MHG111, Kostvetenskap, 1-60 högskolepoäng

Transkript

1 1(7) GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN Utbildningsvetenskapliga fakulteten Fastställd: Institutionen för mat, hälsa och miljö Fd. IKK100, 1-60 högskolepoäng Food and Nutrition, 1-60 ECTS Grundnivå, Introductory level Metodkurs I. Vetenskapliga perspektiv och metoder I 7,5 hp Research Perspectives and Methods I 7,5 ECTS Kärnkurser II. Maten i samhället 6hp Food and society 6 ETCS III. Livsmedelskemi/Näringsbiokemi/Fysiologi med sjukdomslära 16,5 hp Chemistry of nutrition/ Physiology and diseases 16,5 ECTS IV. Näringslära/Tillämpad näringslära/dietetik 16,5 hp Human nutrition/ Applied nutrition/ Dietetics 16,5 ECTS V. Livsmedelsvetenskap/Mikrobiologi 13,5 hp Food Science /Microbiology 13,5 ECTS 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av prefekt vid Institutionen för mat, hälsa och miljö Utbildningsområde: Naturvetenskap 87 % och övrigt 13 % 2. Inplacering Kursen benämns Kostvetenskap 1-60 hp. I kursen ingår en metodkurs och fyra kärnkurser som ingår i Kostekonomprogrammet med inriktning mot ledarskap och inom Kost och friskvårdsprogrammet. Kursen kan även ges som fristående kurs. 3. Förkunskaper Utöver grundläggande behörighet för högskolestudier krävs Matematik B, Naturkunskap B och Samhällskunskap A.

2 2(7) 4. Kursens lärandemål I Vetenskapliga perspektiv och metoder I 7,5 hp Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - ange vetenskapliga perspektiv som används inom hushållsvetenskap, kostekonomi, kostvetenskap respektive slöjd. - få förståelse för vetenskaplig verksamhet inom den egna professionen - beskriva forskningsprocessen olika moment. - formulera ett undersökningsbart problem inom kursens område. - genomföra och rapportera en empirisk studie. - söka, välja, värdera och använda vetenskaplig litteratur. VI. definiera olika former av vetenskapliga publikationer. II Maten i samhället 6 hp Efter avslutad kurs skall studenten kunna - förstå matkulturens historia som grund för nutidens matvanor; nationellt och internationellt - beskriva och analysera måltider ur ett svenskt respektive mångkulturellt perspektiv - planera och tillaga måltider för olika målgrupper med utgångspunkt i hållbar utveckling-ekologiskt, ekonomiskt, socialt samt kulturellt perspektiv - identifiera måltidsmiljöer för vardag och fest - kritiskt granska och värdera aktuell litteratur inom området III Livsmedelskemi/Näringsbiokemi/Fysiologi med sjukdomslära 16,5 hp Delkursen organisk kemi 4,5 hp - beskriva den principiella uppbyggnaden av några olika grundämnen och grundvalen för olika typer av kemisk bindning. - definiera vissa centrala termer inom kemin. - använda dessa kemiska termer i vidare studier inom kemin. - beskriva de för området viktigaste organiska ämnesklasserna och några för dessa ämnen typiska reaktioner. - ta ställning till molekylers struktur och olika aggregationstillstånd. - förklara den kemiska bakgrunden till fetternas olika reaktivitet och hur förändringar av fettmolekyler kan motverkas samt använda denna kunskap i vardagspraktiken. - ta ställning till vilka olika funktionella grupper som en för studenten okänd organisk förening innehåller. Delkursen näringsbiokemi 4,5 hp - beskriva de för ämnesområdet viktigaste ämnesklassernas struktur och funktion under normala förhållanden samt då strukturen förändrats. - skapa en påhittad proteinmolekyl och visa hur olika faktorer påverkar dess struktur och vad innebörden av strukturförändring medför. - förklara hur principiellt olika enzymer fungerar och inhiberas och deras koppling till olika vardagssituationer. - beskriva de ur energisynpunkt viktigaste katabola reaktionerna och deras samband. - utifrån beskrivna metaboliska samband förklara hur vissa näringsämnen intagna tillsammans stimulerar respektive näringsämnes metabolism.

3 3(7) - förklara principiellt olika system som användes för cellens kontroll av energi och hushållning. - förklara vissa miljögifters inverkan på biomolekyler och värdera vissa typmolekylers presumtiva farlighet. Delkursen laborationskurs i näringsbiokemi och livsmedelsanalys 3hp - använda viss laboratorieutrustning enskilt och tillsammans. - förklara den teoretiska bakgrunden till analysernas genomförande. - genom procenträkning beräkna näringsinnehållet i utförd analys. - identifiera möjliga källor till variation av erhållna analysdata. - kritiskt värdera erhållna analysdata mot angivna tabelldata och relatera dessa data till tidigare kunskaper om hur vissa ämnesklasser kemiskt kan förändras i livsmedel. Delkursen fysiologi 2,25 hp - beskriva berörda delområdens grundfrågor - ange fysiologins teoretiska förutsättningar - värdera den fysiologiska kunskapens betydelse för deltagarnas framtida yrkesverksamhet Delkursen sjukdomslära 2,25 hp - förklara komplexiteten med sjukdomsbegreppet och beskriva det historiska perspektivet. - beskriva olika uppkomstmekanismer för vissa sjukdomar och definiera berörda sjukdomar. - värdera olika behandlingsstrategier och förebyggande strategier. - självständigt identifiera vissa epidemiologiska samband. - beskriva några ärftliga sjukdomar. IV. Näringslära/Tillämpad näringslära/dietetik 16,4 hp Delkursen Näringslära 9hp - förstå näringsrekommendationer för grupper av människor. - använda en metod att göra kostregistrering och aktivitetsregistrering. - förstå samband och kunna använda vanliga begrepp inom näringsläran som berör energi och näringsämnen. - identifiera näringsrelaterade hälsosamband i industriländer och utvecklingsländer. - beräkna energiutgifter och näringsintag med hjälp av näringsberäkningsprogram för dator. - skriftligt i rapportform redogöra för energiutgifter och näringsintag. - kritiskt granska vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet näringslära. Delkursen Tillämpad näringslära 4,5hp - Översiktligt beskriva de vanligaste kostundersökningsmetoderna och diskutera deras svagheter och styrkor.

4 4(7) - Värdera kost och ge hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande råd med ett helhetsperspektiv på mat och hälsa. - Omsätta näringsrekommendationer till information till allmänheten. Dietetik 3hp - visa förståelse för kostens betydelse och påverkan på människan vid tillstånd som allergi och intoleranser, mag-tarmsjukdom, diabetes, hjärt-kärlsjukdom, ätstörningar, övervikt-fetma. - grundläggande planering och värdering av mat för personer vid vissa sjukdomstillstånd. - redogöra för användningsområden för livsmedel för särskilda ändamål och specialprodukter. - förstå skillnad på att förebygga och behandla sjukdomar där kostomläggning är en del av terapin. - på ett grundläggande plan ha kännedom om valda delar av Hälso- och sjukvårdslagen gällande ansvarsfördelning/vilka yrkesgrupper som får behandla kostrelaterade sjukdomar V. Livsmedelsvetenskap/Mikrobiologi 13,5 hp Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - förklara hur mikroorganismer fungerar och relatera till hur livsmedel påverkas positivt och negativt. - använda livsmedelslagstiftningen för att bedöma livsmedels redlighet, hygien och hantering. - beskriva och redogöra översiktligt för produktion och konsumtion av de viktigaste livsmedelsgrupperna. - beskriva livsmedels kemiska/biokemiska sammansättning och förändringar av denna under förvaring och tillagning. - välja och värdera råvaror, matlagnings- och förvaringsmetoder utifrån sensoriska, mikrobiologiska/toxikologiska, näringsmässiga, miljömässiga och ekonomiska perspektiv. - använda grundläggande metoder i matlagning och bakning. - kritiskt värdera innehållet i litteratur och media. 5. Innehåll I. Vetenskapliga perspektiv och metoder I 7,5 hp I kursen introduceras vetenskapsteori. En översikt av forskning nationellt såväl som internationellt inom hushållsvetenskap, kostekonomi, kostvetenskap och slöjd ges i kombination med hållbar utveckling. Grundläggande begrepp inom områdena mat, hälsa och miljö behandlas utifrån studenternas kommande profession. Jämställdhet och genus beaktas historiskt och i nutid. Forskningsprocessens olika delar bearbetas. Studenterna planerar, genomför och dokumenterar en empirisk undersökning tillsammans med andra utifrån ett valt problemområde inom utbildningens ram. Dokumentationen bygger på användning av vetenskaplig litteratur.

5 5(7) II. Maten i samhället 6hp Matkulturens historia studeras och diskuteras. Svenska och internationella måltider planeras och tillagas. Val av livsmedel ur olika aspekter diskuteras och redovisas. Måltidsmiljöer studeras och analyseras. Olika tillagningsmetoder med tyngdpunkt på resurssnålt produktionssätt tillämpas. Samhällsförändringars påverkan på de nationella matvanorna studeras. III. Livsmedelskemi/Näringsbiokemi/Fysiologi med sjukdomslära 16,5 hp Kursen omfattar delkurserna organisk kemi 4,5 hp, näringsbiokemi 4,5 hp, laborationskurs i näringsbiokemi och livsmedelsanalys 3 hp, fysiologi 2,25 hp samt sjukdomslära 2,25 hp I delkursen organisk kemi behandlas översiktligt atomens byggnad, principen för uppbyggnaden av olika grundämnen, kemisk bindning begreppen oxidation, reduktion ph, jämvikt och buffertverkan. Tonvikten inom kursen ligger inom organisk kemi där de för nutrition och livsmedelskemi viktigaste ämnesklasserna och deras reaktioner studeras. I delkursen näringsbiokemi studeras ämnesklasserna proteiner och nukleinsyror samt andra viktiga biokemiska föreningar och deras metabolism, biokemiska kontrollsystem och biokemiska samband samt vissa miljögifters inverkan på biomolekyler. I delkursen laborationskurs i näringsbiokemi och livsmedelsanalys analyseras en av studenterna komponerad måltid med avseende på några olika näringsämnen och resultatet jämförs med de teoretiska beräkningar utifrån näringsvärdesberäkningar. I delkursen fysiologi studeras cellens struktur och dess fysiologi, vissa relevanta histologiska delar såsom muskelvävnad såväl i människan som i livsmedlet kött, blodet och blod- cirkulation, hjärtat, matspjälkningsapparatens struktur och fysiologi, njuren och dess fysiologi, vissa nerv- och sinnesfysiologiska aspekter (ex. smaklökar och signalöverföring förknippade med dessa). Delkursen sjukdomslära förklarar begreppen sjukdom, sjukdomspanorama och folkhälsoproblem. Sjukdomar förknippade med mag-tarmkanalen, inborn error of metabolism, övervikt och fetma, bristsjukdomar förknippade med järn, B12 och folsyra, hjärt-kärlsjukdom och blodfettrubbningar, kostrelaterade hudsjukdomar, njursten och njurfunktionsnedsättning, uremi, Diabetes, rubbningar i kalciumbalansen. Sjukdomar i tyroidea, astma, KOL och allergi. IV. Näringslära/Tillämpad näringslära/dietetik 16,5 hp Näringslära 9hp Kursen omfattar delkurserna Näringslära 1 som omfattar 4,5 hp och Näringslära 2 som omfattar 4,5 hp I delkursen näringslära 1 behandlas aktuella näringsrekommendationer och olika gruppers behov av energi och energigivande näringsämnen som protein, kolhydrater och fett. En matdagbok och en aktivitetsregistrering ingår som ett viktigt moment i kursen.

6 6(7) I delkursen näringslära 2 behandlas näringsämnen som vatten, mineraler och vitaminer. Matdagboken från näringslära 1 ingår även i denna kurs som underlag för analys av mineral och vitamin intag. I kursen behandlas även i maten förekommande antioxidanter. Tillämpad näringslära 4,5 hp I delkursen tillämpar studenterna sina kunskaper om livsmedel, matkulturer och samband mellan kost och hälsa genom att omsätta rekommendationer och riktlinjer kring mat ur hälsosynpunkt till lämpliga livsmedelsval, kombinationer och mängder. Kursen behandlar översiktligt kostundersökningsmetodik och näringsanalys av koster för människor i olika åldrar, av olika kön och i olika aktiviteter. Studenterna genomför övningar i kostintervju och näringsberäkning. De övar sig även i att värdera koster och att utarbeta information och råd till friska människor utifrån ett hälsoperspektiv men samtidigt med ett helhetsperspektiv på mat och människa d.v.s. med hänsyn tagen till ålder, kön, etnicitet, religion, etik, fysisk aktivitet, smakpreferenser samt sociala och ekonomiska förhållanden. Dietetik 3hp I kursen behandlas människors behov av och inställning till mat samt matens betydelse vid följande sjukdomar: Allergi och intoleranser, diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, mag- och tarmsjukdom, ätstörningar och övervikt-fetma. Måltider, till personer med de nämnda sjukdomarna, planeras, tillagas och värderas. Studenten inhämtar kunskap om och reflekterar över olika specialprodukter och deras användningsområden. V. Livsmedelsvetenskap/Mikrobiologi 13,5 hp Kursen omfattar delkurserna Livsmedelvetenskap 10,5 hp och delkursen mikrobiologi 3 hp Mikrobiologi 3 hp I delkursen mikrobiologi studeras mikroorganismers livsvillkor i syfte att utveckla kunskap om hur god livsmedelshygien kan upprätthållas, hur livsmedelsburna smittor och förgiftningar kan undvikas, samt användning av mikroorganismer i framställning och förvaring av livsmedel. Livsmedelvetenskap 10,5 hp I delkursen livsmedelvetenskap behandlas produktion och konsumtion av livsmedel från de viktigaste livsmedelsgrupperna. Skillnader i konsumtion studeras med avseende på genus och ålder. Livsmedels kemiska sammansättning bearbetas, liksom de faktorer som påverkar mikrobiella, kemiska/biokemiska och fysikaliska förändringar i livsmedel. Livsmedelssortiment och matlagningsmetoder behandlas och bedöms med avseende på sensoriska egenskaper, näringsinnehåll, hygien, pris och miljöaspekter. Toxikologi och säkerhet kring livsmedel och matlagning beaktas. Färdigheter i grundläggande metoder för matlagning och bakning förvärvas. Aktuella budskap i media värderas i förhållande till aktuell forskning och information från myndigheter.

7 7(7) 6. Litteratur Se separat litteraturlista 7. Former för bedömning I kursen Kostvetenskap 1-60 hp finns flera olika delkurser. Formerna för bedömning är relaterade till de olika kursernas innehåll och utformning. Obligatoriska moment ingår som vissa föreläsningar, seminarier, gruppövningar laborationer och studiebesök. Examinationer sker i form av skriftliga tentamina, skriftliga inlämningsuppgifter och rapporter. Bedömning sker kontinuerligt utifrån aktivt deltagande. Underlag för bedömning skall vara sådant att individuella presentationer kan särskiljas. Student som underkänts två gånger på samma examination har rätt att få annan examinator utsedd. Begäran skall vara skriftlig och institutionen har att bifalla sådan begäran om det är praktiskt möjligt. 8. Betyg Vid bedömning används tregradig skala: Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. 9. Utvärdering I kursen ingår utvärdering. Formerna för utvärdering diskuteras i samråd med studenterna och skall vara vägledande för genomförande av pågående kurs samt utveckling och planering av kommande kurser. 10. Övrigt Studenten svarar för vissa kostnader i samband med undervisning tex litteratur, material och studiebesök.