SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum KS 478/16 Lokalresursplan 2017 Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen noterar lokalresursplanen som underlag till kommande investeringsplan och budget/plan Lokalresursplanen revideras årligen tillsammans med berörda förvaltningar. Ärendet Mölndal växer och behovet av kommunal service ökar. Inom de närmaste tio åren kommer Mölndal att befinna sig i en aktiv utvecklingsfas där befolkningen förväntas öka med från ca invånare till ca invånare mellan åren Folkökningen kan göra det svårt att långsiktigt kunna bedöma efterfrågan på lokaler i de olika kommundelarna. Under 2016 omfattade kommunens totala lokalbestånd ca kvm. Flertalet av lokalbeståndet har uppnått teknisk livslängd efter 40 år då flertalet är byggda mellan 60- och 70-talet. Detta innebär relativt omfattande åtgärder för att både upprätthålla värdet på fastigheterna och ha ändamålsenliga lokaler som är anpassade efter dagens verksamhetsbehov. Ett flertal förskoleoch skolgårdar är i behov av ordentlig upprustning och komplettering för att ge rum för lek och planerade aktiviteter. Antalet yngre barn mellan 0 och 5 år förväntas öka med ca 800 och antalet barn mellan 6 och 15 år förväntas öka med ca personer fram till år Ökningen innebär att det saknas platser och verksamheten behöver byggas ut för att möta det utökade behovet. Främst gäller det norra, västra och östra Mölndal. Vid planering måste hänsyn tas till att alla inte går i kommunens förskolor och grundskolor utan väljer fristående. Västra Götalandsregionen uppskattar att antalet åringar kommer att öka i samtliga GRkommuner. Enligt Mölndals befolkningsprognos beräknas denna åldersgrupp öka med omkring 500 ungdomar mellan åren Gymnasieverksamhet är en hårt konkurrensutsatt verksamhet, där elevutvecklingen har mycket lite att göra med det faktiska antalet elever. Prognosen för gymnasiesärskolan minskar eftersom antalet elever inskrivna i grundsärskolan minskat under flera år. Däremot har antal elever ökat i samband med tillströmningen av nyanlända elever. I samband med att staden växer är kultur- och fritidsanläggningar viktiga mötesplatser och besöksmål för att skapa förutsättningar för att kunna erbjuda kommuninvånare och besökare Justerandes sign Utdragsbestyrkande 1

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum en bred kultur- och fritidsverksamhet av hög kvalitet. Dessa anläggningar blir strategiska frågor för politiska beslut och prioriteringar i arbetet med konkurrenskraftig samhällsutveckling. Antalet äldre ökar och ett kommande behov av äldreboende är identifierat. Även nya bostäder för personer med funktionsnedsättning behövs årligen under hela planperioden. Statliga myndigheter ställer krav på en viss standard för att bostaden ska räknas som fullvärdig och att arbetsmiljökrav ska uppfyllas. Inventeringen av befintliga bostäder visar stora brister i befintligt bestånd vilket betyder att det krävs ytterligare enheter. Under första halvåret 2016 har antalet asylsökande minskat kraftigt i Sverige jämfört med det höga antalet asylsökande under hösten Totalt har personer ansökt om asyl vilket är en halvering jämfört med första halvåret Närmare var fjärde invandrare var född i Syrien. Det var mer än dubbelt så många som de svenskfödda invandrarna som var den näst största gruppen. Trots minskad flyktingström är bostadssituationen akut för Mölndals nyanlända. Att få fram bostäder för denna och andra grupper som står långt från bostadsmarknaden kommer därför ha fortsatt hög prioritet de kommande åren. Ärendets behandling Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 5 januari 2017, tillsammans med lokalresursplan Förslag till beslut Stadsledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar lokalresursplanen som underlag till kommande investeringsplan och budget/plan Lokalresursplanen revideras årligen tillsammans med berörda förvaltningar. Ledamöternas förslag till beslut Hans Bergfelt (M), med instämmande av Marcus Claesson (L), föreslår att meningen Kommunstyrelsen antar lokalresursplanen som underlag till kommande investeringsplan och budget/plan , ändras till Kommunstyrelsen noterar lokalresursplanen som underlag till kommande investeringsplan och budget/plan Förslaget antas. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Expedieras till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 3

4 TJÄNSTESKRIVELSE (2) Dnr KS 478/16 Stadsledningsförvaltningen Jojo Park Kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar lokalresursplanen som underlag till kommande investeringsplan och budget/plan Lokalresursplanen revideras årligen tillsammans med berörda förvaltningar. Ärendet Mölndal växer och behovet av kommunal service ökar. Inom de närmaste tio åren kommer Mölndal att befinna sig i en aktiv utvecklingsfas där befolkningen förväntas öka med från ca invånare till ca invånare mellan åren Folkökningen kan göra det svårt att långsiktigt kunna bedöma efterfrågan på lokaler i de olika kommundelarna. Under 2016 omfattade kommunens totala lokalbestånd ca kvm. Flertal av lokalbeståndet har uppnått teknisk livslängd efter 40 år då flertalet är byggda mellan 60- och 70-talet. Detta innebär relativt omfattande åtgärder för att både upprätthålla värdet på fastigheterna och ha ändamålsenliga lokaler som är anpassade efter dagens verksamhetsbehov. Ett flertal förskole- och skolgårdar är i behov av ordentlig upprustning och komplettering för att ge rum för lek och planerade aktiviteter. Antalet yngre barn mellan 0 och 5 år förväntas öka med ca 800 och antalet barn mellan 6 och 15 år förväntas öka med ca personer fram till år Ökningen innebär att det saknas platser och verksamheten behöver byggas ut för att möta det utökade behovet. Främst gäller det norra, västra och östra Mölndal. Vid planering måste hänsyn tas till att alla inte går i kommunens förskolor och grundskolor utan väljer fristående. VGR uppskattar att antalet åringar kommer att öka i samtliga GR-kommuner. Enligt Mölndals befolkningsprognos beräknas denna åldersgrupp öka med omkring 500 ungdomar mellan åren Gymnasieverksamhet är en hårt konkurrensutsatt verksamhet, där elevutvecklingen har mycket lite att göra med det faktiska antalet elever. Prognosen för gymnasiesärskolan minskar eftersom antalet elever inskrivna i grundsärskolan minskat under flera år. Däremot har antal elever ökat i samband med tillströmningen av nyanlända elever. I samband med att staden växer är Kultur- och fritidsanläggningar viktiga mötesplatser och besöksmål för att skapa förutsättningar för att kunna erbjuda kommuninvånare och besökare en bred kultur- och fritidsverksamhet av hög kvalitet. Dessa anläggningar blir strategiska frågor för politiska beslut och prioriteringar i arbetet med konkurrenskraftig

5 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 2 (2) Dnr KS 478/16 samhällsutveckling. Antalet äldre ökar och ett kommande behov av äldreboende är identifierat. Även nya bostäder för personer med funktionsnedsättning behövs årligen under hela planperioden. Statliga myndigheter ställer krav på en viss standard för att bostaden ska räknas som fullvärdig och att arbetsmiljökrav ska uppfyllas. Inventeringen av befintliga bostäder visar stora brister i befintligt bestånd vilket betyder att det krävs ytterligare enheter. Under första halvåret 2016 har antalet asylsökande minskat kraftigt i Sverige jämfört med det höga antalet asylsökande under hösten Totalt har personer ansökt om asyl vilket är en halvering jämfört med första halvåret Närmare var fjärde invandrare var född i Syrien. Det var mer än dubbelt så många som de svenskfödda invandrarna som var den näst största gruppen. Trots minskad flyktingström är bostadssituationen akut för Mölndals nyanlända. Att få fram bostäder för denna och andra grupper som står långt från bostadsmarknaden kommer därför ha fortsatt hög prioritet de kommande åren. Expedieras till Kommunstyrelsen Carina Nordgren Förvaltningschef Jojo Park Lokalstrateg

6 Lokalresursplan MÖLNDAL 2017

7 2(140) Innehållsförteckning Förord Planeringsförutsättningar Mål och uppföljning Roller och ansvar Organisation Lokalresursplan Förutsättningar och upplägg Ansvariga och medverkande Omvärld och långsiktig utveckling Flest invånare runt Mölndals centrum Andelen äldre mölndalsbor ökar trots lägre medelålder än i riket Migrationen bidrar till befolkningstillväxten Socioekonomiska fakta om Mölndals stad Utbildning och försörjning Arbetsmarknad och sysselsättning Allt fler fattiga pensionärer bland utrikes födda Bostadsfakta om Mölndals stad Befolkningsprognosens roll i planeringen Befolkningsprognos Lokaler och lokalbehov Lokalbestånd Lokalkostnader Lokalanvändning och framtida lokalbehov Underhåll- och reinvesteringsbehov BILAGA 1: Lokalrevision förskola BILAGA 2: Lokalrevision skola BILAGA 3 Lokalrevision utbildningsförvaltningens verksamheter BILAGA 4 Lokalrevision kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter BILAGA 5: Lokalrevision vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter BILAGA 6: Lokalrevision Social- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter

8 3(140) Förord Lokalresursplanering innebär en årlig samordning av verksamhetsplanering och planeringen av lokalanvändningen. Planeringsarbetet visar vilka lokalbehov som kommer att finnas i framtiden, var det kommer att uppstå över- och underskott på lokaler och om lokalerna passar för framtida verksamheter. Varje år ska lokalresursplanen revideras och samordnas med kommunens fysiska planering, verksamhetsplanering och investeringsplan. För att kunna möta Mölndal stads tillväxt och behovet av kommunal service, måste kommunledningen ha en tydlig strategi för hantering av fastigheter och service. Under år 2016 disponerades totalt ca kvm. Denna lokalresursplan bygger på kostnadsuppgifter som redovisats under 2015 samt befolkningsprognos 2016 till 2026 om inget annat anges. Syftet med lokalresursplaneringen är att få ett gemensamt grepp om de framtida lokalbehoven för verksamheter. Dels för att få en översikt över var det kommer att finnas över-/underskott på lokaler och dels få underlag för en bedömning av vilka insatser som behövs för att lösa framtida lokalbehov. Därmed har grunden lagts för kommunens lokalresursplanering med ett helhetsperspektiv. Lokalresursplanen är ett underlag till budget/investeringsplanen. Rapporten har genomförts i samarbete mellan stadsledningsförvaltningen (SLF), lokalförsörjningsavdelningen (LF), skolförvaltningen (SKF), utbildningsförvaltningen (UTF), kultur- och fritidsförvaltningen (KFF), vård- och omsorgsförvaltningen (VOF) samt social- och arbetsmarknadsförvaltningen (SAF). En sammanfattning av analyserna redovisas per lokalkategori i bilagorna 1 till 6. Mölndal

9 4(140) Sammanfattning Mölndal växer och behovet av kommunal service ökar. Inom de närmaste tio åren kommer Mölndal att befinna sig i en aktiv utvecklingsfas där befolkningen förväntas öka med från ca invånare till ca invånare mellan åren Folkökningen kan göra det svårt att långsiktigt kunna bedöma efterfrågan på lokaler i de olika kommundelarna. Under 2016 omfattade kommunens totala lokalbestånd ca kvm. Flertal av lokalbeståndet har uppnått teknisk livslängd efter 40 år då flertalet är byggda mellan 60- och 70-talet. Detta innebär relativt omfattande åtgärder för att både upprätthålla värdet på fastigheterna och ha ändamålsenliga lokaler som är anpassade efter dagens verksamhetsbehov. Ett flertal förskole- och skolgårdar är i behov av ordentlig upprustning och komplettering för att ge rum för lek och planerade aktiviteter. Antalet yngre barn mellan 0 och 5 år förväntas öka med ca 800 och antalet barn mellan 6 och 15 år förväntas öka med ca personer fram till år Ökningen innebär att det saknas platser och verksamheten behöver byggas ut för att möta det utökade behovet. Främst gäller det norra, västra och östra Mölndal. Vid planering måste hänsyn tas till att alla inte går i kommunens förskolor och grundskolor utan väljer fristående. VGR uppskattar att antalet åringar kommer att öka i samtliga GR-kommuner. Enligt Mölndals befolkningsprognos beräknas denna åldersgrupp öka med omnkring 500 ungdomar mellan åren Gymnasieverksamhet är en hårt konkurrensutsatt verksamhet, där elevutvecklingen har mycket lite att göra med det faktiska antalet elever. Prognosen för gymnasiesärskolan minskar eftersom antalet elever inskrivna i grundsärskolan minskat under flera år. Däremot har antal elever ökat i samband med tillströmningen av nyanlända elever. I samband med att staden växer är Kultur- och fritidsanläggningar viktiga mötesplatser och besöksmål för att skapa förutsättningar för att kunna erbjuda kommuninvånare och besökare en bred kultur- och fritidsverksamhet av hög kvalitet. Dessa anläggningar blir strategiska frågor för politiska beslut och prioriteringar i arbetet med konkurrenskraftig samhällsutveckling. Antalet äldre ökar och ett kommande behov av äldreboende är identifierat. Även nya bostäder för personer med funktionsnedsättning behövs årligen under hela planperioden. Statliga myndigheter ställer krav på en viss standard för att bostaden ska räknas som fullvärdig och att arbetsmiljökrav ska uppfyllas. Inventeringen av befintliga bostäder visar stora brister i befintligt bestånd vilket betyder att det krävs ytterligare enheter. Under första halvåret 2016 har antalet asylsökande minskat kraftigt i Sverige jämfört med det höga antalet asylsökande under hösten Totalt har personer ansökt om asyl vilket är en halvering jämfört med första halvåret Närmare var fjärde invandrare var född i Syrien. Det var mer än dubbelt så många som de svenskfödda invandrarna som var den näst största gruppen. Trots minskad flyktingström är bostadssituationen akut för Mölndals nyanlända. Att få fram bostäder för denna och andra grupper som står långt från bostadsmarknaden kommer därför ha fortsatt hög prioritet de kommande åren.

10 5(140) 1. Planeringsförutsättningar Lokalresursplanen visar vilka lokalbehov som kommer att finnas i framtiden, var det kommer att uppstå över- och underskott på lokaler och om lokalerna passar för framtida verksamheter. Detta är resultatet av ett utvecklingsarbete som pågått under hösten Den omfattar både den strategiska planeringen av hela lokalbeståndet och planering av kommande förändringar. 1.1 Mål och uppföljning Övergripande mål är att de kommunala verksamheterna ska få tillgång till ändamålsenlig, sund, och säker verksamhetsmiljö till lägsta kostnad i det långsiktiga perspektivet. Planeringen och uppföljningen av lokalanvändningen ska dokumenteras i en lokalresursplan som omfattar samtliga verksamheter och lokaler. 1.2 Roller och ansvar Kommunledningen har det övergripande ansvaret för att styra och samordna kommunens försörjning och användning av fastigheter och lokaler. Stadsbyggnadsförvaltningen är formell fastighetsägare för staden. I uppdraget ingår att planera staden, hantera stadens mark- och exploateringsverksamhet samt vara myndighet för plan-, bygg-, bostadsanpassnings- och lantmäterifrågor. Förvaltningen har hand om stadens kart- och mätverksamheten. Lokalförsörjningsavdelningen förvaltar stadens fastigheter och upplåter lokaler åt stadens verksamheter och svarar för stadens operativa lokalresursplanering i samverkan med nyttjande verksamheter. I uppdraget ingår att följa upp kommunstyrelsens mål för lokalförsörjningen och lokalanvändningen, samt att bryta ned målen i delmål för lokalförsörjningen. Lokalnyttjande verksamheter ansvarar för att redovisa sina lokalbehov och bära kostnaderna för nyttjade fastigheter och lokaler. Nyttjande verksamheter ska delta aktivt i kommunens lokalresursplanering, söka möjligheter att effektivisera lokalanvändningen och medverka till att utrymmen kan avvecklas eller frigöras för annan användning. 1.3 Organisation Organisationen för kommunens lokalresursplanering omfattar funktionerna strategisk lokalgrupp, lokalberedning och lokalgrupper. Strategiska lokalgruppen svarar för stadens strategiska frågor när det gäller lokalförsörjning och lokalanvändning. Den strategiska lokalgruppen beslutar och styr förvaltningarnas behov. Dessutom hanterar gruppen större lokalförändringar som påverkar mer än en förvaltning. Beslut om stadens lokalresursplan tas även i denna grupp. Lokalberedning planerar, samordnar och följer upp på taktiskt nivå och bereder ärenden till den strategiska lokalgrupen. Det sker genom att årligen fastställa en långsiktig lokalresursplan utifrån verksamheternas behov och befolkningsförändringar. Önskemål och behov identifieras och värderas mot stadens totala användning jämfört med den totala ekonomin. Inom ramen för lokalberedningens arbete har det inrättas en arbetsgrupp som särskilt hanterar bostäder för olika sociala ändamål som äldreboende, bostäder till personer med funktionsnedsättningar, boende för asylsökande och boende för mölndalsbor som av olika sociala skäl behöver samhällets stöd för att lösa sin boendesituation.

11 6(140) Lokalgrupper följer upp leveransen av service samt lokaler på operativ nivå. På driftsmöten behandlas frågor som berör förvaltningarnas aktuella lokalproblem. I denna grupp sker de tätaste kontakterna och dessutom hanteras beslut om mindre lokalanpassningar inom dessa grupper. 1.4 Lokalresursplan Planeringen och uppföljningen av lokalförsörjningen redovisas i en lokalresursplan som beslutas av kommunstyrelsen. I lokalresursplanen redovisas: planeringsförutsättningar omvärldsbevakning med bäring på den långsiktiga utvecklingen sammanfattande lokalresursplan för hela kommunen lokalrevisioner per förvaltning Lokalresursplaneringen förutsätter en nära samverkan mellan förvaltningarna, verksamhetsplanering och budgetarbete. Genomförande av enskilda lokalprojekt ska alltid samordnas med lokalresursplanen.

12 7(140) 1.5 Förutsättningar och upplägg Lokalinnehav och lokalbehov i antal kvadratmeter och verksamheternas volymer redovisas i lokalresursplanen. Dessutom redovisas planerade investeringar enligt investeringsplan för att kunna få en samlad bild av hur olika förändringar i lokalbeståndet påverkar stadens totala lokalanvändning och lokalkostnader. Lokalresursplanen bygger på uppgifter som redovisats till utredningen under år 2016 och färdigt bokslut för år Befolkningsprognoser är redovisade från Lokalrevisioner har genomförts för följande förvaltningar: Skolförvaltningen (SKF), bilaga 1 och 2 Utbildningsförvaltningen (UTF), bilaga 3 Kultur- och fritidsförvaltningen (KFF), bilaga 4 Vård- och omsorgsförvaltningen (VOF), bilaga 5 Social- och arbetsmarknadsförvaltningen (SAF), bilaga 6 Insamlade uppgifter har sammanställts för varje fastighet och beskriver prognoser över verksamheternas volymer, framtida lokalbehov, samt planerade investeringar och årskostnader för lokalerna. 1.6 Ansvariga och medverkande Rapporten har gjorts i samverkan med lokalberedningen där Gunnel Pålsson (SKF), Marie Horsholt Mikkelsen (UTF), Jenny Ivarsson (KFF), Daniel Aronsson och Hannes Rasper (VOF) samt Anders Toresson och Fredrik Blomqvist (SAF) representerar respektive verksamhet. Kartorna har producerats av Per Persson och Jacob Mattson (SBF). Analysen av demografin, socioekonomin och bostadsmarknaden har Åsa Kramér (SLF) gjort och från lokalförsörjningen har Monica Mathisen medverkat. Den strategiska lokalgruppen beslutar årligen lokalresursplanen.

13 8(140) 2. Omvärld och långsiktig utveckling I de följande avsnitten presenterar vi demografiska och socioekonomiska bakgrundsfakta om vår kommun Mölndals stad. I avsnittet beskrivs också några av de planeringsmässiga utmaningar som finns. Foto: Åsa Kramér Av landets 290 kommuner är Mölndals stad befolkningsmässigt rikets 35:e största kommun och länets tredje med sina invånare ( ). Detta trots en relativt blygsam folkökning på 0,7 procent eller drygt 400 personer under Figur 1. Åldersfördelning i Mölndals stad jämfört med riket år Källa: SCB.

14 9(140) Jämfört med riket har Mölndals stad relativt många personer under 20 år och mellan 33 och 54 år. Kommunen har däremot ett underskott jämfört med riket för personer mellan 20 och 32 år samt 55 år och äldre. 2.1 Flest invånare runt Mölndals centrum Mölndals stad hade i början av 2016 en befolkningstäthet på 432 invånare per km². Befolkningstätheten är som högst runt Mölndals centrum, följt av tätortsområdena i Kållered och Lindome. I områdena Tulebo och Hällesåker med lägst tätortsgrad bor alla eller merparten av invånarna i småhus. Enligt SCB:s senaste tätortsberäkning ligger kommunens totala tätortgrad på drygt 95 procent. Motsvarande siffra för hela landet är 70 procent Andelen äldre mölndalsbor ökar trots lägre medelålder än i riket Medelåldern hos kommunens befolkning är något lägre jämfört med riket, något som bland annat kan förklaras av ett genomsnittligt högre barnafödande. Under 2015 föddes 718 barn i kommunen. Det är något färre barn än året innan, men följer utvecklingen i länet och riket. Både riket och länet har en lägre andel barn och unga och en högre andel äldre jämfört med Mölndals stad, där två av tio kommuninvånare är i åldern 0 15 år eller 65 år eller äldre. Sedan år 2010 har andelen äldre av hela Mölndals befolkning ökat med en procentenhet, medan andelen barn och unga varit oförändrad Migrationen bidrar till befolkningstillväxten Mölndals stads folkökning under 2015 berodde främst på ett födelseöverskott, skillnaden mellan födda och döda och ett invandringsöverskott, skillnaden mellan invandrade och utvandrade. Födelseöverskottet har under de senaste fem åren varierat mellan 208 och 428 personer per år. Under samma period har invandringsöverskottet stigit från 134 till 248 personer per år. Det har resulterat i att invandringsöverskottets andel av folkökningen har legat mellan 37 och 78 procent. Den enskilt största invandringsgruppen de senaste åren är personer födda i Syrien. Den stora flyktingströmmen till Sverige under 2015 resulterade i nya asylsökande. Eftersom handläggningstiden ofta överstiger ett år kommer många av de som beviljas uppehållstillstånd att räknas som invandrade och folkbokförda tidigast under Asylsökande är en person som i Sverige begärt skydd mot förföljelse i annat land, men som ännu inte fått sin ansökan slutlig prövad av Migrationsverket. Personen är inte folkbokförd och ingår därför inte i den officiella befolkningsstatistiken. Om en asylsökande får uppehållstillstånd för minst 12 månader, och blir folkbokförd samma år som denne har sökt asyl i Sverige, är denne inräknad bland invandringar och folkmängd i statistiken. Under 2015 invandrade personer till Sverige. Det är en ökning med personer jämfört med året innan. Till Mölndal invandrade under samma period 490 personer, fördelat på 221 kvinnor och 269 män. Till skillnad från riket innebär det en minskning med 44 personer. Männen är fler än kvinnorna i majoriteten av åldersklasserna. Samma könsfördelning gäller också för den nationella nivån. I statistiken över antal invandrade personer ingår alla som flyttar till Sverige efter att ha bott utomlands. Det betyder att det bland invandrarna finns personer som är födda i Sverige och är svenska medborgare. De brukar normalt sett vara den största gruppen invandrare. Men i statistiken för åren 2014 och 2015 kommer gruppen födda i Sverige först på andra plats, efter Syrien. I statistiken definieras personer med utländsk bakgrund som utrikes födda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.

15 10(140) Drygt 22 procent av Sveriges befolkning hade utländsk bakgrund vid årsskiftet I Mölndal var motsvarande andel av befolkningen 20 procent. Andelen med utländsk bakgrund har ökat med en procentenhet i kommunen och riket sedan Storleken på in- och utvandringen har stor betydelse för hur många vi blir i framtiden, men det är samtidigt ett område där det är svårt att göra prognoser. Både fruktsamhet och dödlighet påverkar befolkningens storlek, men under den senaste tiden har migrationen varit det som haft störst betydelse för befolkningsutvecklingen och det räknar SCB ska fortsätta fram till mitten av 2040 talet. Därefter har den naturliga folkökningen, det vill säga att fler föds än dör, större betydelse än migrationen. Anledningen till det är att antalet konflikter i världen bedöms bli färre och i takt med det förväntas asylinvandringen blir lägre. Antagandet grundar sig på att demografiska och socioekonomiska faktorer som vanligtvis är förknippade med en högre konfliktrisk, till exempel en stor andel unga i befolkningen, kommer att förändras i många länder. För de konflikter som driver människor på flykt avgör ofta existerande sociala nätverk och kontakter vart de asylsökande försöker ta sig. Många av de framtida konflikterna förväntas äga rum på platser där människor har starkare kopplingar till andra länder än just Sverige. 2.2 Socioekonomiska fakta om Mölndals stad Foto: Åsa Kramér Socioekonomi är som samlingsbegrepp för utbildningsgrad, yrkesstatus och inkomstnivå. Mölndals stad är jämförelsevis en trygg och välmående kommun att bo och arbeta i. Andelen förvärvsarbetare ligger högre än i landet och andelen arbetssökande lägre. Många kommuninvånare är välutbildade och har bra inkomster. Barnfattigdomen drabbar färre barn än i många andra kommuner, men skillnaderna är samtidigt stora mellan olika bostadsområden Utbildning och försörjning Nästan 30 procent av befolkningen i Mölndals stad betecknas som välutbildade, vilket innebär minst en treårig eftergymnasial utbildning. För bägge könen ligger andelen välutbildade sex procentenheter över riket. Men mellan könen är utbildningsnivån inte jämt fördelad. Andelen välutbildade kvinnor är högre och samma förhållande råder även nationellt. Bland de utrikes födda kommuninvånarna i åldrarna 16 till 74 år är andelen högutbildade 31 procent. Det är en betydligt högre andel än för riket totalt sett, där motsvarande andel ligger på 22 procent. En förklaring är att utländsk spetskompetens lockas till Mölndal tack vare att stora internationella företag finns här.

16 11(140) Trots en stor andel högutbildade invånare bland de förvärvsarbetande åldrarna, år, är utbildningsnivån inte jämt fördelad i kommunen. Det finns en stor koncentration av högutbildade i Toltorp, Eklanda och Krokslätt, medan förhållandet är det motsatta i Hällesåker, Balltorp, Åby och Broslätt. De ekonomiska skillnaderna avspeglar sig också i var människor bor. Mölndalsbornas medelinkomst i form av arbetsinkomst i åldern 20 år eller äldre sträcker sig från drygt kr i Toltorp till drygt kr i Bifrost, en skillnad i årsinkomst motsvarande drygt kr. Kvinnor har som grupp lägre inkomst än män. Det skiljer nästan kr i medelårsinkomst mellan könen. Kvinnor och män finns i olika yrken på arbetsmarknaden. Det förklarar en del av löneskillnaden mellan könen. Mer deltid bland kvinnorna ger även skillnader i inkomst. Ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd omfattar dels ett schablonbelopp (riksnormen), dels ett bidrag till skäliga kostnader för vissa utgifter som finns uppräknade i socialtjänstlagen. Även äldreförsörjningsstöd ingår. Socialstyrelsens senaste kartläggning visar att andelen personer som får försörjningsstöd i kommunerna och storstäderna varierar stort från 0,5 till 18,8 procent. Gapet är mindre i Mölndal där andelen biståndsmottagare sträcker sig från 0,5 procent i Hällesåker till 4,6 procent i Balltorp Arbetsmarknad och sysselsättning Mölndals stad ingår i Göteborgsregionens lokala arbetsmarknad tillsammans med 17 andra kommuner. Det är en av de arbetsmarknadsregioner i landet som fortsätter att växa. I Mölndals stad, som har en förvärvsintensitet på 82,5 procent, ökade sysselsättningen hos dagbefolkningen med arbetstillfällen eller 4,7 procent till under år För länet med en förvärvsintensitet på 77,3 procent var motsvarande ökning 0,7 procent, från till arbetstillfällen. Ökningen var för länet lika mellan könen, medan sysselsättningen i kommunen ökade mindre bland kvinnorna än männen. Näringslivet följt av Mölndals stad och Västra Götalandsregionen (VGR) är de största arbetsgivarna i kommunen. Arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad. 85 procent av männen arbetar inom näringslivet, medan endast 54 procent av kvinnorna gör det. 40 procent av kvinnorna är anställda av Mölndals stad. För männen är motsvarande andel endast 11 procent. Mölndals stad utmärks av en stor inpendling på personer. Totalt sett omfattar arbetspendlingen personer och redovisar ett pendlingsöverskott på personer. 29 procent av de som har sin arbetsplats i Mölndals stad bor också här. Det motsvarar invånare. Statistiken visar inte oväntat att männen arbetspendlar över kommungränsen i större utsträckning än kvinnor Allt fler fattiga pensionärer bland utrikes födda Invandringen av utrikes födda till Sverige var låg fram till och med andra världskriget. Men tog därefter fart och antalet utrikes födda har ökat stadigt sedan dess, från mindre än 2 procent år 1945 till 17 procent år I Mölndals stad är andelen utrikes födda i befolkningen 15 procent. Knappt personer av de utrikes födda är 65 år eller äldre. Sedan 1990 har antalet äldre utrikes födda ökat med över 140 procent i Sverige och gruppen passerade i antal under Allt eftersom antalet utrikes födda i åldrarna 65 år och äldre växer ökar behovet att studera denna grupp närmare. Utrikes födda äldre har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige.

17 12(140) Ett sätt att åskådliggöra detta är att använda måttet medianinkomst. Medianinkomsten år 2014 för alla personer som är 65 år och äldre var ungefär kronor i månaden efter skatt i riket och ungefär kr i Mölndal. 1 Inkomstskillnaden mellan utrikes och inrikes födda pensionärer är större bland män än bland kvinnor. Nettoinkomsten i Sverige är knappt kronor lägre per månad för utrikes födda män 65 år och äldre jämfört med inrikes födda män i samma åldrar. För kvinnor är motsvarande skillnad 875 kronor per månad. Kvinnliga pensionärer har överlag lägre inkomst än män. Det kan delvis förklaras av kvinnors lägre förvärvsinkomst, men också av att kvinnor som i dag är 65 år eller äldre har förvärvsarbetat i betydligt mindre utsträckning än män i motsvarande åldrar. Figur 2. Nettoinkomst i kronor per månad för inrikes och utrikes födda kvinnor och män 65 år och äldre i Mölndals stad år Nettoinkomsten är drygt kronor lägre per månad för utrikes födda män 65 år och äldre jämfört med inrikes födda män i samma ålder. För kvinnor är motsvarande skillnad drygt 880 kronor per månad. Inrikes födda äldre av bägge könen har ungefär kronor mer i månaden att leva på än utrikes födda äldre. Källa: SCB med bearbetning av Stadsledningsförvaltningen. Inkomstnivåerna för utrikes födda 65 år och äldre skiljer sig kraftigt beroende på när i livet man invandrat till Sverige. Inkomsten bland de som är 65 år eller äldre består till cirka tre fjärdedelar av pension. Resterande del utgörs av löne- och näringsinkomst, kapitalinkomst och behovsprövade bidrag. Kvinnor och de som invandrat sent har betydligt lägre pensioner än övriga grupper. 1 Medianinkomsten eller nettoinkomsten är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Inkomsten är beräknad per individ.

18 13(140) En viktig fråga för kommunernas integrationspolitik är utrikes föddas deltagande på arbetsmarknaden. Idag finns det tydliga skillnader i andel förvärvsarbetande mellan utrikes och inrikes födda. Denna förändring beror till stor del på att sammansättningen i gruppen utrikes födda har förändrats. Dagens utrikes födda äldre har i många fall kommit till Sverige som arbetskraftsinvandrare från något annat land i Västeuropa. 43 procent av de utrikes födda äldre i Sverige är födda i något av de nordiska länderna. Deras förutsättningar för att uppnå samma pensionsnivå som inrikes födda har således varit goda. Framtidens utrikes födda äldre däremot har i större utsträckning invandrat som flyktingar eller anhöriginvandrare från länder utanför Europa. Det är grupper som har ett väsentligt lägre arbetsmarknadsdeltagande. Inkomstskillnaderna mellan utrikes och inrikes födda pensionärer kommer därför sannolikt att öka framöver. 2.3 Bostadsfakta om Mölndals stad Mellan åren 2016 och 2026 planeras för nya lägenheter i kommunen. 84 procent beräknas bli i flerbostadshus och 16 procent i småhus. Det innebär ett årligt tillskott på i genomsnitt 819 lägenheter, varav 688 lägenheter i flerbostadshus och 131 lägenheter i småhus. Figur 3. Karta över Mölndals stads kommundelar.

19 14(140) Figur 4. Var ska de nya lägenheterna byggas? Pajdiagrammet visar fördelningen mellan kommundelarna Kållered, Lindome och Mölndal. Andelarna motsvarar 846 lägenheter i Kållered, 921 i Lindome och i Mölndal. Det genomsnittliga priset för en småhusfastighet i Mölndal var knappt 4,4 miljoner kronor i juni På årsbasis, andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare, har priserna stigit med 7 procent. I länet och riket var prisökningen betydligt kraftigare och steg där med 14 respektive 11 procent. I slutet av 2015 var siffran över antalet hushåll i Sverige uppe i , en ökning med drygt 4 procent sedan ,6 procent eller av hushållen år 2015 bodde i Mölndals stad. Storleken på medelhushållet har däremot legat still på 2,21 personer i riket, medan den minskat något i Mölndals stad från 2,35 till 2,34 personer under åren Boendeutrymmet, mätt som bostadsarea per person, är i genomsnitt 39 m²/person i Mölndals stad och i Sverige 42 m²/person. Mölndals stads bostadsbestånd på totalt lägenheter är fördelat på 46 procent småhus, 50 procent flerbostadshus samt 4 procent specialbostäder och övriga hus. 2 Störst andel är äganderätter med 40 procent, följt av hyresrätter 32 procent och bostadsrätter, 28 procent. De flesta lägenheterna i flerbostadshus, 51 procent, är hyresrätter medan 49 procent är bostadsrätter. Störst andel flerbostadshus, 35 procent, byggdes under åren En femtedel av småhusen tillkom också under denna period. I småhus är äganderätt den vanligaste upplåtelseformen med hela 86 procent. 2 Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. Övriga hus avser byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, till exempel byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. Specialbostäder avser bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder.

20 15(140) Kommundelen Mölndal står för lite drygt hälften av kommunens småhusbebyggelse, varav en tredjedel ligger i Västra Mölndal. Kållered har lägst andel småhus med knappt 15 procent, medan Lindome har drygt 34 procent. Merparten av flerbostadshusen finns även de koncentrerade till Västra Mölndal, som tillsammans med den östra delen står för nästan 86 procent av det totala beståndet av flerbostadshus. Av resterande flerbostadshus finns 8,8 procent av lägenheterna i Kållered och 5,6 procent i Lindome. Av de drygt privata och kommunala hyresrätterna finns störst andel, 77 procent, i Västra och Östra Mölndal. Störst andel gäller även för upplåtelseformerna bostadsrätt och äganderätt. Östra Lindome har en större andel av kommunens äganderätter än både Västra Lindome och Kållereds kommundelar. Andelen lägenheter med hyresrätt är knappt 13 procent i Kållered, vilket är drygt 2 procentenheter högre än i Lindome. De största ägarna av flerbostadshus är bostadsrättföreningar med 49 procent och allmännyttiga bostadsföretag med 24 procent. När det gäller småhus ägs merparten, 86 procent, av fysiska personer. Mölndal har ett årligt flyttningsöverskott (inflyttade frånräknat utflyttade) på i medeltal 237 personer sedan Vilka åldrar bidrar mest till det positiva resultatet? Inte oväntat är det de mest flyttbenägna grupperna år med 130 personer årligen, år med 75 personer, respektive 0 4 år med 71 personer. 2.4 Befolkningsprognosens roll i planeringen De finansiella förutsättningarna för landets kommuner påverkas i hög grad av hur invånarantalet och ålderssammansättningen förändras. Folkmängdsutvecklingen har en stor påverkan på kommunernas näringsliv när det gäller uthyrning av lokaler och lägenheter, handel och service samt inte minst för kommunernas skatteintäkter. Den statliga utjämningen av inkomst- och kostnadsskillnader mellan kommunerna bygger också den på uppgifter om befolkningen. I kostnadsutjämningen relateras bidrag eller avdrag för strukturella kostnadsskillnader i vissa fall till antalet invånare i olika åldersgrupper och i andra fall generellt till hela befolkningen. När kommunerna fördelar ekonomiska resurser till sina olika verksamheter och vid uppföljningen av dessa används därför befolkningsprognosen som en viktig utgångspunkt. Alternativet till att använda sig av prognoser är helt enkelt att gissa eller att använda sig av föregående års uppgifter. Fördelen med prognoser är att man kan ta hänsyn till observerade trender och även områdesspecifika förutsättningar. Varje år när en ny befolkningsprognos tas fram används ett helt nytt statistikunderlag. Underlag för befolkningsprognoser innehåller uppgifter om fruktsamhet, in- och utflyttning, dödsrisker, faktisk folkmängd och planerad bostadsproduktion. Alla dessa uppgifter, förutom faktisk folkmängd och planerad bostadsproduktion, avser ett genomsnittsvärde för de senaste åren. Befolkningen för ett specifikt år beräknas genom befolkning föregående år + födda döda + inflyttade utflyttade. I prognosen framskrivs befolkningens årskullar ett år för varje nytt prognosår, det vill säga varje årskull blir ett år äldre varje år. Exempelvis blir 0 åringarna 1 år första prognosåret, 2 år andra prognosåret och så vidare. I varje årsgrupp inträffar ett antal födslar, dödsfall, in- och utflyttningar som gör att folkmängden antingen ökar eller minskar i storlek.

21 16(140) Prognosmodellen är genom sina antaganden en förenkling av verkligheten. När du använder befolkningsprognosen är det därför viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa vilken storlek och sammansättning den framtida befolkningen kommer att ha. Skillnaden mellan prognosen och det faktiska utfallet kan bero på både slumpmässiga fel och felaktiga antaganden. Likaså kan en över- eller underskattning av framtida bostadsbyggande i prognosen visa på en felaktig befolkningsutveckling. För att få en så träffsäker befolkningsprognos som möjligt krävs inte bara att rätt antal färdigställda lägenheter per år kan förutsägas, utan också fördelning mellan hustyper och var i kommunen nybyggnationen kommer att ske. Prognosers säkerhet minskar när man bryter ner dem på lägre geografisk nivå och enskilda åldrar. Detta beror på en naturlig variation, det vill säga även om förutsättningarna är samma så kommer antalet att variera från år till år och en prognos beskriver utvecklingen i genomsnitt. Träffsäkerheten i en prognos beror också på rörligheten i området. Prognosens träffsäkerhet bör bli god för områden med liten in- och utflyttning. För områden med kraftig omflyttning får man räkna med att prognosens träffsäkerhet blir mindre god. Lokalberedningen använder kommuninvånarregistret (KIR) och SCB:s månads- och kvartalsstatistik för att kunna följa befolkningsutvecklingen under året. SCB:s månadsstatistik redovisas på kommunnivå och kön, medan kommuninvånarregistret och kvartalsstatistiken även redovisas för valfria delområden. I samband med att helårsstatistiken levereras i slutet av februari varje år görs en prognosvalidering för valda åldrar och delområden (kommundelar och skolområden). Valideringen används därefter som statistiskt underlag till den nya prognosen. Preliminära befolkningsuppgifter ger en fingervisning om vart vi är på väg... Månad Kommuninvånarregistret (KIR) Folkmängd KIR Medelvärde period SCB:s folkmängd vid månadens slut Differens medelvärde KIR SCB Mars Mars Mars Mars Mars April April April April Maj Maj Maj Maj Juni Juni Juni Juni Juni Tabell 1. SCB:s månadsstatistik redovisar kommunens folkmängd totalt och för ettårsklasser med cirka fem veckors eftersläpning. När detta skrivs i juli 2016 finns därför inga uppgifter för juni publicerade ännu. SCB:s månadsstatistik under året är preliminär på grund av eftersläpning av inrapportering. Först när uppgifter för december ingår i materialet är statistiken slutgiltig. Kommuninvånarregistret är ett administrativt register som är till för att ge grundinformation till ett flertal av kommunens verksamhetssystem. Uppgifterna kan ändras eftersom även sena inrapporteringar registreras. Befolkningssiffror från kommuninvånarregistret ska därför inte användas som ettill exempelakt mått på befolkningens storlek vid ett visst tillfälle.

22 17(140) Ålder Hela kommunen V. Mölndal Ö. Mölndal V. Lindome Ö. Lindome V. Kållered Ö. Kållered På kommunen skriven 1-5 (ny) (gammal) Differens ny - gammal (ny) (gammal) Differens ny - gammal (ny) (gammal) Differens ny - gammal (ny) (gammal) Differens ny - gammal (ny) (gammal) Differens ny - gammal Tabell 2. Ny prognos togs fram våren 2016 och baseras på den folkbokförda befolkningen per den Prognosen sträcker sig till årsslutet Gammal prognos togs fram våren 2015 och sträcker sig till årsskiftet Den baserades på befolkningen per den För att ta fram prognoserna används SCB:s register över totalbefolkningen, RTB. Asylsökande som inte fått uppehållstillstånd och blivit folkbokförda ingår inte i registret. 2.5 Befolkningsprognos Jämförelse av ny och gammal befolkningsprognos (år 2021)

23 18(140) Födelse- Inflyttade Utflyttade Netto- Folk- Befolkningen Födda Döda överskott Totalt Inrikes Immigrerade Totalt Inrikes Emigrerade flyttade ökning År vid årsslut under året under året under året under året under året under året under året under året under året under året under året Figur 5 och tabell 3. Befolkningen förväntas öka under samtliga prognosår utom det sista. Folkmängden väntas som mest öka med personer (år 2020) och som mest minska med 141 personer (år 2026). Under hela prognosperioden väntas fler personer födas än vad som dör och flyttnettot väntas vara positivt samtliga år utom de två sista. Källa: SCB.

24 19(140) 3. Lokaler och lokalbehov Lokaler har stor strategisk betydelse eftersom de påverkar verksamheternas förmåga att tillhandahålla utbildning, vård, kultur eller annan kommunal service. Nedan redovisas en sammanfattning av kommunens lokalbestånd för år Lokalbeståndet redovisas i kvadratmeter bruksarea (BRA) och lokalarea (LOA). Enligt standarden omfattar bruksarean i princip alla mätvärda utrymmen som begränsas av omslutande byggnadsdelars insida. I lokalförsörjningens register används bruksarea (BRA) för ägda lokaler och lokalarea (LOA) för hyrda lokaler.i blockhyresavtalens bostadsdelar registrerats som LOAe (e=enskild) och lokaldelarna som LOAg (g=gemensam). 3.1 Lokalbestånd Under 2016 omfattade kommunens lokalbestånd ca kvm bruksarea (BRA) fördelade på ca kvm ägda lokaler, ca kvm hyrda lokaler och ca kvm hyrs in från Mölndalsbostäder. Dessutom hyr social- och arbetsmarknadsförvaltningen in referenslägenheter som inte ingår i sammanställningen. Av det totala lokalbeståndet omfattar ca kvm (48 procent) skolförvaltningens lokaler, ca kvm (19 procent) vård- och omsorgsförvaltningens lokaler, ca kvm (13 procent) kultur- och fritidsförvaltningens lokaler, ca kvm (3 procent) utbildningsförvaltningens lokaler och kvm (2 procent) social- och arbetsmarknadsförvaltningens lokaler. Övriga lokalytor innefattar bland annat lokaler för tekniska förvaltningen, serviceförvaltningen, stadsledningsförvaltningen, Gunnebo, Kvarnen m fl. Diagram 1. Lokalbestånd 2016 (ca kvm) fördelat per verksamhet.

25 20(140) 3.2 Lokalkostnader Den totala lokalkostnaderna uppgick till ca 364 mnkr under år I kostnaden ingår lokalförsörjningens kostnader för tillsyn och skötsel, reparationer, planerat underhåll, el, värme, vatten, avlopp, fastighetsadministration, försäkringar, räntor, avskrivningar och externa hyror. I fastigheter som används av flera olika verksamheter har kostnaden fördelats i proportion till respektive verksamhets area. Kostnaden för planerat underhåll varierar mycket från år till år. Även mindre ombyggnadsprojekt kan rymmas inom driftsramen. Av den totala årskostnaden avser ca 160 mnkr skolförvaltningen, ca 90 mnkr vård- och omsorgsförvaltningen, ca 57 mnkr kultur- och fritidsförvaltningen, ca 11 mnkr utbildningsförvaltningen, ca 12 mnkr social- och arbetsmarknadsförvaltningen och ca 35 mnkr avser under övriga lokalkostnader. Diagram 2. Årskostnad 2015 som uppgår till ca 363 mnkr fördelat per verksamhet. Hyra för skolidrottshallar ingår inte under KFF utan ingår under SKF. 3.3 Lokalanvändning och framtida lokalbehov Redovisningen av lokalresursplanen är upplagd genom att lokalrevisioner har genomförts för skolförvaltningen, utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen samt social- och arbetsmarknadsförvaltningen. Verksamheternas lokalanvändning och framtida lokalbehov analyseras i lokalrevisionern. Syftet är att lokalrevisionerna i fortsättningen ska kunna användas som underlag för kommande behov för respektive verksamhet Skolförvaltningen, SKF Det totala lokalbeståndet för skolförvaltningens verksamheter inklusive administrativa lokaler, möteslokaler för familjedaghem, öppen förskola och familjecentral omfattar ca kvm vilket motsvarar ca 156 mnkr. De interna lokalerna omfattar ca kvm och de externa lokalerna ca kvm.

26 21(140) Förskolor Lokalanvändningen per barn i kommunens förskolor uppgick våren 2016 till i genomsnitt 12,1 kvm, vilket är en normal nivå med tanke på att så många förskolelokale är äldre. Riktvärdet vid nybyggnation är ca kvm per barn för att uppnå en effektiv lokalanvändning. Strävan är även vid renoveringar och ombyggnationer av de äldre lokalerna att uppnå en genomsnittlig lokalanvändning med samma antal kvm per barn. Antalet yngre barn mellan 1-5 år förväntas öka med ca 650 barn mellan åren med planerat bostadsbyggande. Planeringen för förskola innehåller osäkerhet då förändringar i födelsetal kan ske snabbt. Mer detaljer kring planerade projekt finns i bilaga 1. Skolor Lokalanvändningen i grundskola 2016 uppgick till 16,4 kvm BRA per elev exklusive gymnastiksalar. Enligt nyckeltal för branschen bör lokalanvändningen ligga på mellan kvm per elev. Flera skolor är äldre och en mindre del är förhållandevis nybyggda. Det finns god potential för att kunna effektivisera flertalet skolor i samband med om-/tillbyggnationer. För att nå en lokalanvändning med färre kvm per elev krävs en stor satsning för att bygga lokaler som är mer yteffektiva och ändamålsenliga. Antalet barn mellan 6-15 år förväntas öka under perioden med ca 800 personer. En skillnad mellan prognos och kommuninvånarregister visar sig redan efter de första två åren framåt och ökar därefter till 2020, vilket kan förklaras av att flera bostadsutbyggnadsprojekt planeras. Skillnaden är stor mellan områden, vilket gör att det är svårt att planera områdesvis. Fristående skolors etablering i kommunen kan komma att påverka planeringen. Planerade projekt för skolor finns i bilaga Utbildningsförvaltningen, UTF Det totala lokalbeståndet för utbildningsförvaltningens verksamheter omfattar ca 9200 kvm, vilket motsvarar ca 12 mnkr. Här räknas Frejagymnasiet, Krokslättsgymnasiet, Vuxenutbildningen, Vägledning- och kompetens (VKM) och stadshuset. De interna lokalerna omfattar ca 1800 kvm och externa lokaler ca 7400 kvm. Externa lokaler ökar på grund av utökningen på Krokslättsgymnasiet och vuxenutbildningen. Det totala lokalbeståndet och kostnaden har minskat jämfört med 2015 vilket beror på avvecklingen av Fässbergsgymnasiet Både gymnasieverksamheten och vuxenutbildningen växer. Jämfört med hösten 2015 har den genomsnittliga lokalytan per gymnasieelev minskat vilket framförallt beror på att antalet elever på Språkintroduktion har ökat. Antalet vuxenstuderande har ökat vilket innebär att vuxenutbildningen har ett stort behov av fler lokaler. Bland annat har vuxenutbildningen ökat utbudet med fyra nya yrkesvuxutbildningar under Mer detaljer redovisas i bilaga Kultur- och fritidsförvaltningen, KFF Det totala lokalbeståndet för kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter omfattar ca kvm, vilket motsvarar ca 52 mnkr. De interna lokalerna omfattar ca kvm och externa lokaler ca kvm. I dessa siffror redovisas skolidrottshallarna endast under skolförvaltningen. Målsättningen för Kultur och fritidsförvaltningen är att skapa förutsättningar för att kunna erbjuda kommuninvånare och besökare en bred kultur- och fritidsverksamhet av hög kvalitet. Kultur- och fritidsanläggningar är viktiga mötesplatser och besöksmål i en attraktiv stad där folk vill bo och verka. Nya tillgänglighetskrav, teknikutvecklingen och moderna förväntningar på stadens offentliga kultur- och idrottsanläggningar innebär också att man löpande måste se över och utveckla dem.

27 22(140) Kultur och fritids verksamheter behöver lokaler och anläggningar som är anpassade för just sin verksamhet. Det är mycket sällan lediga lokaler kan användas rakt av utan anpassning. Kultur och fritids budget bygger på 25 procent egna intäkter främst baserade på entréavgifter till badet och hall- och planhyror. Nämndens möjligheter att få in dessa intäkter baseras uteslutande på tillgången till fungerande och välunderhållna anläggningar. Generellt håller stadens byggnader för kultur- och fritidsverksamhet en relativt god standard, men det finns områden som definitivt behöver ses över. Flertalet av verksamheterna huserar i fastigheter från 60- och 70-talet och dessa fastigheter behöver inom kort verksamhetsanpassas, upprustas eller ersättas Vård- och omsorgsförvaltningen, VOF Vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter omfattar ca kvm vilket motsvarar ca 92,6 mnkr. De interna lokalerna omfattar ca kvm och externa lokaler ca kvm. En förstudie av ett nytt äldreboende har påbörjats under 2016 med utgångspunkt i prognosen för befolkningsutvecklingen de kommande åren. Särskilt bör man beakta det ökade behovet när 40-talistgenerationen kommer upp i 80-årsåldern. Det finns LSS-bostäder som inte uppfyller gällande myndighetskrav. Utöver detta finns behov av ett nytt boende årligen inom funktionshinderområdet, gruppbostad eller servicebostad. Planerade projekt för vård- och omsorgsförvaltningen redovisas i bilaga Social- och arbetsmarknadsförvaltningen, SAF Lokalbeståndet för social- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter omfattar ca kvm och är en ökning med kvm jämfört med förra året. Totalt motsvarar detta ca 12 mnkr i lokalkostnader jämfört med förra året som då var ca 9,5 mnkr. Referenslägenheter ingår inte i det redovisade lokalbeståndet. Bostadsförsörjningsfrågan kommer fortsatt att vara i fokus de närmsta åren. För de nyanlända invandrare, ensamkommande ungdomar och för familjer som kommer med anledning av familjeanknytning till ensamkommande behöver bostadssituationen lösas. Övergripande behöver Mölndals stad möta bostadsbehovet i samhället och tydliggöra behovet av utökning av hyresrätter inom allmännyttan. Mer detaljerad information redovisas i bilaga Underhåll- och reinvesteringsbehov Det kommer att behöva genomföras relativt omfattande åtgärder i det eget ägda beståndet som syftar till att både upprätthålla värdet på fastigheterna och ändamålsenligheten på lokalerna. Hit hör exempelvis tekniska investeringar i ny ventilation på ett stort antal skolor och förskolor. Mölndals stad har liksom de flesta andra kommuner lagt för lite resurser på underhåll och reinvestering i befintliga fastigheter under mycket lång tid. En stor andel av fastighetsbeståndet är från 60- och 70-talen och närmar sig den ålder då stora delar av både installationer och klimatskal behöver bytas, samt lokalerna anpassas efter dagens verksamheter. Sammantaget innebär detta att Mölndals stad har mycket stora reinvesteringar i befintliga fastigheter framför sig. Staden måste också i fler fall vänja sig vid tanken om att det bästa ur ekonomisk synvinkel och för verksamheten kan vara att ersätta byggnaderna med nya.

28 23(140) Investeringsbehov/driftsbehov för förskolor I budget/plan År 2017 År 2018 År 2019 Drift Stallbackens förskola, ca 110 barn X 3,8 Mårdens förskola, ca 90 barn X 1,3 Balltorps förskola, ca 110 barn X 2,4 Rävekärrs förskola/forsåker 1 o 2, ca 180 barn X 2,1 Kängurun/Regnbågen X 2,6 Lilla Fässbergsdalen/Stallbacken 2, ca barn X 3,2 Not Investeringsbehov/driftsbehov År Invest Drift Prio Forsåker 3/Lackarebäck, ca barn 2020 Ca 40 3,4 1 Pedagogen Park 1 o 2 ca barn 2020 Ca 40 3,4 2 Eklanda, Bastuban, ca barn 2021 Ca 40 3,4 3 Reinvesteringar ingen turordning År Invest Drift Bifrost förskola 2017 X Bölets förskola X Glasbergets förskola X Gundefjällets förskola 2017 X Gärdesängens förskola X Hagåkers förskola X Krokslätts förskola X Pepparreds förskola X Toltorps förskola X Ålegårdens förskola 2017 X Förskolegårdar

29 24(140) Kommentarer till investeringsbehoven/driftsbehoven 1. Stallbackens förskola byggs för att möta behovet av barnomsorg i det nya bostadsområdet samt för att även möta behov i Eklandaområdet med anledning av en borttagen paviljongförskola. 2. I Krokslättsområdet ligger småförskolor som är i behov av nya lokaler samt området har ett behov som inte kan bemötas i befintliga förskolor. Mårdens förskola som planeras byggas permanent intill Sörgårdsskolan för att möta behoven i Krokslättsområdet. 3. I västra Balltorpsområdet planeras nya bostäder. I externa lokaler samt i Pepparedsskolans finns småförskolor som även behöver samlokaliseras. Balltorps förskola som planeras byggas och stå klar 2018 för att möta behoven. 4. Rävekärrs förskola, även grundskola och särskola, är i behov av nya mer för undervisningen ändamålsenliga lokaler. Förskolan planeras få nya lokaler i samverkan med utbyggnaden och behov av förskola i Forsåkersområdet. 5. Kängurun/Regnbågen är förskola i Krokslättsområdet. En ny förskola i samband med byggnation av det nya bostadsområdet Kängurun. Förskolan Regnbågen kommer att återuppbyggas utifrån behov i bostadsutvecklingen Krokslättsområdet. 6. Lilla Fässbergsdalen/Stallbacken 2 Förskola i Lilla Fässbergsdalen har sedan flera år tillbaka planerats ersätta den 2016 borttagna paviljongförskolan Kompassen i Eklandaområdet. Då förskola i Fässbergsdalen försenats och riskeras överklagande har Stallbackens förskola, klar 2017, utökats något. Befolkningsprognosen visar på en större brist redan 2019 i västra Mölndal och ytterligare förskolekapacitet behövs. På Åby stallbacke finns möjlighet att bygga en mindre förskola. Investeringsbehov/driftsbehov Forsåker/Lackarebäck, 2020 I Lackebäcks och Rävekärrs (inkl Forsåker) skolområden behövs ytterligare kapacitet för att möta behovet av förskola. Befolkningsprognosen visar på brist redan 2017 samt en större brist 2018 i östra Mölndal. Bristen ökar ytterligare långsiktigt och det finns behov av förskoleplatser innan både Forsåkers och Rävekärrs nya förskolor är klar. 8. Pedagogen park 1 o Ny förskola behöver byggas för att möta behovet av förskoleplatser i samband med planerad byggnation av en ny stadsdel i Pedagogen Park. Befolkningsprognosen visar på en större brist inom skolområdet redan Eklanda Bastuban, 2021 Längst västerut i Eklandaområdet planeras det för ett större bostadsområde med byggnation under åren De första bostäderna som planeras byggas är studentbostäder. Befolkningsprognosen visar på brist redan 2019 i området. Byggnationer som planeras för angränsande områden kan tillfälligt komplettera med kapacitet. För att möta behovet av förskola behövs en ny förskola.

30 25(140) Kommentarer till reinvesteringsbehoven 1. Bifrosts förskola I Bifrosts förskola behöver det göras re-investeringar för att bygga bort impregnerade träkonstruktioner. Impregnerade träkonstruktioner kan, vid fukttillskott, utsöndra emissioner som kan upplevas som besvärande. 2. Bölets Förskola På Bölets förskola behövs re-investeringar göras i den föråldrade ventilationen, rörsystem samt elsystem. Även dränering samt utemiljön behöver satsas på. 3. Glasbergets förskola På Glasbergets förskola behövs re-investeringar göras i den föråldrade ventilationen. 4. Gundefjällets Förskola På Gundefjällets förskola behövs re-investeringar göras i den föråldrade ventilationsanläggningen, takkonstruktionen samt det behövs även genomföras reinvesteringar i utemiljön(mark, lekredskap m.m.) 5. Gärdersängens förskola På Gärdesängens förskola behövs re-investeringar göras i den föråldrade ventilationen, rörsystem samt elsystem. 6. Hagåkers förskola På Hagåkers förskola behövs re-investeringar göras i den föråldrade ventilationsanläggningen samt i grundkonstruktionen. 7. Krokslätts förskola På Krokslätts förskola behövs re-investeringar göras i den föråldrade ventilationen samt takkonstruktion. 8. Peppareds förskola På Peppareds förskola behövs re-investeringar göras i den föråldrade ventilationen. 9. Toltorps förskola Toltorps förskola behöver re-investera i flera av de tyngre byggkomponenterna. Tak, fasad och grund behöver renoveras tillsammans med att ventilationen behöver bytas ut för att innemiljön ska uppfylla dagens krav. 10. Ålegårdens förskola På Ålegårdens förskola behövs re-investeringar genomföras i den föråldrade ventilationsanläggningen, i samband med detta bör även taket renoveras då det passerat sin tekniska livslängd.

31 26(140) Investeringsbehov/driftsbehov för skolor I budget/plan År 2017 År 2018 År 2019 Drift 1. Hallenskolan etapp II 10 11,5 1,8 2. Balltorpsskolan/Pepparedsskolan, om- /utbyggnad ,8 3. Katrinebergsskolan inkl grundsärskola ,7 4. Eklandaskolan, ersätta paviljong 10 13,9 1,6 5. Ny Västerbergsskola 20 5,4 6. Kvarnbyskolan, skolutbyggnad 19 2,4 7. Lackarebäcksskolan, skolutbyggnad 15,8 0,8 8. Ny skola Forsåker 2,0 (7,7) 9. Almåsskolan, skolutbyggnad ,9 10. Ö Kållered, skolutbyggnad 3 5 0,8 Not Investeringsbehov/driftsbehov År Invest Drift Prio Fässberg etapp II ,5 0,6 1 Sörgårdsskolan ny matsal ,0 0,7 2 Ny skola i Eklanda 3 Reinvesteringar År Invest Drift 1. Bosgårdsskolan 2. Brattåsskolan Krokslättsskolan 4. Kvarnbyskolan 5. Skånhällaskolan 6. Sörgårdsskolan 7. Valåsskolan 8. Östergårdsskolan (drift tekniska inv fsk/sk år 2017) 2017 (4,1) 9. Skolgårdar

32 27(140) Kommentarer till investeringsbehoven/driftsbehoven 1. Den nya Hallenskolans först etapp var klar 2011 och etapp II planerades redan från början byggas när elevutvecklingen i området visade på behov. Två paviljongetableringar behöver ersättas med en permanentbyggnation för att stå klar Byggnationen behöver även bemöta behov i utbyggnationen Heljered I Västra Balltorp planeras nya bostäder byggas och mer skolkapacitet behövs för att möta behovet. Balltorpsskolan har en paviljong som är i behov att bytas ut då den tjänat ut sin tid. Pepparedsskolan kommer att få lediga lokaler när en förskoleavdelning flyttar över i nybyggda lokaler i Balltorps förskola som planeras vara klar En permanentbyggnation på Balltorpsskolan och en ombyggnation på Pepparedsskolan planeras vara klar Katrinebergsskolans lokaler är i behov av renovering, om- och tillbyggnation. En skolorganisationsförändring till åk F-6 genomfördes 2016 och skolan samlokaliserades i en byggnad. Skolans tidigare högstadium upphörde och eleverna i åk 7-9 bereddes plats i den nya Fässbergsskolan. Efter om- och tillbyggnationen av Katrinebergsskolan kommer även grundsärskolan att flytta in i lokalerna. På Åby Stallbacke och i Mölndals centrum byggs bostäder och det innebär även att skolkapaciteten behöver öka för att möta behovet. 4. Eklandaskolan är trång och har nått sin kapacitetsgräns. Skolan har även lokaler i en paviljongetablering som inte erbjuder skolan ändamålsenliga lokaler längre. Paviljongen har ett tillfälligt bygglov som går ut Det planeras ytterligare bostäder i området längst ut i väster mot Göteborgsgränsen samt i angränsande område i Lilla Fässbergsdalen. Skolans kapacitet behöver utökas med ytterligare ca 75 elever för att kunna ta emot eleverna inom upptagningsområdet. 5. Ny Västerbergsskola och Pedagogen Park I området Pedagogen Park ska det byggas cirka bostäder med start Det innebär att skolkapaciteten i Bifrost skolområde behöver utökas. Västerbergsskolans lokaler har tjänat ut sin tid och skolan är i behov av mer ändamålsenliga lokaler för dagens skola. Skolan har idag en bedömd kapacitet på 175 elever i åk F-6. Byggnationen av en ny skola kan komma att behöva göras i etapper då i detta skede det är svårt att bedöma hur många elever som kan komma att flytta in i området. En första etapp behövs för ca 350 elever och byggas i flera våningar för att skapa tillräcklig utemiljöyta även för en fullt utbyggd skola. För nuvarande skola finns en mindre gymnastiksal som kultur- och fritidsförvaltningen hyr ut. En större idrottshall behövs för en större skolas idrottslektioner. 6. Kvarnbyskolan har nått sin kapacitetsgräns och skolan är den enda högstadieskolan i östra Mölndal. Bostadsbyggnationen i de tre områdena Larssonsberg, Kvarnbyvallen och Kvarnbyterassen ligger alla inom upptagningsområdet för skolan. En utbyggnad planeras för att kunna ta emot ca 100 elever samt öka kapaciteten i kök och vissa ämnesfunktioner.

33 28(140) 7. Lackarebäcksskolan, skolutbyggnad Befolkningsprognosen visar på en ökning och behov av ytterligare skolplatser i östra Mölndal 2018 och framöver. Redan 2016 var Lackarebäcksskolan för trång och en tillfällig paviljongetablering gjordes. Den intilliggande Lilla Lackarebäcksskolans lokaler kommer att bli lediga då särskolan planeras integreras i den om- och tillbyggda Katrinebergsskolan. Lackarebäcksskolan behöver byggas ut för att kunna möta elevutvecklingen inom skolområdet med den nya byggnationen av bostäder. 8. Ny skola i Forsåker I den nya stadsdelen planeras mellan bostäder. För att möte behovet av grundskola för de kommande boende inom området behövs två nya skolor. En av skolorna behöver planeras som en flexibel skola för åk F-9 inom Forsåkersområdet och stå klar i samband med inflyttningen i området. Det finns ingen kapacitet i skolorna i intilliggande skolområden. 9. Almåsskolan, skolutbyggnad Skolan har stora lokalytor som inte är ändamålsenliga för en nu- och framtida skolverksamhet. En ombyggnation möjliggör effektivare användande av lokalerna samtidigt som fler elever kan tas emot i skolan. Det är trångt i det västra skolområdet, Skånhälla, i Lindome och de äldre årskursernas elever har redan beretts undervisning i vissa ämnen på Almåsskolan.. Med start behöver alla elever i åk 7-9 därifrån beredas undervisningsplats heltid på Almås. I samband med byggnationen av en ny idrottshall påverkas även vissa av skolans ämnesfunktioner placerade i en paviljongbyggnad som gör att de behöver beredas ny plats. 10. Östra Kållered, skolutbyggnad Det planeras bostadsbyggnation i det östra området av Kållered som innebär att fler elever behöver beredas plats för i skolorna. En skolorganisationsförändring har tidigare genomförts vilket innebär att Streteredsskolan idag är en skola för åk 6-9. Det innebar en kortsiktig avlastning för skolorna för de yngre årskurserna. Streteredsskolan har ett stort antal kvm/elev i förhållande till andra skolor medan kulturbevarande faktorer försvårar större förändringar. Det är trångt på Brattåsskolan och verksamheten saknar i vissa funktioner ändamålsenliga lokaler. På Östergårdsskolan finns ingen överkapacitet av elevplatser men fastigheten kan möjliggöra tillskott av mer lokaler, tillfälliga alternativt permanenta.

34 29(140) Kommentarer till reinvesteringsbehoven 1. Bosgårdsskolan På Bosgårdsskolan behövs re-investeringar göras i den föråldrade ventilationen samt byggnadens rörsystem och el-system. Även en del tak är i behov av re-investering och stora delar av utemiljön. 2. Brattåsskolan På Brattåsskolan behövs re-investeringar göras i den föråldrade ventilationen, byggnadens rörsystem, el-system samt i takkonstruktionen. 3. Krokslättsskolan På Krokslättsskolan behövs re-investeringar göras i den föråldrade ventilationen, byggnadens rörsystem, el-system samt i fasadkonstruktionen. 4. Kvarnbyskolan På Kvarnbyskolan behövs re-investeringar göras i den föråldrade ventilationen, byggnadens rörsystem, el-system samt i fasadkonstruktionen. 5. Skånhällaskolan På Skånhällaskolan behövs re-investeringar göras i den föråldrade ventilationen, byggnadens rörsystem, el-system samt i takkonstruktionen. Gäller del av skolan. 6. Sörgårdsskolan På Sörgårdsskolan behövs re-investeringar göras i det föråldrade ventilationssystemet samt tak- och fasadkonstruktion. 7. Valåsskolan På Valåsskolan behövs re-investeringar göras i den föråldrade ventilationen samt byggnadens rörsystem och el-system. 8. Östergårdsskolan På Östergårdsskolan behövs re-investeringar göras i den föråldrade ventilationen samt i takkonstruktionen,

35 30(140) Investeringsbehov/driftsbehov för utbildningsförvaltningen År 2018 År 2019 Drift I budget/plan År Ökat investeringsanslag 2,9 2. Övriga inventarier 0,8 0,8 3. Samordna arbetsnära utbildningar 3,4 4. Utveckla gymnasieverksamheten 4,7 Not Investeringsbehov/driftsbehov År Invest Drift Prio Reinvesteringar År Invest Drift

36 31(140) Kommentarer till investeringsbehoven/driftsbehoven till 1. Ökat investeringsanslag för utveckling av gymnasieskolan, vuxenutbildningen och yrkeshögskolan Investeringsbudgeten för utbildningsnämnden uppgår till 800 tkr årligen. Utbildningsnämnden har ansökt om ett ytterligare investeringsanslag på 2100 tkr för 2017 bl.a. till lokalanpassningar och upprustning av gymnasiesärskolans utemiljö. Besked väntas i november från kommunfullmäktige. 2. Övriga inventarier Utbildningsnämnden har ett årligt anslag för inventarier och upprustning av verksamhet. 3. Samordna vuxenutbildningen I plan har utbildningsnämnden äskat pengar för att samordna och utveckla arbetsnära utbildningar. Möjligheten att samordna utbildningarna, resurser och dess geografiska placering ska utredas och detta innebär bland annat en förstudie av möjliga lokaler. 4. Utveckla gymnasieverksamheten Om nämnden beslutar att Mölndal ska utöka den egna produktionen av gymnasieverksamhet behövs nya lokaler. Det finns i nuläget inte resurser avsatta för detta i budget men erfarenhet av tidigare nyetablering är i en första beräkning att det kommer att krävas 3,2 mnkr det första året och 1,5 mnkr det andra året. Uppstartskostnaderna de första åren utgörs av att skapa ändamålsenliga lokaler, marknadsföring, utrustning och personella resurser. Nyckeltal för en ny gymnasieskola med teoretisk inriktning är ca kvm BTA/elev vilket motsvarar ca 8-10 kvm LOA/elev. Utöver detta tillkommer eventuellt behov av tillagningskök. Uppdraget kan i så fall innebära en gymnasieskola med elever.

37 32(140) Investeringsbehov/driftsbehov för kultur och fritidsverksamheter I budget/plan År 2017 År 2018 År 2019 Drift Inventarier nytt stadsbibliotek 12,0 1,7 Övriga inventarier 1,1 1,1 1,1 0,1 Ishockeysarg Kållereds ishall 1,0 0,1 Tekn uppgraderingar idrottsanläggningar 6,0 6,0 6,0 0,6 Sporthall Lindome inkl inventarier 21,3 1,8 Simhall fortsatt utredning 1,0 0,1 Näridrottsplatser 2,6 0,1 0,2 Ersättningsfotbollsplaner 5,0 0,5 Byte av konstgräs (reinvestering) 3,0 2,0 0,6 Not Investeringsbehov/driftsbehov År Invest Drift Prio Sporthall Västerbergsskolan (KFNs behov) En hall för skolans behov kommer byggas och beräknas kosta 20 mnkr. För KFNs verksamheter behövs 14 mnkr ytterligare ,0 1,8 Sporthall Rävekärrsskolan Näridrottsplatser Ridverksamhet Skolor/idrottshallar för övernattning larm- och dörranordningar Räddningstjänstens krav Reinvesteringar År Invest Drift Byte av konstgräs Frejaplan?? 3,0 0,4 Byte av konstgräs Kållereds IP ,0 0,4 Byte av konstgräs Rävekärrsplan ,0 0,2 Byte av konstgräs Eklandavallen ,5 0,3 Byte av konstgräs Krokslättsvallen (2 planer) ,3 0,4 Byte av konstgräs Åbyvallen (2 planer) ,0 0,8 Byte av konstgräs Förbovallen 2023 Byte av konstgräs Lindevi 2026 Åbyvallens omklädningsrum Åby Badmintonhall Aktiviteten Åby ishall Åbybadet

38 33(140) Kommentarer till investeringsbehoven/driftsbehoven Kommentarer till rubriken investeringsbehov i budget/plan Bibliotek i Mölndals centrum Det nya stadsbiblioteket i Mölndals innerstad planeras stå klart till årsskiftet Investering i inventarier görs framförallt under Inventarier sporthall Inventarier till ny sporthall i Lindome. Övriga inventarier Generellt anslag för anskaffning av inventarier inom kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde. Kållereds ishall utbyte ishockeysarg Ishockeysargen i Kållereds ishall är uttjänt och behöver bytas. Idrottsanläggningar, tekniska investeringar Tekniska investeringar i befintliga idrottsanläggningar, exempelvis nya ventilationsaggregat, kylaggregat, värmesystem, elsystem, passagesystem, yttertak, fasader och dränering. Sporthall, Lindome Ny sporthall i Lindome anpassad för fritidslivets behov av ytor och utrustning för motion, träning och matchspel samt för skolidrottens behov. Arbetet påbörjas 2016 och beräknas färdigställd 1 januari Simhall, utredning Investeringsmedel för fortsatt utredning om inriktningsbeslut om ny simhall. Näridrottsplatser Det planeras för en näridrottsplats i Bifrost 2017, för att stimulera barn och ungdomar till rörelse och fysisk aktivitet. Ersättningsfotbollsplaner En förskola ska byggas i Balltorp där nuvarande niomannafotbollsplan ligger. Det ska byggas bostäder där Lindhagaplan ligger. Beloppet avser ersättningsplaner. Byte av konstgräs Inom planperioden ingår byte av konstgräset på Kållereds idrottsplats 2018 och på Rävekärrsplan Ridverksamhet Ett förtydligat uppdrag inväntas från politiskt håll om vad som ska utredas vidare gällande fortsatt ridverksamhet i Mölndal, samt eventuellt nya marker och fastigheter att kunna anlägga en ridanläggning vid Skolor/idrottshallar för övernattning Räddningstjänsten har tuffare krav på lokaler för övernattningar. Investeringar i larm- och dörranordningar kommer behöva göras.

39 34(140) Kommentarer till reinvesteringar 2017 Konstgräs Anlagda konstgräs behöver bytas med ungefär tio års mellanrum. Åbyvallens omklädningsrum Ett helhetsgrepp behöver tas kring denna byggnad. Byggnaden är från -30 talet och tak, fasad, grund har passerat teknisk livslängd. Även rör-, el- och avloppssystem behöver åtgärdas med hjälp av re-investeringar. Åby badmintonhall På Åby badmintonhall behövs re-investeringar göras i den föråldrade ventilationen samt byggnadens el-system. Aktiviteten På Aktiviteten behövs re-investeringar göras i delar av takkonstruktionen sam t fasadkonstruktioner. Även ett flertal fuktutsatta utrymmen samt byggnadens avloppssystem och rörsystem behöver kraftigt ses över och förnyas. Åby ishall På Åby ishall behövs re-investeringar göras i tak, fasad och grundkonstruktion. Åbybadet Ett fullständigt helhetsgrepp behöver tas kring Åbybadet. Byggnaden är till stor det från mitten av sjuttiotalet och är i samtliga byggnadskomponenter i kraftigt behov av renovering alt. ersättning.

40 35(140) Investeringsbehov/driftsbehov till vård och omsorgs verksamheter I budget/plan År 2017 År 2018 År 2019 Drift Servicebostad Kvarnbyterassen 0,4 7,0 Ny gruppbostad 0,4 7,0 Ny servicebostad 0,4 7,0 Gruppbostad som ersätter urfasat boende 0,2 Gruppbostad som ersätter urfasat boende 0,2 Gruppbostad som ersätter urfasat boende 0,2 Not Investeringsbehov/driftsbehov År Invest Drift Prio Nytt äldreboende* , *medel för nytt äldreboende finns ej avsatt Reinvesteringar År Invest Drift Gruppbostäder Kreativiteten

41 36(140) Kommentarer till investeringsbehoven/driftsbehoven Kvarnbyterassen servicebostad Servicebostaden Kvarnbyterrassen med nio lägenheter planeras att vara inflyttningsklar under Investering i nya inventarier väntas uppgå till kronor medan driften beräknas till 7 miljoner kronor per år. Vård- och omsorgsförvaltningen kommer att hyra in bostäderna från en bostadsrättsförening medan NCC bygger och projekterar Nya service- och gruppbostäder Under 2018 och 2019 planeras ytterligare en gruppbostad och en servicebostad att byggas för att möta nya behov. Investering i inventarier beräknas uppgå till kronor per enhet och driftkostnaden väntas uppgå till 7 miljoner kronor per år för respektive service- och gruppbostad. Gruppbostäder som ersätter uttjänta gruppbostäder Vård- och omsorgsförvaltningen planerar att så snabbt som möjligt, i mån av lediga tomter, ersätta tre uttjänta gruppbostäder med tre nya. Någon investeringskostnad för detta är inte budgeterad, men förvaltningen räknar med en extra driftkostnad på kronor per gruppbostad, eftersom lägenhetsantalet utökas till sex från fem per enhet. Nytt äldreboende Något beslut om ett nytt äldreboende är inte taget och inga medel finns i nuläget budgeterade. Vård- och omsorgsförvaltningen räknar dock med en investeringskostnad på ca 120 miljoner kronor och en driftskostnad på 30 miljoner kronor per år. Kommentarer till reinvesteringsbehoven Gruppbostäder I många av våra egenägda gruppbostäder krävs tekniska re-investeringar för uppfräschning av fasader och installationer. Flera av våra gruppbostäder är idag ej längre ändamålsenliga och dessa fasas över till SAF i samband med att nya gruppbostäder byggs för att ersätta de äldre. I samband med överfasning krävs re-investeringar för att tillmötesgå den nya verksamhetens behov. Kreativiteten Detta objekt har viss fuktproblematik och som det ser ut nu måste byggnaden dräneras om.

42 37(140) Investeringsbehov/driftsbehov till social och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter I budget/plan År 2017 År 2018 År 2019 Drift Lägenheter för ensamkommande barn som fyller 21 år X X X Lägenheter till familjeåterföreningar X X X Lägenheter för ungdomar generellt/referenslägenheter X X X Lägenheter för personer med missbruksproblematik X X X Not Investeringsbehov/driftsbehov År Invest Drift Prio Gå in i lokaler som VOF avvecklar enligt avvecklingsplan LSS Reinvesteringar År Invest Drift Generellt tak, fasad och dräneringar.

43 38(140) Kommentarer till investeringsbehoven/driftsbehoven Behov av lägenheter Tillfälliga boendelösningar för grupperna i tabellen finansieras genom budget för köpta platser. Gå in i lokaler som VOF avvecklar Efter hand som VOF går ur lokaler som inte uppfyller ställda krav utifrån LSS kan dessa bli aktuella för SAF. De ersätter i så fall platser som idag köps in externt Kommentarer till reinvesteringsbehoven Generellt Generellt för de av staden ägda byggnader som fungerar som boende för SAFs verksamhet måste det till kontinuerliga tekniska re-investeringar. Tak behöver läggas om, fasader och fönster måste bytas och dräneringar måste göras om.

44 39(140) 1 BILAGA 1: Lokalrevision förskola I bilagan redovisas en lokalrevision avseende verksamheter och lokaler för kommunens förskoleverksamhet. Verksamhet för förskolebarn från och med ett år till och med hösten det år barnet börjar förskoleklass (1-5 år) erbjuds i form av förskola och pedagogisk omsorg. Det finns kommunalt drivna förskolor och fristående förskolor. Pedagogisk omsorg är skollagens samlingsnamn på andra former än förskola. I Mölndal finns pedagogisk omsorg i form av familjedaghem, som innebär att en dagbarnvårdare har barn placerade i sitt eget hem. Det finns även sådan verksamhet i enskild regi. Den pedagogiska omsorgen kan ha behov av lokaler för gruppverksamhet, som löses genom samverkan med andra lokaler, internt eller externt hyrda. Lokalrevisionen utgår från år 2016 och samtliga kostnader baseras på 2015, som var det senaste året med ett färdigt bokslut. Redovisade prognoser bygger på befolkningsprognos Figur 1. Kommunala förskolor inom Mölndal Stad under Kompassens förskola togs bort i juli 2016, Småfolkets förskola tillkom i kommunal regi augusti Snickaregårdens förskola är kallställd under 2016 och används av annan kommunal verksamhet.

45 40(140) 1. Verksamheter och lokaler 2016 Våren 2016 fanns det 44 kommunala förskolor varav 8 i externt hyrda lokaler. Därutöver fanns 12 fristående förskolor samt ca 50 dagbarnvårdare i kommunal pedagogisk omsorg och 5 dagbarnvårdare i enskild regi. Antalet placerade barn har minskat något jämfört med 2015 medan i jämförelse med 2014 är det fortfarande en ökning. Antal barn 2014 Antal barn 2015 Antal barn 2016 Kommunal förskola Kommunal pedagogisk omsorg Fristående förskola Pedagogisk omsorg i enskild regi Totalt Tabell 1. Placerade barn i olika verksamheter åren inkl placerade barn i/från annan kommun. Ormås förskola, öppnades upp efter renovering januari 2016 och 1 avd behölls kallställd under våren 2016 för att sedan tas i bruk under hösten. Kompassens förskola var kallställd med 3 avd under våren för att tas bort helt i juli. Prästkragens förskola kallställdes med 1 avd hösten Snickargårdens förskola var kallställd med 2 avd under hela 2016 och användes av annan kommunal verksamhet. Kommunens bestånd av förskolelokaler uppgick till ca kvm bruksarea som föregående år, inklusive externa förskolelokaler, som är ca kvm. Inga lokalytor för förskola har tillkommit under 2016, däremot kommer under andra halvåret lokalerna minska med ca 1000 kvm då Kompassens och Prästkragens förskolelokaler tas bort. Den totala årskostnaden uppgick till ca 45 mnkr, inklusive externa hyror. I lokalförsörjningens lokalkostnader ingår kostnader för tillsyn och skötsel, reparationer, planerat underhåll, el, värme, vatten, avlopp, fastighetsadministration, försäkringar, räntor, avskrivningar och externa hyror. I Skolförvaltningens lokalkostnader, utöver internhyra, ingår städning och vaktmästeri som inte har redovisats till lokalresursplanen. Lokaler med huvudsaklig administrativ verksamhet finns i Stadshuset och Nämndemansgatan. Den totala kvadratmetern för administrativa lokaler uppgick till ca kvm varav ca 700 kvm externa lokaler. En sammanställning över förskolor, antal platser, area och kostnader för 2015/2016 finns i tabell 2. Placerade barn Platser i Platser i fristående Totalt antal Lediga Antal avdelningar Maxkapacitet Kvm BRA kommunal pedagogisk förskola i barnomsorg platser/brist kommunal kommunal Förskolor områdesvis Summa förskola Maxkapacitet omsorg kommunen splatser på plats förskola förskola Krokslätt Toltorp Bifrost Eklanda Bosgården Åby Balltorp Lackarebäck Glasberget Rävekärr Västra Kållered Östra Kållered Västra Lindome Sinntorp Valås SUMMA Tabell 2. Förskolornas totala lokalbestånd, antal placerade barn och efterfrågan på barnomsorg

46 41(140) 1.1 Förskolans lokalanvändning Antal platser i kommunal förskola Antalet placerade barn kan variera med ca 300 i jämförelse mellan augusti och maj. För att klara full behovstäckning under hela året måste det finnas lokalkapacitet för detta under hösten innan. Underskotten av platser i tabell 3 nedan ska jämföras med ett överskott på ca 50 platser 2015 och ca 100 platser Utifrån en aktiv planering med kallställande av lokaler samt återlämnande av en paviljongförskola tidigare och det försenade byggandet av den nya förskolan i Stallbackeområdet, har underskottet uppstått. De minskade födelsetalen samt friskolornas beviljade tillstånd och kapacitet har gjort att vi klarat det. Underskottet gäller för hela kommunen. Antal barn Antal platser Över- /underskott Kommunal förskola Tabell 3. Antal barn i förhållande till platser våren Kvadratmeter per barn Lokalanvändningen per barn i kommunens förskolor uppgick våren 2016 till 12,1 kvm per barn jämfört med våren 2015 som uppgick till 13,3 kvm. Främsta anledningen är att kallställande av avdelningar i en förskola innebär inte att man kan minska kommunikationsytorna, köksytor m.m. som delas av alla avdelningar i en större förskola. Andra orsaker är att förskolorna är byggda under olika tidsperiod och har olika storlekar, kök, i vissa fall i gemensamma lokaler med skolor med mera, vilket är förklaringen till en del av variationen. En annan viktig faktor är placerade barn och deras åldrar. Ju fler yngre barn på en förskola, desto fler kvadratmeter per barn. Det finns också förskolor i områden med mindre efterfrågan, som har färre barn placerade under perioder på året och därmed fler kvm/barn. Lokalanvändningen i eget lokalbestånd per förskola varierade och högst med 38 kvm hade Kompassens förskola. Även Helgered hade höga kvadratmetrar per barn ca 21 kvm/barn. Kompassens förskola togs bort under sommaren 2016 och kommer att ersättas av andra lokaler Förskolan har inte använts fullt ut då det minskade barnantalet i Eklandaområdet har varit större än beräknat enligt tidigare befolkningsprognos. Helgereds förskola är byggd med en samlingssal med syfte att kunna hyras ut i området. Kapaciteten är beräknad på tidigare prognoser och utbyggnadstakt av området som inte kommit till stånd. Den genomsnittliga arean per barn har minskat under 2016 jämfört med tidigare år. Detta beroende på de minskade födelsetalen och därmed barnomsorgsbehoven i kombination med fristående verksamheters etablering. Detta har gjort att lokaler i Kompassen har kallställts under våren 2016 och Prästkragen förskola under hösten 2016 samt ytterligare ett par avdelningar temporärt under hösten. Lokalerna för Snickargården har varit kallställda hela året och använts av annan kommunal verksamhet. Däremot öppnades Ormås förskola med två avdelningar upp efter renovering och endast en avdelning togs i bruk februari Flertalet förskolor ligger i intervallet kvm. Målet vid nybyggnation och en strävan vid ombyggnation är att nå en genomsnittlig lokalanvändning på kvm per barn, för att uppnå en effektiv lokalanvändning. Det är viktigt att uppmärksamma att det är fler faktorer än kvadratmeter, som påverkar antal barn i lokalerna, bland annat ventilationen. I figuren nedan redovisas förskolor, som ägs av kommunen med fyllda staplar och inhyrda lokaler med ofyllda staplar.

47 42(140) Diagram 1. Kvadratmeter bruksarea per barn i kommunens förskolor vårterminen 2016 Anmärkning: hög kvadratmeteryta per barn på Kompassens förskola förklaras av ett minskat barnantal i Eklandaområde samt en avetablering av denna paviljongförskola sommaren Hög kvm-yta per barn på Ormås förklaras av att förskolan öppnades upp efter renovering och endast en av två avdelningar användes under vt Lokalernas ändamålsenlighet Flertalet förskolor är byggda från 60-talet och framåt och är präglade av olika sätt att se på förskolan i samhällsplaneringen och det pedagogiska arbetets förändring. Förutom att ha tillräckligt med lokaler för den verksamhet som bedrivs är det viktigt att lokalerna är ändamålsenliga. Förskolorna har i allmänhet betydligt fler barn i grupperna än tidigare vilket ställer krav på uppgradering av ventilationssystemen. Lokalernas standard uppfattas på många förskolor som låg och i samband med de större upprustningar som behöver göras finns förutsättningar att planera för lokaler bättre anpassade till förskolans utökade uppdrag när det gäller barns lärande men också bättre entréer, hygienutrymmen och rum för måltider. Idag uppmärksammas och betonas vikten av stimulerande utevistelse för förskolebarnen. Så gott som alla förskolegårdar är i behov av ordentlig upprustning och komplettering för att ge rum för lek och planerade aktiviteter Teknisk status Generellt har byggnader uppnått sin tekniska livslängd efter 40 år. Teknisk livslängd är den tidsperiod under vilken en byggnad med normalt underhåll kan användas för avsett ändamål. Ett flertal av byggnaderna är byggda på 60-talet, vilket gör att de redan har passerat sin tekniska livslängd. Isolering av tak, väggar, fönster och grund är oftast bristfällig på hus byggda under denna tidsperiod, vilket medför en onödigt hög energiförbrukning. Elsystem som installerades på 60-talet är inte dimensionerade för dagens krav. För användarna räcker inte elsystemen från 60-talet till och för att förbättra elsäkerheten behövs systemen byggas om eller bytas ut för att uppfylla dagens krav.

48 43(140) Fukt och dräneringsproblem är svåra att komma åt då många byggnader är byggda med platta på mark. Stammar och rörsystemen är av gjutjärn och ligger under plattan i en fuktig miljö, vilket förkortar deras livslängd. Flera byggnader lider också av andra mindre bra tekniska lösningar. Till exempel finns det i ett flertal byggnader inbyggda och ingjutna träbjälkar som är impregnerade för att röta ska undvikas. När dessa impregnerade trädetaljer hamnar i en fuktig miljö utsöndras en lukt som ofta leder till en dålig arbetsmiljö för barn och pedagoger. Delar av fastighetsbeståndet har undermåliga ventilationsanläggningar som inte klarar av att förse byggnaderna med dagens krav på ventilation. Ventilationen uppfyller lagkraven som råder (OVK) men uppfyller inte dagens nybyggnadskrav vad gäller luftflöden. Gamla ventilationsanläggningar är också kraftigt sämre än nya moderna ur energisynpunkt. Exempel på förskolor som ligger högt i prioritering vad gäller ventilationsåtgärder är: Bölet, Glasberget, Gundefjället, Gärdesängen, Krokslätt, Peppared och Ålegården. För 2017 planeras det för ventilationsåtgärder i Ålegårdens förskola samt Gundefjällets förskola. På Bifrosts förskola fortlöper de under 2016 påbörjade åtgärderna för att komma åt problemet med impregnerade trädetaljer i konstruktionen. Det finns i stadens förskolor också många exempel där det inre underhållet är undermåligt till följd av för lite investeringar historiskt. Lokalförsörjningsavdelningen jobbar aktivt med att ta helhetsgrepp kring de objekt där man till exempel genomför ventilationsentreprenader för att lyfta helheten i fastigheterna Bedömning av kökskapacitet En prioriteringslista är gjord som gäller kök där det finns prioriteringar när det gäller totalrenoveringsbehov. Fastighetsförvaltare och enhetschefer för måltid har tillsammans sedan 2013 gjort en bedömning av maxkapacitet och statusbedömning av samtliga kök. Det innebär främst fastighetstekniska åtgärder och upprustning av ytskikten.

49 44(140) 2. Verksamhetens utveckling och framtida lokalbehov 2.1 Planerade förändringar i verksamheten Skollagen anger att alla barn ska erbjudas förskola från ett års ålder om familjen/barnet uppfyller kraven för plats (arbete, studier, föräldraledig, arbetslös, egna/särskilda behov). Från och med hösten det år barnet fyller tre år ska allmän förskola erbjudas alla barn. Förskolan kan drivas av kommunen eller som fristående verksamhet med godkännande från kommunen. Om föräldrarna önskar ska kommunen sträva efter att erbjuda så kallad pedagogisk omsorg. Idag erbjuds alla barn i kommunen placering enligt skollagens krav. Framtida lokalbehov påverkas av flera saker: befolkningsutvecklingen, i vilken takt nya bostadsområden byggs och bostadsbrist med ökad utflyttning av unga människor som följd. Detta påverkar antalet förskolebarn. Kommunens lokalbehov påverkas också av i vilken utsträckning fristående förskolor etableras i kommunen. Ökar behovet av platser parallellt med fristående förskolors etablering krävs mindre kommunal utbyggnad. I annat fall kan en viss kortsiktig överetablering bli fallet. Mölndal har dessutom en förhållandevis stor andel familjer, som efterfrågar pedagogisk omsorg i form av familjedaghem. En minskning av denna efterfrågan påverkar behovet av mer förskola, eftersom det är denna verksamhet som kommunen har skyldighet att erbjuda. Sammantaget är det många osäkra faktorer när det gäller planering av förskola, där den kanske främsta är förändringar av födelsetal som inte prognostiserats. Det innebär att långsiktig planering måste kombineras med möjlighet att lösa behov som uppkommer snabbt. Ytterligare en faktor som kan påverka framtida lokalbehov är politiska beslut om antal barn per avdelning/grupp. En minskning med två barn per grupp i den befintliga förskolan innebär exempelvis behov av lokaler för utökning med 22 nya avdelningar. Förskolor med 1-3 avdelningar (omfattar barn) är ur många aspekter inte effektiva att driva. Det gäller lokalvård och måltider, men också möjligheten att samordna öppning/stängning med bättre personaltäckning som följd. Mot bakgrund av detta planeras nya förskolor som ersättning för mindre förskolor i ett område.

50 45(140) 2.2 Pågående projekt Nya förskolor byggs för att öka antalet platser och för att ersätta befintliga lokaler, som inte är ändamålsenliga och/eller externt hyrda. I vissa fall är det inte kommunen som bygger utan blir istället hyresgäst. Framöver gäller det främst etablering av förskolor i nya bostadsområden där lokaler planeras i bostadshusen. Planeringen av förskolor har i regel lång framförhållning då de är kopplade till planläggning av nya bostadsområden. I investeringsbudget finns följande projekt: Förskola Pågående projekt Forsåker /Rävekärr Lilla Fässbergsdalen Mårdens förskola Kängurun/Regnbågen Stallbackens förskola Balltorps förskola I det nya bostadsområdet Forsåker planeras totalt fem förskolor. Två förskolor planeras vara klara 2020 för att samtidigt tillfälligt ersätta Rävekärrs förskola som är i behov av nya lokaler. I plan Ny förskola i Lilla Fässbergsdalen riskerar bli överklagad och i samband med det utökas Stallbackens förskola som istället delvis ersätter paviljongförskolan Kompassen. Ny förskola byggs i Krokslätt för att möta ökat barnomsorgsbehov samt ersätta äldre inte ändamålsenliga förskolelokaler. I plan Förskolekapacitet beroende på bostadsutvecklingen i Krokslättsområdet. Färdig förskola 1,5 år efter inflyttning i bostadsområdet. Ny förskola byggs i det nya bostadsområdet, klar sommaren Förskolan kommer även delvis ersätta paviljongförskolan Kompassen. Ny förskola byggs för att möta barnomsorgsbehov i nytt bostadsområde i Balltorp samt ersätta små lägenhetsförskolor i bostadsområdet och en förskolelokal i skolan. I plan Befolkningsutveckling för barn 1-5 år Antalet yngre barn mellan 0 och 5 år förväntas öka med 792 personer mellan åren 2015 och En period av sammanhängande ökning förväntas under åren , då antalet ökar med 904 personer. År 2016 och 2026 väntas antalet minska med 67 respektive 44 personer. Figur 2. Antal barn 1 till 5-åringar under 2015 som finns bosatta i Mölndal.

51 46(140) Diagram 5. Befolkningsprognos för åren Efterfrågan på förskola och pedagogisk omsorg En fortsatt beräkning utifrån aktuell befolkningsprognos och 92 procent efterfrågan visar en utveckling enligt nedanstående diagram. Då är utgångspunkten att lika många barn som 2016 fortsatt har plats i fristående förskolor eller pedagogisk omsorg. Ökningen av antalet förskolebarn under perioden innebär att det saknas platser och verksamheten behöver byggas ut.

52 47(140) Diagram 6. Totalt antal platser och platsbehov för barnomsorg 1-5 år för åren Lokalbehov per område Sammanställningen utgår från antalet platser våren Planerad utökning de närmaste åren är inte inräknad utan anges i kommenterande till exempelt. De redovisade platserna är detaljerade och är inte avrundade för att undvika avrundningseffekter på helheten. Norra Mölndal Krokslätt och Toltorp Norra Mölndal Småförskolorna i Krokslättsområdet är i behov av nya lokaler som planeras vara klara 2018 och de inkluderar en utbyggnad med ca 40 platser vilket innebär att bristen minskar. Det planeras även ett nytt bostadsområde, Kängurun. I arbetet med detaljplanen ingår en förskola Befolkningsprognos 1-5 år Total efterfrågan prognos 92 % Maxkapacitet kommunal förskola Platser i fristående förskola i kommunen Platser pedagogisk omsorg Summa platser Över-/underskott integrerad i byggnationen som ska möta det utökade behovet. Det är oklart i dagsläget vilket år det blir aktuellt eftersom utbyggnaden hänger samman med bostadsområdets utbyggnad. Västra Mölndal Eklanda, Bosgården, Bifrost Området har framöver brist på platser. En utökning av ytterligare två avdelningar planeras i Stallbackens förskola då den planerade förskolan i Lilla Fässbergsdalen, som skulle ersätta Västra Mölndal Befolkningsprognos 1-5 år Total efterfrågan prognos 92 % Maxkapacitet kommunal förskola Platser i fristående förskola i kommunen Platser pedagogisk omsorg Summa platser Över-/underskott

53 48(140) paviljongförskolan Kompassen, är under prövning. Den borttagna paviljongförskolan Kompassen behöver ersättas med en permanent förskola. Centrala Mölndal Åby och Balltorp Befolkningsprognosen visar på en ökning av barn inom området. Det finns ett underskott på platser. I det nya bostadsområdet byggs Stallbackens förskola för att möta behovet inom området samt även behov inom intilliggande Eklandaområdet. Centrala Mölndal Befolkningsprognos 1-5 år Total efterfrågan prognos 92 % Maxkapacitet kommunal förskola Platser i fristående förskola i kommunen Platser pedagogisk omsorg Summa platser Över-/underskott Östra Mölndal Lackarebäck, Ryet/Glasberget, Rävekärr Östra Mölndal Befolkningsprognos 1-5 år Total efterfrågan prognos 92 % Maxkapacitet kommunal förskola Platser i fristående förskola i kommunen Platser pedagogisk omsorg Summa platser Över-/underskott I östra Mölndal planeras och byggs det i flera nya bostadsområden som Larssonsberg Kvarnbyvallen och Kvarnbyterrassen. Inflyttning har skett i delar av dessa och det finns en stor osäkerhet kring barnantalet. Differensen mellan prognos 2016 i förhållande till 2015 visar på en betydande ökad brist redan de närmaste åren. Inom Ö Mölndals område ligger även Forsåker, som är planerat för stor bostadsutbyggnad. Inom denna nya stadsdel planeras det för fem förskolor totalt med två klara Innan dess finns behov av en uppdelning av skolområdet i två delar. Kållered Ingen förändring planeras kortsiktigt. Inom en femårsperiod planeras utbyggnad i flera bostadsområden i Kållered. Lindome Ingen förändring planeras men på lång sikt ökar barnomsorgsbehovet i området. Kållered Befolkningsprognos 1-5 år Total efterfrågan prognos 92 % Maxkapacitet kommunal förskola Platser i fristående förskola i kommunen Platser pedagogisk omsorg Summa platser Över-/underskott Lindome Befolkningsprognos 1-5 år Total efterfrågan prognos 92 % Maxkapacitet kommunal förskola Platser i fristående förskola i kommunen Platser pedagogisk omsorg Summa platser Över-/underskott

54 49(140) Totalt för hela kommunen Hela kommunen Antalet förskolebarn ökar framöver vilket innebär behov av utbyggd förskola. Utöver de platser som finns i Mölndal, kommunala eller fristående, har barn folkbokförda i Mölndal plats i andra kommuner. Ungefär 90 barn ingår i denna grupp och de flesta finns i fristående förskolor. Dessa platser är inte områdesfördelade i redovisningen ovan. När det gäller de fristående förskolorna som finns i kommunen har de i flera fall profiler och inriktning, som innebär efterfrågan från andra områden än där förskolan är belägen. Kvarnhjulet som finns i centrala Mölndal har exempelvis många barn från västra området placerade och Happy Kids i Kållered, med profil svensk-engelsk förskola, har barn från i stort sett hela kommunen. Det innebär att den redovisade bristen alternativt överskottet inte är lika stort som den som anges i de områdevisa sammanställningarna. Befolkningsprognos 1-5 år Total efterfrågan prognos 92 % Maxkapacitet kommunal förskola Platser i fristående förskola i kommunen Platser i pedagogisk omsorg Summa platser Över-/underskott Placering i annan kommun Summa överskott

55 50(140) 3. Slutsatser och förslag Den genomsnittliga lokalanvändningen i antal kvadratmeter per barn har under 2016 minskat jämfört med tidigare åren till 12,1 kvm per barn. Ormås förskola har tagits i bruk efter renovering och paviljongförskolan Kompassen har tagits bort. Snickaregården har kallställts och använts för annan kommunal verksamhet. Anledningen är färre förskolebarn än tidigare beräknat framförallt i Eklanda och Lindome. Befolkningsprognosen visar ett ökat antal förskolebarn som hänger samman med en stor planerad bostadsutbyggnad. Det behöver byggas nya förskolor i de nybyggda bostadsområdena. Planeringen för förskola innehåller osäkerhet då förändringar i födelsetal kan ske snabbt vilket innebär att det behöver finnas beredskap för en större utbyggnad är det prognostiserade behovet. Teknisk livslängd är den tidsperiod under vilken en byggnad med normalt underhåll kan användas för avsett ändamål. Generellt har byggnader uppnått sin tekniska livslängd efter 40 år. Många av förskolans lokaler är byggda på 60-talet, vilket gör att de redan har passerat sin tekniska livslängd. Ett flertal förskolegårdar är i behov av ordentlig upprustning och komplettering för att ge rum för lek och planerade aktiviteter. Skolförvaltningen behöver se över lekvärdesfaktorerna i de befintliga förskolemiljöerna. Skillnader från föregående lokalresursplan De lägre födelsetalen under åren har påverkat behoven av förskoleplatser främst i Lindome och Eklandaområdet. I Lindome påverkar även antalet beviljade platser inom de fristående förskolorna och pedagogiska omsorgen. Ormås förskola har tagits i bruk under våren 2016 för att möta det ökade behovet av förskola i samband med inflyttning i nya bostadsområden i östra Mölndal. Det tillfälligt minskade behovet i västra Mölndal har inneburit att Kompassens förskola har kunnat avvecklas helt och delvis ersättas först 2017 med Stallbackens förskola. I Lindome har Snickaregårdens förskola med 2 avdelningar använts av annan kommunal verksamhet under Nedan redovisar planerade projekt för förskolan

56 Figur 3. Planering för kommunens förskolor fram till (140)

57 52(140) BILAGA 2: Lokalrevision skola 2 I avsnittet redovisas en lokalrevision avseende verksamheter och lokaler för kommunens grundskolor och särskolor. Grundskolan omfattar förskoleklass och åk 1-9. I skolor för yngre elever i åk F-6 finns också fritidshem. Grundskola drivs av kommunen eller som fristående skola efter godkännande av Skolverket. Lokalrevisionen som är en del i utvecklingen av kommunens lokalresursplanering genomfördes under Lokalrevisionen utgår från år 2015 och samtliga kostnader utgår från 2015 som var det senaste året med ett färdigt bokslut. Redovisade prognoser bygger på kommunprognos Figur 1. Kommunala skolor inom Mölndals Stad under 2016.

58 53(140) 1. Verksamheter och lokaler 2016 Under 2016 fanns det 23 kommunala grundskolor varav 4 också har särskola. Det finns två fristående skolor i kommunen; Montessoriskolan Kvarnhjulet i centrala Mölndal och Växthuset belägen i Pedagogen Park, västra Mölndal. Antal elever Kommunal skola 7095 Fristående skola/annan kommun 1014 Totalt Tabell 4. Antal elever i kommunal och fristående skolor Kommunens bestånd av ägda skolfastigheter omfattade kvm bruksarea BRA inklusive redovisade gymnastiksalar ca kvm. Tillkommande lokaler under 2016 var Fässbergsskolan med ca kvm. Paviljongetableringar tillkom på skolorna Lackarebäck och Hallen med 376 kvm. Skolverksamheten på Katrinebergsskolan samlokaliserades till en F-6 skola med färre lokaler och Lilla Katrineberg lämnades, vilket innebar minskade lokaler under ht 2016 med ca 4000 kvm. Den totala årskostnaden för skollokaler uppgick till ca 110 mnkr. Sammanställning över elever, antal platser och areor för 2016 finns nedanstående tabell. När det gäller skolans kapacitet finns fortfarande en viss osäkerhet. På några skolor är kapacitetsbedömningar gjorda i samband med planerade översyner/anpassningar och på andra är enbart översiktlig bedömning gjord. Lokaler med huvudsaklig administrativ verksamhet finns i Stadshuset och Nämndemansgatan och redovisas med yta i förskoledelen. Lokalbehov enl nyckeltal kvm BRA Över- /undersko tt (kvm) Inskrivna särskoleel ever Inskrivna elever på fritidshem Tabell 1. Skolans totala lokalbestånd årskostnad, antal elever, bedömd kapacitet Balltorpsskolan/Pepparedsskolan samt Brattåsskolan/Östergårdsskolan räknas som en enhet. Kvm Kvm BRA Inskrivna Maxkapacitet Skola Årskurs idrottshall Summa elever Krokslättsskolan F Sörgårdsskolan Toltorpsskolan F Bosgårdsskolan F Fässbergsskolan Eklanda F Västerbersskolan F Balltorpskolan F Pepparedsskolan F Katrinebergsskolan F Glasbergsskolan F Kvarnbyskolan Lackarebäcksskolan F Rävekärrskolan F Hallenskolan F Brattåsskolan F Streteredsskolan Östergårdsskolan F Sinntorpsskolan F Skånhällaskolan F Almåsskolan Hällesåkerskolan F Valåsskolan F SUMMA Över- /underskott på platser 1.1 Skolans lokalanvändning Hur lokalerna är utformade skiljer sig väsentligt eftersom kommunens skolor är byggda under en lång tidsepok från Krokslättsskolan och Kvarnbyskolan i början av 1900-talet till Lackarebäcksskolan och Hallenskolan En schablonmässig bedömning av lokalanvändningen i kommunens skolor kan göras genom att med branschnyckeltal och riktvärdet 12 kvm per elev bedöma vad lokalen kan räcka till. Ett annat sätt är att över tid

59 54(140) jämföra hur många elever som gått i skolan. För att göra en realistisk och korrekt bedömning måste lokalerna kapacitetsbedömas utifrån sina olika förutsättningar. Detta har gjorts på några skolor i samband med planering av utökat lokalbehov på grund av fler elever Antal platser i kommunal skola Under 2016 hade kommunens grundskolor en bedömd kapacitet för totalt ca elevplatser. Antalet elever uppgick till ca elever. Bedömningen av maxkapacitet på skolor är bedömd av skolförvaltningen tillsammans med lokalförsörjningsavdelningen. När det gäller skolans kapacitet finns i dagsläget stor osäkerhet. På några skolor är kapacitetsbedömningar utförda i samband med planerade översyner och anpassningar, på andra är en översiktlig bedömning gjord. Figur 3. Andel inskrivna elever procentuellt under 2016

60 55(140) Kvadratmeter per elev Lokalanvändningen per skola exklusive gymnastiksalar har minskat sedan föregående år och uppgick till 16,4 kvm BRA per elev. Skolfastigheter och gymnastiksalar används inte bara av skolans elever utan också av kultur och fritidsförvaltningen. Den genomsnittliga lokalanvändningen i vissa skolor ligger på en hög nivå. Enligt Ramprogram för grundskola i Mölndals stad är målet att vid nybyggnation sträva efter en genomsnittlig lokalanvändning på ca kvm BRA exklusive gymnastiksalar vid ny- och ombyggnation för att kunna ha en effektiv lokalanvändning. Den höga lokalanvändningen påverkas naturligtvis av flera faktorer såsom antalet elever, lokalernas planlösning, användningen av specialsalar, om det finns mycket korridorer eller om skolan har tillagningskök respektive mottagningskök och framförallt ventilationkapaciteten.. Diagram 1. Kvadratmeter area per elev i kommunens skolor exklusive gymnastiksal Katrinebergsskolan har kompletterats med paviljonger för att klara både Katrineberg-/Ekhaga skolorna i lokaler med ventilationsproblem. Flera byggnader i L. Katrinebergsskolan lämnades fr.o.m. ht Högst hade Katrinebergsskolan med 86,4 kvm per elev. Därefter har både Almåsskolan och Streteredsskolan höga värden med ca 33 kvm per elev. Lägst hade Balltorpsskolan och Skånhällaskolan med ca 10 kvm per elev och strax över det ligger skolorna Eklanda, Glasberget, Lackarebäck och Hallen. Detta är en indikation och behöver kompletteras med maxkapacitet utifrån ventilation och kök. På Katrinebergsskolan har lokalerna kompletterats med paviljonger för att klara en fungerande verksamhet för de båda skolorna Katrineberg och Ekhaga under våren 2016 parallellt med ventilationsproblem i lokalerna. Höstterminen 2016 flyttade de båda skolornas högstadium in i den ombyggda Fässbergsskolan. Katrinebergsskolans åk F-6 samlokaliserades ht 2016 i en byggnad och stora delar av byggnaderna lämnades helt. En paviljong flyttades till Hallenskolan ht 2016 samt kvarvarande kommer att användas vid kommande ombyggnationer

61 56(140) Lokalernas ändamålsenlighet Lokalernas ändamålsenlighet för skolor har inte analyserats. Som tidigare år blir det en del i ett fortsatt arbete som kräver utgångspunkter i ett pedagogiskt funktionsprogram Teknisk status Flera av skolbyggnaderna är byggda på 60-talet, vilket gör att de redan har passerat sin tekniska livslängd. Isolering av tak, väggar, fönster och grund är oftast bristfällig på hus byggda under denna tidsperiod, vilket medför en onödigt hög energiförbrukning. Exempel på skolor i Mölndal där krafttag måste tas kring fastigheterna i sin helhet är Stora och Lilla Katrinebergsskolan, Västerbergsskolan samt Rävekärrsskolan. Åtgärderna på dessa objekt är så omfattande att re-investeringar bör ställas och jämföras med ny-investeringar. I stadens bestånd finns också enskilda byggnader där större investeringar krävs, exempel på detta är Bosgårdsskolans musikpaviljong. Elsystem som installerades på 60-talet är inte heller dimensionerade för dagens krav. För användarna räcker inte elsystemen från 60-talet till och för att förbättra elsäkerheten behövs systemen byggas om eller bytas ut för att uppfylla dagens krav. Fukt och dräneringsproblem är svåra att komma åt då många av byggnaderna är byggda med platta på mark. Stammar och rörsystemen är av gjutjärn och ligger under plattan i en fuktig miljö, vilket förkortar deras livslängd. Delar av fastighetsbeståndet har undermåliga ventilationsanläggningar som inte klarar av att förse byggnaderna med dagens krav på ventilation, ventilationen uppfyller lagkraven som råder (OVK) men uppfyller inte dagens nybyggnadskrav vad gäller luftflöden. Gamla ventilationsanläggningar är också kraftigt sämre än nya moderna ur energisynpunkt. Exempel på skolor som ligger högt i prioritering vad gäller ventilationsåtgärder är: Almås, Bosgården, Brattås, Krokslätt, Kvarnby, Skånhällaskolan, Valås, och Östergårdsskolan. Under 2017 planeras för ventilationsåtgärder i delar av Brattåsskolan samt Östergårdsskolan. Det finns i stadens skolor också många exempel där det inre underhållet är undermåligt till följd av för lite investeringar historiskt. Lokalförsörjningsavdelningen jobbar aktivt med att ta helhetsgrepp kring de objekt där man till exempel genomför ventilationsentreprenader för att lyfta helheten i fastigheterna Bedömning av kökskapacitet Förändringar som påverkar elevantalen på skolorna behöver samplanera med både kökskapacitet och matsal. Under 2013 gjorde fastighetsförvaltare tillsammans med enhetschefer för måltid en bedömning av maxkapacitet och statusbedömning av samtliga kök. En prioriteringslista är gjord som gäller kök där det finns ett totalrenoveringsbehov.

62 57(140) 2. Verksamhetens utveckling och framtida lokalbehov 2.1 Pågående projekt Skolor byggs om-/till och nya för att öka antalet platser samt för att anpassa och få mer ändamålsenliga lokaler. I nedanstående finns pågående projekt under 2016/2017. Skola Almåsskolan Balltorps- /Pepparedsskolorna Brattås/Östergårdsskolorna Eklandaskolan Forsåker Fässbergsskolan Hallenskolan Katrinebergsskolan Kvarnbyskolan Lackarebäcksskolan Ny Rävekärrsskola Ny Västerbergsskola Pågående projekt Skolan har överskott på lokaler. En ombyggnation för att kunna ta fler elever även från västra skolområdet i Lindome. I budget/plan 2016/2018. Ersätta lokaler paviljong med permanentbyggnation samt ombyggnation för kapacitetsökning I budget/plan Skolorna är trångbodda. Förstudie och kapacitetsbedömning görs parallellt med en skolorganisationsöversyn inkl Streteredsskolan. I budget/plan 2016/2018. En permanent byggnation som ersättning för paviljong. I budget/plan 2016/2018. Ny grundskola i budget/plan 2017/2020. Ombyggnation av Fässbergsgymnasiets lokaler till en ny, central grundskola för Åk 4-9. Klart vt 2017 samt kompletterande utbyggnation för att möta fler elever. I budget /plan 2020 Fortsatt utbyggnad då elevantalet ökar, finns med i budget/plan 2016/2018. Renovering, om- och tillbyggnation för en grundskola i åk F-6 samt särskola. I budget/plan 2017/2019. En utbyggnad av skolan för att kunna ta emot fler elever i budget/plan 2016/2017. Paviljongetablering för att möta fler elever i samband med nybyggnation inom området samt en kapacitetsökning inkl Lilla Lackarebäcksskolan. I budget/plan Förstudie pågår för att belysa alternativ för att ersätta äldre lokaler och öka kapaciteten för att kunna ta emot fler elever i samband med nybyggnation inom skolområdet. I budget/plan 2020/2021 Ny skola. Ersätta äldre lokaler och öka kapacitet för att kunna ta emot fler elever i samband med nybyggnation inom skolområdet. I budget/plan 2019/2020

63 58(140) 2.2 Befolkningsutveckling för 6-15 år Antalet barn mellan 6 och 15 år förväntas öka med personer mellan åren 2015 och I genomsnitt är det en ökning med 91 personer per år. Diagram 4. Antal 6-15 åringar under 2015 som finns bosatta i Mölndal. Diagram 9. Befolkningsprognosen 6-15 åringar visar en ökning för åren

64 59(140) 2.3 Elevutveckling och maxkapacitet Befolkningsprognosen anger antalet elever fram till 2026 se diagram nedan. För att bedöma elevutvecklingen har också en jämförelse med KIR (kommuninvånarregistret) gjorts. Det innebär att elever boende i området 2016 räknats fram den närmaste femårsperioden. Vid planeringen måste hänsyn också tas till att alla elever inte går i kommunens grundskolor utan väljer fristående eller i vissa fall annan kommuns skola. Maxkapacitet som redovisas innehåller för vissa skolor en osäker bedömning och behöver ta hänsyn till bland annat ventilation. En utbyggnad behövs 2016 för att möta de större elevkullarna på 2000-talets slut. Elevutvecklingen enligt befolkningsprognos och KIR är samstämmig de närmaste påföljande två åren års prognos visar därefter större ökning av elevantalet jämfört med siffrorna i föregående års lokalresursplan. För att möta antalet elever även framöver behövs en fortsatt utbyggnad. Diagram 5. Elevutveckling enligt prognos, KIR, bedömning av elever i kommunal skola samt sammanlagd bedömd maxkapacitet

65 60(140) 2.4 Lokalbehov per område I avsnittet redovisas lokalbehovets utveckling per område och skola. Varje skola har ett definierat upptagningsområde som innebär att om föräldrar/elever inte väljer annan skola är det den anvisade skolan som tar emot eleven. Föräldravalet ska så långt som möjligt tillgodoses men får inte innebära att en elev inom upptagningsområdet inte får plats. Upptagningsområden kan förändras för att effektivt använda kommunens lokaler orsakat av nya bostadsområden eller fler/färre elever. Hur stor andel elever som går i upptagningsområdets skola varierar mellan skolor och områden. Mölndals stad har förhållandevis många skolor i tätbebyggda områden som ger möjlighet till val utan alltför långa avstånd. I kommunen finns två fristående skolor belägna centralt i Mölndal. I redovisningen har hänsyn tagits till val av skola utifrån tidigare års erfarenheter. En större bostadsbyggnation inom ett skolområde påverkar så att det blir svårare att relatera till historik gällande aktiva skolval. Kommunen är indelad i nio så kallade F-9 spår som innebär att det inom upptagningsområdet finns skolor för alla årskurser. Skolorganisationen varierar mellan områdena. Nedan redovisas områdesvis för varje skola utvecklingen 2016 och 2026: Befolkningsutvecklingen enligt prognos Antalet elever enligt KIR är en redovisning där elevutvecklingen räknas fram med utgångspunkt från de som bor i området. Maxkapacitet är en bedömning av hur många elever som skolan har plats för. När det gäller skolans kapacitet finns i dagsläget en osäkerhet. På några skolor är kapacitetsbedömningar utförda i samband med planerade översyner och anpassningar, på andra är en översiktlig bedömning gjord. Antalet elever i skolan enligt KIR är en bedömning av hur många av eleverna som kommer att gå i upptagningsområdets skola med utgångspunkt från tidigare års erfarenheter Antalet elever i skolan enligt prognos är motsvarande bedömning som ovan punkt men utifrån prognosen. Över/underskott enligt KIR och prognos är i förhållande till den bedömda maxkapaciteten. I vissa områden skiljer sig utvecklingen mellan KIR och prognos, ibland anmärkningsvärt mycket. Det innebär ett planeringsdilemma då KIR visar på behov av mer lokaler medan det enligt prognos finns lokaler i tillräcklig omfattning. I de fall skillnaden är väsentlig redovisas bedömning av antalet elever både enligt prognos och KIR (visas i diagram). Dessa områden blir extra viktiga att bevaka.

66 61(140) Norra Mölndal Krokslätt och Toltorp Krokslättsskolans är förändrad till F-5 på grund av elevökning i området. I Krokslätt går alla elever i områdets skola och även ytterligare. Elevutvecklingen skiljer något åt på längre sikt mellan prognos och KIR. Krokslättskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antalet elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över-/underskott enligt prognos Sörgårdsskolan har genom val av skola fler elever än de som bor i område. Eleverna äter på servicehuset och matsalens kapacitet är begränsad till ca 375 elever. I den kapacitet som finns på skolan idag får alla elever från upptagningsområdet plats. Därutöver erbjuds elever från andra områden och angränsande kommun. Utveckling enligt KIR och prognos är samstämmig. Sörgårdsskolan Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över-/underskott enligt prognos I Toltorp går alla elever i områdets skola. Närmaste åren ser det ut att bli trångt. Befolkningsutvecklingen visar på sikt minskat elevantal enligt KIR men fler elever enligt prognos. Toltorpsskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antalet elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över-/underskott enligt prognos

67 62(140) Västra Mölndal Eklanda, Bosgården, Bifrost En skolorganisationsförändring gör att det finns kapacitet i skolan. Alla elever går inte i områdets skola. I västra området finns två fristående skolor som påverkar. Differensen mellan KIR och prognos är liten kortsiktigt men ökar något långsiktigt. Bosgårdsskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antalet elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos Eklandaskolan behöver mer lokaler för att klara elevökningen kortsiktigt och riktigt långsiktigt och 2017 kommer det att vara trångt på skolan. Därefter ser skolan ut att få lite mer utrymme för eleverna. Inom en femårsperiod skiljer sig elevantalet mycket enligt KIR och prognos. Långsiktigt visar prognosen en större Eklandaskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antalet elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos brist. Eklandaskolan har kommunägda paviljonger med tillfälligt bygglov som går ut sommaren Dessa behöver ersättas med en permanent byggnation vilket innebär en förändring i detaljplan. I Bifrost väljer en förhållandevis stor andel elever annan skola än Västerbergsskolan. I området finns två fristående skolor. Skolans lokaler är inte ändamålsenliga. Den nya Västerbergsskolan som planerades för ca 350 elever är skjuten framåt till 2019/2020 i budget/investeringsplan. Både KIR och prognos visar på brist på plats Västerbergsskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Överskott enligt prognos En ny central grundskola för åk 4-9 startade hösten 2016 efter ombyggnation av Fässbergs lokaler. Skolan tar emot elever ifrån både Västra och Centrala skolområdet. Elever i åk 4-9 från Bosgårdsområdet samt i åk 7-9 från Balltorp, Bifrost, Fässbergsskolan Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antalet elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos Eklanda, och Åby områdena. Skolan är i behov av en utbyggnad etapp 2 redan 2019 enligt både prognos och KIR.

68 63(140) Centrala Mölndal Åby och Balltorp Fler bostäder kommer att byggas i området. Balltorpsskolan byggdes till En permanent byggnation planeras ersätta en paviljong samt en mindre ombyggnation i Pepparedsskolan där förskolan lämnar lokaler. Balltorpskolan F-6, Pepparedsskolan F-4 Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antalet elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos En skolorganisationsförändring genomfördes 2016 vilket innebär en skola för åk F-6. Samtidigt gjordes en samlokalisering och avetablering av lokaler. En planerad renovering med viss utbyggnad genomförs under och när den är klar Katrinebergsskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antalet elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos kommer särskolan inkluderas i lokalerna. Det kommer då att finnas lokalkapacitet på skolan för att klara elevutvecklingen enligt både KIR och prognos även långsiktigt. Åby- och Balltorpsområdets åk 7-9 går i den nya Fässbergsskolan.

69 64(140) Östra Mölndal Lackarebäck, Ryet/Glasberget, Rävekärr Glasbergsskolan har kapacitet efter en mindre justering av upptagningsområdet i förhållande till Rävekärrsskolan. Glasbergsskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos I samband med att nya bostadsområden i Kvarnbyterassen och Forsåker byggs behöver nya bedömningar och en förändring göras kring skolområdesindelningen i östra Mölndal. Höjdskillnader och vägar försvårar till viss del möjliga förändringar. Det behöver finnas en beredskap för stora elevökningar framöver. Skolans elevtal ökar och skolan når sin kapacitetsgräns Utvecklingen enligt KIR och prognos är samstämmiga. En utbyggnad av skolan för ca elever planeras vara klar till Då finns det beredskap för att ta emot eleverna i de nya bostadsområdena kortsiktigt. Kvarnbyskolan Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Antal elever i skolan prognos Över/underskott enligt KIR Över-/underskott enligt prognos

70 65(140) Elevutvecklingen enligt både prognos och KIR visade att skolan hade lokalbrist redan En paviljong etablerades 2016 för att lösa bristen kortsiktigt. På längre sikt visar prognosen på en större brist. En förstudie pågår för att visa på handlingsalternativ för att öka antalet lokaler långsiktigt. Prognosen visar på fortsatt brist mot bakgrund av att det i skolområdet byggs många nya bostäder. Lackarebäcksskolan F (särskola) Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos Rävekärrsskolan är i närhet av sin kapacitetsgräns och både prognos och KIR visar på brist inom ett par år. Rävekärrsskolans lokaler behöver ersättas. Den större bostadsutbyggnad som planeras i Forsåkersområdet inkluderar även en nybyggnation av skola 2020, vilken behöver avlasta Rävekärrsskolan. En Rävekärrskolan F (särskola) Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos förstudie pågår för att se över handlingsalternativ. Det är ännu oklart hur lokaliseringen av Västra Götalandsbanan påverkar skolans nuvarande lokaler. Beslut i frågan är framskjuten till våren 2017.

71 66(140) Kållered Det finns en samstämmighet mellan prognos och KIR kortsiktigt men på lång sikt ökar differensen. Hallenskolan har kompletterats medpaviljonger både 2013 och En plan för en permanent utbyggnad, till ca 500 elever, finns medel för i investeringsplan och planeras vara klar Ytterligare bostäder i området planeras klara då. Hallenskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos Elevutvecklingen enligt KIR och prognos är samstämmig och visar på lokalbrist de närmaste åren. Förskolelokaler kan tas i bruk för skola En bostadsutbyggnad i flera mindre områden planeras. I investeringsplan 2017/2018 finns medel för en skolutbyggnad för att klara elevökningningen. Elevutvecklingen enligt prognos och KIR har god samstämmighet. Skolan har kapacitet för elever inom prognostiden. Brattåsskolan F-5, Östergårdsskolan F-5 Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över/underskott KIR Över/underskott enligt prognos Streteredsskolan (särskola) Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över/underskott KIR Över/underskott enligt prognos

72 67(140) Lindome Elevutvecklingen enligt KIR och prognos skiljer sig. Skolan har fler elever än KIR genom val av skola. Bland annat väljer elever från Hällesåker som tillhör Almåsskolans upptagningsområde till Sinntorp. Skolan har kapacitet för både elever enligt KIR och prognos men beroende på vilken utveckling som blir verklighet påverkas möjligheten till val av skola. Sinntorpsskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos I stort sett alla elever går i upptagningsområdets skola. Enligt prognos och KIR är elevutvecklingen samstämmig de närmaste åren och visar på brist av lokaler. Skolan fick nya lokaler hösten 2014 men dessa klarar inte kommande års elevökning. En förändrad skolorganisation i Lindome genomförs vilket innebär att åk 7-9 från västra Lindome överförs till Almåsskolan. Påverkar prognosen enligt siffror på egen rad och externt hyrda lokaler kan sägas upp Skånhällaskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Antal elever i skolan enligt prognos Antal elever i skolan prognos org.för Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos Över/underskott efter org.förändr Skolan har kapacitet för betydligt fler elever. En renovering, om- och tillbyggnation planeras klar 2018 för Befolkningsutveckling enligt prognos 407 ytterligare 150 elever. Almåsskolan Inkl Skånhälla har då också kapacitet för elevökning från västra Lindome - se ovan förändrad skolorganisation samt egen Antal elever i skolan enligt prognos 334 rad i tebell intill, där inkl Inkl Skånhälla prognossiffror tydliggörs. Över/underskott enligt prognos +166 Detta års befolkningsprognos och Over/underskott efter org.förändr +105 elevutveckling enligt KIR är mer samstämmig än tidigare för skolområdet. Almåsskolan Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Över-/underskott enligt KIR

73 68(140) Skolan har kapacitet för både elever enligt KIR och prognos de närmaste åren men behöver därefter utökning. Valåsskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal inskrivna elever KIR 184 Antal inskrivna enligt prognos 183 Över/underskott Hällesåkerskolans lokaler utökades hösten 2013 och skolan har kapacitet åren framöver. Hällesåkerskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över/underskott KIR Över/underskott prognos Totalt för hela kommunen Befolkningsprognos och elevutveckling enligt KIR visar på en differens som ökar mer långsiktigt. Prognosen är högre än KIR Över-/underskott mot bakgrund av planerat bostadsbyggande i kommunen är det rimligt. Hela kommunen Befolkningsutveckling enligt prognos 6-15 år Antal elever enligt KIR Antal elever i kommunal skola KIR ca ca ca Antal elever i kommunal skola prognos ca ca ca ca Maxkapacitet ca ca ca ca till till till Det finns sammantaget kapacitet som med de senaste årens investeringar på skolorna ökat för att möta det underskott som tidigare fanns enligt KIR och prognos för 2016 och Ökningen av antalet platser i förhållande till kvadratmeter i lokaler 2017 jämfört med 2016 års lokalresursplan kommer från ombyggnation, paviljongetablering Lackarebäcksskolan och ny grundskola på Fässberg. I övrigt skiljer det sig mellan områden och skolor. Det innebär dels behov av utbyggnad, dels översyn av skolor med lokalkapacitet och vad som kan göras på kort och längre sikt. Kommunen behöver öka sin skolkapacitet med att rationellt genomföra om-/till och nybyggnationer och för långsiktig planering, vilket kan innebära visst överskott de första åren i förhållande till kommande behov.

74 69(140) 3. Slutsatser och förslag Enligt befolkningsprognosen och KIR kommer antalet elever att öka i Mölndal. Totalt för hela kommunen skiljer sig inte elevutvecklingen i kort perspektiv medan skillnaderna ökar i ett femårsperspektiv. Skillnaden är däremot stor mellan områden. I norra och centrala Mölndal följs utvecklingen mellan prognos och KIR åt och detsamma gäller i Kållered. I centrala och östra Mölndal finns en differens mellan dem som följs åt under åren. I Lindome är prognos och KIR i jämvikt 2017 för att sedan öka med åren i differens där nu prognosen ligger över KIR mot tidigare år tvärtom. Det kan innebära att man planerar mer lokaler än vad som blir aktuellt men också att man planerar för lite och får lösa vissa delar tillfälligt/provisoriskt. Fristående skolors eventuella framtida etablering i kommunen påverkar också planeringen. I lokalresursplanen har hänsyn tagits till att alla elever inte väljer områdets skola. I två skolor, Stretered och Almås, är lokalanvändningen ca kvm per elev. Genomsnittet år 2016 var 16,4 kvm per elev jämfört med 2015 som var 17 kvm per elev. Katrinebergsskolan sticker ut anmärkningsvärt beroende på stora lokalytor för även Ekhagaskolan med en paviljongetablering beroende på en dålig ventilation i lokalerna. Mycket lokaler har även avvecklats ht 2016 men ligger fortfarande kvar på skolan, bland annat Lilla Katrinebergsskolan. Enligt branschnyckeltal rekommenderas en effektiv lokalanvändning på 12 kvm per elev BRA. För hela kommunen visar lokalrevisionen att det finns lokaler för beräknat antal elever men skolområdesvis överensstämmer inte lokalkapacitet med lokalbrist. Det kan ändå finnas en viss potential för att effektivisera en del skolors lokalanvändning och därmed minska kommunens kostnader. Skolförvaltningen kan aktivt minska driftskostnaderna vid tillfälliga överskott av lokaler genom att kallställa dem. Flera skolbyggnader är byggda på 60-talet, vilket gör att de redan har passerat sin tekniska livslängd. Delar av fastighetsbeståndet har undermåliga ventilationsanläggningar som inte klarar av att förse byggnaderna med dagens krav på ventilation. Flertalet av byggnaderna är i behov av en uppfräschning av ytskikten invändigt. Det finns framöver behov av att bygga ett par nya skolor, Västerbergskolan och Rävekärrskolan, som ersättning för de paviljongbyggnationer som skolorna finns i idag vars lokaler inte är ändamålsenliga. I det nya bostadsområdet Forsåker finns behov av en ny grundskola. Det finns också behov av att ersätta paviljonger på Balltorpsskolan, Eklandaskolan och Hallenskolan samt bygga till och om andra skolor. Skolornas utemiljö, för stimulerande lek och aktiviteter i samband med raster och fritidshemstid, är ett område där det krävs mycket insatser på så gott som alla skolor. Skillnader från föregående lokalresursplan En paviljongetablering, 376 kvm, med placering på Lackarebäcksskolans fotbollsplan för att möta det utökade verksamhetsbehovet. En paviljong på 250 kvm flyttades från Katrinebergsskolan till Hallenskolan vid höstterminens start Fässbergsskolan åk 4-9 flyttade vid hösterminens start in i ombyggda lokaler som gymnasiet lämnat, vilket innebar ett tillskott av ca kvm lokalyta. Det innebär att antalet lediga platser ökat något kortsiktigt men däremot minskat långsiktigt för kommunen som helhet i lokalresursplan 2017 jämfört med lokalresursplan Nedan redovisas planerade projekt för skolan under de kommande åren.

75 Figur 4. Planering för kommunens samtliga skolor fram till (140)

76 71(140) 3 BILAGA 3 Lokalrevision utbildningsförvaltningens verksamheter I bilagan redovisas en lokalrevision avseende verksamheter och lokaler för kommunens gymnasieskolor och vuxenutbildning i egen regi. Gymnasieskolan omfattar elever i åldrarna 16 till 19-åringar och vuxenutbildningen omfattar oftast vuxna över 20 år. Lokalrevisionen som är en del i utvecklingen av kommunens lokalresursplanering, genomfördes under Kostnaderna baseras på 2015, vilket var det senaste året med ett färdigt bokslut. Redovisade prognoser bygger på befolkningsprognos Krokslättsgymnasiet Vuxenutbildning Mölndal Frejagymnasiet (Gymnasiesärskola) Figur 1. Kommunala gymnasieskolor och vuxenutbildning i Mölndals Stad under Verksamheter och lokaler 2016 Utbildningsnämnden i Mölndal har en gymnasieskola och en gymnasiesärskola i egen regi, Frejagymnasiet (Gymnasiesärskolan) och Krokslättsgymnasiet. Gymnasiesärskolan har 40 elever. På Krokslättsgymnasiet finns ungefär 418 elever fördelade på ett gymnasieprogram och flera introduktionsprogram där språkintroduktion är störst. Det finns runt studerande på vuxenutbildningen och deras studier varierar i omfattning. Utöver de två skolenheterna bedriver utbildningsförvaltningen studie- och yrkesvägledningsverksamhet för stadens samtliga vägledare oavsett skolform, i lokaler vid Krokslätts fabriker. Förvaltningsstabens och nämndens arbete utförs i Mölndals stadshus.

77 72(140) Lokalkategori Antal elever samtidigt Area (kvm) Frejagymnasiet (gymnasiesärskolan) Krokslättsgymnasiet Vuxenutbildning Totalt Tabell 1. Antal studerande under hösten Externt inhyrda lokaler är ca 7108 kvm på Krokslättsgymnasiet och vuxenutbildningen. För gymnasiesärskolan hyrs 1630 kvm från lokalförsörjningen. 1.1 Gymnasie- och gymnasiesärskolans lokalanvändning Gymnasiesärskolan består av flera huskroppar i området kring Fässbergsskolan. Området är under ombyggnad och gymnasiesärskolan hyr hus P (Pavilion), V (Växthuset) och halva K- huset. Lokalerna är inte ändamålsenliga men insatser planeras för att skapa ändamålsenliga och attraktiva lokaler. Gymnasiesärskolans lokaler är även olämpliga genom att de inte ligger i anslutning till gängse gymnasieskola vilket kraftigt försvårar integration mellan gymnasiesärskola och gymnasieskola som ska eftersträvas enligt statliga mål. Den genomsnittliga lokalanvändningen på Krokslättsgymnasietill exempelklusive studerande på vuxenutbildningen uppgick till 9,14 kvm per elev. Enligt nyckeltal för branschen bör lokalanvändningen ligga på mellan kvm per elev. Jämfört med hösten 2015 har den genomsnittliga lokalytan per elev minskat vilket framförallt beror på att antalet elever på Språkintroduktion har ökat. Lokalernas planlösning påverkar lokalanvändningen eftersom fler utrymmen idag inte kan användas optimalt. Behovet av ändamålsenliga lokaler är stort. I nuläget krävs en anpassning av lokalerna för att göra lokalanvändningen mer effektiv. Gymnasieskolans nationella program bedrivs i samma lokaler som språkintroduktion, Plug In, vuxenutbildning och yrkeshögskolan. För att stärka skolans identitet och öka attraktiviteten behöver gymnasieskolans lokaler koncentreras. Krokslättsgymnasiet saknar fr.o.m. hösten 2017 idrottshall för gymnasieskolan eftersom den som hyrs idag rivs då. Kortsiktigt kan detta förhoppningsvis lösas genom att hyra in sig i andra lokaler men med en framtida utvecklad gymnasieskola skulle en ny idrottshall behövas. 1.2 Vuxenutbildningens lokalanvändning Antalet vuxenstuderande har ökat vilket innebär att vuxenutbildningen hyr fler lokaler jämfört med Det är framför allt antalet SFI-elever som har ökat. Den genomsnittliga lokalytan på vuxenutbildningen uppgår till cirka 4 kvm per elev. Lokalanvändningen på vuxenutbildningen är svårbedömd eftersom studierna varierar i omfattning. Eleverna läser i varierande takt, en del studier är arbetsplatsförlagda under vissa perioder och vissa elever läser kvällstid. Vuxenutbildningen karaktäriseras av snabba förändringar och flexibla studier vilket innebär att utbildningsutbudet snabbt kan förändras och att många studerande rör sig i lokalerna. Under 2016 har 1300 elever under någon period deltagit i den kommunala vuxenutbildningen (gymnasial, grundläggande och SFI). Härtill tillkommer cirka 50 elever på yrkeshögskolan och 20 elever på särvux. Hur många vuxenstuderande som är på vuxenutbildningen samtidigt är svårt att uppskatta, men bedömningen är runt 887 elever. Det växande behovet av vuxenutbildning gör att det ställs högre krav på en flexibel lokalanvändning. Det ställs också krav på en ökad flexibilitet i utbildningsformen vilket innebär andra typer av lokalbehov. I nuläget är lokalerna inte ändamålsenliga för samtliga utbildningsformer. Vuxenutbildningen bedrivs i samma lokaler som gymnasieskolan, Plug In och SPRINT. Önskvärt är att centrera och samordna alla utbildningar och utbildningsformer inom vuxenutbildningen geografiskt.

78 73(140) 1.3 Lokalkostnader 2015 År 2015 uppgick kommunens totala årskostnad för lokaler som används av kommunens gymnasier och vuxenutbildning till ca 15 mnkr, varav ca 9,6 mnkr är externa hyror. Kostnaden från 2015 innefattar Fässbergsgymnasiet som nu har avvecklats vilket minskar lokalkostnaderna. Samtidigt ökar externa hyror under 2016 på grund av utökningen vid Krokslätts Fabriker. I lokalförsörjningens lokalkostnader ingår kostnader för tillsyn och skötsel, reparationer, planerat underhåll, el, värme, vatten, avlopp, fastighetsadministration, försäkringar, räntor och avskrivningar. 2. Verksamhetens utveckling och framtida lokalbehov Flera omvärldsförändringar medför att det finns framtida behov av expansion av lokalyta. För vuxenutbildningen gäller det regeringens aviserade satsningar på yrkesvux och rätten till vux, det stora antalet nyanlända samt ökade behov inom yrkeshögskolan. Dessutom utvecklas gymnasieverksamheten i egen regi. 2.1 Planerade förändringar i verksamheten 2017 Under hösten 2016 har utbildningsnämnden beslutat att utöka Krokslättsgymnasiets programutbud med ett nytt program, samhällsvetenskapsprogrammet. Verksamheten kommer att bedrivas på Krokslättsgymnasiet och starten av samhällsvetenskapsprogrammet leder förhoppningsvis till 30 nya elever men eftersom man tar in ytterligare en klass tills programmet är uppbyggt (3 år) så blir det på tre års sikt cirka 90 elever fler. I samband med att verksamheten kring nyanlända (Språkintroduktion) redan under 2016 har utökats innebär det att gymnasiet hösten 2017 får ett ökat lokalbehov. Gymnasiesärskolan har ansökt om att utöka programutbudet med 8 platser på ett nytt nationellt program, estetiska verksamheter. Utbildningsnämnden har för 2017 ansökt om ett utökat investeringsanslag för att bland annat upprusta befintliga lokaler. Avvecklingen av Fässbergsgymnasiet och renoveringen av nya Fässbergsskolan har i hög grad påverkat gymnasiesärskolans lokaler och utemiljö som i nuläget är i stort behov av en upprustning för att kunna skapa en attraktiv skola med ändamålsenliga lokaler. Lokalerna som förvaltas av lokalförsörjningen är i behov av en uppfräschning både utvändigt och invändigt. Utbildningsnämnden har för 2017 ansökt om att starta 6 yrkeshögskoleutbildningar. I nuläget bedrivs en utbildning vid Krokslätts Fabriker. Beslut från Myndigheten för yrkeshögskolan om tillstånd att bedriva utbildning publiceras i slutet av januari 2017 och möjliggör studiestart hösten Det är därför viktigt för verksamheten att kunna lösa lokalbehov som uppkommer snabbt.

79 74(140) 2.2 Verksamhetens utveckling och framtida lokalbehov Samordna och utveckla arbetsnära utbildningar Vuxenutbildningen i Mölndals stads egen regi ökar. Bland annat har vuxenutbildningen ökat utbudet med fyra nya yrkesvuxutbildningar. Utbildningarna hade rekordmånga sökande under 2016 och flera av utbildningarna erbjuds med språkstöd. Det framtida lokalbehovet påverkas av flera förändringar: Antalet flyktingar i sfi-utbildningen väntas öka påtagligt i slutet av 2016 och under Ett möjligt scenario är att antalet elever i sfi-utbildningen kan öka med procent. Regeringens aviserade satsningar på yrkesvux och lärlingsvux kan medföra upp mot en dubblering av antalet platser inom GR-regionen. Vuxenutbildningen i Mölndal kan som utbildningsanordnare komma att få ytterligare uppdrag inom yrkesvux till följd av denna satsning och fler utbildningar i egen regi kan komma att startas. Utbildningsnämnden ser under kommande år ett ökat behov inom yrkeshögskolan och har för 2017 ansökt om att starta 6 utbildningar. Samtidigt ingår även yrkeshögskolan i regeringens satsningar inför Regeringen planerar att 2017 införa en rättighet att inom vuxenutbildningen läsa in grundläggande och särskild behörighet till högskola/yrkeshögskola. Fler vuxna kommer därmed att kunna söka till komvux. Detta innebär att långsiktig planering måste kombineras med möjlighet att lösa behov som uppkommer snabbt. Förändringarna inom vuxenutbildningen och yrkeshögskolan medför ett ökat behov av lokaler både nu och på sikt. Utbildningsnämnden ser att där finns tydliga synergieffekter inom flera olika utbildningsformer, exempelvis samordnad yrkesvuxutbildning, yrkeshögskola, uppdragsutbildning och yrkesintegrerad SFI. Det kan på sikt bli nödvändigt att samla utbildningarna inom vuxenutbildningen och möjligheten att samordna utbildningarna och dess geografiska placering bör utredas. Detta också till följd av att gymnasiet växer och att lokalerna vid Krokslätts Fabriker inte är tillräckliga. För vuxenutbildningen är maxkapacitet nådd. Utveckla gymnasieverksamheten Ytterligare en faktor som kan påverka framtida lokalbehov är politiska beslut. Utbildningsnämnden har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att utreda möjligheterna att utveckla den egna gymnasieverksamheten i syfte att öka utbudet av gymnasieutbildningar inom Mölndals stad. Utredningen presenteras för nämnden i slutet av året Om nämnden beslutar att Mölndal ska utöka den egna produktionen av gymnasieverksamhet behövs nya lokaler för detta. Att utöka gymnasieverksamheten innebär inte nödvändigtvis en nybyggnation utan lokalbehovet kan lösas genom att hyra befintliga ändamålsenliga lokaler från Mölndals stad eller genom externt inhyrda lokaler. Nyckeltal för en ny gymnasieskola med teoretisk inriktning är ca kvm BTA/elev vilket motsvarar ca 8-10 kvm LOA/elev. Utöver detta tillkommer eventuellt behov av tillagningskök. Uppdraget kan i så fall innebära en gymnasieskola med elever.

80 75(140) 2.3 Befolkningsutveckling för år Antalet ungdomar bosatta i Mölndal mellan 16 och 18 år förväntas öka med 451 personer mellan åren 2016 och Antalet väntas öka samtliga prognosår med i genomsnitt 45 personer. Elevtätheten för åringar som är bosatta i Mölndal har ökat i flera områden jämfört med 2015 förutom Hällesåker som har minskat. Elevtätheten ökar i Valås & Almås, Hallen, Balltorp, Eklanda och Åby & Broslätt. Diagram 1. Elevtäthet för 16 till 18-åringar under 2016 som är bosatta i Mölndal. Diagram 2. Befolkningsprognos 16 till 18-åringar för åren

81 76(140) När det gäller gymnasieskola är det även relevant att kolla på befolkningsökningen inom Göteborgsregionen. Här ses samma tendens att ungdomar mellan 16 och 18 år förväntas öka från år 2016 till år Antalet väntas öka samtliga prognosår med i genomsnitt 931 personer. Diagram 3. Befolkningsprognos 16 till 18-åringar inom GR för åren Elevutveckling och maxkapacitet Prognosen för gymnasiesärskolan är att antalet elever kommer att sjunka, eftersom antalet elever inskrivna i grundsärskolan minskat under flera år. Under 2017 finns en beräknad utökning med 7 elever i gymnasiesärskolan. Därefter minskar antalet och jämfört med 2017 bedöms minskningen uppgå till 1 elev år 2018 samt 1 elev år Hur många elever som går på gymnasiesärskolan i Mölndal påverkas dock också av elevutvecklingen inom GR och hur många elever som väljer Frejagymnasiet i fortsättningen. När det gäller Krokslättsgymnasiet så har elevantalet minskat på nationella program men ökar från och med Däremot har antal elever ökat när det gäller SPRINT (Språkintroduktion) och introduktionsprogram. I samband med tillströmningen av nyanlända elever har Krokslättsgymnasiet under vårterminen 2016 utökat studieplatserna i språkintroduktion (SPRINT) med totalt 160 elever. Prognosen när det gäller antal elever på språkintroduktion är svår att uppskatta på grund av förändringarna i omvärlden och regeringsbeslut. Prognosen gällande introduktionsprogram generellt är att fler elever är i behov av särskilt stöd och ett ökat antal ungdomar går på IM-program. Dessutom utökar Krokslättsgymnasiet sitt programutbud med ett nationellt program vilket medför en ökning på 30 elever hösten Maxkapaciteten har ökat jämnfört med Detta beror på att fler lokaler hyrs vid Krokslätts fabriker. Maxkapaciteten har inte ökat i lika hög takt som antalet elever och redan nu syns ett stort underskott på platser både för gymnasiet och vuxenutbildningen och detta kommer att öka i fortsättningen.

82 77(140) 3. Slutsatser och förslag Den genomsnittliga lokalanvändningen i antal kvadratmeter per elev har under 2016 minskat både inom gymnasiet och inom vuxenutbildningen jämfört med tidigare åren. Enligt befolkningsprognosen kommer antalet åringar att öka i Mölndal och inom hela GR. Förändringar i omvärlden gällande nyanlända och satsningar på vuxenutbildningen har skapat ett ökat behov av vuxenutbildning och vuxenutbildningen i egen regi har ökat under Det finns tydliga synergieffekter kring att samordna flera av vuxenutbildningens olika utbildningsformer. Det föreslås att en utredning genomförs kring möjligheten att samordna utbildningarna inom vuxenutbildningen och dess geografiska placering. Ska en ny gymnasieskola byggas i Mölndal ska den drivas affärsmässigt där man, ur denna rapports perspektiv, måste se till befolkningsutveckling och trender i delar av eller hela GR och inte bara i Mölndal. Inom hela GR förväntas en befolkningsökning av åringar med elever fram mot år 2025 och det finns därför underlag för en stigande elevutveckling som kan medföra nya lokalbehov.

83 78(140) 4 BILAGA 4 Lokalrevision kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter I bilagan redovisas en lokalrevision avseende verksamheter och lokaler för kultur- och fritidsförvaltningen (KFF). Lokalrevisionen, som är en del i utvecklingen av stadens lokalresursplanering, genomfördes under Samtliga kostnader baseras på 2015, som var det senaste året med ett färdigt bokslut. Karta 1. Verksamhetsställen för kultur och fritid inom Mölndals stad under 2016

84 79(140) 1. Verksamheter och lokaler 2016 Lokalbeståndet för KFN:s verksamheter uppdelat per avdelning ses i tabell 1. Lokalkategori Area (kvm) Årskostnad lokaler (kr) FÖRENING & IDROTT BIBLIOTEK STADMUSEUM & KULTURSPEC UNGDOM & SAMHÄLLSARBETE ADMINISTRATION KFF totalt Tabell 1. Lokaler för kultur- och fritidsverksamheter. Årskostnader avser år I kapitel 2 finns ovanstående information nedbruten avdelningsvis. 1.1 Lokalernas ändamålsenlighet Målsättningen för kultur- och fritidsnämnden (KFN) är att skapa förutsättningar för att kunna erbjuda kommuninvånare och besökare en bred kultur- och fritidsverksamhet av hög kvalitet. Kultur- och fritidsanläggningar är viktiga mötesplatser och besöksmål i en attraktiv stad där folk vill bo och verka. Nya tillgänglighetskrav, teknikutvecklingen och moderna förväntningar på stadens offentliga kultur- och idrottsinstitutioner innebär också att man löpande måste se över och utveckla dem. Kultur och fritids verksamheter behöver lokaler som är anpassade för just sin verksamhet. Det är mycket sällan lediga lokaler kan användas rakt av utan anpassning. Kultur och fritids budget bygger på 25 procent egna intäkter främst baserade på entréavgifter till badet och hall- och planhyror. Nämndens möjligheter att få in dessa intäkter baseras uteslutande på tillgången till fungerande och välunderhållna anläggningar. Generellt håller stadens byggnader för kultur- och fritidsverksamhet en relativt god standard, men det finns områden som definitivt behöver ses över. Flertalet av verksamheterna huserar i fastigheter från 60- och 70-talet och dessa fastigheter behöver inom kort verksamhetsanpassas, upprustas eller ersättas. En mötesplats, oavsett vilken åldersgrupp den vänder sig till, vinner på att vara väl underhållen, välkomnande och snyggt inredd då det klart påverkar besökarens upplevelse av verksamheten och det individuella engagemanget. I samband med att staden växer och får behov av att använda mark som i dagsläget används för kultur och fritids verksamheter behöver adekvata ersättningslokaler eller ny mark för ersättningsanläggningar identifieras i ett tidigt skede så att den löpande verksamheten, som dessutom ofta är i föreningsregi, kan fortgå utan större avbrott. 1.2 Teknisk status En stor andel av fastighetsbeståndet är från 60- och 70-talen och närmar sig den ålder då stora delar av både installationer och klimatskal behöver renoveras samt lokalerna anpassas efter dagens verksamheter. Byggnaderna för kultur- och fritidsverksamhet håller en relativt hög standard med vissa undantag. I Åbybadet är den gamla delen hårt sliten. Stora renoveringsbehov föreligger för att badet fortsatt ska kunna tillgodose kommuninvånarnas behov. Golv-, väggar- och takkonstruktion samt alla ytskikt kräver fullständig renovering, likaså är fuktspärrarna mellan byggnadsdelarna dåliga. Elsystemet har över tid uppdaterats men brister finns och en fullständig sanering behövs. Även brister i tappvatten-, värme- och avloppssystem finns. Inventering och utredning

85 80(140) pågår. Under 2015 har investeringar gjorts för att, ur säkerhetsaspekt, möjliggöra öppethållande under kommande fem år. Ett nytt beslut vad gäller Åbybadets framtid måste tas inom ett år. Att tänka på vad gäller KFN:s idrottsfastigheter är att de är tämligen stora fastigheter med stora installationer. Investeringsbehovet inom fem år är stort där ispisterna på isbanan samt i Åby ishall bör åtgärdas. Utöver pisterna är gamla delen av Åby ishall i stort behov av uppfräschning. På sikt måste också en investering göras kring isbanans omklädningsrumspaviljonger. Dessa paviljonger står med tillfälligt bygglov som gäller till 2020 men måste därefter permanentas. Aktiviteten är byggd på 60-talet och är i behov av större uppfräschningsåtgärder inomhus där framförallt fuktsäkrade områden (duschutrymmen) måste renoveras tillsammans med större delen av fastighetens inre vatten och avloppssystem. Åbyvallens gamla del är en omklädningsrumslänga från 30-talet och vid uppförandet av den nya Åbyvallen gjordes mindre åtgärder för att säkra denna byggnad under fem år, denna period räknas från årsskiftet 2013/ Planerade förändringar i verksamheten KFN planerar inga nya verksamheter under 2017, eller större förändringar i verksamheterna, som berör lokaler och anläggningar utöver de stora förändringar som redan är i gång. Till dessa hör främst; nytt stadsbibliotek, ny idrottshall i Lindome och ny skatepark i Kållered. Till dessa kan också läggas ett par pågående utredningar som rör framtida badhus och nya förutsättningar för ridsport och motorsport. Några pågående förändringar är drivna av stadsutvecklingen i stort och därmed behovet att hitta ersättningsmark till exempel en fotbollsplan i Balltorp och en i Lindhaga samt lokalfrågan för Broslätts fritidsgård. Ett stort löpande uppdrag är att hantera föreningslivets förändrade behov och nya krav på de anläggningar som staden redan har. Detta måste göras i samarbete med de förvaltningar som äger budgeten för löpande och planerat underhåll i stadens kultur och idrottsanläggningar. Exempel på sådana krav är bandyklubbens krav på högre kvalitet på bandybanan och önskemål från fotbollsklubbarna på Åby fritidscentrum om ny gemensam klubbstuga. Kultur och fritid jobbar med en målbild för att utveckla Åby fritidscentrum som omfattar behov på kort sikt såväl som nya möjligheter på lång sikt. Detta ska utgöra underlag för politiska prioriteringar. 1.4 Verksamhetens utveckling och framtida lokalbehov Kultur- och fritidsområdet påverkas i första hand av föreningslivets önskemål och politiska ambitioner. Staden växer och man kan då ana att kravet på stadens nuvarande kultur och fritidsanläggningar ökar samt att behovet av nya mötesplatser också ökar. Trycket är stort främst på stadens idrottshallar och det hade varit önskvärt med en ny idrottshall i centrala Mölndal. Kultur och fritidsområdet förändras över tid då nya fritidsvanor, idrotter och föreningar ständigt tillkommer. Just nu är hälsa och välmående en stor trend i samhället vilket gör att brukarna förväntar sig mer på detta område i stadens utbud.

86 81(140) 2. Lokalbehov per verksamhetsområde I avsnittet sammanfattas verksamhetsställen, lokalanvändning, lokalkostnader och planerade verksamhets- och lokalförändringar per verksamhetsområde. 2.1 Förening och idrott Verksamhetsställen Det finns sju olika kategorier inom avdelningen Förening och idrott; sporthallar/ gymnastiksalar, fotbollsanläggningar, isanläggningar, badanläggning, näridrottsplatser, övriga idrottsanläggningar (exempelvis friidrottsarena, badmintonhall, ridanläggning) samt övriga anläggningar (hembygdsmuseet och industrimuseet). Externt hyrda lokaler är Ekenhallen, Pedagogens idrottshallar samt Gunnebo ridanläggning. Karta 2. Verksamhetsställen för förening och idrott. Begreppet sporthall ovan inkluderar i detta fall samtliga storlekar av sporthallar och gymnastiksalar.