ANHÖRIGAS TILLFREDSSTÄLLELSE MED VÅRDEN PÅ AKUTMOTTAGNINGEN

Transkript

1 Hälsa och samhälle ANHÖRIGAS TILLFREDSSTÄLLELSE MED VÅRDEN PÅ AKUTMOTTAGNINGEN EMPIRISK STUDIE MED KVANTITATIV ANSATS EMINA TUTKUR ANNIKA WESTERGREN Examensarbete i omvårdnad Nivå p Sjuksköterskeprogrammet Juni 2009 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö

2 ANHÖRIGAS TILLFREDSSTÄLLELSE MED VÅRDEN PÅ AKUTMOTTAGNINGEN EMPIRISK STUDIE MED KVANTITATIV ANSATS EMINA TUTKUR ANNIKA WESTERGREN Tutkur, E & Westergren, A. Anhörigas tillfredställelse med vården på akutmottagningen. Empirisk studie med kvantitativ ansats. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Forskning om tillfredställelse av akutvården har mest fokuserats utifrån patienternas perspektiv. Patienter som söker akutvård kommer oftast inte ensamma utan har någon med sig, en anhörig. Anhörigas erfarenhet av vården kan sannolikt påverka patientens upplevelse och därmed huruvida vården och mottagandet faller till belåtenhet. Syftet med studien är att undersöka faktorer som påverkar tillfredsställelsen med vården hos anhöriga på akutmottagningen. Metoden var en enkätstudie med tvärsnitts design. Den insamlade informationen analyserades genom statistisk analys. Resultat visar att anhöriga på akutmottagningen var överlag tillfreds med den omsorg sjuksköterskan gav dem. Den undervisning de erhöll från sjuksköterskan var de dock inte lika tillfreds med. Långa väntetider och bristen på uppdatering av dessa, är den faktorn som har mest negativt inverkat på de anhörigas tillfredställelse. För att höja anhörigas tillfredställelse av vården på akutmottagningen är det nödvändigt att arbeta för att patient/anhörig undervisning ska förbättras och upprätta ett system som möjliggör kortare väntetider. Nyckelord: akutmottagning, anhörig, omvårdnad, sjuksköterska, tillfredsställelse, undervisning. 2

3 SATISFACTION WITH CARE AT THE EMERGENCY DEPARTMENT; PERSPECTIVES OF FAMILY, FRIENDS AND CARERS EMPIRICAL STUDY WITH A QUANTATIVE APPROACH EMINA TUTKUR ANNIKA WESTERGREN Tutkur, E & Westergren, A. Satisfaction with care at the emergency department, perspectives of family, friends and carers. Empirical study with quantitative approach. Degree Project, 15 Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, Research on the satisfaction of emergency care has been most focused on the basis of patients perspective. Patients seeking emergency care are usually not alone and are often escorted by an accompanying person who may be a family member, a friend, or a carer. The accompanying person s experience of care is likely to affect the patient s experience, and thus whether the care, and reception, seems satisfactory. The aim of the study is to explore factors which influence satisfaction with the care in the accompanying person in the emergency department. The method was a survey with crossectional design. The collected data was analyzed by statistical analysis. The result shows that the accompanying person was generally satisfied with the nurse s care in the emergency department. However, they were not as satisfied with teaching provided by the nurse. Long waiting time, and lack of updating was the factor that had most negative impact on the accompanying persons satisfaction. In order to increase the accompanying persons satisfaction of care in the emergency department, it is necessary to work for improvement of the patient/ accompanying person teaching and develop and establish a system to enable shorter waiting times. Key words: accompanying person, emergency department, nurse, nursing, satisfaction, teaching. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 5 PATIENTTILLFREDSSTÄLLELSE 5 ANHÖRIG 5 KOMPETENSBESKRIVNING 5 LAGAR 6 ARBETSSÄTT PÅ AKUTMOTTAGNING 6 TIDIGARE FORSKNING 7 SYFTE 8 DEFINITIONER 8 METOD 8 URVAL 8 Inklusionskriterier 8 Exklusionskriterier 8 AKUTMOTTAGNINGEN, UMAS 8 DATAINSAMLING 8 INSTRUMENTET 9 DATAANALYS 10 ETISKA ÖVERVÄGANDEN 10 ETISKA TILLSTÅND 11 RESULTAT 11 CECSS 12 DISKUSSION 14 METODDISKUSSION 14 RESULTATDISKUSSION 16 SLUTSATS 17 FRAMTIDA VÄRDE 17 REFERENSER 19 BILAGOR 21 4

5 INLEDNING Akutsjukvården är i många fall det första mötet inom hälso- och sjukvården och på ett sätt dess ansikte utåt. Den uppfattning patienten och anhörig bildar av akutsjukvården kan sannolikt influera bilden av hälso- och sjukvård i allmänhet. Därför är det viktigt att denna uppfattning blir så optimal som möjligt. Forskning om tillfredställelse av akutvården har mest fokuserats utifrån patienternas perspektiv. Patienter som söker akutvård kommer oftast inte ensamma utan har någon med sig, en anhörig. Denna person spelar en stor roll för patienten som emotionellt stöd. Anhörigas erfarenhet av vården kan sannolikt också påverka patientens upplevelse och därmed huruvida vården och mottagandet faller till belåtenhet. Den upplevelse och tillfredställelse som en gång känts kommer förmodligen att påverka framtida besök på akuten i positiv eller negativ riktning såväl som för anhörig och patient. Detta arbete är beställt av akutkliniken på Malmö Universitets Sjukhus, UMAS. BAKGRUND Här berörs begreppet patienttillfredsställelse och anhöriga som stöd för patienten. Rekommendationer och lagar. Vidare ska bakgrunden försöka ge läsaren en överblick av hur den undersökta akutmottagningen arbetar. Slutligen redovisas tidigare forskning runt ämnet. Patienttillfredsställelse Patienttillfredsställelse används ofta som ett mått på vårdkvalitet (Yellen et al, 2002). ANA, The American Nurses Association, (1999) definierar patienttillfredsställelse som ett mått av en patients eller en familjs uppfattningar om vården erhållen av vårdpersonal. Sjuksköterskan kan påverka kvalitén på vården genom att ge patienten en bra upplevelse av den genom bland annat ett bra bemötande, god information och undervisning. Anhörig I en stressfylld situation som det kan innebära att vara patient på akutmottagningen, kan en anhörig vara det enda som känns välbekant, vilket sannolikt innebär ett bra stöd för patienten (Almås, 2006). Om tillfredsställelsen finns hos anhöriga desto bättre stöd kan han/hon ge i avseendet delaktighet i vård och behandling. Mer kunskap behövs kring anhörigas upplevelse, tillfredställelse och funktion gällande vården på akutmottagningen. Kompetensbeskrivning Socialstyrelsen har tagit fram ett dokument, Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, som omfattar rekommendationer om yrkeskunnande, kompetens, erfarenhet och förhållningssätt (Socialstyrelsen, 2005). Avsikten med detta dokument är att klargöra sjuksköterskans profession och yrkesutövning (a.a.). Ett avsnitt i detta dokument belyser bemötande, information och 5

6 undervisning. Där tas det bland annat upp att sjuksköterskan ska ha förmåga att kommunicera på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt med patienter och närstående. Ge patient och närstående stöd och vägledning för att möjliggöra optimal delaktighet i vård och behandling. Ha förmåga att informera, undervisa och försäkra sig om att patient och närstående förstår given information (a.a.). Ett annat avsnitt i detta dokument belyser främjande av hälsa och förebyggande av ohälsa. I detta avsnitt står det bland annat att sjuksköterskan ska ha förmåga att undervisa och stödja patienter och närstående i syfte att främja hälsa och förhindra ohälsa (a.a.). Lagar I hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:762) står det att Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Enligt lagen framkommer det inte vad som menas med snarast. Det framkommer ej heller i lagen, specificerat vem, som ska göra den medicinska bedömningen. Enligt Socialstyrelsen, (2004) är det verksamhetschefens ansvar att den yrkeskategori som utför den medicinska bedömningen har rätt kompetens. I hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) står det att Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. För att upprätthålla detta använder sig akutmottagningar av triage. Triage är ett turordningssystem som bygger på att den patient som bedöms vara svårast sjuk eller skadad är den patient som först ska omhändertas (Göransson, 2008). Triage är taget från franskans trier som betyder välja ut (Wikström, 2006). Arbetssätt på akutmottagning Vårdsökande som kommer in till akuten för att söka vård anmäler sig i receptionen. Där möts den vårdsökande av en sjuksköterska som har till uppgift att bedöma vilken typ av vård han/hon behöver. Även de som inkommer med ambulans möts av en sjuksköterska och bedöms på samma sätt, det vill säga vilken typ av vård han/hon behöver. Förutom den egna kompetensen och erfarenhet tar sjuksköterskan stöd utav Triagehandboken och ADAPT (Adaptiv Process Triage) för bedömning (Region Skåne, 2008a). Med hjälp utav triage bedömer sjuksköterskan i sin tur vårdbehov, vårdnivå och prioriteringsgrad hos den vårdsökande. Prioriteringsgraden är det som bestämmer i vilken ordning patienterna får komma in för läkarbedömning (Region Skåne, 2008b). För akutmottagningarna har ett speciellt process- och triagesystem tagits fram, ADAPT även kallat sekundär triage (Region Skåne, 2008c). Idag använder sig ett antal akutmottagningar i Sverige av ADAPT. Ett av dem är bland annat akutmottagningen vid UMAS. ADAPT planeras att införas vid flera sjukhus bland annat samtliga sjukhus i Region Skåne (Göransson, 2008). Både Triagehandboken och ADAPT grundar triage främst på vitala funktioner, symtombeskrivning och sjukdomshistoria (Region Skåne, 2008a). Arbetet med Triagehandboken sker utifrån riktade frågor, arbetet med ADAPT sker genom mätning av vitala parametrar, båda strukturerade enligt ABCDE för värdering av vitala funktioner (a a). ABCDE står för: Airway luftvägar Breathing anding Cirkulation puls/blodtryck 6

7 Disability medvetande Exposure inspektion (t.ex. feber/ekg)(a.a.). ADAPT har en femgradig skala med logistiskt perspektiv (Göransson, 2008). De olika triage nivåerna är röd-orange-gul-grön-blå där varje färg är kopplad till en tidsnivå. Med tidsnivå menas hur lång väntetiden är till läkaren. Röd är första prioritet och man ska få komma till läkare omedelbart, orange är andra prioritet där tidsnivån är 15 min det vill säga att väntetiden till läkaren är 15 min. För gul, grön och blå är tidsnivån 120 min och patienterna tas i tidsordning det vill säga att patienten som kom först inom triagenivån får först komma till läkare (a.a). Under tiden då en patient väntar på att få träffa läkare kan tillståndet försämras eller förbättras. För att kunna upptäcka en eventuell förändring tillämpar ADAPT systematisk reevaluering vilket innebär att en ny bedömning görs av patientens tillstånd inom vissa tidsintervall dock ej patienter i den lägsta triagenivån (a.a). Tidigare forskning Tidigare forskning har mest fokuserats på patienters tillfredsställelse av akutvård. I studier som undersökt faktorer som påverkar patienttillfredsställelse med vården på akutmottagningar visade resultat att patienterna överlag var tillfreds med vården (Bruce et al, 1998, & Lewis & Woodside, 1992). Det område patienterna var minst tillfreds med var den omsorg sjuksköterskan visade gentemot de personer medföljande patienten (a.a.). Utifrån dessa resultat tror författarna i de båda studierna att ett sätt att eventuellt höja patienttillfredsställelsen är genom att visa mer omsorg för dem som är medföljande till patienten (a.a.). I en intervjustudie gjord av Nyström et al (2003) undersöktes det hur det är att vara en icke brådskande patient på en akutmottagning. Intervjuerna visade på att anhöriga har en viktig funktion för patienterna då de var medvetna om att de skulle få tillbringa en lång tid på akutmottagning. Den närstående kan fungera som sällskap samt en person som kan vara patienten till hjälp genom att t.ex. kalla på sjuksköterskan vid behov. De fann också att många patienter undviker att klaga på vården då de är rädda för att bli impopulära bland sjuksköterskorna. Byrne & Heyman (1997) undersökte genom intervjuer oron hos patienter som kommer till en akutmottagning. Studien visade att patienters oro orsakades lika mycket av psykologiska och sociala aspekter som av fysiska faktorer. Författarna av studien anser att det är viktigt att sjuksköterskor ser till hela patienten. Att sjuksköterskan har det psykologiska tillståndet samt de sociala omständigheterna i åtanke och inte enbart det fysiska. I en studie som undersökte faktorer som påverkar tillfredsställelsen med vården hos anhöriga inom akutvård visade det sig att anhöriga till patienter med en högre prioritet var signifikant mer nöjda med besöket än anhöriga som kom med en patient med lägre prioritet oberoende utav väntetiden (Ekwall et al, 2008). De fann också att äldre anhöriga var mer nöjda med akutvården än yngre anhöriga. Studien fann att anhöriga överlag var tillfreds med vårdbesöket. Anhörigas upplevelse och tillfredställelse av vården kan sannolikt influera patientens upplevelse och tillfredsställelse av vården, därför är det naturligtvis viktigt ur ett sjuksköterskeperspektiv att vi skapar oss kunskap om anhörigas 7

8 upplevelser och tillfredsställelse av vården och vilka faktorer som påverkar dessa ur både positiv och negativ bemärkelse. SYFTE Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkade tillfredsställelsen med vården hos anhöriga på akutmottagningen. Definitioner Anhörig definierar vi som make, maka, partner, sambo, förälder, barn, syskon, släkting, vän eller vårdare som är på akutmottagningen tillsammans med en patient. METOD Metoden är en enkätstudie med tvärsnitts design (Polit & Beck, 2006). En enkätstudie med kvantitativ ansats är en bra metod för att kunna besvara syftet och en enkät är ett bra mätinstrument för att mäta bland annat människors åsikter och känslor (Trost, 2007). Urval Val av potentiella deltagare baserades på inklusions- och exklusionskriterierna. Under den tid då författarna befann sig i väntrummet frågade de alla potentiella deltagare om de ville delta i studien, därmed tillämpades bekvämlighetsurval (Polit & Beck, 2006). Inklusionskriterier Både den anhöriga och personen den anländer med skulle vara 18 år eller äldre och kunna förstå och uttrycka sig på svenska. Exklusionskriterier Om det var uppenbart att personen ej förstod informationen eller ej ville ta emot den exkluderas de. Anhörig som anlände med mycket svårt sjuk person eller upplevdes vara stressad tillfrågades inte utan exkluderas direkt. Akutmottagningen, UMAS Studien tog plats på akutmottagningen vid Malmö Universitets Sjukhus, UMAS. Sjukhuset erbjuder bas- och högspecialiserad vård för 1.6 miljoner invånare i sydvästra Skåne (Region Skåne, 2008d). Akutmottagningen har ca besökare per år. Vilket innebär ca 200 patienter per dygn (Region Skåne, 2008e). Datainsamling Författarna (ET, AW) befann sig i väntrummet på akutintaget under tre veckors tid och delade ut enkäter till potentiella deltagare. Deltagarna erhöll muntlig och skriftlig information, se bilaga 1, om både enkäten och studien. De som valde att delta fick tillsammans med enkäten ett för frankerat och adresserat kuvert. Det fanns även möjlighet att lämna besvarade enkäter direkt till författarna eller i akutmottagningens reception. De etiska principerna för att skydda deltagaren enligt Polit & Beck (2006) följdes genom att deltagaren fick skriva under en 8

9 samtyckesbilaga, se bilaga 2, där deltagaren samtycker till att han/hon erhållit muntlig och skriftlig information om studien och till att deras deltagande är frivilligt och att de när som helst kan avbryta deltagandet utan närmre förklaring. Datainsamlingen skedde under vardag och helg, främst mellan kl då det under denna tid oftast anlände mest folk till akutmottagningen. Det delades ut 120 stycken enkäter varav 34 stycken besvarades. För att respondenterna vid eventuella frågor skulle ha möjlighet att diskutera dem med författarna (ET,AW) rekommenderades de att om möjligt läsa igenom enkäten en gång innan det blev den vårdsökandes tur. Om frågor uppstod efter besöket på akutmottagningen hade deltagarna möjlighet att ta kontakt med författarna (ET,AW) via e-post. Instrumentet Enkäten som användes bestod av två delar. Del 1 av enkäten var blandat med öppna och slutna frågor som var designade för att få fram faktorer som påverkar upplevelsen av situationen, hur den anhöriga bedömde den sjuke/skadades hälsa och hur nöjd den anhöriga var med besöket och vården på akutmottagningen. Till de flesta slutna frågorna fanns utrymme för egna kommentarer. Två frågor mätte med hjälp utav VAS-skala den oro den anhöriga kände för den sjuke/skadades tillstånd. En av frågorna mätte den oro den anhöriga kände när han/hon anlände till akutmottagningen och den andra frågan mätte den oro den anhöriga kände när han/hon lämnade akutmottagningen. Del 2 består av The Consumer Emergency Satisfaction Scale (CECSS), ett instrument som mäter patientens tillfredsställelse av vården (Davis et al, 2005). Instrumentet har översatts till svenska och modifierats för att anpassas till anhöriga (Ekwall & Kristensson, 2008). Instrumentet är testat och validerat (a.a.). Vid utvecklingen av CECSS användes begrepp analys, Risser s Patient Satisfaction Scale (PSS) och personliga erfarenheter av akutsjukvård för att generera frågeställningar (Davis & Bush, 1995). Risser s PSS är ett instrument utvecklat för att mäta patient tillfredställelse i primärvården. Det utvecklades 25 frågeställningar med en 5-gradig Likertskala från håller med fullständigt till håller inte alls med. Både positivt och negativt formulerade frågor skapades, för att minska svars bias. De 25 frågeställningarna granskades av panel bestående av fem specialister, tre specialister var kliniska experter inom akutsjukvård och två var experter inom kundtillfredsställelse. Specialisterna föreslog att ytterligare fyra frågeställningar skulle tilläggas, detta gjordes vilket resulterade i 29 frågeställningar. Granskningen var ett sätt att fastställa innehållsvaliditet, specialisterna skulle bedöma relevansen av varje frågeställning (a a). Konstruktvaliditet mäter instrumentets förmåga att mäta de egenskaper det utformats att mäta (Polit & Beck, 2006). Faktor analys, mulitvariabel statistisk analys, användes för att mäta konstruktvaliditeten vid utvecklingen av CECSS. Som ett resultat av faktor analysen består CECSS av 20 frågeställningar (Davis & Bush, 1995). Det CECSS som användes i denna studie är det som översatts till svenska och modifierats för att anpassas till anhöriga. Det består av 19 frågeställningar som besvaras med en 5-gradig Likertskala från håller med fullständigt till håller inte alls med. Instrumentet mäter patientens tillfredsställelse av vården på akutmottagningen. De 19 frågorna kan delas in i två sidoskalor, omsorg och undervisning. Omsorg sidoskalan består av 12 frågeställningar och undervisning 9

10 sidoskalan består av tre frågeställningar. De fyra återstående frågorna är negativt formulerade och kommer inte räknas in i analysen då de är med för att minska svars bias. Cronbach s alpha har i tidigare studier med CECSS använts för att mäta intern konsistens, reliabilitet. Ekwall & Kristensson (2008) presenterade Cronbach s alpha för omsorg sidoskalan och för undervisning sidoskalan. Liknande värden erhölls av Davis et al (2005). Instrumentet är välbeprövat och har använts i flera studier vid akutmottagningar för att mäta patienters tillfredställelse med vården ( Davis & Bush, 2003, Chan & Chau, 2005). Det har också använts för att belysa anhörigas tillfredsställelse med vården på akutmottagning ( Ekwall et al, 2008, Ekwall & Kristensson, 2008). Enkäten kan endast besvaras till fullo efter avslutat besök på akutmottagningen. Dataanalys Den insamlade informationen analyseras genom statistisk analys med hjälp av SPSS, datorprogram för statistisk analys, version Reliabilitet i form av intern konsistens mättes med hjälp utav Cronbach s alpha (Campbell, 2007). För användning av Cronbach s alpha krävs att frågorna i den använda enkäten är poängsatta och att poängen sedan kombineras på något vis så att ett siffervärde erhålls (a a). Detta är möjligt då frågorna i CECSS besvaras med en 5-gradig Likertskala och har sedan delats upp i sidoskalor. Det var för sidoskalorna omsorg och undervisning som den interna konsistensen mättes i studien. Interna konsistensen är motiverad om frågorna inom varje sidoskala är positivt korrelerade med varandra (a a). Brist på korrelation tyder på att frågorna inom sidoskalan inte mäter det som det är tänkt att mätas. Ett värde på 0 indikerar att det inte finns någon korrelation mellan de frågor som bildar skalan och ett värde på 1 indikerar perfekt korrelation (a a). Emellertid indikerar ett värde på 1 att frågorna skulle kunna kasseras eftersom all önskad information erhålls från en av dem (a a). Förutom en deskriptiv analys för redovisning av frekvenser gjordes en jämförelse mellan könen med hjälp av T-test (Ejlertsson, 2003). T-test jämför medelvärdena mellan könen för att se om det finns några signifikanta skillnader mellan könen (a a). Etiska överväganden För att upprätthålla de krav på information enligt Vetenskapsrådets riktlinjer (Vetenskapsrådet, 2003) erhöll de tillfrågade skriftlig information som kompletterades med muntlig i samband med enkätutdelningen. De anhöriga som anlände med en mycket svårt sjuk person ombads inte att delta i studien, ej heller anhörig som av någon anledning upplevdes stressad. Författarna (ET,AW) försökte inte övertala någon som verkade tveksam till att delta i studien att delta. Konfidentialitet kommer enligt Polit och Beck (2006) garanteras genom att svaren vid presentation av studien ej kommer att kunna härledas till en specifik person. 10

11 Hantering av de inkomna kuverten skedde på så sätt att vid öppnande av kuverten separerades samtyckesbilagorna direkt från de besvarade enkäterna och samlades i en separat pärm. På så sätt var det inte möjligt för författarna att veta vem som svarat på vilken enkät. Pärmen förvarades så att ingen förutom de själva hade tillgång till den. När arbetet är godkänt och innan det publiceras kommer alla samtyckesbilagor att strimlas, författarna kan då garantera anonymitet efter publicering. Etiska tillstånd Tillstånd för genomförandet av examensarbetet är hämtat hos verksamhetschefen för Akutcentrum, UMAS. Efter att tillstånd hämtats hos Lars Stavenov skickades en ansökan till lokala etikprövningsnämnden vid Hälsa och samhälle, Malmö högskola. Ansökan godkändes efter att ändringar gjorts i frågeformuläret på etiknämndens begäran (Dnr HS60-09/248:16). RESULTAT Enkäter delades ut till 120 respondenter varav 34 stycken besvarades vilket ger en svarsfrekvens på 28.3 procent. En besvarad enkät erhölls i väntrummet, resterande 33 stycken enkäter erhölls via post. Urvalet inkluderade 8 (23.5%) män och 26 (76.5%) kvinnor och respondenternas medelålder var 56.9 år. Könsfördelningen bland de skadade var 12 ( 37.5 %) män och 20 (62.5%) kvinnor, två respondenter uppgav inte den sjuke/skadades kön. Medelåldern bland de skadade var 60,4 år, en respondent uppgav inte den skadades ålder. Med besöket på akutmottagningen var 50 % nöjda, 18.8% var varken nöjda eller missnöjda och 31.3% var inte nöjda. Av dem som lämnade en kommentar till frågan, om de var nöjda med besöket på akutmottagningen, var de vanligaste kommentarerna att det var för långa väntetider och dålig information om väntetider. Av respondenterna skulle 66.7% för egen del sannolikt absolut besöka samma akutmottagning, 23.3% skulle göra det med tveksamhet och 10 % skulle absolut inte göra det. På frågan Informerades Du om hur länge du skulle behöva vänta? svarade 87.5 % nej och på frågan Blev du uppdaterad om väntetiderna? svarade 88.2 % nej. Många kommentarer lämnades på dessa frågor. De flesta hade skrivit att de själva hade frågat om väntetider och många fick till svar av personalen att väntetiden kunde bli lång och/eller att de inte kunde svara på hur länge de skulle få vänta. En öppen fråga ställdes om vad som kunde ha gjorts för att förbättra besöket på akutmottagningen. På den svarade 27 av 34 respondenter, övervägande av dem svarade att kortare väntetider och uppdatering om väntetider hade förbättrat besöket. Exempelvis Snabbare mottagande, regelbunden uppdatering om väntetid både till läkare, röntgen och mottagande på avdelning. och Kortare väntan. Inform. om väntetid. Någon enstaka kommentar gjordes om att respondenterna upplevde dålig organisation och att det var rörigt på akutmottagningen. Exempelvis Bättre organisation, bättre struktur, bättre fördelning på personalen en del bara hänger i klungor och gör inget förrän doktorerna behagar dyka upp. Medelvärdet för hur lång tid det tog innan den sjuke/skadade fick träffa en läkare var 220 minuter. Medelvärdet för hur lång tid det totala besöket tog på 11

12 akutmottagningen var 360 minuter. Medelvärdet för hur lång väntetid respondenterna tycker det är rimligt att vänta för att få träffa en läkare var 60 minuter. På frågan Vad tycker du var bäst med besöket?,en öppen fråga, svarade 29 av 34 respondenter. Flest kommentarer lämnades kring att respondenterna tyckte att personalen var trevlig, till exempel Personal mycket vänliga, hjälpsamma otroligt bra!. Kommentarer kring att personalen var kunnig och förtroendeingivande samt kommentarer kring att den sjuke/skadade erhöll hjälp var kommentarer som också återkom. Exempel på dem är Diagnos + vänlig o förtroendeingivande personal och Att han blev omhändertagen.. På frågan Vad tycker Du är den sjuke/skadades primära medicinska behov? ansåg 73.5% att få medicinsk diagnos, 38.2 % bot, 29.4% smärtlindring vara det primära medicinska behovet. Frågorna som mätte anhörigas oro gentemot den sjuke/skadades tillstånd med VAS-skalan besvarades av 32 respondenter. Tabell 1 visar hur oron har förändrat sig från det att den anhöriga kom till akutmottagningen till att den anhöriga lämnade akutmottagningen. Tabell 1. VAS-skalans mätning av oro Förändring av oron Minskad oro 19 Oförändrad oro 11 Oroligare 2 Antal (n=32) CECSS Cronbach s alpha på CECSS visade för omsorg sidoskalan och för undervisning sidoskalan var alpha Inga signifikanta skillnader visades med tillfredställelsen mellan könen. CECSS mätte tillfredställelsen med sjuksköterskans omsorg gentemot patienten och den anhöriga. I tabell 2 presenteras medelvärdena för omsorg sidoskalan. Desto högre medelvärde (max 5) ju mer tillfreds är de anhöriga. De högsta medelvärdena fick Sjuksköterskan utförde sina uppgifter skickligt (medelvärde 4,3), Sjuksköterskan var så försiktig han/hon kunde när smärtsamma ingrepp eller undersökningar genomfördes (medelvärde 4,3) och Sjuksköterskan var förstående när patienten berättade om sina problem (medelvärde 4,0). Det lägsta medelvärdet fick Sjuksköterskan försäkrade sig om att alla mina frågor var besvarade (medelvärde 3,0). Medelvärdena för undervisning sidoskalan är presenterade i tabell 3. 12

13 Tabell 2. Medelvärden för CECSS, omsorg sidoskalan Sjuksköterskan utförde sina uppgifter skickligt Sjuksköterskan verkade kunnig om patientens sjukdom/problem Sjuksköterskan visste vilken behandling som behövdes Sjuksköterskan förklarade alla undersökningar och ingrepp innan de gjordes Sjuksköterskan förklarade på ett sätt som jag kunde förstå Sjuksköterskan var förstående när patienten berättade om sina problem Sjuksköterskan verkade uppriktigt engagerad i min smärta, rädsla och oro Sjuksköterskan var så försiktig han/hon kunde när smärtsamma ingrepp eller undersökningar genomfördes Sjuksköterskan verkade förstå hur jag kände mig Sjuksköterskan gav mig möjlighet att ställa frågor Sjuksköterskan verkade ta sig tid att tillgodose mina behov Män Kvinnor Totalt 4,0 4,5 4,3 3,6 4,0 3,9 3,0 3,4 3,3 3,0 3,2 3,2 3,3 4,0 3,9 3,9 4,0 4,0 3,2 3,4 3,4 4,5 4,3 4,3 4,2 3,8 3,9 3,6 3,9 3,8 3,5 3,5 3,5 Sjuksköterskan försäkrade sig om att alla mina frågor var besvarade 2,8 3,1 3,0 Summa* 42,6 41,1 44,5 Ju högre medelvärde desto mer tillfreds är den anhöriga med sjuksköterskans arbete på akutmottagningen ( min 1-max 5). *Högsta totala summan är 60 13

14 Tabell 3. Medelvärden CECSS, undervisning sidoskalan Sjuksköterskan gav mig instruktioner om hur jag skulle ta hand om patienten hemma Sjuksköterskan talade om för mig vilka problem jag skulle vara uppmärksam på Sjuksköterskan talade om för mig vad jag kunde förvänta mig hemma Män Kvinnor Totalt 2,3 2,8 2,7 2,0 2,8 2,6 2,0 2,5 2,4 Summa* 6,3 8,1 7,7 Ju högre medelvärde desto mer tillfreds är den anhöriga med sjuksköterskans arbete på akutmottagningen (min 1 max 5). *Högsta totala summan är 15 DISKUSSION Nedan följer metod- respektive resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras fördelar och nackdelar med den valda metoden. I resultatdiskussionen diskuteras de resultat som anses vara av betydelse. METODDISKUSSION Kvantitativa studier innefattar information som kan mätas eller värderas numeriskt vilket är en bra metod för att finna eventuella faktorer som kan tänkas påverka anhörigas tillfredställelse av vården på akutintaget (Björklund & Paulsson, 2003). Kvalitativa studier syftar till att skapa djup förståelse för det som undersöks vilket inte var syftet med denna studie. En tvärsnittsstudie ansågs vara passande dels då intresset för hur anhöriga var tillfreds med vården på akutintaget var just under den tid då undersökningen genomfördes. Karaktäristiskt för en tvärsnittstudie är att den ger en ögonblicksbild av det som undersöks (Polit & Beck, 2006). Dels då syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkade tillfredsställelsen. Med en tvärsnittstudie kan samband mellan olika faktorer ses dock ej vad som orsakar detta samband (a.a.). Samband mellan de olika faktorerna och tillfredsställelsen ville studeras men inget intresse för orsaken till sambandet fanns. Eftersom det är en studie med en liten population, kan det vara svårt att generalisera resultatet på en större population. Enkäten som användes har hög validitet (Ekwall & Kristensson, 2008). Instrumentet är välbeprövat och mäter det den avser att mäta ( Trost, 2007). Att använda sig av intern konsistens för att mäta reliabilitet är ett lämpligt sätt för egenskaper som patient tillfredsställelse, som kan förändras över tid (Burns & Grove, 2000). Cronbach s alpha är en bra mätmetod av intern konsistens då svarsalternativen är gradskaliga (Streiner & Norman, 2002). Cronbach s alpha värdena på intern konsistens var liknande de värdena i tidigare studier. Ett Cronbach alpha värde över 0.7 pekar på bra intern konsistens och ett alpha värde över 0.9 kan peka mot att instrumentet eventuellt är homogent (Streiner & Norman, 2002). Alpha värdet för undervisnings sidoskala skalan har 14

15 acceptabel intern konsistens och värdet för omsorg sidoskalan tar benägenhet mot stark homogenitet. Studiens inklusions- och exklusionskriterier gör att resultatet inte går att generalisera på personer under 18 år, personer som har svårt att förstå och uttrycka sig på svenska och anhöriga som anländer med mycket svårt sjuk/skadad person. Då Malmö är en mångkulturell stad är det sannolikt att stor del av akutmottagningens besökare utgörs av personer som har svårt att förstå och uttrycka sig på svenska. Vid exklusion av dessa besökare finns risk att viktiga åsikter går förlorade. Linné (2005) kom i sin studie fram till att kommunikationen inom svensk sjukvård utgör ett hinder för de invandrare som har svårigheter med det svenska språket. Kan hända att denna grupp av människor har andra åsikter om vilka faktorer som påverkar tillfredsställelsen av vården på akutmottagningen då språket utgör ett hinder vid till exempel information och undervisning. Eftersom datainsamling endast skedde dagtid är det inte säkert att tillfredställelsen av vården på akutmottagningen ser likadan ut hos dem medföljande patienterna nattetid. Dock kan resultaten generaliseras på övrig population som besöker akutmottagningen. Möjlighet till generalisering är större vid kvantitativa studier än vid kvalitativa (Björklund & Paulsson, 2003). En studie med större antal respondenter behövs för att bekräfta resultaten från denna studie. Av de olika urvalsmetoderna som finns för kvantitativa studier är bekvämlighetsurval den svagaste men den mest använda (Polit & Beck, 2006). Orsaken till varför bekvämlighetsurval anses vara den svagaste är då det i heterogena populationer inte finns någon annan urvalsmetod i vilken risken för bias är större. Det finns dessutom inget sätt att evaluera bias (a.a.). Med enkät kan med ganska liten arbetsinsatts mycket information erhållas, specifik för den aktuella studien (Trost, 2007). Andra fördelar med enkätstudier är att de är flexibla då det kan appliceras på många populationer, enkäter kan beröra många olika teman och den mottagna informationen kan användas för många olika ändamål. Studien kräver inte mycket ekonomiskt sett (Björklund & Paulsson, 2003). Nackdelar med enkätstudie är att risken för misstolkningar ofta är större än vid intervjuer där respondenten lättare har möjlighet att be om förtydligande och kroppsspråket kan avläsas (Björklund & Paulsson, 2003). För att minska risken för misstolkningar ombads respondenterna att snarast läsa igenom enkäten för att vid eventuella frågor kunde de ställa dem direkt till författarna. Vid enkätstudie finns även risk att svarsfrekvensen blir låg (Björklund & Paulsson, 2003). Låg svarsfrekvens har dokumenterats för studien, detta trots åtgärder för att minska svarsbortfall. Åtgärder som att enkäterna delades ut personligen och inga försök till övertalning gjordes på dem som var tveksamma i sitt deltagande. Tillsammans med enkäten delades en informationsbilaga ut som presenterade studien, enligt Ejlertsson (2003) kan detta påverka svarsfrekvensen positivt. Av dem som valde att ta emot en enkät var det många som verkade positiva till att delta i studien då de tyckte att den var välbehövlig. En möjlig anledning kan vara att då respondenterna erhöll en samtyckebilaga som de skulle skriva under med sitt för- och efternamn och bifoga med enkäten, var rädda för att svaren skulle kunna härledas till dem. Detta trots att konfidentialitet utlovats. Nyström et al (2003) fann att många patienter undviker att klaga på vården för att 15

16 de är rädda för att bli impopulära bland sjuksköterskorna. Troligt att detta även gäller anhöriga. Om datainsamlingsmetoden hade utförts på ett sätt så att respondenternas adresser hade varit till förfogande hade det funnits möjlighet att skicka påminnelser. Två stycken påminnelser kan höja antalet svar med 30-50% fler än utan påminnelser (Ejlertsson, 2003). Telefonuppföljning är ett annat sätt att fånga de respondenter som inte svarat. Enligt Ejlertsson (2003) är för det mesta själva ansträngningen att ringa upp respondenten tillräcklig motivation för att respondenten trots allt deltar i studien. Dock är dessa påminnelser inte försvarbara enligt studiens etiska överväganden, då ett av dem är att inte övertala någon som tvekar att delta. Socialstyrelsen definierar i sin termbank ( ) anhörig som person inom familjen eller bland de närmaste släktingar och närstående som person som den enskilde anser sig ha en nära relation till. Det kan diskuteras ifall närstående hade varit en bättre term att använda sig utav med hänsyn till författarnas (ET,AW) egna definition av anhörig i studien. Författarna (ET,AW) upptäckte detta efter slutförd datainsamling och då var termen anhörig redan i bruk på informationsbilagan som respondenterna erhållit varför beslut togs om att behålla termen anhörig och författarnas (ET,AW) egna definition av termen. RESULTATDISKUSSION Resultat där CECSS mätte sjuksköterskans undervisning tyder på att de anhöriga är mindre tillfreds med sjuksköterskans undervisning än sjuksköterskans omsorg. Resultaten tyder på att de anhöriga var överlag tillfreds med omsorgen. Utifrån de erhållna medelvärdena från CECSS på omsorg sidoskalan och trots de lägre medelvärdena på undervisning sidoskalan borde fler anhöriga svarat ja på frågan om de var nöjda med besöket på akutmottagningen. Även de positiva kommentarerna om att personalen var trevlig, kunnig och förtroendeingivande talar för detta. En tänkbar anledning kan vara de uttryckta långa väntetiderna och bristen på uppdateringen av dessa. Tidigare studier av patienttillfredsställelse på akutmottagningar har visat att patienterna uttrycker missnöje med uppdatering av väntetider (Bruce et al, 1998, & Lewis & Woodside, 1992). Även det faktum att den sjuke/skadade fick vänta i genomsnitt 160 minuter längre för att få träffa läkare än vad den anhöriga ansåg vara rimligt kan ha påverkat den totala tillfredställelsen. Det var flera som uppgav att de för egen del skulle besöka denna akutmottagning om de var sjuka eller skadade trots att det var färre anhöriga som uppgav att de var nöjda med besöket på akutmottagningen. En tänkbar anledning till detta kan vara att det inte finns andra akutmottagningar i Malmö att välja mellan. Resultat från VAS-skalan som mätte anhörigas oro gentemot den sjuke/skadades tillstånd visar att anhörigas oro överlag minskat från det att de anhöriga kom till akutmottagningen till att de den anhöriga lämnade akutmottagningen. Dock var det relativt många vars oro var oförändrad och någons oro var värre när de lämnade akutmottagningen än vad den var när dem kom dit. En tänkbar anledning till detta tror författarna (ET,AW) kan vara att en del lämnar akuten utan att läkare kunnat säkerställa t.ex. vad den bakomliggande orsaken till de besvär som förde den sjuke/skadade dit är, att den sjuke/skadade lämnar akuten utan att veta vad som kommer att hända framöver och/ eller att den sjuke/skadade kan ha fått en diagnos om en allvarligare sjukdom/skada än vad han/hon förväntade när han/hon 16

17 anlände till akuten. Lewis & Woodside (1992) fann i sin studie att ju mindre oro/ångest en patient kände desto mer nöjd var han/hon med vården överlag. Det är troligt att detta även gäller anhöriga. Om de anhöriga har mindre oro när de lämnar akutmottagningen så kanske det skulle kunna vara en faktor som leder till att fler anhöriga känner sig nöjda med besöket. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att tänka på vad han/hon kan göra för att eventuellt minska en patients och/eller en anhörigs oro innan de lämnar akuten. Som tidigare nämnt finns ett avsnitt i kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor som behandlar främjande av hälsa och förebyggande av ohälsa (Socialstyrelsen, 2005). Utifrån vad som står i detta avsnitt är att arbeta för att minska en patients och/eller en anhörigs oro en del av sjuksköterskans arbete. Det har tidigare nämnts att enligt ADAPT ska en patient som inte fått komma till läkare efter viss tid reevalueras (Göransson, 2008). Då det var så många som svarade att de inte blev uppdaterade om väntetiderna kan det ifrågasättas om reevalueringssystemet på UMAS akutmottagning fungerar som det ska. Om det resultatet sätts gentemot hur lång den genomsnittliga väntetiden var för att få träffa läkare hade det varit troligt att svaret på frågan om uppdatering av väntetiderna hade sett annorlunda ut. SLUTSATS De flesta anhöriga upplevde att de blev bra bemötta av personalen på akutmottagningen, att personalen där var förtroendeingivande och kunnig. De anhöriga på akutmottagningen var överlag tillfreds med den omsorg sjuksköterskan gav dem. Den undervisning sjuksköterskan gav dem var dock inte lika tillfreds med. Att arbeta för att patient/anhörig undervisning ska förbättras är av vikt då undervisning enligt Socialstyrelsens (2005) kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska är en av sjuksköterskans ansvarsområde och för att bidra till att höja patientsäkerheten. De långa väntetiderna och bristen på uppdatering av dessa, är enligt den här studien, den faktorn som har mest negativ inverkan på de anhörigas tillfredställelse av vården. Det är därför viktigt att utarbeta och upprätta ett system som möjliggör kortare väntetider samt en kontinuerlig uppdatering av väntetiderna. Akutsjukvården är en viktig del i samhället. Det är värt att lägga resurser på att förbättra patienternas och anhörigas upplevelse av denna då som tidigare nämnts är akutsjukvården för många det första mötet inom hälso- och sjukvården och på ett sätt dess ansikte utåt. Det är därför viktigt att patient och anhörig skapar sig en bra uppfattning av akutsjukvården då denna sannolikt kan påverka bilden av hälso- och sjukvård i allmänhet. Framtida värde Resultaten från denna studie bidrar med ny kunskap då detta är den första studien gjord i Sverige där faktorer som påverkar anhörigas tillfredsställelse av vården på akutmottagningar undersöks. Resultaten kan bland annat användas till att höja sjuksköterskans kompetens framför allt inom områdena bemötande, information 17

18 och undervisning enligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, (Socialstyrelsen, 2005). Det skulle vara intressant att genomföra samma studie fast med ett urval där de personer som har svårt att förstå och uttrycka sig på svenska även är inkluderade, vilket skulle spegla Malmös population bättre. Det skulle även vara intressant att genomföra samma studie med ett urval bestående enbart med personer som har svårt att förstå och uttrycka sig på svenska. En sådan studie kan visa om svårigheter med svenska språket påverkar anhörigas tillfredsställelse med vården på akutmottagningen. Det skulle också vara intressant att undersöka faktorer som påverkar anhörigas tillfredsställelse av vården på akutmottagningen på andra akutmottagningar i Sverige för att se om flera akutmottaningar till exempel har problem med långa väntetider då kan dessa akutmottagningar arbeta gemensamt för att hitta en lösning på problemet. Även för att se om en akutmottagning visar sig ha mycket högre tillfredsställelse inom till exempel undervisning sidoskalan än andra akutmottagningar, finns då möjlighet att undersöka vad som bidrar till denna höga tillfredsställelse. Framkommer det vad som bidrar till denna höga tillfredsställelse kan den bidragande faktorn appliceras på flera akutmottagningar. 18

19 REFERENSER Almås, H (2001) Klinisk omvårdnad 1. Stockholm: Liber AB. American Nurses Association (1999) 10 ANA Quality indicators for acute care settings. Healthcare Benchmarks, 6, Björklund, M & Paulsson, U (2003) Seminarieboken: att skriva, presentera och opponera. Lund: Studentlitteratur. Bruce et al (1998) Factors that influence patient satisfaction in the emergency department. Journal of Nursing Care Quality, 13, Burns, N & Groove, SK (2001) The practice of nursing Research : conduct, critique and utilization (4:th edition). Philadlphia: Saunders. Byrne, G & Heyman, R (1997) Patient anxiety in the accident and emergency department. Journal of Clinical Nursing, 6, Campbell, MJ (2007) Medical Statistics. A textbook for the health sciences (4:th edition). West Sussex: John Wiley & Sons Ltd. Davis BA & Bush HA (1995) Developing effective measurement tools: A case study of the consumer emergency care satisfaction scale. Journal of Nursing Care Quality, 9, Davis BA & Bush HA (2003) Patient satisfaction of emergency nursing care in the United States, Slovenia and Australia. Journal of Nursing Care Quality, 18, Davis BA et al (2005) Evaluating instruments for quality: testing convergent validity of the consumer emergency care satisfaction scale. Journal of Nursing Care Quality, 20, Ejlertsson, G (2003) Statistik för hälsovetenskaperna. Danmark: Narayana Press. Ekwall et al (2008) The influence of patient acuity with emergency care: perspectives of family, friends and carers. Journal of Nursing Care Quality, 17, Ekwall, A & Kristensson, J (2008) Psychometric properties of the consumer emergency care satisfaction scale. Journal of Nursing Care Quality, 23, Göransson, K (2008) Triage på akutmottagningen, Polen: Pozkal. Han Chan J & Chau J (2005) Patient satisfaction with triage nursing care in Hong Kong. Journal of Advanced Nursing, 50, Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:762 Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763 19

20 Lewis, K E & Woodside, R E (1992) Patient satisfaction with care in the emergency department. Journal of Advanced Nursing, 17, Linné, S (2005) Jag förstår inte vad dem säger : äldre invandrare i Malmö berättar om vård och omsorg. Rapport 2005:1 ISSN Nyström et al (2003) Being a non-urgent patient in an emergency care unit: a strive to maintain personal integrity. Accident and Emergency Nursing, 11, Polit, DF & Beck, CT (2006) Essentials of nursing research. Methods, appraisal and utilization (6:th edition). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Region Skåne (2008a) Triagehandboken december > bok_3/triagehandbok_2008.pdf< ( ). Region Skåne (2008b) Trige > ( ). Region Skåne (2008c) ADAPT: det sekundära triaget > ( ). Region Skåne (2008d) Om UMAS > ( ). Region Skåne, (2008e) > UMAS akutcentrum ny klinik på sjukhuset ( ). Socialstyrelsen (2008) Termbank > ). Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, (Artikelnr ). Socialstyrelsen (2004) Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården? Bergslagen: Socialstyrelsen (Artikelnr ). Streiner, D L & Norman, G R (2002) Health measurement scales, New York: Oxford University Press. Trost, J (2007) Enkätboken, Polen: Pozkal. Vetenskapsrådet (2003) Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning - Forskningsetisk policy och organisation i Sverige Uppsala: Almqvist & Wiksell Tryckeri Wahlgren, L (2008) SPSS steg för steg. Polen: Pozkal Wikström, J (2006) Akutsjukvård, Kristianstad: Studentlitteratur Yellen, E et al (2002) The measurment of patient satisfaction. Journal of Nursing Care Quality, 16,

21 BILAGOR Bilaga 1: Informationsbilaga Bilaga 2: Samtyckesbilaga Bilaga 3: Enkäten 21

22 Formulär Informationsbilaga Bilaga 1 Projektets titel: Informationsbehov hos anhöriga på akutintaget Studieansvarig/a: Annika Westergren & Emina Tutkur E-post som student vid Malmö högskola: Annika: hss06176@stud.mah.se Emina: hss07086@stud.mah.se Datum: Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, Malmö, Tfn Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet Nivå: Grundnivå, termin 5 Information om projektet: Med denna studie avser vi att undersöka faktorer som påverkar upplevelsen och tillfredsställelsen hos anhöriga på akutintaget. Anhörig definierar vi som make, maka, partner, sambo, förälder, barn, syskon, släkting, vän eller vårdare. Både anhörig och personen den anländer med ska vara 18 år eller äldre och ska kunna förstå och uttrycka sig på svenska. Studien är en kvantitativ enkätstudie. Frågeformuläret handlar om Din upplevelse av situationen, hur du bedömer den sjuke/skadades hälsa och hur nöjd du är med besöket och vården på akutmottagningen. Frågeformuläret är indelat i två delar. I den första delen ska du svara på frågorna utifrån ditt eget perspektiv. I den andra som rör tillfredsställelsen med vården ska du bland annat svara på frågor som rör de undersökningar som den sjuke/skadade genomgick, du ska då svara utifrån den sjuke/skadades perspektiv men i övrigt ditt eget. Vi hoppas att den kunskap som studien ger angående de faktorer som påverkar upplevelsen och tillfredställelsen ska kunna användas för att förbättra besöket på akutintaget. Vi kommer att befinna oss i väntrummet på akutintaget under vecka 14,15 och eventuellt vecka 16 och dela ut enkäter. Senast vecka 17, den 27/4 2009, ska svaren vara inkomna till oss. Det är frivilligt att delta i studien, och Du kan när som helst avbryta deltagandet utan att behöver förklara varför. Svaren i frågeformuläret kommer att avidentifieras, så att de inte kan spåras till någon person. Härmed tillfrågas Du om deltagande i studien 22

23 Formulär Samtyckesbilaga (lämnas tillsammans med bilaga 1 till deltagare i projektet för underskrift) Bilaga 2 Projektets titel: Informationsbehov hos anhöriga på akutintaget Studieansvarig/a: Annika Westergren Emina Tutkur Din E-post som student vid Malmö högskola: Annika: hss06176@stud.mah.se Emina: hss07086@stud.mah.se Datum: (ifylles av student) Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, Malmö, Tfn Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet Nivå: Grundnivå, termin 5 Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande. Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning: Datum:.. Deltagarens underskrift: 23

24 Bilaga 3 Nr: Frågeformulär till Dig som är på akutmottagningen tillsammans med en patient. Att vara på akutmottagningen tillsammans med en person som är sjuk eller skada kan upplevas som påfrestande, men det kan också kännas positivt att vara på sjukhuset och få hjälp. Det här frågeformuläret handlar om Din upplevelse av situationen, hur du bedömer den sjuke/skadades hälsa och hur nöjd du är med besöket och vården på akutmottagningen. Var snäll och svara på frågorna med det alternativ som Du tycker stämmer bäst in på situationen. I delen som rör tillfredsställelsen med vården ska du svara på de undersökningar som den sjuke/skadade genomgick, medan resten är från ditt eget perspektiv. Det är frivilligt att delta i studien, och Du kan när som helst avbryta deltagandet utan att behöver förklara varför. Svaren kommer att avidentifieras, så att de inte kan spåras till någon person. Har Du några frågor är Du välkommen att kontakta Emina Tutkur på eminatutkur@hotmail.com Annika Westergren på annikawestergren@hotmail.com Tack för att Du tar dig tid! Emina Tutkur, Sjuksköterskestudent, termin 5, Malmö Högskola. Annika Westergren, Sjuksköterskestudent, termin 5, Malmö Högskola. 24