteringar Risk Kons moment Ö:3 Stjärnkontroll Verksamhetschefer genomför stjärnmarkerade kontroller dvs de kontroller som ska genomföras i samtliga nämnder. Ksekr Komplett Av de 9 kommungemensamma internkontrollerna ingår 6 i samtliga nännder Ingen nämnd har färre än 6 av punkterna med. Inför 2014 säkerställs att punkterna finns med i alla internkontrollplaner i kommunen G:\Kommunkontoret\Intern kontroll\2013\utförda kontroller 2013 KS

47 Sammanträdesprotokoll Humanistiska nämnden Trosa kommun Sammanträdesdatum HN 2014/14 Utförd internkontroll 2013, individ- och familj Humanistiska nämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Sammanträden Sammanträdesplan fastställs årsvis av nämnd. Denna rutin fungerar bra. Kallelser till nämnd skickas senast 5 dagar före sammanträdet till ledamöter och ersättare samt till övriga enligt sändlista. Kallelser skickas till IU:s ledamöter och ersättare i regel 5 dagar före sammanträdet. I undantagsfall har vi på grund av akuta ärenden dukat dessa vid sammanträdet. Verkställande av fattade beslut Den kontroll som görs är att fattade beslut om uppdrag återredovisas till nämnden. Meddelande/delgivning av fattade beslut samt besvärshänvisning Kontroll har gjorts och denna rutin fungerar bra. På varje beslut av humanistiska nämnden framgår till vilka beslutet skall skickas. Delegationsbeslut Delegationsbesluten meddelas kontinuerligt till nämndansvarig, som tar med dessa till kommande nämnd. Ekonomiska utbetalningar till klienter samt vårdfakturor Utbetalningar från socialkontoret sker via filöverföring till bank. Assistent eller socialsekreterare gör en körning där beslutade utbetalningar framgår på listor. Listorna kontrolleras av handläggarna och signeras. Innan utbetalning sker har ansvarig handläggare på Barn- och familjegruppen kontrollerat att det är rätt antal dagar och vårddygnsavgift på aktuell faktura. Assistent/socialsekreterare verkställer filöverföringen med säkerhetsdosa. Undertecknad eller ersättare kontrollerar summan och verkställer alla utbetalningar med säkerhetsdosa samt signerar utbetalningen. En person är utsedd som ansvarig för avstämning, påfyllnad av medel m m. Håbo kommun skickar sammanställningar över löner/arvoden gällande familjehemmen. Det är assistent och enhetschef som kontrollerar dessa i efterskott varje månad. I avsaknad av enhetschef har undertecknad genomfört kontrollen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6

48 Sammanträdesprotokoll Humanistiska nämnden Trosa kommun Sammanträdesdatum Kontroll av attester Ekonomikontoret har kontrollerat detta för Ingen anmärkning har framkommit. Ärendehantering Arkivering och gallring sker enligt fastställd dokumenthanteringsplan. När det gäller arkivering i individärenden inom individ- och familjeomsorgen, så regleras detta i socialtjänstlagen. Sekretess All personal är bundna av socialtjänstsekretess genom sin anställning. Sekretesslöftet sker genom att alla får skriva på ett sekretesspapper där de intygar att information om sekretess har gjorts. Kontroll att alla skrivit under sin sekretess har skett. Personuppgiftslagen (PuL) Reglerna efterlevs. Arbetsområden verksamhetsplaner och riktlinjer Det har under året funnits brister i efterlevandet avseende vissa rutiner och rättssäker handläggning. Dessa brister har bland annat framkommit vid tillsynsärenden genomförda av tillsynsmyndigheten. Åtgärder har vidtagits och redovisats till tillsynsmyndigheten. Åtgärderna har varit kompetensutveckling, ökad kontroll samt personalförändringar. Ekonomisk uppföljning Uppföljning har gjorts under 2013 efter beslut av nämnden om vilka månader detta skall ske. Kvartalsuppföljning 0331 och delårsbokslut Dessutom följs insatserna (Kontaktperson/familj, Familjehemsplaceringar och Institutionsplaceringar) upp på detaljnivå månatligen. Uppföljningen redovisas på särskild blankett och delges Individ- och familjeutskottet och ekonomikontoret. Verksamhetsmässig uppföljning Kontroll gällande enskild persons förvaltade medel, beviljat bistånd och beviljade introduktionsersättningar har gjorts. I avsaknad av enhetschef har undertecknad gjort uppföljningen. Individ- och familjeutskottet beslutade i enlighet med förvaltningens förslag. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från Georg Hammertjärn, socialchef. Kopia till Georg Hammertjärn, socialchef Akten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7

49 Sammanträdesprotokoll Humanistiska nämnden Trosa kommun Sammanträdesdatum HN 2014/14 Utförd internkontroll 2013, barnomsorg-utbildning Humanistiska nämnden beslutar att godkänna informationen om den utförda internkontrollen Ärendet Internkontroll 2013 har utförts i enlighet med internkontrollplan 2013 med följande avvikelser: 1. Följande internkontroller har ej genomförts under 2013: Ansluter till Trosa kommuns generella jämställdhetsplan 2. Tre internkontroller har föranlett anmärkningar: 3.1 Löneutbetalningar utan attest kommer inte längre godkännas. Situation har uppstått där chef önskat utbetalning av lön utan att attesterad tidsrapport inkommit till lönekontoret. Kommunens ledningsgrupp behandlade frågan den 22 november Ska under 2014 belysas eventuellt omformuleras/ /problematiseras 14.1 Det finns ingen tydlig rutin för kontroll av uppsägning och omförhandling av avtal. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från Mats Larsson, skolchef och Peter Bäckström, utvecklingsledare Kopia till Mats Larsson, skolchef Akten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 12

50 Tjänsteskrivelse Individ- och familjeutskottet Dnr 2014/ Socialkontoret Georg Hammertjärn Socialchef Redovisning av internkontrollarbetet enligt plan Humanistiska nämnden föreslås besluta att lägga informationen till handlingarna Ärendet Nedan är en redovisning av hur den aktuella situationen ser ut beträffande internkontroll Sammanträden Sammanträdesplan fastställs årsvis av nämnd. Denna rutin fungerar bra. Kallelser till nämnd skickas senast 5 dagar före sammanträdet till ledamöter och ersättare samt till övriga enligt sändlista. Kallelser skickas till IU:s ledamöter och ersättare i regel 5 dagar före sammanträdet. I undantagsfall har vi på grund av akuta ärenden dukat dessa vid sammanträdet. Verkställande av fattade beslut Den kontroll som görs är att fattade beslut om uppdrag återredovisas till nämnden. Meddelande/delgivning av fattade beslut samt besvärshänvisning Kontroll har gjorts och denna rutin fungerar bra. På varje beslut av humanistiska nämnden framgår till vilka beslutet skall skickas. Delegationsbeslut Delegationsbesluten meddelas kontinuerligt till nämndansvarig, som tar med dessa till kommande nämnd. Ekonomiska utbetalningar till klienter samt vårdfakturor Utbetalningar från socialkontoret sker via filöverföring till bank. Assistent eller socialsekreterare gör en körning där beslutade utbetalningar framgår på listor. Listorna kontrolleras av handläggarna och signeras. Innan utbetalning sker har ansvarig handläggare på Barn- och familjegruppen kontrollerat att det är rätt antal dagar och vårddygnsavgift på aktuell faktura. Assistent/socialsekreterare verkställer filöverföringen med säkerhetsdosa. Undertecknad eller ersättare kontrollerar summan och verkställer alla utbetalningar med säkerhetsdosa samt signerar utbetalningen. En person är utsedd som ansvarig för avstämning, påfyllnad av medel m m. Håbo kommun skickar sammanställningar över löner/arvoden gällande familjehemmen. Det är assistent och enhetschef som kontrollerar dessa i efterskott varje månad. I avsaknad av enhetschef har undertecknad genomfört kontrollen. Kontroll av attester Ekonomikontoret har kontrollerat detta för Ingen anmärkning har framkommit.

51 Ärendehantering Arkivering och gallring sker enligt fastställd dokumenthanteringsplan. När det gäller arkivering i individärenden inom individ- och familjeomsorgen, så regleras detta i socialtjänstlagen. Sekretess All personal är bundna av socialtjänstsekretess genom sin anställning. Sekretesslöftet sker genom att alla får skriva på ett sekretesspapper där de intygar att information om sekretess har gjorts. Kontroll att alla skrivit under sin sekretess har skett. Personuppgiftslagen (PuL) Reglerna efterlevs. Arbetsområden verksamhetsplaner och riktlinjer Det har under året funnits brister i efterlevandet avseende vissa rutiner och rättssäker handläggning. Dessa brister har bland annat framkommit vid tillsynsärenden genomförda av tillsynsmyndigheten. Åtgärder har vidtagits och redovisats till tillsynsmyndigheten. Åtgärderna har varit kompetensutveckling, ökad kontroll samt personalförändringar. Ekonomisk uppföljning Uppföljning har gjorts under 2013 efter beslut av nämnden om vilka månader detta skall ske. Kvartalsuppföljning 0331 och delårsbokslut Dessutom följs insatserna (Kontaktperson/familj, Familjehemsplaceringar och Institutionsplaceringar) upp på detaljnivå månatligen. Uppföljningen redovisas på särskild blankett och delges Individ- och familjeutskottet och ekonomikontoret. Verksamhetsmässig uppföljning Kontroll gällande enskild persons förvaltade medel, beviljat bistånd och beviljade introduktionsersättningar har gjorts. I avsaknad av enhetschef har undertecknad gjort uppföljningen. Trosa Georg Hammertjärn Socialchef Bilaga Internkontrollplan 2013

52 1 Internkontrollplan Bilaga 1 Nämnd/förvaltning: Humanistiska nämnden/individ- och familjeomsorgen För tidsperiod: Kommunens Internkontrollreglemente och anvisningarna till detta, ligger till grund för denna plan. Resultaten av kontrollerna rapporteras löpande och redovisas i samband med bokslut Nedanstående förkortningar används i internkontrollplanen: Redovisning av vidtagna kontroller Anmärkningar på arbetsområde verksamhetsmässig uppföljning Förkortningar: Kontroll av rättssäker handläggning KC Kommunchef Kontroll att verksamhetsplaner, riktlinjer och rutiner efterlevs SC Socialchef Övriga kontrollpunkter är utan anmärkningar. FE Förvaltningsekonom EC Ekonomichef ihf PC Personalchef Ksekr Kommunsekreterare Nsekr Nämndsekreterare Psekr Personalsekreterare Rutin/ Kontrollmoment Ansvarig Metod Uppföljning Rapport Risk arbetsområde för kontroll till NÄMNDEN Kallelser till IU, Kallelser till IU skickas i regel senast 5 dagar före SC Komplett 1 gång/år Nsekr 1 administration, arvode, sammanträdet till ledamöter och ersättare Ingen anmärkning lokaler, information Internkontrollplan 2013 Godkänd

53 2 Rutin/ Kontrollmoment Ansvarig Metod Uppföljning Rapport Risk arbetsområde för kontroll till Verkställande av Meddelande/delgivning av fattade beslut samt besvärs- SC Stickprov 2 gång/år Nsekr 2 fattade beslut (IU) hänvisning Ingen anmärkning Delegation Delegationsordningen är aktuell och att återrapportering SC Stickprov 1 gång/år Nsekr 2 sker. Ingen anmärkning EKONOMI Attestrutin Kontroll av att attestlistor (undertecknade av arbetsledare). SC Komplett 1 gång/år FE 2 Ingen anmärkning Kontroll av fakturor Finns rätt underlag och sker betalning till rätt person/företag. SC Stickprov 4 ggr/år FE 3 Finns beslut för faktura. Ingen anmärkning Attestrutin Kontroll av befintlig attestförteckning är aktuell. SC Genomgång 1 gång/år EC 2 Ingen anmärkning av attestförteckning ÄRENDE- HANTERING Arkivering och Aktuell dokumenthanteringsplan finns Arkivansvarig Komplett 1 gång/år SC, KC 2 gallring Ingen anmärkning Arkivering och Arkivering och gallring sker enligt fastställd Arkivansvarig Stickprov 1 gång/år SC, KC 2 gallring dokumenthanteringsplan Ingen anmärkning Sekretess Användare undertecknat sekretesslöfte SC Stickprov 2 ggr/år PC 3 Ingen anmärkning Internkontrollplan 2013 Godkänd

54 3 Rutin/ Kontrollmoment Ansvarig Metod Uppföljning Rapport Risk arbetsområde för kontroll till Personuppgiftslagen Reglerna i personuppgiftslagen efterlevs. PuL-ombud Stickprov 1 gång/år KC 1 Ingen anmärkning Riktlinjer Mål för verksamheten Nsekr Komplett 1 gång/år SC 1 Arkivbeskrivning för kontroll av Riktlinjer missbruk- och beroendevård aktuella Riktlinjer ekonomiskt bistånd handlingar UPPFÖLJNING Ingen anmärkning Ekonomisk uppföljning Genomgång av den aktuella ekonomiska situationen SC Komplett Kontroll EC 1 och utifrån densamma skall en prognos sammanställas sker per Ingen anmärkning tertial Verksamhetsmässig Kontroll att verksamhetsplaner, riktlinjer och rutiner efterlevs SC Komplett 1 gång/år Nsekr 2 uppföljning Vissa brister har påvisats Verksamhetsmässig Kontroll av förvaltning av enskild persons förvaltade medel Enhetschef Stickprov 4 ggr/år SC 2 uppföljning Ingen anmärkning Verksamhetsmässig Kontroll av beviljat ekonomiskt bistånd Enhetschef Komplett 1 gång/år SC 2 uppföljning Ingen anmärkning Verksamhetsmässig Kontroll av rättssäker handläggning Enhetschef Komplett 1 gång/år SC 1 uppföljning Vissa brister har påvisats Internkontrollplan 2013 Godkänd

55 Tjänsteskrivelse Barnomsorg och utbildning Humanistiska nämnden Dnr HN 2014/ Skolkontoret Peter Bäckström Tel Mob Utförd internkontroll 2013 Förslag till beslut Humanistiska nämnden föreslås besluta att godkänna informationen om den utförda internkontrollen Ärendet Internkontroll 2013 har utförts i enlighet med internkontrollplan 2013 med följande avvikelser: 1. Följande internkontroller har ej genomförts under 2013: Ansluter till Trosa kommuns generella jämställdhetsplan 2. Tre internkontroller har föranlett anmärkningar: 3.1 Löneutbetalningar utan attest kommer inte längre godkännas. Situation har uppstått där chef önskat utbetalning av lön utan att attesterad tidsrapport inkommit till lönekontoret. Kommunens ledningsgrupp behandlade frågan den 22 november Ska under 2014 belysas eventuellt omformuleras/problematiseras 14.1 Det finns ingen tydlig rutin för kontroll av uppsägning och omförhandling av avtal. Bilaga 1 Uppföljning av internkontroll 2013 Mats Larsson Skolchef Peter Bäckström Utvecklingsledare

56 1 Genomförd internkontroll 2013 Bilaga 1 till Dnr HN Barnomsorg-Utbildning Kommunens Internkontrollreglemente och anvisningarna till detta, ligger till grund för denna plan. Resultaten av kontrollerna rapporteras skrifligt direkt till nämnden om brister i internkontrollen kan påvisas. Annars rapporteras årets kontroller i samband med årsbokslut. Nr Rutin/arbetsområde Kontrollmoment på verksamhetsnivå Ansvar Metod Periodicitet Rapport till Risk Genomförd Noteringar Förkortningar-funktion 1,1 Arkivering och gallring Att arkivering och gallring sker efter fastställd dokumenthanteringsplan UL Stickprov I gång/år PC 2 JA HN Humanistiska nämnden 2.1 Delegation Att delegationsordningen är aktuell NS Komplett 1 gång/år PC 2 JA PC Produktionschef 2.2 Att återrapportering av delegationsbeslut sker till nämnden UL Stickprov 1 gång/år PC 3 JA PA Personalansvarig 3.1 Attest Att attestförteckning är aktuell. EK Komplett 1 gång/år PC 2 JA Löneutbetalningar utan korrekt attest kommer inte längre god UL Utvecklingsledare 4.1 Aktuella dokument Att aktuella dokument finns: UL Komplett 1 gång/år PC 3 JA NS Nämnsekreterare Regelverk för förskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass UL Komplett 1 gång/år PC 3 JA EK Ekonom Folder " att ha barnomsorg i Trosa kommun" UL Komplett 1 gång/år PC 3 JA EC Ekonomichef Plan för krishantering UL Komplett 1 gång/år PC 3 JA IN Informatör Regler för skolskjuts UL Komplett 1 gång/år PC 3 JA US Utbildningssekreterare Arkiveringsplan UL Komplett 1 gång/år PC 3 JA UT Utbildningsstrateg Jämställdhetsplan UL Komplett 1 gång/år PC 3 JA Ansluter till Trosa kommuns jämställdhetsplan. PO Pul-ombud R/FSC 5.1 Planer/rutiner Att riskbedömning görs och att rutiner finns för om våld och hot inträffar på skolor och förskolor UL Stickprov 1 gång/år PC 3 JA Ska under 2014 belysas eventuellt omformuleras/problematis R/FSC Rekor/Förskolechef R/FSC 5.2 Att personalen känner till riskerna UL Stickprov 1 gång/år PC 3 JA R/FSC 5.3 Att reglerna i personuppgiftslagen efterlevs PO Stickprov 2 gång/år PC 2 JA 5.4 Att förteckningen enligt 39 PuL är uppdaterad och anmäld till PuL-ombud UL Stickprov 1 gång/år PO 2 JA 6.1 Föräldraavgifter Att fungerande kravrutiner för obetalda bo-avgifter finns EK Komplett 1 gång/år PC EC 2 JA 6.2 Att kravrutinerna följs EK Stickprov 1 gång/år PC EC 2 JA 6.3 Att föräldrarna betalar rätt avgift (rätt inkomst) UL Stickprov 1 gång/år PC 3 JA Görs vid den årliga inkomstkontrollen 7.1 Förskola Att alla 4-5 åringar erbjuds allmän förskola - och 3-5-åringar f o m ht 2010 UL Komplett 1 gång/år PC 2 JA 7.2 Att föräldrar inte har ersättning från f-kassa eller annat vid beviljat vårdnadsbidrag UL Stickprov 2 gånger/år 2 JA Kontrolleras vid ansökan och i stickprov 8.1 Förskola/fritidsh/Famfri Att barnomsorgsplats används i enlighet med regler UL Stickprov 1 gång/år PC 2 JA 9.1 Grundskola Att rutiner för inskrivning av 6-åringar finns och följs PC Komplett 1 gång/år HN 2 JA 9.2 Att rutiner för att hitta hos oss folkbokförda elever, som ej går i skolan följs UL Komplett 1 gång/år PC 3 JA 10.1 Gymnasieskola Att de elever som vi betalar för är folkbokförda i vår kommun PC Stickprov 1 gång/år HN 2 JA 10.2 Att elever studerar enligt plan i gymnasieskolan US Komplett 2 gånger/år UT 2 JA Görs i samband med betalning av fakturor 10.3 Att uppföljning av elever mellan år görs regelbundet UT Stickprov 1 gång/år PC 2 JA Uppföljning var tredje månad 11.1 Ekonomi Att rutiner finns för kontroll av elevantal 15 febr o15 sept UL Komplett 2 gånger/år PC 2 JA 11.2 Att rätt peng utbetalas, ( kommunal ) UL Stickprov 2 gånger/år PC 2 JA 11.3 Att rätt peng utbetalas, ( enskilt driven verksamhet) EK Stickprov 2 gånger/år PC 2 JA R/FSC 12.1 Övningar/ronder Att utrymningsövningar genomförs och dokumenteras på enheterna UL Stickprov 1 gång/år PC 3 JA Material inskickat från enheterna. OK R/FSC 12.2 Att skyddsronder genomförs och dokumenteras på enheterna UL Stickprov 1 gång/år PC 3 JA Material inskickat från enheterna. OK R/FSC 13.1 Hemsidan Att rätt (aktuella) uppgifter ligger på förvaltningens och enheternas hemsidor PC Stickprov 2 gånger/år IN 2 JA 14.1 Avtal Att rutiner finns och följs för kontroll av att verksamhetsavtal sägs upp och omförhandlas i god tid UL Komplett 1 gång/år PC 2 JA Tydlig rutin finns ej. Pärmsystem. Åtgärdas R/FSC 15.1 Personal Inventering av bisysslor PA Utv.samtal 1 gång/år PC 2 JA R/FSC 15.2 Personal Inventering av bisysslor PA Komplett 2 gång/år PC 3 JA R/FSC 15.3 Personal Inventering av bisysslor PA Komplett 3 gång/år PC 4 JA R/FSC 15.2 Att delegationsordningen för arbetsmiljö ä'r aktuell PA Komplett 1 gång/år PC 1 JA R/FSC 15.3 Att det finns riskanalyser och handlingsplaner för arbetsmiljö PA Komplett 1 gång/år PC 3 JA R/FSC 15.4 Rimlighetsbedömning av personalkostnader i verksamheterna PA Komplett 1 gång/mån PC 1 JA uppdrag\internkontrollplan.xls Uppföljning av internkontroll 2013 Bilaga 1 - Dnr

57 Sammanträdesprotokoll Vård- och omsorgsnämnden Trosa Kommun Sammanträdesdatum VON 2013/3 Utförd internkontroll 2013 Vård och omsorgsnämnden beslutar att godkänna redovisning av 2013 års internkontrollplan. Ärendet Internkontroll avseende 2013 är genomförd. Internkontrollen innehåller bland annat rutiner gällande delegation, attestrutin, arkivering, sekretess, ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning, inventariehantering, arbetsmiljö, personalkostnader, gallring m.m. Kvalitets- och ledningssystem och styrdokument är aktuella men är under omarbetning. För närvarande pågår uppbyggnad av ett intranät, vilket är en del av utvecklingen av nuvarande kvalitets- och ledningssystem. När det gäller styrdokument kommer de att bli än mer tillgängliga i och med tillskapandet av ett intranät. Omfattande riktlinjer för hur hälso- och sjukvården i Trosa kommun ska bedrivas finns. Många av dessa är dock inte uppdaterade och är i behov av att uppdateras och anpassas efter hemsjukvård i ordinärt boende samt överföras till nya mallar. Arbetet med att utföra detta är påbörjat men inte slutfört. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från vård- och omsorgschef Kajsa Fisk, Förteckning över genomförd kontroll. Kopia till Akten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6

58 Tjänsteskrivelse Vård och omsorgsnämnd Dnr VON 2013/ Vård och omsorgskontoret Kajsa Fisk Vård och omsorgschef Tel Redovisning av utförd intern kontroll 2013 Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att godkänna redovisning av 2013 års internkontrollplan. Ärendet Enligt kommunallagen ska nämnderna försäkra sig om att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Kommunstyrelsen har även fastställt kompletterande instruktioner gällande intern kontroll. Vård- och omsorgsnämndens arbete med intern kontroll sker i enlighet med dessa instruktioner. Intern kontroll medger möjligheten att i ett tidigt skede identifiera eventuella svagheter eller brister i verksamhetens rutiner. Den bidrar därmed till att stärka ändamålsenligheten och effektiviteten inom nämndens förvaltningsorganisation. I praktiken innebär den interna kontrollen ett säkerställande av att diverse arbetsmoment utförs på ett tillfredsställande sätt. Det kan gälla personalens befogenheter, organisatoriska aspekter, redovisning och allehanda administrativa rutiner. Internkontroll avseende 2013 är genomförd. Internkontrollen innehåller bland annat rutiner gällande delegation, attestrutin, arkivering, sekretess, ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning, inventariehantering, arbetsmiljö, personalkostnader, gallring m.m. Kvalitets- och ledningssystem och styrdokument är aktuella men är under omarbetning. För närvarande pågår uppbyggnad av ett intranät, vilket är en del av utvecklingen av nuvarande kvalitets- och ledningssystem. När det gäller styrdokument kommer de att bli än mer tillgängliga i och med tillskapandet av ett intranät. Omfattande riktlinjer för hur hälso- och sjukvården i Trosa kommun ska bedrivas finns. Många av dessa är dock inte uppdaterade och är i behov av att uppdateras och anpassas efter hemsjukvård i ordinärt boende samt överföras till nya mallar. Arbetet med att utföra detta är påbörjat men inte slutfört. Kajsa Fisk Produktionschef

59 Bilaga 1. Förteckning över genomförd kontroll

60 Nämnden Rutin/arbetsområde Kontrollmoment Ansvarig f kontr Metod Uppföljning Rapport Risk Konsekvens till Nämndkallelser, administration, lokaler, information Kallelser till nämnd skickas senast 5 dagar före sammanträdet till ledamöter och ersättare samt till övriga enligt sändlista Nsekr Stickprov 1 gång/år PC 1 1 OK Rätt arvode till nämnden Rätt arvode till rätt person. Koll analyslista. Ksekr Komplett 1 gång/mån KC 1 1 OK Verkställande av fattade beslut Beslut fattade av Vård & Omsorgsnämnden verkställs. PC Komplett 1 gång/år PC 1 2 OK SVAR Delegering Att delegeringsordningen är relevant med avseende på Vård & Omsorgsnämndens organisation och befattningar m.m. Nsekr Komplett genomläsning av delegeringsordningen 1 gång/år PC 1 2 OK Styrdokument Styrdokument beredda/beslutade av Vård & Omsorgsnämnden hålls aktuella och lättillgängliga. PC Komplett genomgång av gällande styrdokument 1 gång/år Ksekr 2 1 OK, Arbete pågår att se över organisationens styrdokument. Uppföljning av mål Genomgång huruvida verksamheterna följer nämndens mål PC/EC Komplett 1 gång/år PC 1 2 OK Ekonomi Rutin/arbetsområde Kontrollmoment Ansvarig f kontr Metod Uppföljning Rapport Risk Konsekvens till Attestrutin för skannade fakturor i IM Att endast personer i attestförteckningen är behöriga att attestera fakturor i IM. Ek Avstämning attestförteckning mot behörigheter i IM 1 gång/år EkC 1 2 OK Attestrutin Kontroll att befintlig attestförteckning är aktuell. Ek Komplett 1 gång/år PC 1 2 OK Kontroller av scannade fakturor Kontroll av att ekonomiska reglementet efterlevs gällande: mobiltelefonräkningar, representationskonton, leasingbilar, utbildningar samt kurser. Ek Stickprov 1 gång/år EkC 1 2 OK Ärendehantering Rutin/arbetsområde Kontrollmoment Ansvarig f kontr Metod Uppföljning Rapport Risk Konsekvens till 1(2)

61 Dokumenthantering Aktuell dokumenthanteringsplan finns, är tillgänglig och relevant ArK Komplett översyn och genomläsning av befintliga planer 1 gång/år PC, Nsekr 1 2 OK Arkivering och gallring Arkivering och gallring sker enligt fastställd dokumenthanteringsplan ArK Stickprov 1 gång/år PC 1 1 OK Personuppgiftslagen (PuL) Reglerna i personuppgiftslagen är kända och tillgängliga. MC Stickprov 1 gång/år PC 2 2 OK Personuppgiftslagen (PuL) Att förteckning enl. 39 PuL är uppdaterad och anmäld till PuLombud. MC Stickprov 1 gång/år PuL-ombud 2 1 OK Kvalitets- och ledningssystem Kvalitets- och ledningssystemet är aktuellt PC Komplett 1 gång/år PC 2 2 OK, men håller på att utvecklas Handhavande av enskildas medel Kontroll och avstämning av redovisning skall dubbelattesteras Ec Stickprov 2 ggr/år PC 2 3 OK Personal Rutin/arbetsområde Kontrollmoment Ansvarig f kontr Metod Uppföljning Rapport t Risk Konsekvens Bisysslor Inventering av bisysslor PC Vid utv. 1 gång/år PeC 2 2 OK samtal Arbetsmiljö Riskanalys och handlingsplan Psekr Komplett 1 gång/år PC 3 2 OK Personalkostnader Rimlighetsbedömning av kostnader för resp. verksamhet. PeC Komplett Vid bokslut PC 1 3 OK Rätt lön Analyslista - Rätt lön till rätt person Ec Komplett 1 gång/mån PeC/PC 1 2 OK Informationssystem Rutin/arbetsområde Kontrollmoment Ansvarig f kontr Metod Uppföljning Rapport Risk Konsekvens till Gallring I verksamhetssystem enligt regler SF komplett 1 gång/år PC 1 2 behövs ej HSA-Revision Enligt intern rutinbeskrivning Dnr 2010/17 SF komplett 1 gång/år PC 2 3 OK 2(2)

62 Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden Trosa kommun Sammanträdesdatum Dnr sbn2014/8 Utförd internkontroll 2013 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott beslutar föreslå samhällsbyggnadsnämnden besluta att godkänna redovisning av 2013 års internkontroll. Ärendet Under 2013 har internkontroll genomförts i linje med tidigare beslutad internkontrollplan. Internkontrollen innehåller bland annat rutiner avseende attestrutiner, delegering, arkivering, ekonomisk uppföljning, rätt lön, bisysslor m.m. Vid granskningen av internkontrollplanen har inga avvikelser noterats. Förslag till redovisning bifogas kallelsen. Kopia till Ekonomikontoret Akten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 13

63 Internkontrollplan 2013 Nämnd/förvaltning: Samhällsbyggnadsnämnden För tidsperiod: Kommunens Internkontrollreglemente och anvisningarna till detta, ligger till grund för denna plan. Resultaten av kontrollerna rapporteras löpande. Rapportering ska ske skriftligt, se reglementet. Rapportering ska göras till Kommunstyrelsen 1 gång per år på genomförda kontroller och dess resultat. KC Kommunchef Bedömning risk och konsekvens PC Produktionschef Risk (R) = risk att det inträffar FE Förvaltningsekonom Konsekvens (K) = ekonomisk, personell, förtroende EC Ekonomichef om det inträffar PeC Personalchef 3Hög risk/allvarlig konsekvens Sekr Sekreterare 2Måttlig risk/konsekvens 1 Låg risk/liten konsekvens Rutinnummer/rutin Kontrollmoment Ansvarig Metod Uppföljning Rapport R K till Ärendehantering mm Sammanträden Sammanträdesplan fastställes årsvis av nämnd. Sekr Komplett Genomfört feb 2013 PC 1 2 Nämndkallelser, Kallelser till nämnd skickas senast 5 dagar före Sekr Stickprov Genomfört juni 2013 PC 1 2 administration, arvode, sammanträdet till ledamöter och ersättare samt lokaler, information till övriga enligt sändlista. Verkställande av Fattade beslut verkställs. Ansvarig Komplett Genomfört aug 2013 PC 1 2 fattade beslut tjänsteman Delegering Delegeringsordningen är aktuell och att Ansvarig Stickprov Genomfört jan 2013 PC 1 2 G:\SBK\Adm\2014\sbn 1 digitalt\sbn au \Utförd internkontroll 2013\Internkontroll uppföljning SBN 2013

64 Rutinnummer/rutin Kontrollmoment Ansvarig Metod Uppföljning Rapport R K till återrapportering sker. tjänsteman Arkivering och gallring Aktuell dokumenthanteringsplan finns Arkivansvarig Komplett Genomfört jan 2013 PC 1 2 Arkivering och gallring Arkivering och gallring sker enligt fastställd Arkivansvarig Stickprov Stickprov utfört juni 2013 PC 2 2 dokumenthanteringsplan Verksamhetsplaner Aktuella dokument: PC 1 3 Budget PC Komplett Genomfört juni 2013 " Internbudget PC Genomfört jan 2013 " Tomtköregler PC Genomfört jan 2013 " Räddningstjänstplan PC Genomfört feb 2013 " Inventariehantering Aktuella rutiner för inventariehantering finns på PC Komplett Genomfört dec 2013 PC 1 2 förvaltningen Personal: Bisysslor Inventering av bisysslor PeC, PC Vid utv.samtal Genomfört jan-mars 2013PC 2 2 Arbetsmiljödelegation l ti Att delegationsordningen d i är aktuell PC Komplett Genomfört jan 2013 PC 1 3 Arbetsmiljö Riskanalys och handlingsplan PC Komplett Genomfört mars 2013 PC 3 2 Personalkostnader Rimlighetsbedömning av kostnader för resp. vht PC Stickprov Kontinuerlig uppföljning PC 1 3 Rehabiliterings- Upprättande och uppföljning av planer PC Stickprov Ej aktuellt 2013 PC 1 2 utredning Rätt lön Analyslista - Rätt lön till rätt person PC Stickprov Kontinuerlig uppföljning PC 2 2 Ekonomi/uppföljning: Attestrutin Kontroll att befintlig attestförteckning är aktuell. PC Komplett Genomfört jan 2013 PC 1 3 Kontroll av attester Kontroll av att reglementet för kontroll av PC Stickprov Genomfört vår/höst 2013 PC 1 3 ekonomiska transaktioner efterlevs G:\SBK\Adm\2014\sbn 2 digitalt\sbn au \Utförd internkontroll 2013\Internkontroll uppföljning SBN 2013

65 Sammanträdesprotokoll Teknik- och servicenämnden Trosa Kommun Sammanträdesdatum Dnr TSN 2013/16 Utförd internkontroll 2013 Teknik- och servicenämnden beslutar att godkänna genomförd internkontrollplan för Ärendet Internkontroll har utförts för Kontrollerna är utförda enligt beslutade rutiner och följs bra och man har utifrån den riskanalys som gjorts kontrollerat enligt uppgjord plan. Inga upptäckter av brister är gjorda utan kontrollen fungerar. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från produktionschef Claes-Urban Boström, Rapporter över utförd kontroll. Kopia till Akten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5

66 Tjänsteskrivelse Teknik- och servicenämnden Dnr TSN 2013/ Kultur och fritid Claes-Urban Boström Tel Fax Utförd internkontroll 2013 för Teknik och service Förslag till beslut Teknik- och servicenämnden beslutar att godkänna genomförd internkontrollplan för Ärendet Internkontrollplanen är utförd enligt bilagda rapporter. Kontrollerna är utförda enligt beslutade rutiner och följs väldigt bra och vi har utifrån den riskanalys som gjorts kontrollerat enligt uppgjord plan. Inga upptäckter av brister är gjorda utan kontrollen fungerar. Claes-Urban Boström Produktionschef

67 Utförd internkontroll Kontroll enligt kontrollplan Stickprovskontroller Nämnd/förvaltning: Datum: Kontroll utförd av: Rutin som kontrolleras: Teknik och servicenämnden Stig Tördahl Tekniska enheten Upphandling Rutin Kontroll- Ansvarig Metod Frekvens Rapport Risk moment till Avtal följs inte Beställning i förhållande till avtal Tc Stickprov fakturor mot avtal 1 /år Pc 15 Rutin Kontroll- Ansvarig Metod Frekvens Rapport Risk moment till Mutor Felaktig tilldelning Tc Abudsöppning med Vid Pc 10 protokoll signeras av tilldelning minst två personer. Rutin Kontroll- Ansvarig Metod Frekvens Rapport Risk moment till Överklagande efter Överklagan inkommet Tc Anlitande av juridisk Vid Pc 12 tilldelningsbeslut konsultation för tilldelning bemötande. Rutin Kontroll- Ansvarig Metod Frekvens Rapport Risk moment till Tidsbrist Planerad upphandling Tc Tid avsatt till Vid Pc 9 genomförande av upphandli h dli

68 upphandlingar. ng Beställning Rutin Kontroll- Ansvarig Metod Frekvens Rapport Risk Entreprenör kommer ej moment Arbeten ej utförda Tc Uppföljning av avtal,uppföljning av tidsplaner till Pc 15 Underhåll Rutin Kontroll- Ansvarig Metod Frekvens Rapport Risk Underhållsplan följs inte till Pc 12 Rutin Kontroll- Ansvarig Metod Frekvens Rapport Risk Dåligt akut underhåll moment Driftfel, haverier Tc Uppföljning vid byggmöten 1 /mån moment Uppföljning beställningar Tc Uppföljning av 1 /mån underhållsplan genomförd vid byggm. 1 /mån till Pc 10 Rutin Kontroll- Ansvarig Metod Frekvens Rapport Risk Entreprenörsbrist moment Ej genomf beställningar projekt Tc Uppföljning vid byggmöten, även tllägg genomförda till 1 /mån Pc 25 Rutin Kontroll- Ansvarig Metod Frekvens Rapport Risk Ekonomi ej tillräckligt moment Underhålls brister Tc Uppföljning behov och brister tecknas i plan till 1 /mån Pc 10 Urval Kontroll resultat För dessa redovisade rutiner konstateras inga brister.

69 Kontrollen utförd: Datum: Underskrift:

70 Nämnd/förvaltning: Datum: Kontroll utförd av: Rutin som kontrolleras: Teknik- och service Kerstin Tibbling Rätt mängs mat lev. Till rätt pris Utförd internkontroll Kontroll enligt kontrollplan Stickprovskontroller Rutin Kontroll- Ansvarig Metod Frekvens Rapport Risk moment till värde Rätt mängd mat Beställning Kostchef AIVO rev 2 ggr/år Prodchef 12 lev. Till rätt pris priser Urval: Kontrollresultat och övriga noteringar: Lägga in uppdatering av priser 2 ggr/år Priser har uppdaterats enbart 1 gång 2013 Vi ser över hur vi kan automatisera prisuppdatering via AIVO idag sker det manuellt Avser få igång det Kontrollen utförd: Datum: Underskrift:

71 Nämnd/förvaltning: Datum: Kontroll utförd av: Rutin som kontrolleras: Teknik- och service Kerstin Tibbling Säker matlev. Enl livsmedelslagen Utförd internkontroll Kontroll enligt kontrollplan Stickprovskontroller Rutin Kontroll- Ansvarig Metod Frekvens Rapport Risk moment till värde Säker matleverans Enligt Egenkontroll Kostchef Intern 1 gång/år Prodchef 10 revision Urval: Kontrollresultat och övriga noteringar: Egenkontrollrutiner Utbildning genomförs vartannat år har genomförts under 2013 Revision av EKP utförd under 2012 Kontrollen utförd: Datum: Underskrift:

72 Nämnd/förvaltning: Datum: Kontroll utförd av: Rutin som kontrolleras: Teknik- och service Kerstin Tibbling Beställning av rätt mängd Utförd internkontroll Kontroll enligt kontrollplan Stickprovskontroller Rutin Kontroll- Ansvarig Metod Frekvens Rapport Risk moment till värde Beställning av rätt Lagerhållning Prodledare Inventering 2 ggr/år Prodchef 20 mängd mat Tomta och HG kök Urval: Kontrollresultat och övriga noteringar: Augusti månads inventering Tomtaklint och HG Inventering utförs alltid i samband med delårsbokslut och bokslut Inventering utförd Kontrollen utförd: Datum: Underskrift:

73 Nämnd/förvaltning: Datum: Kontroll utförd av: Rutin som kontrolleras: Teknik- och service Kerstin Tibbling Bil används enbart i tjänst Utförd internkontroll Kontroll enligt kontrollplan Stickprovskontroller Rutin Kontroll- Ansvarig Metod Frekvens Rapport Risk moment till värde Bil används enbart Återlämning av bil Städledare Loggbok 1 ggr/år Prodchef 9 i tjänst stickprov Urval: Kontrollresultat och övriga noteringar: Kolla att bil på plats vid stickprov / Trotab Bil på plats efter dagens arbete. Loggbok fylls i Kontrollen utförd: Datum: Underskrift:

74 Rutinnummer/rutin Kontrollmoment Ansvarig Metod Uppföljning Rapport R K till Kundfakturaunderlag Debitering sker snabbt efter att tjänsten PC Stickprov Genomfört vår/höst -13 PC 1 2 levererats. Ekonomisk uppföljning Genomgång av den aktuella ekonomiska PC Stickprov Kontinuerlig uppföljning PC 1 2 situationen och utifrån densamma skall en prognos sammanställas Verksamhetsmässig Genomgång huruvida verksamhetsplaner efterlevs PC Komplett Kontinuerlig uppföljning PC 1 2 uppföljning Övrigt: Personuppgiftslagen (PuL) Att förteckning enl. 39 PuL är uppdaterad och anmäld till PuL-ombud. PuLambassadör Stickprov Genomfört okt 2013 PC 2 2 Personuppgiftslagen Reglerna i personuppgiftslagen efterlevs. PuL-ombud Stickprov Genomfört okt 2013 PC 2 2 G:\SBK\Adm\2014\sbn 3 digitalt\sbn au \Utförd internkontroll 2013\Internkontroll uppföljning SBN 2013

75 Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämnden Trosa kommun Sammanträdesdatum KFN 2014/7 Utförd internkontroll 2013 Kultur- och fritidsnämnden beslutar att godkänna utförd internkontroll för Ärende 2013 års internkontrollplan har följts upp och kontroller har genomförts enligt fastställd plan. Vi upplever att kontrollerna fungerar väl och den riskanalys som görs varje år skapar en bra grund för rätt kontroll. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från Claes-Urban Boström, produktionschef Kopia till Claes-Urban Boström, produktionschef Akten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5

76 Tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsutskottet Dnr 2014/ Kultur och fritid Claes-Urban Boström Tel Fax Utförd internkontroll 2013 Kultur- och fritidsnämnden föreslås besluta: att Godkänna utförd internkontroll för 2013 Ärendet 2013 års internkontrollplan har följts upp och kontroller har genomförts enligt fastställd plan. Resultat av den utförda internkontrollen, se bilagor. Vi upplever att kontrollerna fungerar väl och den riskanalys som görs varje år skapar en bra grund för rätt kontroll. Claes-Urban Boström Produktionschef

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91 Sammanträdesprotokoll Miljönämnden Trosa Kommun Sammanträdesdatum MN 2012/41 Utförd internkontroll 2013 Miljönämnden beslutar: att godkänna redovisningen av 2013 års internkontroll. Ärendet Under 2013 har internkontroll genomförts i linje med tidigare beslutad internkontrollplan. Internkontrollen innehåller bland annat rutiner avseende attestrutiner, delegering, arkivering, ekonomisk uppföljning, rätt lön, bisysslor m.m. Vid granskningen av internkontrollplanen har inga avvikelser noterats. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från Mats Gustafsson, samhällsbyggnadschef, Kopia till Akten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4

92 Samhällsbyggnadskontoret Mats Gustafsson Tfn Mobil Fax Miljönämnden Dnr MN 2012/41 S T Utförd internkontroll 2013 Under 2013 har internkontroll genomförts i linje med tidigare beslutad internkontrollplan. Internkontrollen innehåller bland annat rutiner avseende attestrutiner, delegering, arkivering, ekonomisk uppföljning, rätt lön, bisysslor m.m. Vid granskningen av internkontrollplanen har inga avvikelser noterats. Förslag till redovisning bifogas kallelsen. Förslag till beslut: Miljönämnden beslutar att godkänna redovisning av 2013 års internkontroll. Mats Gustafsson Produktionschef Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 5, n.b. Tel: Fax: E-post: sbk@trosa.se

93 Internkontrollplan 2013 Nämnd/förvaltning: Miljönämnden För tidsperiod: Kommunens Internkontrollreglemente och anvisningarna till detta, ligger till grund för denna plan. Resultaten av kontrollerna rapporteras löpande. Rapportering ska ske skriftligt, se reglementet. Rapportering ska göras till Kommunstyrelsen 1 gång per år på genomförda kontroller och dess resultat. KC Kommunchef Bedömning risk och konsekvens PC Produktionschef Risk (R) = risk att det inträffar FE Förvaltningsekonom Konsekvens (K) = ekonomisk, personell, förtroende EC Ekonomichef om det inträffar PeC Personalchef 3Hög risk/allvarlig konsekvens Sekr Sekreterare 2Måttlig risk/konsekvens 1 Låg risk/liten konsekvens Rutinnummer/rutin Kontrollmoment Ansvarig Metod Uppföljning Rapport R K till Ärendehantering mm Sammanträden Sammanträdesplan fastställes årsvis av nämnd. Sekr Komplett Genomfört feb 2013 PC 1 2 Nämndkallelser, Kallelser till nämnd skickas senast 5 dagar före Sekr Stickprov Genomfört juni 2013 PC 1 2 administration, arvode, sammanträdet till ledamöter och ersättare samt lokaler, information till övriga enligt sändlista. Verkställande av Fattade beslut verkställs. Ansvarig Komplett Genomfört aug 2013 PC 1 2 fattade beslut tjänsteman Delegering Delegeringsordningen är aktuell och att Ansvarig Stickprov Genomfört jan 2013 PC 1 2 återrapportering sker. tjänsteman Arkivering och gallring Aktuell dokumenthanteringsplan finns Arkivansvarig Komplett 1 gång/år PC G:\SBK\Adm\2013\Mats\Ekonomi\Internkontroll uppföljning MN 2013

94 Rutinnummer/rutin Kontrollmoment Ansvarig Metod Uppföljning Rapport R K till Arkivering och gallring Arkivering och gallring sker enligt fastställd Arkivansvarig Stickprov Stickprov utfört juni 2013 PC 2 2 dokumenthanteringsplan Verksamhetsplaner Aktuella dokument: Komplett PC 1 3 Budget PC Genomfört juni 2013 " Internbudget PC Genomfört jan 2013 " Tomtköregler PC Genomfört jan 2013 " Räddningstjänstplan PC Genomfört feb 2013 " Inventariehantering Aktuella rutiner för inventariehantering finns på PC Komplett Genomfört juni 2013 EC 1 2 förvaltningen Personal: Bisysslor Inventering av bisysslor PeC, PC Vid utv.samtal Genomfört jan-mars 2013 PC 2 2 Arbetsmiljödelegation Att delegationsordningen är aktuell PC Komplett Genomfört jan 2013 PC 1 3 Arbetsmiljö Riskanalys och handlingsplan PC Komplett Genomfört mars 2013 PC 3 2 Personalkostnader Rimlighetsbedömning av kostnader för resp. vht PC Stickprov Kontinuerlig uppföljning PC 1 3 Rehabiliterings- Upprättande och uppföljning av planer PC Stickprov Ej aktuellt för 2013 PC 1 2 utredning Rätt lön Analyslista - Rätt lön till rätt person PC Stickprov Kontinuerlig uppföljning PC 2 2 Ekonomi/uppföljning: Attestrutin Kontroll att befintlig attestförteckning är aktuell. PC Komplett Genomfört jan 2013 PC 1 3 Kontroll av attester Kontroll av att reglementet för kontroll av PC Stickprov Genomfört vår/höst 2013 PC 1 3 ekonomiska transaktioner efterlevs 2 G:\SBK\Adm\2013\Mats\Ekonomi\Internkontroll uppföljning MN 2013

95 Rutinnummer/rutin Kontrollmoment Ansvarig Metod Uppföljning Rapport R K till Kundfakturaunderlag Debitering sker snabbt efter att tjänsten PC Stickprov Genomfört vår/höst -13 PC 1 2 levererats. Ekonomisk uppföljning Genomgång av den aktuella ekonomiska PC Stickprov Kontinuerlig uppföljning PC 1 2 situationen och utifrån densamma skall en prognos sammanställas Verksamhetsmässig Genomgång huruvida verksamhetsplaner efterlevs PC Komplett Kontinuerlig uppföljning PC 1 2 uppföljning Övrigt: Personuppgiftslagen (PuL) Att förteckning enl. 39 PuL är uppdaterad och anmäld till PuL-ombud. PuLambassadör Stickprov Genomfört okt 2013 PC 2 2 Personuppgiftslagen Reglerna i personuppgiftslagen efterlevs. PuL-ombud Stickprov Genomfört okt 2013 PC G:\SBK\Adm\2013\Mats\Ekonomi\Internkontroll uppföljning MN 2013

96

97 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Dnr KS 2014/ Ekonomichef Margareta Smith Tel Internkontrollplan för Kommunstyrelsen 2014 Förslag till beslut att fastställa Kommunstyrelsens internkontrollplan för 2014 att till revisorerna överlämna tjänsteskrivelsen samt internkontrollplanen. Sammanfattning Kommunkontorets projektgrupp för intern kontroll har arbetat fram KS internkontrollplan för 2014 års verksamheter och räkenskaper. Under 2013 genomförde PWC på revisorernas beställning en granskning av om det finns ändamålsenlig arbetsprocess för arbetet med intern kontroll. Vissa nämnders internkontroll granskades. Rapportens iakttagelser och bedömning gav en överlag positiv bild av arbetet med intern kontroll men med vissa förbättringsområden. Efter att PwC:s rapport kom träffades ansvariga för intern kontroll från samtliga nämner med nyckelpersoner från kommunkontorets internkontrollgrupp. Vi gick igenom och beslutade om: Risk och konsekvensbedömning Alla gör på samma sätt. Risk respektive konsekvens bedöms 1-5. Risk * konsekvens ger ett riskvärde. Riskvärde 8 eller högre ska ingå i internkontrollplanen för året. Säkerställa återrapportering i samband med bokslut till nämnd, KS och revisorerna Punkter som ska vara med i alla nämnders planer Dokumentation som ska göras av genomförda kontroller En sammanställning av utförda kontroller rapporteras för Kommunstyrelsen efter varje räkenskapsår i samband med bokslut. Margareta Smith Ekonomichef Bilagor 1. Riskbedömning för Kommunstyrelsen Internkontrollplan 2014 för Kommunstyrelsen

98 Riskanalys för Kommunstyrelsen 2014 Kontrollmoment Sannolikhet (1-5) 5=mycket hög 1=mycket låg Konsekven s(1-5) 5=mycket hög 1=mycket låg Riskvärde (sannolikhet x konsekvens) Värde 8 eller högre ska med i IK-planen Politisk ledning: POL:1 Representation Reglerna följs POL:2 Rätt arvode Rätt arvode till rätt person. Koll analyslista POL:3 Närvarolistor Närvarolistor hålls tillgängliga med aktuella uppgifter. Kanslienheten/ Ärendehantering: KAN:1 Postöppning Post öppnas och distribueras korrekt i enlighet med sekretessregler och fullmakter. KAN:2 Lagkännedom Kansliets ska ha tillgång till och tillhandahålla relevant offentligrättslig lagstiftning. KAN:3 Verkställande av fattade beslut i Ksau, KS och KF KAN:4 Delegering* KAN:5 Dokumenthantering* KAN:6 Information på hemsidor som administreras av kansliet KAN:7 Styrdokument beslutade av KS och KF* Att ärendet "beslutsuppföljning" genomförs minst två gånger om året. Att delegeringsordningen är relevant med avseende på kommunkontorets organisation och befattningar m.m. Aktuell dokumenthanteringsplan finns och är tillgänglig och relevant. Informationen är uppdaterad, relevant och informativ Styrdokumenten hålls aktuella och lättillgängliga KAN:8 Svarsfrekvens Kontroll att synpunkter som kommer via synpunkter synpunkthanteringen besvaras inom 7 dagar Servicenheten: SER:1 Mobiltelefoner Aktuell mobiltefefonpolicy finns SER:2 Nycklar till kommunhusen vid Återlämning av nycklar. nyanställning och avslutad anställning. SER:3 Nycklar till lokaler, uthyrningslägenhet samt passagebrickor. Återlämning av nycklar samt passagebrickor SER:4 Leasingbilar och Återlämning av nycklar samt tankkort, kvitto och tankkort. ifyllning av körjournal SER:5 Passersystem lokalbokning Att relevant förteckning på personer med relavant behörighet finns samt att passerbrickor återlämnas Personal: PER:1 Inventering Att alla kommunkontorets chefer har koll på bisysslor * bisslor PER:2 Arbetsmiljö * Att Riskanalyser och handlingsplaner finns PER:3 Tillbud och arbetsskador Att rapportering sker enligt fastställda rutiner PER:4 Rehabiliterings- Att upprättade finns och att uppföljning sker PER:5 Kvittokontroll Att kvitton finns för egna utlägg som rapporteras PER:6 Personalkostnader * digitalt. Rimlighetsbedömning av kostnader för resp. verksamhet PER:7 Rätt lön * Att Analyslista - Rätt lön till rätt person PER:8 Rätt Pension Rimlighetsbedömning av pensionsnivån PER:9 Rätt Pensionsavgift Rätt pensionsavgift per individ inbetalas PER:10 Behörigheter att attestera lönerapporter och att anställa PER:11 Korrekt lön i lönesystemet PER:12 Löneavdrag vid frånvaro Attestkontroll av rapporter mot reglemente Kontroll av lön i lönesystemet mot anställningsavtal. Kontroll och att det finns bra fungerande rutiner på Kommunkontoret G:\Kommunkontoret\Intern 1 kontroll\2014\riskanalys o plan till KS\Riskanalys KS 2014

99 Ekonomi: EK:1 Attestrutin för skannade fakturor i IM Att endast personer i attestförteckningen är behöriga att attestera fakturor i IM. EK:2 Behörigheter samt Att behörigheter avslutas hos banken samt återlämning av bankdosor. bankdosor återlämnas EK:3 Aktuella dokument Att bankens förteckning över vilka som får hos banken teckna kommunens konton är aktuell EK:4 Nya leverantörer Kontroll av korrekt företag, F-skatt inte med på "svarta listan" Fakturabelopp, moms, kontering, F-skatt, organisationsnummer samt betalningsdag. EK:5 Betalningar överstigande kr som sänds till Leverantörsbetalningar bankgirot stämmer överens med fakturaunderlaget. EK:6 Bokföringsordrar och Att orsak till omföringen framgår samt att attest internräkningar finns EK:7 Utbetalningsordrar Att kvittounderlag överenstämmer med utbetalningsorder Kontroll av att ekonomiska reglementet efterlevs samt kurser. EK:8 Kontroller av gällande: mobiltelefonräkningar, scannade fakturor representationskonton, leasingbilar, utbildningar EK:9 Kontroll av tankkortsfakturor Kontroll att fakturor stämmer mot kvitton EK:10 Kreditering av kundfakturor Att underlag och beslut finns EK:11 Moms Momsdeklaration upprättas korrekt EK:12 Krav Kravåtgärder vidtas i enlighet med policy EK:13 Resursfördelningsmodell görs enligt fastställda pengbelopp och regler. Kontroll att resursfördelning till reultatenheter IT: IT:1 Datoranvändning Kontroll av kommungemensamma program, licenser IT:2 Behörigheter i AD (Active Directory - kommunens nätverk) IT:3 Inköp av mjuk- och hårdvara IT:4 Datorer i skolorna IT:5 IT-säkerhet lösen på servrarna Övrigt: Ö:1 Person-uppgiftslagen (PuL)* Ö:2 Person-uppgiftslagen (PuL)* Ö:3 Stjärnkontroll Korrekta behörigheter har givits och är dokumenterade och rutin för säkerhet införs Inköp kanaliseras via IT-enheten Kontroll att återanvända datorerna INTE innehåller några program som kräver licens och/eller har tillgång till kommunens nätverk. Kontrollera att varje server har ett unikt lösenord. Reglerna i personuppgiftslagen är kända och tillgängliga. Att förteckning enl. 39 PuL är uppdaterad och anmäld till PuL-ombud. Verksamhetschefer genomför stjärnmarkerade kontroller dvs de kontroller som ska genomföras i samtliga nämnder G:\Kommunkontoret\Intern 2 kontroll\2014\riskanalys o plan till KS\Riskanalys KS 2014

100 Internkontrollplan Nämnd/förvaltning: Kommunstyrelsen För tidsperiod: Kommunens Internkontrollreglemente och anvisningarna till detta, ligger till grund för denna plan. Resultaten av kontrollerna rapporteras löpande. Rapportering ska ske skriftligt, se reglementet. Rapportering ska göras till KFN, KS och revision 1 gång per år på genomförda kontroller och dess resultat. Förkortningar: Bedömning av sannolikhet och konsekvens har gjorts i riskanalys KC Kommunchef Konsekvens = ekonomisk, personell, förtroende om det inträffar PC Produktionschef Låg sannolikhet/konsekvens 1 EkC Ekonomichef Hög sannolikhet/konsekvens 5 PeC Personalchef Sannolikhet*konsekvens ger riskvärde. KaC Kanslichef Riskvärde 8 och högre ska ingå i planen Psekr Personalsekreterare * Punkter som markerats med stjärna ska ingå RA Redovisningsansvarig i samtliga nämnders internkontrollplaner Ek Ekonomer Ek.ass Ekonomiassistenter ITC IT-chef SC Servicechef Inf Informatör Rutinnummer/rutin Riskvärde Kontrollmoment Metod Uppföljning Ansvarig Rapport (max 25) (Vad?) (Hur?) (När?) (Vem?) till Politisk ledning POL:1 Representation 8 Reglerna följs Varje faktura under vald period granskas 1 gång/år EkC KC POL:2 Rätt arvode 10 Rätt arvode till rätt person. Kontroll mot analyslista. Komplett 1 gång/mån KaC KC Kanlienheten/Ärendehantering KAN:4 Delegering* 9 Att delegeringsordningen är relavant Komplett genomläsning av med avseende på kommunkontorets delegerings-ordningen organisation, befattningar, mm 1 gång/år KaC KC KAN:5 Dokumenthantering* 9 Komplett översyn och genomläsning av Komplett översyn och genomläsning av befintliga planer befintliga planer 1 gång/år Arkivansv KC KAN:7 Styrdokument beslutade av Styrdokumenten hålls aktuella och Komplett genomgång av gällande 12 KS och KF* lättillgängliga. styrdokument 1 gång/år KaC KC Kontroll att synpunkter som kommer via KAN:8 Svarsfrekvens synpunkter 9 synpunkthanteringen besvaras inom 7 Stickplov 1 gång/år KaC KC dagar. Serviceenheten SER:4 Leasingbilar och tankkort 8 Återlämning av nycklar samt tankkort, kvitto och ifyllning av körjournal. Stickprov 1 gång/år SC KC Att relevant förteckning på personer med SER:5 Passersystem och 8 relavant behörighet finns samt att Stickprov lokalbokning passerbrickor återlämnas. 2 gång/år SC Fritidschef 1 G:\Kommunkontoret\Intern kontroll\2014\riskanalys o plan till KS\Internkontrollplan KS 2014

101 Rutinnummer/rutin Riskvärde Kontrollmoment Metod Uppföljning Ansvarig Rapport (max 25) (Vad?) (Hur?) (När?) (Vem?) till Personal PER:1 Inventerings av bisysslor* 9 Inventering av bisysslor. Vid utvecklingssamtal 1 gång/år KC,PC KC PER:2 Arbetsmiljö * 9 Att Riskanalyser och handlingsplaner finns. Komplett 1 gång/år PeC KC PER:6 Personalkostnader* 9 Rimlighetsbedömning av kostnader för 1 gång/år vid Komplett resp. verksamhet. bokslut PeC KC PER:7 Rätt lön* 9 Att Analyslista - Rätt lön till rätt person. Komplett 1 gång/mån Enhetschef PeC, KC PER:10 Behörigheter att attestera lönerapporter och att anställa 9 Ekonomi EK:2 Behörigheter samt återlämning av bankdosor. EK:4 Nya leverantörer 8 10 EK:5 Leverantörsbetalningar 10 EK:8 Kontroller av scannade fakturor EK:9 Kontroll av tankkortsfakturor 9 EK:12 Krav 9 IT IT:1 Datoranvändning 8 IT:2 Behörigheter i AD (Active Directory - kommunens nätverk) 12 8 Attestkontroll av rapporter mot reglemente. Komplett 2 gång/år Löne-kontoret Psekr Att behörigheter avslutas hos banken Komplett genomgång av behöriga i samt bankdosor återlämnas. internetbanken 1 gång/år EkC KC Kontroll av korrekt företag, F-skatt inte Redovisnansvarig Stickprov 2 gång/år med på "svarta listan". EkC Fakturabelopp, moms, kontering, F- skatt, organisationsnummer samt betalningsdag. Betalningar överstigande Enl rutin vid varje Redovisnansvarig Alltid kr som sänds till bankgirot utbetalningstillfälle EkC stämmer överens med fakturaunderlaget. Kontroll av att ekonomiska reglementet efterlevs gällande: mobiltelefonräkningar, Stickprov 1 gång/år Ekonom EkC representationskonton, leasingbilar, utbildningar samt kurser. Kontroll att fakturor stämmer mot kvitton. Stickprov 2 gång/år Ekonom EkC Enkätundersökning/ dialog med Kravåtgärder vidtas i enlighet med En gång/år, vid Chef enl. kunder, lyhördhet i gruppen och hos policy. behov delegation chef EkC Kontroll av kommungemensamma program, licenser. Korrekta behörigheter har givits och är dokumenterade och rutin för säkerhet införs. Stickprov 1 ggr per år ITC KC, resp PC Komplett 3 ggr per år ITC KC, resp PC IT:3 Inköp av mjuk- och hårdvara 6 Inköp kanaliseras via IT-enheten. Enl rutin 2 ggr per år ITC KC, resp PC IT:4 Datorer i skolorna 8 Kontroll att återanvända datorerna INTE innehåller några program som kräver licens eller har tillgång till kommunens nätverk Stickprov 3 ggr per år ITC KC, resp PC IT:5 IT-säkerhet lösen på servrarna 12 Kontrollera att varje server har ett unikt löstickprov 1 ggr per år ITC KC 2 G:\Kommunkontoret\Intern kontroll\2014\riskanalys o plan till KS\Internkontrollplan KS 2014

102 Ö:3 Stjärnkontroll 9 Verksamhetschefer genomför stjärnmarkerade kontroller dvs de Komplett kontroller som ska genomföras i samtliga nämnder. 1 ggr per år Rutinnummer/rutin Riskvärde Kontrollmoment Metod Uppföljning Ansvarig Rapport (max 25) (Vad?) (Hur?) (När?) (Vem?) till Övrigt Ö:1 Personuppgiftslagen (PuL)* 9 Reglerna i personuppgiftslagen är kända och tillgängliga. Stickprov 1 ggr per år Nämndsekr KC Ö:2 Personuppgiftslagen (PuL)* Att förteckning enl. 39 PuL är PuLambassadör PuL-ombud 9 Stickprov 1 ggr per år uppdaterad och anmäld till PuL-ombud. intern-kontrollgruppen EkC 3 G:\Kommunkontoret\Intern kontroll\2014\riskanalys o plan till KS\Internkontrollplan KS 2014

103

104 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2014/ Kommunkontoret Margareta Smith Tel Överföring av investeringsmedel för fortsatt renovering av Fagerängs förskola Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utöka teknik- och servicenämndens investeringsram, för renovering av Fagerängs förskola med n tkr. att finansiera investeringen genom att ianspråkta Kommunstyrelsens investeringsreserv som minskas från n tkr till n tkr. Ärendet Fagerängs förskola har fem avdelningar och tre av dessa har renoverats med start Ytskikten har renoverats, gemensam hall har renoverats, kök och skåpsinredningar har bytts ut, utomhusförråd har rustats, omklädningsrum har byggts ut och ny utomhusbelysning har installerats. På de två kvarstående avdelningarna har problem upptäckts med golv och fuktskador. Det medför att golven måste bytas helt och totalrenoveras samt att ytskikten renoveras även här. Kommunstyrelsens investeringsreserv har sedan tidigare år öronmärkta medel som kommer att överföras till investeringsbudget 2014 om Bokslutsberedningen i mars och senare Kommunfullmäktige ställer sig bakom det förslaget. Kommunstyrelsens kvarvarande investeringsreserv kommer i så fall att öka väsentligt. Johan Sandlund Kommunchef Margareta Smith Ekonomichef Bilagor Protokoll från Teknik- och servicenämnden, NN Tjänsteskrivelse från Claes-Urban Boström Beslut till Kommunfullmäktige Akten

105 Sammanträdesprotokoll Teknik- och servicenämnden Trosa Kommun Sammanträdesdatum Dnr TSN 2014/18 Fortsatt renovering av Fagerängs förskola Teknik- och servicenämnden beslutar att föreslå Kommunstyrelsen besluta att avsätta X mkr i investeringsmedel för den tänkta renoveringen och omläggningen av golvet i Fagerängs förskola. Ärendet Fagerängs förskola har fem avdelningar och sedan 2012 har tekniska enheten renoverat 3 avdelningar som haft stora behov av ytskiktsrenoveringar. Förutom ytskikt så har även kök och skåpsinredningar från 1971 bytts ut. Förråd ute har rustats och en gemensam hall till tre avdelningar har renoverats då den befintliga mattan innehöll asbest. Det har även investerats i ny utebelysning samt utbyggnad av omklädningsrum då de gamla var i samma rum som fjärrvärmecentralen. Nu återstår två avdelningar och där har man funnit ett annat problem då dessa två avdelningar inte är byggda under samma tid. Golvet där är konstruerat så att isoleringen ligger direkt på grundläggningen vilket gjort att det uppstått problem och utifrån en konsultutredning bör golven bytas ut i sin helhet och totalrenoveras. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från produktionschef Claes-Urban Boström och teknisk chef Stig Tördahl, Rapport från Grontmij, Kopia till Kommunstyrelsen Akten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 9

106 Tjänsteskrivelse Teknik- och servicenämnden Dnr TSN 2014/ Kultur, fritids, teknik- och servicekontoret Claes-Urban Boström Tel Fax Fortsatt renovering i Fagerängs förskola Teknik- och servicenämnden föreslås besluta: att föreslå KS avsätta X mkr i investeringsmedel för den tänkta renoveringen och omläggningen av golvet i Fagerängs förskola. Vad är genomfört Fagerängs förskola har fem avdelningar och sedan 2012 har vi renoverat 3 avdelningar som haft stora behov av ytskiktsrenoveringar. Under denna period har de tre avdelningarna renoverats för 400 tkr/styck och förutom ytskikt så har även kök och skåpsinredningar från 1971 bytts ut. Uteförråd har rustats och en gemensam hall till tre avdelningar har renoverats då den befintliga mattan innehöll asbest. Totalt så har dessa renoveringar kostat kr. Till detta har vi även investerat i ny utebelysning samt utbyggnad av omklädningsrum då de gamla var i samma rum som fjärrvärmecentralen. Kostnad för dessa två delar 650 tkr. Vad återstår Nu återstår två avdelningar och där har vi funnit ett annat problem då dessa två avdelningar inte är byggda under samma tid. Golvet här är konstruerat så att isoleringen ligger direkt på grundläggningen vilket gjort att det uppstått problem och utifrån en konsultutredning (bilagd) bör golven bytas ut i sin helhet och totalrenoveras. Från rapporten som bilagts kan läsas i sammanfattningen och för åtgärdsförslagen: Sammanfattning Resultaten av de nu utförda undersökningarna och provtagningarna visar att det finns fukt- och mögelskador i övergolv i avd Katten och avd Svanen. Mögellukt känns i uttagna prover på mineralullsskivor och plastfolie i övergolvet.

107 Mögelskadorna i övergolv är orsakade av de höga fuktförhållandena (RF %) som råder i betongbjälklaget. Fullgott dränerande- och kapillärbrytande lager saknas under betongbjälklaget. Risk för mögeltillväxt föreligger vid RF 75 %. Den bakterie som växer bland annat på plastfolie heter Actinomyceter och avger kraftig lukt typ jordkällare alternativt mögellukt. Inga fuktmögelskador synes förekomma i ytterväggar inklusive ytterväggssyllar. Har tillfredsställande utförande. Huruvida mellanvägar står ovan befintligt övergolv alternativt direkt på betongbjälklaget är ej kontrollerat. Den i begränsad omfattning utförda besiktningen av vindsutrymmet (avdelning Katten) visar att underlagstak (masonite) på betongpannor ställvis är fuktskadade. Se foto. Skadeomfattning är ej klarlagd. En kompletterande statusbesiktning av yttertaksutförande bör utföras inom en snar framtid. För att åtgärda konstaterade fuktskador i övergolvet i avdelningarna Katten och Svanen, krävs kraftfulla byggnadstekniska åtgärder. Åtgärdsförslag Åtgärdsförslaget syftar till att skapa sådana förhållanden att inomhusmiljön skall upplevas som bra av brukarna. För att göra detta krävs kraftfulla byggnadstekniska åtgärder. Åtgärderna i stort omfattar utrivning av samtliga övergolv inklusive eventuella träsyllar i mellanväggar i avdelningarna Svanen och Katten. Nytt övergolv utförs med mekaniskt ventilerat övergolv typ Nivell, Nybo alternativt Granabgolv. Inga åtgärder krävs i ytterväggar. I samband med ombyggnad av övergolv rekommenderas att även befintlig golvbeläggning (PVC-matta) i rum med överbetong utrivs. Till detta kommer så den ytskiktsrenovering som bör göras även i dessa avdelningar likt de tre andra. Arbetet som ska göras under förutsättning att erforderliga politiska beslut fattas skall handlas upp och kan således göras tidigast under hösten Detta är dock fullt möjligt genom att Skolförvaltningen tomställt avdelningar inom förskoleverksamheten i Vagnhärad på grund av brist på barn under hösten. Den kostnadsberäkning som är gjord för motsvarande ytskiktsbehandling som är gjord i de övriga tre avdelningarna samt för en totalrenovering av golvet är X mkr per avdelning, totalt X mkr. Claes-Urban Boström Produktionschef Stig Tördahl Teknisk chef

108

109 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadskontoret Björn Wieslander Tel Exploateringsavtal för Strömmen 3 i Trosa Förslag till beslut Samhällsbyggnadskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna förslag till exploateringsavtal avseende Strömmen 3 i Trosa, att uppdra till mark och exploateringschefen underteckna exploateringsavtalet och i övrigt genomföra avtalet. Ärendet Ny detaljplan har tagits fram för Strömmen 3 i Trosa. Detaljplanen innebär att helt nya bostadshus och lokaler kan uppföras inom fastigheten. Förhandlingar har förts med exploatören ägaren till Strömmen 3 om exploateringsavtal, som innehåller sedvanliga klausuler om gatu- och VAutbyggnad mm inom planområdet. Björn Wieslander Mark och exploateringschef Bilagor 1. Exploateringsavtal Beslut till: Björn Wieslander Akten

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2014/ Kommunkontoret Jonas Ivervall Tel Fax Handlingsplan Bredband för Trosa kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta Handlingsplan Bredband för Trosa kommun. Sammanfattning För att kunna agera enligt Trosa kommuns Bredbandsstrategi krävs att en handlingsplan för genomförande antas. Detta för att vi skall kunna hålla rätt fart gentemot uppsatta utbyggnadsmål till största möjliga nytta för medborgare och företag i kommunen. Ärendet Under år 2013 togs kommunens första Bredbandstrategi fram och denna antogs av Kommunfullmäktige i juni I strategin anges att ett antal initiativ skall tas för att utröna på vilket konkret sätt kommunen skall arbeta för att nå uppsatta mål. Detta arbete redovisas genom att en handlingsplan tas fram och att denna plan på ett mer detaljerat sätt pekar ut tydliga vägar mot målen. Parallellt med detta arbete har kommunfullmäktige tagit beslut om huvudsaklig samarbetspartner för den långsiktiga utbyggnaden av bredbandskapaciteten i kommunen. Valet föll på Trosa Fibernät AB (Trofi) och handlingsplanen har tagits fram i nära samarbete med Trofi. Handlingsplanen är nu klar (bilaga 1) och ansvarig för genomförandet är kommunkontoret. Det skall ske uppdateringar av planen vid behov. Årligen skall en större revidering genomföras och denna skall presenteras för Kommunstyrelsen för beslut om genomförande för nästkommande period. Löpande beslut om förändringar i planen hanteras av de grupperingar som anges i planen, i avtalet med Trofi samt i Trofis ägardirektiv.

121 Skäl för det föreslagna beslutet Det är av stor vikt att utbyggnaden av bredband i kommunen hålls i den av kommunfullmäktige uppsatta takten och handlingsplanen är det verktyg som kommunkontoret behöver för att kunna möta detta behov. Johan Sandlund Kommunchef Jonas Ivervall Näringslivschef Bilagor 1. Handlingsplan Bredband Beslut till Kommunstyrelsen Akten

122 Arbetsmaterial Handlingsplan Bredband för Trosa kommun Antagen av kommunstyrelsen , Dnr KS 2014/xx Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Handlingsplan

123 Bakgrund Sverige har som mål att 90 % av samtliga hushåll och företag skall ha tillgång till bredband med en kapacitet på minst 100 Mbit/s senast år Merparten av Sveriges kommuner är ännu långt från att uppnå den nationella målsättningen och idag har knappt 50 % en täckning med 50 Mbit/s. I Trosa kommun är täckningen under 30% och det krävs därför en tydlig väg framåt för hur kommunen, tillsammans med marknadens aktörer, skall harmonisera med regeringens uppsatta mål. Under 2013 antog Kommunfullmäktige en Bredbandsstrategi för Trosa kommun i vilken huvudmål, delmål, ansvarsfördelning och ekonomiska förutsättningar för att nå det övergripande målet är beskrivet. För att tydliggöra hur en praktisk väg framåt kan redovisas så har ett antal genomlysningar av marknadens olika erbjudanden genomförts under andra halvåret Detta har lett fram till ett vägval vilket politiken har att ta beslut om och som redovisas i denna handlingsplan. Handlingsplanen har som ambition att vara både vägledande och styrande och kommer att användas som ett aktivt verktyg i vardagshanteringen av vår utbyggnad av ett stabilt och konkurrenskraftigt bredband med ett tydligt erbjudande till våra medborgare och företag. Planen ska svar på frågorna vad, när & hur? Kort om Trosa Fibernät AB (Trofi) Vårt kommunala bolag Trosa Fibernät AB kom i första hand till genom att ett antal kommunala enheter hade ett utökat behov av att kommunicera med varandra och utanför det egna nätet på ett snabbt, effektivt och säkert sätt. Nedan beskrivs den kronologiska utvecklingen av nätet: 2006 etablerar Trosa kommun ett fibernät i Trosa och Vagnhärad. Behovet var stort att knyta ihop samtliga kommunala fastigheter för att tillgodose det ökade kapacitetsbehovet i kommunens förvaltningsnät märks en ökad efterfrågan att nyttja kommunens fibernät bland företag, allmännyttan, Brf:er och privata aktörer bildas Trosa Fibernät AB som ett dotterbolag till Trosabygdens bostäder AB (Trobo) och omgående påbörjas arbetet med att ansluta Trobo:s fastigheter. De första företagskunderna som fick tillgång till fibernätet 2009 var Camfil, Strömbergsgruppen samt D-data (Landstinget) köper Trofi ett etablerat men ej driftsatt fibernät i Vagnhärad. Med detta förvärv förfogar Trofi över ett sammanbundet och komplett nät i både Trosa och Vagnhärad. Nätets stäckning följer i stora delar fjärrvärmenät då samförläggning har skett i stor utsträckning utökar Trofi sitt erbjudande till fler företag och privata fastighetsägare. Utbyggnaden sker i betydligt högre takt än tidigare och ett för privatkunder mer attraktivt tjänsteutbud erbjuds. 2

124 Innehåll Bakgrund... 2 Kort om Trosa Fibernät AB (Trofi)... 2 Innehåll... 3 Val av huvudsaklig leverantör... 4 Fördjupat samarbete och avtal... 4 Prioritering av utbyggnadsprojekt... 5 Investeringsbehov... 5 Etappbeskrivning... 5 Tidplan... 5 Övriga aktörer samt kunder... 6 Erbjudande... 6 Kommunikation... 6 Definitioner... 7 Sammanfattning... 7 Bilaga 1 Prioriteringslista anläggningsprojekt Bilaga 2 Alternativa investeringskalkyler... 9 Bilaga 3 Erbjudanden per

125 Val av huvudsaklig leverantör Trosa kommun skall, enligt strategin, tillsammans med andra aktörer medverka till att skapa goda förutsättningar för att bredbandstillgången i kommunen möter statens ambitionsnivå. Under hösten 2013 har marknaden analyserats och ett antal möten med marknadens huvudaktörer har genomförts. Detta för att kunna avgöra vilken eller vilka aktörer som på bästa sätt kan ge oss stöd i vår väg fram mot strategins mål. Arbetet har resulterat i vi i kombinationen Trosa Fibernät AB med Telenor (OpenUniverse) ser att medborgare och företagare kommer att kunna erbjudas konkurrenskraftiga och öppna lösningar i större utsträckning än med andra leverantörer och vi har därför föreslagit att utöka och fördjupa samarbetet med denna konstellation. Arbetet har bl a innefattat en analys av de olika aktörernas erbjudanden i en s k SWOT-analys. Fördjupat samarbete och avtal Trosa kommun tecknar ett samarbetsavtal med Trosa Fibernät AB i samband med Kommunfullmäktigemötet den 12/ och detta avtal kommer att reglera ägandeförhållanden, investeringsunderlag, samfinansieringsmöjligheter, informationsinsatser, utbyggnadstakt samt samverkan med övriga aktörer. Avtalet gäller t o m

126 Prioritering av utbyggnadsprojekt Strategiska områden: Områden med hög demografisk densitet (exempelvis tättbebyggda områden enl kommunens definition) Områden med hög efterfrågan (t ex samordnade fastighetsinitiativ) Områden med särskilda behov (krav på hög kapacitet, få anläggningar) Områden av för kommunen strategiskt intresse som t ex är utmärkta i kommunens översiktsplan Glesare bebyggda områden (kan prioriteras genom exempelvis s k byalagssatsningar) Övriga: Ren landsbygd Skärgårdsområden Prioriteringarna uppdateras regelbundet i samband med prioriteringsmöten som genomförs av två representanter från respektive avtalspart. Aktuell prioriteringslista kommer löpande att biläggas denna handlingsplan. Investeringsbehov Trosa kommun skall i enlighet med Kommunfullmäktiges beslut använda avsatta investeringsmedel till utbyggnaden av bredbandsnätet i kommunen. Trosa Fibernät AB upprättar investeringskalkyl för varje enskild etapp. I bilaga 2 kan man utläsa exempel på ett årligt uppskattat investeringsbehov täckande perioden Det är upp till bolagets styrgrupp att bedöma vilken utbyggnadstakt som ska föreslås. Beslut om finansieringstakt utöver vad som anges i Bredbandsstrategin tas av kommunfullmäktige. Trosa Fibernät AB ska också vara aktivt i arbetet rörande utbyggnad av bredband i glesbygden och söka statsbidrag. Etappbeskrivning Vid behov delas prioriterade projekt upp i etapper. Detta görs i första hand för att samverka med annan infrastrukturinvestering och i förekommande fall hanterbara volymer. Exempel kan vara samförläggning i samband med VA-förläggning. Tidplan Beslut om samverkansavtal tas av Kommunfullmäktige. Därefter uppdateras tidplanen löpande i samklang med förändringar i prioriteringslistan. 5

127 Övriga aktörer samt kunder Trosa kommun ser Trosa Fibernät AB som sitt huvudsakliga verktyg för den framtida utbyggnaden och hänvisar därmed övriga aktörer primärt att samarbeta med bolaget. Vårt nät är och skall uppfattas som öppet för marknadens övriga aktörer. Detta ger möjligheter för andra aktörer att: Hyra utrymme i befintlig kanalisation för läggning av egen fiber Hyra s k svartfiber Hyra kapacitet i befintligt fibernät Samverka vid övriga projekt, t ex mobilmastutsättning I övrigt så förutsätts att andra aktörer erbjuds medverkan och på detta sätt kompletterar utbyggnaden mot målen. Erbjudande Uppdateras kontinuerligt. Senaste version biläggs denna handlingsplan löpande i form av bilaga 3. Kommunikation Information om strategi, mål och handlingsplan skall tydligt och lättillgängligt framgå genom flera kanaler såsom kommunens hemsida, Trosas Fibernät AB s hemsida. Specifik information om innehåll, erbjudanden och praktiska detaljer hanteras av Trosa Fibernät AB via hemsida och direktkontakt såsom telefon eller e-post. Dialogmöten med intressegrupper, områden eller liknande erbjuds vid förfrågan. Marknadsföring av erbjudanden till hushåll och företag genomförs regelbundet av Trosa Fibernät AB eller av bolaget utsedd partner. 6

128 Definitioner 90% av samtliga hushåll och företag skall senast år 2020 ha tillgång till 100 Mbit bredband. Med 90% avser vi att: Ett marknadsmässigt erbjudande har lagts fram. I av Trosa Fibernät AB definierade områden där anslutningsgraden understiger 30% av samtliga hushåll inom området OCH ett konkret erbjudande har utställts till fastighetsägarna så inkluderas detta område EJ i beräkning av total anslutningsandel. I områden där inget intresse alls finns exkluderas även dessa i anslutningsberäkningen. Sammanfattning Trosa kommun kommer att agera i bredbandsfrågan för att möjliggöra att tillgången på bredband möter statens uppsatta mål för 2020 då 90 % av alla hushåll och företag skall ha tillgång till minst 100Mbit/s. Detta görs genom ett antal initiativ: Årlig avsättning i investeringsbudgeten som stöd till kanalisation och andra åtgärder Tecknande av avtal med Trosa Fibernät AB / Telenor (OpenUniverse) Etablera samarbete med övriga leverantörer och samfinansiärer Inkludera bredbandsfrågan i all samhällsbyggnadsplanering Se flera teknologier som framtida, inte enbart fiber Tydliggöra samtliga erbjudanden för invånare och företag löpande 7

129 Bilaga 1 Prioriteringslista anläggningsprojekt Listan uppdateras löpande efter genomförda prioriteringsmöten 8

130 Bilaga 2 Alternativa investeringskalkyler TROFI INVESTERINGAR netto efter stb msek T.O.M ack. UTBYGGNAD enl. reg:s mål i jämn takt investering 8,7 5, ackumul invest täckning 31% 41% 50% 57% 63% 70% 80% 90% andel hushåll UTBYGGNAD enl. Bredbandsstrategi investering 8, ,3 4, ,5 41 ackumul invest 12,7 16, ,5 28,5 34,5 41 täckning 31% 39% 45% 50% 55% 60% 75% 90% andel hushåll UTBYGGNAD enl. Snabb Bredbandsstrategi investering 8,7 4,5 5,8 9,5 6 6,5 41 ackumul invest 13, ,5 34,5 41 täckning 31% 40% 50% 60% 75% 90% 90% 90% andel hushåll UTBYGGNAD enl. Snabbare Bredbandsstrategi investering 8,7 8 11,8 2, ackumul invest 16,7 28, täckning 31% 45% 60% 70% 80% 90% 90% 90% andel hushåll UTBYGGNAD enl. högst vision investering 8,7 19, ,5 41 ackumul invest 28,5 31,5 34,5 37,5 41 täckning 31% 60% 67% 75% 82% 90% 90% 90% andel hushåll T.O.M ack. kalkyler enl. Rox IT-konsult med antagande om lika utbyggnadskostnad per enhet 9

131 Bilaga 3 Erbjudanden per

132

133 Tjänsteskrivelse Kommunkontoret Dnr KS 2014/ Kommunkontoret Jonas Ivervall Tel Fördubblad utbyggnadstakt för bredband Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att takten i bredbandsutbyggnaden fördubblas inom ramen för den investeringsbudget som antogs av kommunfullmäktige (2 mkr årligen under åren ) Sammanfattning Trosa kommun har under hösten 2013 och våren 2014 arbetat mycket aktivt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att nå målen i Bredbandsstrategin. Under arbetets gång har det diskuterats hur snabbt man kan nå de uppsatta nivåerna i strategin och det har då framkommit att utbyggnadstakten skulle kunna öka och därmed skulle fler medborgare och företag kunna erbjudas tillgång till bredband tidigare än förväntat. Den högre takten skulle kunna hållas genom att investeringen på totalt 12 MSEK fördelas enligt följande; 2013: 2 MSEK, 2014: 4 MSEK, 2015: 6 MSEK Bredbandstäckningen skulle på detta sätt kunna nå 60% redan efter år 2015 (jämfört med år 2018 med den ursprungliga takten) och 90% år 2018 istället för år Våra bedömningar bygger, precis som i strategin, på samverkan med andra marknadsaktörer och möjligheter till regionala och statliga stöd. Det är en förutsättning för att nå målen oavsett utbyggnadstakt. Johan Sandlund kommunchef Jonas Ivervall näringslivschef Bilagor 1. Kalkyl utbyggnad bredband Beslut till Kommunstyrelsen Akten

134 INVESTERINGAR MSEK Totalt Utbyggnad enligt ursprunglig plan Investering Täckning 31% 39% 45% 50% 55% 60% 75% 90% Utbyggnad enligt förslag med fördubblad takt Investering Täckning 31% 45% 60% 70% 80% 90% Ursprungliga kalkyler enligt Rox IT-konsult med antagande om lika utbyggnadskostnad per enhet

135

136 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr 2014/ Ekonomienheten Margareta Smith Tel Fax Årsredovisning för Trosa kommun och koncern 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna, den av kommunstyrelsen upprättad årsredovisning för Trosa kommun och koncern. att 8 miljoner kronor, av kommunens resultat öronmärks för eventuellt vikande konjunkturutveckling att -916 tkr överförs, per mars 2014, till resultatenheterna inom skola/förskola genom att samtidigt öka finansförvaltningens budget, enhet kommungemensamma poster, med motsvarande belopp. I ovanstående resultatöverföringen har följande underkott undantagits: 1. Det underskott som genererades på högstadieenheten under vårterminen med totalt -939 tkr. att +255 tkr överförs, per mars 2014, till resultatenheterna inom vård- och omsorg genom att samtidigt minska finansförvaltningens budget, enhet kommungemensamma poster, med motsvarande belopp. I ovanstående resultatöverföring har följande underskott/ej genomförd upphandling undantagits: 2. Omställningskostnader för att minska 10 platser på särskilt boende under 2013, -500 tkr. 3. Resultatenheten hemtjänst har effektiviserats samtidigt som kvaliteten höjts. Underskott från 2011 och 2012 undantas med -499 tkr 4. Budgettillskott för yrkeskläder kunde inte genomföras förrän efter årsskiftet vilket är -500 tkr att återstående medel för redan beslutade investeringar, som ännu inte avslutats, beviljas att överföras till budgetåret 2014 med totalt tkr. Sammanfattning ekonomiskt resultat Kommunen Förslag till årsredovisning för 2013 har upprättats. Årsredovisningen omfattar den sammanställda redovisningen för koncernen och kommunen.

137 Kommunen redovisar ett positivt resultat med +16,7 mkr vilket motsvarar 3,1 procent av skattenettot. I årets resultat ingår såväl intäkter som kostnader av engångskaraktär. Samtliga kommuner och landsting har fått återbetalning av sjukförsäkringsavgift från AFA för åren För Trosas del var återbetalningen 6,7 mkr. Under 2013 har utredningen om kostnaderna för sluttäckning av deponi färdigställts och en avsättning på 7,5 mkr har gjorts. Resultatenheterna inom för- och grundskola redovisar tillsammans ett negativt resultat med -1,9 mkr varav -0,8 är överföring från Omorganisation av kommunens högstadieskolor Hedeby och Tomtaklint till en gemensam högstadieenhet fullföljdes från höstterminen Inom särskilda boenden samt hemtjänst redovisas ett underskott med -1,2 mkr. Inom vård och omsorg har man genom ny organisation, hårt arbete och stort engagemang genomfört effektiviseringar samtidigt som verksamheterna redovisar såväl ökad kvalitet som verksamheter med några av landets mest nöjda brukare. Nämnden redovisar överskott för första gången sedan Trobo Trosabygdens Bostäder AB, Trobo, har upprättat förslag till årsredovisning. Bolagets resultat efter bokslutsdispositioner och skatt är +1,2 mkr. Sammanställd redovisning koncern Koncernens redovisar ett positivt resultat för året med 18 mkr vilket motsvarar 3,3 procent av skattenettot. Överföring av investeringsmedel Investeringsmedel budgeterades för Vissa projekt har inte avslutas eller påbörjats under Se bifogad förteckning. Johan Sandlund Kommunchef Margareta Smith Ekonomichef Bilagor Årsredovisning Trosa kommun Årsredovisning Trobo Förteckning investeringsprojekt

138 Projekt Budget Utfall Begäran om Budget skattefinansierade t.o.m.2013 t.o.m överflytt medel Kommentarer 2014 Vagnhärads centrum X X Torgbyggnation genomförd, justeringsarbeten X återstår X Parkering Vagnhärads station X X X Byggnation pågår, medfinansiering 2 250tkr X GC-vägar X X X Genomförd enl utredning. Mkt lite återstår X Vhd å-miljö X X Mark-, anl- & belysningsarbeten genomförda. X Justeringar återstår. X Parkering Safiren X X X Dagvattenåtgärder genomförda X Safiren X X X Byggentreprenad pågår X Strandskoning projekt X X X Utredning ej påbörjad X Proj Trosaån X X X Utredning ej påbörjad X Fageräng belysn./persn utrymme X X X Byggnation pågår X Nytt tak Trosa Vårdcentral X X X Inventering för genomförande påbörjad X Verktyget 4, Industrigatan X X X Köp genomfört, ombyggnationer pågår. X Pluginlösningar X X X Utredning pågår. X Förskola Tomtaäng X X X Byggnation pågår X Fjärrvärme Stationshusen X X X Avtal klart, byggnation påbörjas. X Muddring Tureholmsviken X X X Påbörjas 2014 X Investering bredband KS X X Budget beslutad i juni och kunde ej nyttjas fullt X ut, byggnation fortgår på Edanö X KS Investeringsreserv X X X X Summa skattefinansierat Projekt Budget Utfall Begäran om Budget avgiftsfinansierade t.o.m.2013 t.o.m överflytt medel Kommentarer 2014 Allégatan X X X Avvaktar lösning för reningsverk. X Kvarteret Uttern X X Avvaktas, sektionering av spillvattennät och X överföringsledning X VA Skärlagsgatan X X X Avvaktar lösning för reningsverk. X Renovering Vhd vattentorn X X X Projektering genomförd. X Gunnarstensgatan X X X Tekniskt genomförande utreds. X Skärlagsp dagv magasin X X X Byggnation pågår för exploateringsområde. X Kalkbruksv, spillvatten X X X Ej påbörjad. X Ny huvudvattenledning Sörtuna X X X Upphandling genomförd. X Återvinningsstn Källvik X X X Avvaktar samf parkering. X Korslöt Återvinningscentral X X X Justeringsarbeten återstår X Summa avgiftsfinansierat Totalt

139

140 Fem år i sammandrag År Mandatfördelning

141 TROSA KOMMUN Org.nr INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Fem år i sammandrag Politiska kommentarer Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys 1 Befolkning, bostäder och arbetsmarknad i Trosa 5 Kommunens Kvalitet i Korthet, mm 7 Viktiga händelser under året 9 Frisknärvaro/Sjukfrånvaro, HME 12 Kommunens ekonomiska utveckling 14 God ekonomisk hushållning 20 Uppföljning av kommunfullmäktiges övergripande mål 22 Koncernen 24 Kommunen Resultaträkning 26 Kassaflödesanalys 26 Balansräkning 27 Noter 28 Driftredovisning 31 Investeringsredovisning 32 Exploateringsredovisning 33 Upplysningar om redovisningsprinciper 34 Personalekonomisk redovisning 36 Miljönyckeltal 41 Koncernen Resultaträkning 42 Kassaflödesanalys 42 Balansräkning 43 Noter 44 Kommunstyrelsen Politisk ledning och kommunkontor 46 Ekoutskottet 51 Samhällsbyggnadsnämnden 54 Humanistiska nämnden Skola och barnomsorg 57 Individ och familjeutskottet 61 Vård- och omsorgsnämnden 64 Teknik & servicenämnden Skattefinansierad verksamhet 69 Avgiftsfinansierad verksamhet 72 Kultur och fritidsnämnden 75 Miljönämnden 78 Revisionen 81 Revisionsberättelse Organisation

142 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Trosa kommun. De faktorer som påverkar kommunen är utvecklingen på arbetsmarknaden/arbetade timmar i Sverige, demografiska förändringar, inflationsoch löneutveckling samt ränteläget. Samhällsekonomisk utveckling Källa: Konjunkturläget från Konjunkturinstitutet december 2013 Återhämtningen i Sverige hämmas av en svag omvärld Konjunkturen är på väg att förbättras och indikatorer pekar på att optimismen har återvänt i Sverige. Företag och hushållens förtroende har stärkts, samtidigt som arbetslösheten minskar och sysselsättningen fortsätter att öka. Men svensk ekonomi hålls tillbaka av problemen i omvärlden som mycket långsamt håller på att lösas. Därför fortsätter lågkonjunkturen de närmaste åren, men i en mildare form än tidigare. Långsamt högre tillväxt i Euroområdet I euroområdet har BNP nu ökat de senaste två kvartalen. Tillväxten drivs mest av utvecklingen i Tyskland, men även i de skuldtyngda länderna Irland, Portugal, Grekland och Spanien har utvecklingen förbättrats tydligt. I en del andra länder är dock bilden mörkare. Konkurrenskraften har knappt förbättrats i Frankrike och Italien, vilket kommer att krävas för att BNP uthålligt ska kunna växa i dessa länder. Sannolikt krävs det betydligt mer långtgående reformer av regelverk på arbetsmarknaden, minskad statsapparat och andra strukturella reformer för att vända utvecklingen. Vägen till en ekonomisk balans i euroområdet är därmed lång och osäker. BNP-utveckling i Europa 5,0 4,0 Mer drag i amerikansk konjunktur Konjunkturåterhämtningen har kommit betydligt längre i USA där arbetslösheten har fallit kontinuerligt sedan slutet av Det tredje kvartalet 2013 ökade BNP med 0,9 procent och sysselsättningen har under hösten ökat med ca personer per månad. Nedgången i arbetslösheten förklaras dock också av ett fallande arbetskraftsdeltagande. Finanspolitiken har varit åtstramande 2013 men åtstramningen blir mindre kraftfull kommande år. Den senaste budgetöverenskommelsen ger stabilitet och bättre förutsägbarhet av den finanspolitiska utvecklingen, vilket höjer förtroendet för den ekonomiska utvecklingen. Federal Reserve väntas påbörja avvecklingen av obligationsköpen i början av 2014 och höjer styrräntan med början andra halvåret Penningpolitiken är dock fortsatt mycket expansiv, något som bidrar till fortsatt hög tillväxt. Återhämtning i OECD-länderna År 2014 ökar tillväxten i de flesta OECD-länder. De huvudsakliga drivkrafterna är likartade: en fortsatt mycket expansiv penningpolitik, en mindre stram finanspolitik än de senaste åren och en miljö med lågt resursutnyttjande och en cyklisk uppgång i efterfrågan. Det är framför allt de under krisen nedpressade bruttoinvesteringarna som ökar snabbt. Tillväxtekonomierna Strukturella reformer bidrar till fortsatt hög tillväxt i Kina. Finansiell turbulens i Indien och Brasilien BNP-utveckling i världen 10,0 8,0 6,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3, Finland Danmark Norge Sverige Frankrike Italien Spanien Tyskland Storbr. 2,0 0,0-2, USA OECD Euroomr. Sverige Kina Indien Världen 1

143 Vilken bedömning gör Sveriges företag och hushåll av ekonomin? Källa: Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer februari Konjunkturinstitutet tar med jämna mellanrum fram en så kallad barometerindikator. Företagens och hushållens syn på ekonomin ger en bild av det totala konjunkturläget Barometerindikatorn sjönk 2,8 enheter i februari, från 107,4 i januari till 104,6. Alla indikatorer, utom för bygg- och anläggningsverksamhet, noterade en minskning. Indikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet steg 3,3 enheter. Störst var tillbakagången för tillverkningsindustri som föll nästan 4 enheter. Alla indikatorerna ligger dock fortfarande över sina historiska genomsnitt. Vad säger andra prognosmakare? Tre steg framåt och ett steg bakåt Källa: Erik Penser Bank 22 januari 2014 Under slutet av 2013 började den globala tillväxten öka i allt snabbare takt. Vår uppskattning är att världsekonomin för närvarande växer med drygt 4 procent i årstakt, vilket kan jämföras med knappt 3 procent för ett halvår sedan. Vi ändrar därför rubriken från två till tre steg framåt, men att det även i fortsättningen kommer bli ett och annat bakslag. Det finns fortfarande mycket stora obalanser i flera stora länder vilket medför att risken för bakslag är påtagliga. Den höga arbetslösheten medför att penningpolitiken kommer vara fortsatt mycket expansiv i de flesta OECD-länder under prognosperioden, även om styrräntorna höjs något under 2015 samtidigt som central-bankerna drar ned på sina stödköp av obligationer. Finanspolitiken kommer vara betydligt mindre stram såväl 2014 som 2015 än de två föregående åren Investeringskvoten i OECD-länderna ligger för närvarande på en rekordlåg nivå. Ökad optimism hos företag, tämligen god lönsamhet i näringslivet och bankernas mindre dåliga balansräkningar medför att förutsättningarna för ett markant lyft är goda. Totalt väntas global BNP öka med 4,1 procent 2014 och 3,8 procent Det är något mer än den genomsnittliga BNP-tillväxten på 3,7 procent under perioden Under 2014 och 2015 är det val i flera viktiga länder är det val i bl.a. Indien, Brasilien, Indonesien, Sverige, USA (mellanval) och till EU-parlamentet är det bl.a. val i Finland, Storbritannien och Danmark är det val i Sverige. Och valår är nästan alltid positivt för BNP-tillväxten. Under de senaste 33 åren ( ) så har BNP växt med i genomsnitt 3,0 procent under valår (9 år) och med i genomsnitt 1,9 procent övriga år. Privat och offentlig konsumtion plus investeringar brukar öka klart mer under valår stimuleras ekonomin med 21 miljarder kronor i skattesänkningar/utgiftsökningar. Hushållen är de stora vinnarna. Under kommande år gynnas den svenska exportindustrin av att den globala investeringskonjunkturen vänder uppåt. En expansiv finans- och penningpolitik samt låg inflation bidrar till en påtaglig ökning av hushållens köpkraft Under 2015 väntas dock finanspolitiken bli stramare samtidigt som inflationen stiger vilket medför att hushållens disponibla inkomster ökar i betydligt lägre takt. BNP väntas öka med 3,2 procent 2014 och 2,6 procent Arbetslösheten sjunker från 8,0 procent 2013 till 7,3 procent Kommunernas ekonomi Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, februari 2014 Starkt kostnadstryck i kommunsektorn Behoven som följer av en ökande befolkning och förändringar mellan åldersgrupper tar allt mer resurser i anspråk. Omfattande investeringar i kommuner och landsting leder till ökade avskrivningar och finansiella kostnader som kräver mer utrymme i driftbudgetarna. Under de senaste åren har behoven från demografiska förändringar inneburit kostnadsökningar på ungefär en halv procent i kommunerna och en procent i landstingen. Från 2013 ökar dessa behov kraftigt i kommunerna och närmar sig även där kostnadsökningar på en procent per år. För att klara ökade behov inom till exempel grundskolan till följd av fler barn i grundskoleålder krävs att kommunerna klarar av att anpassa kostnaderna inom de verksamheter 2

144 där behoven minskar, vilket är fallet inom gymnasieskolan där elevkullarna faller kraftigt. På landstingssidan fortsätter kollektivtrafik och hälso- och sjukvård att öka sina ekonomiska anspråk. Kraftigt ökade elevkulla i grundskolan men minskade behov i gymnasieskolan Kostnadsutveckling och demografiska förändringar inom skolan. Index år 2000=100 Tillfälliga effekter stärker respektive tynger 2013 Under 2013 förstärktes kommunernas intäkter med 7,6 miljarder kronor av tillfälliga återbetalningar från AFA Försäkring. Sammantaget väntas kommunernas resultat uppgå till nästan 11 miljarder 2013, vilket motsvarar 2,4 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Landstingen väntar ett samlat underskott 2013, på cirka 1,5 miljarder. Landstingens resultat tyngs ner av en tillfällig bokföringsmässig kostnad på drygt 8 miljarder kronor när diskonteringsräntan för pensionsskulden (Rips) ändras, medan återbetalningen från AFA Försäkring är betydligt mindre än för kommunerna, 2,8 miljarder kronor Svag intäktsökning 2014 För både kommuner och landsting gäller att det inte finns några beslut om återbetalningar av premier från AFA Försäkring 2014 och att det inte blir nya statliga tillskott av betydelse Intäkterna ökar därmed väldigt lite trots en genomsnittlig utveckling av skatteunderlaget Utveckling av kommunernas intäkter, kostnader och resultat, procentuell förändring Kommuner Skatteintäkter o gen. Statsbidrag 3,7 3,5 Verksamhetens kostnader 3,7 3,5 Demografiska behov och trend 1,4 1,6 Implicit prisindex (PKV) 2,2 2,3 Resultat, procent av skattenetto 2,4 1,0 Resultat exkl. AFA och Rips, procent av skatter och bidrag 1,2 1,0 De streckade linjerna visar behovsutveckling utifrån demografin. Kostnaderna för grundskolan har under 2000-talet minskat varje år till följd av minskade elevkullar. Nu ökar elevkullarna kraftigt, vilket kommer att kräva ökade resurser. Antalet invånare i gymnasieåldern ökade kraftigt under 2000-talet vilket har ställt krav på kommunerna att anpassa resurserna efter elevkullarna. Behoven ökar som följd av demografiska förändringar För kommunerna sammantaget har demografiska förändringar i form av befolkningsökningar och förändrad befolkningssammansättning inneburit ökade resursbehov med cirka ½ procent per år de senaste tio åren. Under de närmaste åren ökar dessa behov dubbelt så snabbt. Volymförändringar inom olika kommunala verksamheter Befolkningsförändringar och kostnadsökningar Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, Ekonomirapporten, oktober Kommunernas verksamheter påverkas i olika stor grad av befolkningsförändringar. Till exempel ökar eller minskar skolverksamheternas kostnader med förändrade elevkullar i aktuella åldersgrupper. Det finns också verksamheter där kostnaderna inte har följt utvecklingen av målgruppens storlek; det gäller bland annat äldreomsorgen. Att studera hur utvecklingen har sett ut historiskt kan ge en fingervisning om framtiden. Störst är behovsökningarna inom förskola och grundskola. 3

145 Välfärdtjänsternas utveckling Ökande resurser och växande behov Källa: SKL- rapport februari 2014 Allmänhetens uppfattning En inte ovanlig uppfattning är att det över tiden satsas allt mindre resurser på välfärdstjänster som skola, vård och omsorg. En starkt bidragande orsak till denna negativa bild är rapporteringen i massmedia som ofta fokuserar på sparbeting, nerskärningar och olika missförhållanden. SKL lät researchföretaget Ipsos gå ut och fråga svenska folket om när i tiden de trodde att det satsades mest på skola, vård och omsorg. Endast 10 procent trodde att det satsades mest idag. En överväldigande majoritet trodde i stället på en höjdpunkt en bit bakåt i tiden och ganska många trodde att de största satsningarna gjordes för flera decennier sedan. Mot bakgrund av att skola, vård och omsorg ofta toppar listan över viktiga politiska frågor är det märkligt att kunskaperna kring dessa verksamheter är så bristfälliga. Kostnader och demografi Kommunsektorn tillhandahåller tjänster av olika slag. En stor del är så kallade välfärdstjänster. Det är tjänster som riktar sig till enskilda, specifika brukare som i huvudsak finansieras med skatt. Dessa tjänster svarar för närmare 90 procent av kommunernas och landstingens sammantagna kostnader. Annan verksamhet vid sidan om det som räknas som välfärdstjänster är kultur, fritid, infrastruktur och politisk verksamhet. Mellan 1980 och 2012 ökade kommunsektorns sammantagna kostnader från 478 till 760 mdr räknat i 2012 års priser och löner. Det är en ökning med drygt 280 mdr vilket motsvarar en tillväxt på i genomsnitt 1,5 procent per år. Befolkningstillväxt och befolkningsutvecklingen i olika ålderskategorier under samma period motsvarade i snitt 0,5 procent per år. Kommunsektorns kostnader har under perioden årligen ökat 1 procentenhet snabbare än vad som motiveras av förändringar i befolkningens storlek och ålderssammansättning. Kommunernas välfärdstjänster för barn, unga och gamla 160,0 150,0 140,0 130,0 120,0 110,0 100,0 90,0 Resurser Demografi Utförda prestationer/tjänster Utbyggnaden av förskola och skolbarnomsorg tillsammans med gymnasieskolans utvidgning har inneburit att antalet välfärdstjänster mot barn och unga har ökat kraftigt. Eftersom antalet barn i befolkningen inte ändrats nämnvärt har det inneburit ett kraftigt ökat antal prestationer i förhållandet till antal barn i befolkningen. Totalt sett motsvarar det en ökning med drygt 50 procent mellan 1980 och I förhållande till antalet äldre i befolkningen har antalet beräknade tjänster i äldreomsorgen minskat kraftigt. En möjlig förklaring till tillbakagången kan vara att dagens äldre inte har samma behov av hjälp- och stödinsatser som äldre i motsvarande ålder hade tidigare en princip som man däremot inte har utgått från i beräkningen av demografiskt betingade krav. Det är inte troligt att en förbättrad hälsa är den enda förklaringen till att andelen äldre med äldreomsorg gradvis har minskat. Under 1980-talet omfattades många äldre av äldreomsorg trots att behoven många gånger inte var så stora. I vissa fall fungerade äldreomsorgen som lösning på andra problem, som till exempel en bristfällig bostadssituation. Fortfarande i början av 1980-talet fanns det åtskilliga bostäder som saknade dusch- och badmöjligheter och ibland också varmvatten. De servicelägenheter och servicehus som senare byggdes innebar för många äldre en väg bort från denna misär. 4

146 Befolkning, bostäder och arbetsmarknad i Trosa kommun Befolkningsutveckling Den 31 december 2013 var invånare folkbokförda i kommunen. Befolkningen ökade med 151 invånare 2013 att jämföra med +36 invånare 2012 och +31 invånare År 2008 växte Trosa med 324 invånare. Befolkningsutveckling Befolkningen i olika åldergrupper speglar behovsförändringar i olika verksamheter. De allra flesta av Trosas barn 1-5 år går i förskolan och barn och ungdomar 6-18 år går i förskoleklass, grundskola eller gymnasium. Äldre invånare påverkar behovet av bland annat hemtjänst. Trosas befolkning i ettårsklasser december ålder Sedan Trosa blev egen kommun 1992 har befolkningen ökat med personer vilket motsvarar 18,4 procent. Det föddes 103 barn och 100 personer avled under året. 721 personer flyttade in till kommunen och 576 personer, flyttade ut. Varifrån flyttade invånarna in och ut ur kommunen? Sörmland Övr landet Utlandet inflyttare utflyttare Den vanligaste inflyttaren 2013 var 2 respektive 32 år gammal. Befolkningsförändringar 2013 i olika åldersgrupper jämfört med december w Bostadsbyggande Trosa har fastställt tre översiktsplaner under talet. Flera större detaljplaner vann laga kraft Arbete med ny översiktsplan påbörjas Kommunen fortsätter i samarbete med TROBO utvecklingen av centrala Vagnhärad med en helt ny torgutformning samt nya bostäder och lokaler. Utöver dessa projekt är den övergripande bilden att ett stort antal stora och små bostadsprojekt pågått under året såsom Skärlagsparken, Djupvikskullen, kvarteret Mejseln och Strömmingsberget i Trosa. Utbyggnad och planering/exploatering för nya bostäder. Vagnhärad Vagnhärds Torg Fänsåker Väsby Alby Trosa Mejseln Trosalundsberget Öbolandet Ådaområdet Bråta Torp Smedstorp Skärlagsparken Västerljung Hammarbyvägen 5

147 Färdigställda bostäder Trosa tätort Villor Tureholm 4 Apelåker 25 Apelåker 2 2 Tomta Äng 15 Bostadsrätt Hyresrätt Trosagården 23 Öbolandet 4 Förtätningar Trosa 8 Bäckens Gärde 2 Fiskargatan 4 Skärlagsparken Jungfrutomten 4 Långnäsberget 2 Djupvikstomten 2 Mejseln 11 Sandstugan 2 Vagnhärad Albanoplan 5 Väsby 9 Enstaka hus landsbygd 23 Förtätningar Vagnhärad 4 Vagnhärads Torg 26 Västerljung Källvik 2 Hammarbyvägen 6 6 Enstaka hus landsbygd 20 Totalt Trosas befolkning ökade med 542 invånare från december 2008 till december Samtidigt färdigställdes totalt 269 nya bostäder. Medborgarundersökning Ett av Trosas främsta redskap för förbättringsarbete och prioriteringar är de svar som Trosas medborgare gör i SCB:s medborgarundersökning. Undersökningen genomfördes för första gången våren 2007 för att sedan genomföras vartannat år års medborgarundersökning visade på fortsatt mycket goda resultat och nöjda medborgare, vilket är mycket glädjande. Vad tyckte Trosa medborgare i jämförelse med andra kommuner? NRI Trosa NII Trosa NRI Kommungruppen NMI Trosa NRI Kommungruppen NII Kommungruppen Grafen visar vad medborgarna anser på ett övergripande plan i kategorierna: NRI = Vad du tycker om din kommun att leva och bo i. NMI = Vad du tycker om din kommuns verksamheter. NII = Vad du tycker om inflytandet i din kommun. Arbetsmarknad I början av året låg den öppna arbetslösheten något högre än vi har sett de senaste åren. 194 personer var då öppet arbetslösa varav 45 personer var 24 år eller yngre. Kontinuerligt under året sjönk arbetslösheten för att landa på en nivå som var lägre än de tidigare två åren. 167 öppet arbetslösa i december (varav 26 unga) var det lägsta antalet på flera år. Det verkar som om vi har en mycket välfungerande arbetsmarknad då effekterna av Bosch Rexroths nedläggning inte alls syns i statistiken längre. SCB jämför Trosa med de kommuner som gör undersökningen samtidigt. År 2007 var det 69 kommuner och 2013 var antalet kommuner 135. Genomsnittlig arbetslöshet och personer i program enligt statistik från Arbetsförmedlingen. % Trosa Riket Trosa Riket Arbetslösa 2,5 3,6 2,0 3,5 I program 2,1 3,1 2,1 3,0 Totalt 4,6 6,7 4,1 6,5 Resultaten analyseras för att kommunens ska kunna fatta rätt beslut och genomföra åtgärder och förbättringar. Många av kommunfullmäktiges övergripande mål följs upp genom medborgarundersökningen. Våren 2015 genomförs nästa undersökning. 6

148 Kommunens kvalitet i Korthet Trosa deltar i detta jämförelseprojekt sedan det startade Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK, är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. KKiK drivs av Sveriges Kommuner och Landsting. Kommunens Kvalitet i Korthet består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Allt fler av Sveriges kommuner deltar i KKiK. Första året var det 41 och 2013 var det 220 kommuner som deltog. Årligen undersöks kommunernas kvalitet ur fem perspektiv: Tillgänglighet Trygghet Information och delaktighet Effektivitet Kommunen som samhällsutvecklare Kolumnen medelvärde redovisar medelvärdet för de 220 kommuner som deltagit i jämförelseprojektet. Nyckeltal Trosa kommuns KKiK KKiK Medeltillgänglighet värde Andel invånare som får svar på enkel fråga inom två dagar via e- post % Bemötande och tillgänglighet är mycket högt prioriterat i Trosa. Det försämrade bemötandet som, företaget som mätt tillgänglighet och bemötande redovisat för Trosa, bekymrar oss mycket. Vidare analys och åtgärder ska genomföras. Simhallens öppettider ser vi alla fram emot att kunna ange i 2014 års KKiK då simhallen öppnat inför höstterminen. Trygghetsaspekter KKiK KKiK Medeli Trosa kommun värde Hur många personer besöker en hemtjänsttagare som har besök minst 2 gånger per dag 7 dagar /vecka Hur många barn/ personal är det i Trosas förskolor? Planerad. Hur många barn/ personal är det i Trosas förskolor? Faktisk. 5,8 5,3 5,4 4,6 4,2 4,4 Att Trosas invånare ska känna trygghet är mycket viktigt för kommunen. Övergripande trygghetsmått återfinns under Kommunfullmäktiges övergripande mål. Din delaktighet och KKiK KKiK Medelkommunens information värde Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? % Andel invånare som för att får svar på enkel fråga får kontakt med handläggare via telefon? Hur stor andel uppfattar att de får ett gott bemötande av handläggaren? % % Nöjd inflytande index från Medborgarundersökningen Trosas hemsida ( ger god information till medborgarna. Högst rankades Uddevalla med 95 procent och lägst Hörby med 56. Hur många timmar har huvudbiblioteket öppet utöver på vardagar? Simhallens öppettider utöver vardagar Hur lång är väntetiden i snitt för de som inte får förskoleplats på önskat datum? dag Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende? Hur lång är handläggningstiden för att få ekonomiskt bistånd? dag dag Mest nöjda över inflytandet i kommunen har Trosas medborgare jämfört med samtliga kommuner som gjort medborgarundersökning. Inom KKiK var det 217 kommuner. 7

149 Din kommuns KKiK KKiK Medeleffektivitet värde Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? tkr Vilket resultat når eleverna i årskurs 3 i de nationella proven? Vilket resultat når eleverna i årskurs 6 i de nationella proven? % Inom skolan är det oerhört glädjande att se de fantastiska resultat man gör i årskurs 3 och 6. Resultaten placerar Trosa bland de allra bästa. Resultaten för årskurs 3 placerar Trosa på andra plats och resultaten i årskurs 6 bland de 10 främsta. Elevens syn på skolan och undervisningen har förbättrats markant sedan förra året. Likaså betygen och andelen elever som uppnått att mål i årskurs 9. Elevers syn på skolan o undervisning andel positiva svar årskurs 5 Elevers syn på skolan o undervisning andel positiva svar årskurs 8 Kostnad per betygspoäng grundskolan Kostnad i förhållande till % elever i åk 9 som uppnått målen, kr/% Elever som fullföljer gymnasiet inom 4 år inkl IV? Kostnad per elev i förh. till andel som ej fullföljer gymnasiet Kostnad särskilt boende 2012, tkr/brukare Omsorgs- och serviceutbud särskilt boende, % av maxpoäng Nöjd-Kund-Index för särskilt boende, NKI Kostnad hemtjänst, tkr/brukare 2010 Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst, % av maxpoäng % % kr % ,2 tkr tkr NKI tkr % Tyvärr har andelen elever som fullföljt gymnasiet sjunkit jämfört med föregående år. Med större valmöjligheter och att varje elev gör det val som passar bäst tror vi på en förbättring kommande år tillfrågade Socialstyrelsen samtliga inom särskilda boenden och brukare med hemtjänst. Resultaten är fantastiska. Inom särskilt boende är andelen nöjda eller mycket nöjda som störst i Trosa. Inom hemtjänsten är 97 procent nöjda eller mycket nöjda vilket placerar Trosa på en delad sjundeplats. Kostnaden per plats för särskilt boende ser ut att ha ökat väsentligt. En del av orsaken är den individstatistik som rapporteras till Socialstyrelsen där man nyligen upptäckt vissa brister i verksamhetssystemet. Först i statistiken för 2014, som rapporteras i KKiK 2015, har detta förhoppningsvis avhjälpts. Din kommun KKiK KKiK Medelsom samhällsutvecklare värde Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen 2013? Insikten (SBA o SKL) NKI Förvärvsarbetande invånare år Förändring i antalet förvärvsarbetande / inv % -1,9 5,9 2 k inv Nöjd-Kund-Index för hemtjänst, NKI NKI Miljöbilar i geografiska kommunen? 12,2 9,5 10,7 % Serviceutbud LSS grupp- och serviceboende, index % Andel ekologiska livsmedel % Förändring i antalet invånare de senaste 5 åren 4,4 4,9 0,6 % Utpendlingsomfattning % När det gäller andelen ekologiska livsmedel ligger Trosa i toppklass. Det är endast Lund och Södertälje som har högre andel ekologiska livsmedel. 8

150 Andra kvalitetsjämförelser Femklövern Trosa ingår sedan flera år i ett jämförelsenätverk med Gnesta, Knivsta och Håbo kommuner. Nykvarn anslöt sig till nätverket 2011, men hoppade sedan av Under 2012 påbörjades en jämförelse om upphandling. Projektet slutfördes under våren Jämförelseprojektet var mycket lärorikt och det visade att Trosas arbete med upphandling fungerar mycket väl i jämförelse med de andra. Samtliga kommuner hade dock förbättringsområden. Kommunerna inom Femklövern genomför medborgarundersökningar vid samma tillfällen och alla är med i KKiK. Samtliga kommuner har beslutat att mäta Hållbart medarbetarengagemang, HME. Denna är genomförd i Trosa, Gnesta och Håbo och kommer att genomföras i Knivsta för första gången Resultaten av dessa jämförs och analyseras varje år. Vi frågar våra kunder vad de anser Inom de flesta av våra verksamheter frågar vi årligen vad våra kunder, elever, barn och brukare anser om den service vi ger. Det gäller förskola och skola, äldreomsorg, teknisk drift, kultur och fritid, Kommunkontorets olika administrativa delar, etc. Resultaten följs upp av respektive verksamhet. Viktiga händelser under året Konvertering till fjärrvärmeuppvärmda lokaler har genomförts på Hasselbacken förskola. Vitalisskolans idrottshall har renoverats och byggts till. Nu är hela skolan ombyggd och renoverad. Skärlagsskolan har byggts till och byggts om. Invigning sker i början av procent av Trosas pedagoger har nu examinerats i praktisk IT- och mediekunskap. Matematiklyftet pågår i hela kommunen deltog 65 pedagoger. Arbetet med det entreprenöriella lärandet i kommunens skolor och fritidshem, inom ramen för EntrepreLärskap, har avslutats 2013 i samarbete med lokala företagare och våra pedagoger. Trosas pedagoger har genomgått timmars kompetensutveckling inom ramen för projektet. Förskola och skola Resultat i skolan 2013 Eleverna i årskurs 3 i fick mycket höga resultat på de nationella proven i svenska och matematik. Resultatet placerade Trosas elever på plats 2 i riket. Eleverna i årskurs 6 fick också mycket goda resultat på de nationella proven i svenska, engelska och matematik. 98 procent nådde kravnivån vilket placerar Trosa bland de 10 bästa i riket. De elevenkäter som genomförts i årskurs 5 och 8 visar att eleverna trivs i skolan och svaren visar en positiv utveckling av hur eleverna uppfattar stödet från lärarna. Meritvärdet för de elever som lämnade 9:an från Trosas skolor är det högsta i kommunens historia. Förskola och skola På en fantastisk tomt i Vagnhärad invigdes 9 september kommunens nyaste förskola Väsby Hasselbackens förskola i Vagnhärad, som under många år har hyrts av kommunen, är nu i kommunens ägo. ABC-metoden fortsätter i Trosa kommun i samverkan mellan skola, individ- och familjeomsorgen samt BRÅ. Metoden är till för att stödja föräldrar i sin kontakt med barnen, och vänder sig till samtliga föräldrar som är intresserade av att utveckla sig i sitt föräldraskap. Ett hundratal föräldrar har deltagit under året. Upphandlingen för byggnation av ny förskola vid Tomtaäng är gjord. Projektering pågår. IT-satsningen i skolan fortsätter i enlighet med skolornas prioriteringar. Målet har nåtts med en dator/lärare och högstadieelev, en dator/2 elever på mellanstadiet och en dator/4 elever på lågstadiet. 9

151 Vård och omsorg Vård- och omsorgens verksamheter organiserades med nya strukturer och roller från förra hösten. Redan efter ett år ser vi att arbetet har varit mycket framgångsrikt och att verksamheterna lyser av engagemang, energi och nya idéer. Samtliga boenden och hemtjänsttagare har av Socialstyrelsen tillfrågats om man är nöjd med sitt boende eller med sin hemtjänst. Resultatet visar fantastiska resultat för Trosa. Våra särskilda boende har Sveriges mest nöjda kunder och inom hemtjänsten rankas Trosa som nummer sju i Sverige Arbetet pågår med att förbättra för de mest sjuka äldre. Flera aktiviteter har pågått för en bättra samordnad vård med landstinget. Exempel på det är satsningen på trygg hemgång som syftar till att skapa trygghet efter en sjukhusvistelse. Ett pilotprojekt har pågått inom äldreomsorgen för att öka möjligheterna till ökad sysselsättning för personalen. Kommunstyrelsen fattade under hösten beslut om utökad budget för inköp av arbetskläder till omvårdnadspersonalen. Sinnenas lilla trädgård påbörjades i augusti på Ängsgården och beräknas vara klar tills sommaren Med anledning av att Trosa ansökt om att bli finskt förvaltningsområde har en kartläggning av antal brukare med finskt ursprung samt finsktalande personal gjorts. Kulturskolans klassorkestrar besökte och hade små konserter under våren på alla äldreboenden. Kultur och fritid Byggnationen av Safiren pågår för fullt. Simhallen beräknas vara klar inför höstterminen Fritidsgårdarna har haft betydligt mer öppet än tidigare, vilket gäller både kvällar och under sommaren. Det nya biblioteket Navet i vid Vagnhärads Torg invigdes i början av året. Under hösten startade meröppet. Genom detta system är biblioteket öppet kl 6-21 alla dagar. Cirka 80 personer använder nu systemet. I påskhelgen var det premiär för Trosa kommuns egen konstrunda, KonstTriangeln. 52 utställare runt om i hela kommunen hade besökare. Under sommaren visades fotoutställningen Bilder berättar vid Vagnhärads tågstation, på Torgbron och vid Tullhuset i Trosa. Bilderna kom från hembygdsföreningarna och Sörmlands museum i ett unikt samarbete. Det nya utegymmet vid elljusspåret i Trosa invigdes i början av september. Samtliga stationer är byggda i robusta naturmaterial och är anpassade till både amatörer och mer avancerade idrottare. Trosa har anordnat en egen kulturskolefestival där orkestrar från länets bjöds in och där alla elever fick möjlighet att framträda. 22 ensembler från 8 kommuner deltog med totalt 340 barn varav 140 från Trosa. Ruben Karlssons Ruben i Kråkvik har givits ut i samarbete med föreningar och ÖSP. Badhuset Safiren närmar sig nyöppnandet. Upphandling av tjänstekoncession för drift av Safiren har genomförts. Individ- och familjeomsorg Socialkontoret har ingått i projektet Kunskap till praktik som är ett utvecklingsprojekt inom Sveriges Kommuner och Landsting. Målet är att förbättra den svenska missbruks- och beroendevården. Kommunen har tecknat ett avtal om att motta tio asylsökande ensamkommande barn under året. Tolv barn i åldern år har varit placerade under året. Nio bor tillsvidare på HVB-hem i väntan på uppehållstillstånd och tre i familjehem. En handlingsplan avseende våld i nära relationer har tagits fram. På uppdrag av revisorerna har PwC har genomfört en 10

152 granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer. Samarbetet med mödra/barnavårdscentralen pågår. Sedan maj månad arbetar en kurator halvtid i de gemensamma lokalerna. Sedan 1 juni 2013 har den nybildade myndigheten Inspektion för vård och omsorg, IVO, ansvaret för tillsyn av bland annat socialkontoren. Den nya myndigheten fick ta över ärenden som hade blivit liggande på Socialstyrelsen från 2011 och framåt. I flera av IVO:s beslut har kritik riktats mot socialkontorets handläggning. Åtgärder har vidtagits för att handläggningen ska vara rättssäker och av god kvalité. Under året har socialkontoret varit kraftigt underbemannat. Liksom i övriga länet har det varit mycket svårt att rekrytera såväl arbetsledare som erfarna handläggare. belysning, snickerier och nyplanteringar stod klart under hösten, men vissa justeringar återstår. Parken har tilldelats ett hedersomnämnande vid Elmia-mässan för park- och grönområden i Sverige. Gång- och cykelvägen för angöring av Häradsvallen från Vagnhärad är färdigbygd. Den nya gång- och cykelbron vid Nyängen är klar. Ombyggnation av parkering vid Vagnhärads stationsområde pågår. Parkplan för Trosa kommun är framtagen. Stora planeringsuppgifter pågår kring arbetet med val av lokaliseringsalternativ rörande Förbifart Trosa. Arbetet med Ostlänkenplaneringen har intensifierats. Gator, torg och parker Byggnation av Vagnhärads Torg slutfördes under året. Vissa finjusteringar kommer att göras under våren Renoveringen av torget är ett projekt som tillsammans med ett flertal andra innebär en total förnyelse för Vagnhärad. Årummet vid Husby kvarn har genomgått en omfattande renovering för att bli en attraktiv och trygg parkmiljö för såväl genomgång som rekreation. Hela förbättringsarbetet med Övrigt Under våren genomfördes den återkommande medborgarundersökningen i SCB:s regi för fjärde gången. vilken återkopplats i delar till invånarna. Årets första månader präglades av länsfrågan med såväl information om sakfrågan, som den avslutande folkomröstningen. Den 26 maj genomförde kommunen en folkomröstning i frågan om framtida läns- och landstingstillhörighet vilket resulterade i ett tydligt nej till länsbyte. I september firade Vagnhärad 100 år som modernt stationssamhälle vilket har innefattat samverkan med föreningar och näringsliv och 11

153 åtföljts av såväl annonsering och kampanjer, som medieaktiviteter och utskick till invånare. Kommunstyrelsen har antagit en bredbandsstrategi i avsikt att underlätta utbyggnaden av möjlig bredbandskapacitet till medborgare och företagare. I Svenskt Näringslivs ranking över Sveriges kommuner placeras Trosa nu på plats 3 av 290 kommuner. I SKL:s företagarundersökning, där företagare som haft kontakt med kommunen tillfrågades om sin nöjdhet, placerade sig Trosa på plats 4 i Sverige. Nyföretagandet har varit starkt under 2013 och Trosa går mot strömmen i jämförelse med den nationella nedgången. Under året startade 84 nya företag. I juni förvärvades kontors- och industrilokaler på Industrigatan. Flera av kommunens verksamheter hade redan kontor där. Arbetsmarknadsenheten ska flytta in i lokalerna. Byggnationer för energioptimering i kommunens verksamhetsfastigheter är färdigställd. En bredbandsstrategi för perioden har tagits fram och beslutats under året. Strategin beslutades i avsikt att underlätta utbyggnaden av möjlig bredbandskapacitet till medborgare och företagare. Med beslutet följde en investeringsbudget på 2 mkr per år i 6 år framåt. Byggnation för VA-anslutning av fastigheter på Öbolandet pågår. Huvudvattenledning och etapp 1 är klart och etapp 2 är i sitt slutskede. Etapp 3 har påbörjats. Boken Naturpärlor i Trosa kommun har skickats ut till samtliga hushåll i kommunen. Den innehåller kartor, vackra bilder och information om flera av kommunens besöksvärda naturområden. I slutet av 2013 genomförde kommunen för första gången SKL:s enkät Hållbart medarbetarengagemang. Frisknärvaro De vi definierar som friska är månadsavlönade som har fem sjukdagar eller färre per år. Totalt för alla månadsavlönade är det 61,2 procent som har redovisat fem sjukdagar eller färre, vilket är en något högre siffra jämfört med föregående år. Den högsta frisknärvaron ses på kommunkontoret följt av samhällsbyggnadskontoret. Verksamhets- Område Kommunkontor 88,5 85,4 84,6 86,2 SBK 75,0 70,0 81,8 84,4 Skola/förskola 59,6 59,9 59,6 58,3 IFO 68,8 58,4 78,6 76,4 Vård/omsorg 55,7 57,9 55,1 59,1 Kult, fritid, tekn 54,5 52,2 64,5 66,7 Totalt 58,1 58,4 59,8 61,2 Sjukfrånvaro Frisknärv i (%) < 5 sjukdagar 2010 Antalet sjukskrivningar har efter många års minskning ökat för andra året i följd. I dagsläget uppgår sjukfrånvaron till 5,3 procent. Sjukfrånvaron har dock över tid gått ner kraftigt trots de två senaste årens ökning. Vi kan se att det är inom de administrativa kontoren som de lägsta sjukskrivingarna finns, d.v.s. inom samhällsbyggnad, individ- och familjeomsorg och kommunkontoret. Men skolan har från år till år också visat upp låga siffror. Högst sjukfrånvaro noteras inom förskolan följt av vårdoch omsorg. Sjukfrånvaro Frisknärv i (%) < 5 sjukdagar 2011 Frisknärv i (%) < 5 sjukdagar 2012 Frisknärv i (%) < 5 sjukdagar 2013 Naturpärlor med foton av Olof Näslund. Arbetet med kommunens nya Energi- och klimatplan har pågått under året. Planen antogs under året. Sjukfrånvaron har ökat inom samtliga åldersgrupper förutom gruppen över 50 år, det är också den grupp som har den lägsta sjukfrånvaron. De äldsta medarbetarna är alltså friskast och gruppen år är det åldersgrupp som har högst sjukfrånvaro. 12

154 Sjukfrånvaro utifrån ålder i % år 6,8 4,7 5,0 5, år 5,1 5,0 5,2 5,8 50- år 5,3 3,8 5,1 4,8 Totalt 5,4 4,4 5,1 5,3 Kvinnor har en sjukfrånvaro som uppgår till 5,6 procent och männen 4,5 procent. Det innebär att sjukfrånvaron det senaste året har gått upp för såväl kvinnor som män, dock i betydligt högre utsträckning bland männen. Det råder alltjämnt skillnaderna mellan könen, där det under hela mätperioden har varit kvinnorna som har stått för den högre sjukfrånvaron. Sjukfrånvaro Utifrån kön i % Man 3,7 2,0 3,4 4,5 Kvinna 5,7 5,0 5,5 5,6 Totalt 5,4 4,4 5,1 5,3 I likhet med riket är det långtidssjukskrivningarna som utgör den största delen av sjukfrånvaron. Av den totala sjukskrivningen står idag den långa - sjukskrivningen, d.v.s. 60 dagar eller mer för 43 procent. Andelen långtidssjukskrivna har därmed ökat något jämfört med föregående år. Intervallet dagar utgör ca 12 procent dagar står för knappt 32 procent. Karensdagen utgör 13,3 procent av den totala sjukskrivningen. Sjukskrivnings intervall i % 1 dag (karensdag) 15,8 16,0 15,3 13, dagar 34,4 34,8 36,9 31, dagar 9,4 8,2 6,8 11,8 60-dagar 40,4 41,0 41,0 43,0 Den 31/ är totalt 19 personer långtidssjukskrivna, d.v.s. de som varit sjuka mer än 90-dagar. Detta är en ökning med fem personer jämfört med föregående år. Av dessa är 15 kvinnor och fyra män. Knappt hälften av de långtidssjukskrivna är deltidssjukskrivna, med andra ord är det 10 personer som är helt sjukskrivna av ca 700 anställda. Personalkostnadsutveckling De totala personalkostnaderna uppgår 2013 till 326 mkr, vilket motsvarar 47 procent av den totala verksamhetskostnaden. Personalkostnaderna har sedan föregående år stigit med 8,1 mkr, eller 2,7 procent. Den enskilt största förklaringen är 2013 års lönerörelse, den motsvarar 2,7 procent (fr.o.m. 1 april), eller ca 5,8 mkr. Ökade personalkostnader ses främst inom skolan. Ökningen beror bl.a. främst på fler antal förskolebarn inom förskolan i Vagnhärad men också i Trosa tätort. Satsningen inom EntrepreLÄRskap samt ökat behov inom modersmålsundervisning och SFI. Inom IFO har förstärkningar gjorts inom barn och familj. HME hållbar medarbetar engagemang Trosa kommun har för första gången under 2013 genomfört Sveriges kommuner och landsting (SKL) gemensamma medarbetarenkät inom tre huvudområden, d.v.s. motivation, ledarskap och styrning. Svarsfrekvensen på enkäten var 93 procent. HME-enkäter Trosa Andel 4-5 KF Mål 4-5 Trosa index Jämf. SKL index Motivation 89% 80% Ledarskap 85% 80% Styrning 86% 80% Totalt 87% 80% Resultatet visar att Trosa kommuns resultat klart överträffar KF högt uppsatta målsättning att 80 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda sammanvägt inom de tre områdena motivation, styrning och ledarskap. Jämförs resultatet utifrån ett index där på en skala mellan är det totala värdet 84 jämfört med 78 som är medelvärdet av de ca 40 kommunerna som har genomfört samma enkät under Motivatioskaning Ledar- Stryr- HME-enkäter Totalt 1. Trosa Aneby Falköping Kiruna Eskilstuna Gnesta Oxelösund Gislaved Solna Vi kan samtidigt glädjas åt att Trosas resultat är bäst av samtliga inrapporterade resultat. I tabellen ovan ses också den totala placering. 13

155 Kommunens ekonomiska utveckling Trosa får ett positivt resultat med 16,7 mkr öronmärktes 8 mkr av årets resultat för eventuellt konjunkturnedgång Medlen nyttjas inte 2012 eller Årets resultat inkl. jämförelsestörande poster, mkr Några balanserade underskott från tidigare år belastar inte resultatet. I årets resultat ingår både intäkter och kostnader utöver ordinarie verksamhet. Intäkter Mkr Återbetalning från AFA sjukförsäkring 6,5 Kostnader Avsättning sluttäckning Korslöts deponi -7,5 Totalt -1,0 Årets balanskravsresultat blir exakt detsamma som kommunens externa resultat. Resultatets andel av skatteintäkter och utjämning/ generella statsbidrag för kommunen Kommunens pensionsåtagande Kommunens totala åtagande för framtida pensioner uppgår till 231,5 mkr vid årsskiftet. Det är en ökning med 17,4 mkr från förra året. Sänkningen av diskonteringsräntan ökar kommunens skuld i ansvarsförbindelsen med 15,8 mkr. Som avsättning redovisas det åtagande (förmånsbestämd pension) som avser pensioner som tjänats in från 1998, vilka bokförs som kortfristig skuld i balansräkningen. För pension på lönedelar som överstiger 7,5 basbelopp har kommunen valt en försäkringslösning sedan många år. Den kostnad för Ripsränta som belastat de flesta kommuner och landsting 2013 berör inte Trosa då vi har denna försäkringslösning. Kommunen gör sedan 2005 årliga avsättningar på ansvarsförbindelsen. Den innehåller dels pensionsförpliktelser för pensioner som tjänats in före 1998 och dels pensionsförpliktelser för visstidspensioner. Under åren avsattes minst 3 procent av ansvarsförbindelsen per år. I takt med att kommunens kostnader för utbetalning av pensioner, intjänade före 1998, ökar minskar även den årliga avsättningen. Kommunens mål är att 2 procent ska avsättas årligen under mandatperioden År 2011 avsattes 1 procent och 2012 avsattes 7 procent av kommunens skuld enligt ansvarsförbindelsen. Därigenom har avsättning gjorts för hela mandatperioden enligt kommunens målsättning, vilket innebär att ingen avsättning behöver göras för att uppfylla målet. Avsättningar enligt ansvarsförbindelsen bokförs som långfristig skuld i balansräkningen. 3,5 3,0 2,5 3,1 2,1 2,7 3,1 Pensionsförpliktelse inklusive löneskatt, mkr Pensionsförpliktelse (inkl. löneskatt), mkr % 2,0 1,5 1,0 0,5 1,0 1,7 1, Avsättning Pensioner intjänade från ,1 6,8 5,1 0, Pensioner intjänade före ,6 55,6 45,0 Visstidspensioner 3,3 2,8 2,4 Ansvarsförbindelse Pensioner intjänade före ,9 140,3 149,6 Pensionsåtagande för visstidspensioner 9,7 8,7 8,5 Summa 231,5 214,1 210,8 14

156 I juni 2011 fattade Kommunfullmäktige beslut om ny placeringspolicy för medel avsatta till kommande pensioner. För pensioner intjänade till 1998 hade då 43 mkr avsatts i bokföringen. Trosas tidigare tillgångar i Robur statspapperfond, 39,2 mkr såldes och 43 mkr placerades i olika fonder hos Agenta 30 juni De medel som avsatts för kommande pensioner placeras i Agentas fonder våren efter respektive års bokslut. Syftet är att kunna klara den finansiella påfrestning som uppstår då de största utbetalningarna kommer att ske. Värdeförändring av kommunens fonder hos Agenta, mkr dec-13 dec-12 dec-11 Svenska aktier 21,1 15,1 10,2 Globala aktier 20,3 13,2 11,3 Svenska räntor 7,4 4,3 9,0 Tillväxtmarknader 0,1 2,1 0,0 Multistrategi 6,2 3,8 0,0 Alternativa 11,2 8,2 10,6 Totalt värde 66,3 46,8 41,2 Sedan 2008 genomförs årliga rationaliseringar. För med 5 mkr per år och för åren därefter med 3 mkr per år. Varje år tillförs verksamheterna 5 mkr för att satsningar i ettårsprojekt ska kunna genomföras. Budget 2013 beslutades i juni Skolor och förskolor kompenserades helt av ökade kostnader till följd av läraravtalet 2012 och de effekter det gav även för Kommunens externa intäkter och kostnader 2013 Kommunens verksamheter finansieras till största delen av den kommunalskatt som Trosas invånare betalar. Endast 7 procent av kommunens intäkter är avgifter som kommunen debiterar för vatten och avlopp, sophämtning, barnomsorg, hemtjänst, med mera. Kommunens externa intäkter 2013 Värdeförändring 10,7 1,8-1,8 Avsatt totalt för pensioner 55,6 45,0 43,0 Värdeökningar över anskaffningsvärde tas inte upp i kommunens redovisning enligt RKR:s rekommendationer Pensionsutbetalningar för de förmåner som tjänats in före 1998, blir en direkt kostnad för kommunen. Trosas kostnad för dessa var 8,6 mkr inklusive löneskatt 2013 jämfört med 8,3 mkr Jämfört med många andra svenska kommuner har Trosa ett hyggligt utgångsläge för att hantera och klara kostnaderna av framtida pensionsutbetalningar. I Trosa anser vi att det är förenligt med god ekonomisk hushållning att inte skjuta pensionskostnader på framtiden, varför en del av ansvarsförbindelsen avsätts och kostnadsbokförs varje år. Trosas budget och planering Det arbetssätt som Trosa har för att ta fram budgetförutsättningar för varje år är väl känt i våra verksamheter. Arbetssättet har skapat både trygghet och stabilitet vilket vi värnar om. Befolkningsprognoser är grunden för hur verksamhetsvolymen förändras för framförallt förskola och skola samt äldreomsorg. Budget räknas upp årligen med löne- och prisökningar. Medel avsätts i Kommunstyrelsens centrala buffert och fördelning av medel görs efter beslutade kriterier i samband med delårsbokslut per augusti. Exempelvis fördelas mer medel till förskolan om antalet förskolebarn blir fler och till Vård och omsorg om antalet äldre invånare blir fler än vad befolkningsprognosen angav. Skatteintäkter 79% Generella statsbidrag 2% Bidrag 5 % Taxor och avgifter 7% Hyror och arrenden 3% Återbet. AFA 1% Övriga intäkter 2% Intäkter Skatteintäkter Skatteutjämning o gen. statsbidrag Statsbidrag Taxor och avgifter Hyror och arrenden Åtebetalning AFA 6 7 Övriga intäkter Totalt Skatteintäkter är den skatt som Trosas invånare betalar till kommunen. Skatteutjämning och generella statsbidrag innehåller flera delar som finns specificerade under not 5 till resultaträkningen. En stor del är inkomstutjämningsbidraget som kompenserar kommunerna upp till 115 procent av rikets medelskattekraft. Då Trosas medelskattekraft ökat i förhållande till riket har även inkomstutjämningsbidraget minskat. 15

157 Inkomstutjämningsbidrag Trosa , mkr Trosas skattekraft i förhållande till riket, procent ,6 107,0 109,0 111,8 111,7 En annan stor del i den kommunala utjämningen är kostnadsutjämning mellan landets kommuner. Kostnadsutjämningen tar främst hänsyn till ålderssammansättningen av kommunens invånare. Fler barn och unga ger högre kostnader för förskola och skola och fler äldre invånare ger högre kostnader för äldreomsorg. Landets kommuner ska ha likvärdiga förutsättningar för att skapa kommunal välfärd för sina medborgare. Trosa betalade 15,6 mkr i kostnadsutjämningsavgift och 9,7 mkr i LSS-utjämning Kommunens externa kostnader 2013 Personalkostnader inkl pensioner 53% Köp av verksamhet 26% Lokalkostnader exkl avskr 5% Avskrivningskostnader 5% Bidrag o transfereringar 4% Inköp varor 4% Kommunens externa kostnader är 16,7 mkr lägre än intäkterna, vilket också är kommunens resultat för året. Andelen köp av verksamhet är större än i många andra kommuner. Det beror på att teknisk drift är utlagd på entreprenad och att gymnasieutbildning köps från andra kommuner och friskolor. Trosas hemtjänsttagare kan göra egna aktiva val om vem som ska utföra tjänster åt dem, kommunen eller privata aktörer. Kostnadsutveckling Verksamhetens nettokostnader ökade med 6,4 mkr eller 1,2 procent jämfört med 2012 Skattenettot ökade med 19,5 mkr eller 3,7 procent. Skatte- och nettokostnadsutveckling/invånare, tkr skatteintäkt/inv Nettokostn/inv I en sund ekonomi finns följsamhet mellan utvecklingen av nettokostnader och skatteintäkter per invånare. Är nettokostnaderna högre än intäkterna per invånare under flera år så får kommunen ekonomiska problem. Nettokostnaderna per invånare ökade med 258 kronor eller 0,6 procent och skatteintäkterna per invånare ökade med kronor eller 2,4 procent jämfört med Övriga tjänster 2% Kostnader Personalkostnader inkl pensioner Köp av verksamhet o entreprenader Lokalkostnader exkl avskrivningar Avskrivningskostnader Bidrag och transfereringar Inköp av varor Övriga tjänster Totalt

158 Hur användes kommunens skatteintäkter 2013? Fördelning mellan olika verksamheter i procent. Några av årets större investeringar är: Badhuset Safiren Köp av fastighet Industrigatan Ny förskola Väsby i Vagnhärad Köp av Hasselbackens förskola Om- och tillbyggnation Skärlagsskolan Renovering Vitalisskolans idrottshall Vagnhärads å-miljö Byggnation Vagnhärads Torg Fortsatt VA-utbyggnad Öbolandet Förskola och skolbarnomsorg 15 % Grund- och grundsärskola 25% Gymnasium och vuxenutbildning 10% Äldreomsorg 19% Omsorg om funktionsnedsatta 8 % Social omsorg 3 % Kollektivtrafik 2% Kultur och fritid 5% Gator och parker 4% Övrigt 8% Förskola och utbildning svarar för hälften av vad som finansieras med kommunal skatt. Vård och omsorg svarar för 27 procent. Investeringar Kommunens investeringar har ökat under de senaste åren. I Trosa beslutades att investeringar skulle tidigareläggas under lågkonjunkturen. Dels för att investera i tider när priserna hålls nere och dels för att skapa arbetstillfällen köptes vårdcentralens fastighet och 2013 köptes fastighet på Industrigatan i Trosa samt Hasselbackens förskola i Vagnhärad. Dessa investeringar minskar samtidigt kommunens kostnader för externa hyror. Nettoinvesteringar , Mkr Soliditetsutveckling Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv har finansierat, det vill säga det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. De faktorer som påverkar soliditeten är tillgångarnas förändring, vilka ökar när investeringar är högre än avskrivningskostnaderna. Årets resultat ökar det egna kapitalet och görs avsättningar till exempelvis till pensioner, så blir kommunens resultat mindre, vilket påverkar soliditeten. Soliditetsutveckling ,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Soliditet exkl ansvarsförbindelsen Soliditet inkl ansvarsförbindelsen Soliditeten har minskat med 4 procent från 2012, vilket beror på den stora investeringsvolymen. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser och löneskatt enligt ansvarsförbindelsen, har beräknats genom att eget kapital minskats med ansvarsförbindelsen. Soliditeten inklusive skuld enligt ansvarsförbindelsen har minskat med 2,6 procent. Finansnetto Skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader uppgår till -6,2 mkr Kommunens långfristiga låneskuld var 360 mkr vid årsskiftet då kommunen lånade 100 mkr före sommaren. De finansiella kostnaderna är främst räntor på lån. Årets finansiella intäkter är främst borgensavgifter års investeringar är lägre än budgeterade 232 mkr. 17

159 Finansnetto, Mkr Budgetavvikelser nämnderna Jämför man nämndernas sammanlagda budget med nämndernas nettokostnader så var nettokostnaderna 8,7 mkr lägre än budget Nämndernas budgetavvikelse 2013 mkr 2012 mkr Kommunstyrelsen 2,8 2,5 Politisk ledning o kommunkontor 2,8 2,4 Ekoutskottet 0,0 0,1 Samhällsbyggnadsnämnden 0,1 2,2 Humanistiska nämnden 4,4 1,7 Skolkontor inkl nämnd -2,8-6,4 Individ- o familjeosorg 7,2 8,1 Kultur o fritid 0,6 0,8 Vård- och omsorgsnämnden 0,3-4,4 Teknik och servicenämnden 0,3-1,1 Miljönämnden 0,1 0,3 Revision 0,1 0,0 Totalt nämnderna 8,7 2,0 Kommunstyrelsen +2,8 mkr Den politiska ledningen svarar för -0,1 mkr, Kommunkontoret för +2,9 mkr och Ekoutskottet i enlighet med budget. Samhällsbyggnadsnämnden +0,1 mkr Intäktssidan redovisar överskott för mark, exploatering och bygglov. Samtidigt har kostnaderna för bostadsanpassning varit historiskt höga med 1,6 mkr högre än budget. Lokalerna har anpassats efter Arbetsmiljöverkets krav gällande hot och säkerhet. Skolkontor inklusive nämnd -2,8 mkr Resultatenheterna redovisar underskott på nära 2 mkr. 0,8 mkr är överförda underskott från Enheternas kostnader under höstterminen ligger i balans med intäkterna. Resterande underskott är främst kopplade till särskolan och modersmålsenheten. I samband med delårsbokslutet per augusti tillfördes skolkontoret 2,2 mkr till följd av fler gymnasielever än budgeterat samt för kontorets gymnasieorganisation. Individ- och familjeomsorg +7,2 mkr Utskottets buffert på 1,4 mkr har inte ianspråktagits under året utan ingår i överskottet. Orsaken till överskottet har till största delen berott på att höga placeringskostnader uteblivit. Utveckling av placeringar och kostnadsutveckling Vårddygn Vårddygn Barn/unga HVB Vårddygn Barn/unga SIS Vårddygn vuxna missbrukare HVB O SiS Nettokostnad, tkr IFO Nettobudget, tkr IFO 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 Kultur och fritid +0,6 mkr De främsta förklaringarna till det positiva resultatet är att badhuset Safiren inte har varit i drift under året. Vård och omsorg +0,3 mkr Det positiva resultatet bedöms vara en följd av det medvetna och aktiva effektiviseringsarbete som genomförts på alla områden inom organisationen. Jämfört med 2012 har nämndens totala nettokostnader minskat med 1,3 procent. I minskningen ingår löne- och prisökningar, men också något fler invånare 85 år eller äldre. Parallellt med minskade kostnader är de boende inom särskilt boende och hemtjänsttagare mer nöjda än någonsin. Ett fantastiskt gott arbete har utförts av ledning och anställda inom vård och omsorg! Teknik och service +0,3 mkr Lägre kapitaltjänstkostnader och högre hyresintäkter balanserar kostnader för återbetalning av statsbidrag för skredrisk och de höga snöröjningskostnaderna i början av året. Miljönämnden +0,1 mkr Nämnden har fått in högre intäkter än budgeterat. Nettokostn IFO Revision +0,1 mkr 18

160 Övriga budgetavvikelser Varje år budgeteras medel i Kommunstyrelsens centrala buffert. Dessa medel kan tas i anspråk för vikande skatteintäkter, ökade pensionskostnader, fler barn och elever inom förskola och utbildning, fler äldre invånare samt ökade kostnader för LSS. Kommunstyrelsen beslutar om fördelning från central buffert i samband med kommunens delårsbokslut per augusti. År 2013 var bufferten 9,5 mkr. Fler gymnasieelever och permanentning av skolkontorets gymnasieorganisation tillförde skolan 2,2 mkr. Något fler äldre invånare ökade vård och omsorgs budget med 0,4 mkr och till följd av ökade LSS-kostnader tillfördes 0,2 mkr. Resterande medel, 6,6 mkr förbättrade kommunens resultat. Budgetavvikelser Finans och avgiftskollektiv 2013 mkr 2012 mkr Kommungemensamt 1,9-3,2 VA och renhållning -4,6-2,3 Finansiering 8,0 6,3 Totalt 5,3 0,8 Totalt kommunen 14,0 2,8 Kommungemensamma poster +1,9 mkr Inom Kommungemensamt under finansförvaltningen har återbetalningen från Afa bokförts med 6,7 mkr. Även avsättning för sluttäckning av deponin på Korslöt med 7,5 mkr redovisas här. Personalomkostnadspålägget på lön har varit något högre än kostnaderna för arbetsgivaravgifter, försäkringar, mm. Affärsdrivande verks. VA och renhålln. -4,6 mkr Underskottet fördelar sig på VA-verksamhet -3,7 mkr och renhållning -0,8 mkr. Underskottet på VA-verksamheten består i huvudsak på underhållskostnader i reningsverket. Försäljningen av vatten har också minskat. Underskottet för renhållningsverksamheten är kraftigt ökade avgifter för omhändertagande av slam och latrin. Avtalet är uppsagt och arbetet med att hitta en ny aktör pågår. Finansiering +8,0 mkr Skattenettot svarar för 0,2 mkr och finansnettot med 2 mkr. Lägre intäkter för internränta svarar för -1,1 mkr. Medel från Kommunstyrelsens centrala buffert bidrog till överskottet med +6,6 mkr. Känslighetsanalys Känslighetsanalys Mkr Förändring Förändring utdebitering (skatt) 2,5 10 öre Löneförändring 3,4 1% Prisförändring 2,7 1% Förändring av kommunala avgifter 0,5 1% Heltidstjänster 3,7 10 Ränteförändring på kommunens lån 3,6 1% Befolkningsförändringar (påverkar skatteintäkterna) 4,3 100 Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger inom och utom den egna kontrollen. Exempel på hur vissa förändringar påverkar kommunens ekonomi redovisas ovan. Ekonomiska förutsättningar för nästkommande år Aktuell prognos, från SKL i februari 2014, visar att konjunkturen vänder uppåt. SKL beräknar att BNP ökar med 2,6 procent 2014 att jämföra med 0,9 procent Vad säger nationalräkenskaperna för 2013? Källa: Statistiska centralbyrån mars 2014 Sveriges BNP ökade med 3,1 procent fjärde kvartalet 2013 jämförd med motsvarande kvartal Hushållens konsumtion +2,0 procent. Offentlig konsumtion +3,2 procent Fasta bruttoinvesteringar +-0 Lagerinvesteringar +1,5 rocent Antal sysselsatta +1,2 procent För helåret 2013 ökade BNP med 1,5 procent att jämföra med de 0,9 procent som var SKL:s bedömning av 2013 (i februari 2014) Budget 2014 beslutades av Kommunfullmäktige i juni 2013 och revideras något i december samma år framför allt till följd av lokalt träffat läraravtal öronmärktes 8 mkr av resultatet för vikande konjunktur. 3 mkr av dessa har nyttjats i budget Förhoppningsvis kommer de öronmärkta medlen inte att behöva användas. Den senaste skatteprognosen för året redovisar skatteintäkter 0,4 mkr högre än budget till följd av 10 fler invånare 1 november 2013 än budgeterat för Vår bedömning idag är att inte så mycket medel kommer att fördelas från Kommunstyrelsens 19

161 centrala buffert (9,0 mkr) i samband med delårsbokslut per augusti. Det är mycket viktigt att verksamheterna håller sig inom beslutad budgetram under året, ett år med snäva marginaler. Den befolkningsutveckling (demografi) som budget 2014 bygger på togs fram under vintern 2012/2013. Befolkningsprognoser för de olika åldrarna ligger till grund för de stora verksamheterna förskola-skola och äldreomsorg. Vi har haft ett par år och några år framöver där demografin inte kräver ökade resurser. Trosas ungdomar i gymnasieåldern blir färre och kompenserar väl fler barn och elever i yngre åldrar. Lokalt träffat läraravtal för 2013 och 2014 medför ökade kostnader för 2014 och 2015, vilket berörda verksamheter har kompenserats för. Kompensation för Kommunals avtal har verksamheterna också fått. Kostnaderna inom Vård och omsorg har ökade under flera år och budgeten överskreds med drygt 4 mkr Vi kan se att det medvetna arbete som gjort inom verksamheterna har minskat kostnaderna 2013 då nämnden redovisade ett litet överskott relativt budget.. Skola-barnomsorg överskred budget 2012 med 6,6 mkr vilket minskade till 2,8 mkr Noggrann uppföljning och anpassning görs för att hålla kostnaderna inom beslutad ram. Trosa bör kunna redovisa ett positivt resultat även för 2014 utan att de öronmärkta medlen behöver nyttjas, men det kommer att kräva fortsatt budgetdisciplin i verksamheterna och framåt Budgetanvisningar för 2015 med planer har beslutats av Kommunstyrelsen i februari. Befolkningsprognoserna för perioden innebär att skolans ram blir i stort sett oförändrad till följd av demografin. När det gäller äldreomsorg så kommer samtliga invånare 65 år och äldre att ligga till grund för hela äldreomsorgens budget. Det innebär att ramen för äldreomsorg utökas med 2,4 mkr till följd av demografin. Budgetanvisningarna byggde på SKL:s skatteprognos från december 2013, vilken har försämrats med 1 mkr i februariprognosen Trosa har och kommer att ha höga investeringsutgifter under något år till. Det innebär att såväl avskrivnings- som räntekostnader kommer att öka beräknas avskrivningskostnaderna att öka med 5,2 mkr. Borgensåtagande Kommunens samlade borgensåtagande inklusive pensionsförpliktelser och förlustansvar för egna hem uppgick till 523 mkr Utvecklingen av borgensåtagande och ansvarförbindelser redovisas i diagrammet nedan. Borgensåtagande o ansvarsförbindelse, Mkr Bostadsbol. Pension Borgensåtagandet för bostadsbolaget har minskat med 5 mkr från Under sjuårsperioden har borgensåtagandet ökat med 155 mkr, vilket medför en risk för kommunen. God ekonomisk hushållning I Trosa innebär god ekonomisk hushållning att dagens invånare betalar för den verksamhet som de åtnjuter och som anpassats efter den enskildes behov samt att värdet på kommunens och dess företags tillgångar, såväl materiella, finansiella som personella underhålls och utvecklas. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Årets resultat ska vara minst 1 procent av skattenettot för koncernen. Koncernens totala resultat motsvarar 3,3 procent av skattenettot. Målet uppfylls 2013 Skattefinansierade investeringar ska egenfinansieras till minst 50 procent under en femårsperiod. Höga investeringsutgifter innebär låg självfinansieringsgrad med procent/år Självfinansieringsgraden , dvs. fem år är 30,2 procent. Höga investeringar måste följas av flera år av låga investeringar för att målet ska kunna uppfyllas. Målet uppfylls inte

162 Minst 2 procent av ansvarsförbindelsen ska avsättas årligen Ansvarsförbindelsen består till största delen av kommunens pensionsåtagande för pensioner som intjänats före Den innefattar även visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension. För pensioner intjänade före 1998 avsattes 7 procent För visstidsförordnanden avsätts 3 procent årligen. Målet uppfylldes redan 2012 för hela mandatperioden Det planerade underhållet av kommunens materiella tillgångar ska överstiga det akuta underhållet inklusive skadegörelse Sedan flera år har 5 mkr extra budgeterats för planerat underhåll av fastighet, gator och parker. Detta efter flera tidigare år av eftersatt underhåll. Det planerade underhållet är 82 procent av det totala underhållet Målet uppfylls 2013 God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv Trosas grundskolor ska tillhöra de 20 procent mest effektiva i landet För att grundskolan ska vara effektiv krävs höga resultat i förhållande till kostnaderna. Måttet mäts inom ramen för SKL:s jämförelseprojekt Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) där detta mått mäts för samtliga 290 kommuner. Trosa var den 50:e mest effektiva kommunen i jämförelsen, vilket gör att Trosa tillhör de 17 procent mest effektiva grundskolorna i landet. Målet uppfylls 2013 Trosas särskilda boenden, inom äldreomsorgen, ska tillhöra de 20 procent mest kostnadseffektiva i landet För att de särskilda boendena ska kunna vara effektiva måste kvaliteten för brukarna vara hög i förhållande till kostnaderna. Måttet mäts inom ramen för SKL:s jämförelseprojekt KKiK. Kvaliteten är mycket hög i Trosa och 2013 var de de som bodde på Trosas särskilda boenden mest nöjda i Sverige. Från 2013 jämförs så kallad individstatistik inom ramen för KKiK. Den kostnaden är mycket högre än den som redovisats i Räkenskapssammandraget (RS) Vi har i början av 2014 upptäckt att den statistik som levererats 2012 och 2013 till Socialstyrelsen har varit felaktig vilket beror på en brist i verksamhetssystemet. Då KKiK valt detta mått kommer för höga kostnader även att redovisas nästa år. Trosa placerades på plats 96 av 172 kommuner 2013 när det gäller kostnadseffektivitet, vilket motsvarar de 56 procent mest effektiva. Målet uppfylls inte 2013 Personella resurser Trosa kommun har för första gången under 2013 genomfört Sveriges kommuner och landsting (SKL) gemensamma medarbetarenkät inom tre huvudområden, motivation, ledarskap och styrning. Kommunfullmäktige har för 2013 satt som mål att 80 procent av Trosas medarbetare ska sätta betygen 4 eller 5 på en femgradig skala. 93 procent av kommunens anställda svarade på enkäten. Område Andel 4-5 Motivation 89% Ledarskap 85% Styrning 86% Totalt 87% Målet uppfylls 2013 Kommunfullmäktiges övergripande mål På följande sidor redovisas måluppföljningen för Fullmäktige fastställde nya mål från 2013 och det är nu första gången som de följs upp i sin helhet. Några mål kring skolan baseras på resultat i Öppna jämförelser. Då målen sattes trodde vi att Öppna jämförelser för läsåret 2012/2013 skulle publiceras i början av Tyvärr sker inte det förrän i april varför föregående läsår 2011/2012 är det som redovisas. Målet om folkhälsan kan inte följas upp 2013 då Öppna jämförelser skjutits fram ett år för att genomföras först Målet har uppfyllts Målet är inte riktigt uppfyllt Målet har inte uppfyllts/ ej mätts fast det borde ha gjort det. Målet har inte mätts/ mäts först kommande år t.ex. valdeltagande 21

163 Kommunfullmäktiges mål Mål Målprecisering Medborgarnas kommun Uppfyllelse Trend Utfall Mätmetod Kommentar 1. Medborgarna ska uppleva Trosa som en attraktiv kommun att leva och bo i Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med 3 Medborgarundersökningen /indextal Plats 3 jmf med plats 2 år Medborgarna ska vara nöjda med kommunens verksamheter Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med 5 Medborgarundersökningen /indextal Plats 5 jmf med plats 3 år Det upplevda inflytandet bland medborgarna ska öka och vara större än snittet av alla kommuner som genomför SCB:s medborgarenkät Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med 1 Medborgarundersökningen /indextal Plats 1 samma som år Medborgarna ska känna sig trygga i kommunen och i SCB:s medborgarundersökning ska 70 poäng av 100 möjliga uppnås gällande trygghetsfaktor Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med 5 Medborgarundersökningen /indextal Plats 5 jmf med plats 7 år 2011 Tillväxt & arbete 5. Kommunen ska växa med 150 invånare/år 151 Befolkningsstatistik /antal 151 fler inv 2013 jmf med +36 inv Sysselsättningen i kommunen ska vara minst 82 % 84% SCB:s arbetsmarknadsstatistik/andel sysselsatta i % 2011 var 84,1% sysselsatta 7. Kommunen ska vara topp 20 i landet avseende företagsklimat Kärnverksamheter Kärnverksamheterna (förskola, gymnasium, äldreomsorg) ska vara kostnadseffektiva Trosa kommun ska vara en av landets 20 bästa utbildningskommuner 40 % av kommunens gymnasieungdomar ska påbörja högskoleutbildning inom tre år efter gymnasieskolan Kommunens kostnader ska vara i nivå med standardkostnad 3 2,2% Grundskolan mäts 94 35% Svenskt Näringsliv/ rankingplats VKV/Standardkostnad jämförande tal SKL:s öppna jämförelser/ rankingplats. Publiceras april 2014 Skolverkets statistik/andel uttryckt i % 2012 placerade sig Trosa på plats 2 Trosas kostnader översteg standard med 3,0% 2011 läsåret 11/12 hade Trosa plats 94. jmf med 111 året innan. Förbättring jämfört med 31% år Äldreomsorgen ska ha nöjda kunder I SKL:s ranking ska Trosa visas grönt (tillhöra de 25% bästa) 7:a resp 1:a SKL:s öppna jämförelser/ Total nöjdhet: Hemtjänst 97% (95% 2012), Särskilt boende 96% (jämf 87% 2012) 22

164 Mål Hälsa & miljö 12. Folkhälsoindex medborgarna 13. Kommunen ska ha en hållbar ekologisk utveckling Engagemang Målprecisering I SKL:s ranking ska Trosa visas grönt (tillhöra de 25% bästa) 75 % av de nyckeltal som ingår i EKO-kommunernas uppföljning ska förbättras årligen Uppfyllelse Trend Utfall Mätmetod Kommentar SKL:s öppna jämförelser Sveriges Ekokommuners statistik/andel uttryckt i % Först 2014 presenteras ny rapport av SKL var resultatet gult 50% av målen uppnås 6/ Valdeltagandet ska öka i valet 2014 Kommunalvalet: målet mäts endast under valår Valmyndighetens statistik/antal Mäts Valet ,4% 15. Hållbart medarbetar engagemang, HME 80% ska svara 4-5 i en femgradig skala där 5 är högsta betyget 87% Årlig enkät med frågor som tagits fram av RKA och SKL/andel i % Denna enkät gick ut första gången % svarsfrekvens God ekonomisk hushållning 16. Det planerade underhållet av kommunens materiella tillgångar ska överstiga det akuta underhållet inklusive skadegörelse. Målet är att minst 60% ska vara planerat underhåll 82% Egen statistik/andel i % 82,3% var planerat underhåll jämfört med 82,9 % för Årets ekonomiska resultat ska motsvara minst 1 % av skattenettot för koncernen 3,1% Egen statistik/andel i % Bra resultat i kommunen. Medel från Afa, men även avsättning deponi 18. Kommunens investeringar ska självfinansieras till minst 50 % i snitt per år, under en femårsperiod 30% Egen statistik/andel i % 30,2% jmf med 35,5% Kommunen ska ha en årlig avsättning till framtida pensions-utbetalningar som motsvarar minst 2 % av ansvarsförbindelsen. Egen statistik/andel i % 2012 avsattes 7% o året innan 1%, vilket är 8% för hela mandatperioden 23

165 Koncernen Kommunen har ett helägt dotterbolag, Trosabygdens Bostäder AB (Trobo). Trobo äger Trosa Fibernät AB (Trofi) som ingår i koncernen Trobo från och med Under 2011 bildades Trosabygdens Holding AB som också är helägt av Trobo. Bolaget bildades i samband med försäljningen av 403 lägenheter till HSB Sörmland. Kommunen hade tidigare en ägarandel i Länstrafiken i Sörmland AB. Under 2012 såldes aktierna till Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Trosa kommun köpte i sin tur andelar motsvarande köpesumman i denna myndighet. Nyköping-Östgötalänken AB ägs med 5 procent samt Energikontoret i Mälardalen med 2 procent blev kommunen medlem i Kommuninvest. Trobo Årets resultat Trobos resultat före bokslutsdispositioner och skatt är för året positivt med 1,2 mkr (att jämföras med 2012 års resultat -4,2 mkr). Efter bokslutsdispositioner är resultatet +1,2 mkr (-5,0). Moderbolaget Trobos resultat för året är negativt med -0,2 mkr (-6,5 mkr). Fastighetsförsäljningen 2011 Kommunfullmäktige beslutade i total politisk enighet att sälja fastigheter med cirka 400 lägenheter ur Trobos bestånd. Köpare var HSB Sörmland som därmed utökat sitt bestånd av hyreslägenheter, genom etablering i Trosa kommun. Försäljningen har möjliggjort för bolaget att utveckla sitt kvarvarande fastighetsbestånd och producera nya bostäder, med bättre ekonomiska förutsättningar. Försäljningen genomfördes 1 september 2011 med 403 lägenheter, 135 i Vagnhärad och 268 i Trosa. Inför försäljningen bestämdes vad det frigjorda kapitalet ska användas till Lösen av lån. Investeringar i fastigheter och mark Upprustning av befintliga fastigheter. Placering av kapital i avvaktan på användning. Utdelning till ägaren var inte tillåten under efter att uppskrivning via uppskrivningsfond utfördes Väsentliga händelser under året Byggnationen vid Vagnhärads Torg har slutförts. Trosa Fibernät AB har sett över sin affärsmodell och tecknat avtal med ny kommunikationsoperatör. Bolaget har erbjudit samarbete med kommunen om utbyggnad för att nå målen i bredbandsstrategin. Fibernätet har byggts ut. Vid årsskiftet hade cirka 30 procent av hushållen tillgång till bredband. Fastighetsförvaltning Trobo förvaltade 578 (552 förra året) lägenheter och ett 60-tal lokaler vid årets slut. De lägenheter som kommunen blockförhyr, exempelvis Trosagården, redovisas här som lokal. Bostadsoch lokalytan uppgick till m 2 att jämföra med m 2 före försäljningen Genom försäljning och nybyggnation har ålderstrukturen på Trobo:s fastigheter skett. Nu är medelvärdesåret 1980 att jämföra med riksnivån 1976 för SABO-bolagen. En tredjedel av Trobo:s bostäder är byggda under 2000-talet. Hyresförhandlingen för 2013 gav en uppgörelse med intäktsförstärkning på 1 mkr. Hyreshöjningen är 2,7 procent i genomsnitt och genomsnittshyran är kr/m 2 och år. I praktiken har inga outhyrda lägenheter funnits förutom när lägenheter måste disponeras för intern evakuering tillföljd av inträffade skador. Lägenheterna i den nya fastigheten vid Vagnhärads Torg blev uthyrda direkt. Flyttfrekvensen har minskat under året. På grund av att reparationskostnaderna ökade kraftigt åren har bolaget tvingats att begränsa planerat underhåll, vilket inte är hållbart i längden. Medlen från de genomförda försäljningarna har börjat användas för renoveringar. Större underhållsinsatser under året: Stambyte vid Högbergsgatan 45 Ommålning i Häradsgården Investeringar Under den senaste femårsperioden är 2012 det år med högst investeringsvolym. Under 2013 har de fullföljts och nya investeringar har påbörjats. Trobos investeringar, mkr

166 De större investeringarna under året är: Vagnhärads Torg, 12,7 mkr. Upprustning av Stenåldersvägen samt indragning av fjärrvärme, 13 mkr. Vagnhärad café/gatukök, 2,4 mkr Ombyggnad Stationsvägen 10, 2,2 mkr Mölna badrumsrenovering, 1,4 mkr Häradsgården dränering av mark, 1,7 mkr Högbergsgatan dränering, 1,3 mkr Trosa Fibernät AB utbyggnad av fibernätet, 3,1 mkr. Efter verksamhetsåret planeras följande större investeringar: Upprustningen av Stenåldersvägen slutförs Trosa Fibernät AB genomför utbyggnad mot det bredbandsmål som Kommunfullmäktige beslutat enligt avtal med kommunen. Låneskuld, mkr Låneskulden inom koncernen Trobo har minskat från föregående år, men moderbolagets låneskuld är kvar på samma nivå som Ekonomiskt resultat och finansiell ställning sammanställd redovisning Milj kr % ökn Intäkter 163,2 159,8 2% Varav jmfr.störande -10,6 Kostnader -621,7-626,1-1% Varav jmfr.störande 10,6 Av-/nedskrivningar -45,4-39,8 14% Nettokostnader -503,9-506,1 0% Skatteintäkter 527,9 509,2 4% Skatteutjämning Gen. statsbidrag 16,7 15,9 5% Finansnetto -22,6-16,5-37% Aktuell skatt -0,5-0,5 Uppskjuten skatt 0,4-0,3 Resultat 18,0 1,7 933% Särskilda upplysningar om ekonomiskt engagemang mellan kommunen och bolaget Bidrag, tillskott och kommunal borgen 2013 Ägartillskott Borgen Enhet Givna Mottagna Givna Mottagna Kommunen Trobo Kostnader, intäkter, fordringar o skulder 2013 Försäljning Mellanhavanden Enhet Köpare Säljare Skulder Fordringar Kommunen Trobo Kommunen Trobo Samverkan med kommunen Samverkan har genomförts med kommunen beträffande upphandlingar av entreprenader och konsulter. Soliditetsutveckling i koncernen % % Soliditet exkl ansvarsförbindelsen Soliditet inkl ansvarsförbindelsen Soliditeten har sjunkit med 6,4 procent mellan 2007 och Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen har ökat med 3,5 procent under samma period till följd av de avsättningar som kommunen gjort. Samtidigt har tillgångarna i koncernen ökat med 760 mkr. Ökningen är främst i byggnader och anläggningar. Den stora investeringsvolymen är den främsta orsaken till sjunkande soliditet. Koncernen får för året ett positivt resultat med 18,0 mkr. Verksamhetens nettokostnader har minskat med 0,7 procent. Johan Sandlund Kommunchef Margareta Smith Ekonomichef 25

167 TROSA KOMMUN RESULTATRÄKNING Budget Bokslut Bokslut Bokslut Tkr Not Verksamhetens intäkter därav jämförelsestörande poster Verksamhetens kostnader därav jämförelsestörande poster Avskrivningar Verksamhetens nettoresultat Skatteintäkter Generella statsbidrag, skatteutjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT KASSAFLÖDESANALYS Bokslut Bokslut Bokslut Den löpande verksamheten Not Resultat efter finansiella poster Rörelsekapitalförändringar avs. löpande vsh Kassaflöde före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-) minskning (+) av förråd/expl Ökning (-) minskning (+) av kortfr. fordr Ökning (-) minskning (+) av kortfr. placeringar Ökning (+) minskning (-) av kortfr. skulder Kassaflöde från den löpande vsh Investeringsverksamheten Ökning (-) minskning (+) av långfr. fordr Förvärv av materiella anl. tillgångar Försäljning av materiella anl. tillgångar Summa investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Upptagna lån VA-ansl, gatukostners Ökning (+) minskning (-) av långfr. skulder Summa finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel

168 TROSA KOMMUN BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Bokslut Bokslut Bokslut Anläggningstillgångar Not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Bokslut Bokslut Bokslut Eget kapital Summa Eget kapital Avsättningar Summa avsättningar Skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 27

169 TROSA KOMMUN NOTER Not 1 Verksamhetens intäkter Not 7 Finansiella kostnader Totala intäkter Räntor Avgår interna poster Övriga finansiella kostnader Verksamhetens intäkter varav Försäljningsmedel Not 8 Årets resultat varav Taxor och avgifter Balanskravsresultat varav Förutbet. VA-ansl.avgifter Årets resultat enl resultaträkning varav Hyror och arrenden avgår realisationsvinster varav Bidrag öronmärkta medel 0 0 varav Försäljning av verksamhet Balanskravsresultat *Jämförelsestörande poster består av återbetalning av premier från AFA, 6,7 Mkr. Not 2 Verksamhetens kostnader Not 9 Totala kostnader Avgår interna poster Ej likvidpåverkande poster: Av-/nedskrivningar Verksamhetens kostnader Avsättning inkl pensioner o löneskatt varav Köp av vht och entreprenader Övriga ej likvidpåverkande poster varav Bidrag varav Personalkostnader varav Lokalkostnader varav Förbrukn. och främmande tjänster Jämförelsestörande post består av avsättning för sluttäckning av deponi, 7,5 Mkr. Se vidare not 18. Not 3 Avskrivningar/nedskrivningar Not 10 Mark, byggnader och tekn. anläggningar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Mark, byggnader och tekn. anl Maskiner och inventarier Nedskrivningar 0 0 Specifikation anläggningstillgång Namn Årets IB Invest Not 4 Skatteintäkter Mark Verksamhetsfastigheter Preliminär kommunalskatt Fastigheter för affärsvht Prognos slutgiltig kommunalskatt Publika fastigheter Justeringspost förg års prognos Fastigheter för annan vht Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Pågående invest Totalt Not 11 Maskiner och inventarier Inkomstutjämningsbidrag Fastighetsavgift Anskaffningsvärde Regleringspost Ackumulerade avskrivningar Kostnadsutjämning Utjämningsavgift LSS Av 2011 års resultat öronmärks 8 Mkr för vikande skatteunderlag under perioden Specifikation anläggningstillgång Justering för rörelsekapitalförändring avs löpande verksamhet *2012: Rättning av invest.bidrag från anl.konto till skuldkonto tkr, samt kostnadsf av investering från ,9 tkr. Not 6 Finansiella intäkter Namn Årets IB Invest Periodavskr. Periodavskr. UB period UB period Maskiner Räntor på likvida medel Inventarier Utdelning på aktier och andelar Data- och teleutrustning Borgensavgifter Bilar och andra trpmedel Övriga finansiella intäkter Konstnärlig utsmyckning Totalt

170 TROSA KOMMUN NOTER Not 12 Finansiella anläggningstillgångar Not 16 Kassa och bank antal aktier Sörmlands kollektivtrafikm.* st Handkassor, kontantredovisning Trosabygdens bostäder AB st Plusgiro Nyköping-Östgötalänken Bank Energikontoret i Mälardalen 100 st Kommuninvest** Förlagslån Kommuninvest *Under 2011 har aktierna i Länstrafiken Sörmland AB försålts till Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Trosa kommun har i sin tur köpt andelar motsvarande köpesumman i denna myndighet Not 17 Eget kapital Ingående balans Årets förändring av eget kapital Utgående balans **Andelskapitalet i Kommuninvest ek. förening avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ek. förening har därefter beslutat om insatsemissioner för Trosa kommun totalt Tkr. I beloppet för eget kapital ingår fondmedel 4,2 Mkr för avslut av deponi Korslöt. Av 2011 års resultat öronmärktes 8 Mkr för vikande skatteintäkter för åren Not 18 Avsättningar Not 13 Exploateringar Avsättning för deponi Ingående avsättning Avser nedlagda kostn. för exploatering Utbetalningar Nya avsättningar Bostadsmark nedlagda kostn Uppräkning enl index 0 0 erh. avgifter Utgående avsättning Avs för statliga infrastrukturåtgärder Industrimark nedlagda kostn Ingående avsättning erh. avgifter 0 0 Utbetalningar Nya avsättningar 0 0 Uppräkning enl index Erhållna intäkter återfinns som förutbetalda intäkter se not 20. Utgående avsättning Not 14 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Mervärdesskatt Pensionsavsättning Övriga fordringar Ingående avsättning Förutbet. kostn o uppl. intäkter Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar Not 15 Kortfristiga placeringar Sänkning av diskonteringsränta Förändring av löneskatt Agenta fonder IB Nya efterlevande pensioner Nedskrivning/Återföring Övrigt Utdelning fr Avs. av ansvarsförbindelse och förändring av Nyanskaffning visstidsavtal inkl lönesk* Förändrat anskaffningsvärde Utgående avsättning Fondmedlen är öronmärkta för kommande pensioner enligt beslut i KF Mkr är öronmärkta medel för ersättning av bildande av naturreservat. Andra avsättningar totalt Aktualiseringsgrad 93% 93% * Från 2005 gjordes en årlig avsättning på minst 3% av ansvarsförbindelsen inkl. löneskatt enligt beslut i Kommunfullmäktige. Fr.o.m ska 2% av ansvarsförbindelsen inkl. löneskatt avsättas om det finns ekonomiska förutsättningar enligt beslut i KF avsattes 7% av ansvarsförbindelsen vilket gjorde att det år 2013 enbart gjordes en avsättning för visstidsavtalen på 3%. 29

171 TROSA KOMMUN NOTER Not 19 Långfristiga skulder Not 21 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Långfristiga lån Pensionsförpliktelser Checkkredit Ingående förpliktelse Lån av Kommuninvest Pensionsutbetalningar Investeringsbidrag Ränte- och basbeloppsuppräkningar VA-anslutningsavgifter Sänkning diskonteringsränta Gatukostnadsersättningar, expl Förändring av löneskatt Aktualisering Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Ändringar av förs.tekniska grunder 0 0 Anslutningsavgifter (VA) Övrigt Återstående år (vägt snitt) Minskas med avs. ansvarsförb. samt förändring av visstidsavtal inkl lönesk* Anslutningsavgifter till kommunens VA-nät ska delfinansiera avskrivningskostnadera för investeringar i VA-nät och reningsverk. Avskrivningstiderna är olika för olika delar av ett reningsverk (25-33 år) samt i VA-nät (50år). Not 20 Kortfristiga skulder Utgående förpliktelse Borgensförb. och därmed jämf. säkerheter Borgensförb. kommunägda företag Leverantörsskulder Förlustansvar egna hem Sociala avgifter Övriga borgensförbindelser Uppl pensionskostnader inkl löneskatt Summa Källskatt Övriga kortfristiga skulder Kommuninvest medlemsansvar Interimsskulder varav expl.intäkter Förutbet VA-avgifter 0 0 Förutbet. Renhållningsavgifter Leasing- och hyresavtal Framtida förpl. leasing totalt varav hyresavtal Framtida förpliktelser varav hyresavtal Framtida förpliktelser varav hyresavtal Framtida förpliktelser för tid efter varav hyresavtal Förpliktelsen minskad genom försäkring totalt belopp 26,1 mkr, varav 2,3mkr inbetalt Överskottsfondens utgående kapital är 0 tkr. Trosa kommun har ingått solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Trosa kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. Tvistiga skulder Kommunen har tvistiga leverantörsfakturor med tkr som i bokslutet inte belastar kommunens leverantörsskulder. Av dessa är tkr under pågående juridiska processer och är kopplade till stora investeringsprojekt i kommunen vilket gör att kostnaderna för dessa skulder skulle succesivt belasta resultatet genom avskrivningarna. 30

172 DRIFTSREDOVISNING Nämnd Budget Redovisning Över-/ Tkr Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto undersk Kommunstyrelse Samhällsbyggnadsnämnden Humanistiska nämnden Vård och omsorgsnämnd Teknik & Servicenämnd Kultur och fritidsnämnd Miljönämnden Revision Övr kommungem. poster Totalt exkl affärsdrivande verksamhet AFFÄRSDRIVANDE VERKSAMHET Verksamhetens intäkter och kostnader Finansiering TOTALT 31

173 Nämnder totalt (tkr) Utfall Budget Bokslut SUMMA NETTOINVESTERINGAR Verksamheten 2013 Framtiden 32

174 Pågående projekt (tkr) Pågående projekt (tkr) Utfall Ack Utfall Ack Bostadsmark 2013 utfall Industrimark 2013 utfall TOTALT industrimark TOTALT Bostadsmark Verksamheten

175 Jämförelsestörande poster Intäkter Skatteintäkter Anslutningsavgifter Gatukostnadsersättningar Kostnader Avskrivningar Internränta Gränsdragning mellan kostnad och investering Anläggningstillgångar Lånekostnader Avsättningar Avsättning för deponi Avsättning för infrastrukturåtgärder 34

176 Exploateringar Leasing Pensionsskuld Avgiftsfinansierad verksamhet Sammanställd redovisning 35

177 Personalekonomisk redovisning Genom att mäta relevanta nyckeltal kan kommunen följa upp de personalpolitiska målen och göra analyser som leder till åtgärder som förbättrar verksamheten. Informationen är också till hjälp i diskussionen om vilka insatser som behöver prioriteras. I likhet med andra kommuner är också Trosas verksamhet mycket personalintensiv. Antal anställda, arbetsmiljö, frisknärvaro, personalrörlighet och den verkliga resursanvändningen är de faktorer som till största del påverkar personalkostnaderna. Nämnd/ kontor Kommunstyrelse Sambyggnad Skola/ förskola Förklaringar (tkr) +/- jämf 12(tkr) Löneökning/arvode 350 Färre anst ekonomi -400 Folkomröstning 250 Förkl. (tkr) Löneökning Löneökning Avveckling 800 Minskad volym/bemanning: Särskola Hedeby-, Fornbyskolan Vitalis -500 Ökad volym/bemanning: Tomtaklint förskola 900 Fageräng, Väsby förskola Modersmål, SFI EntrepreLÄRskap Beräknade siffror för 2013 omfattar perioden 1 januari 31 december. För de uppgifter som kräver en mätpunkt är denna normalt gjord den 1 november De totala personalkostnaderna uppgår 2013 till 326 mkr, vilket motsvarar 47 procent av den totala verksamhetskostnaden. Personalkostnaderna har sedan föregående år stigit med 8,8 mkr, eller 2,7 procent. För att på ett tydligt sätt illustrera de ökade personalkostnaderna finns i tabellen till höger en förklaring till kända förändringar i (tkr). Den enskilt största förklaringen är 2013 års lönerörelse, den motsvarar 2,7 procent (fr.o.m. 1 april), eller ca 5,8 mkr. Ökade personalkostnader ses främst inom skolan. Ökningen beror bl.a. främst på fler antal förskolebarn inom förskolan i Vagnhärad men också i Trosa tätort. IFO Kultur/ fritid Vård/ omsorg Teknik/ service Miljö Löneökning 150 Utökning barn/familj 400 Löneökning 100 Fritidsgården sem. anst. 80 Löneökning Avveckling 200 Utökn AME finans. av AF 700 LSS, finans. Av FK Adm. VoO -500 Minskad volym/behov: Trosa/Häradsgården Löneökning 260 Kompetens utv. städ 120 Utökn kost/städ 200 Avveckling Löneökning 30 Föräldraledighet Totalt Exkl. revision -21 tkr Satsningen inom EntrepreLÄRskap samt ökat behov inom modersmålsundervisning och SFI. Inom IFO har förstärkningar gjorts inom barn och familj. Nämnd/produktionskontor Bruttokostn Pers. kostnad 2012 Andel pers. kostn Bruttokostn Pers. kostnad 2013 Andel pers. kostn Ökning % från Ökn+/ minsk från Kommunstyrelsen , ,0 0,8% 194 Politisk ledning , ,3 7,0% 393 Kommunkontor , ,2-1,7% -320 Ekoutskott , ,3 12,2% 121 Samhällsbyggnadsnämnd , ,6 4,0% 175 Humanistisk nämnd ,5% Skolkontor inkl nämnd , ,1 3,4% Socialkontor , ,7 6,9% 539 Vård- & omsorgsnämnd ,9% Teknik- & servicenämnd ,4% 404 Tekniska kontor , ,4 2,5% 70 Kost och städ , ,2 5,2% 652 Avgiftskollektivet , ,7-19,6% -318 Kultur- & fritidsnämnd ,4% 199 Revision , ,5-17,5% -21 Miljönämnd ,8% 199 Totalt , ,5 2,7%

178 Personalstruktur Trosa kommun har totalt 673 tillsvidareanställda, av dessa är 84 procent kvinnor. Antalet årsarbetare är 612, vilket är en minskning med 2 årsarbetare jämfört med föregående år. Av de anställda arbetar 46,5 procent inom skola och förskola, 36,2 procent inom vård och omsorg och 9,5 procent inom kultur, fritid, teknik- och service. Dessa tre verksamheter utgör därmed cirka 92 procent av det totala antalet anställda. över 50 år har under de senare åren blivit fler och samtidigt har de under 40 år blivit färre. Medelåldern är 46,5 år, vilket är en marginell ökning jämfört med föregående år. I de övriga sörmländska kommunerna är medelåldern 46,3, vilket är ungefär samma siffra vad gäller riket (SKL:s novemberstatistik 2012). Åldersfördelning per verksamhet 2013 Antal anställda Tillsvidare Årsarbetare Medelålder (år) 47,1 45,4 45,6 46,5 Andel kv/män (%) 88/12 87/13 84/16 86/14 Under 2013 arbetade kommunens anställda övertidstimmar, jämfört med för samma period Antal fyllnadstimmar för 2013 är , jämfört med föregående år. Således har antal övertidstimmar och fyllnadstimmarna minskat jämfört med föregående år. Det är vård- och omsorg som utgör den absolut största andelen av fyllnads- och övertidsuttagen. Sysselsättningsgrad Männen arbetar i betydligt högre utsträckning heltid än kvinnorna. Bland de tillsvidareanställda kvinnorna är det knappt 61 procent som arbetar heltid, denna siffra har minskat något det senaste året. Motsvarande siffra för männen är 74 procent. 100 % Kvinnor Sysselsättningsgrad 75-99% - 74% 100 % Män 75-99% - 74% Tillsvidare anst. 60,8 26,2 13,0 74,0 16,0 10,0 Visstid anst. 37,5 31,3 31,3 75,0 12,5 12,5 100 % Kvinnor Sysselsättningsgrad 75-99% - 74% 100 % Män 75-99% - 74% Vid en jämförelse mellan de olika verksamheterna visar det sig att lärarkåren har den äldsta åldersstrukturen. Inom skolan är cirka 49 procent av personalen över 50 år och knappt 25 procent är över 60 år. Inom kommunkontoret och SBK är medarbetarna betydligt yngre, här är närmare hälften av medarbetarna under 40 år och bara ca 10 procent över 60 år. Personalrörlighet Under 2013 har totalt 83 personer börjat och 87 slutat. Totalt uppgår personalrörligheten till 12,4 procent. Den totala personalrörligheten har legat på ungefär samma nivå de 4-5 senaste åren, dock något högre siffror för Personalrörlighet Tillsvidare anst. 62,2 25,6 12,1 74,7 15,2 10,1 Visstid anst. 40,0 25,0 35,0 66,7 0,0 33,3 Jämförs andelen deltidsanställda per verksamhetsområde ses stora avvikelser. Inom vård och omsorg arbetar ca 40 procent heltid, inom skola/ förskola arbetar cirka 75 procent heltid. För övriga verksamheter är siffran mellan procent. Åldersfördelning I likhet med flertalet andra kommuner har även Trosa en hög åldersstruktur. Ca 44 procent är 50 år eller äldre. Antalet personer i åldersintervallet Det är inom individ och familjeomsorgen som den högsta är rörligheten för det enskilda året 2013 varit ca 30 procent, vilket har ställt höga krav på verksamheten. 37

179 De verksamheter som har haft lägst rörlighet för 2013 är samhällsbyggnadskontoret (0 procent) och kommunkontoret (3 procent). Inom den största verksamheten skola/ förskola ses en rörlighet på ca 13 procent vilket är högre siffror under många år. För vård/omsorg som är den näst största verksamheten hamnar personalrörligheten på 12 procent. Personalförsörjning Verksamhet Framtida personalförsörjning styrs främst av kommande tids behov, personalrörlighet, sjukfrånvaro och pensionsavgångar (faktiska pensionsavgångar). Det är främst lärare, undersköterskor, barnskötare, förskollärare och vårdbiträden som kommer att gå i pension de närmsta fem åren. Men vi kan också konstatera att det även är flera chefer som går i pension och då främst inom skolan. Pensionsavgångar Sjukfrånv % rörlig% Personal- inom 5 år Behovsförändr Rekryt behov 5 år Vård/omsorg 6,2 12,0 30 Små avvik Skola 4,5 14,5 38 Fler elever Förskola 7,0 10,5 15 Fler barn Kult, fritid, tekn 5,2 10,1 7 Små avvik 8-10 Totalt 5,3 12,4 90 Visst ökat Behov <130 Inom vård/omsorg innebär den nuvarande personalrörligheten, många medarbetare som går i pension och en rörlighet på 12 procent att kommunen står inför ganska stora rekryteringsbehov de kommande fem åren. Totalt behövs medarbetare rekryteras. Detta förutsatt att inga organisations- och verksamhetsförändringar görs. Inom skolan råder en personalrörlighet på över 14 procent och förhållandevis låg sjukfrånvaro, men samtidigt är det många som går i pension och ett visst ökat behov av fler elever i grundskolan innebär trots allt ett stort rekryteringsbehov. Fler elever spås inom hela grundskolan (ca 50 fler elever). Behovet uppskattas till ca nya lärare de kommande fem åren. Frisknärvaro De vi definierar som friska är månadsavlönade som har fem sjukdagar eller färre per år. Totalt för alla månadsavlönade är det 61,2 procent som har redovisat fem sjukdagar eller färre, vilket är en något högre siffra jämfört med föregående år. Den högsta frisknärvaron ses på kommunkontoret följt av samhällsbyggnadskontoret. Verksamhets- Område Frisknärv i (%) < 5 sjukdagar 2010 Frisknärv i (%) < 5 sjukdagar 2011 Frisknärv i (%) < 5 sjukdagar 2012 Frisknärv i (%) < 5 sjukdagar 2013 Kommunkontor 88,5 85,4 84,6 86,2 SBK 75,0 70,0 81,8 84,4 Skola/förskola 59,6 59,9 59,6 58,3 IFO 68,8 58,4 78,6 76,4 Vård/omsorg 55,7 57,9 55,1 59,1 Kult, fritid, tekn 54,5 52,2 64,5 66,7 Totalt 58,1 58,4 59,8 61,2 I samband med uppstarten av Sunt liv- för ett antal år sedan valde kommunen att göra en rad olika satsningar. Bl.a. tas ett aktivitetsprogram fram två gånger per år med lite olika inriktningar. Inför 2012 höjdes friskvårdsersättningen från 800 kr/år till kr/år. Antal uttagna friskvårdsersättningar ligger på samma nivå som från föregående år. Friskvårdsersättning Sjukfrånvaro Antal uttag/år Antalet sjukskrivningar har gått upp det senaste två åren, där sjukskrivningarna dessförinnan gick ner under många år uppgår sjukfrånvaron till 5,3 procent. Antalet barn beräknas öka något inom förskolan de kommande fem åren. Totalt rör det sig om ganska små förändringar, förhållandevis få pensionsavgångar gör att rekryteringsbehovet de kommande fem åren stannar på ca personer. Inom övriga verksamheter är det inga stora volymer som behöver rekryteras de kommande åren. Nettoarbetstiden har gått ner något för 2013 efter att tidigare år gått upp år från år de senaste åren. Anledningen har tidigare år främst berott på färre sjukskrivningar, vilket är det motsatta för i år. 38

180 Använd tid Nettoarbetstid 76,3 77,3 76,8 76,5 Semester 10,5 10,3 10,4 10,4 Sjukdom 5,4 4,4 5,1 5,3 Föräldraledighet 4,4 4,2 3,9 3,9 Övrig ledighet 3,4 3,8 3,8 3,9 Totalt sjukfrånvaron har gått upp för båda könen men främst bland männen. Trosa har lägre sjukfrånvaro jämfört med samtliga av våra jämförelsekommuner. Samtliga kommuner har en ökad sjukfrånvaro det senaste året. Sjukskrivning Salem 5,1 5,4 5,6 6,8 Nykvarn 5,6 5,4 5,4 6,2 Vaxholm 6,4 5,7 6,8 7,4 Håbo 5,7 5,5 6,0 6,4 Knivsta 5,6 5,7 5,4 5,7 Gnesta 5,0 4,6 5,2 5,9 Trosa 5,4 4,4 5,1 5,3 Sjukfrånvaro utifrån verksamhetsområde Av de totala sjukskrivningarna på 5,3 procent ses olikheter mellan olika yrkesområden. Sammantaget kan konstateras att det är inom de små administrativa verksamheter som de mest positiva nivåerna finns. Sjukfrånvaro utifrån ålder Sjukfrånvaron har ökat i åldersintervallen upp till 49 år medan åldersgruppen över 50 år har den gått ner. Den högsta ökningen samt den högsta sjukfrånvaron har personerna i åldersgruppen år. Långtidssjukskrivning Med långtidssjukskrivna menar vi 90-dagar eller mer. Den 31 december finns totalt 19 långtidssjukskrivna. Av dessa är 15 kvinnor och 4 män. Vi påminner om att kvinnor utgör 86 % av kommunens totala arbetskraft. Långtidssjuka Skola Vårdoms Förskola Övriga Totalt Det är bara inom vård- och omsorg som sjuk frånvaron inte har ökat, skolan uppvisar låga sjukfrånvarotal där den låga nivån i stort sett kvarstår från föregående år. Inom alla andra verksamheter har en ökning skett. Störst ökning ses inom kommunkontoret följt av kultur, fritid, teknik och service. Förskolan är den verksamhet som har den högsta sjukfrånvaron, vilket så har sett ut de senaste tre åren. Sjukfrånvaro utifrån kön Kvinnor har en sjukfrånvaro som uppgår till ca 5,5 procent, männen 4,5 procent. Det innebär att År år år år år år Totalt Av det totala antalet långtidssjukskrivna är knappt hälften deltidssjukskrivna, d.v.s. de arbetar någon del varierat mellan procent. Högst andel långtidssjukskrivna är medarbetarna i åldrarna år. Det är inom vård- och omsorg som den högsta andelen långtidssjukskrivna ses. 39

181 HME hållbar medarbetar engagemang Trosa kommun har för första gången under 2013 genomfört Sveriges kommuner och landsting (SKL) gemensamma medarbetarenkät inom de tre områdena motivation, ledarskap och styrning. HME-enkäter Trosa Betyg 4-5 KF-mål Betyg 4-5 Trosa index Jämf. SKL index Motivation 89% 80% Ledarskap 85% 80% Styrning 86% 80% Totalt 87% 80% Resultatet visar att Trosa kommuns resultat klart överträffar fullmäktiges högt uppsatta målsättning att 80 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda. Jämförs resultatet utifrån ett index där på en skala mellan är det totala värdet 84 jämfört med 78 som är medelvärdet av de ca 40 kommunerna som har genomfört samma enkät under HME-enkäter Motivation Ledarskap Stryrning Totalt 1. Trosa Aneby Falköping Eskilstuna Gnesta Oxelösund Gislaved Solna Vi kan samtidigt glädjas åt att Trosas resultat är bäst av samtliga inrapporterade resultat. I tabellen ovan ses också placering inom parentes. Lön I Trosa kommuns jämställdhetspolicy finns följande övergripande mål fastställda för jämställdhetsarbetet i Trosa kommun: Alla anställda ska oavsett kön ha lika rätt i fråga om arbete, lön, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter. Kommunens anställda och förtroendevalda ska verka för ökad jämställdhet genom att i sin kontakt med människor, främst barn och ungdom, föra fram ett jämställt synsätt. Det viktigaste verktyget för att säkerhetsställa att jämställdheten avseende lönerna efterlevs är det pågående arbetet med arbetsvärdering. Kommunen arbetar sedan 7-8 år tillbaka med att systematiskt kartlägga, analysera och justera eventuella osakliga löneskillnader mellan olika befattningsgrupper utifrån kön. Undersöks de olika yrkesgrupperna finner man att kvinnorna främst ses i låglöneyrkena. Få eller inga män arbetar som barnskötare, servicepersonal, lokalvårdare, vårdbiträde och assistenter. Männen finns uteslutande inom yrkesgrupperna lärare, handläggare och chefer. Detta gör att relevanta lönejämförelser blir svåra att göra. För att säkerställa dessa antaganden har kommunen, som tidigare skrivits, antagit att systematiskt arbeta med lönekartläggning. Medellönen för månadsavlönade var den 1 november 2013 är kr/mån för kvinnorna och kr/mån för männen. Det innebär att kvinnornas medellön är 85,1 procent av männens. Tittar vi tillbaka fem år har löneskillnaderna minskat med cirka 4-5 procentenheter. Som tidigare redogjorts, beror skillnaden i huvudsak på att män och kvinnor finns inom olika yrkeskategorier. Bland kommunens totalt 40 chefer är 58 procent kvinnor. Samtidigt kan konstateras att det är ca procent som har en kvinnlig chef. Medellön Enhetschef Handläggare Lärare Förskollärare Barnskötare Sjuksköterska Undersköterska Vårdbiträde Socialsekr Bibliotekarie Fritidsledare Vaktmästare Assistenter Servicepersonal Lokalvårdare

182 Trosas miljönyckeltal 2013 Syftet med miljönyckeltalen är att följa utvecklingen på miljöområdet i Trosa kommun, både som geografiskt område och som organisation. Under 2012 antogs en ny Energi- och klimatplan där det beslutades om ytterligare ett antal nyckeltal som redovisas nedan (kursivt). Senast tillgängliga statistik redovisas, men tyvärr släpar statistikuppföljningen för ett antal nyckeltal, särskilt inom energi- och klimatområdet. Nyckeltal där Trosa kommun ligger väl framme är andelen inköpta ekologiska livsmedel som ökat ytterligare och som nu ligger på totalt 38 % och hela 48 % för skolorna. Andelen förnybar energi i kommunala lokaler har ökat till 99 %, vilket beror på en uppgradering av fjärrvärmeverket i Vagnhärad. Både energianvändningen och utsläpp av växthusgaser/koldioxid i kommunen som geografiskt område har minskat något mellan 2010 och Den totala avfallsmängden har minskat och samtliga återvinningsfraktioner har ökat (förutom tidningar, vilket snarast speglar ett ändrat beteende för nyhetsintag). Antalet miljöcertifierade skolor/förskolor har sjunkit, vilket till viss del sannolikt beror på att flera skolor ligger mellan två programperioder. Kollektivtrafikresandet i kommunen har minskat, liksom i resten av Sörmland. Enligt länstrafiken är minskningen dock troligen mindre än vad som anges beroende på problem med statistikinsamlingen under året. Kommunen som geografiskt område: Energianvändning (MWh/invånare) 22,5 25,2 Andel förnybar energi inkl. el (%) - 25 Andel förnybar energi exkl. el (%) - 27 Andel förnybar energi i transportsektorn (%) 6 6 Utsläpp av växthusgaser (ton/invånare) 5,4 5,5 Koldioxidutsläpp (ton/invånare) 3,9 4,0 Antal resor med kollektivtrafik (resor/invånare) Andel ekologiskt odlad åkermark (%) Andel miljöcertifierat skogsbruk (%) Andel skyddad natur (%) (ändrat dataunderlag, ej jämförbart bakåt) Insamling för återvinning enligt producentansvar (kg/invånare): Pappersförpackningar (inkl kartong och wellpapp) Metallförpackningar 1,9 1,2 1,8 2,3 Plastförpackningar 7,2 6,7 6,2 6,2 Glasförpackningar Tidningar Total avfallsmängd (kg/invånare) Andel godkänt avloppsslam avseende metallförekomster (%) Tungmetallhalter i avloppsslam (mg/kg torrsubstans): Bly 8,1 7,8 9,4 7,0 Kadmium 0,6 0,6 0,5 0,3 Kvicksilver 0,3 0,3 0,3 0,4 Kommunen som organisation: Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/årsarbetare) Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/invånare) Koldioxidutsläpp från tjänsteresor med bil (ton/årsarbetare) 0,12 0,11 0,12 - Ekologiska livsmedel i de kommunala skolorna (%) Ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (%) Andel miljöcertifierade skolor/förskolor (%)

183 KONCERNEN RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Bokslut Tkr Not Verksamhetens nettoresultat Resultat före skatt ÅRETS RESULTAT KASSAFLÖDESANALYS Bokslut Bokslut Bokslut Not Kassaflöde före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från den löpande vsh Summa investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Förändring av likvida medel

184 KONCERNEN BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Bokslut Bokslut Bokslut Anläggningstillgångar Not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Bokslut Bokslut Bokslut Eget kapital Summa Eget kapital Avsättningar Summa avsättningar Skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 43

185 KONCERNEN Not 1 Verksamhetens intäkter Not 9 Mark, byggnader och tekn. anläggningar NOTER Not 10 Maskiner och inventarier Not 2 Verksamhetens kostnader Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Not 3 Avskrivningar/nedskrivningar Not 4 Skatteintäkter Not 12 Exploateringar Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Not 13 Förråd och varulager Not 6 Finansiella intäkter Not 14 Kortfristiga fordringar Not 7 Finansiella kostnader Not 15 Kortfristiga placeringar Not 8 Justering för rörelsekapitalförändring avs löpande verksamhet Not 16 Kassa och bank 44

186 KONCERNEN NOTER Not 17 Eget kapital Not 22 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Not 18 Avsättning för pensioner Not 19 Andra avsättningar Leasing- och hyresavtal Not 20 Långfristiga skulder Not 21 Kortfristiga skulder varav expl.intäkter

187 Kommunstyrelsen/Politisk ledning och Kommunkontor Ordförande: Daniel Portnoff (M) Kommunchef: Johan Sandlund Totalt, tkr Budget Utfall Avvikelse Utfall Förändring mot budget 2012 % Verksamhetens intäkter ,64% Verksamhetens kostnader ,17% Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat ,28% Verksamhetsområde Politisk ledning Kommunledning Nämndsadministration Ekonomi Personal IT-stöd och styrning Telefon/internservice Information och turism Näringslivsfrågor Kollektivtrafik Krisberedskap Överförmyndare Ekonomisk analys Politisk ledning överskrider budget med 0,1 mkr. Folkomröstningen om länsbyte kostade 0,5 mkr, vilket inte var budgeterat. Kommunkontoret redovisar överskott relativt budget med nära 3 mkr. De största avvikelserna är på IT-enheten där kapitaltjänstkostnader för ITinvesteringar i skolan belastar enheten först kommande år. Förstärkning med en IT-tekniker görs först i början av nästa år. Kommunledningen redovisar också ett stort överskott. Den största avvikelsen kan hänföras till att utredningskostnader inför ett länsbyte inte blev aktuellt. Årets viktigaste händelser Under våren genomfördes den återkommande medborgarundersökningen i SCB:s regi vilken återkopplats i delar till invånarna. Materialet kommer att fortsätta användas och bearbetas under Resultatet visar att Trosa kommun som enda kommun hamnade bland de 5 främsta inom samtliga tre mätområden. Inom området inflytande och förtroende nådde kommunen bästa resultatet av 137 jämförbara kommuner. I Svenskt Näringslivs ranking, som presenterades i april, kunde företagen och kommunen återigen notera en god placering. Denna gång blev det plats 3 totalt med 6 st förstaplaceringar inom olika delområden. I september presenterades ytterligare en företagarundersökning, SKL:s Insikt med NKI (Nöjd-Kund-Index), och här hamnade Trosa kommun på fjärde plats. Kundnöjdheten hos våra företag har ökat ytterligare sedan förra undersökningen. Nyföretagandet i Trosa har varit starkt under 2013 och går mot strömmen i jämförelse med den nationella nedgången. Under året startade 84 nya företag i kommunen vilket är fler än året innan, men ej i nivå med fullmäktiges mål. Årets första månader präglades av länsfrågan med såväl information om sakfrågan, som den avslutande folkomröstningen. Den 26 maj genomförde kommunen en folkomröstning i frågan om framtida läns- och landstingstillhörighet. Frågan om ett eventuellt läns- och landstingsbyte för Trosa kommun hade tidigare behandlats i en opinionsundersökning, genomförd av SCB, samt genom två externa utredningar. Folkomröstningen slutade i ett tydligt Nej till länsbyte och kommunfullmäktige beslutade i juni att dra tillbaka begäran om indelningsändring. I september 2013 firade Vagnhärad 100 år som modernt stationssamhälle. Firandet har innefattat samverkan med föreningar och näringsliv och åtföljts av såväl annonsering och kampanjer, som medieaktiviteter och utskick till invånare. I övrigt har arbetet med en tydlig och frekvent information till våra invånare prioriterats där våra kärnverksamheter lyfts fram. Under året har många projekt gått i mål vilket återkopplats till invånarna genom framförallt webb, annonsering och media. 46

188 Arbetslösheten totalt ligger på en fortsatt låg nivå och ungdomsarbetslösheten i nivå med de två senaste åren. Under senhösten skedde ett positivt trendbrott och arbetslösheten har stegvis minskat och ligger nu klart under nivåerna för Under 2013 ökade kommunens fokus kring bredbandsfrågan och kommunkontoret har på kommunstyrelsens uppdrag arbetat fram en bredbandsstrategi för perioden Kommunfullmäktige beslutade i juni att anta bredbandsstrategin i avsikt att underlätta utbyggnaden av möjlig bredbandskapacitet till medborgare och företagare i linje med statens målsättning. För att uppnå målen krävs samarbete med andra aktörer. Med beslutet följde en investeringsbudget på 2 Mkr årligen i 6 år för att möjliggöra en högre utbyggnadstakt. Under hösten genomfördes en omfattande analys av marknadens aktörer (inklusive kommunens egna dotterdotterbolag Trosa Fibernät AB) och vilket intresse dessa hade av att medverka till utbyggnad mot, i strategin, uppsatta mål. Under december lämnades ett beslutsunderlag till politiken för behandling under början av Parallellt med analysarbetet har ett antal projekt genomförts och områden som Edanö, Östermalm, Västra Fän och Kv Mejseln har försetts med anslutningsmöjligheter. Verksamheter såsom Väsby förskola, ambulansstationen, Hasselbacken och N A Svensson har anslutits. Bland påbörjade projekt kan nämnas Västerljung (byalagsprojekt) och Strandvägen/Villagatan. IT-satsningen i skolan fortsatte 2013 i accelererad takt enligt fullmäktiges beslut. Trots vissa vakanser har IT-enheten levererat produkter och funktioner i enlighet med den plan som gjorts upp i samråd med skolledningen. Målsatt datortäthet inför halvårsskiftet 2015, har uppnåtts redan till slutet av En förstärkning av IT-enheten har skett efter årsskiftet. Under våren har ett partsgemensamt arbete inletts med att få till stånd en höjd sysselsättningsgrad inom framför allt vård- och omsorgsområdet. Under 2013 har vi tillsammans med Gnesta och Oxelösunds kommun genomfört en gemensam arbetsmiljöutbildning för kommunens alla nya chefer och fackliga företrädare. Utbildningsinsatserna har ägt rum under tre dagar. Trosa deltar i Kommunens Kvalitet i Korthet, i Sveriges Kommuners och Landstings regi, för sjunde året. Nu tillsammans med 220 av landets 290 kommuner. Som vanligt har vi arbetat med budget som bygger på GPF, bokslut och prognoser. Trosa kommuns styrmodell, utvecklings- och näringslivsarbete har renderat en rad av studiebesök under 2013 från fler kommuner än någonsin tidigare. Planeringen av Ostlänken går in i ny fas och under början av 2013 inrättades en särskild tjänst som finansierad till lika delar av KS:s planutskott och samhällsbyggnadsnämnden. Kommunkontoret tillhandahåller under 2013 ett administrativt upphandlingsstöd vars syfte är att bistå upphandlingsenheten i utvecklingsarbetet och det löpande arbetet kring upphandling. Arbetet har under året bland annat bestått i att implementera en ny avtalsdatabas för kommunen samt att ta fram handböcker och instruktioner för det interna arbetet. Ett löpande arbete med att uppgradera Trosa kommuns webbplats pågår under året med sikte på en planerad lansering i början av Enklare, flexiblare och tillgängligare är ledorden för den kommande webbplatsen. En omstrukturering av lokaltidningen ser ut att medföra att Trosa kommun har en svagare kanal till invånarna. Det kräver en ny strategi för att bibehålla de informationsmöjligheter och den öppenhet om vårt uppdrag som vi eftersträvar. Inom krisberedskapen har ännu en fast reservkraft installerats och skapat ytterligare redundans för såväl verksamhet som IT-säkerhet. Arbetet med det entreprenöriella lärandet i kommunens skolor inom ramen för Entrepre- Lärskap har avslutats under 2013 i samarbete med lokala företagare och våra pedagoger i skolan och förskolan har nu genomgått timmars kompetensutveckling. Trosa kommun ansökte i mars om att bli del i det finska förvaltningsområdet. Regeringen biföll strax före årsskiftet kommunens ansökan, med ikraftträdande fr o m 1 februari Under september genomfördes på kommunfullmäktiges uppdrag en utbildning i jämställdhetsintegrering med stöd av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) I slutet av 2013 genomförde kommunen för första gången SKL:s HME-enkät (Hållbar Medarbetar 47

189 Engagemang) i enlighet kommunfullmäktiges övergripandee mål. Av de 46 kommuner som hittills genomfört enkäten nådde Trosa kommun högst resultat. Engagemanget hos våra medarbetare är centralt för att kunna bedriva en framgångsrik kommunal verksamhet. Framtiden Under 2014 kommer allmänna val hållas till EUparlamentet såväl som Kommun, Riksdag och landsting. De kommande åren är informationsfrågorna fortsatt högt prioriterade. Arbetet ska som tidigare ta sin utgångspunkt i ett medborgarperspektiv såväl som kund- och företagarperspektiv. Arbetet med näringslivsfrågor ska bedrivas i samverkan det lokala näringslivets företrädare, den utmanande ambitionsnivån om ett företagarklimat i toppklass kvarstår. De verklighetsnära företagarfrågorna har högst prioritet. Bredbandsutbyggnaden i Trosa kommun accelererar, med ett ökat kommunalt engagemang i samverkan med flera aktörer. Kommunen fortsätter att aktivt bearbeta potentiella exploatörer för att åstadkomma en bostadsbyggnadstakt som bättre överensstämmer med kommunens målsättningar om tillväxt och Trosa kommuns attraktionskraft. Avslutningsvis är en viktig framtidsfråga att driva ett uthålligt arbete med att skapa trygga och väl kända planeringsförutsättningar och stabila ekonomiska ramar för att kunna fortsätta utveckla kommunens verksamhet i linje med Fastlagd kurs för Trosa kommun. Personal Personal Budget Utfall Utfall Arbetet med Ostlänken fortskrider, järnvägens närmare sträckning genom kommunen behöver förtydligas. Kommunstyrelsen följer arbetet löpande under kommande år. I Vagnhärad kommer arbetet med att skapa förutsättningar för nya bostadsområden i bl a Solberga att fortsätta. Arbetet med en ny Översiktsplan kommer att inledas under 2014 för ett antagande i kommunfullmäktige Trafikverket genomför planeringen av förbifart Trosa i samarbete med kommunen. Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad 50% 51% 50% Investeringsuppföljning Kommunkontoret har investerat i IT i skolan och övrig IT samt i bredbandsutbyggnad under Ekologisk utveckling På kommunkontoret har ett projekt pågått för att kunna nå nivå 2 i miljöledningssystemet. Nivå 2 kräver att nyckeltal följs upp i samband med varje års bokslut och de redovisas för första nedan. Nyckeltal Uträkning Resultat 2013 Inköpt papper (ark/anställd) från upphandlad leverantör. Elförbrukning (kwh/kvm) i vita kommunhuset. Andel miljömärkta kontorsprodukter (%) från upphandlad leverantör. Utsläpp från tjänstebilar och privatbil i tjänst (CO 2 /anställd). Anställda som genomgått miljöutbildning (%). Andel upphandlingar med miljökrav (%). Ej ram- eller direktupphandling ark 25 årsanställda kwh 837 kvm 36 miljömärkta artiklar 92 artiklar totalt 7,12 ton 25 årsanställda Tjänstebilar enligt körjournal och privatbilar enligt rapporteringssystem. CO 2 -beräkningar enligt Naturvårdsverkets emissionsfaktorer för drivmedel ark/anställd 113,3 kwh/kvm 39 % 0,28 ton/anställd 0 %. Kommunövergripande miljöutbildning genomförs under Kommunkontoret genomförde inga egna upphandlingar under 2013.

190 Kommunstyrelsen Mål Målprecisering Trosa kommun ska ha nöjda medborgare Trosas medborgare ska rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen Trosa medborgare ska känna trygghet Trosa ska tillhöra de 10 bästa av de som SCB jämför Trosa med Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de som SCB jämför Trosa med Uppfyllelse Trend Utfall Mätmetod Kommentar 7 5 Medborgarundersökningen (NRI) Medborgarundersökningen (NRI) Plats 7 jmf med plats 3 år 2011 Plats 5 jmf med plats 7 år 2011 Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de som SCB jämför Trosa med 34 Medborgarundersökningen (NRI) Plats 34 jmf med plats 31 år Trosas medborgare ska vara nöjda med kommunikationsmöjligheterna Trosa kommun ska öka antalet avgångar/ankomster inom kollektivtrafiken avseende regionala trafikförbindelser 9 Kommunens årliga sammanställning 9 fler turer på regionala bussar 2013 jämfört med Trosas medborgare ska vara nöjda med arbetsmöjligheterna Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de som SCB jämför Trosa med 37 Medborgarundersökningen (NRI) Plats 37 samma som år Trosas medborgare ska uppleva hög tillgänglighet och ett gott bemötande från de kommunala verksamheterna. Trosa ska tillhöra de 10 bästa av de som SCB jämför Trosa med 1 Medborgar-undersökningen (NMI) plats 2 år Plats 1 jmf med Medborgarna ska vara nöjda Trosa ska tillhöra de med kommunens 10 bästa av de som information och möjlighet till SCB jämför Trosa inflytande med 1 Medborgar-undersökningen (NII) som år Plats 1 samma Valdeltagandet bland de röstberättigade i kommunen ska öka Mäts i 2014 års val? Målet mäts endast vid valår (kommunval) Valet ,4% 8. Kollektivtrafikens andel av det totala resandet ska öka Trosa kommun ska ha nöjda företagare 9. Företagare som haft minst ett ärende hos kommunen ska vara nöjda Ska öka årligen? Trosa ska tillhöra de 10 bästa kommunerna i totalbedömningen Mäts av Kollektivtrafikmyndigheten 4 SKL:s Insikten Minskning i Trosa o hela länet 2013 Plats 1 i SBA:s mätning, men 4 totalt. 10. Trosa ska ha ett företagsklimat som tillhör landets bästa Kommunen ska vara i topp 20 av landets 290 kommuner 3 Svenskt näringslivs årliga ranking 2012 placerade sig Trosa på plats Trosas företagare ska vara nöjda med kommunikationsmöjligheterna Trosa kommun ska öka antalet avgångar/ankomste r inom kollektivtrafiken avseende regionala trafikförbindelser Kommunens årliga sammanställning 9 fler turer på regionala bussar 2013 jämfört med

191 Trosa kommun ska ha engagerade medarbetare 12. Trosa kommun ska ha engagerade medarbetare 80% av alla anställda ska ge det sammanställda betyget % SKL:s och RKA:s årliga HMEenkät, delmoment motivation, ledarskap samt styrning. 93% av kommunens anställda besvarade enkäten. 13. Kommunkontoret ska ha engagerade medarbetare 90% av alla anställda ska ge det sammanställda betyget % Kommunens årliga kundundersökning 95,5% var nöjda eller mkt nöjda Frisknärvaron för kommunens anställda ska öka Frisknärvaron för kommunens anställda ska årligen öka 61% Kommunens årliga sammanställning Frisknärvaron var 61,2% 2013 jmf med 59,8%

192 Totalt, tkr Budget Utfall Avvikelse Utfall Förändring mot budget 2012 % Verksamhetens intäkter ,75% Verksamhetens kostnader ,38% Nettoresultat ,39% Verksamhetsområde Ekonomisk analys Årets viktigaste händelser 51

193 Personal Personal Budget Utfall Utfall Framtiden Ekologisk utveckling 52

194 EKO-utskottet Mål Målprecisering Uppfyllelse Trend Utfall Mätmetod Kommentar Vatten Naturvård/folkhälsa Energi Klimat Miljö 53

195 Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Tomas Landskog Samhällsbyggnadschef: Mats Gustafsson Totalt, tkr Budget Utfall Avvikelse Utfall Förändring mot budget /13 Verksamhetens intäkter ,84% Verksamhetens kostnader ,65% Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat ,63% Verksamhetsområde Plan och bygglov Räddningstjänst Bostadsanpassning Mark och exploatering Tomtkö Kartverk, gatunamn, adressättning GIS, befolkningsprognos Ekonomisk analys Samhällsbyggnadsnämnden redovisar totalt sett ett försiktigt positivt resultat om +62 tkr för år Intäktssidan visar på ett överskott vilket framförallt förklaras av högre intäkter än budgeterat för mark och exploatering samt bygglov. Trosa. Arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Solberga är i sitt slutskede och Ostlänkenplaneringen intensifieras. Nya detaljplaner för nya bostadsområden i kommunens olika delar arbetas fram i enlighet med översiktsplanen. I Trosa fortsätter planeringen/exploatering för nya bostäder vid bland annat kvarteret Mejseln, Trosalundsberget Öbolandet, Ådaområdet, Bråta Torp, Smedstorp, Skärlagsparken mfl områden. I Vagnhärad sker utbyggnad av och planering för nya bostäder främst vid Vagnhärads torg, Fänsåker, Väsby och Alby. I Västerljung fortsätter byggnationen vid Hammarbyvägen. Nämndens resultat är betydligt svagare än de senaste åren vilket främst förklaras av höga kostnader för bostadsanpassning (1 561 tkr över budget) samt kostnader kopplade till vidtagna åtgärder i samhällsbyggnadskontorets lokaler, larm etc. för att svara upp mot Arbetsmiljöverkets krav gällande hot och säkerhet. Årets viktigaste händelser Kommunen fortsätter i samarbete med TROBO utvecklingen av centrala Vagnhärad med en helt ny torgutformning samt nya bostäder och lokaler. Utöver dessa projekt är den övergripande bilden att ett antal stora och små bostadsprojekt pågått under året såsom exempelvis Skärlagsparken, Djupvikskullen, kv. Mejseln och Strömmingsberget i Trosa. Stora planeringsuppgifter pågår kring arbetet med val av lokaliseringsalternativ rörande Förbifart Exploatering Smedstorp. Framtiden Gällande översiktplan från 2010 skapar förutsättningar för en befolkningsökning med ca 2-3% per år. Översiktsplanen ligger till grund för fortsatt offensiv samhällsplanering den kommande 10-årsperioden. 54

196 Den faktiska efterfrågan på nya bostäder beräknas fortsätta i kommunens alla delar, samtidigt som permanentning av fritidsbostäder liksom pågående generationsväxling fortsätter. Det finns för närvarande en mycket god planberedskap vilket borgar för en fortsatt gynnsam utveckling gällande nyproduktion av bostäder. löpande inom alla nämndens verksamhetsområden med beaktande av kommunens ekologiska målsättningar. I översiktsplanen behandlas de ekologiska aspekterna övergripande. Detaljplaner tas fram där sunda bostadsområden eftersträvas med god tillgång på natur och grönytor. De ekologiska frågorna framhålls också i kommunens exploateringsavtal vid ny bebyggelse. Energi- och klimatstrategin och kommunens VApolicy ligger också till grund för utveckling av de ekologiska frågorna i samhällsbyggandet. I Trosa fortsätter planering/exploatering för nya bostäder vid Öbolandet, Skjuvkärr, Trosalundsberget, Åda Backar, Bråta Torp, Hökeberga, Smedstorp m.fl. I Vagnhärad sker fortsatt planering/utbyggnad av nya bostäder vid Vagnhärads Torg, Väsby, Allhuset, Solberga och Alby och i Västerljung vid Hammarbyvägen och Hammarby. Personal Personal Budget Utfall Utfall Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad 36% 30% 30% Personalkostnaderna ligger något under gällande budget vilket bland annat beror på låga personalkostnader för mark och exploatering. Detta förklaras av att Kommunstyrelsen utifrån de exploateringsprojekt som pågår stått för en större del av dessa personalkostnader än tidigare år Ekologisk utveckling Samhällsbyggnadsnämndens verksamhet utgör till stor del myndighetsövning där ärenden prövas enligt olika lagar. Beslut, tillsyn, tillstånd, anmälningar, samråd, råd och information utförs Under 2013 har arbetet med en ny energiplan avslutats och i detta arbete har representanter för Samhällsbyggnadskontoret deltagit. Dessutom har en översyn av miljöledningssystemet för Samhällsbyggnadskontoret genomförts. Verksamhetsmått Verksamhetsmått Redov Redov Redov Plan och bygg antal inkomna bygglovsansök Antal beslutade bygglov Antal inkomna strandskydd Antal pågående detaljplaner Antal antagna planer Anmälan inst av eldstad Mark och bostäder Ansökan om bostadsanpassn Antal i tomtkön Slutförda lantmäteriförrättn Mät och kart Antal grundkartor Antal nybyggnadskartor Antal husutstakningar Samhällsskydd Antal utryckningar Antal insatser vid brand totalt Brand i byggnad/därav i bostad 10/5 10/4 11/5 Automatlarm Trafikolyckor Räddningstjänst i kr/inv

197 Samhällsbyggnadsnämndens mål Mål Uppfyllelse Trend Mätmetod Kommentar Fysisk planering Nybyggnation Trygghet Service till företagen Bostäder Administrativ effektivitet Kommentarer 56

198 Humanistiska nämnden/barnomsorg- Utbildning Ordförande Helena Koch Skolchef Mats Larsson Totalt, tkr Budget Utfall Avvikelse Utfall Förändring mot budget 2012 % Verksamhetens intäkter ,82% Verksamhetens kostnader ,11% Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Resultatöverföring Nettoresultat ,40% Verksamhetsområde Förskoleklass Skolbarnomsorg Grundskola Särskola Gymnasieutbildning Vuxenutbildning SFI Etablering Skolförvaltningen har haft en tydlig plan som följts för att reducera kostnaderna. Utvecklingen har följts med tät uppföljning. Ekonomisk analys Barnomsorg och Utbildning redovisar ett underskott på tkr inkl nämndens buffert. Resultatenheterna redovisar ett underskott på tkr varav -765 tkr avser resultatöverföring från Högstadieenhetens resultat 1005 tkr utgör större delen av resultatenheternas andel. Resultatenheterna hade sammantagna en kostnadsnivå under andra halvåret 2013 i balans med intäkterna. Resterande underskott 2013 är främst kopplat särskolan 912 tkr och modersmålsenheten 883 tkr. Fördelning av medel till särskoleenheterna baserad på varje barns stödbehov i fyra nivåer har införts successivt under 2013 för att underlätta enheternas ekonomiska planering. Antal studerande i vuxenutbildningen ökar kraftigt jämfört med 2012 och jämfört med budget Humanistiska nämnden beslutade därför i april att överföra 500 tkr för vuxenutbildningen från nämndens buffert och i oktober att överföra ytterligare 200 tkr. Kostnaden blev inte fullt så hög som befarades under hösten och i bokslutet har vuxenutbildningen ett överkott på 265 tkr (inkl administration). Under året ökade behovet av insatser för barn i behov av extra stöd och nämnden beslutade att överföra 535 tkr av nämndens buffert till resurscentrum för att möta detta ökade behov. Årets viktigaste händelser Förskolornas goda kvalitet uppskattas av föräldrarna som åter igen ger verksamheterna ett mycket högt betyg. Nationella prov genomfördes under våren i åk 3 (enligt SKL KKIK plats 2 i riket) och åk 6 (enligt SKL KKIK topp 10 i riket) med mycket bra resultat. Vad det gäller åk 3 så nådde 92 % av eleverna kravnivån i svenska och matematik. I åk 6 nådde 98 % av eleverna kravnivån i svenska, engelska och matematik. För första gången delades det ut betyg i åk 6. De elevenkäter som genomförts i årskurs 5 och 8 visar att eleverna trivs i skolan och svaren visar en positiv utveckling av hur eleverna uppfattar stödet från lärarna. På frågan om skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer är det däremot bara ca 70 % av eleverna som håller med. Meritvärdet för eleverna som lämnar högstadiet är det högsta i Trosa kommuns historia. Vi närmar oss målet - bästa skolkommun i Mälardalen. En omorganisation av förskolorna genomförs och ytterligare ett förskolechefsområde skapas i Vagnhärad. Väsby förskola invigs i nybyggda lokaler hösten 2013 på en fantastisk tomt i Vagnhärad. 57

199 ABC-modellen i samverkan med socialtjänsten och BRÅ genomfördes med ett stort antal anmälda föräldrar som deltagare. Ett hundratal föräldrar har under året deltagit i ABCsamtalsgrupper under ledning av främst personal från Resurscentrum och förskolorna. En ny resultatenhet, högstadieenhet, bildades för ökad samordning. Skall ge ökad kvalitet och god ekonomisk hushållning. Vitalisskolan slutför en mycket omfattande renovering och ombyggnation av skolan och idrottshallen. har vi kunnat satsa på Fritidshemmen med utvecklad pedagogisk grund väl genomarbetad med utgångspunkt i läroplanens kap. 1 och 2. Projektet EntrepreLÄRskap har utvärderats av följeforskare och de beskriver i slutrapporten ett lyckat projekt som har gett en tydlig utveckling i pedagogernas arbete både med och för våra elever/barn. Samverkan med näringslivet har stärkts och flera konkreta gemensamma aktivtetrar har genomförts under året som Framtidsveckan och Draknästet. Det är viktiga aktiviteter för att stimulera och motivera elever till att ta för sig i livet och att tro på sig själva. Skärlagskolan renoveras och får en tillbyggnad av paviljongen som nyttjas av fritidshemmet. Förstelärare har tillsatts på alla skolor. Grundvux startar i Vagnhärad och ges som en naturlig integrerad fortsättning på Sfi studier på plats för vuxna i Trosa kommun. Vi har välkomnat 15 nyetablerade flyktingar i Trosa kommun Ett avtal med Campus Nyköping har tecknades för mäklande och utförande av vuxenutbildning, vägledning och studiestöd åt vuxenstuderande från Trosa kommun. 95% av Trosa kommuns pedagoger har genomfört och examinerats i PIM, praktisk IToch mediekompetens som är en kombination av handledningar på Internet som genomförs som en studiecirkel för pedagoger. Vi har förstärkt Resurscentrum genom att utöka från en till två anställda kuratorer och med att utöka skolläkartiden 100%. Matematiklyftet pågår i hela kommunen efter en pilotomgång på Hedebyskolan Under året deltog 65 lärare i Matematiklyftet. Satsningen har aktuell forskning som utgångspunkt och det kollegiala lärandet som metod och syftar till att ytterligare förbättra resultaten i Matematik. Projektet EntrepreLÄRskap har inneburit kompetensutvecklingstimmar för pedagoger inom både skola och fritidshem. Det har varit en bred efterfrågansstyrd kompetensutveckling för att stärka oss i Entreprenöriellt lärande. Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. I projektet Trosa kommun mottog priset som årets Mentorkommun i januari för arbetet 2012 och mentor- adeptprogrammet för elever i årskurs 8 fortsätter. Framtiden En viktig utmaning framåt är att kunna rekrytera lärare och förskollärare som förväntats vara bristyrken. Fortsatt starkt fokus på ökad måluppfyllelse med valda strategier som innebär att sätta elevens kunskaps utveckling i fokus med bästa bemötande och ett formativt förhållningssätt. Vi fortsätter utöka antalet förstelärare hösten Kompetensnätverken i förskola och skola närmar sig varandra allt mer och vi tvinnar den röda tråden tätare i samverkan mellan förskola och skola. Hedebyskolan i Vagnhärad. 58

200 Nyckeltal Personal Verksamhetsmått Redov Redov Redov Förskola Antal barn Förskola 1-2 år Förskola 3-5 år Enskild förskola Barn i andra kommuner Barn från andra kommuner 6 Summa Skolbarnomsorg Antal barn Fritidshem Enskild skolbarnomsorg Särskolefritidshem Barn i andra kommuner Barn från andra kommuner 8 Summa Personal Budget Utfall Utfall Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad 53% 54% 54% Det psykosociala klimatet bland personalen i verksamheten är gott. Det finns mycket god kompetens i personalgruppen och ett bra prestationsklimat. Partsgemensamma arbetsgrupper arbetar med att utveckla metoder för att rusta personal inför de moment i arbetet som upplevs svåra. Samrättning av nationella prov har förberetts för att minska den administrativa arbetsbördan och ge likvärd rättning. Grundskola Antal elever Förskoleklass År År Elever i specialskolor Barn i andra kommuner/friskolor 26 Barn från andra kommuner 20 Summa Verksamhetsmått Redov Redov Redov Särskola Antal elever Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola Summa Gymnasieskola Antal elever Summa Vuxenutbildning antal elever Grundvux Gymnasial vux Yrkesvux SFI Summa Ekologisk utveckling En medveten satsning på hälsosamma förskolor har inletts under året i samverkan med Svenska Naturskyddsföreningen. Den ekologiska andelen av frukostar, luncher och mellanmål har ökat under året. Flertalet enheter har utmärkelsen Grön Flagg. Ett arbete har inletts under året för att systematisera arbetet inom Miljöbalken i form av egenkontrollprogram. Samverkan med Kost- och Städenheten, Miljökontoret och Kommunekologen ger bra förutsättningar till fortsatt ekologisk utveckling. 59

201 Humanistiska nämndens mål Barn & utbildning Specifikation Respekt för individen Stimulerande arbetsmiljö Mätning Uppfyllelse Trend Utfall Mätmetod Kommentar Ständiga förbättringar Hög effektivitet Kommentarer till målen: 60

202 Humanistiska nämnden/individ- och familjeutskottet Ordförande Ann Larson Produktionschef Georg Hammertjärn Totalt, tkr Budget Utfall Avvikelse Utfall Förändring mot budget 2012 Verksamhetens intäkter % Verksamhetens kostnader % Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat % Verksamhetsområde Ekonomiskt bistånd Vård och behandling Familjerådgivning Alkoholrådgivning Socialjour Ensamkommande barn Ekonomisk analys Individ- och familjeomsorgen redovisar ett överskott gentemot budget med tkr inklusive nämndens buffert om tkr. Överskotten är: Socialkontor tkr, Nämndens buffert tkr samt IFU-utskottet 49 tkr. Inga anspråk på nämndens buffert har gjorts under året. Bufferten motsvarar en års-placering på HVBhem. Orsaken till överskottet har till största del berott på att höga placeringskostnader uteblivit. Mot bakgrund av vad ett placeringsdygn på HVBhem kostar får det minskade behovet stora effekter på utfallet. Ekonomiskt bistånd Kostnaderna för försörjningsstöd var budgeterat till tkr. Kostnaden blev tkr. (jmf 2012, 4 067tkr). Andelen hushåll med försörjningsstöd var 160 hushåll (jmf 2012, 151 hushåll). Antalet bidragsmånader i genomsnitt var 4,0 (jmf 2012, 4,0) Medelbistånd per år och hushåll var kr (jmf 2012, kr). Kostnaden för arbetslösa med ingen/otillräcklig ersättning var tkr. (jmf 2012, tkr.) Kostnaden för sjukskrivna utan ersättning var 927 tkr (jmf tkr). Sammanlagt har 82 barn under 16 år omfattats av försörjningsstöd (jmf 2012, 84 barn). Vård- och behandling Under året har det inkommit 191 anmälningar gällande barn som lett till 69 utredningar (jmf 2012, 216 anmälningar och 79 utredningar). Sammanlagda kostnaden för insatser Barn- och unga i form av Kontaktpersoner, Familjehem, Vårdnadsöverflyttningar, Förstärkta familjehem, Hem för vård och boende (HVB) och Statens institutionsstyrelse (SIS) uppgick till 845 tkr (jmf 2012, 799 tkr). Kostnadsökningen beror på att antal vårddygn och vårddygnskostnad ökat vid familjehemsplaceringarna. 12 ensamkommande barn har varit placerade under året. Av dessa har 9 varit placerade på HVB och 3 i familjehem. Kostnaden har ersatts av Migrationsverket. Under året har 36 föräldrapar (jmf 2012, 33 par) där 39 barn (jmf 2012, 53 barn) var berörda haft samarbetssamtal. Familjebehandling har genomförts till 17 familjer (jmf 2012, 25 familjer) där 12 barn (jmf 2012, 34 barn) i olika åldrar har ingått i familjebehandlingen. Under året har kostnader för missbruksvård på institution uppgått till 937 tkr (jmf 2012, 598 tkr). Orsaken till ökningen är att vårdtiden har ökat vid placeringar på HVB-hem. Öppenbehandling i egen regi är fortfarande den främsta insatsen. Familjerådgivning Trosa kommun har under året via avtal med Nyköpings kommun gett familjerådgivning till 30 par (jmf 2012, 9 par) där 23 barn har berörts. (jmf 2012, 20 barn). Alkohol och drogrådgivning Alkohol- och drogrådgivningens besöksfrekvens har varit jämnt fördelad under Under hösten har en öppenvårdsbehandling med öppet intag (kontinuerlig påfyllnad i grupp) startat och 61

203 fortsätter under Varje termin startar ett nytt anhörigprogram. Totalt har mottagningen haft 73 besökare, varav 60 var nya kontakter. 44 hade egna alkohol-/drogproblem (29 män, 15 kvinnor) och 29 var anhöriga (12 män, 17 kvinnor). Socialjour Socialjour utanför kontorstid sker genom avtal med Södertälje kommun. Tidsåtgång och uppdrag redovisas kontinuerligt samt i samband med fakturering. Under året har verksamheten kostat 111 tkr och varit av god kvalitet. Årets viktigaste händelser Socialkontoret har ingått i projektet Kunskap till praktik som är ett utvecklingsarbete inom Sveriges Kommuner och Landsting. Målet är att utveckla och förbättra den svenska missbruks- och beroendevården så att alla brukare ska få bästa möjliga vård. Utgångspunkten är Socialstyrelsens nationella riktlinjer om vilka behandlingar och rehabiliteringsinsatser som har störst medicinsk, social och ekonomisk effekt. Lokala samverkansöverenskommelser har tecknats mellan Landstingets beroendevård och öppenvårdsteam, primärvården, kriminalvården och Trosa kommun. Syftet med dokumentet är att förtydliga och underlätta den lokala samverkan gällande vuxen från 18 år för missbruks- och beroendevården i Trosa kommun. För ungdomar erbjuds insatser i egen regi som Cannabisprogram, FöräldraKomet (ett föräldrastödsprogram för föräldrar till ungdomar år) och ART (Aggression Replacement Training) som framför allt är avsedd för ungdomar som har problem med aggressivitet. relation har genomförts på ekonomi- och vuxenenheten. Socialkontoret har under tre år beviljats projektmedel från Samordningsförbundet RAR för att driva ett samverkansprojekt, Ciceron. Projektmedlen har i huvudsak avsett att finansiera en Koordinator för samordningen. Deltagarna var ungdomar mellan år som stod utanför arbetsmarknaden. Sedan projektstart har totalt 78 ungdomar varit inskrivna i Ciceron. Av dessa har 30 gått till arbete och 14 till studier. Projektet avslutades i december Av utvärderingen framgår det att bildandet av samverkansteamet har varit framgångsfaktor för att undvika att personer hamnar mellan stolarna. Samverkansteamet i Trosa har bestått av representanter från arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten, skolans yrkesvägledare samt socialkontoret. Under perioder har även försäkringskassan vid behov varit representerade. Samverkansteamet kommer att fortsätta sitt arbete med arbetsförmedlingen som sammankallande under första kvartalet En utvärdering ska genomföras för att därefter ta ställning till om samverkansmodellen utan koordinator gett önskad effekt. Socialtjänsten har under året tillsatt en kurator på 50 % vid familjemottagningen på vårdcentralen. Där erbjuds förebyggande mödra- och barnhälsovård samt förebyggande socialt arbete. Sedan den 1 juni 2013 har den nybildade myndigheten Inspektion för vård och omsorg (IVO) ansvaret för bland annat tillsyn av socialtjänsten. I samband med att IVO övertog tillsynen från Socialstyrelsen har beslut avseende klagomål på socialkontorets handläggning under åren inkommit. I flera av dessa beslut riktas kritik på handläggningen. Åtgärder har vidtagits för att handläggningen ska vara rättssäker och av god kvalité. Socialkontoret kommer att redovisa vidtagna åtgärder till IVO. Det har även genomförts en föranmäld inspektion av IVO avseende handläggning av barn- och familjeenhetens ärenden. IVO kommer att redovisaresultatet i februari En handlingsplan avseende våld i nära relationer har tagits fram. Den utgår från Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Trosa har PwC genomfört en granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer under våren En klientundersökning gällande våld i nära 62

204 Under året har socialkontoret varit kraftigt underbemannad. Det har varit extremt svårt att rekrytera såväl arbetsledare som erfarna handläggare och behandlare (vid kontakt med många kommuner bekräftas att de har samma situation). I december var fyra tjänster vakanta. Samtliga bemanningsföretag som stått till buds har endast kunnat erbjuda konsultbemanning i januari Det har inneburit att såväl ledning som övrig personal fått prioritera vad som måste utföras. Ett exempel är att uppföljning av nämndens mål inte gjorts i alla delar. Framtiden Då kommunen fått ett utökat ansvar för att motta ensamkommande barn kommer socialkontoret att utökas med en handläggare. Socialkontoret kommer att säkerställa att verksamheten lever upp till de fastställda målen och de krav som gäller för socialtjänstverksamhet. Genom relevant fortbildning och översyn av rutiner och riktlinjer bedöms verksamheten kunna utvecklas ytterligare. Vi kommer att fortsätta vårt arbete med riktlinjer för barn- och familjeärenden, utbilda och anpassa vårt arbete med barn och unga i familjehem enl. socialstyrelsens nya riktlinjer. Riktlinjer för utredning och insatser för personer med missbruksproblematik planeras bli färdiga under år Ungdomsarbetslösheten kommer sannolikt att ligga på en relativt hög nivå. I samverkan med Arbetsmarknadsenheten (AME) kommer socialkontoret därför att medverka till finansiering för att skapa ett antal kommunala arbetstillfällen vid behov. Avstämning mot nämndens mål Nämnden har fyra verksamhetsspecifika mål. Respekt för individen, ska mätas med klientundersökning. På grund av personalbrist har ingen mätning genomförts. Det har inkommit klagomål på bemötandet varför målet inte är uppnått. Bristerna har åtgärdats men då bemötandefrågorna är synnerligt viktiga inom verksamheten kommer frågan att få särskild uppmärksamhet även framöver. Stimulerande arbetsmiljö, ska mätas med intern mätning. Mätningen har skett genom enkät HME (Hållbart medarbetarbetar engagemang) Av mätningen framgår det att finns flera områden att förbättra. Målet bedöms därför inte ha uppnåtts. Ett arbete avseende de områden som behöver utvecklas har påbörjats. Ständiga förbättringar, ska mätas med Öppna jämförelser och intervjuformulär. På grund av personalbrist har inga intervjuer genomförts men inrapportering till Öppna jämförelser har skett. Det har förekommit brister i kvalitén varför målet endast delvis har uppnåtts. Bristerna har åtgärdats. Hög effektivitet, ska mätas med statistik och Öppna jämförelser. Inrapportering till Öppna jämförelser och statistik visa att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt. Målet har uppnåtts. Nyckeltal Verksamhetsmått Redov Redov Redov Hushåll med försörjningsstöd/mån Bidragstid månad per hushåll i 4 4 * genomsnitt Bistånd per hushåll i genomsnitt/mån Insatsdagar kontaktperson, barn Medelkostnad per dygn Vårddygn i familjehem, barn inkl. vårdnadsöverflyttning Medelkostnad per dygn Vårdygn i förstärkt familjehem, 0/0 0/84 0/84 barn/vuxen Medelkostnad per dygn Vårddygn i HVB, barn Medelkostnad per dygn Vårddygn i SiS-hem, barn Medelkostnad per dygn Vårddygn i HVB, vuxen Medelkostnad per dygn Vårddygn LVM Medelkostnad per dygn Placeringar i familjehem och HVB avser ej ensamkommande barn Personal Personal Budget Utfall Utfall Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad 31% 41% 47% Investeringsuppföljning Inga investeringar har gjorts under året. Ekologisk utveckling Verksamheten liksom övriga förvaltningar har beslutat om en miljöledningsnivå (nivå 1) i vårt miljöledningssystem. Våra leasingbilar är miljöklassade och tankas med diesel. 63

205 Vård- och omsorgsnämnden Ordförande Martina Johansson Produktionschef Kajsa Fisk Totalt, tkr Budget Utfall Avvikelse Utfall Förändring mot budget 2012 % Verksamhetens intäkter ,37% Verksamhetens kostnader ,04% Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat ,32% Verksamhetsområde Myndighetsutövning Anhörigstöd Hemtjänst Särskilt boende Daglig verksamhet Insatser enligt LSS Personlig assistans enligt SFB Socialpsykiatri Öppen psykiatrisk tvångsvård Arbetsmarknadsenheten Daglig sysselsättning Hälso- och sjukvård Medicinskt färdigbehandlade Rehabilitering/Tekniska hjälpmedel Färdtjänst/Riksfärdtjänst Administrationen för ledning och stöd har minskat och visar på ett överskott jämfört budget med 611 tkr. En översyn av verksamheternas fastighetshyror har gjorts vilket lett till lägre hyreskostnader. På inrådan av revisorerna har en översyn gjorts avseende avgifter (som en följd av revisionens granskning) och generellt sett har intäkterna ökat under året. Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för alla kommuninvånare som har behov av stöd, service och omvårdnad. Inom verksamhetsområdena ges insatser till enskild utifrån Socialtjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Vård och omsorg ansvarar också för Arbetsmarknadsenheten (AME). Ekonomisk analys Vård- och omsorgsnämnden redovisar totalt sett ett positivt resultat på 348 tkr. Det positiva resultatet bedöms till stor del vara en följd av det medvetna och aktiva effektiviseringsarbete som genomförts på i stort sett alla områden inom organisationen. Det har handlat om att ta till vara på och samordna organisationens resurser på ett så effektivt sätt som möjligt för att därigenom stimulera till goda effekter såväl ekonomiskt som kvalitets- och utvecklingsmässigt. Arbetet har gjorts såväl inom äldre- och funktionshinderområdet (verkställigheten) som inom ledning och stöd (administration och myndighet). Äldreomsorgen redovisar totalt sett ett underskott på -809 tkr. Särskilt boende totalt visar ett resultat på -255 tkr där resultatenheterna redovisar ett negativt resultat på -806 tkr. Avvikelsen beror i huvudsak på att antalet tomma platser har ökat vilket innebär låg beläggning och därmed ökad svårighet att åstadkomma optimal bemanning. Behovet av särskilt boende har minskat och i relation till budget ger närmast ett nollresultat (-6 tkr) avseende den särskilda boende-pengen. Totalt visar hemtjänsten ett negativt resultat på -441 tkr. Den kommunala resultatenheten har ett positivt resultat för 2013 med 62 tkr. De bär dock med sig tidigare års resultatöverföring motsvarande -499 tkr. Det är ett mycket gott resultat och bedöms vara en följd av medvetet effektiviseringsarbete, samordning av personalresurser, högre utförandegrad samt lägre kostnader för bilar och transporter. Totalt är 64

206 behovet av hemtjänst högre i relation till budget och motsvarar tkr för hemtjänstpengen. Nämndens buffert på tkr används för att täcka del av det ökade behovet av hemtjänst. Resultatet för hela funktionshinderområdet är 147 tkr. Funktionshinderområdet LSS (Insatser enl LSS och personlig assistans enligt SFB) redovisar ett negativt resultat på -266 tkr. Underskottet är framförallt kopplat till personlig assistans enligt SFB där två nya ärenden inkommit under året och som inte funnits med i budget. Funktionshinderområdet SoL (insatser inom socialpsykiatrin) visar ett överskott på 413. på Trygg hemgång som syftar till att skapa trygghet efter sjukhusvistelse och ge bästa förutsättningar för kvarboende i det egna hemmet. Ett annat exempel är utbildningsinsatser som gjorts i syfte att utveckla användandet av demensregistret BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) samt Senior Alert. Ett pilotprojekt påbörjades, huvudsakligen inom äldreomsorgen, med syfte att öka möjligheten till ökad sysselsättningsgrad för personalen. Under året tog Fullmäktige beslut om att AME ska tillhöra nämnden för teknik och service från och med 1 jan Projektering och flytt av AME har därför genomförts. Nämnden fattade den 7 maj 2013 beslut om att minska antal platser på särskilt boende. Beslutet verkställdes i sin helhet från och med Hälso- och sjukvårdsenheten redovisar ett positivt resultat på 242 tkr, vilket främst är kopplat till lägre personalkostnader än förväntat. Enheten har utöver detta lyckats minska verksamhetskostnaden. Enheten för tekniska hjälpmedel överskrider budget motsvarande -271 tkr. Kostnaden för tekniska hjälpmedel har i relation till budget legat högre de senaste fyra åren. Behovet har emellertid inte ökat utan legat konstant. Verksamheterna inom arbetsmarknadsenheten redovisar ett överskott på 403 tkr vilket till största del beror på högre intäkter än budgeterat för Komfix och Steget in. Årets viktiga händelser Fortsatt implementering av organisationens nya struktur och roller. Fortsatt utveckling av kvalitetsledningssystemet. Fortsatt arbete med värdegrund och värdighetsgarantier inom såväl äldreomsorgs- som funktionshinderområdet. Arbete med att förbättra för de mest sjuka äldre. För att nå målet med en bättre samordnad vård har flera aktiviteter genomförts, t.ex. satsningen Med anledning av att Trosa kommun ansökt om att bli finskt förvaltningsområde har en kartläggning av antal brukare med finskt ursprung samt finsktalande personal gjorts. Kommunstyrelsen fattade beslut om att utöka vård och omsorgsnämndens budgetram med 500 tkr för inköp av arbetskläder till omvårdnadspersonalen. En mycket viktig och uppskattad prioritering både utifrån hygien- och personalperspektiv. Under vinterhalvåret genomfördes för första gången en undersökning som är tänkt att mäta medarbetarengagemanget. Kommunfullmäktige har satt målet att minst 80% av medarbetarna ska ge omdömet 4 eller 5 (skala 1-5). Vård och omsorg uppnådde målet med råge och visar på ett resultat på 89% vilket är ett mycket glädjande, viktigt och gott resultat. Satsningar Årets satsningar har bestått i att utveckla Trygg hemgång (utveckla vårdplaner) se över förvaltningens avgifter (s.k. avgiftsprojektet) samt skapa en sinnenas lilla trädgård. Under året har förberedelser gjorts för att på bästa sätt stödja och trygga upp individer i det ordinära boendet. Under våren 2014 kommer den tillsatta utredningsgruppen att påbörja sitt arbete med att möta upp individen i dennes hem efter sjukhusvistelse. Behoven kommer att utredas för att på så vis erbjuda det stöd som krävs för att individen ska kännas sig trygg i det egna hemmet. Efter utredningsperioden fattas beslut om insats. 65

207 När det gäller avgiftsprojektet har tydligare information om krav på att mottagare av insatser SoL och LSS ska ansöka om bostadstillägg eller bostadsbidrag har arbetats fram. Satsningen har en direktkoppling till revisorernas granskning. Intäkterna har ökat avseende omsorgsavgifterna både för hemtjänst i ordinarie boende och inom särskilt boende (trots minskat antal platser). Revisionen har godkänt förvaltningens åtgärder. Arbetet med sinnenas lilla trädgård påbörjades i augusti på Ängsgården och kommer att stå klart sommaren Framtiden Överenskommelsen avseende de mest sjuka äldre löper ut 31 dec 2014, men det arbete som bedrivs inom ramen för satsningen är tänkt att bli en integrerad del av landstingens och kommunernas ordinarie verksamhet. Det innebär att arbetet med att effektivisera användandet av resurser så att vården och omsorgen i högre grad utgår från de mest sjuka äldres behov kommer att fortsätta även efter överenskommelsens utgång. Gruppen år ökar och har så gjort med ca 100 personer per år de senaste åren. Det betyder att vi även framgent kommer att behöva satsa på att skapa goda förutsättningar för individer i framförallt det ordinära boendet. Sannolikt kommer det ställas krav på en mer kvalificerad hemtjänst och redan idag finns indikatorer på att de hemsjukvårdsinsatser som efterfrågas är alltmer avancerade. Det är därför viktigt att följa denna utveckling för att möta ställda krav med rätt kompetens och rätt resurser. handlar i huvudsak om personalplanering och boendeformer. Gruppen äldre med psykiatrisk sjukdom ser på sikt ut att växa, vilket innebär att verksamheten behöver utvecklas för att kunna möta detta behov med kompetens och resurser. En annan tendens är ökad diagnostisering av yngre personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att möta behovet av stöd och service för denna målgrupp är det av stor vikt att se över kunskapsnivån även inom detta område. Enligt analysen som gjorts avseende behov av insatsen gruppbostad är det i dagsläget 5 personer som kan komma att ansöka om denna typ av insats inom loppet av ett par år. Personal Personal Budget Utfall Utfall Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad 69% 68% 66% En utökning av natten på särskilt boende har genomförts under året till följd av ökat omvårdnadsbehov nattetid. Dagtid har särskilt boende minskat sin bemanning då låg beläggning har varit så här långt i år. Personalkostnaderna har ökat inom AME men dessa möts av ökade AMS bidrag. I övrigt ligger personalkostnaderna enligt budget och verksamheten bemannas effektivt och efter behov. Ekologisk utveckling Vi fortsätter arbeta med miljöledningsnivå 1 och arbetar tillsammans med kommunekologen i upphandlingar. Vi kommer att se över vår tidigare miljöutredning och kommer att fortsätta arbetet för ett ökat ekologiskt tänkande även vid mindre inköp såsom förbrukningsmaterial. Enligt den demografiska statistiken (GPF ) kommer den äldre befolkningen, d.v.s. 85 år och äldre, att minska i antal under de kommande åren. Därefter förväntas en ökning av antalet. Mot bakgrund av detta är det viktigt att följa utvecklingen, ha beredskap för förändringar avseende föreliggande behov samt snabbt kunna ställa om och anpassa resurser utifrån detta. Det Cyklar skall användas ofta för dagliga transporter inom flera verksamheter. Vi kommer att fortsätta använda miljöklassade bilar. Inför 2013 har nämnden infört miljömål i syfte att minimera verksamheternas miljöskadeverkningar. Ett mål är att minska el- och vattenförbrukningen på våra särskilda boenden. 66

208 Vård- och omsorgsnämndens mål Mål Målprecisering Uppfyllelse Trend Utfall Mätmetod Kommentar Nöjdhet Trygghet Rättssäkerhet Självbestämmande 67

209 Kostnadseffektivitet Ekologi & Miljö 68

210 Teknik och servicenämnden/skattefinansierad verksamhet Ordförande: Arne Karlsson (KD) Produktionschef: Claes-Urban Boström Totalt, tkr Budget Utfall Avvikelse Utfall Förändring mot budget /13 Verksamhetens intäkter ,94% Verksamhetens kostnader ,98% Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat ,54% Verksamhetsområde Gator och vägar Park Kommunfastigheter Inköp och försäkringar Exploateringar Kommunens skogar Kost och städverksamhet Byggnationer för energioptimering i verksamhetsfastigheter är färdigställd, garanti- och prestandafas pågår. Byggnation av Vagnhärads torg färdig, finjustering kvar under våren. Tekniska kontoret är ett beställarkontor och i stort sett all verksamhet sker genom årsentreprenader. Tillfälliga arbeten och investeringar sker genom upphandlingar för respektive tillfälle. Kost- och städverksamheten drivs i egen regi. Ekonomisk analys Det ekonomiska resultatet fram till den 31 december är ett överskott med 295 tkr. I resultatet svarar tekniska enheten för ett resultat med 161 tkr och kost- och städenheten för 134 tkr. Vi klarar med andra ord av att räta upp ekonomin trots att vi fick återbetala drygt 700 tkr i bidrag för skredrisk och att kostnaderna för snöröjning och halkbekämpning var mycket hög i jan-mars. Som tur var så var det nästan ingen snö alls nov-dec. Det som rätat upp ekonomin för oss är lägre kapitaltjänst än budgeterat men också högre hyresintäkter. Kost och städs resultat är en medveten satsning att sänka kostnaderna något för att klara den högre hyran som kommer 2014 i samband med byte till större lokaler. Årets viktigaste händelser Drift och underhållsentreprenad för Park, Gata och Fastighet är upphandlad, gäller från Om- och tillbyggnad av Vitalisskolans gymnastik hall har genomförts. Byggnation av å-miljö i Vagnhärad pågår, justeringsarbeten återstår. Byggnation av gång- och cykelväg för angöring av Häradsvallen från Vagnhärad är genomförd. Renovering av Safiren, byggentreprenad pågår. Byggnation av gång- och cykelbro vid Nyängen är genomförd. Parkplan för Trosa kommun är framtagen. Ombyggnation av vägnätet i Västra Fän pågår. Tillståndsprocess för muddring av farleder genomförd. Ombyggnation och anpassning av Skärlagsskolan klar. Byggnation av ny förskola i Väsbyområdet är genomförd. Byggnation av ny paviljong vid Skärlagsskolan är genomförd. Ombyggnation av parkering vid Vagnhärads stationsområde pågår. Upphandling för uppförande av ny förskola vid Tomtaäng klar, projektering pågår. 69

211 Köp av kontors- och industrilokaler vid Industrigatan är genomfört. Köp av Hasselbackens förskola är genomförd. Konvertering till fjärrvärmeuppvärmda lokaler i Hasselbackens förskola klar. Upphandling av vattenreningsanläggning till Safiren klar. Upphandling av bassänginklädnad till Safiren klar. Ombyggnation och renovering av spillvattenledningar i Trosa vårdcentral pågår. Trosa kommuns nya park i Vagnhärad vid å- miljön har tilldelats ett hedersomnämnande vid Elmiamässan för park- och grönområden. Inom Kost och städ fortsätter vi vårt arbete för att vara ett efterfrågat och konkurrenskraftigt alternativ. En viktig del i detta arbete är att utvärdera och följa upp de enkätundersökningar vi gör. Genomfört vissa förändringar som inneburit att vi kan erbjuda fler av städpersonalen heltid och helårsanställningar. Innebär större stabilitet i gruppen och färre timanställningar. Vi håller på att implementera Länsgemensamma rekommendationer för nutrition inom vård och omsorg. Stimulansmedel sökta och används till dietist fram till våren Projektet avslutades under våren. Implementering av Hållbara måltider i Trosa kommun har påbörjats. Arbetet innebär mycket dialog med yrkesgrupper samt gäster och föräldrar inom skola, förskola och äldreomsorg. Studiebesök till Tre Stiftelser (äldreboenden med stort fokus kring Måltiden i Göteborg) där olika yrkesgrupper från Kost och Särskilt boende deltar, genomfördes i sept Genomfört utbildningar inom bakning, specialkoster och livsmedelshygien. Genomfört PRYL utbildning för lokalvårdare. De flesta inom städenheten är nu certifierade lokalvårdare. Vi har haft Kick Off för all personal inom KFTS, med genomgång av boken Sveriges Bästa förvaltning Fortsatt utveckling Från 1/ kommer AME att tillhöra TSN. Stabiliseringsarbete Trosaån etapp Trosa kvarn Smäckbron Färdigställande av byggnation Safiren. Byggnationer för att ansluta gång- och cykelbanor till sammanhängande leder. Utveckling av infartsparkering i Vagnhärad färdigställs. Utveckling av å-miljön i Vagnhärad. Vassröjning enl. kust och strandplan. Ev. byggnation av ytterligare två nya avdelningar till förskolan vid Väsbyområdet. Ombyggnation av takbeklädnad på Trosa vårdcentral. Byggnation av ny förskola vid Tomtaäng Omflyttningar till och inom kommunala lokaler för så bra lokaleffektivisering som möjligt. Nya driftavtal inom gata, park och fastighet. Arbetet med nytt förfrågningsunderlag till kommande livsmedelsupphandling startar. Vårt fokus på utbildning i ledarskap, professionell matlagning, städning och materialvård fortsätter. Vi lägger stort fokus på att kommunicera på ett bra sätt internt och med våra kunder. Vår personal skall ha god kännedom och känna sig trygga i hur de ska agera i olika situationer. Utökning av AIVO kostdatasystem med avseende på näringsberäkningar, beställningssystem, matlådehantering samt specialkoster/allergikoster. Fram till 2015 är målet att andelen ekologiska livsmedel ska vara 40 %. Systematiska mätningar av matsvinn kommer from ht 2013 att genomföras 2 ggr/termin i skolan. Nya lokaler på Industrigatan för städenheten. Genomgång av städytor pågår för att säkerställa att rätt tid avsätts på resp. enhet. Interna avtal skall skrivas för att tydliggöra avseende kvalitet och åtagande. 70

212 Personal Personal Budget Utfall Utfall Övergång till högtrycksnatrium och metallhalogen belysning i gatubelysningsanläggningen pågår. Ny belysning på Vagnhärads torg och på Stationsparkeringen samt angöring till Safiren kommer att utföras med Led-teknik. Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad 16% 15% 14% Verksamhetsmått Verksamhetsmått Redov Redov Redov Teknisk förvaltning Fastighetsareor Underhåll av fastigheter kr/m Skadegörelse totalt Elenergiförbrukning fastighet Mwh Gator antal kvm Park antal kvm Elenergiförbrukning, gata Mwh Drift o underhåll av gator kr/m2 Drift o underhåll av park kr/m2 Kost och städ ,94 21,96 26,31 2,3 4,49 3,68 Måltidskostnad/elev och år Andel ätande i år 7-9 (%) Måltidskostnad/boende och år Städkostnad kr/kvm och år Ekologisk utveckling Vid samtliga upphandlingar som genomförs, ställs krav på att leverantörer och entreprenörer har ett miljöledningssystem, certifierat eller ett eget redovisat system. Uppvärmning av kommunens fastigheter sker idag till största delen med fjärrvärme. De anläggningar som fortfarande värms upp med fossila bränslen skall så fort det är möjligt konverteras. I Kyrkskolan, Västerljung har bergvärmeanläggningen förstärkts och oljepannan har ersatts med mindre elpanna. Vid ny- eller ombyggnad av fastighet skall alternativt energisystem alltid undersökas. Tomtaängs förskola kommer att fjärrvärmeanslutas. Vi letar ständigt efter nya vägar att utöka vårt ekologiska sortiment. Vi lagar mer mat från grunden och kan då välja ekologiska råvaror i högre grad. En väg att gå kan även vara att vissa maträtter inte innehåller kött, tex en kött/fisk fri dag emellanåt. Detta frigör resurser att köpa in mer ekologiskt och följer väl vår Måltidspolicy Hållbara måltider i Trosa kommun. Fram till 2015 är målet att andelen ekologiska livsmedel ska vara 40 %, 2013 ligger vi på 37,7 %. I vår kommande livsmedelsupphandling arbetar vi för att fler närproducenter ska vara med och lägga anbud. Matsvinn är en stor belastning för miljön i vårt samhälle idag. Vi har påbörjat arbete med att jobba för att mer systematiskt mäta svinn och hitta metoder för att minska svinnet. Systematiska mätningar av matsvinn kommer from ht 2013 att genomföras 2 ggr/termin i skolan. Fordon och maskiner skall uppfylla kommunens miljökrav. Detta gäller även för de av entreprenören anlitade underentreprenörer. Förbättrat tekniskt underhåll av fastighetsbeståndet och gatubelysningsanläggningen kommer att medföra lägre förbrukningar. Analys av kommunens fastighetsbestånd med avseende på energi och vattenförbrukning är genomförd. Åtgärder för att minska förbrukningar i fastigheterna är genomfört. Garanti och prestanda fas pågår. Inom Städ arbetar vi med att hålla förbrukningen av medel så låg som möjligt genom att använda moderna torra/fuktiga städmetoder. Genom installation av tvättmaskin med doseringsutrustning kan vi minska mängden genom att få exakt den mängd vi önskar. Vi har nu 5 sådana maskiner och undersöker om det är möjligt att utöka ytterligare. Vi kommer att undersöka möjligheten att använda diamantrondeller vid golvvård, en metod som innebär att man enbart använder vatten och inga medel. 71

213 Teknik och servicenämnden/avgiftsfinansierad verksamhet Ordförande: Arne Karlsson (KD) Produktionschef: Claes-Urban Boström Totalt, tkr Budget Utfall Avvikelse Utfall Förändring mot budget /13 Verksamhetens intäkter ,66% Verksamhetens kostnader ,32% Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat ,85% Verksamhetsområde Vatten och avlopp (VA) Renhållning Återvinningscentraler (ÅVC) Ekonomisk analys Resultatet mot budget för den avgiftsfinansierade verksamheten är ett underskott med tkr, fördelat på tkr för VA- verksamhet samt -826 tkr för renhållningsverksamhet. Underskottet för VA-verksamheten består i huvudsak av underhållskostnader i Trosa ARV som inte kunnat förutses, motsvarande ca tkr. Åtgärderna är av investeringskaraktär men med hänsyn till att vi inom inte alltför lång tid ska se över och utreda framtida avloppsreningsverk i Trosa belastar dessa resultatet Försäljningen av vatten har minskat med m3 mot budget (motsv. ca t kr). Detta beror på flera stora kunder som köper mindre vatten samt en allmän tendens där hushållen minskar sin förbrukning årligen. Gamla avtal med markägare som ger dem rättighet att kostnadsfritt ta ut vatten påverkar den icke debiterbara mängden vatten. Taxehöjningen vid årsskiftet har ej kompenserat den minskade försäljningen. Underskottet för renhållningsverksamheten består av kostnader för slam och latrin. Trosa kommun har under en lång följd av år haft ett mycket gynnsamt avtal för omhändertagande av slam och latrin. Under året har avgiften för omhändertagande och behandling stigit från 164 kr/m3 till 384 kr/m3. Detta avtal är nu uppsagt och arbete med att hitta ny aktör pågår. Utfallet för den nya renhållningstaxan är bättre än budget. Årets viktigaste händelser VA-verksamhet Byggnation i Trosa reningsverk för att klara 6000 pe är genomförd, driftsättning av verket har pågått under året. Byte av skrapspel, motorer till blåsmaskiner och centrifug i Trosa reningsverk har genomförts. Byggnation för nytt styrsystem för pumpstationer är genomförd. Uppbyggnad av VA-databas pågår. Huvudledning på Öbolandet för anslutning av Lagnöviken är genomförd. Byggnation för anslutning av fastigheter på Öbolandet detaljplaneområde 1och 2 är genomförd. Projektering och upphandling för byggnation i detaljplaneområde 3 är genomförd. Arbete med nytt vattenskyddsområde med föreskrifter på Sörtuna vattentäkt pågår. Samråd med sakägare är genomförd. Renovering av översilningsyta i Trosa våtmark är genomförd. Upphandling för ny överföringsledning från Sörtuna vattentäkt till Trosa är genomförd. Systemhandling för överföringsledning, vatten och spillvatten, mellan Trosa och Vagnhärad pågår. Ny anläggningstaxa för anslutning av fastigheter är antagen. Projektering för VA är genomförd för exploateringsområdena Åda Backar och Hökeberga. VA-verksamhetsområde är utvidgat för Hagstugan. Byggnation för VA-utbyggnad pågår. 72

214 Renhållningsverksamhet Byggnation av ny lakvattenledning på Korslöt är genomförd. Inmätning och beräkning för sluttäckning av Korslöt pågår. Utformning av terrängmodell genomförd. Nytt tillstånd för verksamhet på Korslöt har beviljats av Länsstyrelsen. Asfaltering av yta för ÅVC på Korslöt är genomförd. Utveckling och ombyggnation av återvinningsstationen har genomförts på Öbolandet. Ombyggnation av återvinningsstationen på Vagnhärads station pågår. Fortsatt utveckling VA-anslutning av fastigheter på Öbolandet fortgår. Byggnation av överföringsledning till Vagnhärads reningsverk samt sektionering av Trosa spillvattennät. Byggnation av överföringsledning Vagnhärad Trosa för vatten. Förstärkning och säkring av vattentäkterna vid Sörtuna och Källvreten. Byggnation av ny överföringsledning för vatten från Sörtuna till Trosa. Antagande av nytt vattenskyddsområde för Sörtuna vattentäkt. Renovering av vattentornen i Vagnhärad och Trosa. Fortsatt utveckling av återvinningscentralen på Korslöt. Översyn och revidering av renhållningsordning och avfallsplan för Trosa kommun. Verksamhetsmått Verksamhetsmått Redov Redov Redov Renhållning Hushållssopor kg/invånare Hushållssopor kr/inv Slam/latrin kr/inv VA-verksamhet Producerad vattenmängd Försåld vattenmängd Ospecificerad förbrukning Vattenläckor Avloppsstopp Personal Personal Budget Utfall Utfall Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad 5% 4% 5% Ekologisk utveckling VA- och renhållningsverksamhet är miljöfarliga verksamheter som kräver tillståndsplikt för att få bedrivas. Då verksamheterna bedrivs med upphandlade entreprenörer är det viktigt att rätt krav ställs på utförda tjänster och att dessa regelbundet följs upp. Detta sker en gång i månaden i driftentreprenadmöten där verksamheterna redovisas och störningar med åtgärder rapporteras. Insamlingssystemet för farligt avfall är ett led i att utveckla omhändertagandet på ett miljöriktigt sätt. Systemet ökar även hushållens benägenhet att sortera miljöfarligt avfall. Sortering av avfall medför att den totala mängden avfall för behandling minskar och att kostnader för att behandla avfall minskar. Vid projektering av nytt system för omhändertagande och behandling av spillvatten läggs stor vikt på miljösystem och återföring av växtnäring för hållbar utveckling. Detta kan ske på ett lokalt eller regionalt plan. Låg energiförbrukning eftersträvas för hantering av spillvatten. Investering i bättre och modernare VA-anläggning medför säkrare processer, vilket medför mindre risk att belasta miljön. VA-anslutning av omvandlingsområden medför även att miljöbelastningen minskar då många fastigheter med enskilda avlopp med uttjänt funktion kan anslutas till reningsverk. Vid framtida genomförande av renhållningsupphandling så kommer stor vikt i upphandlingen att läggas på utformning av miljösystem. 73

215 Måluppföljning Teknik- och servicenämnden Skattefinansierad verksamhet Mål Målprecisering Uppfyllelse Trend Utfall Mätmetod Kommentar Avgiftsfinansierad verksamhet Några kommentarer skattekollektivet Några kommentarer avgiftskollektivet 74

216 Kultur- och fritidsnämnden Ordförande: Lena Izoz (M) Produktionschef: Claes-Urban Boström Totalt, tkr Budget Utfall Avvikelse Utfall Förändring mot budget /13 Verksamhetens intäkter ,63% Verksamhetens kostnader ,17% Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat ,75% Verksamhetsområde Bibliotek Fritidsgårdar Kulturskola Allmänkultur Avtal fritidsverksamhet Föreningsstöd Båtplatser Idrottsanläggningar Friluftsbad Samlingslokaler Elljusspår Gästhamn Kråmö Inomhusbad Camping Ekonomisk analys KFN uppvisar ett positivt resultat med 596 tkr. Resultatet beror på i huvudsak att Safiren inte varit i drift under året. Överskottet hade kunnat vara större men vi har lagt en del resurser på våra anläggningar detta år då det varit möjligt. Samtliga verksamheter klarar sina budgetar och nämndens buffert återlämnas. Årets viktigaste händelser Det har varit ett spännande år fyllda av bra och nyskapande verksamhet med fokus på ökad tillgänglighet och mervärden för kommuninvånarna. Samarbetsavtal mellan Navet och Polisen, där medborgare kan lämna/hämta hittegods samt få information/blanketter om polisens verksamhet på biblioteket. Byggnation av badhuset Safiren pågår för fullt. Upphandling av tjänstekoncession för drift av Safiren genomförd. Fritidsgårdarna har haft betydligt mer öppet än tidigare och även sommaröppet. Konstrundan Konsttriangeln genomförd i samverkan med konstförening och konstnärer, en stor succé. Två konstutställningar i S:t Annas kapell i samverkan mellan kyrkan, föreningsliv och Trosa kommun har genomförts. Bilder som berättar - fotoutställning i samarbete med Sörmlands museum. Informationskampanj om Utvecklingsbidraget, riktat mot bl.a. kulturföreningarna. Åter ett lyckat Kulturfnatt, denna gång i Trosa. Utgivning av Ruben Karlsson, Ruben i Kråkvik i samarbete med föreningar och ÖSP. Nätverken i länet mellan kulturkonsulenter samt mellan fritidskonsulenter har fortsatt med målet om gemensam utveckling. Byggnation av utegym, gymmet invigdes i september. Biblioteket Navet i Vagnhärad har startat sin verksamhet med en rad nyheter. Under hösten kom även meröppet igång med öppet 6-21 alla dagar. Antalet användare av tjänsten var vid årsskiftet uppe i ca 80 personer. Även bra samarbeten med föreningsliv och näringsliv har kommit igång kring biblioteket. Överenskommelse träffad med skolan gällande tjänst för skolbiblioteksfrågan, vilken börjar gälla under

217 Renoverat båtbryggan vid Karlsborg. Startade grupper på biblioteken och fritidsgårdarna för ökad delaktighet och möjlighet till att påverka innehållet i verksamheterna. Klassorkestrarna i Kulturskolan besökte alla äldreboenden och gjorde små konserter under våren. Trosas egen kulturskolefestival, med inbjudna orkestrar från kommuner i länet. Alla kulturskolans elever fick möjlighet att framträda. Totalt 22 ensembler från 8 kommuner, sammanlagt ca 340 barn varav ca 140 från Trosa. Vi har haft Kick Off för all personal inom KFTS, med genomgång av boken Sveriges Bästa förvaltning. Framtiden Vi ser fantastiskt mycket fram emot badhuset Safirens återinvigning i augusti Utvecklingen av meröppet i Vagnhärads bibliotek med öppet mellan 6-21 skapar hopp om att det ska gå att införa även i Trosa. Biblioteken och studieförbunden i länet i fortsatt samverkan. Fortsatt samverkan och samarbete med näringsliv och föreningsliv fortsätter utvecklingen på biblioteken. Samverkan mellan länets fritids- och kulturkonsulenter räknar vi med ska leda till fler samverkansprojekt och ytterligare möjligheter till jämförelser. Väldigt lyckat med de små konstinköp som har gjorts under har vi fördubblat den budgeten till 50 tkr. Inom en inte alltför lång framtid måste fler båtplatser för djupgående båtar skapas inom kommunen. Byta ut eller komplettera latrintömningen i gästhamnen. I samarbete med studieförbund, erbjuda rockmusikverksamhet och inspelningsteknik. Fortsatt samarbete i samrådsgruppen, där vi gemensamt ska samla resurserna för att stötta kommunens ungdomar. Hjälpa högstadieskolorna med grupp och klassamtal. Ung scen på turné, start hösten 2014 Det planeras kommunöverskridande samarbeten mellan exempelvis slagverkare, bleckblåsare och gitarrister. Evenemang knutna till finsk kultur då Trosa kommun blir ett finskt förvaltningsområde under Kulturfnatt återkommer i september. Personal Personal Budget Utfall Utfall Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad 24% 24% 37% Verksamhetsmått Verksamhetsmått Redov Redov Redov Småbåtshamn Antal platser varav stora platser Antal uthyrda platser Kö, stora platser Föreningsstöd Antal föreningar som erhåller stöd * Antal aktiviteter, idrottsföreningar Totalt antal deltagare Allmän kultur Antal kulturföreningar som erhåller stöd* Kulturbidrag, aktiviteter** Antal kulturarrangemang Antal arrangemang i Trosa kvarn* 7 Antal besökare, kulturarrangemang Trosa kvarn* Fritidsgårdarna Antal stora arrangmang Antal besökare på stora arrangemang Trosa Vardagskvällar, ant besökare Helgkvällar, ant besökare Vagnhärad Vardagskvällar, ant besökare Helgkvällar, ant besökare Biblioteken Antal besökare Antal utlån Antal besök på hemsidan i.u Antal utställningar och arrangemang Kulturskolan Antal debiterade elever Antal ämneskurser Kö *Nya nyckeltal Kulturföreningar var tidigare inräknade i Antal föreningar under Föreningsstöd. Antal kulturarrangemang fördelas 2013 under allmänna och de arrangerade i Trosa kvarn. **För år redovisades alla aktiviteter, även de som inte fått kulturbidrag, därav den mindre summan för år

218 Måluppföljning Kultur & fritidsnämnden 1. Mål Medborgarna är nöjda med möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen, exempelvis sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv. Målprecisering Trosa ska tillhöra de 20 bästa kommuner som SCB jämför Trosa med Uppfyllelse Trend Utfall Mätmetod Kommentar 51 Medborgarundersökningen Se nedan 2. Medarbetarna i Kultur- och fritidsnämndens verksamheter upplever ett högt medarbetarengagemang 80% ska svar 4-5 i en femgradig skala där 5 är högsta betyget 93% Årlig enkät till kommunens medarbetare med frågor som tagits fram av SKL och RKA Otroligt bra siffra. 3. Kulturutbudet är utökat för barn och ungdomar genom ökad samverkan och riktat bidrag (utvecklingsbidraget) Få kulturföreningarna att söka från utvecklingsbidraget 1 Mäts två ggr/år vid beslut om bidrag och jämförs med året innan Se nedan 4. De som kontaktar Kulturoch fritidsförvaltningen är nöjda med bemötandet och hanteringen av ärenden. 90% ska vara nöjda Egen enkät Se nedan Några kommentarer Mål 1 Hela fritidsmåttet i MU innehåller fem frågor. Det totala fritidsmåttet placerar Trosa på plats 51 av 137 kommuner. Det är svårt att konkurrera med kultur- och fritidsutbudet i storstäder, tittar man inom kommungruppen inv placerar sig Trosa på plats 10 av 30 kommuner som gjort MU HT 2012 & VT Totala betygssnittet för kommungruppen är 56 och Trosa har 60. På delfrågan " hur ser du på möjligheterna att kunna utöva fritidsintressen t.ex. sport, kultur, friluftsliv, föreningesliv?" är snittbetyget 7,3 på en 10-gradig skala där 10 är det högsta betyget. Snittet för alla kommuner är 7,2 med lägsta betyg 5,8 och högsta 8,3. Målet anses inte vara uppfyllt. Mål 2 Naturligtvis ett fantastiskt bra utfall. Vi är mycket stolta över det engagemang som personalen visar. Mål 3 Mål har 1 kulturförening sökt utvecklingsbidraget, 2012 var antalet 0. Vi når inte målet överallt. Vi får betyg 88% inom fritid, 79,1% inom Kulturskolan och 95 % inom allmänkulturen. Inom biblioteket mäter vi inte frågan enskilt men där får de 97% för servicen. 77

219 Miljönämnden Ordförande: Sune G Jansson Produktionschef: Mats Gustafsson Totalt, tkr Budget Utfall Avvikelse Utfall Förändring mot budget /13 Verksamhetens intäkter ,27% Verksamhetens kostnader ,07% Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat ,55% Verksamhetsområde Miljö och hälsoskydd Livsmedelstillsyn Alkoholtillstånd Tobak och folköl Nikotin och receptfria läkemedel Miljö- och hälsoskyddsverksamheten är reglerad i främst miljöbalken och livsmedelslagen. Uppgifterna är att ge allmänheten och olika företag råd, anvisningar och upplysningar i miljö- och hälsoskyddsfrågor. Kontoret bedriver tillsyn enligt gällande lagstiftning. Inspektioner, provtagningar och mätningar ingår i tillsynsarbetet. Tillsynen sker i enlighet med särskilt upprättade och av miljönämnden godkända tillsynsnivåer för respektive område. Ekonomisk analys Miljönämnden visar på ett positivt resultat för 2013 på 94 tkr. Plusresultatet beror i första hand på högre intäkter än budgeterat. Årets viktigaste händelser Det omfattande arbetet med inventering av enskilda avlopp på landsbygden fortsätter och anläggningarnas funktion kontrolleras i enlighet med Miljöbalken och Naturvårdsverkets allmänna råd för små avlopp. Trosa kommun beviljades under året ett kompletterande bidrag för fortsatt sanering av mark vid Kroghs silverfabrik i Vagnhärad. Saneringen är nu avslutad och slutrapportering kommer att ske under I början av september presenterade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tillsammans med Stockholm Business Region resultatet för kommunernas företagsklimat gällande bland annat brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd och serveringstillstånd. Totalt deltar nästan 200 kommuner i undersökningen. Av dessa kommuner placerade sig Trosa kommun sammantaget på en fjärde plats. Ordinarie tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet har i övrigt skett enligt gällande tillsynsplan. Kommunfullmäktige beslutade i december månad om ny taxa för handläggning och tillsyn av ärenden enligt miljöbalken, livsmedelslagen och 78

220 strålskyddslagen. Den nya taxan har beräknats i enlighet med riktlinjer och mallar från SKL. Framtiden På miljökontoret pågår en ständig utveckling av arbetets innehåll, arbetssätt och rutiner. Inom de lagstiftningar som miljökontoret har som arbetsredskap sker förändringar, både inom den aktuella lagstiftning som tillämpas och det faktaunderlag som ligger till grund för riskvärderingar och bedömningar. Detta innebär att en beredskap måste finnas för en löpande anpassning av arbetet. småbåtshamnar som finns i kommunen, gästhamnen inkluderad. Projektet kommer under 2014 främst att inriktas på inventering och uppgiftsinsamling medan informationsinsatserna planeras för Under 2014 ska Miljökontoret utöver ordinarie tillsyn bland annat fokusera på projektinriktad tillsyn av U-objekt (verksamheter som inte kräver tillstånd eller anmälan). De för kommunen kända objekten kommer att tillsynas i enlighet med plan, medan särskilda tillsynsinsatser kommer att läggas på identifiering och tillsyn av mindre bilverkstäder och verksamheter som hanterar kemikalier i Vagnhärad och Västerljung. Under 2014 prioriteras även tillsyn av förskolor och skolor, minireningsverk och hästgårdar i särskilda projekt. Personal Personal Budget Utfall Utfall Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad 77% 81% 80% Ekologisk utveckling Under 2014 kommer Miljökontoret fortsätta att prioritera tillsyn och inventering av enskilda avloppsanläggningar. Målet är att återstoden av kommunens avloppsbestånd ska inventeras under perioden Miljösamverkan Sörmland har arbetat med ett projekt rörande hantering av dagvatten från verksamheter. Projektet har resulterat i ett förslag kring metodik för tillsyn och checklistor för verksamheter med utsläpp av dagvatten. Trosa kommun kommer att välja ut ca fyra verksamheter under 2014 och arbeta med tillsyn inom ramen för projektet. Miljökontoret kommer under att driva ett hamnprojekt tillsammans med Ekologienheten som syftar till att inventera och göra tillsyn på de Miljönämndens verksamhet utgör till stor del myndighetsövning där ärenden prövas enligt bl.a. miljöbalken. Beslut, tillsyn, tillstånd, anmälningar, samråd, råd och information utförs löpande inom alla nämndens verksamhetsområden med beaktande av kommunens ekologiska mål. Under 2013 har arbetet med en ny energiplan avslutats och i detta arbete har representanter för Samhällsbyggnadskontoret deltagit. Dessutom har en översyn av miljöledningssystemet för Samhällsbyggnadskontoret genomförts. Verksamhetsmått Verksamhetsmått Redov Redov Redov Miljö och hälsoskydd Anmälan avloppsanordning Livmedelsobjekt Miljöskydd Serveringtillstånd Lantbruk miljöskydd Hälsoskydd/hygienlokaler

221 Miljönämndens mål Mål Service till företagen Uppfyllelse Trend Mätmetod Kommentar Effektivitet 80

222 Totalt, tkr Budget Utfall Avvikelse Utfall Förändring mot budget 2012 % Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader ,10% Nettoresultat ,10% Arbetssätt Årets viktigaste händelser Framtiden Avstämning mot mål Granskning

223 Kommunens nämnder och helägda bolag Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Humanistisk nämnd Vård- & omsorgsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Kultur- & fritidsnämnden Teknik- & servicenämnd Miljönämnden Styrelse för helägda bolag

224

225

226

227

228

229

230

231

232

233

234

235

236

237

238

239

240

241

242

243

244

245

246

247

248

249 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr 2014/ Ekonomienheten Margareta Smith Tel Fax Instruktion för ombud för Trosabygdens Bostäder AB s årsredovisning 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdra till kommunens ägarombud att biträda beslut att fastställa bolagets balans- och resultaträkning per 31 december 2013, att uppdra till kommunens ägarombud att biträda beslut att i ny räkning överföra den balanserade förlusten för moderbolaget Trobo med totalt ,25 kronor att uppdra till kommunens ägarombud att biträda beslut om att ingen utdelning lämnas till ägaren för året att uppdra till kommunens ägarombud att biträda beslut att styrelsens ledamöter och verkställande direktör beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013 Ärendet Enligt 9 kap 7 aktiebolagslagen ska årsredovisning samt revisionsberättelse läggas fram vid en ordinarie bolagsstämma senast sex månader från utgången av varje räkenskapsår. Trosabygdens Bostäder AB, Trobo, är ett Trosa kommun helägt bolag. Trobo äger i sin tur Trosa Fibernät AB, Trofi vilket ingår i koncernen Trobo sedan I samband med att 403 lägenheter såldes till HSB Sörmland 2011, bildades Trosabygdens Holding AB vilket också ingår i koncernen Trobo. Styrelsen har i årsredovisningen föreslagit resultatdisposition av moderbolaget Trosabygdens Bostäder AB. Koncernen Trobo inklusive Trosabygdens Holding AB och Trosa Fibernät AB har ett balanserat resultat på tkr. Styrelsen har angivit redovisning för verksamheten år Trobo behandlar årsredovisningen vid ordinarie bolagsstämma. Kommunstyrelsens förste vice ordförande är kommunens ombud vid bolagsstämman.

250 Vid bolagsstämman ska beslut fattas om fastställelse av bolagets balans- och resultaträkning per 31/12-13 om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen samt om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören. Trobo moderbolags resultat för 2013 är +16 tkr. Balanserat resultat från tidigare år är tkr har kommunen inte tillskjutit några medel till bolaget. Koncernen Trobos resultat efter bokslutsdispositioner och skatt är 1,2 mkr (-5,5 mkr 2012). Koncernen Trobo består av tre bolag vars resultat 2012 är: Trosabygdens Bostäder AB 0,02 mkr Trosabygdens Holding AB Trosa fibernät AB +1,7 mkr -0,06 mkr Ekonomiska mål enligt ägardirektivet Finansiell styrka: Bolaget ska ha sådana ekonomiska resurser att ägaren får en rimlig avkastning på kapitalet, med beaktande av kommunens finansiella åtagande och risk i bolaget. Bolaget ska ha en sådan egen finansiell styrka att man långsiktigt klarar konjunktur- och marknadssvängningar utan ytterligare ägartillskott. Principen ska vara att varje boendegeneration bär sina kostnader. Endast vid omfattande nybyggnationer och förvärv kan undantag göras i form av utfästelser om kapitalförsörjning. En viktig finansieringskälla för bolagets deltagande i samhällsbyggnadsprocessen bör vara försäljning av fastigheter. Soliditet: Bolagets långsiktiga soliditet bör vara 30% men kan under en expansiv fas ligga lägre, dock aldrig under 15 %. Bolaget ska i sin planering tillse kapitalstrukturen i bolaget är rimlig långsiktigt. Avkastningskrav: Bolagets ska nå ett driftresultat som står i rimlig proportion till bolagets totala kapital (det bokförda värdet). Den av Trosa kommun bedömda rimliga avkastningen är 5 % (Motsvarande 2 % inflation och 2,5 % genomsnittlig svensk tillväxt samt en riskpremie på 0,5 %). Bolagets ska årligen till Trosa kommun lämna en avkastning som är rimlig i förhållande till den risk ägaren löper. Kommunstyrelsen avgör vad som är skälig avkastning. Alltför lågt ställda avkastningskrav kan innebära ett otillåtet statsstöd. Bolaget får dock lämna avkastning till Trosa kommun med högst det maximala belopp som följer av gällande lagstiftning. Utdelning: I nuvarande lagstiftning är maximal utdelning fastställd till den genomsnittliga statslåneräntan under föregående räkenskapsår med ett tillägg av en procentenhet på tillskjutet kapital (38,3 Mkr ).

251 Fastighetsunderhållsplaner: Bolaget ska ha god framförhållning och aktuella flerårsplaner för underhåll och årligen avsätta medel för detta i rimlig proportion till fastighetens värde. Margareta Smith Ekonomichef

252

253 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2014/ Kommunkontoret Margareta Smith Tel Omfördelning av investeringsmedel för anpassning till undervisningslokaler för Tomtaklintskolan Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att utöka Teknik- och servicenämndens investeringsram 2014 med n mkr för ombyggnation av förskolelokalerna i vårdcentralen till undervisningslokaler för Tomtaklintskolan att minska Teknik- och servicenämndens investeringsram 2014 med 5,5 mkr då paviljong till Tomtaklintskolan inte ska byggas Ärendet Under 2013 budgeterades 3*1 mkr för att förbereda för så kallade Pluginlösningar till grundskolor i varje kommundel. Plug-in lösningar innebär att markytor förbereds för att snabbt kunna placera framtida paviljonger i anslutning till skolor. I budget 2015 budgeterades 5,5 mkr för utbyggnad av Tomtaklintskolan med en paviljong till följd av stigande elevantal. Förskolan Tomtaäng ska flytta ur sina lokaler i Vårdcentralen till en nybyggd förskola. Deras nuvarande lokaler kan byggas om för undervisningslokaler för Tomtaklintskolan. Humanistiska nämnden beslutade , 76, att uppdra åt Tekniska nämnden att projektera och bygga om förskolans lokaler till undervisningslokaler i stället för tidigare tänkt lösning. Det man där pekade på var budgeterade medel för plug-in lösning till Tomtaklint skulle ersättas av ombyggnationen. Då så kallade plug-inlösningar kan komma att bli aktuella framåt i tiden anser vi att det är klokast att i stället ta bort tidigare budgeterad medel för ny paviljong vid Tomtaklintskolan med 5,5 mkr. Johan Sandlund Kommunchef Margareta Smith Ekonomichef

254 Bilagor Protokoll från HN Beslut till Kommunfullmäktige Akten

255

256 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2014/ Ekonomichef Margareta Smith Tel Överföring av investeringsmedel för renovering av Safiren Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att tillföra teknik- och servicenämnden tkr för renovering av Safiren. Ärendet Renoveringen av badhuset Safiren har pågått sedan 2011 med rivningsarbeten under 2011 och 2012 och återuppbyggnad sedan 2013 (utredning och projektering påbörjades 2009). Den senaste slutkostnadsberäkningen visar att renoveringen kommer att bli dyrare än vad projektören tidigare angivit. Med anledning av detta beslöt kommunstyrelsen , 5 att överföra tkr, som tidigare öronmärkts för renoveringsarbetet, från kommunstyrelsens investeringsreserv till teknik- och servicenämndens investeringsram Genom föreliggande beslut får teknik- och servicenämnden ett tillskott på ytterligare tkr. Genom detta tillskott bedöms teknik- och servicenämnden ha full finansiering för det fortsatta renoveringsarbetet. De problem som uppstått i projekteringen och kostnadsberäkningen av projektet har resulterat i att Trosa kommun nu för en dialog med projektören om att projektören ska stå för de merkostnader som projektören orsakat (tekniska enheten för i dagsläget en dialog med projektörens försäkringsbolag i ärendet). Med nu aktuella beslut har teknik- och servicenämnden finansiering för projektet fram till dess att kommunen nått en överenskommelse med projektören. Investeringsbeslut kan medföra upplåning, men de är aldrig kopplade till enskilda investeringar. En investering som beslutas idag kan vara en bidragande orsak till upplåning först nästkommande år. Om nya lån ska upptas är helt avhängigt av likviditeten i kommunen som i sin tur beror på hur stora in- och utbetalningar som löpande kommer in eller går ut från kommunen. Den utökade 1

257 investering som detta beslut avser kan medföra behov av upplåning längre fram. Om en snar överenskommelse med projektören träffas blir det inte aktuellt. Utökade investeringar medför alltid ökade kostnader i form av avskrivningar och räntor kommande år och tar ett större utrymme i kommande års budgetar. Så kommer det att vara även i detta beslut i det fall att överenskommelse inte träffas enligt kommunens krav. Bifogat till denna tjänsteskrivelse finns en lägesrapport som beskriver bakgrunden till ärendet, genomförandet av projektet, budget och beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige samt vilka fel och brister som uppstått i projekteringen. Till tjänsteskrivelsen bifogas även en slutkostnadsprognos per den 26 mars Ärendets beredning Teknik- och servicenämnden har löpande, vid varje sammanträde under 2013 och 2014, givits en lägesrapport kring Safiren. Kommunstyrelsen har den 4 april 2012 och den 26 februari 2014 beslutat att överföra öronmärkta medel från kommunstyrelsens investeringsreserv till teknik- och servicenämndens investeringsram (se bifogad lägesrapport). Vid beslutstillfället den 26 februari 2014 gav produktionschef Claes-Urban Boström kommunstyrelsen en särskild föredragning av ärendet (kommunstyrelsen har även, via ett särskilt utskick, fått ta del av den lägesrapport som bifogas denna tjänsteskrivelse). Den 10 och 11 mars bjöds samtliga partier in till ett särskilt informationstillfälle om Safiren. Den 12 mars behandlade fullmäktige föreliggande ärende och beslöt då att återremittera ärendet till kommunstyrelsen för vidare beredning. Johan Sandlund Kommunchef Margareta Smith Ekonomichef Bilagor 1. Lägesbeskrivningen kring renoveringen av Safiren, Slutkostnadsprognos per de 26 mars

258 Kultur-, fritids-, teknik- och Servicekontoret Claes-Urban Boström Tel Kommunkontoret Fax Lägesbeskrivning kring renoveringen av Safiren Bakgrund Renoveringen av badhuset Safiren har pågått sedan 2011 med rivningsarbeten under 2011 och 2012 och återuppbyggnad sedan 2013 (utredning och projektering påbörjades 2009). Tekniska enheten har uppdraget att genomföra projektet och i likhet med övriga större byggnationer har en ramupphandlad konsultfirma (projektören) ansvaret för att utföra projektet från start till projektavslut. Genomförandet Underlaget för beslut om projektstart utformades av projektören och bestod av en förstudie med tillhörande kostnadskalkyl. Underlaget tillställdes kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som fattade beslut om att påbörja projektet. I syfte att få ett mer tillförlitligt projekteringsunderlag beslöt kommunen att dela upp projektet i två huvuddelar, en rivningsentreprenad och en byggnadsentreprenad. Projektören utarbetade upphandlingsunderlagen och kommunen fattade utifrån dessa beslut om tilldelning av leverantörer för respektive upphandling. Rivningsentreprenaden upphandlades som funktionsentreprenad med rambeskrivningar som utformades av projektören. Parallellt med rivningsarbetet genomfördes projekteringen av ombyggnationen. Upphandlingen av byggentreprenaden överprövades under Förvaltningsrätten och Kammarrätten avslog ansökningarna om överprövning (högsta förvaltningsrätten medgav inget prövningstillstånd). En av leverantörerna har nu gått vidare i ärendet med en civilrättslig process mot kommunen. 1

259 Den långa överklagandeprocessen gjorde att upphandlingen drog ut på tiden och ombyggnationen senarelades. Under överklagandeprocessen fortsatte dock arbetet med detaljprojektering. Ombyggnationen har pågått sedan våren 2013 och har genomförts som en utförandeentreprenad, vilket innebär att projektören ansvarar för att detaljprojektera och projektleda hela genomförandet. I denna process har projektören ett konstruktions- och funktionsansvar. Budget och kostnader Det beslutsunderlag som ligger till grund för projektet bygger på en kostnadskalkyl som projektören utarbetat efter gjord förstudie. År 2011 budgeterades 80 mkr för renovering av Safiren, varav 20 mkr öronmärktes inom kommunstyrelsens investeringsreserv. Denna budget fastställdes innan projektering och upphandling färdigställts. Efter att förstudie, projektering och rivningsarbete färdigställts genomfördes upphandlingen av byggentreprenaden. Tillkommande kostnader för bl.a. två mindre upphandlingar, mark- och anläggningar, anpassningar samt ersättning för byggherre föranledde kommunstyrelsen att i april 2012 överföra 15 mkr av de öronmärkta medlen från kommunstyrelsens investeringsreserv. År 2012 tog fullmäktige beslut om att för år 2013 budgetera medel om 3 mkr för att åtgärda parkeringen vid Safiren samt att återställa kommunstyrelsens investeringsreserv till 20 mkr för projektet. Total tillgänglig budget för projektet uppgick därmed till 98 mkr exkl. 500 tkr för kostnaden för den initiala förstudien. I februari 2014 tog kommunstyrelsen beslut om att överföra de 20 mkr som öronmärkts från kommunstyrelsens investeringsreserv till projektet. Kommunen har nu fått tydliga indikationer om att projektet fördyrats i förhållande till projektörens ursprungliga kostnadskalkyl. Fullmäktige föreslås därför ta beslut om att tillskjuta projektet ytterligare 20 mkr. Med fullmäktiges tillkommande investeringsmedel är den totala budgeten för projektet 118,5 mkr, jämfört med den idag beräknade slutkostnadskalkylen på 115,5 mkr. Trosa kommun gör i dagsläget bedömningen att 28 mkr av de kostnader som tillkommit projektet är direkt förenade med brister i projektörens projekteringsarbete (se nedan). Kommunen för med anledning av detta en dialog med projektören i syfte att få projektören att stå för dessa kostnader. 2

260 Fel och brister i projekteringen För ramkontrakt och avrop gäller ABK09 (Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet av år 2009). ABK09 är ett standardavtal för konsultuppdrag som förhandlats fram mellan representanter för byggherrarna och konsulterna. I förordet till ABK09 framhålls att ABK09 bygger på rimlig balans mellan rättigheter och skyldigheter och att bestämmelserna ska ge förutsättningar för hög kvalitet i uppdragsresultatet. Problembild 1. Organisation Anvisningar i ABK09: Utbyte av nyckelpersonal får ske efter medgivande från beställaren. Beställaren måste acceptera utbytet om ersättare har minst samma kvalifikationer. Kommentar: Kommunen bedömer att utbyten av personal hos projektören har orsakat samordningsproblem och kommunikationsproblem och att projekteringens kvalitet påverkats negativt av detta. 2. Budget för uppdraget och budget för genomförandet Anvisningar i ABK09: Konsulten ska utan dröjsmål skriftligen underrätta beställaren om budgeten inte kan hållas. En budget är inte bindande utan ska vara vägledande. Den får överskridas men ska vara fackmannamässigt utförd. Kommentar: Projektörens budget för den del av uppdraget som avser projektering av bygghandlingar har ökat. Det är enligt kommunens mening tydligt att projektören har brutit mot sina grundläggande fackmannamässiga skyldigheter då man initialt lämnat en missvisande låg budget. Budgeten utgör ett grundläggande underlag för beslut om projektets omfattning, funktion, standard mm. Beslut som alltså har fattats på felaktiga grunder för vilka projektören bär ansvaret. 3

261 Entreprenörernas anbud överensstämde väl med budgeten för genomförandet och signalerade alltså inte att projektets innehåll behövde korrigeras. I projektörens uppdrag ingår att fortlöpande följa upp budgeten och rapportera avvikelser till beställaren. Detta har inte skett i tillräckligt god tid för att göra det möjligt för kommunen att vidta åtgärder för att återföra kostnadsutvecklingen inom budgetramen. 3. Projekteringens kvalitet Kommentar: Under projektgenomförandet dokumenterades ett mycket stort antal frågor från entreprenören till projektören. Över 600 frågor har inkommit vilket indikerar att kontraktshandlingarna som projektören utarbetat varit bristfälliga. En övervägande del av frågorna handlar om utföranden som inte finns redovisade i bygghandlingarna eller som är fel i den meningen att den tekniska lösningen inte är möjlig att utföra. 4. Ansvar Anvisningar i ABK09: Projektörens ansvar för skada måste ha sin grund i vårdslöshet (om beteendet avviker från vad man kan förvänta sig av en normalt fackkunnig, normalt erfaren, normalt ansvarskännande, normalt förutseende konsult). Det är beställaren som ska visa att det föreligger vårdslöshet. Det maximala skadestånd som projektören kan bli skyldig att utge är satt till 120 prisbasbelopp (ca kr) för varje uppdrag. Beställaren har genom avrop tecknat avtal med samma konsult om flera uppdrag (projekt- och byggledning, arkitektur, konstruktion, m fl.) och det sammanlagt maximala skadestånd konsulten kan tvingas betala är 120 prisbasbelopp multiplicerat med antalet uppdrag. Skada behöver inte vara en sakskada (t ex skada på byggnaden) utan kan vara en ekonomisk skada t ex om beställaren tvingats betala för att få fel i projekteringen avhjälpta på bygget eller kostnader på grund av ÄTA (Ändringsarbete, Tilläggsarbete samt Avgående arbete). Kommentar: Ett flertal fel i handlingarna som medfört ÄTA avser utelämnade uppgifter om utförandet. Andra skador för vilka projektören bedöms vara ansvarig: 4

262 Den stora mängden Fråga/Svar har inneburet särskilt stora administrativa kostnader för kommunen. Kommunen kommer att få betala skadestånd till entreprenörer för tidsförlängning orsakad av fel och brister i handlingarna. Entreprenören kan komma att begära tilläggsersättning för rubbning av planerat utförande (enligt AB04 kapitel 6 5) Kommunen har lidit ekonomisk skada på grund av felaktig budgetering och bristfällig uppföljning och rapportering enligt punkt Projektörens arvode för avhjälpande av fel Anvisningar i ABK09: Projektören är under uppdragstiden skyldig att på egen bekostnad avhjälpa fel i handlingarna. Kommentar: Kostnaden för projekteringen under byggtiden är totalt ca 2,5 milj. sek. En väsentlig del av denna avser avhjälpande av fel. Slutkommentar Trosa kommun bedömer att den kostnad som projektören bör ställas ansvarig för i dagsläget uppgår till 28 mkr. Claes-Urban Boström Produktionschef 5

263 Trosa Kommun Slutkostnadsprognos nr. 2 gällande Safiren, per den 26 Mars 2014 Per den 26 mars 2014 har kronor bokförts i projektet. Kvar att fakturera är enligt nedan kronor: Ekonomipunkterna Sidoentreprenader Kvar att fakturerar f.r.o.m. 26/ Vattenrening Poolwater AB : Bassänginklädnad Mirena AB :- Ekonomipunkterna Byggledning/Ekonomiska utredningar : KA, Besiktningar & Externutredning : A Lås & Larmanläggning : RÅ-vattenreningsanläggning : Städutrustning/Bottensug : Analysapparat (Utgår) 0: Markentreprenad : Hyresgästanpassning : Färdigställande för hyresgäst plan & : Förlängd entreprenadtid AAB :- Dyna Mate :- Övriga V & VS : Kvarvarande projektering :- f.r.o.m. 1/2-14 t.o.m. 31/ Skylt-PM :- Ej betalda / bokförda fakturor - Grontmij AB per den 25/ :- Kostnader för ÄTA och PM :- SUMMA KVAR ATT FAKTURERA :- Slutkostnadsprognos nr. 2 per den 26/3-14: :-

264

265 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2014/ Samhällsbyggnadkontoret Mats Gustafsson Tel Fax Förslag till detaljplan för Strömmen 3, Trosa Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta förslag till detaljplan för Strömmen 3 Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har tagit fram förslag till detaljplan för rubricerat område som ligger i norra delen av Östra Långgatan i Trosa. Detaljplanen syftar till att ersätta befintlig bebyggelse med tre nya flerbostadshus primärt avsedda för bostadsändamål. Ambitionen är att skapa ett varierat bostadskvarter som också i framtiden kan erbjuda lokaler invid Östra Långgatan. I samband med att de befintliga husen rivs flyttas bebyggelsen närmare Långgatan vilket gör att ett tätare gaturum skapas vilket kommer att utgöra en tydligare och mer attraktiv entré till centrala Trosa. Samhällsbyggnadsnämnden har , 7 beslutat att föreslå kommunfullmäktige anta förslag till detaljplan för rubricerat område. Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Bilagor 1. Förslag till detaljplan för Strömmen 3 2. Protokoll från Samhällsbyggnadsnämnden , 7

266

267 PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid ANTAGANDEHANDLING Detaljplan Strömmen 3, Trosa Planbeskrivning Planhandlingar Planen omfattar utöver denna beskrivning: Plankarta Illustrationsplan Genomförandebeskrivning (som del i beskrivningen) Behovsbedömning (miljökonsekvenser) Granskningsutlåtande Bakgrund Ägaren till Strömmen 3 vill planlägga sin fastighet och bebygga den med bostäder samt även möjliggöra för lokaler utmed Östra Långgatan. Fastigheten är idag bebyggd med ett flertal hus och det bedrivs olika typer av verksamheter på platsen. Tidigare har det funnits en bensinmack och det har även förekommit annan småindustri på platsen, t ex ett tryckeri. Planens syfte och huvuduppdrag Planen syftar till att ge möjlighet att bebygga fastigheten med flerfamiljshus i upp till tre våningar. Mot gatan vill planen pröva att underbygga med garage. Bottenvåningarna i husen utmed Östra Långgatan föreslås kunna inrymma handel. Behovsbedömning En behovsbedömning är framtagen för planen. Slutsatsen är att en miljökonsekvensbeskrivning enligt Miljöbalkens, 6 kap. 11 inte behöver göras. Motiveringen till ställningstagandet lyder: Genomförandet bedöms inte innebära risker för människors hälsa (med stöd av ovanstående punkter). Miljökvalitetsnormer kommer inte att överskridas. Detaljplanens genomförande kommer att vara möjlig att genomföra i enlighet med riksintresset för Trosa stad. Området ansluter till befintliga vägar och ska anslutas till det kommunala vatten- och avloppsnätet. I de fall viss påverkan har identifierats kommer dessa frågor att utredas i den kommande detaljplanen. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning om miljöpåverkan. Man skriver dock att påverkan på riksintresset för kulturmiljövården och stadsbilden behöver beskrivas och bedömas i planförslaget. Vidare konstaterar man att kommunen i behovsbedömningen anger att all ny bebyggelse ska ligga på + 1,6 m (RH2000). Normalt brukar Länsstyrelsen rekommendera att ny bebyggelse bör ligga på + 2,2 m (RH2000) för att möta det framtida klimatet. Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

268 PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid Plandata Planområdet består av fastigheten Strömmen 3 i Trosa stad. Området avgränsas österut av Östra Långgatan och västerut av Trosaån. Strömgatan utgör gräns i söder och i norr utgörs gränsen av nästa fastighet. Planområdet är 3200 kvadratmeter. Hela planområdet/fastigheten är i privat ägo. Kartutdrag med planområdet markerat med röd linje. Gällande planer och tidigare ställningstaganden Riksintressen Planområdet ligger inom den del av tätorten Trosa som är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Det är stadskärnan och dess struktur på ömse sidor om stadens pulsåder Trosaån, Å- och Långgatorna, med kåkstaden och sekelskifteshusens snickarglädje, som är riksintressant. Ortens struktur har uppkommit kring ån som en central del i samhället. Bebyggelsen har placerats kring ån och de broar som förbinder ortens båda sidor. Området är också del av riksintresset för rörligt friluftsliv samt för kust och skärgård. Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

269 PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid Översiktsplan I översiktsplanen från 2010 påpekas att Trosa förväntas växa med en tillväxttakt på 2-3% årligen. För tätorten påpekas att förändringar vid om- och nybyggnader ska utföras med varsamhet. Det är småskaligheten och trästadskaraktären som ska bevaras samt gatunät och tomtindelning som ska bibehållas. Samtidigt påpekas att utrymme ska ges för ett tidsenligt och mångfaldigt byggande för att skapa en livskraftig stadsmiljö. Vidare beskriver översiktsplanen hur Trosaån, som ringlar genom bebyggelsen, tillsammans med Långgatorna och de smala gränderna som leder ner till ån, skapar en historiskt förankrad och unik karaktär. Stränderna i anslutning till staden beskrivs under rubriken Urbana strandzoner. Här beskrivs intentionen som en kombinationen av strandnära bebyggelse och ökad tillgänglighet till platser som tidigare varit svåra att nå. Detta kan exempelvis uppnås genom krav på tillskapande av promenadstråk i samband med strandnära exploatering. Det förutsätts dock att bebyggelse som upplåts vid strandnära lägen, dvs inom strandskydd, bidrar till att stadsmiljön utvecklas sammanhållet. Detaljplaner och förordnanden Gällande plan för området är en ändring av stadsplan inom kv. Körsbärskällan och kv. Kvarnbacken mfl. P70-23 från I fastighetsplan 97-5 från 1997 är användningen inom Strömmen 3 angiven som Industri och bostadsändamål. Strandskydd Strandskydd råder vid havet och vid sjöar och vattendrag. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde). Planområdet gränsar till Trosaån och ligger inom strandskyddszonen. Området ligger inom 50 meter från strandkanten. Kommunala beslut Beslut om planuppdrag togs i Samhällsbyggnadsnämnden, 97, Planeringsförutsättningar Befintlig bebyggelse och grönska Fastigheten ligger mellan Östra Långgatan och Trosaån. Fastigheten är till största delen bebyggd och hårdgjord. Hela fastigheten ligger i sluttning mot ån och är terrasserad till två tydliga nivåer. Längs gatan finns en större industribyggnad i en till två våningar från tal och innanför och nedanför denna, mot ån, ligger en mindre enplans industribyggnad från samma tid. Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

270 PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid Angöring sker i huvudsak från Östra Långgatan. Den stora byggnaden har entréer och parkeringsplatser mot gatan. Hela ytan mellan byggnaden och gatan är asfalterad. Den mindre byggnaden i den lägre terrassen nås via en asfalterad körväg i fastighetens norra gräns. Strömmen 3 har idag servitutsrätt för tillfarten. I södra kanten mot Strömgatan finns en mindre träbyggnad omgiven av gräsytor. Längs hela å-sidan löper ett staket som avgränsning mot promenadstigen och vattenrummet. Bilden visar den större industribyggnaden mot Östra Långgatan Fornlämningar/kulturmiljövärden Planområdet berör inga kända fasta fornlämningar. Strax norr om området ligger Trosa kvarn som är utpekad som värdefull historisk miljö. Naturvärden Fastigheten har få icke hårdgjorda ytor. Vegetationen består av gräs och några mindre buskar och buskage. Inga kända naturvärden är registrerade. Närmiljö och rekreation Planområdet ligger utmed Trosaån som är ett viktigt stråk för rekreation. Längs med ån finns en strandpromenad som viktig för ortens boende och besökare. Geotekniska förhållanden Stora delar av fastigheten har berg i dagen vilket gör att grundläggningsförhållandena generellt bedöms som goda. Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

271 PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid Radon Tätorten Trosa ligger inte inom ett högrisk-område för radon enligt den kommunövergripande karteringen. Förorenad mark Marken har tidigare varit använd för bensinmack och småindustri. Det har gjorts markundersökningar och saneringar kring de befintliga byggnaderna i samband med att tidigare verksamheter upphört samt när fastigheten såldes. Senaste undersökningen är gjort I denna görs bedömningen: Utifrån ovanstående resonemang bedöms objektet få riskklass 4 i MIFO fas 1 inventeringen, vilket innebär att det utgör Liten risk för människa och miljö. Om markanvändningen ändras bör en ny riskbedömning göras. Under planprocessen har farhågor förts fram om förekomst av trikloretylen på den del av fastigheten som är närmast Trosaån. Om det har använts tidigare påverkar detta en framtida bebyggelse på fastigheten och sanering kommer då krävas. Inför granskningsskedet har både en indikativ luftmätning med avseende på trikloretylen och en mer generell (inte bara trikloretylen) långtidsmätning utförts. Mätningarna visar inte på någon förekomst. Buller Bullersituationen på Östra Långgatan innebär inte en påverkan som kräver speciella åtgärder. Översvämningsrisk Fastigheten har två tydliga nivåer. En lägre mot ån och en högre mot gatan. Lägsta punkten ligger strax över 1,60 (RH2000) och högsta på ca 4,60 meter över havet. Utifrån kommunens översiktliga översvämningskartering bör golv i all ny bebyggelse ligga på +1,6 meter över havet för att marginaler ska finnas till framtida höga flöden. Service Planområdet ligger i utkanten av den historiska stadskärnan med nära avstånd till service och utbud. Vägar och trafik Trafiken på Östra Långgatan är måttlig. Det finns ingen avdelad trottoar för gående längs gatan. Gående och cyklister samsas med bilarna inom gatusektionen. Inom ca 500 meter från planområdet finns busshållplatsen för Trosabussen med anknytning till Stockholm. Via Vagnhärads station är det möjligt att åka tåg till Stockholm, Södertälje, Norrköping och Linköping m fl städer. Teknisk försörjning Fastigheten är ansluten till kommunens VA-nät samt till elnätet och befintligt fjärrvärmenät. Dagvatten Idag sker ingen fördröjning inom fastigheten. Dagvattnet leds direkt till Trosaån. Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

272 PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid Planförslaget Bebyggelse Bilden visar plan på förslag till bebyggelseutformning med våningsantal i romerska siffror. Planen föreslår en disponering av fastigheten som förtydligar en klassisk kvarters-princip med bebyggda kanter mot gatan och en mer öppen inre gård. Ambitionen är att skapa ett slutet gaturum samtidigt som de boende i kvarteret får en god vistelsemiljö med ljus och öppen gårdssida. Fastigheten är ändå så stor att även gården kan rymma en viss bebyggelse. Bilden visar plan på förslag till bebyggelseutformning med våningsantal i romerska siffror. För att skapa en mer småskalig gata bryts byggnadskropparna upp i mindre enheter med olika höjd. De mindre enheterna knyter också an till den småskaliga bebyggelsen i den historiska stadskärnan. Bebyggelsehöjden föreslås variera mellan 2 och 3,5 våningar. Östra Långgatan börjar vid planområdet och utgör en av entréerna till den historiska stadskärnan. För att understryka detta föreslås bebyggelsehöjden i den norra delen till 3,5 våningar och som högsta punkt i förslaget skapas ett entrémotiv både till orten och stadskärnan. Genom ett spel mellan bebyggelse i 2 och 3 våningar i övrigt, åstadkoms variation och ett tilltalande volymspel. Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

273 PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid Bilden visar perspektiv över den tänkta bebyggelsen från norr. För att ytterligare bryta ner intrycket av bebyggelsen, och dramatisera rörelsen längs gatan, föreslås en öppning i gatulinjen. Ett smalt gatt på 4 meter skapar en spänning mellan öppet och slutet i rörelsen i gatan och ger möjlighet till siktlinjer ner mot Trosaån. Samtidigt kan solljuset kvällstid nå hela vägen ner till gatunivå på Östra Långgatan. Bilden visar digitalt modellfoto över den tänkta bebyggelsen ovanifrån. Solförhållandena motsvaras av midsommarafton klockan 19. Mot vattnet på fastighetens gård föreslås en byggrätt i upp till 3 våningar. Den befintliga terrasseringen av fastigheten i två nivåer behålls. Den övre delen av fastigheten, mot gatan, föreslås underbyggas med garage. Tillåten användning föreslås till bostäder med möjlighet till centrum i bottenvåningen. Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

274 PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid Bilden visar perspektiv över den tänkta bebyggelsen från Trosaån. Material Fasadmaterial på bebyggelsen är målad panel i olika gröna nyanser. Typen av panel kan variera för att bryta ner skalan och anpassa kvarteret till kringliggande bebyggelse. Nyansskillnaden mellan bebyggelsekropparna förstärker detta ytterligare. Bottenvåningarna utformas lika för alla byggnaderna med rödfärgat liggande timmer. Där lokaler förekommer i bottenvåningen tillåts större glasade partier. Balkonger och terrasser har räcken och avgränsningar i glas eller plexiglas. Takmaterial är plåt. Kulörer Fasader ska vara i en ljus, oxidgrön färgskala. Fasaderna sinsemellan varierar i olika kulörer. Takytor och plåtar utförs svart. Balkonger/terrasser På hus A och B mot Östra Långgatan och Strömgatan tillåts ej utskjutande balkonger. Dock kan franska fönster tillåtas i bostäder som ej har möjlighet till balkong mot innergård. På hus A och B mot innergård tillåts balkonger. På hus C tillåts balkonger. Takterrass tillåts på lågdelen av Hus B samt på Hus C Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

275 PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid Bilden visar digitalt modellfoto över den tänkta bebyggelsen ovanifrån. Solförhållandena motsvaras av vårdagjämning klockan 16. Takkupor Takkupor skall utformas på ett sätt som är estetiskt tilltalande och ger en god helhetsverkan. Trafik och angöring Entréer föreslås genomgående med åtkomst från gatan. Boendeparkering föreslås i garage under bebyggelsen längs gatan med angöring via fastighetens norra kant. Mot gatan föreslås möjlighet till besöksparkering. Mark och vegetation Den idag mestadels hårdgjorda marken kommer att ersättas med planterade bostadsgårdar. Även garaget under bebyggelsen mot gatan kan ordnas som bostadsgård med planteringar och sittmöjligheter. Lek och rekreation Inom gångavstånd finns en större kommunal lekpark och i närområdet finns tillgång till motionsspår och stövområden i tätortsnära skogsområden. Även Trosa kvarn med sitt utbud finns inom nära avstånd. Översvämningsrisk Plushöjden på delar av marken mot ån ligger på gränsen till de + 2,2 m (RH2000) som rekommenderas av Länsstyrelsen för att klara förväntade framtida flöden på grund av klimatförändringar. Med terrassering och grundläggning av gårdsbebyggelsen antas tillräcklig riskhänsyn erhållas. Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

276 PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid Riksintresset Trosa stad Disponeringen av bebyggelsen inom kvarteret, enligt en traditionell kvartersprincip, talar samma språk som bebyggelsen i övrigt längs Östra Långgatan och centrala Trosa. Den nya bebyggelsen hjälper även till att förstärka gaturummet genom en tätare placeringen i gatulinjen än den befintliga bebyggelsen. Den organiskt uppvuxna staden, med småskaliga byggnader adderade till varandra, utgör grunden för volymspelet inom fastigheten. På samma sätt som bebyggelsen i den historiska staden är en sammanhållen helhet, med rikt varierat volymspel, fungerar den nya bebyggelsen i sitt sammanhang. Vidare innebär valet av traditionella material, som samspelar med den omgivande miljön, att förslaget på ett bra sätt kompletterar övrig bebyggelse inom riksintresset. Förslaget är i enlighet med översiktsplanens ambitioner att ny bebyggelse ska bidra till att stadsmiljön utvecklas sammanhållet. Kulturmiljön Trosa kvarn De nya byggnaderna anpassas till den befintliga trähusarkitekturen i Trosa. Med hänsyn till den känsliga miljön i å-rummet med närheten till Trosa kvarn och dess närmaste omgivning krävs även att ny bebyggelse ansluter till karaktärsdragen i å- rummet och Trosa kvarn vad gäller materialval och färgsättning på fasader och tak. Samråd om utformningen ska ske med kommunens stadsarkitekt. Detta har säkerställts som planbestämmelser på plankartan. Beslut om strandskydd 100 meter strandskydd gäller utmed Trosaåns båda sidor. Kommunen avser att upphäva strandskyddet inom planområdet i samband med att planen antas. Särskilda skäl Kommunen anser att intresset att upphäva strandskyddet inom planområdet väger tyngre är strandskyddsintresset eftersom området redan är bebyggt och utgör en förutsättning för att kunna utveckla Trosa till en långsiktigt levande tätort. Kommunen anser också att det fortfarande kommer att finnas goda förutsättningar för strandnära vistelse och värdefulla strandmiljöer i stadens centrum. I direkt anslutning till planområdet passerar östra å-promenaden mellan fastigheten och Trosaån. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Fastigheten är ansluten till det kommunala VA-nätet. Avfall Trosa kommun har en renhållningsstadga som reglerar avfallshanteringen i orten. Inom tätorten finns platser för lokal återvinning och källsortering. Värme, fjärrvärme, energieffektivitet Byggnader ska vara utformade så att energiförbrukning minimeras. För att underlätta konvertering till alternativa värmekällor ska byggnaderna förses med lämpligt värmesystem, exempelvis ett vattenburet system. Utnyttjandet av Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

277 PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid förnyelsebara energikällor ska eftersträvas för att möjliggöra en långsiktig ekologisk hållbar uppvärmning. Fastigheten är ansluten till det fjärrvärmenät som delvis är utbyggt i Trosa stad. Brand- och utrymningsfrågor Bebyggelsen ska utformas med bredder och svängradier så att utryckningsfordon kan ta sig fram. Dagvatten Dagvatten ska i största möjliga utsträckning tas omhand lokalt, i enlighet med kommunens VA-policy. Dagvattnet rinner idag direkt till ån. Med en ökad andel icke hårdgjorda ytor kan större mängder fördröjas innan avledning. El, tele och fibernät Fastigheten ska anslutas till befintliga nät. Särskilda perspektiv Planläggningen av fastigheten syftar till att skapa en långsiktigt hållbar miljö - såväl socialt som bebyggelsemässigt. Med närhet till centrum och service skapas goda möjligheter för ett attraktivt och hållbart boende. Mycket finns inom gångavstånd vilket gynnar ett vardagsliv utan bil. På detta sätt gynnar förtätning av centrala delar av staden också jämställdheten då undersökningar visar att kvinnor i högre grad väljer att gå, cykla eller åka kollektivt för vardagliga ärenden. Tryggheten bygger bland annat på att människor har lätt för att lära känna igen men också lära känna varandra. Igenkännandet bygger sociala nätverk som bryggar över generationsgränser. För barn är det en trygghet att vuxna finns i utemiljön och har ett öga på leken. För vuxna är det en trygghet att känna de barn som är ute i näromgivningen. Bebyggelsen är samlad utmed stråk som har god kontakt med fönster och entréer. Det bidrar till trygghet när man rör sig i området, inte minst kvällstid. Samtidigt som planläggningen av området skapar en bra bostadsmiljö inom kvartersmark bibehålls de kvaliteter för Trosaborna som idag finns i området. Möjligheten att röra sig utmed det rekreativa stråket utmed å-promenaden kommer att behållas. Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

278 PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid Administrativa frågor Huvudmannaskap All mark inom planen är kvartersmark. För omgivande gator är kommunen huvudman. Genomförandetid Genomförandetiden är tio (10) år från det att detaljplanen vunnit laga kraft. Genomförandetiden innebär att om planen ändras eller upphävs före genomförandetiden har fastighetsägaren rätt till ersättning för den skada denne åsamkas. Efter genomförandetiden fortsätter detaljplanen att gälla med dess byggrätter, men ändras eller upphävs planen finns det ingen rätt till ersättning för byggrätter som går förlorade. Medverkande Från samhällsbyggnadskontoret: Linda Axelsson, Planchef Mats Gustafsson, Samhällsbyggnadschef Medverkande konsulter Petter Brunskog, Sandellsandberg arkitekter AB Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

279 PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid Redovisning av genomförandet och dess konsekvenser Organisatoriska frågor Tidplan Samråd sommaren 2012 Beslut om granskning hösten 2012 Laga kraft dec 2012 Planarbetet bedrivs med normalt planförfarande enligt ovanstående tidplan. Tidsplanen är preliminär och kan komma att justeras under arbetets gång. Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från datum detaljplanen vunnit laga kraft. Genomförandetiden innebär att om planen ändras eller upphävs före genomförandetiden, har fastighetsägaren rätt till ersättning för den skada denne åsamkas. Efter genomförandetiden fortsätter detaljplanen att gälla med dess byggrätter, men ändras eller upphävs planen finns det ingen rätt till ersättning för byggrätter som går förlorade. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Mark-, exploaterings- och avtalsfrågor, bygglovansökan och därmed, enligt Plan och bygglagen förenliga moment, handläggs av Samhällsbyggnadskontoret på Trosa kommun. Frågor som rör utbyggnad av vatten- och avloppsnätet handläggs av Tekniska enheten vid Trosa kommun. Anslutning sker vid av kommunen anvisad punkt och utbyggnaden bekostas av exploatören. Vattenfall Eldistribution AB ansvarar för elnätet och planområdet ansluts i enlighet med nätägarens instruktion. Telia Sonera AB ansvarar för telenätet. Fastighetsägare och exploatör ansvarar för alla byggnader och anläggningar inom kvartersmark. Lantmäteriförrättningar föranledda av aktuell detaljplan hanteras av Lantmäterimyndigheten Södermanlands län. Nybyggnadskarta beställs av Metria, Katrineholm, eller den som för tillfället är kommunens mät- och kartentreprenör. Plangenomförande Genomförande av aktuellt planförslag bekostas av exploatör i enlighet med det exploateringsavtal som tecknas mellan exploatör och Trosa kommun i samband med antagandet av detaljplanen. Avtal Exploateringsavtal tecknas mellan Trosa kommun och exploatör i samband med att detaljplanen antas. Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

280 PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid Fastighetsrättsliga frågor Förrättningar såsom fastighetsbildning, fastighetsjuridik, samfälligheter, fastighetsregleringar, ledningsrätt mm vilka föranleds av genomförandet av detaljplanen handläggs av Lantmäterimyndigheten Södermanlands län och bekostas av exploatören. Ansökan om lantmäteriförrättning görs av exploatören. Fastighetsägaren till Strömmen 3 ansvarar för att överrenskommelsen mellan Strömmen 3 och Strömmen 4 uppdateras angående tillfarten till planområdet. Detta kan ske antingen via befintligt servitut eller genom att en gemensamhetsanläggning inrättas. Avloppet i området sköts gemensamt inom flera fastigheter och för detta finns en gemensamhetsanläggning. I samband med exploatering inom Strömmen 3 måste denna gemensamhetsanläggning ses över. Ekonomiska frågor Planavgift tas inte ut vid bygglov. Kostnad för bygglov debiteras enligt taxa. I samband med planens antagande tecknas ett exploateringsavtal mellan Trosa kommun och exploatör. Medverkande Från samhällsbyggnadskontoret: Linda Axelsson, Planchef Mats Gustafsson, Samhällsbyggnadschef Medverkande konsulter Petter Brunskog, Sandellsandberg arkitekter AB Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

281

282

283 Planområde

284

285 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2014/ Samhällsbyggnadskontoret Linda Axelsson Tel Fax Fördjupad översiktsplan Solberga Förslag till beslut Planutskottet föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förslag till fördjupad översiktsplan för Solberga. Ärendet Trosa kommun har under ett flertal år utrett möjligheten att utveckla en ny stadsdel i Vagnhärad, Solberga. Arbetet med den fördjupade översiktsplanen avbröts tidigare i samband med att dåvarande Banverket valde att inte fortsätta planeringen av Ostlänken. Trosa kommun är en tillväxtkommun vilket gjorde att kommunen återupptog arbetet med planen under Planen ställdes ut men synpunkter, från framförallt Trafikverket med anledning av väg 218, gjorde att ytterligare en utställning krävdes. Efter en förnyad dialog med Trafikverket med fokus på väg 218 reviderades planförslaget och ställdes ut en andra gång. Den andra utställningen gav endast ett fåtal synpunkter och nu föreslås planen antas av fullmäktige. Efter det att den fördjupade översiktsplanen antagits kan kommunen gå vidare med att etappvis börja detaljplanera Solberga för en framtida utbyggnad av Vagnhärad och en anpassning till ett kommande resecentrum i norra delen av tätorten. Utbyggnaden av Solberga kommer att ske under lång tid och kan på lång sikt innebära ett tillskott på ca bostäder samt möjligheter för såväl verksamheter som annan kommersiell och offentlig service i Vagnhärad Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Linda Axelsson Planchef

286 Bilagor 1. Antagandehandling Fördjupad översiktsplan Solberga 2. Utdrag ur protokoll från Planutskottet Beslut till Kommunstyrelsen Linda Axelsson Akten

287

288

289

290 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling Innehåll Bakgrund och utgångspunkter...3 Inledning... 3 Översiktsplan Fördjupning av översiktsplanen... 5 Riktlinjer för den kommunala planeringen... 6 Tidigare studier och regleringar... 7 Vagnhärad idag...9 Kvaliteter att bevara och utveckla... 9 Riksintressen... 9 Bebyggelsehistoria Grönstruktur och rekreationstråk Näringsliv Service Teknisk försörjning Ostlänken och övriga kommunikationer Planområdet...15 Utgångspunkter och förutsättningar Grönstruktur, rekreation, kulturmiljö Kommunikationer Teknisk försörjning Service Riskhänsyn och miljöstörningar Framtida mark- och vattenanvändning...21 Inledning Stadsbyggnadskaraktärer Förslag till planering Närhet och tillgänglighet Fortsatt planering...28 Konsekvenser...29 Studerade alternativ Del 1: Översiktlig bedömning av konsekvenser Del 2: Miljökonsekvensbeskrivning Betydande miljöpåverkan Sammanfattande redogörelse Icketeknisk sammanfattning Källor...45 Trosa kommun Övrigt material

291 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling Bakgrund och utgångspunkter Inledning Trosa kommun är en expansiv kommun och under 2000-talet har ett flertal nya bostadsområden planlagts och byggts ut i kommunen. Intresset för Vagnhärad har ökat successivt och tack vare goda kommunikationer och pendlingsmöjligheter har tätorten blivit en attraktiv boendeort för många nya invånare. Samtidigt har kommunen flera utmaningar att hantera i samband med planläggning i Vagnhärad. Dels är bygden mycket fornlämningsrik samt dels påverkas större delen av norra Vagnhärad av Trafikverkets utredningskorridor för Ostlänken. I en tid när allt fler söker sig till Trosa kommun och till Vagnhärads tätort behöver kommunen hitta nya möjliga utbyggnadsområden. Ett sådant område är Solberga i nordöstra Vagnhärad. Av översiktsplanens namngivna och beskrivna objekt är Solberga det överlägset största området. En total utbyggnad av Solberga-området skulle innebära en avsevärd ökning av tätortens befolkning vilket också kommer att resultera i förändringar för Vagnhärad i stort. Trosa kommun har i sin översiktsplan pekat på kommunens tre tätorters särart och vikten av att både bevara som utveckla dessa. Således har kommunen gjort omfattande investeringar i centrala Vagnhärad för att utveckla centrum och skapa en attraktiv plats och torgmiljö som ska utgöra den naturliga mötesplatsen även vid ett fullt utbyggt Solberga. Arbetet med att förnyelsen av Vagnhärads torg pågår just nu bl a genom att det kommunala bostadsföretaget Trosabygdens Bostäder AB bygger ett nytt flerfamiljshus med lokaler i bottenvåningen samt den privata fastighetsägaren tillsammans med livsmedelsbutiken i södra delen av torget byggt om fasad och butiksytor. När de pågående byggnadsarbetena avslutats kommer kommunen att färdigställa torgytan. Därutöver utreds även en förtätning vid befintliga flerbostadshus vid Biblioteksvägen för att möjliggöra en inramning av torgytan även österut. En utbyggnad av Solberga behöver anpassas utifrån de förhållanden som finns på platsen. I anslutning till området och avgränsande mot resten av tätorten ligger väg 218 som är en prioriterad transportled inte bara för Vagnhärad utan även för Trosa tätort. Trafikverket ansvarar för vägen och den är en viktig transportled i deras vägsystem. Dessutom innebär Regeringens beslut under sensommaren 2012 om att Ostlänken ska byggas att utbyggnaden av Solberga ska anpassas till ett kommande resecentrum vid den nya järnvägen. Som tidigare nämnts finns såväl inom Vagnhärad som i tätortens omgivningar omfattande fornlämningsområden. Inom Solberga finns några kända fasta fornlämningar samt ett gravfält. Trosa kommun har tidigare arbetat med en fördjupad översiktsplan för området men i och med den stora osäkerheten kring Ostlänken valde kommunen att 2008 avbryta arbetet och invänta dåvarande Banverket, numera Trafikverkets, planering. I och med att efterfrågan på bostäder är stor i kombination med kommunens omfattande utvecklingsarbete i Vagnhärad återupptog kommunen arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Solberga under våren Det visade sig vara ett beslut som låg rätt i tiden med tanke på det positiva beslutet angående Ostlänken under sensommaren samma år. 3

292 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling Översiktsplan 2010 Gällande bestämmelser Enligt Plan- och bygglagen ska varje kommun ha en aktuell, kommunövergripande översiktsplan. Översiktsplanen ska ge vägledning för beslut om kommunens användning av mark- och vattenområden och hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Planen är ett strategiskt, långsiktigt styrinstrument för de närmaste åren. Den är utformad så att den kan revideras och anpassas till förändrade förutsättningar, vilket normalt kan behövas efter cirka 5 år. Genom förändringen av Plan- och bygglagen år 2011 förstärktes betydelsen av översiktsplanen och dess tyngd som strategiskt dokument betonades särskilt. Översiktsplanen, liksom fördjupningar som detta dokument, antas av kommunfullmäktige men är inte juridiskt bindande. Enligt 3 kap 27 Plan- och bygglagen ska kommunfullmäktige också minst en gång under mandatperioden pröva översiktsplanens aktualitet. Genom att planeringsprocessen har en bred förankring hos allmänheten kan översiktsplanen bli ett betydelsefullt uttryck för kommunens vilja och mål. Trosa kommuns gällande översiktsplan antogs av Kommunfullmäktige Denna planfördjupning avser att mer i detalj belysa förutsättningar och visioner för Solberga. Översiktsplanens visioner ÖP 2010 inleds med en vision för Trosa kommun och blickar ut mot 2020 och framåt. I visionen anges att kollektivtrafiken utvecklas ytterligare, särskilt norrut mot Stockholms län samt att den färdigbyggda Ostlänken avsevärt förkortat restiden för boende i kommunen. Vidare anges att nya bostadsområden har byggts ut och att huvuddelen av dessa är belägna i Vagnhärad. Mot bakgrund av detta finns ett stöd i översiktsplanen att slutföra det fördjupningsarbete som inleddes 2008 vad gäller nordöstra Vagnhärad och Solberga. Nedanstående plankarta är hämtad från ÖP 2010 och illustrerar övergripande inriktningar i denna. Karta från Översiktsplan 2010, Trosa kommun. 4

293 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling Fördjupning av översiktsplanen Planens syfte Denna plans syfte är att möjliggöra en ny stadsdel runt Solberga gård, att skapa förutsättningar för en väl fungerande och estetiskt tilltalande utbyggnad av Vagnhärads tätort med ett varierat utbud av boendeformer i en attraktiv miljö. För detta är även utformningen av väg 218 en central del samt lokalisering av Ostlänken samt dess resecentrum. Avgränsning Med hänvisning till inledande stycke har här gjorts en grov avgränsning för planområdet. Denna fördjupade översiktsplanen är snarare funktionsmässigt än geografiskt avgränsad. Kartskissen är därför att se som en illustration och orientering, där planområdet markeras med den streckade ytan. Avgränsning av fördjupningsområdet. Disposition Inledningsvis beskrivs Vagnhärad översiktligt samt vilka förutsättningar som råder. Därefter följer en mer ingående genomgång av planområdet idag. I avsnittet Framtida markoch vattenanvändning redovisas förslag till hur utbyggnad av området kan ske. Planens konsekvenser studeras i kapitlet Konsekvenser, där även en miljökonsekvensbeskrivning ingår. Sist i planen följer en förteckning av de källor som använts för arbetet. Inverkan på miljön För att främja en hållbar utveckling ska miljöaspekter tas med i planer, enligt Plan- och bygglagen 4 kap 34. I enlighet med bilagorna 1 och 3 i MKB-förordningen anses alla översiktsplaner innebära betydande miljöpåverkan. Även fördjupningar av översiktsplaner anses generellt innebära förändringar som inte kan anses som mindre och bedöms därmed innebära betydande miljöpåverkan. Betydande miljöpåverkan redovisas i Miljökonsekvensbeskrivningen i det separata avsnittet Konsekvenser. 5

294 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling Organisation och tidsplan Kommunstyrelsen beslutade att ge i uppdrag till planutskottet att ta fram ett förslag till fördjupad översiktsplan för nordöstra Vagnhärad. Arbetet avbröts i samband med utställningen 2008 men beslutade kommunstyrelsens planutskott att återuppta arbetet. Planutskottet är politisk styrgrupp. I utskottet ingår ordförande Tomas Landskog (m) samt vice ordförande Per Insulander (s) därutöver är Sune G Jansson (m), Bengt-Eric Sandström (fp) och Ann-Sofie Soleby-Eriksson ordinarie ledamöter. Ersättare är Ann Larson (m), Arne Karlsson (kd), Stefan Björnmalm (c), Gitte Jutvik-Guterstam (tr) samt Maria Arman (mp). Det tidigare arbetet med den fördjupade översiktsplanen bedrevs i en arbetsgrupp med representanter från såväl samhällsbyggnadskontoret som miljökontoret, bygglovenheten som kommunekologen. Därutöver har fackkontoren bidragit med sakkunskap inom sina specifika ämnesområden. Det återupptagna arbetet har skett via samhällsbyggnadskontoret med deltagande av samhällsbyggnadschef Mats Gustafsson och planchef Linda Axelsson i samarbete med kommunens fackkontor. Tidsplanen för resterande arbete är: Samråd juni-augusti 2007 Utställning Utställning av reviderat förslag Utställning av ytterligare reviderat förslag Antagande i kommunfullmäktige februari-mars 2008 vintern 2013 hösten vintern 2013 våren 2014 Laga kraft våren 2014 Riktlinjer för den kommunala planeringen Förutom ÖP 2010 finns även ett antal andra måldokument formulerade på olika nivåer och med olika perspektiv. För denna fördjupade översiktsplan har några av dessa bedömts relevanta. Dessa redogörs för här och ska genomsyra hela planeringen och dess genomförande. Fastlagd kurs för Trosa kommun Vid Trosa kommuns bildande fastställdes ett antal riktlinjer. Av dessa är några relevanta för samhällsplaneringen i nordöstra Vagnhärad; Kommunen ska växa i sådan takt att dess speciella karaktär och idyll bibehålles. Varje orts särprägel ska tillvaratas. Kommunen ska arbeta för att fler bostäder och fler arbetstillfällen skapas. Miljöhänsyn ska genomsyra den kommunala verksamheten vid planering och beslutsfattande. Kommunen ska verka för utökad kollektivtrafik såväl lokalt som regionalt. Näringslivsplan I kommunens näringslivsprogram som antogs anges inriktningen på kommunens arbete med näringslivsfrågor. Syftet med programmet är att ytterligare stärka näringslivsklimatet i kommunen och fastställa en strategi för tillväxt och utveckling av näringslivet. Utifrån fastställda mål arbetar kommunledningen i dialog med näringslivets representanter. Genom att skapa förutsättningar för en utveckling av näringslivet kan kommunens tillväxtmål nås. Ett varierat och växande näringsliv resulterar i en attraktiv 6

295 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling arbetsmarknad som växer och som också gör att kommunen blir mer attraktiv att bosätta sig i. Miljöpolicy och Energi- och klimatplan Miljöpolicyn omfattar fyra övergripande punkter och antogs av kommunfullmäktige Med denna som utgångspunkt togs 1999 fram en Energiplan för Trosa kommun. Energiplanen med klimatstrategi reviderades och fastställdes på nytt år I denna finns kommunens övergripande energi- och klimatmål, riktlinjer för hur kommunens energiförsörjning samt dess energi- och klimatstrategi för det kommande arbetet. Under 2013 antog kommunfullmäktige en ny energi- och klimatplan för kommunen vilken kommer att vara en grund för kommande detaljplaner i området. Folkhälsa Trosa kommun har riktlinjer för sitt folkhälsoarbete vilka antogs av kommunfullmäktige Målsättningen är att skapa förutsättningar i samhället för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Respektive nämnd och verksamhet ska arbeta för att uppnå detta generella mål för kommunen. Arbetet med folkhälsa är brett och begränsas inte av enskilda sektorsintressen utan en samordning mellan verksamheterna ska prioriteras. Inom samhällsplaneringen är mål som att öka den fysiska aktiviteten, trygga och goda uppväxtvillkor och att eftersträva sunda och säkra miljöer betydelsefulla. Tidigare studier och regleringar Vid sidan av ÖP 2010 finns en rad andra dokument som reglerar markanvändning eller ger rekommendationer på annat vis. Här sammanfattas kortfattat relevanta slutsatser för planområdet. Befintliga detaljplaner Huvuddelen av planområdet är inte detaljplanelagt. För vägen förbi Solberga gård och upp mot Åbo gäller P 64-4 och den södra anslutningen till väg 218 av Solbergavägen är reglerad i P Intilliggande verksamhetsområden väster om väg 218 är i huvudsak reglerade i detaljplaner av skiftande årgång. Ostlänkenstudier Inom ramen för planeringen av Ostlänken har en rad utredningar gjorts. Flera av dessa utgör värdefulla kunskapskällor för denna plan. Dessa behandlar bland annat; övergripande förarbete för Ostlänken, som resulterat i val av korridor för fortsatt utredning regional planering och regionförstoring i samband med Ostlänken miljöprövning för passage av järnväg genom Tullgarns Natura 2000-område funktions- och tillgänglighetsanalys till resecentrum resecentrumutredning pendling med kollektivtrafik i Sörmland lokal trafikförsörjning Utredningar som dessa utgör viktigt kunskapsunderlag för samhällsplaneringen i Vagnhärad. Planprocessen för den fördjupade översiktsplanen sker i dialog med berörda myndigheter. Bland dessa är Trafikverket en viktig samtalspart. I och med beskedet under sensommaren 2012 som anger att Ostlänken ska byggas har utredningsarbetet återupptagits och Trafikverket har pekat ut delsträckan genom Trosa kommun som en av de fyra första i tur för upphandling av det fortsatta utredningsarbetet. Lokalisering av Ostlänken och 7

296 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling dess resecentrum samt anslutningar och andra funktioner invid stationen kommer att påverka utvecklingen av Solberga. Även hanteringen av den befintliga Södra stambanan kommer att påverka kommunens planering av Solberga och övriga delar av centrala Vagnhärad. Vagnhärad 2030 Med avstamp i översiktsplanen från 2001 tog kommunen fram en visionsstudie om det framtida Vagnhärad. Visionen behandlar ett antal kärnfrågor med tydligt fokus på vad som är ett bra boende och var områden för detta kan finnas i orten. Aspekter som tas hänsyn till är bl a förhållande till befintlig stadsmiljö, estetik, ekonomi, ekologi, miljöstörande faktorer. Tidsperspektivet omfattar ca 30 år. Förutsättningar och förslagsstudie för nyexploatering i Solberga Som ett viktigt underlags- och diskussionsmaterial har, särskilt i det tidigare skedet, en studie framtagen för Trosa kommun under 2005 använts. I denna rapport har förutsättningar och förslag tagits fram gällande framför allt nyexploatering av bostäder vid Solbergaområdet, trafikföring, utveckling av verksamhetsområdet Lånesta e t c. Rapporten utgör ett grundligt och omfattande material, som till viss del ligger till grund för denna fördjupade översiktsplan. 8

297 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling Vagnhärad idag Kvaliteter att bevara och utveckla Vagnhärad är ett stationssamhälle som präglas av småskaliga villaområden i enklaver med grönområden emellan. Denna struktur är delvis uppkommen av den rikliga förekomsten av fornlämningar i och kring orten. De gröna kullarna, det öppna kulturlandskapet, fornlämningarna och Trosaån ger tillsammans med den kuperade miljön Vagnhärad dess mångfacetterade karaktär. Orten är idag välförsörjd vad gäller kommunikationer. Med E4:an och järnvägen nås Stockholmsregionen och Östergötland samt grannkommunerna Nyköping och Södertälje relativt snabbt och enkelt. En stor del av kommunens befolkning arbetspendlar idag till andra kommuner. Andelen av dessa som åker kollektivt väntas öka betydligt i samband med Ostlänkens tillkomst. Möjligheterna är goda att ytterligare utveckla kommunikationerna och därigenom skapa goda förutsättningar för såväl fler boende som nya verksamhetsområden. Motorvägsavfarten kan ses som infarten eller porten till Vagnhärad och ansiktet utåt för den nordöstra kommundelen. Utformningen är idag förhållandevis enkel och utvecklingspotentialen är stor. Riksintressen Riksintressena är viktiga instrument för avvägningar i samhällsplanering och utpekas inom en rad olika områden både för bevarande- och nyttjandeintressen. I enlighet med 3:e kapitlet Miljöbalken berörs planområdet av nedan redovisade riksintressen. I detta kapitel ges en beskrivning och motivering till riksintressena som rör Solberga och dess direkta närhet. Övriga konsekvenser och påverkan på riksintressen utvecklas i konsekvensbeskrivningen. Kulturmiljö Trosaåns dalgång Delar av planområdet berörs av riksintresset Trosaåns dalgång. Detta utgör ett av länets fornlämningstätaste odlingslandskap med tätt förekommande fornlämningar kring dalgången. Ur detta kan utläsas en lång bebyggelsekontinuitet och stegvis kolonisation anpassad till landhöjningen, vilket också styrt läget för de förhistoriska centrumbildningarna. I dalgången syns spår av hur bygdens kärna flyttats från Husby under yngre järnålder till det medeltida Trosa stad vid kyrkplatsen och slutligen till dagens Trosa stad i början av 1600-talet. I Vagnhäradsområdet finns en omfattande bronsåldersuppsättning i form av många skärvstenshögar, hus och odlingsterrasser, gravar, älvkvarnar och ovanliga hällristningar. Stränderna längs Trosaån omfattas till stor del av 100 m strandskydd där inte detaljplaner upphävt detta. Fornlämningarna är skyddade enligt Kulturminneslagen. Trosaåns strandskyddszon berör inte planområdet. Naturvård och friluftsliv Tullgarn Nordost om planområdet finns Tullgarns riksintresseområde för naturvård och friluftsliv. Området representerar en stor mångfald av naturtyper, med en mycket rik och delvis unik flora och fauna. Riksintresset är lättillgängligt och försett med strövstigar och andra anordningar för rörligt friluftsliv. 9

298 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling I stort sett överensstämmer områdets gränser med ett riksintresseområde för friluftsliv. Dessa ligger i planområdets närhet. Exploatering ska följa riktlinjer i beslut om naturreservat. Kommunikationer Järnvägar Den befintliga järnvägen, Södra stambanan, är liksom ett stort antal andra kommunikationsleder av riksintresse. I händelse av att motstående intressen står i konflikt till byggandet och planeringen för Ostlänken kan även denna hävdas som riksintresse, d v s väga tyngre än lokala och regionala intressen av olika slag. Arbetet med planeringen av Ostlänken kommer att återupptas i och med att regeringen i slutet av augusti 2012 beslutade om att genomföra projektet. Byggstart är planerad till år Utredningsarbetet avbröts tidigare i det skedet att järnvägsutredningen var klar men regeringen ännu inte hade gjort någon tillåtlighetsprövning. Planeringsarbetet har nu återupptagits och avsnittet genom Trosa kommun har hög prioritet med tanke på de kulturmiljörelaterade frågor som kvarstår att lösa. Nedan redovisas Ostlänkens utredningskorridor. Vägar E4, länsvägar och primära länsvägar kan hävdas som riksintressen vid intressekonflikter. Genom detta beslut pekar Trafikverket ut ett nät av vägar som har sådana speciella funktioner för vägtransportnätet att de mark- och vattenområden som berörs av vägarna är av riksintresse för kommunikationsanläggningar. Det utpekade vägnätet benämns förenklat vägar av riksintresse även om det enligt Miljöbalkens bestämmelser inte är vägarna som är av riksintresse utan endast berörda mark- och vattenområden. Tolkningen är således att det är funktionen som ska skyddas. De mark- och vattenområden som berörs av utpekat vägnät ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar tillkomsten av eller utnyttjandet av väganläggning. Väg 218 utgör ett viktigt stråk för trafik från E4 till Vagnhärad och Trosa tätort och den är också den huvudsakliga entrén till kommunen. En utbyggnad av vägen till mötesfri landsväg för att öka trafiksäkerheten finns med i den regionala infrastrukturplanen. Det handlar dock endast om en delsträcka. Trosa kommun och Trafikverket har inlett en dialog om hur väg 218 kan utvecklas på bästa sätt utifrån båda parters perspektiv. Samarbetet 10

299 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling syftar till att både skapa en attraktiv entré till kommunen och Solbergaområdet samtidigt som Trafikverkets mål om framkomlighet tillgodoses. Exakt hur detta ska genomföras kommer att utredas separat i en åtgärdsvalsstudie för hela väg 218. Bebyggelsehistoria Byar och gårdar I tidigare arbete med översiktsplanering, gällande kriterier för goda boendemiljöer, har vikten av att bygga vidare på Vagnhärads befintliga karaktär varit särskilt prioriterad. Som en första del i att finna ortens karaktär och identitet har en översiktlig inventering gjorts av traktens byar och gårdar. Gårdarna, som utan undantag har en mycket lång historia, är liksom bybildningarna spår av det ursprungliga Vagnhärad och utgör på flera håll grunden för var dagens bebyggelse återfinns. Som en del i detta anses byggande nära bl a Solberga gård vara en naturlig fortsättning på äldre tiders val av platser för exploatering. Planeringshistorik När Vagnhärad utvecklades från en jordbruksbygd centrerad kring ett antal större gårdar till ett samhälle i modern bemärkelse, blev järnvägen och kyrkan de naturliga centrumpunkterna för dåtidens stadsstruktur. Detta är påtagligt än idag även om centrumbildningen knappast är lika tydlig nu som då. Med utgångspunkt från en plankarta daterad 1916 kan generellt sägas att bebyggelsen antingen är lokaliserad i direkt anslutning till centrum, alternativt på sydsluttningar där gynnsamt klimat har kunnat uppnås utan att värdefull jordbruksmark tagits i anspråk. Detta synsätt kombinerat med förtätning och omvandling av centralt belägna områden föreslås även framöver att vara en planläggningsprincip när Vagnhärad ska växa. Bebyggelsens ålder Vagnhärad har utvecklats utifrån olika centrumbildningar. Dessa har planerats, byggts och stagnerat och så småningom avlöst varandra. Sålunda kan man konstatera att det inom orten har funnits fyra sådana centrumbildningar; vid Alby (den äldsta) och Mölna, vid Åby och Södra Husby, Stationsområdet samt nuvarande centrum med skolområdet vid Gnestavägen. Under den första delen av 1900-talet var byggnadstakten jämn i Vagnhärad. Därefter har den ökat och var som mest intensiv under 1970-talet, då folkmängden mer än fördubblades. De områden som under 1970-talet byggdes ut med villor, radhus och flerbostadshus är bland annat Norra Husby, Nygårdsområdet, Fagerhult och Ödesby. Under 2000-talet har ytterligare bostadsområden planlagts, t ex Väsby och Alby, men dessa har ännu inte byggts ut i sin helhet. Fornlämningar och historiska värden Östra Sörmland i allmänhet och Vagnhärad i synnerhet har ett rikt kulturarv med ansenliga mängder fornlämningar. Medeltida kyrkor, herresäten, stora gårdar, torp och skärgårdshemman är spår efter en spännande och mångfacetterad historia. Området kring tätorterna var fortfarande vid slutet av stenåldern ett skärgårdslandskap. Under bronsåldern var Trosaån en mäktig farled mellan de olika boplatserna, farbar från havet i söder ända till Mälaren. Farleden var viktig för handel och transporter. I södra Husby invid Trosaån i Vagnhärad finns landskapets största koncentration av storhögar, åtta gravar på meter i diameter. Husby var troligen en betydande ort under yngre järnåldern. Ur dagens bebyggelse kan vi med kunskap och fantasi utläsa hur kulturlandskapet och samhällena har utvecklats och förändrats. De kulturhistoriska värdena består av landskapsrum, fornminnen, kulturlager, bebyggelsemiljöer och enskilda byggnader som be- 11

300 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling rättar om bygdens och ortens historia. Unikt för Vagnhäradsområdet är den stora mängden fornlämningar från många olika tidsperioder samlade runt Trosaån. Grönstruktur och rekreationstråk I Vagnhärad kombineras småskaliga villaområden med attraktiva grönområden emellan dem, vilket skapar rikliga möjligheter till bostadsnära rekreation. Bland annat finns i ordningsställda gångstigar utmed Trosaån. Söder om Vagnhärad och planområdet finns Häradsvallen och Hungaområdet, där en rad aktiviteter såsom orientering, skidspår, fotboll e t c anordnas. Norr om Solberga gård och den planerade exploateringen finns skogsmarker som sannolikt kan utvecklas till tätortsnära rekreationsområden. Ett unikt, sammanhängande fornlämningsstråk med fornlämningar från flera tidsperioder sträcker sig ifrån Centrumvägen väster om Häradsgården, norr om Skolvägen, norr om Hagarna fram till Lånesta. Fornlämningsstråket är intressant för kulturmiljövården och utgör en viktig del i samhällets grönstruktur. Området används flitigt för rekreation av olika slag. Inom planområdet saknas iordningsställda rekreationsmöjligheter såsom gång- och cykelvägar, promenadstigar e t c Skogsområdet norr om Solberga gård används dock i viss omfattning för rekreation och friluftsliv. Näringsliv I Vagnhärad är utbudet av verksamheter och företag relativt brett. En betydande del av den industrimark som reserverats genom detaljplanering finns i anslutning till planområdet. Även inom planområdet kan det bli aktuellt med etablering av verksamheter. Det är också inom detta område som möjligheterna är goda att utveckla Vagnhärads näringsliv och tätortens centrumfunktioner genom ett stärkt centrum och förbättrade kommunikationer. Det finns flera potentiella synergieffekter i att lokaler, transportvägar och övrig bebyggelse utgör en positiv miljö för utveckling och framsteg på flera plan. Service Handel I Vagnhärad är handeln idag främst koncentrerad till Vagnhärads torg, men finns även lokaliserad längs Stationsvägen, nya Industrivägen samt i viss mån utmed Kalkbruksvägen. I centrum finns två större livsmedelsbutiker samt ett antal mindre specialbutiker. Förutsättningarna att utveckla och stärka handeln i Vagnhärad är goda. I och med ombyggnationen av Vagnhärads torg har bättre förutsättningar för ett levande centrum skapats i och med att fler bostäder byggs och nya affärslokaler har möjliggjorts. Skola och barnomsorg I Vagnhärads centrum finns Hedebyskolan och Fornbyskolan i skolår F-9 samt därtill hörande fritidsavdelningar. I takt med en omfattande utbyggnad av Solberga kan det bli aktuellt med att planera för en ny skola. Tätorten har tre förskolor. Planområdets närmaste, förskolan Hasselbacken, ligger vid området Hagarna. I nära anslutning till centrum och skolområdet finns förskolorna Fageräng och Fagerhult. När Solberga byggs ut kommer efterfrågan på förskoleplatser att öka vilket gör att områden för förskolor kommer att 12

301 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling planeras inom Solberga. Även behovet av ytterligare grundskoleplatser kommer att öka vilket sannolikt leder till att ytterligare en skola behövs inom tätorten. Äldreomsorg Vagnhärads äldreomsorg är koncentrerad till Häradsgården som är belägen utmed Centrumvägen/Gärdesvägen. Omfattningen av äldreomsorg anses i dagsläget tillgodosett. I takt med expansion och en åldrande befolkning kan dock en utbyggnad bli aktuell. Kultur och fritid Bibliotek Vagnhärads bibliotek har under 2012 flyttat in i nya och ändamålsenliga lokaler vid Vagnhärads torg. Idrottsanläggningar Häradsvallen, Vagnhärad, har fotbollsplaner med konstgräs, grus och gräs. På andra sidan väg 218 är den nybyggda sporthallen Lånestahallen belägen. Invid den finns även boulebanor anlagda. I centrala tätorten inom Hedebyskolans område finns en QLAN-plan för spontanidrott. Centralt finns också en större anläggning, Hedebyhallen, som förutom till sportevenemang kan användas för flera ändamål såsom mässor och liknande. Under hösten 2012 har Hedebyhallen kompletterats med läktare. Motionsspår Vid Häradsvallen i Vagnhärad finns ett motionsspår (1950 m) med elbelysning. Under vintertid finns periodvis skidspår såväl runt Häradsvallen som mellan Trosa och Vagnhärads tätorter. Badhus I bad- och fritidsanläggningen Safiren i Vagnhärad finns en 25-metersbassäng, undervisningsbassäng, varmbassäng samt gym, solarium och café. Under pågår en omfattande renovering och badhuset beräknas åter vara öppet från augusti Teknisk försörjning Utbyggnad av fjärrvärme I Vagnhärad har ett bioenergi- och solenergibaserat fjärrvärmenät etablerats under I ett första steg har skolor, hyresbostäder, industrier samt en betydande andel villor anslutits. Förutsättningarna är goda för att även fler bostadsområden ska kunna anslutas. Inom ramen för kommunens detaljplanering skapas förutsättningar för att bostäder och verksamheter ska kunna värmas upp på ett långsiktigt hållbart sätt. Vatten och avlopp Dricksvatten Vagnhärads vattentäkt med skyddsområde ligger vid Källvreten. En överföringsledning kopplar ihop Trosas och Vagnhärads vattenledningsnät vilket ger en stabil vattentillgång och säkrad vattenkvalitet. Samtidigt finns risk för brist på dricksvatten vid låga grundvattennivåer. Skyddsområdet för Källvreten är indelat i en inre och en yttre zon med särskilda föreskrifter enligt beslut av Länsstyrelsen och Vattendomstolen. En äldre vattentäkt finns inom Lånesta industriområde, vilken dock inte är i bruk idag. Utredning har påbörjats för att på sikt kunna etablera ytterligare en vattentäkt för att tillgodose det ökade behovet av dricksvatten i samband med en väntad befolkningstillväxt. Avlopp Reningsverket i Vagnhärad har kapacitet för totalt personer vilket innebär att det finns utrymme för ytterligare ca 1100 lägenheter (beräknat efter 2,6 boende/hushåll). På 13

302 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling sikt kommer en utbyggnad, alternativt samlokalisering med det nya reningsverket i Trosa blir nödvändig. Trosa kommun har anlagt en våtmark vid Häradsvallen för ytterligare rening av det utgående avloppsvattnet från Vagnhärads reningsverk. Våtmarken reducerar utsläpp av kväve, fosfor och sjukdomsalstrande mikroorganismer i Trosaån och Stadsfjärden. Ostlänken och övriga kommunikationer Järnvägssträckan Södra Stambanan har trafikerat Vagnhärad sedan Spåren går i dagsläget utmed planområdets östra del. Kapaciteten på banan är begränsad till två tåg i timmen och idag stannar persontågen drygt 25 gånger per dygn i Vagnhärad. I takt med ändrade behov och förutsättningar har Trafikverket under lång tid bedrivit ett planarbete för en ny järnvägslinje, Ostlänken, mellan Järna och Linköping. För Vagnhärads del kommer en utbyggnad av Ostlänken innebära en stor förändring dels genom att dagens station troligen flyttas till de norra delarna av samhället och de ökade pendlingsmöjligheterna medför ett ökat intresse att bosätta sig inom tätorten. Planeringsarbetet för Ostlänken har legat nere sedan år 2010, men har återupptagits efter Regeringens besked i augusti Dåvarande Banverket arbetade fram en järnvägsutredning som därefter skulle tillåtlighetsprövas. Arbetet är nu återupptaget och avsnittet genom Trosa kommun har hög prioritet för den fortsatta utredningen. Busstrafik Busstrafiken utgörs av regional och lokal busstrafik. Vagnhärad trafikeras i dagsläget av sex regionala busslinjer i riktning mot Trosa, Västerljung, Södertälje, Nyköping och Gnesta. Busshållplatserna täcker väl de centrala delarna av samhället, medan de omkringliggande bostadsområdena har lägre standard. Hållplatslägen finns vid järnvägstationen, Stationsvägens anslutning till väg 218, vid Kalkbruksvägens anslutning till väg 218 samt på väg 218 norr om Kalkbruksvägens anslutning till 218. Därutöver trafikerar Trosabussen sträckan Trosa via Vagnhärads station till Liljeholmen i Stockholm med 13 turer i vardera riktning på vardagar samt även med trafik på helgerna. Kollektivtrafiken i övrigt genomgår för närvarande en stor förändring. Ny lagstiftning samt inordnandet av Kollektivtrafikmyndigheten har gjort att förutsättningarna ändras för planering och finansiering av kollektivtrafiken såväl nationellt som regionalt. I samarbete med Länstrafiken har kommunen utvecklat kollektivtrafiken mer mot en stomnätstrafik där stråk med hög efterfrågan fått prioritet. I framtiden när Ostlänken väl byggts kommer detta att få effekter för kommunens kollektivtrafikplanering både i form av trafikering men också vid utvecklandet av ett resecentrum. Gång- och cykelvägar Vagnhärad har i dagsläget ett tämligen väl utbyggt nät av gång- och cykelvägar. Det finns dock ett antal länkar som behöver byggas ut för att ytterligare förbättra samhällets gång- och cykelnät. Kommunen gjorde under 2009/2010 en analys av befintliga gångoch cykelvägnät och konstaterade vissa förbättringsområden. Analysen ligger nu till grund för kommande planering av utbyggnad samt är även underlag inför kommande detaljplaneprojekt och exploateringar. Gång- och cykelväg finns nu utbyggd mellan Trosa och Vagnhärad. Därutöver har även avsnittet från Vagnhärad mot Häradsvallen och Trosalands kyrka byggts ut. Gång- och cykelförbindelse med Västerljung kan bli aktuellt att se över i kommande planering. Bredband och fiber Trosa kommun arbetar med att bygga ut fibernät inom tätorterna via det kommunala bolaget Trofi. Idag är det möjligt att via det befintliga telenätet alternativt mobilt att an- 14

303 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling sluta till internet. I samband med utbyggnad av teknisk infrastruktur förbereds för framtida fiberdragning. Planområdet Utgångspunkter och förutsättningar Läge, avgränsning Flera komplexa frågor är vägledande för arbetet med Solberga. Då flera av dessa alltjämt är osäkra i fråga om lokalisering och utformning får funktionerna vara styrande före geografiska gränser. Därmed är de geografiska gränserna inte helt preciserade. det som anges som nytt boendeområde (Solberga) den utpekade strategiska marken vid Lånesta/väg 218 Befintlig markanvändning Solberga Området utgörs mestadels av skog och åkermark. Bebyggelsen består av hus och gårdsbebyggelse. Inom planområdet finns fem bebyggelselokaliseringar. Husen ligger enligt traktens bebyggelsetradition i södersluttningar, i randzon mellan åkermark och skog. Markägoförhållanden Solberga Stora delar av marken i planområdet ägs i dag av kommunen. Inom planområdet finns också ett antal privata markägare. Dessa fastigheter avser Skårby 1:15, 1:18 och 1:30, Solberga 2:2 och 2:3 samt Lånesta 1:19 och 4:2. Totalt omfattar planområdet ca 72 ha. Grönstruktur, rekreation, kulturmiljö Inom planområdet skapar vegetation och topologi en variationsrik karaktär i de delar där bebyggelse saknas. Växtligheten norr om Solberga gård består i huvudsak av äldre och yngre barrskog. Några partier av större stenar samt en del block förekommer och det kuperade landskapet 15

304 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling innehåller även inslag av berg i dagen. Planområdets södra delar utgörs mestadels av åker och hagmark. Ett betydande landskapselement är den åkerholme som Solberga gård ligger på, inklädd med partier av lövträd. Vid åkerkanten i norr tar skogsklädda södersluttningar vid. Sammantaget utgör kombinationen av åker- och skogsområden betydande kvalitéer för planområdet. Inom planområdets norra delar finns ett skogsområde som delvis är klassat som värdefullt för friluftslivet. Området upplevs dock som otillgängligt på grund av markvegetationen och topologin. Integrering av ny bostadsbebyggelse i området skulle göra det mer tillängligt som strövområde. Delar av de nordöstra delarna har under senare tid avverkats till viss del. I anslutning till planområdet finns två nyckelbiotopsområden där en sällsynt barrskogstyp samt övrig kalkgynnad flora återfinns. Dessa är belägna på ett sådant sätt att de ej berörs av den planerade bebyggelsen. De är dessutom gynnsamt belägna topografiskt i förhållande till planområdet. Vid gårdarna Solberga och Skårby finns djurhållning respektive skogsbruk i mindre skala. Tidigare har Skårby gård fungerat som skjutsstation och gästgiveri, vilket tydliggör Vagnhärads historiska förankring som jordbruksbygd och inkörsport till Trosa. Natura 2000-områden och naturreservat I anslutning till planområdets nordöstra del är Tullgarns kronopark belägen. Området sträcker sig från Tullgarns slott i Södertälje kommun och in i Trosa kommun fram till Solberga. Översiktplanen anger att Tullgarnsområdet har stor betydelse för det rörliga friluftslivet. Området är skyddat som naturreservat enligt Miljöbalken 7 kap samt är ett Natura 2000-område. Jordbruksmark Inom planområdet finns även jordbruksmark som idag arrenderas ut och odlas. I kommunens översiktsplan ges allmänna rekommendationer om att undvika att placera bebyggelse så att rationellt bedrivet jord- och skogsbruk fortfarande kan bedrivas. Jordbruksmarken inom Solberga är en del av länken mot övriga Vagnhärads samhälle och det är på ett långt perspektiv inte sannolikt att den kommer att förbli exakt vad den är idag. Det är av betydelse att varsamhet iakttas när marken tas i anspråk för annat ändamål än idag. Fornlämningar Som tidigare nämnts är Vagnhärad belägen i en bygd med synnerligen många lämningar från förr. Såväl inom tätorten som utanför i direkt anslutning samt på landsbygden finns ett stort antal registrerade fornlämningar. Inom planområdet återfinns ett gravfält samt ytterligare några fasta fornlämningar i form av stensättningar mm. Till stor del dateras dessa från brons- och järnålder. I den kontakt som tagits med Länsstyrelsen i samband med att planarbetet för nordöstra Vagnhärad och Solberga inleddes angav Länsstyrelsen att områdets fornlämningar bör kunna integreras i den planerade exploateringen. Under senare år har kommunen planlagt områden som anpassats till de fornlämningar som hittats i närområdet. Presenterat på ett klokt sätt kan fornlämningsmiljön tillföra ytterligare kvaliteter till de kommande bostäderna i området samt förankra dagens invånare med en historia som går långt tillbaka i tiden. Samtidigt som den kulturhistoriskt rika miljön tillgängliggörs för flera och kunskapen om Vagnhärads ursprung och traktens historia ökar. Kommunikationer 16

305 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling De viktigaste målpunkterna i planområdets närhet är idag stationsområdet med tillhörande busshållplats och bensinstationer, Vagnhärads torg, Lånesta verksamhetsområde, Hedebyskolan med bibliotek och trafikplats Vagnhärad. Vägar och anslutningsvägar För planområdet är väg 218 ett grundläggande kommunikationsstråk för biltrafik. Den visuella upplevelsen av väg 218, som ägs av Trafikverket, är inte ett gaturum utan mer en förbifart med mestadels höga hastigheter. På vägens västra sida finns industriområdet Lånesta. På östra sidan finns idag en anslutningsväg in mot Solberga gård. Vägen grenar ut sig norr om gården i ett system av mindre vägar som utgörs av grusvägar. Dessa befintliga skogsvägar och stigar bör användas som lämpliga stråk vid kommande exploatering. Se vidare i kapitlet Framtida markoch vattenanvändning. Norr om planområdet går E4:an, som på sina håll ger sig till känna genom ett dovt brus. På väg 218, mellan järnvägsbron i söder och Kalkbruksvägen (väg 838) i norr uppgår antalet fordon per dygn till upp till ca fordon varav ca 500 fordon är tung trafik (uppmätt 2012). Enligt Trafikverket sker en ökning av fordon årligen. Järnvägstrafik Befintliga spår för järnvägen Södra Stambanan går utmed planområdets östra del. I det tidigare arbetet med Ostlänken föreslogs att Södra stambanan helt skulle tas bort i samband med att Ostlänken byggs vilket skulle öppna upp ett större område invid Solberga för exploatering. Dock är frågan fortfarande öppen utifrån Trafikverkets syn i det återupptagna planarbetet för Ostlänken. Diskussioner förs om att leda om godstrafik till Södra stambanan för att på så sätt säkerställa höga hastigheter på Ostlänken. Trosa kommun har varit kritisk till en sådan lösning och kommer att bevaka frågan i Trafikverkets kommande planprocess för Ostlänken. I det fall Södra Stambanan blir kvar kommer det att få effekter för hur Solberga kan utformas. I den gällande översiktsplanen finns mark i tätortens norra delar markerat för ett framtida resecentrum där spårtrafik, vägar samt gångoch cykelförbindelser kan mötas. Detta kommer att påverka utformningen av det framtida vägnätet och bebyggelseutvecklingen i Solberga. Nästan kommuninvånare pendlar till arbete i en annan kommun och huvuddelen sker i stråket utmed E4 och Södra stambanan. De senaste åren har pendlande kommuninvånare drabbats av såväl järnvägens kapacitetsbrist samt dess periodvis låga driftsäkerhet. För att möta invånarnas behov av tillförlitliga kollektiva transporter har kommu- 17

306 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling nen initierat Trosabussen men på lång sikt utgör järnvägen en strategiskt viktig och mycket prioriterad fråga för kommunens fortsatta utveckling. Med tanke på att det stora antalet pendlare fortfarande väljer att resa med bil istället står utvecklingen av den framtida kollektivtrafiken högt upp på kommunens agenda. Tågtrafikens betydelse för Trosa kommun är i dagsläget allra störst för de arbetsrelaterade resorna till Stockholmsområdet. Denna funktion är även fortsättningsvis själva kärnan men en ökad turtäthet kommer tveklöst att öka andelen fritidsresor till en nivå som bättre stämmer överens med nivåerna i övriga Sverige. Det nya resecentrumets utformning och läge hänger nära samman med ett övergripande samhällsbyggande vid Solberga och väster om väg 218. Stora krav finns att det kollektiva resandet ska vara attraktivt, vilket gör att anslutning med bussar, taxi, gång- och cykelvägar samt parkeringsmöjligheter för bilburna till och från stationen är av lika avgörande betydelse som att tågtrafiken i sig fungerar bra. Med tanke på planeringen för Ostlänken lämnas dock detaljstudier av resecentrumområdet utanför den fördjupade översiktsplanen för Solberga. Gång- och cykeltrafik För planområdet finns närmaste befintliga gång- och cykelväg vid Stationsvägen, Kalkbruksvägen samt i Lånestaområdet. I samband med bebyggelse kommer utbyggnad att bli aktuellt så att olika målpunkter kan länkas samman och bli tillgängliga. Detta utvecklas i kapitlet Framtida mark- och vattenanvändning. Vagnhärad och Trosa är också sedan några år tillbaka sammanbundet med ett gång- och cykelvägsstråk. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Tilltänkta bebyggelseområden kan sannolikt inte anslutas till kommunens VA-nät, då ledningarna inte är dimensionerade för utökade flöden. Dagens nät bör istället utökas, alternativt med nya ledningar direkt till reningsverket i Vagnhärads södra del. Det kan även finnas möjligheter att genom överföringsledning ansluta området till ett kommande nytt reningsverk i Trosa tätort. Anslutningspunkt för dricks- och spillvatten finns vid Nya Industrivägen i höjd med Färgcenter. Dricksvatten bör dock tillgodoses genom nya ledningar då dagens försörjning inte bedöms tillräcklig vid större exploateringar. Dagvatten bör omhändertas lokalt. Fjärrvärme och uppvärmning Förutsättningarna för att nya bostäder inom planområdet ska kunna anslutas till fjärrvärmenätet är goda. Kommunen prioriterar ett byggnadssätt som möjliggör en klimatsmart uppvärmning. I de detaljplaner som antas finns en gemensam skrivning vad gäller uppvärmning: Byggnader ska vara utformade så att energiförbrukning minimeras. För att underlätta konvertering till alternativa värmekällor ska byggnaderna förses med lämp- 18

307 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling ligt värmesystem, exempelvis ett vattenburet system. Utnyttjandet av förnyelsebara energikällor ska eftersträvas för att möjliggöra en långsiktig ekologisk hållbar uppvärmning. I de fall fjärrvärmeanslutning är möjlig bör detta eftersträvas. Kraftledningar Kraftledningar finns utmed väg 218, längs Lånesta verksamhetsområde samt nära planområdets södra gräns. I planområdet sydvästra del på Midgårdsvägen finns en transformatorstation tillhörande Vattenfall. Ingen av dessa bedöms påverka planområdet utifrån ett skyddsperspektiv. Service Barn- och äldreomsorg saknas inom planområdet. Vid en utbyggnad av Solbergaområdet kan nya etableringar av skola och förskola bli aktuellt. Detta fördjupas och förtydligas i kommande detaljplanering. Övrig service i form av handel och annan kommersiell service finns såväl vid Lånesta som vid Kalkbruksvägen och i centrala Vagnhärad. Riskhänsyn och miljöstörningar Här nedan redovisas de viktigaste riskfrågorna inom planområdet. Master Inom planområdet finns tre master, varav en är för mobiltelefoni. Lämpliga skyddsavstånd kommer att klarläggas inom ramen för detaljplanearbete. Förorenade områden Naturvårdsverket har upprättat ett handlingsprogram för efterbehandling av förorenade områden. Denna förteckning av förorenade markområden används som ett självklart underlag i kommunens samhällsplanering. Farligt gods Transporter av farligt gods förekommer främst på E4 och infartsvägarna till Vagnhärad men även i viss utsträckning på järnvägen. Räddningsverkets Sverigeatlas med rekommenderade färdvägar för transporter av farligt gods är vägledande för beslut. Enligt nämnda atlas är idag E4 liksom väg 218 mot Trosa primär transportväg. Primära transportvägar avser ett lämpligt huvudvägnät för genomfartstrafik och bör användas så långt det är möjligt. Dessa aspekter är viktiga i det fortsatta planarbetet. Buller och vibrationer Buller från väg 218, E4:an, Södra Stambanan och en framtida Ostlänken är att beakta vid planerad exploatering nära dessa. I enlighet med Trafikverkets förändrade rekommendationer får bostäder inte uppföras närmare väg E4 än 150 meter. För övriga vägar med mer än 5000 fordonspassager per dygn, däribland väg 218, anges ett mått om minst 100 meter som rekommenderat avstånd till bebyggelse för att minska påverkan av buller. Naturvårdsverkets riktvärde för en långsiktigt hållbar ljudnivå utomhus är 55 dba (ekvivalent). Policyn Buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik som gemensamt tagits fram av Banverket och Naturvårdsverket ska beaktas vid planeringen av ny bebyggelse i järnvägens närhet. Konsekvenser i form av buller och vibrationer utvecklas vidare i Miljökonsekvensbeskrivningen. Radon Planområdet är inte beläget inom högriskområde för radon. 19

308 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling Djurhållning I dag finns djurhållning i planområdet i form av hästhagar vid Skårby och vid Solberga gård finns struts, får- och hönshållning. De störningar som kan uppstå i och med djurhållning är lukt från gödsel och ventilationsluft från stallar och foder. Eventuella intressekonflikter mellan kommande exploateringar och djurhållningen ska klargöras i kommande detaljplanearbete. 20

309 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling Framtida mark- och vattenanvändning Inledning Resecentrum och kollektivtrafik Tidigare arbete med Nordöstra Vagnhärad och Solberga har utgått ifrån en framtida lokalisering av ett resecentrum för den framtida Ostlänken. Under tiden fram till dess att Ostlänken-planeringen konkretiserats ytterligare kommer befintlig station och Södra Stambanan att utgöra en viktig parameter för såväl markanvändningen som för de framtida boendes resemöjligheter. Vid Vagnhärads station finns en väl fungerande bytespunkt. SJ trafikerar Södra stambanan med regionaltåg, Länstrafiken trafikerar stationen med sina bussar liksom Trosabussen angör stationen. I anslutning till stationen finns en infartsparkering samt tillgängligheten är god för gående och cyklister. Ett väl fungerande resecentrum har betydelse för Vagnhärads och övriga kommunens utveckling, då en högre andel resenärer kan antas välja kollektivt resande jämfört med idag. Detta överensstämmer med kommunens övergripande målsättningar om hållbar utveckling, samtidigt som en historisk förankring bibehålls i och med att orten även fortsättningsvis trafikeras med tåg. Från två alternativ till ett Tidigare har två alternativa resecentrumlägen för Ostlänken studerats inom ramen för det kommunala, fördjupade översiktsplanearbetet. Det ena alternativet, Alternativ Söder, har utgått från att stationen förläggs på östra sidan om väg 218, strax söder om N A Svensson. Det andra alternativet, Alternativ Norr, innebär att stationen förläggs väster om väg 218, strax söder om Risevid. I båda resecentrumalternativen har en utbyggnad av den nya stadsdelen Solberga studerats, liksom en förädling av marken väster om väg 218 och en omvandling av det nuvarande stationsområdet i södra Vagnhärad. Detta för att på ett naturligt sätt kunna knyta samman Vagnhärad med den nya stationen och Solberga. I detta skede av kommunens planering har man valt att endast utgå från ett alternativ för resecentrums lokalisering. Detta då Trafikverkets utredningsarbete kommit så pass långt att en sådan inriktning är rimlig. Kommunen väljer att inrikta arbetet endast på ett nordligt stationsalternativ även om själva resecentrumområdet inte ingår i den fördjupade översiktsplanen. Detta är en planeringsförutsättning för den fördjupade översiktsplanen men utreds inte vidare i förslagen. Avfärdade alternativ Inom ramen för dåvarande Banverkets järnvägsutredning och kommunala förarbeten till den fördjupade översiktsplanen har tidigare även det befintliga stationsläget och ett externt läge i anslutning till trafikplatsen studerats. Olika trafikeringsalternativ utifrån det befintliga stationsläget har i samhällsekonomiska kalkyler visat sig ekonomiskt ogynn- 21

310 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling samma medan trafikplatsalternativet i jämförande analyser inte visat sig funktionsmässigt gångbart. Det senare alternativet har avfärdats på grund av låg måluppfyllelse avseende resandeunderlag, stadsutvecklingspotential, tillgänglighet till viktiga målpunkter, tillgänglighet med olika trafikslag samt möjligheter att skapa en effektiv bytespunkt med goda omstigningskvalitéer. Stadsbyggnadskaraktärer Nedan redogörs för förutsättningar rörande utbyggnaden av Solberga. Även utbyggnad av nya vägar samt gång- och cykelvägar berörs. Att arbeta med stadsbyggnadskaraktärer är ett sätt att tydliggöra stadskvaliteter och bidrar till att ge den byggda miljön en tydlig identitet. I den fortsatta planeringen kan gestaltnings- och/eller kvalitetsprogram användas för att intentionerna kring stadsbyggnadskaraktärerna ska kunna realiseras. Fyra olika stadsbyggnadskaraktärer tas här som utgångspunkt för att forma planstrukturen i nordöstra Vagnhärad: blandad bebyggelse, småstad, trädgårdsstad och villastad. De olika karaktärerna finns markerade på förslaget till plankarta. I sammanhanget bör noteras att man i sedvanlig ordning, inom respektive stadskaraktär, kommer ge utrymme åt mindre grönområden och friytor. Detta kommer ytterligare förtydligas i kommande detaljplanearbete. Därutöver finns ett område i norra planområdet markerat som fortsatt utredningsområde beroende av den fortsatta processen kring Ostlänken. Det är i dagsläget för många oklarheter kring dragning av järnväg, lokalisering av resecentrum mm som gör att det inte går att fastställa någon av ovan nämnda bebyggelsetyper idag. Blandad bebyggelse Detta omfattar verksamheter och handel såsom som kontor, tjänsteföretag, icke störande verksamheter samt handelsverksamhet i olika omfattning. 22

311 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling Småstad Referensbild av småstad vid Järla sjö. Bostäder i både enfamiljshus av olika slag som flerfamiljshus, service och verksamheter är integrerade med varandra i samma kvarter. Service och verksamheter kan finnas i byggnadernas bottenvåningar medan bostäder finns på byggnadernas övre våningar. Lämpliga verksamheter kan vara servicebutiker, caféer, restauranger, kontor, frisör, kiosk med mera. Trädgårdsstad En modern trädgårdsstad formas med mått och proportioner från traditionella förebilder, där gator är anpassade till topografin och kantade av trädrader och förgårdsmark. Bebyggelsen ligger nära gatan för att tydliga stads- och gaturum ska uppnås. På gårdarnas insidor finns trädgårdar och mindre odlingar. Flera olika typer av marknära boende representeras. Både enskilda Referensbild av Tullinge trädgårdsstad. villor, parhus och radhus/stadsradhus samsas i en integrerad stadsmiljö. I viss mån kan även mindre, väl anpassade flerbostadshus inrymmas. Gatorna är välordnade och det finns ett antal mindre torg/platsbildningar där mindre verksamheter och serviceinrättningar finns lokaliserade. Mellan husen finns grönskande trädgårdsmiljöer och innergårdar. Husen har stor variation och är placerade nära gatan men skyddas från insyn och buller av grönska. Närheten till naturen är ett viktigt element. 23

312 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling Villastad Gatorna är anpassade till topografin och bebyggelsen utgörs av friliggande villor med samordning av läget gentemot gatulinjen. Byggnaderna bör t ex ha likartad taklutning och samma antal våningar. Husen är individuellt utformade men följer vissa bestämda ningsprinciper. I den är serviceutbudet mycket begränsat. Närheten till naturen är påtaglig. Referensbild från villastaden Kullön i Vaxholm. Utbyggnad av gatunät Oavsett exakt läge för resecentrum förutsätts en ut- och ombyggnad av gatunätet kring Solberga. För att kunna skapa ett väl fungerande gatunät krävs gator av olika karaktär och storlek. Ett nät av huvud- och lokalgator tillskapas i hela Solberga och delar av Vagnhärad tillsammans med nya gång- och cykelvägar. Några anslutningspunkter till väg 218 är nödvändiga för att kunna knyta samman befintliga Vagnhärad med Solberga. Detta gäller såväl för biltrafik som för gående och cyklister. Den fortsatta planeringen ska utgå ifrån ambitionen är att det första valet ska vara att ta cykeln till skolan, centrum eller resecentrum. Väg 218:s karaktär föreslås delvis anpassas för att bättre passa in med omgivande bebyggelse och miljöer. Idag utgörs vägen av en tvåfilig landsväg med en hastighetsbegränsning på 70 km/h. Kommande planering ska skapa en funktionell och samtidigt säker, trygg och estetiskt tilltalande färdväg mellan tätorterna och motorvägen, som även ska fungera sammanbindande mellan befintliga Vagnhärad och det nya Solberga. Trosa kommun har inlett en dialog med Trafikverket om utformning av väg 218. Det handlar både om att skapa ett attraktivt stråk i anslutning till planområdet men också sett till hela väg 218 från E4 till Trosa tätort. I länsplanen för regional transportinfrastruktur finns som namngivet projekt att bygga om väg 218 till mötesfri landsväg mellan Augustendal, norr om Trosa, och korsningen vid gamla E4, väg 800. Ambitionen är att tillsammans i en åtgärdsvalsstudie utreda på vilket sätt väg 218 kan utvecklas såväl utifrån Trafikverkets framkomlighets- och trafiksäkerhetsmål som kommunens ambition att skapa en attraktiv entré till kommunen och tätorten Vagnhärad. Kommunens önskemål är att tämligen omgående bygga en attraktiv anslutning till Solberga och Vagnhärads tätort för att på så sätt starta upp utvecklingen av det nya området. Tanken är att korsningspunkter för bilar kan vara i nivå medan korsande gång- och cykelväg utförs planskiljt. Utifrån kommunens perspektiv kommer en sådan ny anslutning ersätta den olycksdrabbade korsningen mellan väg 218 samt Midgårdsvägen och Nora samfällighets väg. På motsvarande sätt kan Kalkbruksvägens anslutning till väg 218 flyttas för att bättre harmoniera med det kommande resecentret vid Ostlänken. Totalt kommer dock inte några ytterligare korsningspunkter att tillföras utan nya ersätter gamla för att öka trafiksäkerheten och tillgängligheten. Det kommer sannolikt att behövas ytterligare en planskiljd passage av väg 218 för gång- och cykelväg. En sådan möjlighet är att utnyttja passagen 24

313 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling invid Södra Stambanan och skapa ett gång- och cykelstråk invid järnvägen. Utifrån Trafikverkets säkerhetskrav kan en sådan passage vara möjlig att genomföra. Förslag till planering Solberga Solberga byggs ut med stadsbyggnadskaraktärerna verksamheter/handel, trädgårdsstad samt villastad. Längs väg 218 lokaliseras verksamheter och handel i ett tätt planmönster med relativt hög exploatering. Här finns utrymme att inrymma kontor, mindre verkstäder, andra icke störande verksamheter, service och butiker för lokala behov. Innanför verksamhetsbandet tar trädgårdsstaden vid. I de nordvästra delarna av trädgårdsstaden är bebyggelsen tät och utgörs främst av radhus och tättliggande parhus. I anslutning till de nordliga delarna av verksamhetsområdet lokaliseras ett antal flerfamiljshus som bildar tydliga kvarter och en naturlig övergång till verksamheterna. Längre österut blir bebyggelsen glesare för att övergå i villastad, vilken sträcker sig fram till den nuvarande järnvägen. Villastaden utgörs av ett glesare planmönster där alla hus är friliggande på relativt stora tomter. Solberga gård bevaras som en grön lunga i området. De övriga befintliga bostadsfastigheterna bevaras och inryms på ett naturligt sätt i det nya planmönstret. Att bevara gamla byggnader i en ny stadsdel är viktigt, då det ger stadsdelen karaktär och bidrar till en levande kulturhistoria. I den sydvästra delen av Solberga anläggs en park/aktivitetsyta som knyter samman Solberga med småstaden på andra sidan väg 218. Den nuvarande järnvägstunneln/viadukten bibehålls och bildar en passage mellan småstadens kvarter och denna grönyta. Parken/aktivitetsytan nås lätt via ett flertal gång- och cykelvägar både från Solberga och från Vagnhärad. Möjligheten att anlägga en gång- och cykelväg parallellt med järnvägen kan utredas vidare längre fram i detaljplaneskede. Väg 218 På sträckan mellan Kalkbruksvägens nya koppling till väg 218 och järnvägens nuvarande sträckning föreslås vägens karaktär utvecklas. Sträckan är drygt 1 km lång. Idag utgör vägen en kraftig barriär mellan Vagnhärad och Solberga men i samband med den planerade utbyggnaden av Solberga är det av vikt att vägen utvecklas så att barriäreffekterna minskas och stadsbilden stärks och förskönas. Trosa kommun har en ambition att i ett tidigt skede skapa en attraktiv entré utmed sträckan vid Solberga i form av en korsningspunkt i plan. Genom detta kan både Trafikverkets och kommunens övergripande mål med vägen tillgodoses. Utformning och genomförande kommer att ske i nära samarbete mellan Trosa kommun och Trafikverket och dialog i frågan har inletts. Viktigt är att knyta ihop bostäder och verksamheter i både Vagnhärad och Solberga så att väg 218 fungerar sammankopplande mellan det nya stationsområdet och Kalkbruksvägen. Det betyder att nya anslutningar kan ersätta gamla såväl vid Kalkbruksvägen som vid Midgårdsvägen. Kommande etappindelning En utbyggnad av Solberga kommer både att knyta an mot befintliga Vagnhärads tätort och det kommande resecentrat vid Ostlänken. Det är av betydelse att skapa attraktiva och tillgängliga stråk mot Vagnhärads torg där såväl offentlig som kommersiell service är lokaliserad. Val av passagen av väg 218 kommer att vara av betydelse för att säkerställa detta. Det handlar både om att skapa en trafiksäker övergång men också att den eller dessa placeras på rätt ställe. Det kommer att behövas anslutningspunkter för såväl bilister som gående och cyklister. Utbyggnaden av Solberga kommer att pågå under många år framöver och därför är det av vikt att redan vid de första etapperna tänka långsiktigt och inte skapa problem framöver när nya etapper tillkommer. Det är av betydelse att området ges en positiv start och att en byggnation kommer tillstånd om kan generera ytterligare etableringar i området. Området har en blandad karak- 25

314 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling tär där de södra delarna är öppen åkermark som sedan stiger upp i ett skogsområde med blandskog med varierade stigningar. Vid val av etappindelning är det flera faktorer som styr. Det handlar om att skapa ett attraktivt instegsområde som ger Solberga en positiv start samt även vara klok inför kommande utbyggnad av infrastruktur. Inom området finns inte VA-, fjärrvärme- eller fibernät utbyggt och vägstandarden samt dess struktur måste anpassas för den tillkommande bebyggelsen. Därutöver ingår i planläggningen av Solberga att studera förutsättningar för exempelvis nya förskolor och/eller en ny skola. I nedanstående bild redovisas förslag på en etappindelning av kommande detaljplanearbete. Den fördjupade översiktsplanen kommer att förverkligas över lång tid framöver. Som en referenspunkt kan sägas att Ostlänken ska vara färdigställd år 2028 och de kommande åren kommer Solberga att planläggas och byggas ut successivt. Ovanstående etappindelning är ett förslag och en utgångspunkt för såväl kommunens fortsatta planering men också för markägare i området och intresserade exploatörer. I tidigare versioner av den fördjupade översiktsplanen har antalet bostäder beräknats till ca st fördelat på de olika bebyggelsetyperna. I och med att planområdet reviderats samt att det fortfarande finns en osäkerhet kring Södra stambanans framtid gör kommunen något lägre antaganden av Solbergas framtida utbyggnad. Totalt beräknas ett utbyggt Solberga att generera ca bostäder vilket i sig ändå utgör ett betydande tillskott för Vagnhärads tätort. Närhet och tillgänglighet Resandeunderlaget i ett 2030-perspektiv är i grova tal ca personer, d v s antalet boende inom gångavstånd från resecentrum. Resande inom närpendlingsavstånd med bil och buss från Trosa tätort når resecentrum inom 15 minuter är betydligt större. En nackdel med det föreslagna läget för resecentrum är att det kan upplevas mindre tillgängligt för fotgängare och cyklister p g a att industriområdet vid Kalkbruksvägen och bergknallen Lånestaberget öster om väg 218 bildar en barriär mellan Vagnhärad och 26

315 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling stationen, som ytterligare minskar tillgängligheten till resecentrum för boende i tätorten och kring Solberga. Samtidigt medger detta läge bättre förutsättningar för parkeringsytor, vilket gynnar både resande och eventuella närliggande butiker och verksamheter. Resecentrums utförande Stationen lokaliseras norr om N A Svensson. Eftersom järnvägsspåren passerar över väg 218 på en bro, förutsätts att även perrongerna byggs en bit ovanför marken. Stationsbyggnaden utförs därmed i två plan. Möjligheterna att rymma parkeringsytor, bussangöring e t c bedöms goda. Trivsel och trygghet vid resecentrum och i de nära omgivningarna påverkas bl a av detaljutformningen av stationsområdet. Ett stationsläge norr om N A Svenssons anläggning kan upplevas perifert i förhållande till centrum. Detta ökar vikten av trivsamma och trygga miljöer omkring det. Dessa aspekter är mycket viktiga för att tillgodose alla resenärer. Eftersom kvinnor och ungdomar i högre grad går och cyklar än kör bil, är dessa grupper tydligt gynnade av en trygg och inbjudande stationsmiljö samt givetvis även resvägen till och från resecentrum. Resecentrum som en del i staden Karaktären av att lokaliseringen i det nordliga alternativet upplevs som extern förstärks något av avståndet till dagens centrala delar i kombination med potentiella barriäreffekter. Med en god stadsplanering kan dock dessa barriäreffekter till stor del övervinnas. Tydliga och funktionella kopplingar för olika trafikslag och mellan bebyggelse prioriteras. Sammanhållande arkitektur, gångstråk, planteringar, gatumaterial e t c är exempel på vad som kan bidra till en enhetlig karaktär. Samtidigt ges möjligheter att i ett tidigt skede omvandla och utveckla framförallt verksamhetsområden i Vagnhärads norra delar. Den framtida detaljplaneringen av Solberga kommer att ske samordnat med den fortsatta planeringen av Ostlänken och dess resecentrum i norra Vagnhärad. 27

316 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling Fortsatt planering Denna fördjupade översiktsplan är att se som ett första steg i en övergripande planering för Vagnhärads tätort. När arbetet med den fördjupade översiktsplanen påbörjades inleddes även ett arbete för centrala Vagnhärad. Detta har resulterat i en omfattande upprustning av centrum där Trosabygdens bostäder bygger ett nytt bostadshus med lokaler i bottenvåningen och Trosa kommun initierat en upprustning av torgytan och tillfartsvägar till centrum. Detta arbete formar en viktig grund för hur den allmänna viljan och synen på Vagnhärads framtid ser ut. Avsikten är att aktuellt planförslag successivt ska detaljutformas i form av detaljplaneläggning. Inom ramen för kommande detaljplanearbete bör utöver de vanliga bebyggelse- och trafikrelaterade frågorna särskilt fokus ges till frågor avseende exempelvis kommersiell och offentlig service, buller och VA. Trosa kommun är ägare till stora delar av planområdet vilket gör att kommunen har rådighet kring den fortsatta planeringen av Solberga. Trafikverket kommer att vara en viktig part i den kommande planeringen. Det handlar dels om arbetet med Ostlänken samt dels om att skapa en långsiktigt hållbar lösning för passager av väg 218. Andra frågor som kommer att studeras i kommande detaljplaner är behov av ytor för förskolor, skola, behov av kommersiella lokaler, gröna ytor och stråk samt fritidsanläggningar. 28

317 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling Konsekvenser Enligt PBL 3 kap 5 p 2-4 ska i översiktsplaner framgå ( ) kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer, hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen Konsekvensbedömningen är indelad i två delar, där den första översiktligt beskriver väntade effekter och konsekvenser. Aspekter som antas leda till betydande miljöpåverkan enligt Miljöbalken kap. 6 12:6 ska identifieras, beskrivas och bedömas i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). För denna fördjupade översiktsplan inkluderas MKB i del två av detta dokument. Detaljerade konsekvensbeskrivningar för t ex nya byggnader eller verksamheter hanteras lämpligen i kommande detaljplaneskeden. Bedömningarna nedan är preliminära och kan ändras efter hand. Nya fakta under planarbetets gång kan innebära att delar av konsekvensbedömningen eller MKB:n ska utvecklas ytterligare eller kan tas bort. Fördjupad översiktsplan för Solberga Syftet med fördjupningen (FÖP) är att möjliggöra för ny bostadsbebyggelse norr om Solberga gård. Den nya stadsdelen ska på ett naturligt sätt vara en vidareutveckling av Vagnhärads befintliga tätort samt knyta an till det kommande resecentrat vid Ostlänken. Inom Solberga planeras för bostäder av olika slag samt förutsättningar finns även för förskola och skola samt annan service, offentlig eller kommersiell. För alla dessa delar är utformningen av väg 218 en viktig del. Den geografiska avgränsningen för planområdet framgår av kartan i planbeskrivningen. Konsekvenser ska dock även innefatta eventuell påverkan utanför detta. Viktigt att betona är samtidigt att denna FÖP fokuserar på utvecklingen av stadsdelen Solberga med dess bostadsutbyggnad. Ostlänken och dess spår är naturligtvis en mycket betydande del, som dock kommer att utredas ytterligare av Trafikverket i och med deras fortsatta 29

318 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling planering av järnvägsutbyggnaden. Konsekvenser för framförallt natur- och kulturmiljöer inom och utanför planområdet i samband med ny järnvägsdragning kommer därmed inte att utredas här utan hänvisas till Trafikverkets studier. Studerade alternativ Till samrådet av denna FÖP utgick konsekvensbeskrivningen från två olika alternativ för lokalisering, ett sydligt och ett nordligt. Under planarbetets gång har information och fakta gällande Ostlänkens dragning resulterat i att kommunen väljer att till utställningen endast utgå ifrån det norra alternativet. I konsekvensbeskrivningen är därmed det södra alternativet nu att betrakta som avfärdat. Stationsläge norr Det nordliga läget, som illustreras på plankartan i avsnittet Framtida mark- och vattenanvändning, innebär en station söder om Risevid på väg 218:s västra sida. Resenärer anländer till stationen främst söderifrån. I planeringen ingår att det kommer att finnas kvar verksamhet i de lokaler där N A Svensson bedriver sin verksamhet, vilket i detta läge hamnar nära stationen. Nollalternativ Om det nordliga alternativet inte kan genomföras blir det svårt att hitta någon annan lokalisering för Ostlänkens spår och station. Järnvägen antas då ligga kvar i befintligt läge. En positiv utveckling av Vagnhärads centrum, resecentrum, pendlingsmöjligheter, fler bostadsområden e t c försvåras väsentligt. Konsekvenserna om planen inte genomförs utvecklas vidare i MKB-delen. Avfärdade alternativ Stationsläge söder Här lokaliseras stationen på östra sidan om väg 218, nära korsningen med Kalkbruksvägen. Stationsbyggnaden går över väg 218 och möjliggör entré till spåren från två håll. Detta alternativ för stationsläge har dock avfärdats av dåvarande Banverket då det inte bedöms samhällsekonomiskt genomförbart. Tidigare alternativ Under planeringen av Ostlänken har flera korridorer funnits. Dessa har efter hand smalnats av. Alternativen har bestått i All trafik i anslutning till motorvägen All trafik genom Vagnhärad och i direkt anslutning till Västerljung En kombinationslösning där trafiken som ska stanna i Vagnhärad går via en bibana till befintlig järnväg och övrig trafik går vid motorvägen. De olika trafikeringsalternativen, inklusive det befintliga stationsläget, har i dåvarande Banverkets samhällsekonomiska kalkyler visat sig ekonomiskt ogynnsamma. Det s k trafikplatsalternativet har i jämförande analyser inte visat sig funktionsmässigt gångbart och därmed avfärdats på grund av låg måluppfyllelse avseende resandeunderlag, stadsutvecklingspotential, tillgänglighet till viktiga målpunkter, tillgänglighet med olika trafikslag samt möjligheter att skapa en effektiv bytespunkt med goda omstigningskvalitéer. 30

319 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling Del 1: Översiktlig bedömning av konsekvenser Effekter och konsekvenser Detta dokument syftar till att ge en överblickbar bild av vilka konsekvenser planens genomförande kan antas få. För att uppnå en så heltäckande bild som möjligt, används begreppen effekt respektive konsekvens. En förändring leder till en direkt påverkan, effekt, på omgivningen. Som en följd av detta uppstår konsekvenser. Som exempel kan nämnas en flytt av en bensinmack, vilket får effekten att den gamla lokaliseringen blir ledig samt att kunderna måste åka till den nya platsen för macken. Konsekvenserna av detta kan i flera steg leda till en ny etablering eller markanvändning där macken låg, att kundernas nya resvägar leder till ändrade flöden, att närliggande verksamheter till macken påverkas positivt eller negativt e t c. Konsekvensbeskrivningen ska lyfta fram både effekter och konsekvenser i den mån det behövs och med hänsyn till art och omfattning. Konsekvenser som antas leda till betydande miljöpåverkan fördjupas i del två, MKB. Jämställdhet Det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet. Fysisk planering ska ta hänsyn till olika livsmönster samtidigt som den inte ska medverka till att befästa dem i framtiden. Planeringen ska därför vara lyhörd för hur kvinnor och män vill leva både idag och i framtiden. För arbetet med fördjupad översiktsplan har vissa parametrar gällande jämställdhet ansetts relevanta. Eftersom det finns flera betydande skillnader i kvinnors och mäns vardags- och yrkesliv har dessa analyserats ur vad som anses påverkbart i denna plan. Konsekvenserna för dessa aspekter diskuteras nedan. Jämn fördelning av makt och inflytande Arbetet med denna fördjupade översiktsplan har i alla steg inbegripit både män och kvinnor i olika åldrar. Både kvinnor och män har varit delaktiga i framtagandet av planhandlingar, liksom i beslutsprocessen. Möjligheterna att fånga upp ett brett spektrum av frågor och synvinklar anses därmed tillgodosett. Information om samråd och utställning sker på olika sätt i tidningar, på kommunens webbplats samt genom sedvanlig utställning av planhandlingar på bibliotek och liknande. Närhet till boende och arbete Ambitionen är tydlig i att möjliggöra boendeformer för människor i olika faser av livet och med olika hushållsstrukturer, d v s boenden för stora och små familjer, barn och gamla. Planen medger villor, radhus och lägenheter. Generellt visar studier att kvinnor arbetar närmare bostaden än män gör. Planen medger både ökade möjligheter till arbetspendling, med bostäder i nära anslutning till Ostlänken och busskommunikationer inom kommunen, utveckling av kommersiell och offentlig service inom och i anslutning till planområdet. Därmed anses möjligheterna till arbete både nära och längre ifrån bostaden förbättras. Det blir då också möjligt att dela på ansvar för hem och barn, då föräldrar kan arbeta såväl nära som längre från sin bostad i Vagnhärad. Handel och verksamheter i nära anslutning till bostäder, istället för t ex externa köpcentra som endast nås med bil, gör det lättare för människor att tillgodogöra sig service nära bostaden. Därutöver utreder planen möjliga stråk mot centrala Vagnhärad där centrum utvecklats vid Vagnhärads torg. Detta är viktigt med tanke på kvinnors och mäns olika mönster att använda bil och andra färdmedel. Detsamma gäller förskolor och skolor, vilket i och med planens genomförande blir möjligt att lokalisera nära bostadsbebyggelse. 31

320 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling Även närhet till grönstruktur anses positivt, då boende vid Solbergaområdet får nära tillgång till tätortsnära grönstråk. Analyser av hur kvinnor och män önskar sina bostäder avseende närmiljön, storlek och utformning av hus (t ex entréer, tvättstugor, parkering e t c), ska integreras i kommande detaljplanering och liknande. Kommunikationer Studier visar att män i allmänhet reser längre och i högre utsträckning med bil än kvinnor gör. Kvinnor utnyttjar däremot kollektivtrafik i högre grad. Tillgång till och användandet av kollektivtrafik är viktigt ur både klimat- och jämställdhetssynpunkt. Detta bedöms också gynnas av denna plan, då Ostlänken i sig skapar betydligt bättre förutsättningar för snabb och effektiv arbetspendling med tåg. Samtidigt anläggs ett nytt resecentrum, där tillgänglighet till och enkla byten mellan olika trafikslag prioriteras. Ett tydligt mål är att det ska vara enkelt att resa kollektivt både inom Trosa kommun och till angränsande orter. Detta anses positivt för jämställda möjligheter till pendling och resande av olika slag. I längden gynnar detta också arbetsmarknadssituationen och tillgång till olika typer av service för både män och kvinnor. En tät gatustruktur i Solbergaområdet medger hög genomströmning av människor och trafik och många tillfällen till möten mellan gående, cyklande och bilburna. Det gör också att underlaget för service förbättras vilket har betydelse ur jämställdhets- och tillgänglighetssynpunkt. Trygghet och säkerhet Generellt kan sägas att en trygg plats är där många människor rör sig och det upplevs naturligt att vara alla tider på dygnet. I denna fördjupade översiktsplan underlättas detta genom att cirkulation och rörelse möjliggörs så att kommunikationsstråken upplevs trygga och säkra även nattetid. Trygghet kan även förbättras genom att t ex sikten vid hållplatser och parkeringar utformas bra, att belysning prioriteras där människor antas röra sig även kvälls- och nattetid e t c. Detta regleras dock i senare skeden när området börjar detaljplaneras och projekteras. Barnperspektiv Barns särskilda behov ska beaktas i den fysiska planeringen. Flera aspekter som rör barn och ungdomar blir dock verklighet först i senare skeden av planering, då detaljutformning av gator och bebyggelse, var förskolor ska finnas o s v blir verklighet i form av detaljplaner och liknande. I dessa skeden ska alla barn prioriteras, så att t ex särskilda behov hos barn med funktionshinder inte åsidosätts. Barns närmiljö Barn tillbringar ofta mer tid nära hemmet än vuxna gör. Det är därför relevant att närmiljön är trivsam och säker samt inbjuder till aktiviteter. Detta för att skapa goda förutsättningar för barns och ungdomars fysiska och psykiska välmående. Eftersom denna fördjupade översiktsplan medger bebyggelse utformad främst efter trädgårdsstadens och villastadens idéer, anses dessa behov tillgodosedda. Detta då trafiken blandas och bilister, cyklister och gående delar utrymme, vilket gör att biltrafikens hastigheter hålls ner. Gatustrukturen kommer också att inbjuda till cirkulation och möten. Dessa parametrar anses underlätta för barn att röra sig fritt och säkert i sina närområden, utan att behöva passera stora, ödsliga områden. Säkra kopplingar mellan Solberga och övriga Vagnhärad prioriteras också, i syfte att göra det enkelt att ta sig mellan tätortens olika delar. Detta är betydelsefullt i synnerhet för barn och ungdomar då dessa grupper ofta rör sig mellan hemmet, till och från kompisar och fritidsaktiviteter m m. Det ska vara enkelt och tryggt för alla att röra sig fritt mellan Vagnhärads olika delar och till och från grönområden. Planens effekter och konsekvenser 32

321 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling för detta anses positiva och stärkande för hela Vagnhärad, då trygghet och säkerhet prioriterats. Skola och fritidsaktiviteter Trosa kommun arbetar aktivt med att tillgodose behov av förskolor och barnomsorg, där samarbete sker med kommunens Skolkontor, Samhällsbyggnadskontor och Tekniska enhet. Till hjälp för detta används åldersuppdelad statistik över barn som föds och flyttar till och från kommunen. Detta kommer alltjämt att integreras vid detaljplanering av Solbergaområdet. Det är sannolikt att en förskola och även en grundskola i någon form byggs i Solbergaområdet. Allt fler föräldrar skjutsar sina barn till skolan och fritidsaktiviteterna med bil. Ur hälsosynpunkt är det därför relevant att eftersträva säkra och trygga skolvägar så att barn själva i möjligaste mån kan ta sig till skola och fritidsaktiviteter utan att föräldrar upplever oro för att de ska skadas i trafiken, gå vilse eller liknande. Med utformningen av nya bostadsområden, väg 218, gång- och cykelvägsstråk, dagens stationsområde och kommande resecentrum, anses detta endast påverkas positivt. Grönstruktur, natur- och kulturmiljö, rekreation Tullgarns naturreservat har i stort sett samma utbredning som riksintressen för friluftsliv och naturvård öster om planområdet. Effekter på detta utreds i MKB-delen. Riksintresseområdet för kulturmiljövård, Trosaåns dalgång, omfattar även ett antal fornlämningar på de skogsklädda sydsluttningarna inom området. Konsekvenserna av att bostäder och annan exploatering sker nära dessa berörs i MKB-delen. Trosaån omfattas även av 100 m strandskydd. Detta påverkas inte av planens genomförande. Genomförandet av nybyggnation vid Solberga antas få effekten att fler människor rör sig inom närliggande naturområden. Konsekvenserna av detta blir att slitaget ökar något. Det skulle dock kunna undvikas i viss mån om exempelvis stigar anläggs som leder besökare genom området och förbi känsligare områden. Samtidigt skapar det nya bostadsområdet och kommunikationsstråken möjligheter för fler att bo i nära anslutning till ett relativt orört skogslandskap, som dock saknar nationellt skydd, vilket anses uppväga de eventuella negativa följder slitaget kan få på skogsområdet. Bebyggelsestruktur, landskapsbild Landskapsbilden i framförallt östra Vagnhärad kommer att påverkas betydligt av den planerade utbyggnaden. Konsekvenserna blir betydande i samband med att väg 218 byggs om och integreras i en sammanhållen stadsdel, med till stor del annan struktur på bebyggelse och funktioner. Det nuvarande, nordliga, alternativet för resecentrum innebär viss risk för att upplevas som perifert då det ligger något avskilt från nuvarande och planerad bebyggelse. Genom planering av bostäder men också exempelvis verksamheter mm kan risken för detta minimeras. Effekten av ny bostadsbebyggelse öster om väg 218 i kombination med handelsoch verksamhetsområdet på vägens västra sida, samt resecentrum, är att Vagnhärads båda delar binds ihop. Kommunikationer Omdaningen av väg 218 får flera konsekvenser för de olika trafikslagen. Exakt hur bebyggelsen kommer att placeras invid vägen kommer att studeras mer ingående i kommande detaljplaner. Men eftersom bebyggelsen i möjligaste mån byggs så nära vägen som möjligt kan ett tydligt och väldefinierat gaturum uppnås, med en förbättrad entré till Vagnhärad och Trosa kommun som resultat. Vägen föreslås kantas av träd, vilket förbättrar det estetiska intrycket och knyter an till den omgivande trädgårdsstaden. 33

322 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling Effekter och konsekvenser för trafikmiljön utvecklas i MKB-delen. Biltrafik Effekterna av att väg 218 delvis byggs om och får en mer stadslik karaktär blir att biltrafikanter från Trosa som ska till E4 får en något längre körtid. Detta tydliggör kraven på att gatans körfält utformas så att framkomligheten och säkerheten maximeras. Bedömningen är dock att de positiva konsekvenserna av planförslaget i stort, där funktionen och tillgängligheten vid väg 218 kan förbättras då gaturummet får en betydligt mer inbjudande karaktär, i ett övergripande perspektiv är positiva. Lämplig gestaltning och utformning av väg 218 ska utformas i nära samverkan med ansvarig väghållare d v s Trafikverket. Gång- och cykelförbindelser Inom det nya bostadsområdet vid Solberga är tanken att ett nät av funktionella och gena GC-vägar ska anläggas. Trafikmiljön i stort är också tänkt att inbjuda till att ta sig fram med cykel och till fots. Om en trädkantad gång- och cykelväg kan anläggas på den nuvarande banvallen antas effekterna bli positiva, då fler får tillgång till boende med GCkopplingar till övriga tätorten. Exakt vad som kommer att ske med befintlig järnväg och tidplanen i så fall för detta är i dagsläget osäkert. Det kommer dock att klargöras i samband med Trafikverkets fortsatta planering av Ostlänken. Om befintliga Södra Stambanan blir kvar finns möjligheter att anlägga ett gång- och cykelvägsstråk invid järnvägen i riktning mot dagens befintliga stationsläge. Det är dock inte ett förstahandsval för Trosa kommun. Kollektivtrafik I stort får planens genomförande till effekt att förutsättningarna för kollektiva resor förbättras på flera plan. Den största förändringen väntas förstås i och med byggandet av Ostlänken med ett nytt resecentrum, men även en helt ny stadsdel får betydande effekter och en rad positiva konsekvenser. Underlaget för kollektivtrafik ökar markant, såväl gällande längre transporter till Mälardalen och Linköping/Norrköpingsregionen som kortare resor inom kommunen. Många gynnas av förbättrade bytesmöjligheter mellan trafikslag och såväl tågtrafiken som den reguljära busstrafiken samt Trosabussen kan fortsätta utvecklas positivt. 34

323 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling Service Handel och verksamheter Dagens utbud av handel och verksamheter i Vagnhärad kommer att påverkas av planens genomförande. Nya butiker och verksamheter lokaliseras till väg 218 och i anslutning till resecentrum. Effekterna av detta antas bli att konkurrensen till dagens utbud i centrala Vagnhärad ökar. Som en konsekvens av detta antas dock att utbudet snarare stärks och kan komplettera dagens verksamheter med olika karaktärer av företag. Utbyggnaden av Solbergaområdet ger en markant befolkningsökning, vilket tillsammans med nya etableringar får konsekvensen att fler affärer och verksamheter av olika slag än idag kan rymmas i Vagnhärad. Därtill har kommunen under de senaste åren arbetat aktivt med att stärka dagens centrum och genom ett omfattande markförvärv 2009 högt prioriterat omvandlingen av Vagnhärads torg. Under år 2012 slutförs Trosabygdens Bostäders byggnation av ett nytt bostadshus med lokaler i bottenvåningen. Därefter kommer Trosa kommun att slutföra sin ombyggnation av torgytan för att på så sätt höja attraktiviteten och tryggheten i centrala Vagnhärad. Därtill kommer den ombyggnation som den privata fastighetsägaren söder om torgytan nyligen gjort samt de utvecklingstankar som finns öster om torget invid Trosabygdens Bostäders befintliga hus vid Biblioteksvägen. Således finns goda förutsättningar för ett stärkt centrum som kan möta den ökade konkurrens som etableringar invid resecentrat kan innebära. Skola och barnomsorg Behovet av fler elev- och barnomsorgsplatser i samband med att Solbergaområdet byggs ut, kommer att utredas i senare skeden. Översiktsplanen kan inte bestämma i vilken omfattning eller var en eventuell skola ska byggas, men antar att behovet kommer att uppstå. Detta blir verklighet i kommande detaljplanering av bostäder. Det kan dock vara av strategisk betydelse för området att planeringen av skola och förskola sker tidigt i den kommande planprocessen för Solberga. Teknisk försörjning Vagnhärads nuvarande avloppsreningsverk är dimensionerat för ytterligare ca 1100 lägenheter. I ett senare skede kan ett eventuellt utbyggt/nytt reningsverk alternativt samlokalisering med Trosas kommande, bli aktuellt. Miljö och hälsa Vibrationer Eventuella vibrationer från järnvägen hänvisas till Trafikverkets utredningar. Ljusförhållanden För bostäderna inom planområdet ska eftersträvas goda solförhållanden. Detta anges i planförslaget och verkställs i detaljplanering och byggskeden. Eventuella störningar i form av ljussken från tågtrafik hänvisas till Trafikverket. Riskhänsyn Farligt gods Väg 218 är endast sekundär transportled för farligt gods. På Ostlänken avses ingen tung godstrafik förekomma, enligt tidigare järnvägsutredning. Lättare godståg med förädlade produkter kan dock bli aktuellt, vilket innebär att tåg med farligt gods inte kan uteslutas 35

324 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling trafikera Ostlänken. Detta kommer dock att klargöras ytterligare i samband med det fortsatta planeringsarbetet med Ostlänken. Otrygga miljöer Framförallt under byggtiden finns risk att ödsliga områden e t c kan uppstå, då byggnation och exploatering sker. Detta ska undvikas och kommande gestaltning och planering ska eftersträva trygga och säkra miljöer i alla led. 36

325 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling Del 2: Miljökonsekvensbeskrivning Upplägg Miljökonsekvensbeskrivningen som en del av denna samlade konsekvensbedömning, grundas enligt behovsbedömning på Miljöbalken 6 kap 12, där innehållet i en MKB anges som en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, fornoch kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter. Betydande miljöpåverkan enligt någon av dessa faktorer kan utgöra hinder mot att den fördjupade översiktsplanen antas. MKB:n är indelad i ämnesområden som i sin tur innefattar flera delar; en beskrivning av miljöförhållandena som kan antas komma att påverkas betydligt. en beskrivning av relevanta befintliga miljöproblem som har samband med ett sådant naturområde som avses i Miljöbalkens 7 kap. eller ett annat område av särskild betydelse för miljön, vilket här berör allemansrätten på berörda rekreationsområden, naturreservatet vid Tullgarn samt ett antal biotopskyddsområden. en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planen eller programmet, vilka här integreras under respektive ämnesområde. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan, vilket vävts in i de olika delarna. en sammanfattande redogörelse för hur bedömningen gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställts. Denna återfinns under en separat rubrik i slutet av dokumentet. en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför. Verksamheter som anges i Bilaga 1 anses alltid innebära betydande miljöpåverkan och ska därmed alltid miljöbedömas. För detta planområde antas nya spår för järnvägstrafik bli aktuella och därmed föremål för utredning i Banverkets analyser. Verksamheter enligt Bilaga 3 anses inte per definition innebära betydande miljöpåverkan, men ska ändå alltid miljöbedömas. För nordöstra Vagnhärads del kan följande vara aktuellt: viss avskogning i syfte att ändra markanvändningen, anläggning av industriområden, byggande av järnväg och tätortsbebyggelse inklusive nya vägar, vattenledningar, parkeringsplatser e tc Nollalternativ Miljöförhållandena idag Den offentliga servicen i form av skola och barnomsorg m m som nu är koncentrerad till samhällets västra och centrala del, behöver på sikt byggas ut. Centrumfunktionerna finns utspridda, både vad gäller handel och verksamheter. Vagnhärad som historiskt varit tydligt avgränsat av järnväg och vägar växer nu i flera riktningar. Ett naturligt steg mot en mer sammansatt och funktionell tätort är att låta den växa även förbi väg 218. Vägen skapar en tydlig barriäreffekt och har miljö- och säkerhetsmässiga brister. 37

326 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling Utveckling om planens inte genomförs Miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs, antas bli att någon annan lokalisering för Ostlänkens spår och station inte hittas. I förlängningen kan effekterna bli att biltrafiken fortsätter öka med antalet pendlare, samtidigt som förutsättningarna för kollektivt resande minskas då tågtrafiken alltmer utvecklas till ett mindre attraktivt ressätt jämfört med bilpendling. Miljömässiga konsekvenser blir att utsläppen av koldioxid för dessa pendlare ökar. I ett stadsbyggnadsperspektiv riskerar Vagnhärad att stagnera då pendling inte underlättas, då tågtrafiken fortsätter att vara instabil, kostsam och opraktisk. Om Solbergaområdet inte byggs minskar förutsättningarna för en utveckling av Vagnhärad väsentligt, eftersom det då inte möjliggörs någon komplettering till dagens centrum och befolkningsunderlaget inte ökar som planerat. Dagens bullerstörningar från järnvägen kan antas kvarstå på samma nivå och på samma platser. Trafiksäkerheten och trafikmiljön på väg 218 förbättras inte inom den närmaste framtiden. Dagens landskapsbild med väg 218 och de döda ytor som finns på dess västra sida kvarstår som en tydlig praktisk och bildlig gräns för östra Vagnhärad. Denna fördjupade översiktsplan avser att istället väva samman dessa aspekter och möjliggöra en positiv utveckling. Övergripande mål Planen medger en etappvis utbyggnad av ett stort antal bostäder och verksamheter samt flera betydande ändringar av kommunikationsstrukturer. Vagnhärads karaktär och särprägel anses genomgå en successiv utveckling. Förutsättningar för kollektivtrafik förbättras på flera sätt. Nya gång- och cykelvägar byggs och befintliga förbättras. Samtliga övergripande mål om tillväxt, kommunal service, miljöhänsyn e t c som anges i inledande del av den fördjupade översiktsplanen tillmötesgås. Betydande miljöpåverkan Nedan presenteras ett antal faktorer som kan antas påverkas betydligt av planens genomförande. Riskhänsyn och miljöstörningar Buller Bullerstörningar kan uppstå från järnvägen, vilket hänvisas till Trafikverkets utredningsarbete där omfattande studier gjorts och kommer att göras innan det är fullständigt klart var spåren ska lokaliseras. Trafikverkets utredningar tar hänsyn till hur befintlig bebyggelse påverkas och hur friluftslivet vid skogen norr om Solberga störs. Studierna tar också hänsyn till Sveriges sex trafikpolitiska mål, där buller ingår som en självklar del. Utifrån detta tas sedan förslag fram till var Trosa kommun kan planera för nya bostadsområden e t c. Ett nära samarbete sker alltjämt mellan kommunen och Trafikverket i syfte att uppnå en gemensam planering. Hittills har inga problem setts ut bullersynpunkt vad gäller föreslagen bebyggelse i anslutning till Ostlänken och resecentrum, oavsett lägesalternativ. Även väg 218 och industrier och verksamheter inom området kan ge upphov till buller. För att motverka detta ska bostäder och verksamheter placeras i förhållande till varandra så att boende i möjligaste mån skyddas. Vid projektering ska undersökas om tystare vägbeläggningsmaterial kan användas. Visst brus uppstår från väg E4. Detta har beaktats i planeringen så att ny bebyggelse vid Solberga tack vare avstånd och topografi inte bedöms störande. 38

327 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling Miljömålet God bebyggd miljö berörs i flera regionala delmål; minskning av trafikbullerstörningar, som i sin helhet överensstämmer med det nationella delmålet. För att medverka till att detta uppnås ska bullerskyddande åtgärder vidtas vid väg 218 och Ostlänken. Exakt hur detta kommer att utformas kommer att avgöras i kommande detaljplanering och i samråd med Trafikverket. bullerstörning i bostaden eller på arbetsplatsen kan uppnås genom att bostäder vid Solberga och arbetsplatser längs med väg 218 och nära Ostlänken lokaliseras så att bullret minimeras. Isolerande material i fasader och fönster bör eftersträvas. Uteplatser placeras så att störningar från omgivningen blir så små som möjligt. delmålet Tysta områden bedöms påverkas positivt för de nya bostäder som anläggs i nära anslutning till skogsområdet norr om Solberga, där möjligheter därmed ges till centralt och samtidigt naturnära boende. Bebyggelse ska lokaliseras så att bullerstörningar för framförallt boende minimeras, t ex genom att bebyggelsen placeras med skyddsavstånd till väg och järnväg och att verksamheter lokaliseras närmast bullerkällorna. Riktlinjer för ekvivalenta ljudnivåer ska följas. Vid detaljplanering och projektering ska riskanalyser göras så att störningar kan motverkas. Luftföroreningar Ostlänken bidrar till fler transporter på järnväg och färre på väg, vilket långsiktigt förbättrar förutsättningarna för att nå målet. Effekten gäller på både nationell och regional nivå. Miljömålet Begränsad klimatpåverkan berör till största delen vägtrafikens utsläpp av koldioxid. Då planen medger förbättrad tillgång till tågtrafik och miljöanpassade transporter, ges förbättrade förutsättningar att nå målet. Det regionala delmålet Minskade utsläpp av växthusgaser antas inte påverkas. Däremot bidrar planförslaget i förlängningen till att det nationella målet underlättas då utsläpp av växthusgaser minskas. Möjligheterna att minska klimatpåverkan genom t ex energieffektiva hus ska beaktas vid detaljplanering. Lukt Vissa störningar kan uppstå från befintlig djurhållning vid Solberga gård. Eventuella intressekonflikter mellan kommande exploatering och djurhållning ska klargöras i kommande planarbete. Trafikmiljö Med avseende på planerad nybyggnation i Solbergaområdet och omvandlingen av Lånesta verksamhetsområde bör väg 218 anpassas i struktur, funktion och utseende. Vägen ska integreras med omgivningen och utformas med anslutningar åt både centrala delarna av Vagnhärad och åt Solberga. Det estetiska intrycket av infarten till Vagnhärad, funktionaliteten, säkerheten, barriäreffekten o s v, är alla egenskaper som är i behov av att utvecklas och förändras. Samtidigt måste enkel angöring för oskyddade trafikanter, bil- och kollektivtrafik till ett nytt resecentrum samt god kapacitet och framkomlighet för biltrafik mellan Trosa tätort och E4 bibehållas. Vid ett framtida resecentrum kommer gång- och cykelvägsanslutningar och goda parkeringsmöjligheter för cykel att vara prioriterade i syfte att säkerställa trygg och säker trafikmiljö för gående och cyklister till och från resecentrum. Då handel och nya verksamheter antas lockas till väg 218:s närhet möjliggörs också en täthet i kringliggande nyexploatering. I planeringen ska prioriteras funktionell och säker trafik, omfattande både bil- cykel- och gångtrafikanter. Planteringar och bullerskyddande åtgärder kan minska störningar i form av utsläpp och brus. Vägen utformning i detalj gällande utformning av filer och körfält, cirkulationsplatser, vägmaterial e t c eller andra åtgärder som bedöms lämpliga utreds i samverkan med väghållaren. 39

328 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling Konsekvenserna av att väg 218 ges ny gestaltning bedöms som enbart positiva. Säkerhet, trivsel, utseende men även framkomlighet bedöms gynnas av föreslagna åtgärder. Till viss del antas detta omfatta även andra gator. Ny bebyggelse, delvis andra flöden och verksamheter bör förbättra möjligheterna till en stadsmiljö där gator och vägar fungerar bättre och ger ett mer sammanhållet gaturum än idag. De nya gator som planeras inom bostadsområdet vid Solberga kommer att ges olika funktioner och karaktärer. Ett nät av huvudgator kompletteras med mindre lokalgator och gång- och cykelvägar. Planerade kvarter av småstad, trädgårdsstad och villastad beaktar olika målsättningar för trafikmiljö och framkomlighet. Planteringar och anpassning till topografi bidrar till att hastigheter hålls nere och att biltrafik till stor del sker på gåendes villkor där det behövs. Säkerhet och estetik kombineras väl i de olika stilarna och bedöms ge goda förutsättningar för ett vackert och funktionellt gaturum. Dagens banvall behålls och om befintlig järnväg tas bort kan där anläggas en trädplanterad gång- och cykelväg. Exakt hur detta kan ske kommer att utredas vidare när Ostlänken-projektet kommit ytterligare några steg i planeringen. Dock kan finnas förändrade direktiv vad gäller Södra Stambanan i det återupptagna projektet där diskussionen förs om att låta den befintliga banan finnas kvar och i bruk. Detta är dock Trosa kommun kritisk till vilket framförts vid olika sammanhang. Vad gäller möjlighet till ett sammansatt stadsbyggande och överensstämmelse med kommunens översiktsplan har hittills det nordliga läget ansetts sämre än det sydliga avseende att hålla samman stadsdelen med målpunkter i övriga Vagnhärad. Tillgänglighet för fotgängare och cyklister riskerar att försämras eftersom topografin öster om väg 218 försvårar möjligheterna att ta sig till stationen. Utöver det bildar industriområdet söder om Kalkbruksvägen en barriär till tätortens södra delar. Dessa faktorer motiverar att tydliga insatser och investeringar måste göras för att motverka eventuella nackdelar. Utförandet av gång- och cykelkopplingar måste noggrant planeras för att göra dem så funktionella och säkra som möjligt. Tätortsnära rekreationsområde Dagens rekreationsområde norr om Solberga gård kommer att minska något i yta. Samtidigt är tanken att tillgängligheten till detta ska förbättras avsevärt i och med byggandet av nya bostäder och kommunikationsstråk nära detta. Den berörda skogsmarken omfattas dock inte av något nationellt skydd och saknar internationella skyddsvärden. Miljömålet Levande skogar berörs delvis eftersom det innefattar att sociala värden värnas. Strålning Fler personer kommer att få tillgång till ett naturnära boende då Solbergaområdet bebyggs. Det regionala delmålet om Naturupplevelser och friluftsliv bedöms därmed inte motverkas. En samlad bedömning ger att exploateringen inte strider mot miljömålet. Risk för strålning kan uppstå av kraftledningar och master. Strålningen avtar snabbt med avståndet från källan. En avvägning ska alltjämt göras där den eventuella risken för strålning ska vägas mot andra risker och fördelar. Mobiltelefonmasterna norr om planområdet bedöms inte påverka lokalisering av bostadsbebyggelsen. T ex utsätts en människa som pratar i mobiltelefon för betydligt mer radiovågor från den egna telefonen än vad som ev sker från en basstation/mast. Några vedertagna gränsvärden för skyddsavstånd mellan t ex master och bebyggelse finns i dagsläget inte. Det finns också ett par luftburna kraftledningar i den södra delen. I den mån dessa berör exploateringar bör det övervägas att gräva ner dem, då detta minskar strålningen avsevärt. Alternativt ska skyddsavstånd i enlighet med gällande bestämmelser tillämpas för ny bostadsbebyggelse. En sammanvägd bedömning utifrån dagens vetskap om hur 40

329 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling denna typ av strålning påverkar människor, ger att den planerade exploateringen inte medför någon ökad risk. Det nationella miljömålet Säker strålmiljö anger att människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Det bedöms inte motverkas då en bedömning ger att tillräckligt avstånd finns till bebyggelse samt att riktvärden för skyddsavstånd och liknande saknas. Natur- och kulturmiljö Påverkan på riksintresseområde för kulturmiljövård Planområdet berörs delvis av ett riksintresseområde för kulturmiljövård, Trosaåns dalgång, vilket omfattar stora delar av Vagnhärads samhälle. Riksintresset inrymmer ett av länets fornlämningstätaste odlingslandskap och visar på lång bebyggelsekontinuitet. De flesta av fornlämningarna återfinns väster om väg 218, i det centrala grönområdet Lånestaheden. I planområdets norra del finns dock ett sammanhängande gravfält samt ett antal övriga stensättningar av olika slag. Dessa behöver sannolikt studeras närmre i någon form av arkeologisk undersökning. Inom ramen för planerad bebyggelse finns i dagsläget inga intentioner att ta bort fornlämningar. Företrädesvis ska tillräckliga avstånd mellan respektive fornlämning och bebyggelse eller anläggningar tillämpas vid detaljplanering och bygglovhantering, så att fornlämningarna skyddas i sin helhet och i sitt sammanhang. Riksintressets värden bedöms med avseende på detta inte skadas av den föreslagna exploateringen. Även öster om planområdet finns riksintressen för friluftsliv och naturvård. I bevarandeplanen för naturområdet, som också ingår i nätverket Natura 2000, räknas en rad hotbilder upp för vad som kan påverka det negativt. Ingen av dessa kan anses uppkomma av den planerade exploateringen vid Solberga. I enlighet med kommunens översiktsplan ska dessa riktlinjer följas även för riksintresset för friluftsliv, vilket har samma utbredning som Tullgarns naturreservat och Natura 2000-området. Naturmiljö Delar av skogsmarken norr om Solberga gård kommer att tas i anspråk för bebyggelse. Dessa omfattas dock inte av något nationellt skydd och saknar internationella skyddsvärden. Två mindre nyckelbiotopområden finns i denna skog, vilka dock inte påverkas av föreslagen exploatering. Söder om dessa återfinns ett mindre fuktskogsområde som skyddas i enlighet med Skogsstyrelsens bestämmelser. Detta anses inte påverkas av planerad bebyggelse. Miljömålet Levande skogar berörs delvis då viss skogsmark tas i anspråk för byggnation. Det regionala delmålet om Långsiktigt skydd av skogsmark kan påverkas. Den berörda ytan bedöms dock inte så skyddsvärd att en ändring av planförslaget motiveras. Exploateringen bedöms därmed inte strida mot miljömålet. Påverkan på skogsmark som tas i anspråk för järnväg, däribland fornlämningar, påverkan på djur- och växtarter, biologisk mångfald e t c, hänvisas till Trafikverkets utredningar. Tidigare var planförslaget utvidgat västerut vilket gav en närhet till Lånestaheden vilket delvis är ett Natura 2000 område samt synnerligen rikt på fornlämningar. Bland hotbilderna för Lånestaheden nämns gödslings- och försurningseffekter från nedfall av luftburna föroreningar. Den lokala biltrafiken, med påföljande ökning av nedfall och utsläpp, bedöms dock inte öka i sådan omfattning att planförslaget kan medföra betydande risker för detta. På det stora hela kommer bilåkandet att minska till förmån för tåget, vilket i sammanhanget är gynnsamt. Landskapsbild och stadsutvecklingspotential För Solberga gård med omnejd, kvarteren närmast väg 218 och delar av Kalkbruksvägen möjliggörs stora förändringar i fördjupningen av översiktsplanen. Viss jord- och skogsbruksmark tas i anspråk för bl a bostadsbebyggelse. Dagens glesa industri- och verksam- 41

330 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling hetskvarter kan inrymma fler och delvis andra typer av verksamheter. Dagens gatumiljö väntas genomgå olika typer av omvandlingar. Planen förutsätter ett stadsbyggande som fungerar långsiktigt både vad gäller estetik, framkomlighet, tillgänglighet, flexibilitet e t c. Dessa faktorer förbättras vid byggandet av ny bostads- och verksamhetsbebyggelse, nya vägar och långsiktigt i och med byggandet av Ostlänken, vilket är ett stort steg mot en förbättrad kollektivtrafik. Miljömålet God bebyggd miljö berörs delvis. Generellt innebär målet att exploatering ska präglas av ett varierat utbud av bostäder, effektiv och lättillgänglig kollektivtrafik, samt att ökad cykel- och gångtrafik möjliggörs. Delmålet om Energianvändning m m i byggnader ska gälla ny bebyggelse inom planområdet. Energieffektivitet ska därför eftersträvas gällande uppvärmning och möjlighet till förnybara energikällor (t ex i form av solpaneler) ska uppmuntras. Senare i planeringen säkras en långsiktig hållbar uppvärmning av bebyggelsen genom bestämmelser i detaljplanen. Miljömålet Ett rikt odlingslandskap påverkas i och med att viss jordbruksmark kommer att gå förlorad när nya bostäder lokaliseras vid Solberga gård, samt i viss mån då Ostlänken dras. Marken anses dock inte så värdefull att den motiverar att föreslagen exploatering inte ska ske. I föreslagen plan anges dock en förhållandevis sen planläggning av huvuddelen av åkermarken. Ändrade hydrologiska förhållanden till följd av ny järnväg hänvisas till Trafikverkets studier. Långsiktigt hållbar planering Energiplan för Trosa kommun Kommunens energiplan är antagen under 2013 av kommunfullmäktige. Vid kommande detaljplanering av Vagnhärads nordöstra delar ska energiplanens riktlinjer genomsyra arbetet. I Energi- och klimatplanen finns en rad framtidsbilder som Trosa kommun ska arbeta mot. Vad gäller framtida bostadsbyggande anges följande: De bostäder som byggs i Trosa kommun är energieffektiva och uppvärms med förnybara bränslen. Energifrågan lyfts tidigt i plan- och byggprocessen. I kommunens fysiska planering ges förutsättningar till fjärrvärmeexpansion genom att nya områden planeras med hänsyn till värmetäthet. Nya bostadsområden planeras så att kollektivtrafik kan anslutas. Tätorterna i kommunen är förbundna med attraktiva gång- och cykelvägar. Riktlinjer för folkhälsoarbetet i Trosa kommun De riktlinjer som anses möjliga att beakta i denna plan ska integreras. Som ett exempel kan nämnas planerade förbättringar i gång- och cykelvägnätet. Kommunalt näringslivsprogram Kommunens gällande riktlinjer ska tillämpas i kommande detaljplanering. Sammanfattande redogörelse Miljöbedömningen med miljökonsekvensbeskrivningen har sammanställts av Samhällsbyggnadskontoret vid Trosa kommun. Ambitionen har varit att beakta de konsekvenser som i ett brett perspektiv är möjliga att förutse. De som bedömts leda till betydande miljöpåverkan har fördjupats i del två, Miljökonsekvensbeskrivningen. Eftersom den fördjupade översiktsplanen behandlar strukturella förändringar och har ett långt tidsperspektiv, har även konsekvensbeskrivningen hållits på en generell nivå. Flera delar påverkas i hög grad av Ostlänken, vilka hänvisas till utredningar som sker inom Trafikverkets försorg. 42

331 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling Som underlag för MKB:n har använts relevanta kommunala dokument, samt ett antal ämnesspecifika utredningar av olika slag. Som inledning till hela arbetet med fördjupning av översiktsplanen för nordöstra Vagnhärad genomfördes också en workshop, där riktlinjer för arbetet togs fram. Tjänstemän som deltagit i framtagandet av den reviderade utställningsversionen av den fördjupade översiktsplanen är Mats Gustafsson, samhällsbyggnadschef och Linda Axelsson, planchef. Kontakter har även tagits med andra delar av kommunens förvaltning, där tjänstemän bl a varit delaktiga vid den genomförda workshopen. Arbetet har letts av Kommunstyrelsen planutskott med ordförande Tomas Landskog (m), vice ordförande Per Insulander (s), Sune G Jansson (m), Bengt-Eric Sandström (fp) och Ann-sofie Soleby- Eriksson (s), samt ersättare Ann Larson (m), Arne Karlsson (kd), Stefan Björnmalm (c), Gitte Jutvik-Guterstam (tr) och Maria Arman (mp). Delar av planmaterialet har tagits fram av konsultbolaget SWECO FFNS. Åtgärder för uppföljning Trosa kommun bedömer att ett antal åtgärder behöver följas upp, dvs. som antas leda till betydande miljöpåverkan och som inte utreds och följs upp inom Trafikverkets studier. Dessa redogörs för nedan. Grönstruktur, natur- och kulturmiljö, rekreation Skyddsavstånd mellan skyddsvärda delar av skogen norr om Solberga och den tillkommande bebyggelsen, där ett antal biotoper bör skyddas, främst i form av tillräckligt avstånd till bebyggelsen kommer att utredas i kommande detaljplanearbete. Bebyggelsestruktur, landskapsbild Uppföljning av hur landskapsbilden påverkas är en självklart integrerad del i all planering för området. Detta följs upp delvis i samband med befolkningens insyn i och påverkan på planområdet, efter hand som alternativa stationslägen framgår klarare och mer konkreta planer för dessa och annan exploatering kan diskuteras. Riskhänsyn och miljöstörningar Bullerstörningar från industrier och verksamheter samt bilvägar beaktas och följs upp inom ramen för detaljplanering, då bl a nödvändiga avstånd för att minimera störningar styr lokaliseringarna. Detsamma gäller avstånd mellan bebyggelse och Ostlänken, där anpassningar sker så att gränsvärden för störningar inte överskrids. Icketeknisk sammanfattning De förändringar som antas i samband med utbyggnad av Ostlänken, ett stort antal bostäder vid Solberga får effekter och konsekvenser av många olika slag. Det påverkar Vagnhärad i stort och hela Trosa kommun. Kommunikationer Framförallt blir det lättare att pendla med tåg till och från Vagnhärad. Det blir också lättare att åka buss och att cykla till och från tågstationen. Det gör att fler människor kan pendla med kollektivtrafik, vilket är bra för miljön eftersom utsläppen då kan minska, samtidigt som kommunens invånare får möjligheter att arbeta på fler ställen utanför kommungränsen än vad som idag är möjligt. Bebyggelsestruktur Beroende på vilket alternativ som väljs för stationsläge kommer ca 1500 nya bostäder att byggas. Planen medger flera olika typer av boende små och stora hus, villor och lägenheter. Dessa planeras efter trädgårdsstadens och villastadens ideal, där grönområden finns nära bebyggelsen och gatumiljöerna ska inbjuda till liv och rörelse. Fler kommer att få möjlighet att bo både nära tätortens centrum och sköna strövområden i skogen norr om Solberga. 43

332 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling Vagnhärads båda delar öster och väster om väg 218 vävs ihop, i och med att väg 218 och kvarteren närmast den till stora delar görs om och får ett hel annat utseende. Det antas förbättra framkomligheten och göra entrén till kommunen betydligt mer välkomnande. Det ska också bli tryggare att gå och cykla i Vagnhärads östra delar. Planen gör att män och kvinnor, barn och gamla förhoppningsvis kan bo och trivas i de nya delarna av Vagnhärad. Näringsliv Det som tidigare varit lämpliga lokaliseringar för företag och industrier, är inte säkert det om några årtionden. När en del industritomter blir möjliga att använda för andra verksamheter, kan det få till följd att vissa av dem lokaliseras till andra, mer passande tomter. Samtidigt kan andra typer av verksamheter och affärer tillkomma istället. Det anses som en naturlig och positiv utveckling för hela Vagnhärad, eftersom det kan göra att det utbud av arbetsplatser och handel som idag finns kan utökas. Det antas också ske i takt med att bostäder byggs vid Solberga. Allt kommer därmed att ske successivt. Miljö och natur När den nya järnvägen byggs, finns risk för att människor störs av buller. Trafikverket utreder dock detta noggrant och hittills har man inte sett några hinder för att bygga Ostlänken i anslutning till bostadsbebyggelse. Det finns också risk för buller från väg 218, vilket uppmärksammas vid mer detaljerad planering, så att mindre känsliga verksamheter och lokaler läggs närmast vägen och bostäder längre ifrån. Buller och utsläpp från trafiken kan också minskas med t ex planteringar. 44

333 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling Källor Trosa kommun Förutsättningar och förslagsstudie för nyexploatering i Solberga, Samhällsbyggnadskontoret 2005 Vagnhärad 2030, Samhällsbyggnadskontoret 2002 Översiktsplan 2010, Samhällsbyggnadskontoret 2010 Riktlinjer för folkhälsoarbetet i Trosa kommun, Ekologi- och folkhälsokontoret 2006 Energi- och klimatplan för Trosa kommun, 2013, Ekologienheten Policy för enskilda avlopp, Miljökontoret Näringslivsplan , Kommunstyrelsen Övrigt material Förstudie Ostlänken, Nyköping-Östgötalänken AB Buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik, Banverket och Naturvårdsverket SLUTRAPPORT Ostlänken genom Sörmland effekter på busstrafiken, Länstrafiken Sörmland AB 2005 Jämna steg. Checklista för jämställdhet i fysisk planering, Boverket 2006 Grön Skogsbruksplan, Skogsstyrelsen 1999 Bevarandeplan för Natura 2000-området Lånestaheden SE , Trosa kommun, Länsstyrelsen i Södermanlands län Workshop Riksantikvarieämbetets geografiska databas över fornlämningar (FMIS): 45

334 46 Fördjupad översiktsplan Solberga Antagandehandling

335 Planområde

336

337 Sammanträdesprotokoll Miljönämnden Trosa Kommun Sammanträdesdatum MN 2014/7 Inrättande av nya hälsoskyddsföreskrifter för Trosa kommun Miljönämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna förslaget till nya hälsoskyddsföreskrifter för Trosa kommun. Miljönämnden beslutar att ge miljöenheten i uppdrag att se över möjligheten att framöver göra tillägg i hälsoskyddsföreskrifterna gälland störande buller i form av gräsklippning och vattenskotrar. Ärendet De befintliga hälsoskyddsföreskrifterna trädde i kraft den 1 januari 1992 och har använts som en grund för framtagandet av förslaget på nya föreskrifter. I framtagandet av de nya föreskrifterna har även Sveriges kommuner och landstings skrift Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön använts. Miljökontoret har i samband med att de lokala hälsoskyddsföreskrifterna reviderats även sett över de lokala ordningsföreskrifterna. Hälsoskyddsföreskrifterna blir gällande först när de tagits in i länets författningssamling. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef Mats Gustafsson, och miljöinspektör Sara Nyström, Förslag till nya hälsoskyddsföreskrifter. Kopia till Kommunstyrelsen Miljöinspektör Akten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5

338 Tjänsteskrivelse Miljönämnden Dnr MN 2014/ Miljökontoret Sara Nyström Tel Fax Förslag till inrättande av nya hälsoskyddsföreskrifter Förslag till beslut Miljönämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna förslaget på nya hälsoskyddsföreskrifter för Trosa kommun. Ärendet Miljökontoret har fått i uppdrag av miljönämnden att ta fram ett förslag till nya hälsoskyddsföreskrifter för Trosa kommun. De befintliga hälsoskyddsföreskrifterna trädde i kraft den 1 januari 1992 och har använts som en grund för framtagandet av förslaget på nya föreskrifter. I framtagandet av de nya föreskrifterna har även Sveriges kommuner och landstings skrift Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön använts. Miljökontoret har i samband med att de lokala hälsoskyddsföreskrifterna reviderats även sett över de lokala ordningsföreskrifterna. Miljökontoret har valt att flytta paragrafen som reglerade störande buller på offentliga platser samt regleringen om fyrverkerier m.m. från ordningsföreskrifterna till de lokala hälsoskyddsföreskrifterna. Regleringen om fyrverkerier m.m. har även formulerats om i hälsoskyddsföreskrifterna med anledning av inkommet yttrande från polismyndigheten gällande en formulering i föreskrifterna om att vissa dagar var helt undantagna tillstånd av polismyndigheten för användandet av fyrverkerier, smällare och dylikt. Denna motivering strider mot bestämmelserna i 3 kap 7 Ordningslagen (1993:1617). Föreskrifter enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd behöver inte anmälas till Länsstyrelsen för prövning. De ska ändå skickas till Länsstyrelsen för att tas in i länets författningssamling och det är först då föreskrifterna blir gällande.

339 Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Sara Nyström Miljöinspektör Bilagor 1. Förslag till revidering av Trosa kommuns hälsoskyddsföreskrifter Beslut till Kommunstyrelsen Akten

340 Lokala hälsoskyddsföreskrifter för Trosa kommun Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Föreskrift Fastställd av kommunfullmäktige 2014-xx-xx x

341 Med stöd av 9 kap. 7 8 och miljöbalken (1998:808) samt 13, 17, och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd meddelar kommunfullmäktige följande lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. Inledande bestämmelser 1 Utöver bestämmelserna i miljöbalken (1998:808) och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd gäller följande lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö. Miljönämnden är ansvarig nämnd enligt dessa lokala föreskrifter. Djurhållning 2 Det krävs tillstånd av miljönämnden för att inom områden med detaljplan hålla: 1. nötkreatur, häst, get, får eller svin, 2. pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur eller 3. orm. Beslut med stöd av denna paragraf får förenas med villkor om vad djurhållaren måste göra för att skydda människors hälsa och miljön från olägenheter som kan uppstå till följd av deras djurhållning. 3 Det krävs tillstånd från miljönämnden att hålla nötkreatur, häst, get, får, svin eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur inom den inre skyddszonen i Sörtunas vattenskyddsområde samt den inre skyddszonen i Källvretens vattenskyddsområde enligt kartbilaga 3. Tomgångskörning 4 Tomgångskörning av motordrivna fordon är tillåtet i högst 1 minut i stads och/eller i områden med detaljplan. Förbudet gäller inte om fordonet befinner sig i en trafikkö eller om trafikförhållanden på annat sätt orsakat att fordonet stannat. Förbudet gäller inte heller om fordonets ändamålsenliga användning kräver att motorn hålls igång.

342 Spridning av gödsel och bekämpningsmedel 5 Vid spridning av naturligt gödsel, slam eller annan orenlighet, utöver vad som följer av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:132) om försiktighetsmått vid spridning av gödselmedel, gäller följande: 1. Tidpunkten för spridning ska anpassas till sådana väder- och vindförhållanden som minskar risken för luktolägenheter. Torrt och blåsigt väder med vind från bebyggelse innebär minsta risk. 2. Nedbrukning ska ske i omedelbar anslutning till spridning. 3. Spridning får inte ske närmare än 10 meter från hav, sjö eller annat vattendrag. 4. Under lördag och söndag, annan helgdag samt dag före helgdag är spridning av naturligt gödsel, slam eller annan orenlighet förbjuden inom en zon av 300 meter till områden med detaljplan. 6 För spridning av slam och inom 100 meter från tätbebyggt område eller inom område med detaljplan krävs tillstånd av miljönämnden. För spridning av slam i övriga delar av kommunen krävs anmälan till miljönämnden. 7 Den som avser att sprida naturligt gödsel, annan orenlighet eller kemiska eller biologiska bekämpningsmedel inom område med detaljplan eller 100 meter intill detta område ska anmäla det till miljönämnden på särskild blankett innan spridning sker. 8 Tillstånd från miljönämnden krävs för spridning av naturligt gödsel, slam, bekämpningsmedel eller andra orenligheter inom inre skyddszonen i Sörtunas vattenskyddsområde samt inom den inre skyddszonen i Källvretens vattenskyddsområde enligt kartbilaga 3. 9 Enligt 37 förordningen miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs anmälan till miljönämnden av den som avser att ordna en gödselstad eller annan upplagsplats för djurspillning inom område med detaljplan. Tillstånd av miljönämnden krävs för lagring av slam inom område med detaljplan. Enligt dessa föreskrifter krävs sådant tillstånd även inom inre skyddszonen i Sörtuna vattenskyddsområde samt inom den inre skyddszonen i Källvreten vattenskyddsområde enligt kartbilaga 3.

343 Skydd av enskilda och kommunala yt- och grundvattentäkter 10 Den som avser att anordna ett upplag av petroleum, olje- eller tjärprodukter, fenoler, lösningsmedel, vägsalt, bekämpningsmedel, växtnäringsämnen eller liknande produkter som kan förorena yt- eller grundvattentäkt ska anmäla detta till miljönämnden innan verksamheten påbörjas. Anmälan krävs inte om anmälnings- eller tillståndsplikt föreligger enligt annan lagstiftning. Anmälan krävs heller inte om verksamheten enbart avser ringa husbehov. 11 Tvätt av motorfordon och maskiner får inte ske på hårdgjorda ytor som anslutits till dagvatten och inte heller på plats där avrinning sker direkt till hav, sjöar eller vattendrag. Eldning 12 Eldning av löv, kvistar och annat trädgårdsavfall inom område med detaljplan är förbjuden under tiden 1 juni till 31 augusti. Eldning får aldrig ske i strid mot gällande brandföreskrifter. 13 Det är aldrig tillåtet att elda annat avfall än trädgårdsavfall. 14 Förbud mot öppen eldning för förbränning av trädgårdsavfall med mera i Trosa innerstad enligt kartbilaga 1. Förbudet gäller inte för grillning i för ändamålet avsedd utrustning samt eldning i eldstäder för uppvärmning av hus. 15 För skötsel och tillsyn av eldningsanordningar för fasta bränslen gäller att lufttillförseln ska vara god och att bränslet ska vara torrt. Pannan får endast eldas med det bränsle som pannan enligt tillverkaren är avsedd för. Saknas sådan anvisning får bränslet endast bestå av rent trä. All eldning med hushållsavfall, plast, målat eller tryckimpregnerat virke, spånskivor eller liknande material är förbjudet. 16 För valborgsmässoeldar eller liknande ska räddningstjänsten och polisen kontaktas. Materialet får endast bestå av kvistar, annat trädgårdsavfall eller rent trä. Eldning får aldrig ske i strid mot gällande brand- och renhållningsföreskrifter eller utfärdade eldningsförbud.

344 Avlopp och toalett 17 Enligt 13 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs det tillstånd av miljönämnden för att: 1. inrätta avloppsanordning till vilken vattentoalett ska anslutas eller 2. ansluta vattentoalett till befintlig avloppsanordning. Enligt dessa föreskrifter krävs det även tillstånd av miljönämnden för att: 3. Inrätta annan avloppsanordning än som anges i punkterna 1-2, exempelvis avloppsanordningar för bad-, disk-, och tvättavloppsvatten, inom inre och yttre skyddszonen i Sörtuna vattenskyddsområde samt på de öar som ligger inom kommunen och i den inre skyddszonen i Källvretens vattenskyddsområde enligt kartbilaga Inrätta annan avloppsanordning än som anges i punkterna 1-2, exempelvis avloppsanordningar för bad-, disk-, och tvättavlopp inom 300 meter till sjöarna Gisesjön och Björken. 5. Inrätta förmultningstoalett, eltoalett eller torrtoalett med latrinkompostering inom inre och yttre skyddszonen i Sörtuna vattenskyddsområde samt inom den inre skyddszonen i Källvretens vattenskyddsområde enligt kartbilaga 3. Övriga områden i kommunen krävs en anmälan till miljönämnden. 18 Enligt 13 och 14 förordningen om miljöfarligverksamhet och hälsoskydd krävs anmälan till miljönämnden för att: 1. Inrätta annan avloppsanordning än som anges i 17 punkterna 1-4, 2. Ändra avloppsanordning, om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning. Värmepumpar 19 Enligt 17 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är det förbjudet att utan anmälan till miljönämnden inrätta en värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. Enligt dessa föreskrifter krävs istället tillstånd av miljönämnden för att inrätta en sådan anläggning på öar inom kommunen.

345 20 Enligt dessa föreskrifter är det förbjudet att inrätta en värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten inom inre och yttre skyddszonen i Sörtuna vattenskyddsområde samt i den inre skyddszonen i Källvretens vattenskyddsområde enligt kartbilaga 3. Det är även förbjudet enligt dessa föreskrifter att inrätta värmepumpsanläggning med sjövärme i Trosaån, Gisesjön och de delar av Björken som ligger i Trosa kommun. Paragraferna ovan gäller dock inte om anmälnings- eller tillståndsplikt föreligger enligt 5 eller 21 förordningen miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899). Fyrverkerier m.m. 21 Utan polismyndighetens tillstånd gäller att fyrverkerier och dylikt inte får användas inom de geografiska gränser som anges i kartbilaga 2. Angivna områden inkluderar samtliga byggnader och eventuella gång- och cykelbanor på båda sidor om omnämnda gator och vägar. Undantag från kravet på tillstånd görs för påskafton, valborgsmässoafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton från kl till kl påföljande dag. Under dessa specifika tider kan det dock ändå krävas tillstånd från polismyndigheten för att få använda pyrotekniska varor enligt vad som närmare framgår av bestämmelserna i 3 kap 7 Ordningslagen (1993:1617). Störande buller 22 Arbete som orsakar störande buller för personer på offentliga platser, t.ex. stenkrossning, pålning och nitning, får inte ske utan polismyndighetens tillstånd mellan kl till kl Ansökan och anmälan 23 Enligt 46 förordningen miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska en ansökan eller anmälan till miljönämnden enligt lokala föreskrifter meddelade med stöd av 39, 40 och 42 i förordningen vara skriftlig och innehålla de uppgifter som behövs för ärendet samt de ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att bedöma de anordningar, lokaler eller anläggningar som avses i ansökan eller anmälan.

346 Straffbestämmelser 24 I 29 kap i miljöbalken finns bestämmelser om straff och förverkande. Enligt 23 kan den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifterna som meddelats ovan dömas till böter. Dispens 25 Miljönämnden får medge dispens från vad som gäller enligt dessa föreskrifter om det är uppenbart att risk för olägenheter från miljö- och hälsoskyddssynpunkt inte föreligger. Avgifter 26 Miljönämnden får ta ut avgift för prövning av ansökningar om tillstånd eller dispens, för handläggning av anmälan samt för tillsyn i övrigt enligt dessa föreskrifter enligt den taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område som kommunfullmäktige antagit. Dessa lokala föreskrifter träder i kraft den Äldre lokala föreskrifter ska tillämpas på ärenden som har inletts dessförinnan.

347 Kartbilaga 1 2PUnGH PHG SHUPDQHQW HOGQLQJVI UEXG 7URVD LQQHUVWDG SMÄCKB B 45A GU ST 32A A LT GR SA TAR MÄ LG B Ö ST 19 RA 1 LÅ NG G DS SK ÅR G ÄR AR1 2 SKEPP 7 6B N TA GA NG AN 13AT G 6A 8 LÅ GR TS LO 3 3 G GS 10 A AT 11B EN ÄG SV LM A RM 29 TE ÖS ER GB HÖ N 1 A A GR 1 INN 4 F R Ä TJ 9 A TR 3 PÅ 2 S- 1 U TH U R K 10 S VÄ R A A A1-F B TAN GA D B VÅ C 20 VIL G LA 2A N N BUSSTORGET A 6 TORGET 3 9 A AT TA 2C 2B -C 4 R LLA 1 KÄ GA 32B N N ATA 1 GS 34 TA GA G ALP ER EGR GR 4 SB R 1 VERS R R SIL DSG E LLG SM STA GR SCH N PU 14 AV GAR IA FÄR 1 9 BRYGG 29 N 31 TA Ö ÅGA OR AN AT KG BO R KT 33 VI N 4 ATA G AR 6 RG 5 O B GR AREG 4 AN JEGAT 3 SMED 5 7 EGR 2 REGR MAKA KRUK 39 ATAN NGG K EDJ SM GARV R KY 2 N TA 4 LGA L TA LÅ TRA VÄS B A41 G 3 RA NG AN 1 AT 53 21A-C AN SMÄCKBROGATAN ROGAT B 15 ÖSTRA HAMNPLAN VÄSTRA HAMNPLAN C 15 1B FISKAR GATAN C 1A AN AREGAT FYRVAKT N UDDBERGAGATA 2B 2A 1 I Trosa innerstad gäller Förbud mot öppen eld för bränning av trådgårdsavfall med mera. Förbudet gäller ej för grillning i för ändamålet avsedd utrustning samt eldning i eldstäder för uppvärmning av hus.

348 Kartbilaga 2 Kartor som visar var man inte får använda fyrverkerier, smällare och dylikt utan polismyndighetens tillstånd Trosa I öster: Långnäsvägen Backstigen Skjuvkärrsvägen Stiftsgatan Slåttergången Fodergången Skördegången I norr: Skördegången Boställsgatan Fogdegången Betesgången Sockengatan Industrigatan Verktygsgatan Nyängsvägen Kungsstrand Jungmansgatan Friluftsvägen - Trosaskogens elljusspår samt området innanför detta Kvartsvägen Granitvägen Gnejsvägen I väster: Gnejsvägen Malmvägen Västerljungsvägen mot Trosa centrum Strandvägen I söder: Strandvägen Kustvägen Hamnområdet Askögatan Gunnarstensgatan Sjölundavägen Långnäsvägen

349 Vagnhärad I öster: Väg 218 I norr: Kalkbruksvägen I väster: Fänsåkersvägen - Valfrids väg Nygårdplatån Lundbyvägen Åbacksvägen Liljevägen I söder: Stationsvägen mellan Liljeväven samt St. väsby St. väsby Adventvägen Nyårsvägen Brovägen - Trosalandsvägen till och med Ringvägen Länsmansvägen Åbyvägen

350 Västerljung Västerleden Norrbyvägen Sörgårdsvägen Hammarbyvägen Vikingavägen Ljungvägen Björkevägen Branders väg Sjöbergsgränd Gillbergavägen Kantzows väg Dalbyvägen

351 Yttre skyddszon Inre skyddszon 1:3 1:2 S:2 5 6:1 2 1:14 1:10 3:2 3:1 1 1:4 1:6 3:1 1 1:4 2 4:2 S:1 3:5 5:2 5:1 2:7 2:44 2:44 1:4 1:3 2:45 1:2 2:45 3:8 2:7 9:1 10:1 2:7 3:4 S:1 1 S:1 4 9:1 1:10 8:2 3:1 2 S:2 1 3:9 1:35 1:20 3:10 1:29 LÅNESTA ÖVERÅDA FREDRIKSDAL SKÅRBY ÅBY DJUPADAL FREDRIKSDAL VAPPERSTA FREDRIKSDAL FREDRIKSDAL ÅBY ÅBY KRISTINEDAL KESTA LUNDBY FREDRIKSDAL VAPPERSTA VAPPERSTA VAPPERSTA KESTA S:2 31 3:10 2 stugan Grind- R Udden Navstugan Karlslund Österdal Källvreten Djupadal Dalsättra Grönkärret Gustavsborg Galghornsberget Jonsberg Kesta Löten Kristinedal Runsten Nystugan Åbylund Margaretelund Hannelund Grustäkt Kullen cken Slinderskogen Kestalund ensborg Kartbilaga 3

352 Inre skyddszon Yttre Skyddszon 2:321 1:14 2:152 2:1 5 5:3 2:1 3 2:301 2:55 1:1 2:56 2:57 2:249 2:316 1:1 6 1:22 1:2 1 1:1 1:27 2 5:10 3:1 1:27 1 1:31 1:30 1:29 1:12 7:1 1:26 1:32 1:5 1:33 1:20 1 1:3 1:28 1:4 4:15 4:4 4:17 4:14 1:19 4:12 4:6 4:1 1 4:1 3 4:19 1:6 1:7 S:1 4 4:2 4:7 1:3 1:23 1:16 S:1 5 1:14 1:2 1:1 1:13 1:1 1:17 1:8 1:13 4:5 4:18 4:8 1 4:7 1 4:6 1 1:11 1:12 1:11 S 1:12 2:1 1:6 1:5 1:4 5:9 1:34 1:23 2:1 3:1 1:7 1:1 1:10 1:11 1:9 3:3 1 3:12 3:10 4:1 5 S:1 3 4:1 6 S 1:26 1:19 1:32 1:33 3:2 1:37 3:1 1 1:32 3:3 1:14 1:20 1:31 1:38 1:1 2 1:2 1:30 2:17 5:1 1 1:18 5:5 5:8 1 5:7 5:3 5:6 S 4:1 2 3:8 4:1 7 3:17 S:1 1 3:5 3:3 2 3:7 S 4:6 2 3:1 2 3:2 2:6 2:7 2:8 TU FAGERHULT HUNGA EKEBONÄS TUNA ÄVLINGEBY NÄVHACKA TUNA RYSSLAND MARIEBERG HAMNEN KALKBRÄNNERI- ÄVLINGEBY TUNSÄTTER ERIKSLUND TUNSÄTTER TUNSÄTTER ÄVLINGEBY GIRHÄLLSTORP TUNA DALBY ERIKSLUND Stubbhugg Rifä Åshorn Mörbytorp Flygfält Lemdalen Jättefälen Stora Mörby gamla tomt Lemdalsberget Mörbysjön Utom Sandstugan Nävhacka Sörtuna Sofielund Tunadal Larsslätten Vårdkasberget Marieberg Fornborg Hållsviken Alhagen Sörtuna Vattenverk Sörmlandsleden Norrhäll Hjälmvik Haga Källvreten Lilla Härnbergsstugan Stora Härnbergsstugan Storgården Majliden Hållsviken Ryssland Gravfält Grindstugan Tärnsjö Lugnet Tunsätter Sörmlandsleden Ågården Bagatell Oxhagen Travtr.b. Sandbrink Slängtorp Dammen pp Ekebonäs Tuna Norrgården Avlebro Marietorp Skillnaden Ringsjön Ringsjötorp OskarshällSkjutbana Erikslund Högalid Skogsby Karlberg Gillbergatorp Hästvreten Farmorsmosse Storkärret Rökärret n Trosa stads vattent kt

353

354 Sammanträdesprotokoll Miljönämnden Trosa Kommun Sammanträdesdatum MN 2014/8 Revidering av Trosa kommuns lokala ordningsföreskrifter Miljönämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna revideringen av Trosa kommuns lokala ordningsföreskrifter. Ärendet Miljökontoret har fått i uppdrag av nämnden att revidera de lokala ordningsföreskrifterna i kommunen. Miljökontoret gör det i samband med att även de lokala hälsoskyddsföreskrifterna revideras. Miljökontoret har valt att flytta paragrafen som reglerade störande buller på offentliga platser samt paragrafen om reglering av fyrverkerier m.m. till de lokala hälsoskyddsföreskrifterna. Kartan över förbud för alkoholförtäring i Vagnhärad (20 ) har bytits ut till en ny kartbild med anledning av ombyggnation av Vagnhärads torg. I övrigt har ingen ändring gjorts i de lokala ordningsföreskrifterna. Enligt 3 kap. 13 ordningslagen (1993:1617) ska kommunen anmäla ändring av föreskrifter till Länsstyrelsen för prövning. Därefter tas de in i länets författningssamling och blir gällande. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef Mats Gustafsson, och miljöinspektör Sara Nyström, Förslag till reviderade lokala ordningsföreskrifter. Kopia till Kommunstyrelsen Akten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6

355 Tjänsteskrivelse Miljönämnden Dnr MN 2014/ Miljökontoret Sara Nyström Tel Fax Förslag till revidering av Trosa kommuns lokala ordningsföreskrifter Förslag till beslut Miljönämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna revideringen av Trosa kommuns lokala ordningsföreskrifter. Ärendet Miljökontoret har fått i uppdrag av nämnden att revidera de lokala ordningsföreskrifterna i kommunen. Miljökontoret gör det i samband med att även de lokala hälsoskyddsföreskrifterna revideras. Miljökontoret har valt att flytta paragrafen som reglerade störande buller på offentliga platser samt paragrafen om reglering av fyrverkerier m.m. till de lokala hälsoskyddsföreskrifterna. I övrigt har ingen ändring gjorts i de lokala ordningsföreskrifterna. Enligt 3 kap. 13 ordningslagen (1993:1617) ska kommunen anmäla ändring av föreskrifter till Länsstyrelsen för prövning. Därefter tas de in i länets författningssamling och blir gällande. Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Sara Nyström Miljöinspektör Bilagor 1. Förslag till revidering av de lokala ordningsföreskrifterna Beslut till Kommunstyrelsen Akten

356 Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Trosa kommun Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Föreskrift Fastställd av kommunfullmäktige 2014-xx-xx x

357 Trosa kommun föreskriver följande med stöd av 1 förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617). Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde 1 Grundläggande bestämmelser om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats finns i 3 kapitlet ordningslagen (1993:1617). Dessa lokala ordningsföreskrifter innehåller ytterligare bestämmelser om hur den allmänna ordningen i Trosa kommun ska upprätthållas. 2 Föreskrifterna är tillämpliga på alla platser i kommunen som är offentlig plats enligt 1 kapitlet 2 första stycket 1-4 ordningslagen om inte annat anges. För områden som kommunen upplåtit för torghandel gäller också kommunens föreskrifter om torghandel. 3 Innan polismyndigheten fattar beslut om tillstånd enligt 7, 8, 10 första stycket, 11, eller bör kommunen ges tillfälle att yttra sig. Lastning av varor m.m. 4 Vid lastning, forsling, lossning och annan hantering ska den som är ansvarig för åtgärden göra vad som behövs för att undvika att allmänheten utsätts för tillfälliga olägenheter genom damm, spill eller dålig lukt. Avlastning och uppläggning av gods får inte ske så att brandposter, brandsläckningsutrustningar och utrymningsvägar blockeras eller att räddningstjänstens arbete hindras. Schaktning, grävning m.m. 5 Den som är ansvarig för upptagande av grus, jord eller sand, tippning av fyllnadsmassor, schaktning, grävning eller annat liknande arbete ska se till att det sker på ett sådant sätt att allmänheten utsätts för minsta möjliga olägenhet. Störande buller 6 Arbete som orsakar störande buller för personer på offentliga platser, t.ex. stenkrossning, pålning och nitning, får inte ske utan polismyndighetens tillstånd mellan kl

358 Containrar 6 Ägaren eller nyttjanderättshavaren till en container, som ska ställas upp på en offentlig plats, är skyldig att märka containern med ägarens eller nyttjanderättshavarens namn, adress och telefonnummer. Markiser, flaggor och skyltar 7 Markiser, flaggor och skyltar får inte sättas upp så att de skjuter ut över en gångbana på lägre höjd än 2,20 meter eller över en körbana på lägre höjd än 4,50 meter. Affischering 8 Affischer, annonser eller liknande anslag får inte utan tillstånd av polismyndigheten sättas upp på sådana husväggar, staket, stolpar eller liknande som vetter mot offentlig plats. Tillstånd behövs inte för att sätta upp anslag på tavlor, pelare eller andra liknande anordningar som är avsedda för detta ändamål. Inte heller krävs tillstånd för näringsidkare att sätta upp annonser och andra tillkännagivanden som avser näringsidkarens rörelse på byggnad där rörelsen finns. Högtalarutsändning 9 Information, reklam, propaganda eller andra budskap som riktar sig till personer på offentliga platser, får inte ske genom högtalare eller liknande utan tillstånd av polismyndigheten. Insamling av pengar 10 Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande, om insamlingen inte utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning. När insamling ska ske i samband med framförande av gatumusik krävs inte tillstånd. 2

359 Ambulerande försäljning 11 För ambulerande försäljning krävs polismyndighetens tillstånd. Ambulerande försäljning får inte ske 1. i Trosa på följande gator och området innanför dessa: Uddbergagatan- Högbergsgatan-Smäckbrogatan-Viktoriagatan. Västra Långgatan-Västra Stadsfjärden. 2. i Vagnhärad på följande gator, motsv. och området innanför dessa: väg 218/Stationsvägen-Gnestavägen-Skolvägen-till Skolvägen 26-söderut till Stationsvägen/Mölnavägen-Stationsvägen-inkl. Stationsområdet till järnvägsspåret. Med ambulerande försäljning avses sådan gatuförsäljning som tar offentlig plats i anspråk endast tillfälligt och i obetydlig omfattning och som därför inte kräver tillstånd enligt 3 kapitlet 1 ordningslagen. Camping 12 Camping är tillåten endast på Trosa havsbads camping. Hundar 13 Hundens ägare, den som tagit emot en hund för underhåll eller nyttjande eller den som endast tillfälligt vårdar en hund är skyldig att följa bestämmelserna i 14a, 14b, 15 och Det som sägs i dessa paragrafer gäller inte för ledarhund för synskadad person, service- och signalhundar och polishund i tjänst. 14 Hund får inte medföras eller vistas på följande badplatser under perioden 1 juni 31 augusti, Trosa Havsbad, Komötebadet och Sillebadet. Kartor som visar badplatsområdenas exakta avgränsning anges i bilaga 1 till dessa föreskrifter och finns tillgängliga på Trosa kommuns tekniska kontor. 15 Hund får inte vistas på allmän idrottsplats eller lekplats. Det är dock tillåtet att med kopplad hund passera på gång- eller cykelväg som genomkorsar sådant område. 16 Hundar ska hållas kopplade på offentlig plats. Därutöver ska tikar hållas kopplade under löptid inom hela kommunen, dock ej inom inhägnade områden. 17 Inom detaljplanebelagt område ska föroreningar efter hundar plockas upp. 3

360 Fyrverkerier m.m. 18 Utan polismyndighetens tillstånd gäller att fyrverkerier, smällare och dylikt inte får användas inom de geografiska gränser som anges i detta dokuments bilaga 2. Angivna områden inkluderar samtliga byggnader och eventuella gång- och cykelbanor på båda sidor av omnämnda gator och vägar. Undantag görs för påskafton, valborgsmässoafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton från kl. 12:00 till kl. 02:00 påföljande dag. Under dessa specifika tider behövs ej polismyndighetens tillstånd. Inom de övriga delarna av kommunen kan tillstånd av polismyndigheten ändå krävas för att få använda pyrotekniska varor enligt vad som närmare framgår av bestämmelserna i 3 kap 7 Ordningslagen (1993:1617). Hundar och katter 18 Hundar och katter ska hållas under sådan tillsyn att de inte vållar skada eller olägenhet. När en hund eller katt inte hålls kopplad ska den ha halsband på sig med ägarens namn, adress och telefonnummer eller vara försedd med annan fast anbringad identifikationsmärkning (t.ex. tatuerat ID-nummer eller elektronisk märkning med mikrochips e.d.). Avgift för att använda offentlig plats 19 För användning av offentlig plats och område som kommunen jämställt med sådan plats har kommunen rätt att ta ut en avgift enligt de grunder som har beslutats av kommunfullmäktige. 4

361 Förtäring av alkohol 20 Spritdrycker, vin, öl och andra jästa alkoholdrycker får inte förtäras på offentlig plats inom områden markerade på nedanstående kartor 1. 1 I 1 kap. alkohollagen föreskrivs vad som avses med spritdrycker (4 ), vin (5 ), starköl (6 ) och öl (6 ). 5

362 21 Spritdrycker, vin, öl och andra jästa alkoholdrycker får inte förtäras kl på offentlig plats markerad på nedanstående karta. 2 Överträdelse av lokal ordningsföreskrift 22 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot , 9 8 första stycket, 10 9, första stycket, , 17a,17b samt kan dömas till penningböter enligt 3 kapitlet 22 andra stycket ordningslagen. Bestämmelser om förelägganden och förverkanden finns i respektive 25 ordningslagen Dessa föreskrifter träder i kraft Revideringen av föreskrifterna träder i kraft I 1 kap. alkohollagen föreskrivs vad som avses med spritdrycker (4 ), vin (5 ), starköl (6 ) och öl (6 ). 6

363 Bilaga 1 - Kartor som visar badplatsområdenas exakta avgränsning Trosa havsbad Komötebadet Sillebadet 7

364

365 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadkontoret Mats Gustafsson Tel Fax Förslag till tillägg till taxa för alkohollagen, tobakslagen och lagen om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel Förslag till beslut Miljönämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att timtaxan för ärenden enligt Alkohollagen revideras från 800 kronor till 1000 kronor, att nedanstående ärenden ändras och läggs till taxan för alkohollagen, tobakslagen och lagen om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel. Ärendet En ny alkohollag trädde i kraft i januari 2011 och i samband med detta antogs en ny taxa för tillkomna handläggningsområden. Efter två års handläggning i enlighet med den nya lagstiftningen har miljökontoret uppmärksammat att vissa ärendeområden saknas i taxan samt identifierat befintliga ärendeområden där taxans tillämpning som den ser ut idag inte medför full kostnadsteckning för handläggningen och behöver därav justeras. För handläggning och tillsyn av tobak, vissa receptfria läkemedel och folköl ändras taxan så att återförsäljaren betalar en årsavgift efter antal produktslag. I årsavgiften ingår ett besök. Vid brister kommer extra offentlig kontroll att tillämpas och timtaxa tas ut för denna, likt livsmedelskontrollen. Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Bilagor 1. Förslag till tillägg till taxa för alkohollagen, tobakslagen och lagen om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel 2. Protokoll från Miljönämnden , XX

366 Sammanträdesprotokoll Miljönämnden Trosa Kommun Sammanträdesdatum MN 2014/9 Revidering av taxa för alkohollagen, tobakslagen och lagen om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel Miljönämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att timtaxan för ärenden enligt Alkohollagen revideras från 800 kronor till 1000 kronor att nedanstående ärenden ändras och läggs till taxan för alkohollagen, tobakslagen och lagen om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel. Serveringstillstånd Vid tillämpning av taxan revideras timtaxan från 800 kronor till 1000 kronor per hel timme handläggningstid. Fasta årliga avgifter beräknas efter gällande taxa i januari varje år. Tillfälligt tillstånd för provsmakning 3000 kr Nytt Stadigvarande tillstånd för provsmakning 5000 kr Nytt Mindre förändring i bolaget, t.ex. byte av bolagsman 1500 kr Nytt Ändring av delägare i bolag 5000 kr Nytt Pausservering per tillstånd 1500 kr Nytt Pausservering kunskapsprovskrivning 1000 kr Nytt Anmälan om eget kryddat brännvin 1000 kr Ändring Kunskapsprovskrivning andra gången 1500 kr Ändring Kunskapsprovskrivning tredje gången 1500 kr Ändring Tobak, vissa receptfria läkemedel och folköl Återförsäljare av rubricerade försäljningsslag ska ha ett besök årligen som ingår i den årliga avgiften, behövs uppföljande besök tas timdebitering ut för extra offentlig kontroll. En produktkategori 2000 kr/år Ändring Två produktkategorier 3000 kr/år Ändring Tre produktkategorier 3500 kr/år Ändring Extra offentlig kontroll timdebitering 1000 kr/tim Nytt Ärendet En ny alkohollag trädde i kraft i januari 2011 och i samband med detta antogs en ny taxa för tillkomna handläggningsområden. Efter två års handläggning i enlighet med den nya lagstiftningen har miljökontoret uppmärksammat att vissa forts. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7

367 Sammanträdesprotokoll Miljönämnden Trosa Kommun Sammanträdesdatum forts. 13 ärendeområden saknas i taxan samt identifierat befintliga ärendeområden där taxans tillämpning som den ser ut idag inte medför full kostnadsteckning för handläggningen och behöver därav justeras. För handläggning och tillsyn av tobak, vissa receptfria läkemedel och folköl ändras taxan så att återförsäljaren betalar en årsavgift efter antal produktslag. I årsavgiften ingår ett besök. Vid brister kommer extra offentlig kontroll att tillämpas och timtaxa tas ut för denna, likt livsmedelskontrollen. De taxeområden som är nya benämns ovan nytt och de taxeområden där avgiften justeras benämns ändring. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef Mats Gustafsson, och miljöansvarig Katarina Sjöberg, Förslag till reviderad taxa för alkohollagen, tobaksalgen och lagen om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel. Kopia till Kommunstyrelsen Akten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 8

368 Tjänsteskrivelse Miljönämnden Dnr MN 2014/ Miljökontoret Katarina Sjöberg Tel Fax Tillägg till Taxa för alkohollagen, tobakslagen och lagen om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel Förslag till beslut Miljönämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att timtaxan för ärenden enligt Alkohollagen revideras från 800 kronor till 1000 kronor, att nedanstående ärenden ändras och läggs till taxan för alkohollagen, tobakslagen och lagen om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel. Serveringstillstånd Nya och ändrade avgifter Vid tillämpning av taxan revideras timtaxan från 800 kronor till 1000 kronor per hel timme handläggningstid. Fasta årliga avgifter beräknas efter gällande taxa i januari varje år. Tillfälligt tillstånd för provsmakning 3000 kr Nytt Stadigvarande tillstånd för provsmakning 5000 kr Nytt Mindre förändring i bolaget, t.ex. byte av bolagsman 1500 kr Nytt Ändring av delägare i bolag 5000 kr Nytt Pausservering per tillstånd kr Nytt Pausservering kunskapsprovskrivning 1000 kr Nytt Anmälan om eget kryddat brännvin 1000 kr Ändring Kunskapsprovskrivning andra gången 1500 kr Ändring Kunskapsprovskrivning tredje gången 1500 kr Ändring

369 Tobak, vissa receptfria läkemedel och folköl Återförsäljare av rubricerade försäljningsslag skall ha ett besök årligen som ingår i den årliga avgiften, behövs uppföljande besök tas timdebitering ut för extra offentlig kontroll. En produktkategori 2000 kr/år Ändring Två produktkategorier 3000 kr/år Ändring Tre produktkategorier 3500 kr/år Ändring Extra offentlig kontroll timdebitering 1000 kr/h Nytt Ärendet En ny alkohollag trädde i kraft i januari 2011 och i samband med detta antogs en ny taxa för tillkomna handläggningsområden. Efter två års handläggning i enlighet med den nya lagstiftningen har miljökontoret uppmärksammat att vissa ärendeområden saknas i taxan samt identifierat befintliga ärendeområden där taxans tillämpning som den ser ut idag inte medför full kostnadsteckning för handläggningen och behöver därav justeras. För handläggning och tillsyn av tobak, vissa receptfria läkemedel och folköl ändras taxan så att återförsäljaren betalar en årsavgift efter antal produktslag. I årsavgiften ingår ett besök. Vid brister kommer extra offentlig kontroll att tillämpas och timtaxa tas ut för denna, likt livsmedelskontrollen. De taxeområden som är nya benämns ovan nytt och de taxeområden där avgiften justeras benämns ändring. Bilaga Reviderad taxa för alkohollagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel i Trosa kommun. Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Katarina Sjöberg Miljöansvarig

370 Taxa för alkohollagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel inom Trosa Kommun Reviderad av kommunfullmäktige 2014-XX-XX, XX, dnr KS 2014/

371 Inledande bestämmelser 1 Tillsynsavgifter Avgiftsskyldig är den som bedriver försäljning av tobak, folköl och/eller bedriver handel med vissa receptfria läkemedel till konsument eller den som har/ansöker om serveringstillstånd. (tobakslagen 19b, lagen om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel 17, alkohollagen 8 kap 10 ). 2 Timtaxa Vid tillämpning av taxan är timtaxan 1000 kronor per hel timme handläggningstid. Fasta årliga avgifter beräknas efter gällande taxa i januari varje år. 3 Tilläggstaxa för extra tillsyn För tillsyn och andra kontroller som på grund av verksamheten art endast kan utföras vardagar mellan , lördagar, söndagar eller helgdagar tas en avgift ut motsvarande 1,5 gånger gällande timtaxa. Restiden i samband med tillsynen består av en uppskattad schablontid på 1h/resa ToR. 4 Taxan gäller from 1:a januari 2010 Fasta avgiften för innevarande år och den rörliga avgiften som baseras på föregående års omsättning debiteras före utgången av maj månad. 5 Nedsättning av taxa Om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, tillsynsbehovet, nedlagd handläggningstid och övriga omständigheter, får avgift enligt denna taxa sättas ned eller efterskänkas. 6 Revidering av taxa Fullmäktige beslutar om revidering av denna taxa. Miljönämnden får dock för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att ändra de i taxan angivna avgifterna med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring i konsumentprisindex (totalindex) räknat fram till den 1 oktober året före avgiftsåret. Basmånad för indexuppräkning är oktober månad 2009 (kommunfullmäktiges beslutsår). 7 Rutiner för ansökningsavgifter Ansökningsavgiften för samtliga kategorier av serveringstillstånd skall vara betalda innan tillståndsärendet prövas, ansökningsavgiften återbetalas inte om ansökan skulle avslås. 2

372 Tillstånd och tillsynsavgifter Tillståndsavgifter alkoholtillstånd (Ansökningsavgifter) Enligt 8 kap. 10 alkohollagen får kommunen ta ut avgift för prövning av ansökan om serveringstillstånd enligt grunder som beslutas av kommunfullmäktige. Kommunen får även ta ut avgift för tillsyn enligt 9 kap. alkohollagen av den som har serveringstillstånd och av den som bedriver anmälningspliktig detaljhandel med servering av folköl. Avgiftsuttaget måste följa kommunallagens bestämmelser om kostnadstäckning den s.k. självkostnadsprincipen. Permanenta serveringstillstånd, allmänhet Permanenta serveringstillstånd, slutna sällskap Tillfälliga serveringstillstånd, allmänhet kronor 6000 kronor 6000 kronor Tillfälliga serveringstillstånd, slutna sällskap kronor kronor/tillfälle Utvidgade eller ändring av serveringstillstånd Stadigvarande cateringtillstånd, slutna sällskap Utvidgning av serveringstillstånd med cateringtillstånd Ansökan om gemensam serveringsyta, allmänhet Anmälan om egenkryddat brännvin Kunskapsprovskrivning, första gången Kunskapsprovskrivning, andra gången Kunskapsprovskrivning, tredje gången Tillfälligt tillstånd för provsmakning Stadigvarande tillstånd för provsmakning Mindre förändring i bolaget, ex byte av bolagsman Ändring av delägare i bolag Pausservering per tillstånd Pausservering kunskapsprovskrivning 5000 kronor kronor 5000 kronor 5000 kronor 1000 kronor Inkl i ord. taxa för serveringstillstånd 1500 kronor 1500 kronor 3000 kronor 5000 kronor 1500 kronor 5000 kronor 1500 kronor 1000 kronor 3

373 Årlig tillsynsavgift Fast avgift för serveringstillstånd per år 2400 kronor Rörlig avgift per år baserad på omsättning av alkoholdrycker Omsättning Omsättning Omsättning Omsättning > kronor 3000 kronor 5000 kronor 8000 kronor Påminnelseavgift Påminnelseavgift vid utebliven restaurangrapport efter den 15 februari enl FHIFS 2002:2 kap handläggningstimmar Tobak, vissa receptfria läkemedel och folköl Återförsäljare av rubricerade försäljningsslag skall ha ett besök årligen som ingår i den årliga avgiften, behövs uppföljande besök tas timdebitering ut för extra offentlig kontroll. En produktkategori Två produktkategorier Tre produktkategorier Extra offentlig kontroll timdebitering 2000 kronor/år 3000 kronor/år 3500 kronor/år 1000 kronor/år 4

374

375 Sammanträdesprotokoll Humanistiska nämnden Trosa kommun Sammanträdesdatum HN 2014/9 Arvodesnivå till särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande barn Humanistiska nämnden föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta att från och med 2014 ersätta särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande barn enligt arvodesnivå för gode män Humanistiska nämnden beslutar att delegationsordningen uppdateras i enlighet med beslutet om beslutsfattare av omfattningen av den särskilt förordnade vårdnadshavarens uppdrag Ärendet Trosa kommun tecknade 2013 ett avtal med Migrationsverket (KS 2013/139), om att mottaga 10 ensamkommande barn per år. Under asylprocessen tillsätts god man för dessa barn. Efter beslut av Överförmyndaren ersätts gode män för ensamkommande barn enligt följande: 200 kr per timme i arvode 100 kr per timme i researvode Utlägg styrkta med kvitton efter bedömning (t ex kopieringskostnad på stora utredningar) Kostnadsersättning (telefon, porto, kuvert, block ) utbetalas med 2 % av ett basbelopp Buss-, tågbiljetter mot kvitton Resor med bil, kr per mil Kommunen återsöker den utbetalda ersättningen från Migrationsverket varje år. När de ensamkommande barnen får ett beslut om permanent uppehållstillstånd (PUT) upphör uppdraget som god man och socialtjänsten ska initiera att särskilt förordnad vårdnadshavare utses. Det är socialnämndens uppgift att utreda och finna den person som är mest lämplig för uppdraget och överlämna förslaget till tingsrätten. Handläggande socialsekreterare beslutar om omfattning av uppdraget. Delegationsordningen uppdateras i enlighet med beslutet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 8

376 Sammanträdesprotokoll Humanistiska nämnden Trosa kommun Sammanträdesdatum Överförmyndare ansvarar endast för arvodering till förordnade vårdnadshavare när det finns medel att förvalta. För att det ska vara möjligt att rekrytera lämpliga personer till uppdraget som särskilt förordnad vårdnadshavare så är det brukligt i många kommuner att arvodera dem för ett antal timmar per månad samt för en del omkostnader. Detta arvode är inte återsökningsbart från Migrationsverket. Individ- och familjeutskottet beslutade i enlighet med förvaltningens förslag. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från Georg Hammertjärn, socialchef och Christina Humble, verksamhetsutvecklare Kopia till Georg Hammertjärn, socialchef Akten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 9

377 Tjänsteskrivelse Humanistiska nämndens individoch familjeutskott Dnr HN 2014/ Socialkontoret Christina Humble Tel Fax Arvodesnivå till särskilt förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn Förslag till beslut Socialkontoret föreslår Humanistiska nämndens individ- och familjeutskott besluta att från och med 2014 ersätta särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande barn enligt arvodesnivå för gode män att delegationsordningen uppdateras i enlighet med beslutet om beslutsfattare av omfattningen av den särskilt förordnade vårdnadshavarens uppdrag Bakgrund Trosa kommun tecknade 2013 ett avtal med Migrationsverket (KS 2013/139), om att mottaga 10 ensamkommande barn per år. Under asylprocessen tillsätts god man för dessa barn. Efter beslut av Överförmyndaren ersätts gode män för ensamkommande barn enligt följande: 200 kr per timme i arvode 100 kr per timme i researvode Utlägg styrkta med kvitton efter bedömning (t ex kopieringskostnad på stora utredningar) Kostnadsersättning (telefon, porto, kuvert, block ) utbetalas med 2 % av ett basbelopp Buss-, tågbiljetter mot kvitton Resor med bil, kr per mil Kommunen återsöker den utbetalda ersättningen från Migrationsverket varje år.

378 När de ensamkommande barnen får ett beslut om permanent uppehållstillstånd (PUT) upphör uppdraget som god man och socialtjänsten ska initiera att särskilt förordnad vårdnadshavare utses. Det är socialnämndens uppgift att utreda och finna den person som är mest lämplig för uppdraget och överlämna förslaget till tingsrätten. Handläggande socialsekreterare beslutar om omfattning av uppdraget. Delegationsordningen uppdateras i enlighet med beslutet. Skäl för det föreslagna beslutet Överförmyndare ansvarar endast för arvodering till förordnade vårdnadshavare när det finns medel att förvalta. För att det ska vara möjligt att rekrytera lämpliga personer till uppdraget som särskilt förordnad vårdnadshavare så är det brukligt i många kommuner att arvodera dem för ett antal timmar per månad samt för en del omkostnader. Detta arvode är inte återsökningsbart från Migrationsverket. Georg Hammertjärn socialchef Christina Humble verksamhetsutvecklare

379

380 Sammanträdesprotokoll Arvodeskommittén/ Valberedningen Trosa kommun Sammanträdesdatum Dnr KS 2014/76 Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) samt revidering av arvodes- och ersättningsreglemente Arvodeskommittén/ valberedningen föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) att gälla från och med att uppdra till kommunstyrelsen att i egenskap av pensionsmyndighet utforma kompletterande anvisningar till bestämmelserna. att PRF-KL och PBF upphör att gälla förutom för de förtroendevalda som idag omfattas av dessa bestämmelser. att från och med revidera arvodes- och ersättningsreglemente för kommunalt förtroendevalda i Trosa kommun enligt förslag angivet i tjänsteutlåtande från kommunkontoret Ärendet Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har antagit förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL). Bestämmelserna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder efter valet Bestämmelserna gäller i vissa delar även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte har omfattats av PBF (Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda), PRF-KL (Pensionsreglemente för förtroendevalda - kommuner och landsting) eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Förmånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAP-KL som gäller för anställda födda 1985 eller senare. Forts. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 13

381 Sammanträdesprotokoll Arvodeskommittén/ Valberedningen Trosa kommun Sammanträdesdatum Forts. 10 Bestämmelserna bygger bland annat på livsinkomstprincipen och syftar till att underlätta för förtroendevalda att förena arbetsliv med uppdrag. Därigenom har bestämmelserna också anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommunal verksamhet, liksom för anställda på arbetsmarknaden i övrigt. OPF-KL är indelat i två delar, bestämmelser kring omställningsstöd och bestämmelser kring pension. Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår eller senare (eller som tidigare avgått) och som har rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF-KL att gälla. OPF-KL är utformat för tillämpning hos respektive kommun och region/ landsting. För att bestämmelserna skall träda i kraft krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. Pensionsmyndigheten, som för Trosa kommuns del är kommunstyrelsen, har ansvaret att tolka och tillämpa pensions- och omställningsbestämmelserna. De nya bestämmelserna bedöms i dagsläget medföra merkostnader i form av löpande pensionsavsättningar på 4,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten (totalt tkr/ år). Utöver detta tillkommer eventuellt merkostnader kopplade till kommunens omställningsstöd. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från kanslichef Jakob Etaat Kopia till Akten Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 14

382 Tjänstekrivelse Kommunstyrelsen Kommunkontoret Jakob Etaat Tel Fax Dnr KS 2014/76 Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) samt revidering av arvodesoch ersättningsreglemente Förslag till beslut Arvodeskommittén/ valberedningen föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) att gälla från och med att uppdra till kommunstyrelsen att i egenskap av pensionsmyndighet utforma kompletterande anvisningar till bestämmelserna. att PRF-KL och PBF upphör att gälla förutom för de förtroendevalda som idag omfattas av dessa bestämmelser. att från och med revidera arvodes- och ersättningsreglemente för kommunalt förtroendevalda i Trosa kommun enligt förslag angivet i tjänsteutlåtande från kommunkontoret Ärendet Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har antagit förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL). Bestämmelserna ska kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder efter valet Bestämmelserna gäller i vissa delar även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte har omfattats av PBF (Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda), PRF-KL (Pensionsreglemente för förtroendevalda - kommuner och landsting) eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Förmånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAP-KL som gäller för anställda födda 1985 eller senare. Bestämmelserna bygger bland annat på livsinkomstprincipen och syftar till att underlätta för förtroendevalda att förena arbetsliv med uppdrag. Därigenom har bestämmelserna också anpassats till de pensions- och omställningsavtal som 1

383 gäller för anställda inom kommunal verksamhet, liksom för anställda på arbetsmarknaden i övrigt. OPF-KL är indelat i två delar, bestämmelser kring omställningsstöd och bestämmelser kring pension. Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår eller senare (eller som tidigare avgått) och som har rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF-KL att gälla. OPF-KL är utformat för tillämpning hos respektive kommun och region/ landsting. För att bestämmelserna skall träda i kraft krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. Pensionsmyndigheten, som för Trosa kommuns del är kommunstyrelsen, har ansvaret att tolka och tillämpa pensions- och omställningsbestämmelserna. De nya bestämmelserna bedöms i dagsläget medföra merkostnader i form av löpande pensionsavsättningar på 4,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten (totalt tkr/ år). Utöver detta tillkommer eventuellt merkostnader kopplade till kommunens omställningsstöd. Omställningsstöd Omställningsbestämmelserna tar sikte på aktiv omställning, med aktiva omställningsinsatser och tidsbegränsade ekonomiska omställningsstöd. Syftet med dessa är att öka möjligheterna för personer att kunna gå vidare i sin karriär. Modellen blir också mer lik vad som gäller för anställda i kommuner, landsting och regioner. Varje kommun har ansvar för att specificera vilka aktiva omställningsinsatser som kan bli aktuella. Genom föreliggande beslut ges kommunstyrelsen i uppdrag att utforma anvisningar för detta. Förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat uppdragen efter minst fyra sammanhängande år och som då inte fyllt 65 år har rätt till sådan insats. Ekonomiskt omställningsstöd kan utges i högst tre år. Det gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med minst 40 procent av heltid och som lämnat uppdragen efter minst ett års sammanhängande uppdragstid och som inte fyllt 65 år. För att få sådant stöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Förtroendevald som uppfyller ovan nämnda villkor och som lämnar sitt uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid kan under vissa förutsättningar få förlängt ekonomiskt omställningsstöd under ett år i taget, dock tidigast från 61 års ålder. Pensionsbestämmelser Pensionsförmånerna omfattar avgiftsbestämd ålderspension och sjukpension. Efterlevandeskydd och familjeskydd har även tillförts. I den pensionsgrundande inkomsten ingår huvudsakligen den förtroendevaldes årsarvoden samt sammanträdes- och förrättningsarvoden. 2

384 Förtroendevald tillgodoräknas pensionsavgift från kommunen endast om den för kalenderåret är högre än 1,5 procent av samma års inkomstbasbelopp. Regeringen har fastställt inkomstbasbeloppet för 2014 till kronor. Då förtroendevald inte tillgodoräknas sådan avgift utbetalas istället motsvarande belopp direkt. Utbetalning av avgiftsbestämd ålderpension kan göras tidigast från den tidpunkt då allmän pension kan utbetalas. Sjukpension gäller endast förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. I bestämmelserna ingår även ett efterlevandeskydd som inte går att välja bort. Justering av nivå för deltidsengagerade förtroendevalda ( 7) Förtroendemannauppdrag delas i regel upp i grupper utifrån tjänstgöringsgrad. I enlighet med Trosa kommuns nuvarande arvodesreglemente ingår de förtroendevalda som uppbär ett årsarvode på mellan 36 och 79 procent av ett riksdagsmannaarvode i gruppen deltidsengagerade förtroendevalda. Vanligtvis sätts dock gränsen för deltidsengagemang vid en tjänstgöringsgrad på 40 procent av en heltidstjänstgöring (se SOU 1982:5, samt prop. 1982/83:97). I bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) anges även 40 procent som den lägsta tjänstgöringsgraden för att ha möjlighet att kvalificera till omställningsstöd mm. För att arvodesreglementet ska överensstämma med vedertagen indelningen och dessutom överensstämma med (OPF-KL) föreslår förvaltningen att gränserna för gruppen deltidsengagerad förtroendevald ändras till att omfatta de som har ett årsarvode på mellan 40 och 79 procent. Ingen av Trosa kommuns förtroendevalda uppbär idag ett årsarvode på mellan 36 och 39 procent. Förändringen innebär därför inte att någon förtroendevald övergår från en tjänstgöringsgrupp till en annan. Johan Sandlund Kommunchef Jakob Etaat Kanslichef Bilagor 1. Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) 2. Arvodes- och ersättningsreglemente för kommunalt förtroendevalda i Trosa kommun (strykningar är markerade med genomstruken text och tillägg är markerade med understruken text) 3. SKL:s kommentar till Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) 3

385 Bilaga 1 Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) 1 Tillämpningsområde Bestämmelser om omställningsstöd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller landstinget/regionen på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Bestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa dessa bestämmelser. 2 Stöd för återgång till arbete Ett omställningsstöd bör i första hand ses som ett tidbegränsat omställningsstöd och kunna kombineras med aktiva omställningsinsatser för förtroendevald som så önskar, i syfte att underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Omställningsstöden ska stödja och hjälpa en förtroendevald i hans eller hennes omställning till ett nytt arbete. Det förutsätts att den förtroendevalde själv aktivt verkar för att få ett nytt arbete. 1

386 Omställningsstöd för förtroendevalda 3 Aktiva omställningsinsatser Rätt till aktiva omställningsinsatser har förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid och som inte fyllt 65 år när han eller hon lämnar sitt uppdrag. Respektive kommun och landsting/region har att utifrån den förtroendevaldes förutsättningar ta ställning till lämpliga aktiva omställningsinsatser samt vilken kostnadsram som ska gälla. De åtgärder som erbjuds kan exempelvis, som på arbetsmarknaden i övrigt, bestå av rådgivningsinsatser och kompletterande utbildning. Det innebär att omställningsinsatsernas omfattning och innehåll skiljer sig åt mellan olika individer. 4 Ekonomiskt omställningsstöd Ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid. För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd på 3 månader. Ekonomiskt omställningsstöd utges i högst tre år. Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent under de två första åren och med 60 procent under år tre. Det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldes årsarvode året före avgångstidpunkten. Ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/regionen som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. För att uppbära ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Det första årets utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd samordnas inte med förvärvsinkomster. De två följande åren undantas årligen ett prisbasbelopp från samordning. Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen eller landstinget/regionen, eller får uppdrag i Riksdagen eller regeringen. 5 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid. 2

387 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges till förtroendevald tidigast från 61 års ålder och endast i omedelbar anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd enligt 4 upphört. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges för ett år i taget och som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/ regionen efter årsvis ansökan från den förtroendevalde. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd motsvarar 60 procent av den förtroendevaldes årsarvode året innan avgångstidpunkten. För att uppbära förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ska samordnas med förvärvsinkomster. Rätten att erhålla förlängt ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen eller landstinget/regionen, eller får uppdrag i Riksdagen eller regeringen. 6 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till dessa bestämmelser som fullmäktige beslutar. 7 Samordning Omställningsersättningarna enligt 4 och 5 ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges. 8 Ansökan om omställningsstöd Ansökan om omställningsstöd enligt 3-5 ska göras skriftligt enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde bör få omställningsstöd utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 9 Uppgiftsskyldighet och återbetalning av omställningsstöd En förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Har förtroendevald erhållit omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd obehörigen eller med för högt belopp genom oriktiga uppgifter, underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet eller på annat sätt eller har förtroendevald i annat fall bort inse att utbetalningen var oriktig, ska det för mycket utbetalda beloppet återbetalas. 3

388 Pensionsmyndigheten kan om särskilda skäl föreligger besluta att helt eller delvis avstå från efterkrav. Pensionsbestämmelser 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om pension gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller landstinget/regionen. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald, oavsett uppdragets omfattning, om inte annat anges. Pensionsbestämmelserna gäller inte för förtroendevald som vid tillträdet av uppdrag har rätt till egenpension på grund av anställning, har rätt till egenpensionsförmåner enligt PBF, PRF-KL eller annat uppdrag eller uppnått 67 års ålder. Med rätt till egenpension inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till egenpension om ansökan härom ingivits. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att pensionsbestämmelserna ska gälla och fastställa de villkor i fråga om pensionsrättens omfattning m.m. som kan finnas motiverade. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa pensionsbestämmelserna. 2 Pensionsförmånernas omfattning Pensionsförmåner enligt dessa bestämmelser är: a. avgiftsbestämd ålderspension b. sjukpension c. efterlevandeskydd d. familjeskydd 3 Avgiftsbestämd ålderspension En förtroendevald har rätt till avgiftsbestämd ålderspension enligt 4 9 i pensionsbestämmelserna. 4

389 4 Pensionsgrundande inkomst En förtroendevalds pensionsgrundande inkomst beräknas per kalenderår och begränsas till högst 30 inkomstbasbelopp. Den pensionsgrundande inkomsten beräknas per kalenderår och utgörs av den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar samt andra i det pensionsgrundande uppdraget (uppdragen) utgivna kontanta ersättningar. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, det vill säga med minst 40 procent av heltid, ingår i den pensionsgrundade inkomsten även det avdrag/bortfall som förtroendevald fått från sitt arvode vid ledighet med sjukpenning, graviditetspenning, föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning samt när han eller hon är ledig enligt föräldraledighetslagen. I den pensionsgrundande inkomsten ska inte ingå ersättning som betalas ut till förtroendevald enligt 4 kap 12 kommunallagen för förlorad arbetsinkomst, semesterförmån eller tjänstepensionsförmån eller ersättning som utgör traktamente eller kostnadsersättning. 5 Pensionsavgifter Pensionsavgiften beräknas i procent på den förtroendevaldes pensionsgrundande inkomst enligt 4. Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. Pensionsavgiften är 30 procent på de delar av den pensionsgrundande inkomsten som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, intill dess den förtroendevalde har fyllt i 32 a LAS angiven ålder. Därefter är pensionsavgiften 4,5 procent på hela den pensionsgrundande inkomsten. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång, ska pensionsavgift tillgodoräknas under tid då den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). Anmärkning Pensionsavgift ska avsättas i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). Pensionsavgiften beräknas på den pensions grundande inkomsten året före den förtroendevalde beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Förtroendevald tillgodoräknas pensionsavgift från kommunen, landstinget/regionen endast om den för kalenderåret är högre än 1,5 procent av samma års inkomstbasbelopp. Då förtroendevald inte tillgodoräknas pensions- 5

390 avgift betalar kommunen och landstinget/regionen ut motsvarande belopp direkt till den förtroendevalde i form av ersättning som inte är pensionsgrundande. 6 Pensionsbehållning Pensionsavgiften för ett kalenderår avsätts senast den 31 mars följande år till en pensionsbehållning hos respektive kommun eller landsting/region, där den förtroendevalde har innehaft uppdrag. Med pensionsbehållning avses summan av de årliga pensionsavgifter som intjänats hos respektive kommun eller landsting/region. Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd enligt Information Pensionsmyndigheten ska lämna information till den förtroendevalde om hans eller hennes avgiftsbestämda pension, pensionsgrundande inkomst och avsättning av pensionsavgift. 8 Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension, dvs. pensionsbehållningen enligt 6, sker månadsvis och tidigast från den tidpunkt den förtroendevalde kan få allmän pension utbetalad, och i övrigt enligt överenskommelse mellan den förtroendevalde och fullmäktige. Ansökan om avgiftsbestämd ålderspension ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten fastställt. Den förtroendevalde bör få pension utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. Avgiftsbestämd ålderspension kan utbetalas som engångsersättning till förtroendevald om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året innan utbetalning av förmånen börjar. 9 Uppgiftsskyldighet och återbetalning av avgiftsbestämd pension Förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna avsättning av pensionsavgift. Lämnas inte sådana uppgifter kan pensionsmyndigheten besluta att avsättningen ska minskas i skälig omfattning. Om förtroendevald genom att lämna oriktiga uppgifter inte fullgör sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakar att för hög pensionsavgift avsätts, kan detta belopp avräknas på kommande avsättningar av pensionsavgift. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet. 6

391 10 Sjukpension Sjukpension betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång. Sjukpensionen grundas och beräknas på den pensionsgrundande inkomsten enligt 4 som den förtroendevalde hade året före den tidpunkt då sjuk- eller aktivitetsersättning beviljades. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som utgår till anställda enligt AGS-KL. Sjukpension betalas ut under tid som den förtroendevalde har rätt till sjukeller aktivitetsersättning enligt SFB. Upphör rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning upphör också rätten till sjukpension. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att sjukpension ska fortsätta att betalas ut, dock inte för längre tid än då sjuk- och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken lämnas. Anmärkningar 1 Sjukpensionen utges i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). 2 Sjukpensionen ska värdesäkras enligt de bestämmelser som gäller för utbetalning av månadsersättning enligt AGS-KL. 11 Efterlevandeskydd Efterlevandeskydd för avgiftsbestämd ålderspension, enligt 6, innebär att pension betalas till efterlevande make/maka, registrerad partner, sambo eller barn vid förtroendevalds dödsfall. Vid dödsfall innan avgiftsbestämd ålderspensionen börjat utbetalas till förtroendevald utbetalas värdet av pensionsbehållningen, enligt 6, till förmånsberättigad efterlevande under max fem år. Vid dödsfall efter det att livsvarig avgiftsbestämd ålderspension har börjat utbetalas till den förtroendevalde fortsätter utbetalningarna som ett efterlevandeskydd till efterlevande under maximalt 20 år efter det att ålderspensionen börjat utbetalas. Efterlevandeskydd betalas i första hand till efterlevande make/maka, registrerad partner och sambo. I andra hand betalas efterlevandeskydd till efterlevande barn eller adoptivbarn, dock som längst till och med månaden innan barnet fyller 20 år. Om det finns flera barn med rätt till efterlevandeskydd ska pensionsbehållningen delas lika mellan förmånsberättigade barn. 7

392 Efterlevandeskydd kan utbetalas som en engångsersättning till efterlevande om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året före utbetalning av förmånen börjar. 12 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall Familjeskydd betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. (Bestämmelser om familjeskydd utarbetas senare efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats.) 13 Vissa inskränkningar i rätten till pensionsförmån Angående påföljd i pensionsförmånshänseende för den som uppsåtligen framkallat förtroendevalds arbetsoförmåga eller död ska gälla vad som anges i 18, 19, 20 a och 100 a lagen om försäkringsavtal. 14 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till pensionsbestämmelserna som fullmäktige beslutar. 15 Finansiering För utfästelser enligt dessa bestämmelser svarar kommun och landsting/region. 16 Ansökan om och utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd Utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd sker månadsvis. Ansökan om sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde eller förmånsberättigade bör få pension utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 17 Uppgiftsskyldighet m.m. Förtroendevald eller hans eller hennes efterlevande är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att fastställa rätten till sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd. Förtroendevald eller efterlevande som inte fullgör de skyldigheter pensionsmyndigheten fastställt förverkar rätten till förmåner och kan inte genom att senare fullgöra skyldigheten återfå rätten till förverkat belopp mer än sex månader tillbaka. Pensionsmyndigheten kan dock medge undantag. 8

393 Bilaga 2 Arvodes- och ersättningsreglemente för kommunalt förtroendevalda i Trosa kommun Fastställd KF , 69 dnr 2010/123 Reviderad KF , 16 dnr 2010/123 Reviderad KF , 13 dnr 2012/107 Reviderad KF , 93 dnr 2013/123 Reviderad KF xxxx-xx-xx

394 2 Giltighetstid 1 Dessa bestämmelser gäller från och med 20xx-xx-xx. Tillämpningsområde 2 Dessa bestämmelser gäller för förtroendevalda som avses i 4 kap 1 kommunallagen (1991:900) dvs. ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer. Dessutom gäller bestämmelserna för ledamöter och ersättare i beredningar och utskott som tillsätts i kommunstyrelsen och i kommunens övriga nämnder. Ersättningsformer 3 Ersättning kan utgå såsom årsarvode, begränsat årsarvode, sammanträdesarvode och förrättningsarvode. För dessa ersättningsformer beräknas semesterersättning ingå. Vidare kan ersättning utgå för rese- och traktamentskostnader, för styrkt förlorad arbetsinkomst, för styrkt förlorad semester, för styrkt förlorad pensionsförmån, för omställningsstöd och för styrkta speciella kostnader. Ersättningarnas storlek 4 Arvodes- och ersättningsbeloppen utgår från procent av riksdagsmannaarvodet per 1 januari. Årsarvodenas och de begränsade årsarvodenas omfattning av riksdagsmannaarvodet fastställs särskilt av kommunfullmäktige. Ersättningsberättigade sammanträden 5 Tjänstgörande ledamöter, närvarande ersättare och andra förtroendevalda, som medgivits medverka, har rätt till ersättning för följande sammanträden a) sammanträden med kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder, nämnds- eller fullmäktigeutskott/beredningar samt revisorernas sammanträden, b) sammankomster med kommunalt samrådsorgan/intressesammansatt organ Med sammanträde avses i dessa bestämmelser sammanträde med de organ som angetts i 2, där skriftlig kallelse utgått och där protokollföringsskyldighet föreligger enligt kommunallagen. För revisorernas sammanträden godkänns även minnesanteckningar.

395 3 Ersättningsberättigade förrättningar 6 Förtroendevald har rätt till ersättning vid förrättning som förtroendevald blivit kallad till. Med förrättning avses i dessa bestämmelser deltagande i: a) Presidemöten. b) Förhandling eller förberedelser för förhandling med personalorganisation eller annan motpart till kommunen c) Överläggning med företrädare för annat kommunalt organ än det den förtroendevalde själv tillhör. d) Besiktning eller inspektion. e) Överläggning med utomstående myndighet, organisation eller företag. f) Konferens, informationsmöte, studiebesök, kurs eller liknande, som rör kommunal angelägenhet och som har ett direkt samband med det kommunala förtroendeuppdraget. Förrättning som avser konferenser, informationsmöten, kurser och studiebesök under denna paragraf ska i förväg godkännas av ordförande. Förtroendeuppdrag 7 Hel- och deltidsengagerad förtroendevald Hel- och deltidsengagerad förtroendevald har rätt till årsarvode med belopp som kommunfullmäktige beslutar, se bilaga. Som heltidsengagerad enligt detta reglemente avses kommunalråd, oppositionsråd och den som uppbär ett årsarvode uppgående till minst 80 % av riksdagsmannaarvodet Som deltidsengagerad enligt detta reglemente avses den som uppbär ett årsarvode uppgående till minst % men inte till 80 % av riksdagsmannaarvodet. För hel- och deltidsengagerad gäller även - fullmäktiges särskilda beslut om pension för hel- och deltidsengagerade och omställningsstöd, 12 - resekostnadsersättning och traktamente, 10 detta reglemente - sociala förmåner i form av GLF (grupplivförsäkring) och TFA-KL (arbetsskadeförsäkring) Förtroendevald med rätt till begränsat årsarvode Begränsat årsarvode utgår till förtroendevald enligt av kommunfullmäktige särskilt fattat beslut, se bilaga. Med begränsat årsarvode avses arvode som är lägre än % av riksdagsmannaarvodet. Förtroendevald som uppbär begränsat årsarvode för flera uppdrag i styrelser och nämnder skall summera dessa arvoden. Om summan av arvodena motsvarar årsarvode, skall den förtroendevalde hos kommunfullmäktige begära att bli betraktad som förtroendevald med årsarvode. För förtroendevald med rätt till begränsat årsarvode gäller även

396 4 - sammanträdesarvode 8 (gäller ej överförmyndare) - förrättningsarvode 9 (för överförmyndare endast vid kurser och konferenser) - resekostnadsersättning och traktamente 10 - förlorad arbetsinkomst 11 - förlorad pensionsförmån 12 - fullmäktiges särskilda beslut om pension, 12 - förlorad semesterförmån 13 - sociala förmåner i form av TFA-KL (arbetsskadeförsäkring) Förtroendevald ledamot/ersättare i kommunfullmäktige, styrelse, nämnd Ersättning utgår enligt följande - sammanträdesarvode 8 - förrättningsarvode 9 - resekostnadsersättning och traktamente 10 - förlorad arbetsinkomst 11 - förlorad pensionsförmån 12 - fullmäktiges särskilda beslut om pension, 12 - förlorad semesterförmån 13 - sociala förmåner TFA-KL (arbetsskadeförsäkring) Sammanträdesarvoden 8 a) Generellt Sammanträdesarvoden utgår som timarvoden. b) Timarvode Sammanträdesarvode per timma uppgår till 0,44 % av ett riksdagsmannaarvode. Lägsta sammanträdesarvode motsvarar 2 timmars arvode, dvs. 0,88 % av ett riksdagsmannaarvode. Efter de första två timmarna utgår för varje därefter påbörjad halvtimme arvode med 0,22 % av ett riksdagsmannaarvode c) Sammanläggning Vid beräkning av sammanträdesarvoden skall ersättningsberättigade sammanträden med skilda organ räknas som ett sammanträde om det senaste sammanträdet påbörjas inom 2 timmar Förrättningsarvode 9 a) Förrättningsarvode Förrättningsarvode utgår som timarvode. b) Timarvode Förrättningsarvode per timme uppgår till 0,30 % av ett riksdagsmannaarvode. Lägsta förrättningsarvode motsvarar två timmars arvode dvs. 0,60 % av ett

397 5 riksdagsmannaarvode. Efter de två första timmarna utgår för varje därefter påbörjad halvtimme arvode med 0,15 % av ett riksdagsmannaarvode. c) Arvodestid Arvodestiden är maximerad till 10 timmar per dag vid endagsförrättning och till 8 timmar per dag vid flerdygnsförrättning. För tid mellan klockan och utgår ej arvode. Gäller ej valnämnden vid valnatt Resekostnadsersättning och traktamente 10 Inom kommunen Resekostnadsersättning i samband med sammanträde eller förrättning utgår endast om merkostnader uppstått jämfört med ordinarie dagliga resor. Ersättning utgår för billigaste resa med buss, tåg eller bil. För resa med bil utgår ersättning om resan överstiger 5 km enkel resa från bostaden eller från den ordinarie arbetsplatsen. Maximal färdväg enkel resa som ersätts är 100 km. Ersättningen utgår enligt Riksskatteverkets anvisningar för skattefri ersättning. Sådan ersättning utgår även för justeringssammanträden om särskild tid och plats beslutas för detta. Utom kommunen Resekostnadsersättning och traktamenten i samband med sammanträde eller förrättning utbetalas enligt det kommunala reseavtalet. Ersättning för förlorad arbetsinkomst m m Förlorad arbetsinkomst 11 Förtroendevald har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst baserat på aktuell timlön, styrkt av arbetsgivaren. Ersättning för förlorad arbetsinkomst är maximerad till 0,45 % av riksdagsmannaarvodet per timme och får per dag ej överstiga 3,6 % av riksdagsmannaarvodet. Förtroendevald som är egenföretagare eller fri yrkesutövare intygar egen timlön, samt styrker denna genom intyg från Försäkringskassan alternativt senaste slutskattsedeln. Yrkande om ersättning för förlorad arbetsinkomst ska på särskild blankett styrkas/ intygas för varje tillfälle då ersättning begärts. Yrkandena skall framställas senast inom 1 år från dagen för sammanträde eller motsvarande till vilken förlusten hänför sig. Förlorad Omställningsstöd och pension för förtroendevalda sförmån 12 Förtroendevalda har rätt till omställningsstöd och pension under förutsättning att man är berättigad till detta enligt fullmäktiges bestämmelser.

398 6 Fr o m har förtroendevald rätt till ersättning för styrkt förlorad pensionsförmån. Ersättningen utgör 4 % fram t o m och fr o m ,5 % av den sammanlagda ersättningen för förlorad arbetsinkomst som den förtroendevalde erhåller. Ersättningen utbetalas direkt till förtroendevald i samband med utbetalning av förlorad arbetsinkomst. För att ersättningen ska utbetalas krävs intyg som styrker vilket pensionsavtal den förtroendevalda omfattas av i sin anställning. Detta kan lämpligen göras vid första tillfället på året som den förtroendevalde begär ersättning för förlorad arbetsinkomst. Genom utbetalning av ersättningen har kommunen fullgjort sin lagliga skyldighet att ersätta den förtroendevalde för förlorad pensionsförmån. Förtroendevald som bedriver aktiv egen näringsverksamhet utan att inneha anställning och som kan styrka att pensionsförmån har förlorats har rätt till ersättning för förlorad pensionsförmån med verifierat belopp. För förlorad pensionsförmån fram tom gäller vid samma tidpunkt gällande arvodesreglemente 12 Förtroendevald har rätt att hos kommunfullmäktige yrka ersättning för styrkt förlorad pensionsförmån. Kommunfullmäktige äger rätt att besluta om ersättning i varje enskilt fall. Anspråk på ersättning skall inlämnas till nämndens/styrelsens sekreterare senast ett år efter det kalenderår som ersättningen avser., och 15 tredje stycket Yrkande om ersättning för förlorad pensionsförmån skall framställas senast inom två år från pensionstillfället. Förlorad semesterförmån 13 Förtroendevald, som på grund av uppdrag åt Trosa kommun gått miste om betald semesterdag/semesterersättning har rätt till ersättning för detta. Yrkanden om ersättning för förlorad semesterförmån skall styrkas av arbetsgivare eller dess representant och framställas senast året efter det förlusten uppkommit. Intyg som styrker förlorad semesterförmån inlämnas årsvis till kommunstyrelsens kansli. Ersättning för speciella kostnader 14 För andra kostnader som orsakats av uppdraget än de som anges ovan utgår ersättning om den förtroendevalde kan visa att det finns särskilda skäl för dessa. Sådana kostnader är t ex: Ersättning för uppkomna extrakostnader för vård och tillsyn av barn, som vårdas i den förtroendevaldes familj och som under kalenderåret inte fyller 12 år. Ersättning för vård och tillsyn av funktionshindrad person, som vistas i den förtroendevaldes bostad, utgår ersättning för kostnad som föranletts av uppdraget.

399 7 Ersättning till funktionshindrad förtroendevald för de särskilda kostnader som föranletts av uppdraget, t ex resor, ledsagare, hjälp med inläsning av handlingar. Ersättningskrav enligt denna paragraf skall prövas av ordförande i styrelse/nämnd. Yrkanden om ersättningar enligt dessa bestämmelser skall framställas senast inom ett år från dagen för sammanträdet eller motsvarande till vilken kostnaden hänför sig. Gemensamma bestämmelser Gemensamma bestämmelser för ersättning 15 Sekreteraren i respektive kommunalt organ skall upprätta förteckning över närvarande ledamöter och ersättare som grund för utbetalning av arvoden. Ledamöter och ersättare skall före sammanträdets slut till respektive sekreterare lämna uppgift om resekostnadsanspråk, anspråk om förlorad arbetsinkomst mm som grund för utbetalning av ersättning. Uppgifter om sammanträdes/förrättningsersättning skall av respektive sekreterare lämnas till lönekontoret på särskild blankett och attesteras av styrelsen/nämndens ordförande. Övriga ersättningar enligt dessa bestämmelser utbetalas efter på särskild blankett upprättad räkning från den förtroendevalde. Räkningen skall attesteras av respektive fullmäktige/styrelse/nämnds ordförande. Utbetalning 16 Årsarvoden och begränsade årsarvoden, utbetalas utan föregående anmälan, månadsvis med en tolftedel per månad. Utbetalning av övriga ersättningar och arvoden sker månaden efter rapportering. Särskilda bestämmelser Ekonomiska förmåners upphörande 17 Rätten till ekonomiska förmåner upphör när förtroendeuppdraget upphör. Det sker när den förtroendevalde upphör att vara valbar eller när fullmäktige befriar en förtroendevald som önskar avgå från uppdraget eller när kommunfullmäktige skiljer en ledamot från uppdraget.

400 8 Nämnd och respektive ordförandes ansvar 18 Vid antagandet av varje års budget ska respektive nämnd i sin budget besluta om särskilt belopp för sammanträdeskostnader. Ordföranden har sedan ansvar för att efter samråd med presidiet i övrigt hålla nämndens sammanträdesbudget. Tolkning av bestämmelser mm Tolkningsfrågor 19 Arvodeskommittén bereder ärenden om antagande av nytt reglemente respektive ändringar i befintligt reglemente. Frågor om tolkning och tillämpning av bestämmelserna avgörs av arvodeskommitténs presidium. Avgörandena ska dokumenteras. Arvoden och ersättningar för representanter i externa organ 20 Förtroendevalda som av kommunfullmäktige utsetts som representanter i externa organ har rätt till arvode och ersättningar för protokollförda sammanträden i dessa organ. Regeln gäller dock inte om arvoden och ersättningar utgår direkt från det externa organet till representanten från Trosa kommun. Ersättningar samt arvoden för deltagande i förrättningar inom externt organ utgår endast om dessa godkänts på förhand av kommunstyrelsens ordförande. Bilaga: Procent av riksdagsmannaarvodet för förtroendevalda med årsarvoden och begränsade årsarvoden samt gruppledararvoden.

401 9 Arvodesbilaga, årsarvoden och begränsade årsarvoden Kommunfullmäktige Ordförande 10% 1:e vice ordf. 3% 2:e vice ordf. 3% Kommunstyrelsen Ordförande 120% 1:e vice ordf. 30% 2:e vice ordf. 95% Ordförande Ksplan 10% Vice ordf. 5% Ordförande KSeko 15% Vice ordf. 5% Humanistiska nämnden Ordförande 40% 1:e vice ordf. 10% 2:e vice ordf. 10% Ordf. IFO 10% Vice ordf. 5% Kultur- och fritidsnämnden Ordförande 20% Vice ordf. 8% Vård- och omsorgsnämnden Ordförande 35% Vice ordf. 10% Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande 35% Vice ordf. 15% Teknik- och servicenämnden Ordförande 25% Vice ordf. 10%

402 10 Miljönämnden Ordförande 20% Vice ordf. 8% Valnämnden (Endast under år då val hålls till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige och/eller till Europaparlamentet) Ordförande 10% Vice ordf. 5 % Överförmyndaren 10% Revisorerna Ordförande 10% Vice ordf. 5% Trobo Ordförande 20% Vice ordf. 10%

403 Bilaga 2

404

405

406

407

408

409

410

411

412

413 Sammanträdesprotokoll Arvodeskommittén/ Valberedningen Trosa kommun Sammanträdesdatum Dnr KS 2014/75 Arvoden för styrelserna i Trosa Fibernät AB (Trofi) och Trosabygdens Holding AB (Trohold) Arvodeskommittén/ valberedningen föreslår Kommunfullmäktige besluta att uppdra till ägarombuden att föreslå bolagsstämmorna för Trofi och Trohold att besluta att bolagens styrelser ska ersättas i enlighet med Arvodes- och ersättningsreglemente för kommunalt förtroendevalda i Trosa kommun, med undantag avseende omställningsstöd, pension och sociala förmåner. Ärendet Ledamöter och ersättare i styrelserna för de kommunala bolagen är i kommunalrättslig mening inte att betrakta som förtroendevalda. Det är dock brukligt att personer som innehar uppdrag i styrelserna ges ett arvode för de arbetsinsatser som uppdragen medför. Beslut om att arvoden ska utgå tas av bolagets stämma och kostnaderna för styrelsernas arvoden och ersättningar belastar respektive bolag. Ledamöter och ersättare i Trobo uppbär sedan tidigare arvode enligt Trosa kommuns arvodesreglemente för förtroendevalda. Styrelserna för Trofi och Trohold föreslås härmed ges samma arvoden och ersättningar. Arvoden och ersättningar utgår i form av sammanträdesarvode/ förrättningsarvode, resekostnadsersättning/ traktamente, förlorad arbetsinkomst och förlorad semesterförmån. Inget fast årsarvode föreslås utgå till ordförandena och vice ordförandena i Trofi och Trohold. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från kanslichef Jakob Etaat Kopia till Akten Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 15

414 Tjänstekrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2014/ Kommunkontoret Jakob Etaat Tel Arvoden för styrelserna i Trosa Fibernät AB (Trofi) och Trosabygdens Holding AB (Trohold) Förslag till beslut Arvodeskommittén/ valberedningen föreslår Kommunfullmäktige besluta att uppdra till ägarombuden att föreslå bolagsstämmorna för Trofi och Trohold att besluta att bolagens styrelser ska ersättas i enlighet med Arvodes- och ersättningsreglemente för kommunalt förtroendevalda i Trosa kommun, med undantag avseende omställningsstöd, pension och sociala förmåner. Ärendet Trosa kommun har under våren 2014 genomfört en genomlysning av samtliga styrdokument kopplade till de kommunala bolagen. I samband med detta har bolagsordningarna för Trobo, Trofi och Trohold uppdaterats och nya ägardirektiv för Trofi och Trohold antagits. Ledamöter och ersättare i styrelserna för de kommunala bolagen är i kommunalrättslig mening inte att betrakta som förtroendevalda. Det är dock brukligt att personer som innehar uppdrag i styrelserna ges ett arvode för de arbetsinsatser som uppdragen medför. Beslut om att arvoden ska utgå tas av bolagets stämma och kostnaderna för styrelsernas arvoden och ersättningar belastar respektive bolag. Ledamöter och ersättare i Trobo uppbär sedan tidigare arvode enligt Trosa kommuns arvodesreglemente för förtroendevalda. Styrelserna för Trofi och Trohold föreslås härmed ges samma arvoden och ersättningar. Arvoden och ersättningar utgår i form av sammanträdesarvode/ förrättningsarvode, resekostnadsersättning/ traktamente, förlorad arbetsinkomst och förlorad semesterförmån. Inget fast årsarvode föreslås utgå till ordförandena och vice ordförandena i Trofi och Trohold. Johan Sandlund Kommunchef Jakob Etaat Kanslichef 1

415

416 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2014/ Kommunkontoret Gunilla Persson Tel Fax Avsiktsförklaring för Lokalt Ledd Utveckling med leadermetoden under programperioden Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom föreslagen avsiktsförklaring samt uppdra åt Kommunstyrelsens ordförande att underteckna densamma. Ärende Inför den nya programperioden för kallad Lokalt Ledd Utveckling behöver kommunerna avge en avsiktsförklaring om medverkan som tar hänsyn till de många oklarheter i utformningen som ännu råder. Avsiktsförklaringen kommer sedan att följas av ett ställningstagande om medverkan kring den exakta utformningen av ett eventuellt framtida gemensamt utvecklingsområde. Johan Sandlund Kommunchef Gunilla Persson Näringslivssekreterare Bilaga 1. Avsiktsförklaring Beslut till Kommunstyrelsen Akten

417 Till Verksamhetsledaren och ordföranden i Leader Kustlinjen Avsiktsförklaring för Lokalt Ledd Utveckling med leadermetoden under programperioden I Trosa kommun är det en självklarhet att arbeta med att se till att vi har ett av Sveriges bästa lokala näringslivsklimat. Att underlätta för alla att bl.a. starta och driva företag ser vi som en viktig framgångsfaktor för kommunen. Kommunen har sedan 2007 varit en del av Leader Kustlinjens program för landsbygdsutveckling och har sett den årliga finansieringen som en möjlighet till utveckling inom olika områden. Vi ser positivt på medverkan från kommunen i den nya programperioden , Lokalt Ledd Utveckling med leadermetoden. Det förutsätter dock att Regionala fonden, Socialfonden samt Havs- och Fiskefonden ingår. Trosa kommun avvaktar dock med slutligt ställningstagande om medverkan till dess nu rådande oklarheter om utformning, årliga kostnaderna m.m. klarlagts. Trosa kommun Daniel Portnoff kommunstyrelsens ordförande Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se