Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)
|
|
- Anna-Karin Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dnr 710/ (11) Finansdepartementet Stockholm Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) Fi2016/04014/K Sammanfattning Konkurrensverket konstaterar att de problem som utredningen tar upp nästan uteslutande handlar om skolområdet och andra områden inom välfärden där privata företag ges offentlig ersättning utan konkurrensutsättning i enlighet med upphandlingsreglerna. Konkurrensverket anser därför att utredningen inte visat att det finns skäl för att reglera vinster i välfärden. Konkurrensverket avstyrker förslagen om att företag och organisationer som verkar inom välfärdssektorerna måste ha särskilt tillstånd för att ta emot offentlig finansiering, att företag med sådant särskilt tillstånd inte ska få ta emot annan finansiering än offentlig och att de inte får redovisa högre resultat än en viss nivå. Konkurrensverket anser att förslagen i vart fall inte bör omfatta kontrakt som tilldelats enligt upphandlingsreglerna. Vad gäller utredningens förslag om regler för upphandling av välfärdstjänster har Konkurrensverket inga invändningar mot att lagen om valfrihetssystem (LOV) ersätts av en ny lag utan koppling till upphandlingsreglerna, men avstyrker förlaget att verket ska ansvara för tillsynen av den nya LOV. Konkurrensverket avstyrker förslaget att välfärdstjänster som understiger tröskelvärdena ska undantas från upphandlingsreglerna. Däremot tillstyrker Konkurrensverket förslaget om att införa en möjlighet att reservera upphandlingar av välfärdstjänster till de företag som återinvesterar vinst i verksamheten. Konkurrensverket föreslår att den utredning som regeringen avser att tillsätta för att föreslå förenklingar under tröskelvärdena även ges i uppdrag att se över reglerna för upphandlingar av välfärdstjänster. KKV1007, v1.3, Adress Stockholm Besöksadress Torsgatan 11 Telefon Fax konkurrensverket@kkv.se
2 Dnr 710/ (11) Behovet av en reglering av vinster i välfärden Utredningen gör bedömningen att en orimligt stor andel av de skattemedel som är avsedda för skola, vård och omsorg inte används i välfärden och att möjligheten att göra obegränsade vinstuttag ger felaktiga incitament som riskerar att påverka kvaliteten och styrningen av välfärden negativt. Utredningen bedömer därför att det finns behov av en reglering av vinster i välfärden. Konkurrensverkets uppfattning är att en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet är till nytta för konsumenterna och ett medel för att uppnå en effektiv användning av offentliga medel. Privata företag kan som huvudregel antas drivas av en strävan efter att maximera sin egen nytta, vilket innebär att de strävar efter att maximera sina intäkter samtidigt som kostnaderna minimeras. Om det finns konkurrens från andra företag stimuleras företagen att förbättra nyttan för sina kunder, t.ex. genom högre kvalitet eller lägre priser, samtidigt som de strävar efter att minimera sina kostnader t.ex. genom effektivisering eller nya produktionsmetoder. Att upphandla varor och tjänster i konkurrens kan därför vara ett sätt för statliga och kommunala myndigheter att utnyttja skattemedel mer effektivt och att bedriva verksamheter med högre kvalitet och lägre kostnader än att producera allt i egen regi. Att anlita privata företag utan konkurrensutsättning behöver däremot inte alls leda till ökad effektivitet eller bättre kvalitet. Tvärtom bygger de konkurrensregler som Konkurrensverket har till uppgift att tillämpa på insikten att företag som inte behöver ta hänsyn till konkurrens från andra företag kan komma att ta ut högre priser eller leverera sämre kvalitet för att maximera sina egna vinster. Även upphandlingslagstiftningen genomsyras av att offentliga inköp och kontrakt ska konkurrensutsättas. Konkurrensverket vill påpeka att flera regelverk inom välfärdsområdena innebär att privata företag ges rätt till offentlig finansiering utan någon konkurrensutsättning, 1 och konstaterar att de problem som utredningen använder som argument för sina förslag nästan uteslutande handlar om sådana områden. Utredningen anger att det inom skolväsendet finns särskilt stora problem eftersom ersättningssystemet ger incitament till segregation och eventuella effektivitetsvinster inte kommer det offentliga tillgodo. Inom hälso- och sjukvården anges att det finns risk för att vinstsyftande vårdgivare riktar in verksamhet på grupper som är förknippade med låga kostnader vilket därmed ger upphov till en segregerad hälso- och sjukvård. Konkurrensverket konstaterar att det i båda fallen handlar om verksamheter där ersättningen är reglerad och där utförarna kan välja att bedriva verksamheter i de delar av marknaden där ersättningen är högre än kostnaderna och avstå från de delar där de bedömer att ersättningen inte är till- 1 I rapporten Statistik om offentlig upphandling 2016 (KKV Rapport 2016:10) sid 107 redovisas en sammanställning av offentliga inköp som inte är upphandlingspliktiga (assistansersättningen tas inte upp eftersom den inte ingår i de offentliga inköpen enligt SCB:s nationalräkenskaper).
3 Dnr 710/ (11) räcklig. Sådana problem kan knappast uppstå om ersättningen bestäms genom ett anbudsförfarande i konkurrens där uppdraget tilldelas det företag som lämnat det bästa anbudet (och som uppfyller samtliga krav som ställts). Konkurrensverket anser att utredningen inte har visat att det finns övervinster eller selektionsproblem på de välfärdsmarknader där uppdrag tilldelas efter konkurrensutsättning. Konkurrensverket anser därför att utredningen inte visat att det finns anledning att reglera vinsterna på välfärdsområdet. Om en reglering ändå införs bör en reglering inte omfatta verksamheter som konkurrensutsatts i enlighet med upphandlingsreglerna. Endast företag med särskilt tillstånd ska få ta emot offentlig finansiering. Utredningen föreslår att endast juridiska personer som har särskilt tillstånd ska få ta emot offentlig finansiering inom välfärdssektorerna. Kravet kommer att omfatta bl.a. fristående förskolor och skolor, hemtjänst, hem för vård eller boende (HVB), boenden för äldre, assistans och annan verksamhet för funktionshindrade samt all typ av hälso- och sjukvård. Tillstånd att ta emot offentlig finansiering ska endast ges till företag och organisationer som kan visa att offentliga medel, utöver ett tillåtet rörelseresultat, kommer att gå till den verksamhet de är avsedda för. Konkurrensverket anser att en tillståndsplikt skulle innebära ett inträdeshinder som kraftigt skulle minska antalet företag som kan och vill leverera välfärdstjänster med offentlig finansiering. En tillståndsplikt skulle därmed avsevärt minska möjligheterna att använda upphandlingar och andra former av konkurrensutsättning som ett medel för att effektivisera användningen av offentliga medel och ge utrymme för innovationer, valfrihet och kvalitetsförbättringar. Konkurrensverkets bedömer också att ett krav på särskilt tillstånd för att ta emot offentlig finansiering skulle vara svårt om ens möjligt att upprätthålla i praktiken, eftersom det sannolikt kan uppkomma behov som inte kunnat förutses och där myndigheter snabbt behöver utnyttja privata företags kompetens eller kapacitet. Ett exempel kan vara ett behov att snabbt vaccinera en stor andel av befolkningen, och där det anses vara önskvärt att använda alla tillgängliga resurser för detta. Det är därför intressant att notera att utredningen nämner att just privat finansierade vaccinationscentraler inte skulle behöva något tillstånd. Konkurrensverket tolkar utredningens förslag som att det inte skulle vara möjligt att ge ersättning till privata vaccinationsföretag för att medverka i en massvaccinering, ens i en nödsituation. En alternativ tolkning är att utredningen menar att köp som omfattas av något av undantagen i LOU inte ska omfattas av kravet på särskilt tillstånd. I så fall skulle kravet på särskilt tillstånd enbart omfatta uppdrag som konkurrensutsatts i enlighet med upphandlingsreglerna, trots att de problem som utredningen anför
4 Dnr 710/ (11) som motiv för sina förslag nästan uteslutande handlar om verksamheter som inte konkurrensutsatts enligt upphandlingsreglerna. Konkurrensverket avstyrker förslaget. Om ett krav på tillstånd ändå anses motiverat anser Konkurrensverket att tillståndsplikt inte bör införas på uppdrag som tilldelats i enlighet med upphandlingsreglerna. Företag med tillstånd att ta emot offentlig finansiering får inte ta emot annan finansiering Utredningen föreslår att företag och organisationer med tillstånd att ta emot offentlig finansiering inte ska kunna ta emot annan ersättning än offentlig. Företag som är aktiva inom de aktuella områdena men som finansieras på annat sätt än genom offentliga medel berörs inte av utredningens förslag och kommer inte att behöva tillstånd. Konkurrensverket bedömer att det finns företag som erbjuder samma eller liknande välfärdstjänster både till privata och offentliga kunder, t.ex. laboratorietjänster. Sådana företag skulle behöva dela upp verksamheten i olika juridiska personer eller konsekvent tacka nej till antingen alla privata eller alla offentliga uppdrag. Detta skulle kraftigt försämra möjligheterna att utnyttja den kompetens och kapacitet som kan finnas i privata företag, och minska möjligheterna att förbättra kvaliteten och sänka kostnaderna genom stordriftsfördelar. Konkurrensverket avstyrker därför förslaget. Förslaget skulle också, som nämnts ovan, hindra kommuner och landsting att vid behov utnyttja kompetens och resurser i privata företag, även i nödsituationer. En sådan begränsning är knappast önskvärd varför förslaget inte bör genomföras. En begränsning av rörelseresultatet i relation till operativt kapital Utredningen föreslår att en juridisk person med tillstånd att ta emot offentliga medel högst får ha ett visst rörelseresultat. Det tillåtna rörelseresultatet beräknas som en avkastningsränta på operativt kapital vid föregående räkenskapsårs utgång. Avkastningsräntan ska bestämmas till statslåneräntan vid föregående räkenskapsårs utgång ökad med sju procentenheter. Konkurrensverket instämmer i utredningens bedömning att en utdelningsbegränsning är olämplig, bland annat eftersom en sådan begränsning enkelt kan kringgås genom att kapital byggs upp i företagen istället för att delas ut. Även en begränsning av tillåtet resultat har dock stora nackdelar, inte minst risken, som utredningen självt påpekar, att ägare eller närstående till ägare gör andra former av värdeöverföringar ur företaget, t.ex. genom höga löner eller genom att lokaler hyrs till överpriser. Utredningen föreslår visserligen att sådana värdeöverföringar inte ska vara tillåtna, men Konkurrensverket bedömer att incitamenten att hitta på nya sätt att göra värdeöverföringar kommer att vara stora samtidigt som möjlig-
5 Dnr 710/ (11) heterna att utöva effektiv tillsyn av reglerna troligen är relativt små och resurskrävande. Enligt Konkurrensverket skulle också incitamenten att utveckla och effektivisera verksamheterna begränsas avsevärt om en ägare inte ens teoretiskt kan få del av en kostnadsminskning. Förslaget innebär att det knappast finns några större incitament att utveckla eller testa nya tekniker och metoder som minskar resursbehoven, eftersom verksamhetens kostnader inte får understiga ersättningen med mer än ett visst belopp. Konkurrensverket avstyrker därför förslaget. Utredningen blandar ihop ersättningar till friskolor med valfrihetssystem Enligt utredningen har utformningen av valfrihetssystem inom flera områden medfört att eventuella effektiviseringsvinster som privata aktörer kan tillgodogöra sig inte leder till minskade kostnader för kommuner och landsting, men anger systemet för fristående skolor som det enda exemplet. Konkurrensverket befarar att utredningen blandar ihop skollagens regler om ersättning till fristående skolor med valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Konkurrensverket vill påpeka att det finns flera viktiga skillnader mellan dessa regelverk. För att illustrera detta görs här en jämförelse mellan skollagens rätt till bidrag för fristående skolor och valfrihetssystemen för vårdcentraler, som omfattas av LOV och som Konkurrensverket på regeringens uppdrag följt upp i flera omgångar. 2 Liksom på skolområdet innebär valfrihetssystemen för val av vårdcentral att invånarna/brukarna får möjlighet att välja mellan privata och offentliga utförare som erbjuder i princip likvärdiga tjänster, och att de har möjlighet att ändra sina val om de så önskar. Men till skillnad från i skolan är det landstingen, som står för kostnaderna, som bestämmer vilka krav och villkor som ska gälla i valfrihetssystemen och som ansvarar för uppföljningen. Landstingen kan därför ställa krav på system och rutiner som gör att vårdcentralerna, oavsett huvudman, arbetar på ett likartat sätt i förhållande till sina patienter och mot andra delar av sjukvårdssystemen. En viktig skillnad är också att landstingen i de flesta fall inte låter vårdcentralerna begränsa antalet listade patienter, utan kräver att vårdcentralerna ska ta emot alla invånare som vill lista sig hos dem. Samtliga landsting har utformat komplexa ersättningssystem som innebär att ersättningen varierar dels efter hur vårdbehovet kan förväntas variera mellan olika personer, dels efter hur kostnaderna för att driva vårdcentraler varierar till exempel i mellan tätort och glesbygd. Landstingen har också möjlighet att justera vårdvalsystemens utformning över tid, vilket innebär att krav, villkor och ersättningar kan anpassas efter hur behov och förutsättningar förändras. 2 Se t.ex. Val av vårdcentral (KKV Rapport 2012:2) och Etablering och konkurrens bland vårdcentraler (KKV Rapport 214:2).
6 Dnr 710/ (11) Konkurrensverket har kartlagt vårdcentralernas ekonomiska resultat, vilket inte gav stöd för några övervinster. Tvärtom gick fyra av tio vårdcentraler med underskott (48 procent av de offentliga och 28 procent av de privata). 3 Under arbetet med uppföljningarna stötte vi inte heller på några nämnvärda synpunkter om att det skulle finnas systematiska kvalitetsskillnader mellan privata och offentliga vårdcentraler. Konkurrensverkets bedömning är att de problem med bland annat selektion som utredningen identifierat på skolområdet inte behöver vara aktuella på valfrihetssystem som inrättats enligt LOV, eftersom det finns större möjligheter att variera ersättningen inte bara efter brukarnas förväntade behov utan även efter andra systematiska kostnadsskillnader. Av det skälet anser Konkurrensverket att valfrihetssystem som inrättats i enlighet med LOV inte bör omfattas av utredningens förslag. Upphandling av tillfälliga asylboenden Utredningen bedömer att de tillståndskrav och vinstbegränsningskrav som föreslås inom övriga delar av välfärdssektorn inte bör införas för privata asylboenden. Som skäl anges att leverantörer av asylboenden, med ett sådant krav, riskerar att lämna marknaden eftersom det till skillnad från de flesta andra välfärdsområden finns en tydlig alternativ marknad för leverantörerna. Konkurrensverket har inga invändningar emot att asylboenden inte omfattas av det föreslagna regelverket men vill påpeka att argumentet att leverantörer skulle lämna marknaden med stor sannolikhet även görs sig gällande för flera av de välfärdstjänster som föreslås omfattas av kraven. Bättre statistik om offentliga inköp Konkurrensverket anser att utredningen har gjort en omfattande och noggrann sammanställning av statistik och andra uppgifter om välfärdsmarknaderna. En sådan analys borde dock ta hänsyn till de olika regelverk som gäller på olika välfärdsområden och särskilt till vilka incitament och vilken konkurrens som skapas på de olika marknaderna. För att en sådan analys ska vara möjlig krävs en ändamålsenlig statistik som gör det möjligt att identifiera hur kontrakten tecknas på olika marknader. Konkurrensverket har sedan länge förespråkat att statistiken om offentliga upphandlingar bör förbättras, och att insamlingen av uppgifter bör omfatta alla offentliga inköp oavsett vilket regelverk som utbetalningarna grundas på. Redan i dag är det obligatoriskt för myndigheter som omfattas av upphandlingsreglerna att dokumentera varje direktupphandling som överstiger kr. Konkurrensverket anser att denna skyldighet bör gälla samtliga inköp och 3 Etablering och konkurrens bland vårdcentraler (KKV Rapport 214:2).
7 Dnr 710/ (11) kontrakt vars värde överstiger kr, dvs. även inköp som inte omfattas av LOU och upphandlingar som konkurrensutsatts i enlighet med LOU. Av dokumentationen bör även framgå vilket regelverk och vilka eventuella undantag från reglerna som tillämpats. Dessa dokumentationer bör göras på ett enhetligt sätt och samlas in i en databas som bör vara allmänt tillgängligt (dvs. inte omfattas av statistiksekretess). En sådan databas skulle vara till stor nytta för analyser och offentlig statistik om den offentliga marknaden och kunna ställas till förfogande åt aktörer som vill använda informationen på olika sätt, till exempel för kvalitetsjämförelser. Undantag från LOU för välfärdstjänster vars värde understiger tröskelvärdet Utredningen föreslår att upphandling av välfärdstjänster vars värde understiger euro och som inte har ett gränsöverskridande intresse inte ska omfattas av LOU. Konkurrensverket avstyrker förslaget, eftersom det skulle innebära att kontrakt på omkring sju miljoner kronor skulle vara helt oreglerade, med stora risker för korruption och små möjligheter till uppföljning och tillsyn. Konkurrensverket vill också påpeka att bedömningar av om det finns ett gränsöverskridande intresse eller inte kan vara komplicerade. Även om Upphandlingsmyndigheten föreslås få i uppdrag att lämna vägledning i den frågan måste den upphandlande myndigheten göra en sådan bedömning för varje enskilt kontrakt. En felaktig bedömning kan leda till att kontrakt blir ogiltigförklarade eller till upphandlingsskadeavgift. Utredningen framhåller visserligen att möjligheten till överprövning blir en säkerhetsventil för felaktiga bedömningar, men Konkurrensverket anser att regler som kan innebära långdragna och svårbedömda överprövningar bör undvikas. Konkurrensverket anser att, om en sådan reglering ändå skulle komma till stånd, samma regler om dokumentation bör gälla som vid direktupphandlingar som överskrider kr. Nytt kapitel i LOU för välfärdstjänster över tröskelvärdet Utredningen föreslår att upphandlingar av välfärdstjänster vars värde överstiger euro ska regleras i ett nytt kapitel i LOU. Enligt förslaget ska upphandlande myndigheter bland annat själva kunna utforma upphandlingsförfarandet inom ramen för de grundläggande principerna. Förutom att använda de förfaranden som redan finns i upphandlingslagarna ska det vara möjligt att anpassa förfarandena eller att utforma nya förfaranden. Upphandlingsmyndigheten föreslås få i uppdrag att analysera och beskriva utrymmet för upphandlande myndigheter att beakta särskilda behov vid upphandling av välfärdstjänster.
8 Dnr 710/ (11) Konkurrensverket vill påpeka att Upphandlingsmyndigheten inte har någon möjlighet att ge några förhandsbesked om hur upphandlingsreglerna och principerna ska tolkas. Utredningen framhåller att förslaget innebär att det ska vara möjligt att ingå ramavtal utan beaktande av den tidsgräns på fyra år som gäller enligt huvudregeln i upphandlingslagstiftningen. Konkurrensverket vill därför påpeka att längre avtalstider kan tillämpas även med dagens regler, om det bedöms finnas särskilda skäl för detta. Längre avtalstider innebär dock att myndigheterna måste beakta förändringar i myndighetens behov, marknadens utveckling m.m. och väga in detta i avtalen. Det ställer krav på ett strategiskt förhållningssätt och resurser i förarbetet inför en upphandling. Längre avtalstider ställer än större krav på bland annat uppföljning och kontroll av att företagen levererar enligt avtal. Det ställer också större krav på exempelvis att avtalen innehåller mekanismer för uppsägning och sanktioner. Konkurrensverket anser att det vore önskvärt med en tydligare reglering om när längre avtalstider och andra avsteg från huvudreglerna kan komma i fråga. Det vore också önskvärt med en enklare och om möjligt mindre omfattande upphandlingslagstiftning, med större flexibilitet och färre korshänvisningar i lagstiftningen. Regeringen har aviserat att den avser att tillsätta en utredning som ska se över regelverket för upphandling under tröskelvärdena, dvs. upphandlingar som inte omfattas av EU:s upphandlingsdirektiv. Konkurrensverket välkomnar en sådan utredning och föreslår att den nya utredningen även ges i uppdrag att se över regelverket för upphandlingar av välfärdstjänster, både över och under tröskelvärdena. Reserverad upphandling Utredningen föreslår att det, i det föreslagna kapitlet i LOU för upphandlingar av välfärdstjänster över tröskelvärdena, införs en bestämmelse som gör det möjligt att under vissa förutsättningar reservera upphandlingar för organisationer som bl.a. återinvesterar eventuell vinst i verksamheten (artikel 77 i LOU-direktivet). Konkurrensverkets tillstyrker förslaget. Konkurrensverket vill dock erinra om att tillämpningsområdet för detta undantag är relativt smalt, och att det därför är angeläget att de myndigheter som vill tillämpa undantaget ges stöd och vägledning. 4 Konkurrensverket anser att, om en sådan reglering skulle komma till stånd, samma regler om dokumentation bör gälla som vid direktupphandlingar som överskrider kr. 4 Se även Konkurrensverkets yttrande över Genomförandeutredningens betänkande (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51), dnr 510/2014 sid 8f och 20, och yttrandet över betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13), dnr 272/2016.
9 Dnr 710/ (11) En ny lag om valfrihetssystem Utredningen föreslår att lagen om valfrihetssystem (LOV) ersätts av en ny lag som inte är kopplad till upphandlingslagstiftningen utan i stället följer svenska förvaltningsrättsliga principer. Utredningen föreslår vidare att förvaltningslagen (FL) ska tillämpas vid handläggningen av ärenden enligt den nya lagen, vilket inte är fallet enligt nuvarande LOV. Även vissa bestämmelser i FL som gäller vid myndighetsutövning, så som rätten att få del av uppgifter som tillförts ärendet genom någon annan och rätten att yttra sig över uppgifterna innan ärendet avgörs, ska gälla enligt den nya lagen. Konkurrensverket har inget att invända emot förslagen. Konkurrensverket föreslås vara tillsynsmyndighet Utredningen skriver att tillsynen av den nya LOV i första hand bör syfta till att medborgarna får god vård och omsorg, och att det därför vore naturligt att tillsynen utförs av Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Trots detta föreslår utredningen att Konkurrensverket ska vara tillsynsmyndighet för den nya LOV. I ett annat sammanhang skriver utredningen att de grundläggande principer som följer av EUF-fördraget, som ska tillämpas när föremålet för valfrihetssystemet har ett bestämt gränsöverskridande intresse, också utgör en naturlig utgångspunkt för tillsynen. Konkurrensverket vill påpeka att EU:s grundläggande principer är tillämpliga på valfrihetssystem som har ett gränsöverskridande intresse oavsett om detta anges i LOV eller inte, och att principernas tillämplighet inte anges på det föreslagna sättet i andra lagstiftningar där detta kan bli aktuellt. 5 Konkurrensverket anser därför att den föreslagna lydelsen i 5 är olämplig och bör tas bort eftersom den snarare innebär att upphandlingsrättsliga bestämmelser och praxis kan komma att tillämpas även på valfrihetssystem utan något gränsöverskridande intresse, vilket torde gå emot utredningens intention att frånkoppla LOV från upphandlingslagstiftningen. Konkurrensverket vill också understryka att det alltid är den upphandlande myndigheten som har ansvar för att kontrollera och följa upp innehåll och kvalitet i de tjänster som omfattas av ett valfrihetssystem. Konkurrensverkets tillsyn enligt den nuvarande LOV bygger på lagens koppling till upphandlingsreglerna, och kan inte i någon situation ersätta myndighetens egen uppföljning. Eftersom förslaget till ny LOV inte innehåller någon koppling till upphandlingsreglerna anser Konkurrensverket att verket inte längre bör ansvara för tillsynen. Konkurrensverket vill också påpeka att en uppföljning av innehåll och kvalitet skulle innebära en helt ny arbetsuppgift för verket som förutsätter ett avsevärt resurstillskott. 5 Se även lagrådets yttrande om samma principers tillämplighet vid offentlig upphandling under tröskelvärdena enligt de nya upphandlingslagarna (Prop. 2015/16:195, bilaga 24, sid 1019).
10 Dnr 710/ (11) Idéburet offentligt partnerskap Utredningen bedömer att Idéburna offentliga partnerskap (IOP) som samverkansform mellan det offentliga och den idéburna sektorn underlättar för idéburna aktörer att utvecklas, och att möjligheterna att ingå sådana partnerskap ökar genom det undantag i den nya LOU som utredningen föreslår (för upphandling av välfärdstjänster vars värde understiger tröskelvärdet och som inte har ett bestämt gränsöverskridande intresse). Utredningen menar dock att det finns en rad juridiska frågeställningar kopplade till möjligheten att ingå ett IOP. Utredningen föreslår därför att Upphandlingsmyndigheten (UHM) och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) ges i uppdrag att gemensamt utarbeta en vägledning för hur samverkan mellan det offentliga och idéburna organisationer kan utvecklas genom ingående av idéburna offentliga partnerskap. Konkurrensverket instämmer i att det krävs en rad relativt komplicerade bedömningar i varje enskilt fall för att avgöra om IOP är förenliga med nationell rätt och EU-rätt. Konkurrensverket har inga invändningar mot att UHM och MUCF ges i uppdrag att utarbeta en vägledning i dessa frågor, men vill samtidigt varna för att de bedömningar som måste göras i varje enskilt fall fortsatt kommer att vara komplicerade och resurskrävande. Ekonomisk redovisning på enhetsnivå Utredningen bejakar att en ekonomisk redovisning på enhetsnivå skulle kunna ge insyn i hur offentliga medel används och på så vis skapa förtroende och ökad legitimitet för verksamheten utifrån ett medborgarperspektiv. Utredningen lämnar dock inget förslag om att införa en enhetsredovisning bland annat med hänvisning till att det i dag saknas en enhetsindelning på vård- och omsorgsområdet. Utredningen anser dock att frågan om ekonomisk redovisning på enhetsnivå kan tas upp på nytt om det visar sig att tillförlitliga uppgifter kan tas fram till rimliga kostnader. Konkurrensverket anser att det är viktigt att verksamheter på välfärdsområdet anpassas efter varje brukarens behov och förutsättningar, och att kostnaderna därför kan behöva variera avsevärt mellan olika brukare. Att använda myndighetens egen genomsnittliga kostnad per brukare kan därför vara direkt olämpligt, inte minst eftersom privata utförare då kan välja att rikta in sig på brukare med mindre resurskrävande behov än genomsnittet, och försöka undvika andra. För att alla brukare ska behandlas likvärdigt och efter behov kan det därför vara lämpligt att tillämpa relativt komplexa ersättningsmodeller, där ersättningen kan variera avsevärt mellan olika brukare och mellan till exempel glesbygd och tätort. Villkoren för utförarna, och beräkningen av ersättningen, bör vara lika för alla utförare i systemen, både offentliga och privata. Om utförarnas ansvar och uppdrag är olika bör dock ersättningsystemen spegla de skillnader som finns. För att det ska vara möjligt att följa upp om ersättningen täcker utförarnas kostnader med rimlig marginal krävs en redovisning på enhetsnivå av
11 Dnr 710/ (11) ekonomiska resultat för samtliga utförare i systemet. Konkurrensverket instämmer i utredningens bedömning att en förutsättning för en ekonomisk redovisning på enhetsnivå är att det finns en fungerande enhetsindelning i verksamheterna. Konkurrensverket vill påpeka att det redan idag finns ekonomiska redovisningar på enhetsnivå för vårdcentraler i samtliga landsting, men att dessa redovisningar i många fall inte offentliggörs. 6 Som ett första steg i arbetet för bättre ekonomiska redovisningar och som en grund för en mer faktabaserad debatt anser Konkurrensverket att dessa redovisningar bör redovisas offentligt. Detta yttrande har beslutats av tf. generaldirektören. Föredragande har varit Stefan Jönsson. Karin Lunning Stefan Jönsson 6 Val av vårdcentral, KKV Rapport 2012:2.
Konkurrens och brist på konkurrens i välfärden. SNS-seminarium om Välfärdsutredningen Stefan Jönsson
Konkurrens och brist på konkurrens i välfärden SNS-seminarium om Välfärdsutredningen Stefan Jönsson 2017-05-23 Konkurrensutsättning kan ge effektivitet och högre kvalitet» Privata företag kan antas sträva
Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)
2017-08-31 Dnr 299/2017 1 (6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38) Fi2017/02150/K Sammanfattning Konkurrensverket vidhåller sin tidigare
Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag
2017-11-22 Dnr 499/2017 1 (5) Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Enheten för offentlig upphandling 103 33 Stockholm Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling
Remissyttrande - Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag
Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning/ou 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2017-11-29 Ulrica Dyrke Fi 2017/03767/OU Remissyttrande - Vissa förslag till ändringar i lagen om
Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7)
KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2015-05-28 Dnr 165/2015 1 (5) Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning 103 33 Stockholm Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7) Fi2015/781 Sammanfattning
Yttrande över Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)
DNR FI2016/04014/K PRO DNR 16-165 2017-02-23 Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) Pensionärernas
YTTRANDE. Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)
YTTRANDE Dnr Fi2016/04014/K Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 20 februari 2017 Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) Sammanfattning
REMISSVAR (SOU 2017:38)
2017-09-11 Rnr 54.17 Finansdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (SOU 2017:38) Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning Välfärdsutredningens betänkande Syftet med betänkandet: 1) Analysera
Upphandlingskonferensen 2017 Välfärdstjänster
Upphandlingskonferensen 2017 Välfärdstjänster Catharina Piper 2017-11-24 Välfärdstjänster är sociala tjänster Sociala tjänster och andra särskilda tjänster ska idag upphandlas enligt 19 kap. LOU Upphandling
Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i Välfärden (SOU 2017:38)
Administrativa avdelningen Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Sida 1 (5) 2017-06-02 Handläggare Susanna Nytell Telefon: 08-508 50 129 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2017-06-15 Kvalitet i Välfärden (SOU 2017:38)
Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst
KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-07-02 Dnr 378/2012 1 (2) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst
Remissvar: Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78
Sundbyberg 24 feb 2017 Dnr.nr: Fi2016/04014/K Vår referens: Mikael Klein Finansdepartementet Remissvar: Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78 Handikappförbunden Handikappförbunden är ett samarbete
13 Yttrande över Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering LS
13 Yttrande över Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering LS 2018-0150 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2018-03-28 LS 2018-0150 Landstingsstyrelsen Yttrande
Sammanfattning av betänkandet kvalitet i välfärden- bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:389)
Sammanfattning av betänkandet kvalitet i välfärden- bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:389) Vinstbegränsning ur kvalitetsynvinkel Vinstbegräsning och kvalitetskrav Utredningen anser att det inte
Front Advokater. IOP Spelregler för upphandling av välfärdstjänster och juridiska ramar. Umeå 16 februari 2017
Front Advokater IOP Spelregler för upphandling av välfärdstjänster och juridiska ramar Umeå 16 februari 2017 Finns det ett systemfel i det svenska upphandlingsregelverket? Hur ser regelverket ut idag?
Svar på remiss Välfärdsutredningens slutbetänkande, Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)
1[1] 2017-09-11 Dnr KS/2017:417 Referens Lena Bogne Mottagare Finansdepartementet fi.registrator@regeringskansliet.se kopia till: fi.ordning.och.reda@regeringskansliet.se Svar på remiss Välfärdsutredningens
Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning (SOU 2017:44)
2017-10-12 Dnr 370/2017 1 (5) Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning (SOU 2017:44) U2017/02532/GV Sammanfattning Konkurrensverket avgränsar sitt
Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)
YTTRANDE 1(4) 2017-02-17 Dnr UFV 2016/1975 Finansdepartementet Box 256 751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Fredrik Andersson Utbildningsledare Telefon: 018-471 18 91 fredrik.andersson@uadm.uu.se
Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen
Ilmar Reepalu Särskild utredare Syfte Säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för, och att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet
Yttrande över promemorian Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag 9 LS
Yttrande över promemorian Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag 9 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2017-11-29 Yttrande över
Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området vissa ändringar i kulturminneslagen
KKV1007, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2011-05-09 Dnr 195/2011 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området vissa ändringar i kulturminneslagen Ds 2011:6 Sammanfattning
Remissvar: Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning, SOU 2017:38
Sundbyberg 11 sept 2017 Dnr.nr: Fi2017/02150/K Vår referens: Mikael Klein Finansdepartementet Remissvar: Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning, SOU 2017:38 Funktionsrätt Sverige Funktionsrätt
Upphandlingsdagarna Nya regler om sociala tjänster och andra särskilda tjänster Catharina Piper den 24 januari 2017
Upphandlingsdagarna Nya regler om sociala tjänster och andra särskilda tjänster Catharina Piper den 24 januari 2017 Presentation av åhörare och föreläsare Era förväntningar? Upphandling då och nu! Tempora
Betänkandet En generell rätt till kommunal avtalssamverkan (SOU 2017:77)
2018-01-03 Dnr 532/2017 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet En generell rätt till kommunal avtalssamverkan (SOU 2017:77) Fi2017/03967/K Sammanfattning Konkurrensverket avstyrker utredningens
Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Förvaltningsyttrande Sida 1 (6) 2017-06-19 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2017-08-22 Välfärdsutredningens
En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)
FÖRSLAG TILL YTTRANDE Vårt dnr: Bilaga 2014-12-12 JU Förbundsjurist Eva Sveman Adress En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Sammanfattning SKL tillstyrker att koncessioner regleras i en särskild
Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen
Ilmar Reepalu Särskild utredare Utredningens bedrivande Expertgrupp Två referensgrupper en för skola och en vård och omsorg Utredningen ska bedrivas utåtriktat Huvudbetänkande 1 november 2016 Slutbetänkande
Sammanfattning Att definiera och mäta kvalitet i välfärden är komplicerat Det är svårt att definiera alla aspekter av kvalitet i välfärden. Till skillnad från mer tekniska verksamheter som t.ex. byggnation
Upphandling och idéburen sektor hur går de ihop?
Upphandling och idéburen sektor hur går de ihop? Amir Daneshpip Falköping, 17 oktober 2018 Frågan är hur de går ihop och inte om de går ihop. Svaret på den senare frågan, dvs. om de går ihop, får mot bakgrund
En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)
KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2015-10-22 Dnr 336/2015 1 (5) Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Fi 2015/1581 Konkurrensverket begränsar sitt
Finansdepartemente Stockholm. Yttrande över Ordning och reda i välfärden SOU 2016:78 (dnr Fi2016/04014/K) Bakgrund
t Finansdepartemente 103 33 Stockholm Yttrande över Ordning och reda i välfärden SOU 2016:78 (dnr Fi2016/04014/K) Reumatikerförbundet har cirka 50 000 medlemmar som oftast är stora konsumenter av sjukvård.
Dokumentation av direktupphandlingar
Dokumentation av direktupphandlingar Den 1 juli 2014 infördes en utökad dokumentationsplikt som innebär att upphandlande myndigheter och enheter ska dokumentera omständigheter av betydelse om upphandlingen
Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab
KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen
Dokumentation av direktupphandlingar
Dokumentation av direktupphandlingar Den 1 juli 2014 höjs direktupphandlingsgränsen. Samtidigt införs en utökad dokumentationsplikt som innebär att upphandlande myndigheter och enheter ska dokumentera
Yttrande över Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) - Halmstads kommun (Fi2016/04014/K)
Halmstad Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum 2017-02-28 fi.rcgistrator@rcgeringskansliet.se Dnr I
Idéburet offentlig partnerskap vad, varför och hur? Hållbar upphandling Stockholm
Idéburet offentlig partnerskap vad, Hållbar upphandling Stockholm 2017-02-09 Idéburet offentligt partnerskap vilka möjligheter erbjuder EUI-rätten? Rapport Forum juli 2016 Med idéburna organisationer avses
Norrköpings kommuns köp av boendestöd
KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-15 Dnr 304/2014 1 (6) Norrköpings kommun 601 81 Norrköping Norrköpings kommuns köp av boendestöd Konkurrensverkets beslut Norrköpings kommun har brutit mot lagen
Konkurrensneutralitet m.m. i VG Primärvård - Landvetter
KKV1000, v1.1, 2009-06-18 BESLUT 2009-12-02 Dnr 446/2009 1 (7) Hälsans Hus Landvetter AB Milstensvägen 2 438 35 Landvetter Konkurrensneutralitet m.m. i VG Primärvård - Landvetter Beslut Konkurrensverket
REMISSYTTRANDE 1 (5) KST2016/ Fi2016/04014/K. Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Stockholm
REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2017-02-17 KST2016/514 Ert datum Ert diarienr 2016-11-24 Fi2016/04014/K Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning 103 33 Stockholm Välfärdsutredningens
Remissyttrande avseende betänkandet Innovationsupphandling, SOU 2010:56
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. YTTRANDE 2010-12-06 Dnr 516/2010 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkandet Innovationsupphandling, SOU 2010:56 Sammanfattning
Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Foto: Lauri Roktko/Folio. Välfärdsutredningen
Ilmar Reepalu Särskild utredare Foto: Lauri Roktko/Folio har haft ett stort uppdrag Skattemedel avsedda för välfärden ska användas i välfärden Förslag i SOU 2016:78 Ordning och reda i välfärden Slutbetänkande
Datum 2014-06-11. att anta förändring och komplettering av Riktlinjer för upphandling i enlighet med bilaga,
KS 7 18 JUNI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Frenander Charlotta Malmberg Jan Sandmark Mats Datum 2014-06-11 Diarienummer KSN-2014-0660 Kommunstyrelsen Revidering av riktlinjer för upphandling
Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)
US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (8) 2016-02-23 2111/16 Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) ( Fi2016/04014/K) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors
BESLUT. Klippans. Ärendet. och inlett en. redogjort. för era köp dessa har. muntligen. konsulttjänster. KKV1046, v1.1,
2016-09-077 Dnr 585/2015 1 (6) Klippans kommun k 264 80 Klippan Klippans kommun köp av konsulttjänster Konkurrensverketss utkast till beslut Klippans kommun har brutit mot 15 kap. 4 lagen (2007:1091) om
Ordning och reda i välfärden SOU 2016:78
1(6) 2017-02-24 Finansdepartementet Karin Pilsäter 08-782 91 23 karin.pilsater@tco.se Ordning och reda i välfärden SOU 2016:78 Fi2016/04014/K TCO har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet från
Kriminalvården./. TeliaSonera Sverige AB angående överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling
KKV2000, v1.2, 2011-02-05 YTTRANDE 2014-02-12 Dnr 9/2014 1 (7) Kammarrätten i Jönköping Box 2203 550 02 Jönköping Mål nr 1871-13 Kriminalvården./. TeliaSonera Sverige AB angående överprövning enligt lagen
Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-04-20 Ert dnr: Fi2018/00130/K Sektionen för demokrati och styrning Lars Kolmodin Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot
Remiss förslag om ändrade regler om direktupphandling
KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2014-01-22 Dnr 776/2013 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remiss förslag om ändrade regler om direktupphandling S2013/9124/RU Sammanfattning Konkurrensverket
2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm
2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket
Yttrande (SD) Kommunstyrelsen Ärende 4.5 Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)
Yttrande (SD) Kommunstyrelsen 2017-02-08 Ärende 4.5 Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) Om ett företag håller en hög kvalitet, minst lika hög som de offentliga
Kvalitet i välfärden
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning Kansliavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-06-15 Handläggare Johan Andersson Telefon: 08-508 02 012 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd 2017-06-20 Svar på remiss
Kriminalvården avtal gällande organisationskonsulttjänster
KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 690/2013 1 (5) Kriminalvården 601 80 Norrköping Kriminalvården avtal gällande organisationskonsulttjänster Utkast till beslut Kriminalvården har brutit mot
Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Thomas Bull
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-02-26 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Thomas Bull Särskilda regler för upphandling av välfärdstjänster
Utkast av lagrådsremissen Ny kollektivtrafiklag. Sammanfattning N2010/1026/TE
KKV1001, v1.1, 2009-04-24 2010-02-18 Dnr 137/2010 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utkast av lagrådsremissen Ny kollektivtrafiklag N2010/1026/TE Sammanfattning Konkurrensverket har allmänt sett
Yttrande över Socialdepartementets remiss om nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51)
Regelrådet är ett av regeringen utsett oberoende organ vars huvuduppgifter är att: 1. Ta ställning till om nya eller ändrade regler är utformade så att de uppnår regelgivarens syfte på ett enkelt sätt
Vinster ur välfärden. Ali Esbati (V) Upphandlingskonferensen 2017
Vinster ur välfärden Ali Esbati (V) Upphandlingskonferensen 2017 Bakgrund Politisk överenskommelse efter valet 2014 Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna,
Fritt val i vård och omsorg LOV
Fritt val i vård och omsorg LOV Bakgrund till LOV Två modeller Entreprenadmodellen valfrihetsmodellen Så byggs ett valfrihetssystem Exempel på valfrihetssystem Utveckling i andra länder Bakgrund LOV Politiskt
En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)
PM 2015:1 RI (001-1364/2014) En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 15 januari 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar
Upphandling av parkeringsövervakning
KKV1015, v1.1, 2010-03-23 BESLUT 2010-04-15 Dnr 711/2009 1 (5) Mölndals Parkerings AB Box 320 431 24 Mölndal Upphandling av parkeringsövervakning Beslut Mölndals Parkerings AB har brutit mot lagen (1992:1528)
Yttrande över SOU 2016:78 Ordning och reda i välfärden
Yttrande Dnr 20160121 23 februari 2017 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över SOU 2016:78 Ordning och reda i välfärden har fått möjlighet att yttra sig till Finansdepartementet angående SOU
Granskningsrapport fördjupad upphandlingsgranskning av Alvesta kommun
2016-12-07 Dnr 82/2015 1 (7) Alvesta kommun 342 80 Alvesta Granskningsrapport fördjupad upphandlingsgranskning av Alvesta kommun 1 Allmänt 1.1 Sammanfattning Vi har granskat kommunens inköpsverksamhet
En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24)
KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2016-06-23 Dnr 304/2016 1 (6) Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24) Fi2016/01153/K Konkurrensverket begränsar
Program för uppföljning av och insyn i verksamhet som utförs av privata utförare
1/5 DATUM 2017-08-23 DIARIENUMMER KS/2017:570-059 Program för uppföljning av och insyn i verksamhet som utförs av privata utförare Antaget av kommunfullmäktige 2017-09-25, 83 En kommun kan, efter beslut
Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet SOU 2011:77
KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-04-24 Dnr 71/2012 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet SOU 2011:77 Betänkande av Utredningen om fritt val av hjälpmedel
Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om instrument för internationell upphandling
KKV1007, v1.2, 2011-02-06 2012-06-15 Dnr 260/2012 1 (5) Utrikesdepartementet 103 39 Stockholm Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om instrument för internationell
Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst
KKV1047, v1.0, 2015-02-03 BESLUT 2015-08-26 Dnr 53/2015 1 (5) Nordanstigs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Box 820 70 Bergsjö Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut
Ansökan om upphandlingsskadeavgift
2018-08-30 Dnr 484/2018 1 (6) Förvaltningsrätten i Malmö Box 4522 203 20 Malmö Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Lunds universitet, Box 117, 221 00 Lund
Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar
KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.
Betänkandet Ekonomiskt värde och samhällsnytta förslag till en ny statlig ägarförvaltning (SOU 2012:14)
KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-06-29 Dnr 241/2012 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Ekonomiskt värde och samhällsnytta förslag till en ny statlig ägarförvaltning (SOU 2012:14)
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Välfärdsutredningen (Fi 2015:01) Dir. 2015:108. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Välfärdsutredningen (Fi 2015:01) Dir. 2015:108 Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015 Sammanfattning Regeringen beslutade den 5 mars 2015 att ge en särskild
Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013
KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2013-03-18 1 (5) Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013 1. Upphandling i samband med intern och extern representation För
Eda kommun köp av maskintjänster m.m.
KKV1044, v1.1, 2015-06-25 BESLUT 2015-09-02 Dnr 738/2014 1 (7) Eda kommun Box 66 673 22 Charlottenberg Eda kommun köp av maskintjänster m.m. Konkurrensverkets beslut Eda kommun har brutit mot 15 kap. 4
Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?
Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600
IOP. (idéburet offentligt partnerskap ) Lars Gerdes Upphandlings- och avtalsenheten
IOP (idéburet offentligt partnerskap ) Lars Gerdes Upphandlings- och avtalsenheten Vad är ett IOP? IOP kan beskrivas som en samverkansform som inte bygger på varken bidragsgivning eller offentlig upphandling
Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Konkurrensens konsekvenser Magnus Nilsson Karlstad universitet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle Kritik mot den offentliga sektorns effektivitet från och med slutet av 1970-talet. Borgerliga regeringen
YTTRANDE ÖVER REMISS AV VÄLFÄRDSUTREDNINGENS DELBETÄNKANDE ORDNING OCH REDA I VÄLFÄRDEN (SOU 2016:78)
1 (5) Er beteckning Fi2016/04014/K Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE ÖVER REMISS AV VÄLFÄRDSUTREDNINGENS DELBETÄNKANDE ORDNING OCH REDA I VÄLFÄRDEN (SOU 2016:78) Region Västmanlands
Social upphandling: nya affärsmöjligheter för leverantörer med engagemang
Social upphandling: nya affärsmöjligheter för leverantörer med engagemang Kaisa Adlercreutz, Advokat/Partner Johan Lidén, Advokat Amir Daneshpip, Jurist 5 november 2015 Bakgrund och problembeskrivning
Yttrande över betänkandet Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7)
Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-20 LS 2015-0383 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7) Föredragande landstingsråd:
Konkurrensverkets prioriteringspolicy för tillsynsverksamheten
2018-05-21 Dnr 177/2018 1 (6) Konkurrensverkets prioriteringspolicy för tillsynsverksamheten Urvalet av vilka frågor som ska utredas närmare görs utifrån denna prioriteringspolicy där olika omständigheter
Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58)
KKV1007, v1.1, 2010-03-04 YTTRANDE 2010-03-25 Dnr 729/2009 1 (5) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) Fi2009/1548 Sammanfattning Konkurrensverket
Nyheter från Konkurrensverket och tillsynsfrågor
2016-11-10 1 (5) Nyheter från Konkurrensverket och tillsynsfrågor Anförande av Dan Sjöblom, generaldirektör Konkurrensverket, vid Upphandlingsforum den 10 november 2016 i Stockholm. Det talade ordet gäller
Förstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter
Förstärkt familjehemsvård Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)
REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2008-09-25 S2008/7126/ST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning
Region Halland förfrågan angående valfrihetssystem
KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-10-15 Dnr 416/2014 1 (5) Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Region Halland förfrågan angående valfrihetssystem Konkurrensverkets beslut Kravet på anslutning som
YTTRANDE. Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)
YTTRANDE Dnr Ku2016/00504/D Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 13 juli 2016 Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Sammanfattning SPF Seniorerna
Upphandlings myndigheten
Upphandlings myndigheten Ert datum: 2016-04-14 1 (10] Er ref: Ku2016/504/D Dl ari enummer: Kulturdepartementet Enheten för demokrati och det civila samhället Förnamn Efternamn Telefon Betänkande - Palett
Underleverantör kan anlitas för att utföra vissa uppgifter (städning, tvätt eller inköpsärenden) inom serviceinsatser.
khoil, 6 OKONKURRENSVERKET Swedish Competition Authority BESLUT 2015-08-26 Dnr 53/2015 1(5) Nordanstigs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Box 820 70 Bergsjö Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst
Yttrande över Departementspromemorian Statistik på upphandlingsområdet (Ds 2017:48) 20 LS
Yttrande över Departementspromemorian Statistik på upphandlingsområdet (Ds 2017:48) 20 LS 2017-1288 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2017-12-06 LS 2017-1288 Yttrande över Departementspromemorian
Mönsterås kommuns köp av olika tjänster
KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 280/2013 1 (5) Mönsterås kommun Box 54 383 22 Mönsterås Mönsterås kommuns köp av olika tjänster Konkurrensverkets beslut Mönsterås kommun har brutit mot
Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. ANSÖKAN 2013-02-06 Dnr 24/2013 1 (5) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart
Vård- och omsorgsnämnden
Vård- och omsorgsnämnden 2019-06-11 1 (8) Vård- och omsorgsförvaltningen VON 2019:83 Utredningsenheten Vård- och omsorgsnämnden Remissyttrande Riktlinjer för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs
2016-02-29. Promemoria. Finansdepartementet. Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster. 1. Bakgrund
Promemoria 2016-02-29 Finansdepartementet Välfärdsutredningen Johan Höök Telefon 08-405 37 98 Mobil 070-671 93 56 E-post johan.hook@regeringskansliet.se Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda
Alvesta kommun köp från eget bolag
KKV1046, v1.1, 2016-04-04 2016-12-07 Dnr 322/2015 1 (5) Alvesta kommun 342 80 Alvesta Alvesta kommun köp från eget bolag Konkurrensverkets beslut Alvesta kommun har inte rätt att direkttilldela avtal till
Trosa kommun köp av tjänster för projektuppföljning och granskning
KKV1046, v1.0, 2015-02-03 BESLUT 2015-04-15 Dnr 470/2014 1 (6) Trosa kommun Västra Långgatan 4-5 619 80 Trosa Trosa kommun köp av tjänster för projektuppföljning och granskning Konkurrensverkets beslut
Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle - Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:3) Ku2016/00504/D
Box 47073, 100 74 Stockholm Tel 08-68 42 3000 stadsmissionen.se Kulturdepartementet, 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle - Palett för
Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47) och En lärande tillsyn (SOU 2018:48)
REMISSVAR 1 (6) DATUM 2018-10-22 ERT DATUM 2018-06-28 DIARIENR 2018/146-4 ER BETECKNING Fi2018/02431 Regeringskansliet Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning, Kommunenheten 103 33 Stockholm
Principbeslut om avtal om idéburet offentligt partnerskap - IOP-avtal
Tjänsteutlåtande Kommunjurist 2015-10-23 Solveig Jusélius 08-590 972 38 Dnr: Solveig.Juselius@upplandsvasby.se KS/2015:431 2.064.2 Kommunstyrelsen Principbeslut om avtal om idéburet offentligt partnerskap
Yttrande: Ordning och reda i välfärden (SOU 216:78)
Remissyttrande Datum 2017-02-20 Föreningen Blomsterfonden Box 11091 10061 Stockholm Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Regeringskansliet per e-post: fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande: Ordning
Remissvar avseende Framtidens biobanker (SOU 2018:4), dnr S2018/00641/FS
2018-06-27 Dnr 10.1-10747/2018-2 1(5) Avdelning öst Caroline Sundholm caroline.sundholm@ivo.se s.remissvar@regerinskansliet.se ss.fs@regerinskansliet.se Remissvar avseende Framtidens biobanker (SOU 2018:4),
Program med mål och riktlinjer för privata utförare
med mål och riktlinjer för privata utförare 1 1 Bakgrund 1.1 Kommunallagens krav på program Kommuner får enligt kommunallagens 10 kap. 1 lämna över verksamhet till privata utförare. Gentemot kommuninvånarna