Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)
|
|
- Kristin Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dokumentbeteckning Dnr /2014 1(13) Avdelningen för kunskapsstöd Marit Birk Regeringskansliet Justitiedepartementet Stockholm Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) Sammanfattning Socialstyrelsen välkomnar flera av de förslag som utredningen presenterar i betänkandet och anser att de kan bidra till att öka skyddet och stödet till våldsutsatta samt tydliggöra ansvaret för insatser inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen anser vidare att det är positivt att utredningen framhåller arbetet med våldsutövaren och konstaterar att betänkandet innehåller flera viktiga förslag i den delen. I likhet med utredningen menar Socialstyrelsen att frihet från våld i nära relationer bör vara ett nationellt folkhälsomål. När det gäller förslaget att genom operativa arbetsgrupper främja samverkan i arbetet med våldsutsatta, menar Socialstyrelsen att det redan idag finns ett regelverk och förutsättningar inom socialtjänsten för att arbeta samordnat. Istället för att införa nya arbetsmetoder och funktioner, vore en framkomlig väg istället att förstärka och stödja befintliga strukturer och ge verksamheterna förutsättningar att arbeta effektivt med sitt grunduppdrag. Socialstyrelsen lämnar synpunkter endast i den del som förslaget har bäring på socialtjänstens eller hälso- och sjukvårdens arbete. Författningsförslagen Socialstyrelsen tillstyrker förslaget att i socialtjänstlagen (2001:453), SoL, reglera skyddat boende och att detta görs tillståndspliktigt. Socialstyrelsen tillstyrker vidare förslaget att ansvaret för att ge stöd och hjälp till våldsutövare tydliggörs i socialtjänstlagen. Socialstyrelsen avstyrker förslaget att i socialtjänstlagen reglera en skyldighet för socialnämnden att inleda utredning när barn utsatts för eller bevittnat våld i en nära relation. SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se
2 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 2(13) Socialstyrelsen avstyrker förslaget i 11 kap. 4 c SoL att förlänga uppföljningstiden till sex månader och efterfrågar en djupare analys. Socialstyrelsen tillstyrker att bestämmelsen i 2 g hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, kompletteras med en fjärde punkt, men har synpunkter på utformningen av bestämmelsen. Socialstyrelsen avstyrker förslaget om ny sekretessbrytande regel i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Socialstyrelsen tillstyrker förslaget om ändring i förordningen (1988:691) om kontaktförbud. Uppdragen till Socialstyrelsen Socialstyrelsen tillstyrker att myndigheten ges i uppdrag att genomföra och utvärdera försök med rutinmässiga frågor om våldsutsatthet samt sammanställa erfarenheter från redan påbörjade verksamheter. Socialstyrelsen avstyrker att myndigheten ges i uppdrag att föreslå lösning på problem med myndighetsålder för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Socialstyrelsen avstyrker att myndigheten ges i uppdrag att utarbeta förtydliganden avseende provisoriska pass. Socialstyrelsen ställer sig tveksam till att myndigheten ges i uppdrag att utvärdera insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, på sätt som innehållet i uppdraget är utformat. Socialstyrelsen tillstyrker att myndigheten ges i uppdrag att utveckla behandlingen av våldsutövare. Socialstyrelsen tillstyrker att myndigheten ges i uppdrag att ta fram en långsiktig utvecklingsstrategi för den fortsatta metodutvecklingen. Socialstyrelsen avstyrker att myndigheten ges i uppdrag att utveckla en metod för lokala och regionala utredningar av allvarligt våld, och menar att frågan behöver utredas ytterligare. Förslagen i övrigt Socialstyrelsen avstyrker förslaget att inrätta operativa arbetsgrupper och införa särskilda lotsar. Socialstyrelsen tillstyrker att frihet från våld i nära relationer ska vara ett nationellt folkhälsomål. Socialstyrelsen avstyrker att våld i nära relationer enbart ska ingå som en del av ANDT- arbetet. Socialstyrelsen är tveksam till förslaget om organisationsbidrag till vissa idéburna organisationer av flera skäl som utvecklas nedan.
3 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 3(13) Socialstyrelsen ifrågasätter förslaget att åtskilja utvecklingsmedel från det regionala och nationella kompetensstödet. Allmänna synpunker på utredningen I kommittédirektivet framhålls att det behövs en kraftsamling mot våld i nära relationer. En sådan kraftsamling förutsätter enligt Socialstyrelsens mening att kompetensen höjs hos framförallt den personal i vård och omsorg som möter våldsutsatta, men även hos beslutsfattare och ansvariga i verksamheterna. Socialstyrelsen saknar i utredningen en analys av hur kompetensen på området ska kunna förbättras och bevaras, t.ex. genom krav på ämnet i olika grundutbildningar och genom fortbildning. Socialstyrelsen konstaterar att vissa av förslagen saknar förankring i form av t.ex. lagförslag eller utredningsuppdrag, och det finns därför en risk att de inte realiseras. Ett exempel på detta är förslaget om att kommunerna bör erbjuda tillfälligt boende för våldsutövare (6.3), där det saknas en beskrivning av hur frågan ska föras vidare. Utredningens förslag 3.1 Förbättra samarbete och koordinering mellan myndigheter utifrån den enskildes behov Socialstyrelsen avstyrker förslagen om att kommunerna ska inrätta en operativ arbetsgrupp, särskilda lotsar för barn och vuxna och en oberoende stödfunktion för den våldsutsatta. Enligt 3 kap. 5 SoL ska socialnämndens insatser för den enskilde utformas och genomföras tillsammans med den enskilde och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationser och föreningar. Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer följer att den som bedriver socialtjänst eller hälso- och sjukvård ska ha de processer och rutiner som behövs för att säkra kvaliteten i arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnat våld samt att det ska finnas rutiner för samverkan. I SOSFS 2014:4 regleras dessutom att socialnämnden och vårdgivare ska samverka internt och externt för att samordna insatserna för enskilda så att de inte motverkar varandra. Vidare föreskrivs i författningen att verksamheterna ska fastställa var i verksamheten ansvaret för den interna och externa samverkan ska ligga. Detta visar sammanfattningsvis att samverkan för att samordna insatser till enskilda framstår som en naturlig väg och inom ramen för nuvarande regelverk finns det goda förutsättningar för kommuner att utveckla det arbetet. Det torde snarast handla om att få förutsättningarna att falla på plats. Vad avser införandet av särskilda lotsar för vuxna och barn, anser
4 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 4(13) Socialstyrelsen på motsvarande sätt att det redan idag finns möjlighet att tydliggöra handläggarens roll och uppgifter inom ramen för ett sådant uppdrag, snarare än att införa en ny funktion. Socialstyrelsen ser också en risk med att förslaget om operativa arbetsgrupper kan bidra till en oönskad fragmentisering av olika målgrupper inom socialtjänsten. Operativa arbetsgrupper skulle kunna lämpa sig även för andra målgrupper med sammansatta behov. Det finns exempelvis redan idag lotsar inom funktionshinderområdet. Socialstyrelsen uppfattar att den operativa arbetsgruppen inte ska omfatta samordning av insatser till alla våldsutsatta utan arbetet avgränsas utifrån våldets allvar (betänkandet s. 66). En sådan ordning kan leda till en otydlighet och oförutsägbarhet då det gäller vilka våldsutsatta barn och vuxna som ska omfattas av den operativa arbetsgruppens arbete. Angående förslaget om individuella handlingsplaner, finns redan nu ett system för att dokumentera planerade insatser och för hur dessa ska följas upp. Ett nytt krav på individuella handlingsplaner riskerar därför att bli en administrativ börda för verksamheterna som inte motsvaras av någon egentlig nytta. Socialstyrelsen har beslutat om nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS. 1 I författningen rekommenderas att den som utför insatser upprättar en genomförandeplan. Av planen bör det bl.a. framgå vilket eller vilka mål som gäller för insatsen enligt nämndens beslut och hur utföraren ska samverka med nämnden, andra utförare eller huvudmän. Socialstyrelsen föreskriver att åtgärderna för att följa upp insatsen ska dokumenteras (SOSFS 2014:5). Utredningen föreslår vidare en oberoende stödfunktion för våldsutsatta. Socialstyrelsen konstaterar att det är socialnämndens ansvar att bevilja det stöd och den hjälp som den enskilde behöver, t.ex. sådan hjälp som stödfunktionen föreslås ge. Nämnden kan själv utföra insatsen, t.ex. genom handläggare eller överlämna uppdraget till annan utförare. Förslaget tillför således inget nytt i förhållande till nuvarande lagstiftning. Det finns även, som utredningen också påpekar, redan idag en lagstadgad möjlighet att utse en kontaktperson som skulle kunna fungera på motsvarande sätt som en oberoende stödfunktion Fråga rutinmässigt om våldsutsatthet i hälso- och sjukvård och socialtjänst Socialstyrelsen tillstyrker utredningens förslag att i samarbete med kommuner och landsting genomföra och utvärdera försök med rutinmässiga frågor om våldsutsatthet i socialtjänst och inom hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen tillstyrker även förslaget att myndigheten ska sammanställa erfarenheter och utvärderingar från redan påbörjade verksamheter för 1 Författningen träder i kraft den 1 januari För närvarande gäller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Även nu gällande författning innehåller rekommendationer om genomförandeplan.
5 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 5(13) ökad upptäckt. Det är dock viktigt att det i ett sådant uppdrag tydligt framgår vad som ska utvärderas och vilka verksamheter som omfattas. Socialstyrelsen anser att det vore värdefullt om en sådan utvärdering kunde omfatta huruvida upptäckten av våldsutsatthet ökar, om upptäckten leder till förbättrad hälsa för enskilda samt övriga konsekvenser för enskilda. 3.3 Vidareutveckla insatsen skyddat boende Socialstyrelsen tillstyrker förslaget att reglera skyddat boende i socialtjänstlagen samt att detta blir tillståndspliktigt. En sådan lagändring skulle tydliggöra enskildas rätt till skyddat boende och bidra till en kvalitetshöjning av insatsen. Likaså tydliggörs därmed socialnämndens ansvar i förhållande till ideella föreningar i den mån dessa verkar utan uppdrag från socialtjänsten. Det saknas en legaldefinition av skyddat boende, och Socialstyrelsen delar utredningens bedömning att en sådan bör införas i socialtjänstförordningen (2001:937), SoF. I regeringens uppdrag till Socialstyrelsen om skyddat boende (S2011/8989/FST) ingick bl.a. att analysera frågor om tillståndsgivning för skyddade boenden. Socialstyrelsen tog med anledning av regeringsuppdraget fram vägledningen Fristad från våld en vägledning om skyddat boende. I vägledningen konstateras att förhållandet att ett boende är ett skyddat boende inte i sig konstituerar någon tillståndsplikt. Samtidigt kan verksamheten i ett skyddat boende, om den bedrivs under sådana former att det kan likställas med ett ordinärt hem för vård eller boende, HVB, vara tillståndspliktig enligt 7 kap. 1 1 SoL och 3 kap. 1 SoF. En bedömning av huruvida tillståndsplikt föreligger eller ej måste alltid göras i det enskilda fallet (vägledningen s. 66). I den fortsatta beredningen av förslaget om tillståndsplikt för skyddade boenden anser Socialstyrelsen att det är viktigt att tillståndsplikten avgränsas väl mot HVB. För en sådan avgränsning är det viktigt att definitionen av skyddat boende i socialtjänstförordningen blir tydlig. Insatsen skyddat boende kan behöva ges till såväl kvinnor och män som till flickor och pojkar (prop. 2006/07:38 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor s. 31). Socialstyrelsen har i ett yttrande (dnr /2014) över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3) påpekat att skyddat boende som placeringsalternativ för barn som utsatts för våld behöver tydliggöras. Det är angeläget att utredningens förslag i den vidare beredningen ses i förhållande till översynen av LVU i S 2012:07 Utredningen om tvångsvård för barn och unga. För dem som tillfälligt behöver lämna sitt hem på grund av att de är utsatta för våld står inte alltid behovet av skydd i förgrunden. Istället kan behovet vara att få en tillfällig bostad för att ordna upp sin situation och hitta en permanent bostad. Socialnämnden kan efter utredning, och om det motsvarar den enskildes behov, även erbjuda annat lämpligt tillfälligt bo-
6 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 6(13) ende i t.ex. utslussningsbostäder, lägenheter eller andra former (jämf. 7 kap. 2 SOSFS 2014:4). Det kan även vara fråga om familjehem, HVB eller boende på kvinnojour, i den mån det inte definieras som skyddat boende. Det är viktigt att även denna rättighet till tillfälligt boende för våldsutsatta beskrivs och lyfts fram i det vidare arbetet Personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsen avstyrker förslaget om att myndigheten ska utarbeta förslag kring myndighetsålder för personer med intellektuell funktionsnedsättning (s. 121). Problembeskrivningen är otydlig och det går därför inte att förstå vad problemet består i eller vad som skulle kunna uppnås med Socialstyrelsens uppdrag Kunskap om våldsutsattas behov ger ökad kvalitet Regeringen har satsat drygt 100 miljoner kronor årligen för att kvalitetsutveckla kommunernas arbete. Mellan har Socialstyrelsen fått fyra olika uppdrag från regeringen med syfte att stödja kommunernas kvalitetsutveckling av stödet till våldsutsatta. Socialstyrelsen saknar en överskådlig beskrivning av hur regeringens fördelning och syfte med utvecklingsmedlen sett ut sedan satsningen inleddes En sådan hade varit till nytta för att bedöma förändringar inför fortsatta satsningar (se vidare under ) Barn som lever med våld i nära relation ska alltid utredas av socialnämnden Socialstyrelsen avstyrker förslaget. Skyldigheten att utreda barn vars situation kan föranleda åtgärd av nämnden finns i 11 kap. 1 SoL. Att därutöver reglera en utredningsskyldighet i socialtjänstlagen för en viss grupp av barn riskerar att skapa ett gränssnitt gentemot barn som behöver utredas till följd av andra orsaker än våld i nära relation, t.ex. omsorgsbrist. Risken finns att en sådan särreglering uppfattas som ett uttryck för en prioritering från lagstiftarens sida och att tyngdpunkten därmed förskjuts till ett synsätt där det huvudsakligen är våld eller andra övergrepp som utgör tillräckliga skäl för att inleda utredning Socialtjänsten bör kalla till möte när rättsprocessen är avslutad Socialstyrelsen har inget att erinra mot förslaget, men anser att det behöver kopplas till ett lagförslag eller ett uppdrag för att kunna få genomslag i praktiken Bättre möjligheter till uppföljning Socialstyrelsen avstyrker förslaget om förlängning till sex månader och anser att en ändring kräver en mer genomgripande analys. Socialstyrelsen
7 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 7(13) anförde i yttrande till betänkandet Lag om stöd och skydd för barn och unga SOU 2009:68 att en tid för uppföljning på två månader var för kort. En uppföljningstid på sex månader är emellertid en mycket lång tid. Det kan ifrågasättas om det är rimligt att acceptera en fortsatt oro för ett barn i upp till ett halvt år utan att socialnämnden tar steget vidare och öppnar ny utredning. Även ur ett integritetsperspektiv kan man behöva resonera om det är lämpligt att barn och deras familjer är föremål för uppföljning under en så pass lång tid. Alternativa möjligheter vore att lagstifta om en förlängd tid vid synnerliga skäl, eller välja en tidsperiod som inte är fullt så lång som ett halvår. I sammanhanget vill Socialstyrelsen påpeka att socialnämndens möjlighet att hämta in uppgifter inom ramen för uppföljningen är begränsad. Enligt 11 kap. 4 c SoL får nämnden ta de kontakter som anges i 11 kap. 2 första stycket SoL. Bestämmelsen i 11 kap. 4 c SoL motsvaras dock inte av den uppgiftsskyldighet som finns för anmälningsskyldiga myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma att lämna uppgifter till nämndens utredning (14 kap. 1 fjärde stycket SoL). Eftersom det inte finns någon uppgiftsskyldighet för dessa kontakter kommer den information som socialnämnden begär in att begränsas av respektive myndighets eller verksamhets sekretess- eller tystnadspliktsregler. Det är önskvärt att regeringen beaktar möjligheten till justering av 11 kap. 4 c SoL i förhållande till 14 kap. 1 fjärde stycket i den fortsatta beredningen Fördjupad analys behövs Socialstyrelsen tillstyrker att barnens situation i skyddat boende utreds i särskild ordning. Socialstyrelsen delar utredningens bedömning att det är av yttersta vikt med ett klargörande av barnens rättsliga status när de vistas på skyddade boenden, inklusive de familjerättsliga konsekvenserna Beakta barns behov av information, råd och stöd Socialstyrelsen tillstyrker att bestämmelsen i 2 g HSL kompletteras med en fjärde punkt om våld i nära relationer. Bestämmelsen torde dock behöva utformas på ett annat sätt för att stå i bättre överensstämmelse med punkterna 1-3 samt för att även omfatta barn till våldsutsatta i situationer då våldsutövaren inte bor tillsammans med barnet. Även i sistnämnda situation finns risk för allvarliga konsekvenser för barnet. I 2 g första stycket 1-3 HSL fångas barn upp i situationer i vilka barnet inte primärt är patient men där det finns behov av information, råd och stöd till barnet. I föreslaget till en fjärde punkt anges situationen där barnet själv utsätts för våld, vilket avviker i förhållande till hur bestämmelsen är utformad i övrigt. En möjlig utformning av fjärde punkten kunde i enlighet med vad som nu anförts vara utövar våld eller andra övergrepp mot en närstående eller utsätts för våld eller andra övergrepp av en närstående. Vid en sådan utformning skulle även ett barn till en förälder som utsätts för våld av en närstående som inte bor tillsammans med barnet omfattas.
8 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 8(13) Enligt 3 kap. 1 patientdatalagen (2008:355), PDL, ska en patientjournal föras för varje patient och får inte vara gemensam för flera patienter. Det är i nuläget oklart på vilket sätt vårdgivaren ska dokumentera uppgifter om barnet som framkommer till följd av 2 g HSL, om barnet inte är patient. Det är vidare oklart i vilken utsträckning det är möjligt att journalföra uppgifter om barnet i förälderns journal. Det är önskvärt att detta tydliggörs i den vidare beredningen. Socialstyrelsen vill i sammanhanget erinra om att SOSFS 2014:4 innehåller bestämmelser som reglerar hur hälso- och sjukvårdspersonalen ska agera vid misstanke om att ett barn utsatts för våld eller bevittnat våld eller då en vuxen misstänks ha utsatts för våld Riktlinjer för socialtjänstens yttranden avseende provisoriska pass Socialstyrelsen delar inte utredningens bedömning att myndigheten bör utarbeta förtydliganden till socialnämnden med innebörden att risk för hedersrelaterat förtryck, tvångsäktenskap eller könsstympning bör ingå i bedömningen när nämnden ombeds lämna yttrande avseende ansökan om provisoriskt pass, enligt 11 a passlagen (1978:302). I förarbetena till 11 och 11 a passlagen, prop. 2005/06:144 Utfärdande av provisoriska pass för barn för direkt resa till Sverige, nämns inte hedersproblematik, tvångsäktenskap eller könsstympning. Rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas ges inom ramen för allmänna råd. Socialstyrelsen kan inte utan djupare analys avgöra om sådana rekommendationer är möjliga och ändamålsenliga. 5.7 Utvärdera insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck Socialstyrelsen ställer sig tveksam till förslaget att myndigheten ges i uppdrag att utvärdera insatser, såsom uppdraget beskrivs i betänkandet. Innan insatserna mot hedersrelaterat våld och förtryck kan utvärderas behövs det en kartläggning av de mest spridda och använda insatserna i Sverige, samt en gedigen beskrivning av vad dessa innehåller. Detta för att olika arbetsmetoder ska kunna jämföras med varandra vid en eventuell utvärdering. Om det visar sig att en insats fungerar bättre än en annan för en viss målgrupp så är det viktigt att kunna peka på vad som skilde ut just denna insats från andra. Erfarenheter från en tidigare utvärdering Socialstyrelsen utfört styrker detta resonemang (Behandling av män som utövar våld i nära relationer en utvärdering. Socialstyrelsen 2010). När de mest spridda insatserna har beskrivits kan nästa steg bli att utvärdera dem. 6.3 Erbjud våldsutövare tillfälligt boende Socialstyrelsen delar utredningens bedömning att våldsutsatta och barn så långt möjligt ska kunna bo kvar hemma, och att våldsutövare därför bör erbjudas tillfälligt boende i första hand när så är möjligt. Det är dock svårt att se hur utredningen enbart genom sitt ställningstagande ska kunna
9 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 9(13) åstadkomma en förändring i praktiken. En möjlig väg hade varit att uppdra åt en aktör att följa upp de verksamheter som har arbetat enligt en sådan modell, i syfte att identifiera möjligheter och hinder samt eventuella risker för våldsutsatta och deras barn. 6.4 Utveckla behandlingen av våldsutövare Socialstyrelsen tillstyrker uppdraget, men vill peka på utmaningen att i ett andra steg kunna tillhandahålla differentierade insatser i alla kommuner. I många kommuner rör det sig om mycket små verksamheter med ytterst begränsade resurser. När det gäller relevanta skillnader mellan våldsutövare är det av vikt att i ett första led undersöka grupper och individer, identifiera risker med olika behandlingar och ta reda på förutsättningar för att kunna differentiera behandlingen vid olika typ av verksamheter. Det behövs både kvantitativa och kvalitativa studier vid ett antal verksamheter för våldsutövare för att kunna få reda på om det går att dela upp våldsutövare i olika grupper. Därefter kan det bli fråga om implementering av olika behandlingsmodeller. 6.5 Inrätta en nationell telefonlinje för våldsutövare Socialstyrelsen tillstyrker förslaget men vill understryka vikten av att personalen har tillräcklig kompetens om våld i nära relationer och förmåga att omsätta kunskaperna i praktiken. 6.7 Socialnämndens ansvar att erbjuda våldsutövare hjälp att förändra sitt beteende uttalas i lag Socialstyrelsen tillstyrker utredningens förslag. Myndigheten delar utredningens uppfattning att det av förarbetena inte tydligt framgår att våldsutövaren ingår i målgruppen i 5 kap. 11 SoL. Insatser till våldsutövaren kan vara av central betydelse för att indirekt ge skydd åt våldsutsatta barn och vuxna samt för att förebygga våld i kommande generationer. Det är därför viktigt med ett förtydligande i lagstiftningen. 6.8 Ny sekretessbrytande regel till förebyggande av brott Socialstyrelsen avstyrker förslaget om ny sekretessbrytande regel och anser att förslaget behöver utredas ytterligare. Socialstyrelsen anser bl.a. att det behöver problematiseras ytterligare hur sådana komplexa prognoser för allvarlig brottslighet ska kunna göras samt efterfrågar en djupare analys av integritetsaspekterna. Vidare bör det klargöras hur regeln förhåller sig till bestämmelsen i 23 kap. 6 brottsbalken, BrB, om skyldigheten att avslöja brott som är å färde. I utredningen anges att polisen inte har någon möjlighet att kräva uppgifter av myndigheterna (s. 278). Av 6 kap. 5 OSL framgår dock att en myndighet på begäran av en annan myndighet ska lämna över uppgift
10 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (13) som den förfogar över, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets gång. Det betyder att om det finns en möjlighet för socialtjänsten eller hälso- och sjukvården att lämna ut uppgiften med stöd av de sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. OSL, så finns det en skyldighet att lämna ut uppgifterna om polisen begär det. 7.2 Organisationsbidrag och minskad administration ska stärka vissa idéburna organisationer Socialstyrelsen ifrågasätter lämpligheten i att ändra nuvarande bidragsform till ett långsiktigt organisationsbidrag som ska utbetalas av Socialstyrelsen. Ett organisationsbidrag ska i första hand främja verksamheter som är rikstäckande eller som har riksintresse (prop. 2009/10:55 En politik för det civila samhället). I utredningen föreslås att organisationsbidrag ska ges till riksorganisationer men att det ska vara dessa organisationers medlemmar som huvudsakligen får ta del av medlen. Indirekt ger man då ett organisationsstöd till verksamhet på lokal nivå. Socialstyrelsen avstyrker vidare förslaget att det föreslagna organisationsbidraget ska förordningsregleras genom ändringar i förordningen (2011:1062) om statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området (s. 314). Enligt förordningen ska organisationer som får statsbidrag styra sin verksamhet mot fastställda mål och förväntade resultat. Ett organisationsbidrag är inte avsett att åtföljas av krav på redovisning av hur medlen används. Socialstyrelsen menar att det skulle innebära en omotiverad särbehandling i förhållande till andra organisationer om vissa skulle undantas från kravet på en resultatstyrd verksamhet. Socialstyrelsen anser vidare att det får anses rimligt att organisationer som är mottagare av omfattande statsbidrag redovisar vad pengarna har använts till. Socialstyrelsen vill även korrigera utredningens beräkningar av berörda anslag och bidragets storlek (sid 314). Socialstyrelsen utgår från att beräkningarna rör år Det är felaktigt att Socialstyrelsen fördelar miljoner utöver de 23,4 miljonerna som tas från anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder (utgiftsområde 13). Den korrekta siffran är att Socialstyrelsen för år 2014 har fördelat ca 19 miljoner kronor utöver de 23,4 miljonerna (samma siffra gäller för åren 2013 och 2012). Det har alltså totalt fördelats ca 42 miljoner till området våld mot kvinnor för år Utöver detta har Socialstyrelsen fördelat 20 miljoner i utvecklingsmedel till ideella aktörer. Så även om utredningen föreslår en höjning med 10 miljoner kr inför 2015 kommer Socialstyrelsen de facto att fördela mindre eftersom man i betänkandet föreslår att utvecklingsmedlen i sin nuvarande form tas bort. Den totala summan kan därför antas bli ca 10 miljoner kr lägre än idag. 8.1 Frihet från våld ska vara ett folkhälsomål Socialstyrelsen tillstyrker förslaget.
11 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (13) 8.2 Våld i nära relationer en del av ANDT- arbetet Socialstyrelsen avstyrker förslaget att låta området enbart bli en del av ANDT- arbetet. Våld i nära relationer är inte en fråga som bara har bäring på ANDT- arbete utan skär på tvärs genom flera folkhälsopolitiska målområden, vilket också poängteras i utredningen (s.19). Några av dessa områden är ekonomiska och sociala förutsättningar, sexualitet och reproduktiv hälsa samt barn och ungas uppväxtvillkor. Om regeringen skulle gå vidare med förslaget, är det viktigt att se över hur arbetet med våld ska kunna synliggöras på ett tillräckligt bra sätt inom ramen för ANDT- arbetet. 8.6 Utveckla och förtydliga länsstyrelsernas uppgifter Socialstyrelsen tillstyrker förslaget att länsstyrelsens uppgifter inom området våld i nära relation ska utvecklas och förtydligas så som det beskrivs i kapitel Utveckla det kunskapsbaserade arbetet Socialstyrelsen tillstyrker utredningens förslag och delar bedömningen att det behövs en långsiktig inriktning för myndighetens arbete inom området. I utredningen föreslås att strategin ska hantera den fortsatta metodutvecklingen. Likaså är det viktigt att det fattas beslut om vem som ska förvalta de modeller och metoder som tas fram, t.ex. FREDA. Socialstyrelsen anser att utvecklingsstrategin brett kan ange riktning för myndighetens kunskapsstyrning inom området våld i nära relationer. Socialstyrelsen arbetar med alltifrån föreskrifter och statsbidrag till vägledning, uppföljning och statistik och bedömer att det vore positivt att mer systematiskt och långsiktigt utveckla, använda och följa upp kunskapen inom områdets alla delar. Det kommer antagligen leda till en mer effektiv styrning och en mer samlad kunskapsutveckling. Utredningen föreslår att Socialstyrelsen uppdras att inrätta ett nationellt kunskapscenter om våld och övergrepp mot barn (4.1.3). Socialstyrelsen har tidigare lyft fram behovet av en nationell samordning av kunskap om våld och övergrepp mot barn (Kunskap om våld mot barn - behov av nationell samordning, Socialstyrelsen 2012). Socialstyrelsen har den 21 augusti 2014 fått regeringens uppdrag att göra en utlysning bland statliga universitet och högskolor i Sverige och föreslå vilket lärosäte som bör få i uppdrag att vara ett nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn (S2012/275/FST). 8.8 Vidareutveckla arbetet med dödsfallsutredningar Socialstyrelsen delar utredningens uppfattning att arbetet med dödsfallsutredningar behöver utvecklas. Socialstyrelsen anser dock att en framtida nyordning behöver utredas ytterligare och avstyrker därför förslaget.
12 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (13) Statskontoret har i en slutrapport som presenterades i september 2014 redovisat sitt uppdrag att följa upp och utvärdera Socialstyrelsens utredningsverksamhet avseende vissa dödsfall. I rapporten föreslås att utredningsverksamheten flyttas till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Socialstyrelsen förutsätter att Statskontorets analys beaktas i det vidare arbetet. Det vore också värdefullt att ta tillvara erfarenheter från andra länder som tillämpar ett liknande system. I det vidare arbetet är det också viktigt att beakta och försöka komma tillrätta med de svårigheter som finns i nuvarande system. Socialstyrelsen konstaterar att den inriktning på det fortsatta arbetet med dödsfallsutredningar som utredningen presenterar i likhet med nuvarande ordning innebär att man måste invänta att rättsprocessen är avslutad. Därmed kvarstår problemet att utredningen kan sättas igång först lång tid efter dödsfallet. Någon direkt återkoppling kommer därför inte att kunna bli aktuell. Även enligt det föreslagna systemet förutsätts underrättelse från polis. Med erfarenhet av nuvarande system, krävs det sannolikt informationsinsatser till polisen för att se till att underrättelserna verkligen rapporteras in. Vidare har Socialstyrelsen redan tidigare i skrivelse till regeringen den 14 maj 2014 (dnr1988/20l4-1) påtalat vikten av att kunna begära in uppgifter om förövaren för att kunna få en helhetsbild av det inträffade Finansiering av vissa förslag Socialstyrelsen anser att det är positivt att utredningen vill avsätta medel för ett fortsatt regionalt och nationellt kompetensstöd. Socialstyrelsen noterar dock att man i förslaget har för avsikt att förändra fördelningen av utvecklingsmedlen på så sätt att dessa ska fördelas av länsstyrelserna och att dessa därmed inte längre kommer att vara kopplade till kompetensstödet som idag. Socialstyrelsen anser att det är fortsatt viktigt att man vid fördelning av medel för utvecklingsarbete integrerar detta med ett metodoch kunskapsstöd, men det saknas en beskrivning i betänkandet av hur fördelningen av medel ska länkas till det föreslagna metod- och kunskapsstödet. Anledningen till att Socialstyrelsen tog över fördelningen av utvecklingsmedel från länsstyrelserna 2012 var att man sett att stödet till våldsutsatta varierade kraftigt i landet. Ambitionen var att en fördelning på nationell nivå till viss del kunde motverka detta och att fördelningen skulle baseras på mer enhetliga bedömningsgrunder. Socialstyrelsen anser att man genom en nationell blick kan se hur stödet till våldsutsatta varierar i landet och genom medelsfördelningen försöka motverka att dessa variationer ökar samt stimulera en mer enhetlig kvalitetshöjning. Om medlen fördelas på regional nivå mister man denna överblick och enhetlighet. Däremot skulle en regional fördelning kunna bidra till en förstärkt regional utveckling inom området. Det är viktigt att en samverkan mellan regional och nationell nivå sker vid fördelning av medel.
13 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (13) Socialstyrelsen anser att regeringen bör invänta den utvärdering av utvecklingsmedlen och kompetensstödet som kommer att presenteras i maj 2015, innan beslut om en framtida utformning fattas. Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektören Lars-Erik Holm. I den slutliga handläggningen har avdelningschefen Annemarie Danon och enhetschefen Beatrice Hopstadius deltagit. Juristen Marit Birk har varit föredragande. SOCIALSTYRELSEN Lars-Erik Holm Marit Birk
/2018 1(5) Socialdepartementet
2018-10-10 3.1.19015/2018 1(5) Rättsavdelningen Katrin Westlund Socialdepartementet s.remissvar@regeringskansliet.se s.jam@regeringskansliet.se Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Att bryta ett
SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)
1 (5) Socialförvaltningen 2014-10-21 Dnr KS 2014-684 Anna Widéen SN 2014-230 Justitiedepartementet Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) SAMMANFATTNING Linköpings kommun
Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)
Yttrande 2015-10-22 Dnr 10.1-17661/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Marit Birk marit.birk@socialstyrelsen.se Socialdepartementet Jämställdhetsenheten 103 33 Stockholm Socialstyrelsens
Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag
G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm
Lagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Våld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar
Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4
Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen
Sammanfattning REMISSVAR
Socialdepartementet 103 33 Stockholm JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENS PÅ ATT BRYTA ETT VÅLDSAMT BETEENDE ÅTERFALLSFÖREBYGGANDE INSATSER FÖR MÄN SOM UTSÄTTER NÄRSTÅENDE FÖR VÅLD (SOU 2018:37) Sammanfattning välkomnar
Socialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon
REMISSVAR 2017-10-04 Dnr 10.1-22558/2017 1 (5) Socialdepartementet Kunskapsstödsutredningens betänkande (SOU 2017:48) Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård
Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn
Regeringsbeslut II:3 2014-08-21 S2012/275/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn Regeringens
Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)
2016-02-02 Dnr 10.1-27264/2015 1(5) Utvärdering och analys Sara Dahlin sara.dahlin @socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över betänkandet
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande
Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn
Klicka här för att ändra format
Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober
Remissvar: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Dnr 4.1.1-43635/2013
Remissvar: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Dnr 4.1.1-43635/2013 Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR, har erfarenhet av att ge skydd och stöd till
Särskilt om vissa förslag Dnr 31009/2015 1(6)
2016-03-22 Dnr 31009/2015 1(6) Regler och behörighet Ylva Ehn ylva.ehn@socialstyrelsen.se Socialstyrelsens yttrande över utredningen Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och
2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund katrin.westlund@socialstyrelsen.se
2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd katrin.westlund@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss nya föreskrifter om förebyggande och behandling av undernäring Socialstyrelsen
Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning
2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande
Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-03-13 S2015/1547/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU
Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende
REMISSVAR 2016-03-18 Dnr 3.9:0100/16 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende (Dnr 1953/2016) Inledning Förslaget behandlar föreskrifter
Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?
Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och
Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar
Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se Våld i nära relationer Våld och övergrepp mot barn Barn
Ärendet. Beslut BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) +nspektionen forvårdochomsorg. Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm
BESLUT +nspektionen forvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) Avdelning mitt Cathrine Lauri cathrine.laurigivo.se Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm Ärendet Egeninitierad verksamhetstillsyn
Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU
BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Kerstin Aldstedt 2015-10-14 Dnr: RS 2015-607 Regionstyrelsen Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU Region Östergötland har beretts möjlighet
Jenny Norén. Avd för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet
Cirkulärnr: 07:36 Diarienr: 07/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Jenny Norén Datum: 2007-07-03 Mottagare: Rubrik: Sektionen för hälsa och jämställdhet Kommunstyrelsen Kommundirektörer Individ-
Sammanfattning. Vägar till ett effektivare arbete mot våld i nära relationer. En folkhälsofråga
Sammanfattning Vägar till ett effektivare arbete mot våld i nära relationer En folkhälsofråga Våld i nära relation är i hög grad en folkhälsofråga. Fysisk och psykisk ohälsa är betydligt vanligare bland
Förstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter
Förstärkt familjehemsvård Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Socialstyrelsens yttrande över delbetänkandet Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14)
2015-06-16 Dnr 10.1-8272/2015 1(7) Avdelningen för regler och behörighet Jessica Storm jessica.storm@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande
Socialstyrelsens yttrande angående Nya påföljder
2012-11-23 Dnr 1.4 31600/2012 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning Håkan Aronsson håkan.aronsson@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande angående
Handlingsplan mot våld i nära relationer
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden
Svar på remiss av betänkandet Ett fönster av möjligheter
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Analys och kvalitet Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-03-27 Handläggare Susanna Juvas Hagbjörk Telefon: 08-508 03 000 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Svar på remiss
Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Uppdrag att planera för utökad samverkan i frågor om förbättrad upptäckt av våld i nära relationer m.m.
Regeringsbeslut II:3 2018-06-14 S2018/03696/JÄM (delvis) Socialdepartementet Arbetsförmedlingen 113 99 Stockholm Uppdrag att planera för utökad samverkan i frågor om förbättrad upptäckt av våld i nära
Yttrande över betänkandet Ett fönster av möjligheter stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende, SOU 2017:112
2018-05-09 Dnr 10.1-5884/2018 1(5) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Ulrika Holfelt ulrika.holfelt@ivo.se Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Ett fönster av möjligheter
Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)
2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning
Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
S2011/8989/FST. Socialstyrelsen Stockholm
Regeringsbeslut II:5 2011-10-13 S2011/8989/FST Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om skyddat boende Regeringens beslut Regeringen beslutar att ge Socialstyrelsen i uppdrag att
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga
Regeringsbeslut II:3 2012-10-11 S2012/7070/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen
Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82)
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Handläggare: Annette Book Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) Ärendet Socialdepartementet har
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig
Yttrande över Att bryta ett våldsamt beteende återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld
1 (5) Socialdepartementet Jämställdhetsenheten Yttrande över Att bryta ett våldsamt beteende återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld SOU 2018:37 Sammanfattning Länsstyrelsen
Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Barnombudsmannens anmälningsskyldighet
Socialutskottets betänkande Barnombudsmannens anmälningsskyldighet Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag om utökad anmälningsskyldighet för Barnombudsmannen. Förslaget
Att bryta ett våldsamt beteende återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld. (SOU 2018:37)
REMISSVAR 2018-10-12 Dnr 3.9:0473/18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Att bryta ett våldsamt beteende återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld. (SOU 2018:37) (dnr S2018/03375/JÄM)
S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut
Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till
Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)
YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för
Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 27 januari 2014
PM 2014:12 RVII (Dnr 325-1784/2013) Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 27 januari 2014 Borgarrådsberedningen
Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, (SOU 2010:70)
2011-03-23 Dnr 38454/2010 1(6) Avdelningen för kunskapsstyrning Elis Envall elis.envall@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens
Föreskrifter och allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten
Individ- och familjeomsorgen Bromma stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (5) 2005-12-17 Dnr:610-05-500 SDN:2005-01-24 Handläggare: Eija Ghamsary Tfn: 08-508 06 125 Till Bromma stadsdelsnämnd Föreskrifter
LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk
Regeringsbeslut I:4 2013-05-08 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen
Ett fönster av möjligheter - stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Avdelningen för individ- och familjestöd Sida 1 (5) 2018-03-12 Handläggare Patricia Hamberg Telefon: 08-508 15 024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2018-04-12 Svar på remiss
1. Förslaget om förändring av HSL 1 (4)
1 (4) Institutionen för socialvetenskap Ersta Sköndal Bräcke högskolas remissvar: SOU 2018:37 Att bryta ett våldsamt beteende återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld Ersta
Stadsrevisionen. Projektplan. Göteborgs Stads arbete med stöd till personer som utsätts för våld i nära relation. goteborg.
Stadsrevisionen Projektplan Göteborgs Stads arbete med stöd till personer som utsätts för våld i nära relation goteborg.se/stadsrevisionen 2 P R O J E K T P L A N Göteborgs Stads arbete med stöd till personer
Stockholm den 14 maj 2018
R-2018/0238 Stockholm den 14 maj 2018 Till Socialdepartementet S2018/00682/FST Sveriges advokatsamfund har genom remiss inkommen den 7 februari 2018 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet
Svar på remiss betänkandet Nästa fas i e- hälsoarbetet (SOU 2015:32) KS
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-06-30 Handläggare Jazmine Hjorth Telefon: 08-508 25 640 Till Socialnämnden Svar på remiss betänkandet
HKF 7321 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING
1 (7) Antagen av socialnämnden 2017-09-21, 3 Riktlinje för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt SoL och LSS inom socialnämndens ansvarsområde 1 Inledning Den här riktlinjen kompletterar
Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom socialtjänsten, förvaltningschefer Huvudmän för yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheter inom socialtjänsten Nr 3/2012 Februari
Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-09-08 Avdelningen för juridik Pål Resare Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) Sammanfattning Sveriges
Remissvar avseende SOU 2014:49 Våld i nära relationer en folkhälsofråga
Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2014:49 Våld i nära relationer en folkhälsofråga Brottsofferjouren Sverige (nedan kallad Brottsofferjouren) ser positivt på de författningsförslag
Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård
Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,
SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Sändlista. 1. Kammarrätten i Jönköping 2. Kammarrätten i Stockholm. 3. Barnombudsmannen 4. Inspektionen för vård och omsorg
2016-06-28 Dnr 4.1.1-15122/2016 1(2) Sändlista för Remiss förslag till ändring av föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS Sändlista 1.
Transporter av frihetsberövade (SOU 2011:7) och Transporter av frihetsberövade en konsekvensanalys (Statskontoret, rapport 2011:28)
Yttrande Diarienr 2012-04-13 1825-2011 Ert diarienr Ju2011/1164 Ju2011/7648 Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM Transporter av frihetsberövade (SOU 2011:7) och Transporter av frihetsberövade
SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
1 (5) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Länsstyrelsen i Stockholms län, dnr 700-5233-2017 SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska
Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)
REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2008-09-25 S2008/7126/ST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning
SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
SAMMANTRÄDESHANDLINGAR LANDSTINGSSTYRELSEN 21-22 JANUARI 2014
SAMMANTRÄDESHANDLINGAR LANDSTINGSSTYRELSEN 21-22 JANUARI 2014 1(3) Hälso- och sjukvårdsstaben 2013-12-19 LS/1763/2013 Anna Ebenmark Tfn: 063-14 76 32 E-post: anna.ebenmark@jll.se Socialstyrelsen Avdelningen
Riktlinje för bedömning av egenvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården
EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD
EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)
PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Kvinnofridskonferensen 29 maj 2018 Nils Öberg, särskild utredare Charlotte Eklund Rimsten, utredningssekreterare
Kvinnofridskonferensen 29 maj 2018 Nils Öberg, särskild utredare Charlotte Eklund Rimsten, utredningssekreterare Uppdraget Hur ser det återfallsförebyggande arbetet för män som utsätter närstående för
Remiss SOU 2014:23: Rätt information på rätt plats och i rätt tid
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-09-15 SN 2014/0380 0480-450885 Socialnämnden Remiss SOU 2014:23: Rätt information på rätt plats och i rätt tid Förslag till beslut
Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)
Remissvar 1 (5) Datum Vår beteckning 2018-04-23 SBU2018/53 Regeringskansliet Socialdepartementet Er beteckning S2018/00232/FS Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn
SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)
Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) GILTIG UNDER PERIODEN 2017-2019 Social- och arbetsmarknadsnämnden 2016-12-13 Innehåll...3 Inledning...3 Bakgrund...4 Handlingsplanens syfte och målsättning...4
YTTRANDE. Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)
YTTRANDE Dnr Fi2016/04014/K Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 20 februari 2017 Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) Sammanfattning
Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Postadress Besöksadress Telefon Internet/e-post Bankgiro Postgiro
YTTRANDE 2008-02-21 1(5) Dnr KS 2007/0495-80 Er beteckn. S2007/9510/ST Kommunstyrelsen Bilaga 35 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) Gotlands
Socialstyrelsen tillstyrker i huvudsak utredningens förslag med de synpunkter som redovisas nedan.
Remissvar 2017-09-26 Dnr 15151/2017-1 1(5) Avdelningen för utvärdering och analys Michaela Prochazka Michaela.prochazka@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens
Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2009 REDOVISNING 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN
REDOVISNING 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist, utvecklingsledare, socialförvaltningen 2009-02-25 701-126227-2008 Johanna Wennerth,
Svar på ISF-rapport. Rapport (2018:8) Social problematik och sjukskrivning handläggning. Sammanfattning. Socialdepartementet Stockholm
1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på ISF-rapport Rapport (2018:8) Social problematik och sjukskrivning handläggning Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har kartlagt och
Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för
Angående remissen om remiss av Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) (SOU 2009:68) - betänkande av barnskyddsutredningen
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2009-08-26 Handläggare: Barbro Kregert Telefon: 08 508 33 004 Till Utbildningsnämnden 2009-09-17 Angående remissen om remiss av Lag om stöd och
Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen
Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, ideella föreningar m.fl. Nr 2/2012 Februari 2012 Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen
SOSFS 2011:9 ersätter
SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning
BESLUT. Ärendet Tillsyn av myndighetsutövning i samband med beslut om insatser enligt LSS i Lidköpings kommun.
BESLUT Inspektionen för vård och omsorg 2016-09-16 Dnr 8.5-6973/2016-10 1(6) Avdelning sydväst Lena Almvik Gomben* lena.almvik-gombor@ivo.se Vård- och omsorgsnämnden Lidköpings kommun 531 88 Lidköping
Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser
1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar
RIKTLINJE. Lex Sarah. Vård- och omsorgsnämnden. Antaget Tills vidare, dock längst fyra år
RIKTLINJE Lex Sarah Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tills vidare, dock längst fyra år Förvaltningschef Håbo kommuns styrdokumentshierarki Diarienummer
Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads
Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga
If'\ 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-01-31 Dnr 10.1-45335/2013 1(2) Avdelning syd Elisabet Marklund elisabet.marklund@ivo.se Socialstyrelsen 106 30 Stockholm socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande
1. Riktlinjernas bakgrund och syfte
SAS Sida: 1 (5) 1. Riktlinjernas bakgrund och syfte Det finns en skyldighet att dokumentera genomförandet om individuellt behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service
Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9)
REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2014-03-19 S2014/2639/SAM Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9) Statskontorets