Outi Hedemäki (red.) VÄGGLÖS TRÄNING PÅ VERKSTADEN. Nationella verkstadsföreningen rf

Transkript

1 Outi Hedemäki (red.) VÄGGLÖS TRÄNING PÅ VERKSTADEN Nationella verkstadsföreningen rf

2 Publikationen ger en introduktion i principerna och presenterar en modell för vägglös träning. Med hjälp av modellen önskar vi utveckla den vägglösa träningen och förankra den som en del av verkstädernas träningshelhet. I publikationen presenteras bakgrunderna till den vägglösa träningen och exempel på hur den går till i praktiken. Därtill ges tips som kan vara till nytta för aktörer som redan har tagit i bruk vägglös träning eller som planerar att göra det. Publikationen riktar sig till alla som är intresserade av vägglös träning, som ett stöd i utvecklingen. Föreningen Valtakunnallinen työpajayhdistys ry (Nationella verkstadsföreningen rf, TPY) är en organisation som grundades år 1997 av yrkesmänniskor inom verkstadsbranschen. Den utvecklar såväl verksamhetsförutsättningarna för verkstäderna som yrkesskickligheten hos dem som arbetar på verkstäderna i samarbete med verkstadsfältet och övriga aktörer i branschen. TPY är en av de tjänste- och utvecklingscentraler för ungdomsarbete som är utnämnda av undervisnings- och kulturministeriet. Organisationen har cirka 200 verkstäder och organisationer inom social sysselsättning som medlemmar. För den grundläggande finansieringen svarar enheten för ungdomsärenden vid undervisnings- och kulturministeriet.

3 INNEHÅLL Inledning De nya möjligheter som vägglös träning erbjuder Träningens kärna Träningsprocessen Centrala begrepp i träningen Vägglös träning är en del av en större träningshelhet Sektorövergripande nätverksarbete och kontakttagande Förberedande skede Handledning för arbetsgivaren Vägglös träning Erkännande av studier i verkstaden och läroavtal med stöd Fortsatta planer och placering Kunder inom vägglös träning Till slut Källor Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

4 INLEDNING Förändringarna i arbetslivet, såsom nya arbetsuppgifter och branscher, har skapat behov av att utvidga den traditionella verkstadsverksamheten. I den här publikationen ges en presentation av principerna för vägglös träning och en beskrivning av själva träningen. Med hjälp av beskrivningen önskar vi utveckla den vägglösa träningen och förankra den som en del av verkstädernas träningshelhet. I publikationen presenterar bakgrunderna till den vägglösa träningen och ges exempel på hur den går till i praktiken. Därtill ges tips som kan vara till nytta för aktörer som redan har tagit i bruk vägglös träning eller som planerar att göra det. På verkstadsfältet diskuteras allt mera förbindelserna och samarbetet mellan verkstadsverksamheten och arbetslivet. I den vägglösa träningen på verkstäderna, som också kallas arbetsträning, betonas kontakten till arbetslivet och inlärning med stöd som sker så nära arbetslivet som möjligt. Vägglös träning är ett sätt att få personer med partiell arbetsförmåga ut på arbetsmarknaden. Verkstädernas vägglösa träning är en mera omfattande tjänst än den arbetsträning som definieras i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Enligt en färsk enkät är arbetsgivarna inte redo att anställa partiellt arbetsföra personer, eftersom det är svårt att till exempel bedöma den partiellt arbetsföra personens förmåga att klara sig i arbetet, hurudana behov av att anpassa arbetet som föreligger och kostnaderna för dessa anpassningar. 1 Arbetsgivarna behöver stöd i dessa bedömningar. Jobbcoacherna erbjuder praktiskt stöd och information om de tjänster och ekonomiska stöd som samhället ordnar och som kan vara till konkret hjälp för arbetsgivare och arbetsgemenskaper. Syftet med vägglös träning är att stödja träningsdeltagaren, arbetsgivaren och hela arbetsgemenskapen. I den vägglösa träningen får deltagaren erfarenhet av arbetslivet, vilket ytterligare sänker tröskeln för övergången till den öppna arbetsmarknaden. Å andra sidan får arbetsgivarna samtidigt en möjlighet att på ett enkelt sätt få kunnig och läraktig arbetskraft. En utmaning för verkstadsverksamheten är också ungdomsgarantin, som trädde ikraft i början av år Det mest centrala i ungdomsgarantin är att garantera unga personer under 25 år och nyutexaminerade personer under 30 år ett jobb eller en arbetsprövnings-, studie-, verkstads- eller rehabiliteringsplats inom tre månader efter arbetslösheten och för personer som gått ut grundskolan en studieplats i gymnasium, yrkesläroanstalt, i form av läroavtal, på ungdomsverkstad, i rehabilitering eller på annat sätt. Ungdomsverkstäderna, med eller utan väggar, är arbetsbetonade 1 Social- och hälsovårdsministeriet (2013),

5 inlärningsmiljöer, och med hjälp av den vägglösa träningen utvidgas inlärningsmiljöerna till att omfatta även övriga arbetsplatser. Närheten till arbetslivet stöds dessutom genom den förnyade lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Arbetsträningen har som officiell arbetskraftsservice utvidgats till att omfatta alla personkunder som behöver stöd, inte endast i övergången ut på arbetsmarknaden, utan också i att hålla sig kvar där. Arbetsträningen stöder även arbetsgivare, genom att den ger information om den arbetssökandes kunnande och vid behov i form av olika stödformer som främjar sysselsättning. Enligt lagen kan arbetsträningen ske både innan ett anställningsförhållande inleds och under anställningen, dvs. i arbetskraftspolitisk utbildning kombinerad med lönesubventionerat arbete eller under lönesubventionerad läroavtalsutbildning. 2 I den här handboken presenteras den vägglösa träning som genomförs på verkstäderna, vilken skiljer sig från den traditionella verkstadsträningen främst genom att träningsdeltagaren konkret befinner sig i en annan arbetsmiljö än arbetsverkstaden och träningsansvaret fördelas mellan jobbcoachen och arbetsplatshandledaren. Valtakunnallinen työpajayhdistys ry - Nationella verkstadsföreningen rf (TPY) är en organisation inom social sysselsättning som representerar cirka 200 verkstadsorganisationer i Finland. Föreningens syfte är att utveckla och stödja förutsättningarna till sysselsättning för unga och vuxna som är i svag ställning i fråga om utbildning och sysselsättning samt att förebygga marginalisering genom att främja utvecklingen av verkstadsverksamhet och social sysselsättning i Finland. För att fylla sitt syfte ordnar föreningen utbildningar, diskussions- och kulturevenemang, genomför utvecklingsprojekt i anslutning till verkstadsverksamhet, publicerar informations- och upplysningsmaterial, bedriver opinionsbildning, utarbetar initiativ, presenterar förslag och framställningar för att utveckla verkstadsverksamheten samt erbjuder rådgivningsservice. TPY är en av undervisnings- och kulturministeriet utnämnd tjänste- och utvecklingscentral för ungdomsarbete. En stor del av TPY:s medlemmar är kommunala (54 %), och dessutom tillhandahålls verkstadsverksamhet av enheter inom social sysselsättning som upprätthålls av stiftelser, privata aktiebolag och föreningsbaserade organisationer. Den här publikationen har utarbetats med stöd av undervisnings- och kulturministeriet och översatts till svenska med stöd från samma ministerium till TPY startade temanätverket för vägglösa verkstäder (Seinätön paja) på våren 2011 för att svara mot de behov som uppkom på verkstadsfältet. Senare ändrade nätverkets finskspråkiga namn till Seinätön valmennus teemaverkosto (ung. Temanätverk för vägglös träning). Nätverket har fått många deltagare. Efter en tid uppkom behovet av att utarbeta en modell för vägglös träning. Vid sidan av temanätverket startades en mindre grupp, vars mål var att utarbeta en modell och i detta 2 Arbets- och näringsministeriet (2012),

6 arbete använda sig av expertisen inom det riksomfattande nätverket. Avsikten med den modell som gruppen utarbetade är att redogöra för principerna inom vägglös träning på ett allmänt plan. Följande personer deltog i utarbetandet av publikationen: Matti Hulkkonen från Lahden kaupungin nuorisopalvelut, Pirjo Huuhtiainen från Helsingfors stads ungdomscentral, Leena Kapanen från Pukkilan kunnan työllistämispalvelut, Outi Santavuori och Esko Koski från Oulaisen ja Ylivieskan seudun Nuorten aktivointipalvelu Jelppiverkko, Laura Mäkeläinen från Työtehoseuran TehoAPAJA-hanke i Vanda och Jarno Niskala från Tornion Työvoimalasäätiö. Som sekreterare för arbetsgruppen verkade Outi Hedemäki från TPY. Arbetsgruppen utarbetade en beskrivning av de centrala elementen i vägglös träning för processbeskrivningen (figur 1). Träning i verkstad / vägglös träning Vägglös träning Sektorövergripande nätverksarbete - informationsöverföring Handledning för arbetsgivaren KONTAKT- TAGANDE FÖRBEREDANDE SKEDE VÄGGLÖS TRÄNING - Provperiod - ERKÄNNANDE AV STUDIER LÄROAVTAL MED STÖD SERVICEHANDLEDNING FORTSATTA PLANER OCH PLACERING Figur 1. Vägglös träning processbeskrivning - 6 -

7 1. DE NYA MÖJLIGHETER SOM VÄGGLÖS TRÄNING ERBJUDER Verkstadsverksamheten och det därtill nära knutna uppsökande arbetet är verksamhet som bedrivs i det samhälleliga systemets gränszoner. Karakteristiskt för verkstädernas träningsverksamhet är det branschövergripande och mångprofessionella arbetet, som överskrider administrativa och organisatoriska sektorsgränser. Det arbete som görs på verkstäderna hör inte på riksomfattande plan som bransch till någon enskild administrativ sektor, utan är självständigt i förhållande till utbildning, arbets- och näringslivstjänster, social- och hälsovårdstjänster och ungdomsarbete. Det görs i nära och aktivt samarbete och utvecklar sin verksamhet i samarbete med alla dessa områden. Verkstadsverksamhetens styrka ligger just i det att den verkar i systemets gränszoner. Verkstäderna är kollektiva, funktionella och arbetsbetonade inlärnings- och träningsmiljöer. Verkstaden är en gemenskap där man genom arbete och tillhörande arbetsträning och individuell träning strävar efter att förbättra individens förmåga att klara av vardagen samt förmåga och beredskap att söka sig till en utbildning eller få ett jobb. Verkstadsverksamhet finns tillgänglig i cirka 85 procent av kommunerna i Finland. 3 Verkstäderna har årligen cirka deltagare, av vilka över hälften är under 29 år, i olika tränings- och utbildningstjänster. Ungefär 60 procent av samtliga deltagare lotsas positivt vidare från verkstadsverksamheten, av de unga deltagarna är andelen över 70 procent. I verkstadsverksamhet för unga deltar årligen över personer under 29 år, av vilka nästan två tredjedelar är män. På verkstäderna talas förutom finska och svenska nästan 80 olika språk som modersmål. Majoriteten av deltagarna kommer till verkstaden via TE-tjänster och utbildningsanordnare. Andra sändande instanser är till exempel Fpa, social- och hälsoväsendet, mentalvårdstjänsterna, arbetspensionsanstalten, försäkringsbolag eller brottspåföljdsmyndigheten (RISE). Därtill kommer unga till verkstäderna via uppsökande ungdomsarbete och försvarsförvaltningen. Totalt hänvisas unga till verkstäderna via närmare 20 olika instanser. En del av de unga söker sig till verkstäderna på egen hand, utan någon myndighetskontakt. 4 Förändringarna i arbetslivet har skapat ett behov av att utvidga verkstadsverksamheten. Vägglös träning utgör en ny möjlighet och är ibland det enda sättet att 3 UKM Walldén (2013) 4 Häggman, Erik (2011) - 7 -

8 ordna handledd arbetsverksamhet eller arbetsträning i kommunerna. Ibland är det inte möjligt eller ens ändamålsenligt att investera i nya verkstäder och redskap. Vägglösheten kan ge deltagarna nya möjligheter till rehabilitering, träning och inlärning inom olika arbets- och yrkesområden och med relativt små investeringar. Ungdomsgarantin och kommunförsöket beträffande sysselsättningsservice ökar trycket att utveckla sysselsättningsservicen. Det räcker inte att enbart utvidga den traditionella verkstadsverksamheten, utan i fortsättningen måste träningen genomföras i samarbete med arbetsgivare och företag. Den vägglösa träningen måste sålunda utvecklas med och vid sidan av den traditionella verkstaden. I arbetslivet betonas i allt högre grad ett sektorövergripande nätverksbildande och sektorövergripande kunnande. Också arbete i anställningsförhållande sker ofta som vägglös verksamhet, dvs. i nätverk, och av arbetstagarna förväntas mångsidigt kunnande. Vid sidan av yrkeskunnandet betonas de allmänna arbetslivsfärdigheterna, som t.ex. tidsadministration och samarbetsförmåga. Trots att man genom den vägglösa träningen strävar efter att svara mot behoven i arbetslivet, är det bra att komma ihåg att träningen alltid utgår från deltagarens behov. Flexibilitet och obundenhet till vissa typer av arbetsmiljöer är en viktig del av den vägglösa träningen. Målet med vägglös träning är att deltagaren får erfarenhet av arbetslivet i kommun-, föreningsoch företagssektorn, vilket underlättar deltagarens övergång till den öppna arbetsmarknaden. Å andra sidan erbjuder vägglös träning en möjlighet för arbetsgivarna att på ett enkelt sätt få lämplig och läraktig arbetskraft. Det centrala i den vägglösa träningen är kontakten till arbetslivet och inlärning med stöd som sker så nära arbetslivet som möjligt

9 2. TRÄNINGENS KÄRNA Arbetsträning träning med hjälp av arbete (fi. työvalmennus) är främjande av en persons arbets- och funktionsförmåga med hjälp av systematiskt och målinriktat arbete som är planerat utgående från personens individuella behov och färdigheter. Arbetsträning genomförs alltid med hjälp av arbete. Arbetsträning är ett stöd i inlärning av arbeten i olika svårighetsgrad, konkreta färdigheter och sådan kunskap och färdighet som behövs i arbetslivet samt arbetslivsregler. Arbetstränaren är expert inom sin egen yrkesbransch. I vägglös träning avses med arbetsträning den inlärningsprocess som sker på arbetsplatserna, för vilken arbetsgivaren eller den på arbetsplatsen utnämnda arbetsplatshandledaren bär det huvudsakliga ansvaret. Av denna anledning behöver även arbetsgivaren eller arbetsplatshandledaren stöd, dvs. handledning för arbetsgivaren. Individuell träning är verksamhet som stöder arbetsträningen, i vilken man sätter sig in i deltagarens livssituation på ett övergripande sätt och erbjuder sektorövergripande stöd för att förbättra vardagshanteringen och funktionsförmågan. Individuell träning kan vara individuella träffar eller gruppträning, såsom kamratgrupps- eller startverksamhet. Den individuella träningens roll framhävs i det sektorövergripande arbetet och i nätverkssamarbetet. De individuella tränarna är i huvudsak yrkesmänniskor inom social-, hälso-, undervisnings- eller ungdomssektorn. I vägglös träning är den individuella träningen verksamhet som sker utanför platsen för inlärning i arbete och stöder deltagarens vardagshantering. Deltagandet i de individuella träffarna eller gruppträningen som ingår i verksamheten planeras enligt deltagarens individuella behov. Behovet av individuell träning minskar under träningstiden. Ju närmare den öppna arbetsmarknaden man befinner sig, desto mindre framträdande är den individuella träningen i träningsprocessen. Arbetsträning träning inför arbete (fi. työhönvalmennus) har hört till de lagstadgade tjänsterna inom yrkesinriktad rehabilitering sedan början av 1960-talet. Arbetsträningen är en del av den yrkesinriktade rehabiliteringsprocessen. Målet är att hjälpa personer som är partiellt arbetsföra eller som har varit arbetslösa under lång tid att komma in i eller återgå till arbetslivet, att stärka den allmänna förmågan att klara sig i arbete och stödja anpassningsförmågan till arbetslivet eller en ny arbetsplats samt förmågan att hålla sig kvar i arbete. 5 I den vägglösa träningsprocessen ingår många element från arbetsträning och individuell träning. Men i talspråk kallas träningen ofta arbetsträning, då deltagaren konkret förflyttas till en arbetsplats. Den träning som traditionellt sker på verkstä- 5 Nationella verkstadsföreningen (2013)

10 derna indelas i fem olika nivåer. På de olika nivåerna varierar proportionerna mellan mängderna arbetsträning och individuell träning och inlärningen av arbets- och arbetslivsfärdigheter samt stödet i vardagshanteringen. Träningens innehåll och intensitet varierar från startträning med den lägsta tröskeln till tjänster som riktas direkt till arbetslivet. Vägglös träning är i allmänhet arbetslivsorienterad och placerar sig vid en granskning av träningsnivåerna huvudsakligen i gränszonen mellan sysselsättning genom anställning och arbetsträning (figur 2). Vägglös träning är inte enbart placering i arbete, utan träningen förutsätter alltid ett förberedande skede före övergången till arbetsplatsen. Det centrala syftet med det förberedande skedet är att utvärdera deltagarens förutsättningar att klara av vägglös träning samt att förbättra dessa förutsättningar. Arbetsträning, identifiering av kunnande ARBETSTRÄNING fungerar som stöd i övergångsskedet vid sysselsättning genom anställning Som tjänst t.ex. lönesubvention, läroavtal eller läroavtal med stöd, avläggande av yrkes- eller gymnasiestudier och arbetsträning enligt den förnyade lagen om offentliga arbetskrafts- och företagstjänster. FÖRBEREDANDE ARBETSTRÄNING utvecklar arbetsfärdigheter och arbetsberedskap innehåller vid behov individuell träning Som tjänst t.ex. arbetsprövning, arbetskraftsutbildning, avläggande av yrkes- eller gymnasiestudier, produktionsskola. Stärkande av arbets- och arbetslivsfärdigheter REHABILITERANDE ARBETSTRÄNING rehabiliterar inför deltagande i arbetsträning innehåller arbetsträning enligt deltagarens förutsättningar innehåller individuell träning och gruppträning Som tjänst t.ex. Fpa:s arbetsträning för klient inom mentalvården, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, tjänster med betoning på stöd i vardagen för studerande. Individuell träning STARTTRÄNING kartläggning av arbets- och funktionsförmåga innehåller stegvis rehabilitering inför andra verksamhetsformer innehåller individuell träning och gruppträning UPPSÖKANDE UNGDOMSARBETE I figuren ingår inte olika verkstadsskolor Stöd i vardagshantering Figur 2. Träningsnivåer

11 Vägglös träning genomförs med många olika arbetsnamn, arbetssätt och metoder. Därför är det en utmaning för producenter av vägglös träning att hitta gemensamma arbetsbenämningar. De mest centrala arbetsbenämningarna är jobbcoach och individuell tränare. I den här publikationen används jobbcoach som arbetsbenämning inom vägglös träning. I följande avsnitt presenteras innehållet i träningsprocessen. Träningsprocessen genomförs enligt olika orters fokusområden och träningsplaner. 2.1 Träningsprocessen AVTAL Träningsplan Målenlig träning GEMENSKAP Bedömning Respons Observation Dokumentering Rapportering / Uppföljning PLACERING Figur 3. Träningsprocessen Träning är alltid en process, oberoende av träningsnivå (se Figur 2). I följande avsnitt presenteras begreppen i figur Centrala begrepp i träningen Centrala faktorer i träningsprocessen: Träningsavtal: träningen grundar sig alltid på ett avtal. Träningsplan: för deltagaren görs en skriftlig träningsplan, där realistiska, konkreta och mätbara mål såväl kort- som långsiktiga anges. Målenlig arbetsträning och individuell träning med olika fokusområden Observation: Observation betyder iakttagelser med anknytning till deltagarens arbete, allmänna arbetslivsfärdigheter och vardagshantering. Vid observationer är det väsentligt att observationen kan relateras till en konkret situation. Med hjälp av observation följer man med deltagarens framsteg

12 Dokumentering: Dokumentering är nödvändig som stöd vid utvärderingen av träningen. Med hjälp av den säkerställer man att de iakttagelser som uppkommer i samband med observationen används vid bedömningen av deltagarens utveckling. Bedömning: Det centrala syftet med bedömningen är att synliggöra deltagarens utveckling i fråga om kunskap, färdighet och kunnande samt träningsprocessens olika skeden. Respons: Med responsens hjälp stöder och handleder man deltagarens utveckling och inlärning. Den bidrar till att klargöra mål och förväntningar och ökar självkännedomen. Gemenskap: Träningen sker i olika gemenskaper och i träningen använder man sig medvetet av dessa. Rapportering och uppföljning: Alla avtalsparter delges rapport om träningen. Syftet med den fortsatta uppföljningen är positiv placering och att stödja detta mål

13 3. VÄGGLÖS TRÄNING ÄR EN DEL AV EN STÖRRE TRÄNINGSHELHET Träning i verkstad / vägglös träning Vägglös träning Sektorövergripande nätverksarbete - informationsöverföring Handledning för arbetsgivaren KONTAKT- TAGANDE FÖRBEREDANDE SKEDE VÄGGLÖS TRÄNING - Provperiod - ERKÄNNANDE AV STUDIER LÄROAVTAL MED STÖD SERVICEHANDLEDNING FORTSATTA PLANER OCH PLACERING Figur 1. Vägglös träning processbeskrivning Vägglös träning indelas i sex skeden (se figur 1): Sektorövergripande nätverksarbete och kontakttagande Förberedande skede Handledning för arbetsgivaren Vägglös träning Erkännande av studier i verkstaden och läroavtal med stöd Fortsatta planer och placering

14 3.1 Sektorövergripande nätverksarbete och kontakttagande Vägglös träning är sektorövergripande stöd till deltagaren i fråga om att klara sig i arbete och även ett övergripande stöd till arbetsgivaren eller arbetsplatshandledaren. Vägglös träning förutsätter fungerande sektorövergripande nätverksarbete, det handlar inte bara om att placera deltagaren på en arbetsplats. I sektorövergripande arbete framgår organisationernas förmåga att i sin verksamhet interagera sinsemellan, över de traditionella organisationsgränserna. Nätverksbildande är ett bekant arbetssätt för verkstäderna, men inom vägglös träning betonas speciellt samarbetet mellan verkstäderna och arbetsgivarna samt mellan verkstäderna och läroanstalterna. Ett regionalt, sektorövergripande myndighetsnätverk och ett gott samarbete med övriga aktuella aktörer är av stor betydelse både för orienteringen av deltagarna och för fungerande fortsatta vägar. Med hjälp av nätverksarbete kan man minska byråkratin och hitta flexibla lösningar. Nätverksmedlemmarnas förtroende för varandra och sinsemellan växelverkan är en förutsättning för att nätverksarbetet ska fungera. Med hjälp av dialog i nätverksarbetet stöder man möjligheterna att nå samförstånd. Man sätter upp gemensamma mål och funderar på förbättringsförslag och hör på andra medlemmar i nätverket. De knapphändiga tidsmässiga och ekonomiska resurserna kan försvåra ett fungerande nätverksarbete. Det kan vara en utmaning att aktivera nätverket och även upprätthålla aktiviteten. Även om varje aktör i den vägglösa träningen svarar för sin egen del av nätverksarbetet, både det officiella och inofficiella, är det bra att utse en person i nätverket som fungerar som sammankallare och ansvarar för informeringen. I ett sektorövergripande nätverk är det viktigt att komma överens om olika roller och ansvarsområden. Ofta kommer den första kontakten via det sektorövergripande nätverket, även om deltagaren även själv kan kontakta jobbcoachen. Kontakttagandet leder i allmänhet till ett avtalat möte med jobbcoachen. Under mötet bekantar man sig med varandra och jobbcoachen intervjuar träningsdeltagaren. Intervjun kan jämföras med en arbetsintervju

15 EU Verkstadsverksamhet i andra länder Riksdag OKM SHM FM MM ANM JM UBS RISE Inrikesministeriet RAY TPY CIMO Övriga centralorganisationer Andra verkstäder NTM Läroavtalsbyråer Läroanstalter Sjukvårdsdistrikt Samkommun Försäkringsbolag Arbetspensionsanstalter Försvarsmakten Mottagningsförläggningar Fängelser Landskapsförbund Arbetsgivarförbund Fackförbund TYP Företagarorganisationer Kommunernas utvecklingsbolag Samhällspåföljdsbyrå Figur 4. Det sektorövergripande samarbetet på verkstäderna

16 Det sektorövergripande nätverkets sammansättning utformas utgående från deltagaren. Alla träningsdeltagare har olika nätverk. Aktörer som vanligen hör till det sektorövergripande nätverket för vägglös träning är: kommunernas sektorövergripande samarbetsgrupper TE- byråer, servicecenter för arbetskraften andra företag som erbjuder arbetsträningstjänster socialbyråer yrkesläroanstalter, vuxenutbildningscentrum, högstadier, gymnasier Fpa hälsovårdsaktörer mentalvårdsbyråer och motsvarande aktörer missbrukarkliniker och motsvarande aktörer föreningar och förbund (t.ex. Autism- och Aspergerförbundet, Förbundet för all inlärning, ADHD-förbundet) församlingar skuldrådgivning eller garanti-stiftelsen försvarsmakten (verksamhetsmodellen Time Out! - Aikalisä!) brottspåföljdsmyndigheten regionala verkstäder och uppsökande ungdomsarbete. Träningsdeltagare som är långvarigt arbetslösa och löper risk för utslagning har ofta svårigheter att själva söka sig till lämpliga tjänster. Servicehandledningen effektiveras med stöd av det sektorövergripande nätverket och möjliggör att deltagaren vid rätt tidpunkt hänvisas till de olika stödtjänsterna. Det här förutsätter att organisationerna har förmåga att utnyttja växelverkan i sin verksamhet över de traditionella organisationsgränserna. Frågor i anslutning till informationsöverföring och sekretess kan försvåra arbetet i det sektorövergripande nätverket. När träningen kör igång ber man om deltagarens medgivande till informationsöverföring på en informationsöverföringsblankett i frågor som berör träningen. Det finns flera olika informationsöverföringsblanketter på verkstadsfältet. Som bilaga finns modeller på finska från Lahtis och Pukkila (se bilaga 1: Asiakkaan lupa yhteistyöhön ja tietojen luovuttamiseen eri toimijoille Horisontin valmennusjakson aikana och bilaga 2: Tiedonsiirtolupa Pukkilan kunnan työllistämispalvelut). Arbetsgivarnätverk skapas med stöd av det sektorövergripande nätverket, i samarbete med träningsdeltagaren och tränarna. Det är ofta på jobbcoachens ansvar att skapa och upprätthålla företagsnätverket och att aktivt utnyttja det sektorövergripande nätverket

17 Deltagarens sociala nätverk Bemanningsföretag Läroanstalter Kunder som köper produkterna Arbetsgivare Producenter av utbildningstjänster TE-tjänster Arbetsbanker Arbetscentraler Sysselsättningsprojekt FPA Försäkringsbolag Kommunens sysselsättningstjänster Föreningar och organisationer Kommunens hälsoväsende Ekonomi- och skuldrådgivning VERKSTAD Kommunens kulturväsende Rehabiliteringsanläggningar Kommunens kulturväsende Boendetjänster Polisen Kommunens socialväsende Mentalvårdstjänster Missbrukartjänster Kommunens fritidsväsende Kommunens ungdomsväsende Ungdomshem Kommunens socialväsende Församlingen Uppsökande ungdomsarbete Figur 5. Verkstadens lokala sektorövergripande samarbetsnätverk Om arbetsgivaren kan erbjuda en möjlighet till vägglös träning, fyller han eller hon i blanketten för företagssamarbete. På blanketten ska bl.a. anges företagets basuppgifter, bransch, möjliga uppgifter för träningsdeltagaren, företagets önskemål beträffande kunnande/inlärningsmål och kontaktperson i företaget. Med företagets skriftliga tillstånd införs företagets namn och länk till företagets hemsidor på Jelppiverkkos nätsida. Uppgifterna används för att i samarbete med tränare och övriga aktörer hitta en lämplig träningsplats för deltagaren. Esko Koski, Jelppiverkko I Horisont upprätthålls en egen databas för arbetsplatsnätverket, en sk praktikplatsbank, som är i alla tränares användning och som alla tränare uppdaterar och kompletterar. Databasen har en central plats i administrationen av arbetsplatsnätverket. När man inleder samarbete med en ny arbetsplats, för den tränare som har presenterat Horisonts verksamhet på arbetsplatsen in arbetsplatsen i praktikplatsbanken. I banken kan man söka platser genom filtrering, och där sparas även diskussioner som

18 har förts med arbetsplatsen. Om t.ex. en företagare anmäler till Horisont att han eller hon är intresserad av samarbete eller erbjuder en sysselsättningsmöjlighet, så införs denna uppgift i databasen så att den blir tillgänglig för alla tränare. Databasen städas en gång om året, dvs. man avlägsnar sådana arbetsplatser som är av engångskaraktär (t.ex. om en deltagare har fått sysselsättning, och platsen inte längre behövs för samarbetet) eller sådana som samarbetet av någon anledning inte har fungerat med. I banken för år 2012 finns för närvarande kontaktuppgifter till 197 arbetsplatser." Matti Hulkkonen, ungdomstjänsterna i Lahtis stad 3.2 Förberedande skede Målet för det förberedande skedet är en motiverad, arbetslivsinriktad och entusiastisk träningsdeltagare. Deltagaren känner till arbetslivsreglerna, tar ansvar för sina egna handlingar och strävar mot de självständigt uppsatta målen. Deltagaren utvärderar aktivt sin egen verksamhet. De centrala elementen i det förberedande skedet är utvärdering av deltagarens arbets- och funktionsförmåga, servicehandledning samt utarbetande av en träningsplan för den vägglösa träningen. Med servicehandledningen hjälper man deltagaren att hitta de tjänster som erbjuder stöd under träningsperioden. Sådana är till exempel social- och hälsovårdstjänster. Utgångspunkten är att identifiera deltagarens behov och utifrån dessa utarbeta en lämplig servicehelhet. Man kan komma olika vägar till det förberedande skedet. Det kan genomföras i en traditionell verkstad, där de centrala träningselementen utgörs av verksamhet som stöder arbets-, arbetslivs- och vardagshanteringsfärdigheterna. Men man kan också hänvisas till vägglös träning utan förberedande skede på verkstad. I sådana fall har den sändande instansen utvärderat deltagarens arbets- och funktionsförmåga. Det centralal innehållet i det förberedande skedet är deltagarens vardagshantering deltagarens arbetslivskunnande Introduktionen i arbetslivet (bl.a. löner, skatter) kan motivera och inspirera deltagaren. Genomgången av regler (bl.a. att följa arbetstider, uppförande, droger) lyfter fram deltagarens ansvar och stöder honom eller henne att ta ansvar för sina egna handlingar. Centrala frågor att beakta är deltagarens rättigheter och skyldigheter. Till arbetslivskunnandet hör som en väsentlig del även utvecklingen av deltagarens yrkeskunnande. deltagarens arbetsgemenskapskunnande Arbetsplatshandledaren introducerar deltagaren i arbetsgemenskapens regler under perioden med vägglös träning

19 utarbetande av träningsplan för den vägglösa träningen Under det förberedande skedet sätter deltagaren upp egna mål för perioden med vägglös träning och förbinder sig till självutvärdering. 3.3 Handledning för arbetsgivaren Att effektivera samarbetet med arbetsgivaren är förutom för vägglös träning ett fokusområde även för traditionell verkstadsverksamhet. Arbetsgivarna har många olika orsaker att samarbeta med sektorn för social sysselsättning och delta i genomförandet av bl.a. vägglös träning. Orsaken till att samarbetet med arbetsgivaren uppkommer är sällan endast arbetsgivarens önskan att stödja personer med svårighet att hitta sysselsättning, men det är naturligtvis bra att lyfta fram samhällsansvaret i positiv mening. Diskussionen om ungdomsarbetslösheten, som i samband med ungdomsgarantin har fått mycket synlighet i medierna, har för sin del aktiverat arbetsgivarna till samhällsansvar, vilket utgör en god grund för den vägglösa träningen att utveckla samarbetet med arbetsgivarna. När samarbetet byggs upp bör man beakta arbetsgivarens synvinkel. Man bör lyfta fram vilka fördelar arbetsgivaren får genom samarbetet med verkstaden. En del arbetsgivare upplever att samarbetet med verkstaden underlättar till exempel rekryteringen. Genom den vägglösa träningen får arbetsgivaren möjlighet att i praktiken se deltagarens yrkeskunnande och arbetslivsfärdigheter. Arbetsgivarnas önskemål om deltagarnas kunnande varierar. Arbetsgivarna har också olika förväntningar beträffande deltagarnas egenskaper och förmåga att arbeta. Vid handledningen av arbetsgivaren introduceras arbetsgivaren eller arbetsplatshandledaren i social sysselsättning och processen för vägglös träning. Under handledningen förs öppna diskussioner med arbetsgivaren. Oftast har arbetsgivaren inte möjlighet att lösgöra sig från arbetsplatsens vardagsrutiner för att delta i en egentlig utbildning. Å andra sidan kunde man genom gruppträning för arbetsgivare nå flera arbetsgivare samtidigt och erbjuda dem möjlighet till sinsemellan stöd. I allmänhet ligger huvudansvaret för handledningen av arbetsgivaren på jobbcoachen. När arbetsgivaren har utsett en arbetsplatshandledare för träningsdeltagaren, deltar den utvalda personen i handledningen. Det centrala i handledningen är att tillsammans granska arbetsplatshandledarens roll i relation till deltagaren och processen för den vägglösa träningen. Det är bra att använda skriftligt material att dela ut vid handledningen. I bilaga 3 finns ett exempel på en guide (finska) som kan användas som stöd vid handledning av arbetsgivare. Guiden i bilagan har utarbetats före lagreformen beträffande arbets- och näringsministeriets offentliga arbetskraftsoch företagsservice år 2013, vilket medför att den inte kan användas som sådan

20 3.4 Vägglös träning En period med vägglös träning innebär att deltagaren genomgår en period med inlärning i arbete som sker på en arbetsplats, under vilken jobbcoachen ger stöd i samarbete med arbetsgivaren eller arbetsplatshandledaren. Processen för vägglös träning avviker från den grundläggande träningsprocessen i fråga om ansvarsfördelningen. Under träningsperioden betonas det intensiva samarbetet mellan jobbcoachen och arbetsplatshandledaren. Särskilt jobbcoachens roll förändras så småningom under träningsperioden från nästan dagligt stöd till deltagaren och arbetsplatshandledaren till stöd som ges periodvis. Målet är att jobbcoachen ska bli överflödig. Inledningen av vägglös träning Slutskedet av processen för vägglös träning DELTAGAREN förbinder sig att iaktta arbetsgemenskapens regler och delta i arbetet ARBETSGIVARE/ ARBETSPLATSHANDLEDARE ger introduktion utvärderar hur deltagaren klarar sig i arbetet JOBBCOACHEN stöder deltagaren stöder arbetsplatshandledaren DELTAGAREN förbinder sig att iaktta arbetsgemenskapens regler och delta i arbetet ARBETSGIVARE/ ARBETSPLATSHANDLEDARE leder arbetet utvärderar hur deltagaren klarar sig i arbetet JOBBCOACHEN ger vid behov stöd till deltagaren håller aktivt kontakt med arbetsledaren Figur 6. Centrala roller i vägglös träning Jobbcoachens och arbetsplatshandledarens roller i processen för vägglös träning kan granskas även utgående från olika träningsstilar. När träningsprocessen inleds läggs fokus på deltagarorientering, varvid det centrala är att motivera deltagaren. Arbetsskedena utförs delvis genom att man gör tillsammans. Deltagaren lär sig och lyckas genom att man arbetar tillsammans, vilket speciellt utvecklar interaktionen mellan tränaren och deltagaren. Under träningsprocessen förändras jobbcoachens och arbetsplatshandledarens roller till att bli mera uppgiftscentrerade. Betoningen ligger på att klara sig i arbetet och jobbcoachens och arbetsplatshandledarens roller handlar då mera om arbetsledning, eftersom deltagaren redan klarar av självständigt arbete under arbetsledning. Processen för vägglös träning avviker inte i större grad från verkstädernas traditionella träningsprocess

21 AVTAL T.ex. arbetsgivare, deltagare, TE-byrå, (jobbcoach) Träningsplan (arbetsplatshandledare, arbetshandledare, deltagare) Träning enligt uppsatta mål (arbetsplatshandledare) ARBETSGEMENSKAP Handledning för arbetsplatshandledaren och arbetsgemenskapen Observation och d okumentering (arbetsplatshandledare, arbetshandledare, deltagare) Utvärdering och respons (arbetsplatshandledare, deltagare, jobbcoach) Rapportering/Uppföljning (jobbcoach) PLACERING Figur 7. Processen för vägglös träning Avtal Träningen är systematisk, yrkesmässig och grundar sig på avtalsenlighet. Mellan arbetsgivaren och köparen eller beställaren av vägglös träning och träningsdeltagaren ingås alltid ett avtal. Den allmänna praxisen är att arbetsgivaren och den som genomför arbetsträningen inom vägglös träning inte sinsemellan ingår avtal om ordnandet av träningen. Ett avtal kunde förbinda arbetsgivaren till den vägglösa träningen och därför vore det ändamålsenligt att utveckla avtalsenligheten mellan aktörerna. Bakgrunden till vägglös träning har tidigare kunnat vara arbetskraftspolitiska åtgärder, t.ex. arbetspraktik eller arbetslivsträning med arbetsmarknadsstöd. Men från och med början av år 2013 är åtgärden för arbets- och näringsministeriet enligt lagen om offentliga arbetskrafts- och företagstjänster arbetsprövning. En annan åtgärd enligt denna lag är arbete med lönesubvention. Därtill kan deltagarna delta i Folkpensionsanstaltens yrkesinriktade rehabilitering, som t.ex. arbetsträning för rehabiliteringsklienter inom mentalvården. Alternativt kan de delta i arbetsverksamhet enligt lagen angående specialomsorger för utvecklingsstörda, t.ex. arbete med

22 flitpenning. De kan också delta i rehabiliterande arbetsverksamhet. Bakgrunden kan också vara samarbete med läroanstalter, i form av t.ex. läroavtal med stöd. Den centrala öppna frågan gällde genomförandet av arbetsprövning på arbetsplatserna. Arbetsprövningen är en tjänst som ordnas på arbetsplatserna och främjar sysselsättning som inte sker genom anställning, vars mål är att klargöra yrkesval och karriäralternativ eller stödja återgången till arbetsmarknaden. Arbetsprövning kan användas som arbetskraftsservice för att hitta ett lämpligt arbets- eller utbildningsalternativ om träningsdeltagaren saknar yrkesutbildning eller ska byta bransch eller yrke. Arbetsprövningen måste emellertid ordnas så att den verkligen anknyter till den planerade branschen eller det planerade yrket. Lagen verkade stänga möjligheten att delta i arbetsprövning för de deltagare, vars yrkesval är helt oklart eller för vilka vardagshanteringsfrågorna är i fokus under träningen, speciellt under perioden före vägglös träning och under det förberedande skedet som föregår vägglös träning. 6 Arbetsprövning kan däremot utnyttjas för att klargöra frågor med anknytning till företagande för deltagaren, men då förutsätts att deltagaren har behövligt kunnande i branschen och är intresserad av företagande. 7 Våren 2013 publicerade Arbets- och näringsministeriet anvisningar angående arbetsprövning, där samarbetet mellan verkstäderna och TE-byråerna klargörs. 8 I denna precisering konstateras att man på verkstäderna för personer utan yrkesutbildning kan tillämpa arbetsprövningsavtal som arbetskraftspolitisk åtgärd. Personer utan yrkesutbildning kan söka den rätta yrkesinriktningen på verkstaden, även om de inte vet vilken deras bransch kommer att vara. Likaså gäller för deltagare som har en yrkesutbildning att avtal om arbetsprövning är möjlig enligt noggrant preciserade villkor vid sidan av anställningsavtal med lönesubvention, men det här förutsätter en omfattande bedömning av arbetsmöjligheterna av TE-byrån. Anvisningarna avlägsnade inte helt utmaningarna i handledningen. Också riksdagens arbetslivs- och jämlikhetsutskott fäste hösten 2013 speciell uppmärksamhet vid de vägglösa verkstädernas situation. Utskottet anser att de vägglösa verkstäderna är en bra innovation och anser att erfarenheterna från dem visar att verksamheten bör utvecklas och utvidgas ytterligare. 9 TE-byrån kan bevilja lönesubvention till en arbetsgivare, men beviljandet grundar sig alltid på den arbetssökandes servicebehov och är bundet till personen som anställs med stödet. Beviljandet av lönesubvention förutsätter alltid att den person som anställs bedöms ha en nedsatt produktivitet i förhållande till den arbetsupp- 6 Arbets- och näringsministeriet (2012), Arbets- och näringsministeriet (2012), Arbets- och näringsministeriet (2013). 9 Riksdagen, Arbetslivs- och jämlikhetsutskottet (2013)

23 gift som erbjuds. Den nedsatta produktiviteten kan bero på brister i kunnandet, en skada eller sjukdom, långvarig arbetslöshet eller något annat. I arbete med lönesubvention kan ingå eller till den kan knytas utbildning, bland annat genom att bevilja lönesubvention för läroavtalsutbildning eller genom att kombinera arbete med stöd och arbetskraftsutbildning. Sanssi-kortet kan användas i allt lönesubventionerat arbete. Sanssi-kortet är avsett för nyutexaminerade personer under 30 år. Det ges till arbetsgivaren som bevis på att man med den arbetssökande har avtalat om användning av lönesubvention och att stödet beviljas arbetsgivaren, om villkoren för beviljandet uppfylls. 10 Tobias 53 år (namnet har ändrats) hade året innan gått kurser som ingick i examen för maskinmekaniker vid en annan läroanstalt, men hade inte avlagt prov på yrkeskompetens. Under verkstadsperioden konstaterades att han verkligen var yrkeskunnig och kan mekanikerarbetet. Man sökte en arbetstränare till honom och tillsammans med jobbcoachen ett företag, i vilket han efter arbetspraktiken kunde avlägga resten av examen i form av fristående examen. Saken diskuterades med en utbildare vid en läroanstalt i branschen och man kom överens om att fundera på avläggandet av fristående examen så snart Tobias hade kommit igång med arbetet på praktikplatsen. Man hittade en plats i den rätta branschen och Tobias inledde praktiken. Arbetsgivaren meddelade genast att det inte fanns möjlighet att anställa praktikanten, men att de gärna hjälper till med den fristående examen. Tobias trivdes på praktikplatsen, som erbjöd såväl intressanta uppgifter som nya saker att lära sig. Arbetsgivaren var nöjd med Tobias arbetsinsats. Efter två månaders praktik kände Tobias att han var redo att visa sitt yrkeskunnande. Man ingick ett avtal om en tredje praktikmånad, under vilken den fristående examen skulle avläggas. Jobbcoachen besökte arbetsplatsen tillsammans med en utbildare från utbildnings-, forsknings- och utvecklingsorganisationen Työtehoseura (TTS) och man diskuterade med reparationschefen och Tobias om olika detaljer, dvs. hurudana arbetsuppgifter som borde reserveras för examen. På de dagar som hade avtalats for utbildaren till arbetsplatsen och tog emot proven på yrkeskunnande, och Tobias fick intyg på sin yrkeskompetens. Praktiken avslutades enligt avtal efter tre månader. Tobias fick inte anställning i företaget, men han var en examen och en praktikerfarenhet rikare och ett steg närmare arbetslivet. Utan företagets hjälp hade examen kunnat förbli oavlagd och han hade inte haft något intyg över sitt yrkeskunnande att söka arbete med. I avtalet anges träningsperiodens längd. Träningsperioden kan vara från några månader till flera år, såsom t.ex. i läroavtal med stöd, som i allmänhet tar tre år. Man bör observera att arbetsprövningen kan fortgå högst sex månader hos samma an- 10 Arbets- och näringsministeriet (2012),

24 ordnare. För en kommunorganisations del är perioden högst sex månader i samma arbetsuppgifter. Beräkningen av arbetsprövningens maximala längd startar om på nytt när en arbetslöshetsperiod har varat i minst 12 månader. 11 Processen för vägglös träning tar i genomsnitt från fem till sex månader. Jobbcoachen stöder arbetsgivaren i avtalsärenden som berör vägglös träning i samarbete med TE-byrån. Jobbcoachen är ofta den som för processen framåt och strävar efter att säkerställa att träningen framskrider smidigt mellan de olika tjänsteproducenterna och avtalsparterna. Träningsplan Träningsplanen är ofta utarbetad i det förberedande skedet, innan perioden med vägglös träning startar. När perioden med vägglös träning startar uppdateras träningsplanen tillsammans med träningsdeltagaren och arbetsplatshandledaren. I träningsplanen sätter man tillsammans upp de mål som bestämmer såväl arbetsplatshandledarens som deltagarens arbetsinnehåll och fokusområden under träningsperioden. Den kartläggning av arbetsmiljön och planering av arbetsuppgifterna som görs tillsammans är en del av träningsplanen. I träningsplanen kommer man överens om tydliga regler, t.ex. en handlingsmodell för hur deltagaren ska anmäla frånvaro eller handla vid händelse av sjukdom. Det lönar sig att i träningsplanen anteckna arbetsplatshandledarens och jobbcoachens centrala ansvarsområden. Träning enligt uppsatta mål Arbetsplatshandledaren ska i samarbete med jobbcoachen erbjuda meningsfulla arbetsuppgifter av lämplig svårighetsgrad i enlighet med träningsplanen och utvärdera hur deltagaren klarar av arbetsuppgifterna. Under handledningen av arbetsplatshandledaren går man igenom t.ex. de saker som bör observeras under träningsprocessen för en deltagare med behov av särskilt stöd. Sådana saker kan vara t.ex. skador, sjukdomar och inlärningssvårigheter. I yrkesutbildning betonas ofta den teoretiska kunskapsinlärningen och arbetsgemenskapskunnande tas upp i mindre omfattning, trots att det kan vara en utmaning att ansluta sig till en arbetsgemenskap. Samarbets- och interaktionsfärdigheterna framhävs när deltagaren ska förankra sig i arbetsgemenskapen. Arbetsplatshandledarens och jobbcoachens stöd till deltagaren är av stor betydelse för både deltagaren och hela arbetsgemenskapen. Introduktionen är inte viktig endast för träningsdeltagaren, utan man bör även observera att arbetsgemenskapen ska bekanta sig med den nya deltagaren och med målen för träningen. I introduktionsskedet kan jobbcoachen vara med arbets- 11 Arbets- och näringsministeriet (2012),

25 platshandledaren när deltagaren lär sig rutinerna på arbetsplatsen och i arbetsgemenskapen. Det är arbetsplatshandledarens uppgift att bedöma hur deltagaren förankrar sig i arbetsgemenskapen under processen för vägglös träning. Deltagaren är en myndig arbetstagare, men utan ansvar". Marianne Lehtinen, barnkulturcentrum Lastenkulttuurikeskus Rulla Det är av stor betydelse i arbetsträningen att regelbunden kontakt hålls till arbetsgivaren och deltagaren på arbetsplatsen. Jobbcoachen kan med hjälp av regelbunden kontakt jämna ut och sänka tröskeln för deltagaren att förankra sig i arbetsgemenskapen och för arbetsplatshandledaren att tillgodogöra sig rollen som arbetstränare i vägglös träning. Att hålla regelbunden kontakt är en konstart i sig, eftersom såväl deltagaren som arbetsgivaren eller arbetsplatshandledaren kan uppleva att det är tungt med den i deras mening överdrivet täta kontakten. Vid upprättandet av träningsplanen är det viktigt att komma överens om konkreta handlingssätt. Perioden med vägglös träning kan innehålla gruppträningsmöten som jobbcoachen ordnar. Under mötena kan man fokusera på att repetera arbetslivsreglerna, öka jobbsökarberedskapen och förbättra interaktionsfärdigheterna. I gruppträningen tillämpas ofta funktionella metoder. De funktionella metoderna stöder inlärningen och tillägnandet av nytt kunnande. Det har sagts att en människa minns 10 procent av det hon läser, 20 procent av det hon hör och 50 procent av det hon hör och ser, men att hon minns 90 procent av det hon säger och gör samtidigt. Med funktionella metoder avses att man tar kroppen i bruk för att förstärka tillägnandet av innehållet i det material som ska läras in. De funktionella metoderna innehåller mera handling och färre ord. Ord behövs först när arbetet ska gås igenom och man delar erfarenheterna med de andra i gruppen. Funktionella metoder är bland annat sådana där man använder sig av kroppens rörelser och placering i rummet, kroppens rörelse och röstanvändning, rollspel (sociodrama), att visa upp situationer och händelser genom scenframställning (stillbild, staty), målning och bildkonst samt lekar och spel. Gruppträningen stöder delaktighet och till viss del gemenskap och samhörighet. I gruppträningen betonas en socialpedagogisk interaktionsmodell, dvs. planerad interaktionsprocess i grupp. Målet är att skapa en sådan interaktionskultur där man kan jämföra och kommentera olika begrepp, förklaringar och slutledningar. Att få kommentarer och respons av andra hjälper deltagaren att granska sitt eget arbetssätt ur andras synvinkel. Dokumentering Dokumenteringen är en väsentlig del av träningen, och den är ett nödvändigt stöd vid utvärderingen. I processen för vägglös träning är dokumentering och rapportering till stor del jobbcoachens uppgift. Dokumenteringen grundar sig huvudsakligen på

26 mötena mellan jobbcoachen och deltagaren och på utvärderingssamtalen. För den vägglösa träningen kan det behövas helt nya dokumenteringsmodeller som är bäst lämpade speciellt för den vägglösa träningen. Det finns sinsemellan väldigt olika modeller i bruk på fältet. Utvärdering Arbetsplatshandledaren förbinder sig till de åtgärder som anges i träningsplanen. En sådan åtgärd är t.ex. utvärderingsmöte på arbetsplatsen. Arbetsplatshandledaren kan behöva jobbcoachens stöd i utvärderingen och responsgivningen. Vid utvärderingen av processen för vägglös träning betonas det branschspecifika kunnandet och arbetslivsfärdigheterna. Ansvaret för utvärderingen och responsen angående deltagarens förmåga att klara sig i arbete hör till både jobbcoachen och arbetsplatshandledaren, men också till deltagaren själv i form av självutvärdering. Utvärderingen är alltid dubbelriktad. Jobbcoachen stöder deltagaren i att klara av och anpassa sig till olika arbetsgemenskaper och arbetsmiljöer. Målet är en yrkesmässig mognad och tillägnande av arbetslivets regler. Arbetsgemenskaperna är allt mera mångformiga. Man måste lära sig att respektera andra människor, tåla avvikande åsikter, samarbeta, uppmuntra till social växelverkan och samarbete med andra människor. Arbetsgivaren ser till att deltagaren får ett deltagarintyg för sin träningstid, vilket kan jämföras med ett arbetsintyg. Arbetsgemenskapen Det är viktigt att också beakta arbetsgemenskapen i handledningen av arbetsgivaren. Jobbcoachen kan introducera hela arbetsgemenskapen i social sysselsättning och vägglös träning. På så vis hjälper man arbetsgemenskapen att ta med deltagaren som en jämbördig medlem i gemenskapen. Enligt den respons som har kommit från arbetsgivare kan man säga att det centrala i stödet handlar om att känna till jobbcoachens roll. Arbetsgemenskapens lyckade samarbete kan uppmärksammas t.ex. genom en belöning i form av diplom för god handledning eller för sysselsättning av unga. 3.5 Erkännande av studier i verkstaden och läroavtal med stöd Erkännande av studier i verkstaden betyder närmast att kartlägga möjligheterna att skaffa yrkeskunnande och arbetslivsfärdigheter och att identifiera och fastställa dessa möjligheter i vissa miljöer. Erkännandet av studier i verkstaden innebär att lyfta fram arbetsbetonad inlärning som en jämbördig inlärningsmöjlighet vid sidan av formell inlärning. Arbetsbetonad inlärning kan möjliggöra avläggandet av en examen eller examensdel för en person som av någon anledning inte klarar av att studera på

27 läroanstalt. I en arbetsbetonad inlärningsmiljö kan teorin undervisas på ett praktiskt sätt vid sidan av arbetet. Erkännandet av studier i verkstaden startar med en analys av inlärningsmiljön, i vilken man tar fram och fastställer inlärningsmiljöns möjligheter. Genom analysen klargörs vad man på arbetsplatsen kan lära sig som ingår i kraven för olika yrkesexamina. Inlärningen kan i princip även handla om kunnande utanför examen, dvs. specialkunnande i branschen, vilket man fokuserar på i arbetsmiljön. Sådant kunnande är t.ex. att behärska maskiner och anordningar som inte finns på en traditionell verkstad och som kräver yrkeskunnande. Dokumenteringen är viktig i såväl traditionell som vägglös träning, eftersom dokumenteringen utgör grunden för bedömningen av inlärningen och konstaterandet av kunnandet i kompetensintyget. Kompetensintyget är ett prestationskort, med delområden i enlighet med undervisningsplanen för grundexamen i branschen. Prestationskortet eller kompetensintyget kan visa att deltagaren har beredskap att avlägga en del av en examen. I bilagorna 4 och 5 finns två olika exempel på finskspråkiga kompetensintyg. Läroavtal Läroavtalsutbildning är yrkesutbildning som grundar sig på ett tidsbundet anställningsförhållande, vilken kompletteras med teorikurser som ordnas på en yrkesläroanstalt. Genom läroavtal kan man studera till i huvudsak samma grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina som vid läroanstalter. Det går att välja nästan alla yrkesexamina, förutom högskole- och yrkeshögskoleexamina. Läroavtalet kan också tillämpas för utbildning genom vilken man skaffar sig specialfärdigheter som krävs för ett visst arbete. De flesta examina avläggs som fristående examina. Då bedöms den studerandes yrkeskunnande och färdigheter i verklighetstrogna arbetssituationer på läroanstalten eller i verkstaden. Läroavtal med stöd Läroavtal med stöd erbjuder som namnet säger traditionellt läroavtal i en inlärningsomgivning med mera stöd. Den studerande kan på så vis uppfylla yrkesfärdighetskraven för examen och klara arbetsuppgifterna så bra som möjligt, oberoende av eventuella specialbehov. Stödet till den studerande kan också ges i form av individuell träning eller arbetsträning, varvid tränaren följer den studerande genom studierna. I Lahtis har man tillsammans med utbildningscentrum Salpaus utarbetat en modell för läroavtal med stöd som får projektfinansiering av undervisnings- och kulturministeriet. Projektets huvudsakliga målgrupper är invandrare och arbetslösa ungdomar under 25 år. Ungdomstjänsterna har utarbetat modellen speciellt för personer under

28 år. Processen har beskrivits detaljerat med IMS-processmodelleringsredskap. Processen har sedan år 2013 varit en del av Ungdomstjänsternas permanenta verksamhet. Den grundläggande tanken med läroavtal med stöd är enkel. Av de unga som hänvisas till Horisonts förberedande skede utses efter en utvärdering av tränings- och servicebehov de personer, för vilka läroavtal som utbildningsform är den lämpligaste lösningen. Jobbcoachen går igenom principerna för läroavtalsstudier med den unga och klarlägger studieformens utmaningar. Man söker en arbetsplats där den unga har möjlighet att avlägga den planerade examen. Arbetsplatsen kan vara på verkstaden, i staden, i en förening eller ett företag. Jobbcoachen säkerställer förordandet av lönesubvention för den eventuella läroavtalsperioden innan praktikperioden inleds. Den unga börjar arbeta på arbetsplatsen med en månads praktikavtal. Jobbcoachen besöker arbetsplatsen under den tredje veckan för en mellandiskussion. Om signalerna som ges under mellandiskussionen är positiva i fråga om läroavtalet ur både arbetsgivarens och den ungas synvinkel, fortsätter praktiken 1 3 månader och arbetsplatsen börjar förbereda sig för läroavtalet bl.a. genom att fundera på vem på arbetsplatsen som ska utses till arbetsplatsutbildare för den unga. Om det för läroavtalet förutom lönesubvention även behövs tilläggsfinansiering, tar jobbcoachen reda på möjligheten att få Lahtistillägg för arbetsgivaren. Jobbcoachen kontaktar Salpaus utbildningsgranskare och ger förhandsuppgifter om eventuellt läroavtal. Om praktiken efter den första månaden fortsätter att fungera väl och ett läroavtal verkar sannolikt, kallar jobbcoachen utbildningsgranskaren och den unga till en trepartsdiskussion, där den ungas uppgifter som inverkar på utbildning och läroavtal inlämnas till utbildningsgranskaren. Därefter fortsätter praktiken fram till dess läroavtalet ingås. Utbildningsgranskaren besöker arbetsplatsen för att ingå avtalet och arbetsplatsutbildaren deltar i utbildning för arbetsplatsutbildare. För varje arbetsplats görs också en uppgiftskartläggning för arbetsplatsen, med vars hjälp man ser vad den planerade examen förutsätter av arbetsplatsen och av den studerande. Efter att avtalet har ingåtts besöker jobbcoachen arbetsplatsen alltid före mellanbedömningen av inlärningen i arbete och rapporterar om läroavtalets fortskridande bl.a. till utbildningsgranskaren. I de flesta fall deltar även utbildningsgranskaren i den första mellanbedömningen av inlärning i arbete. Detta för att säkerställa att den unga och arbetsgivaren förstår bedömningens betydelse i förhållande till målen med inlärning i arbete och examensgrunderna. När jobbcoachen besöker arbetsplatsen för att diskutera med arbetsgivaren och den unga, sker diskussionen alltid enligt det mönster som har avtalats. Om det förekommer utmaningar i inlärningen i arbete, i teoriutbildningen eller i den studerandes personliga liv, meddelar jobbcoachen saken till nätverket och man planerar de behövliga stödåtgärderna och hur man kan tillhandahålla dem. Jobbcoachens regelbundna besök på arbetsplatsen förebygger att läroavtalet kör in på fel spår och på så vis förebygger man eventuella avbrott. Informationsutbytet mellan jobbcoachen, arbetsplatsen, den unga, utbildningsgranskaren, teoriundervisningen och det övriga nätverket har en central roll även i

29 denna process. Läroavtalet tar i genomsnitt tre år och jobbcoachen besöker arbetsplatsen regelbundet under hela perioden för avläggandet av examen eller så länge som arbetsgivaren och den unga anser att det behövs." Matti Hulkkonen, Horisontti Lahtis 3.6 Fortsatta planer och placering Målet är att deltagaren under den vägglösa träningen ska precisera och förverkliga sina fortsatta planer. En planenlig fortsatt väg utarbetas tillsammans med jobbcoachen. Det är viktigt att deltagarens mål inte enbart är att genomföra den överenskomna avtalstiden, utan att under den vägglösa träningen också uppnå sina egna mål. Resultaten för såväl vägglös som traditionell träning mäts huvudsakligen genom positiv placering. Uppföljningens betydelse framhävs när träningen utvärderas utgående från positiv placering. På traditionella verkstäder följs placeringen ofta upp 3, 6 och 12 månader efter träningsperiodens slut. Placeringen antecknas när den ungas klientskap upphör. Den tredje veckan i januari hålls en uppföljningsdag för hela arbetsteamet. Då granskas att uppgifterna för alla unga som deltog året innan är uppdaterade. Varje tränare ringer då till sina egna ungdomar och tar reda på var de finns. Om det under samtalet framgår att den unga inte är placerad någonstans, kan han eller hon bli kund inom det uppsökande ungdomsarbetet. Outi Santavuori, Jelppiverkko

30 Antalet unga som hänvisats till det förberedande skedet varav i arbetsprövning, arbetslivsträning, arbetspraktik Med lönesubvention i Lahtis stad med stöd av Horisont möte med Avslutade klientskap Positiv placering inte mätt 70 % 59,4 % 63 % Placering i utbildning eller arbete Lahtis stad, bildningsväsendet, ungdomstjänster 59,2 % 56 % 36,4 % 40,9 % Figur 8. Placering efter vägglös träning, Horisontti Lahtis Vägglös träning rapporteras ofta i relation till målen samt till köparen av tjänsten och verkstadsverksamhetens finansiär. Den vägglösa träningen är kostnadseffektiv, utan att vara det på bekostnad av den traditionella verkstadsverksamheten. Båda träningsmodellerna har sin givna plats i träningsprocessen. En utmaning i rapporteringen av träningsprocessen utgörs av träningens kvalitetsmätare. Man bör beskriva vilket mervärde deltagandet i vägglös träning gav deltagaren förutom en eventuell positiv placering eller om den vägglösa träningen inte omedelbart ledde till en positiv placering. Denna kvalitetsrespons samlas in bland annat genom kundkommentarer av deltagare i vägglös träning, av arbetsgivare och av arbetsplatshandledare. Responsen har huvudsakligen varit positiv och uttryckt sitt stöd till utvecklingen av vägglös träning. Som bilaga exempel på processer och goda rutiner i verkstadshandledning (se bilagor 6 8 på finska)

31 4. KUNDER INOM VÄGGLÖS TRÄNING Deltagarprofilen i den vägglösa träningen är varierande. Vägglös träning kan tilllämpas för personer med utvecklingsstörning, partiellt arbetsföra personer och fullt arbetsföra personer som är arbetslösa, studerande med behov av stöd, unga som försöker fullgöra sina studier genom inlärning i arbete eller nyutexaminerade som försöker förbereda sig inför arbetslivet. Deltagarnas ålder varierar mellan 15 och 58 år. Menvägglös träning lämpar sig ändå inte för alla träningsdeltagare, eftersom den förutsätter att deltagaren har ett aktivt arbetsgrepp. Det räcker inte att deltagaren utför givna arbetsuppgifter på platsen för inlärning i arbete och lär sig nytt, utan han eller hon måste också delta aktivt i trepartsdiskussioner med jobbcoachen och den individuella tränaren. Ett aktivt arbetsgrepp hjälper deltagaren att förankra sig i arbetsgemenskapen, och det kan för många arbetsgivare vara ett av de viktigaste kriterierna när man överväger att anställa en deltagare. Som ett kriterium för kundsegmentering inom vägglös träning kan man använda deltagarens behov av stöd. Stödbehovet avgör innehållet i den vägglösa träningen. Vid kundsegmenteringen kan man använda TE-tjänsternas servicelinjemodell. Verkstädernas träningstjänster har enligt tradition riktats till kunder inom tjänster för sysselsättning med stöd och delvis också till kunder inom tjänster för utveckling av kunnande. Den vägglösa träningen riktas i huvudsak till den senare nämnda kundkretsen. Eftersom vägglös träning inte lämpar sig för alla, försvinner inte behovet av traditionell verkstadsverksamhet även om den vägglösa träningen utvecklas, utan verksamheten finns till för kunder speciellt inom de övriga servicelinjerna. Arbetsförmedlingsoch företagstjänster Kunder, vars yrkeskunnande och/eller arbetserfarenhet ger förutsättningar för placering på den öppna arbetsmarknaden Tjänster för kompetensutveckling Kunder, vars sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden eller som företagare förutsätter utvärdering av kunnande och arbetsförmåga, förbättrad yrkesmässig beredskap, karriärplanering, utbildning eller yrkesinriktad rehabilitering. Tjänster för stödd sysselsättning Kunder, för vilka stöd till sysselsättning inte enbart kan vara lösningar inom ramen för offentliga arbetskraftstjänster utan det därtill behövs sektorövergripande tjänster. Utgående från Päivi Haavisto-Vuori, ANM 2010 Figur 9. TE-tjänsternas servicelinjer

32 TE-tjänsternas servicelinjer och exempeldeltagare Servicelinje 1: Arbetsförmedlings- och företagstjänster Målgruppen är kunder, vars yrkesfärdighet, kunnande eller arbetserfarenhet eller båda tillsammans ger förutsättningar för placering direkt på den öppna arbetsmarknaden. Den vägglösa träningen ger möjlighet att uppskatta den yrkesmässiga lämpligheten och behärskandet av de färdigheter som krävs i arbetslivet. Tina, 24 år 24-årig arbetslös, som har avlagt högre högskoleexamen inom en bransch som inte är känd sedan tidigare för jobbcoachen. Den unga kommer på eget initiativ till Horisonts förberedande skede med förhoppningen att vi kunde ge henne en behövlig liten puff. Hon har utan resultat sökt jobb i en för henne främmande stad och säger sig vara redo för praktik, bara det skulle finnas en plats inom hennes egen bransch. Till en början är vi aningen förvirrade, eftersom vi inte riktigt vet vad det är för arbete man kan syssla med i hennes bransch. Men tillsammans tar vi reda på saken och går fördomsfritt vidare från de förberedande mötena. Vi kontaktar direktören på ett företag inom miljösektorn och tas emot med intresse så fort vi har berättat om Horisonts verksamhet och den ungas livssituation och utbildning. Efter ett gemensamt möte med den unga, tränaren och arbetsgivaren följer en planerad process, som leder den unga först till en period med arbetslivsträning via Horisont i ett par månader och till företaget. Under den här tiden deltar den unga bl.a. i utarbetandet av en omfattande miljöutredning. Redan vid den första mellandiskussionen framkommer det att företagets direktör är redo att anställa den unga på ett eller annat sätt. Slumpen har sin del i processen på så vis att en av företagets anställda snart ska gå i pension. Det här öppnar en väg in i arbetslivet, bara vi får finansieringen i skick. Vi söker och får lönesubvention för tre månader för den unga. Under den här tiden överflyttas all tyst kunskap från den anställda som ska gå i pension till den nya anställda. Efter perioden med lönesubvention anställs Tina i företaget. Hon är väldigt nöjd med processen och med de möjligheter till fortsättning som den har medfört. Hon kände att hon fick avgörande hjälp och stöd från Horisont. Företaget som producerar miljötjänster fick en ny ung person i sina led och Horisont fick i företaget en ny samarbetspartner. Servicelinje 2: Tjänster för kompetensutveckling Målgruppen är kunder, vars sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden eller som företagare förutsätter utvärdering av kunnande och arbetsförmåga, förbättrad yrkesmässig beredskap, karriärplanering, utbildning eller yrkesinriktad rehabilitering

33 Arthur, 22 år Arthur hade året innan avlagt grundexamen i byggnadsbranschen vid en specialyrkesläroanstalt, men hade inte fått något jobb. Han har aspergers syndrom, vilket bl.a. gör att det tar längre tid att tillägna sig nya saker och märks under intervjuer i form av en slags långsamhet och svårigheter i att svara på frågor. Han hade emellertid god yrkesskicklighet och hög motivation. Han var samvetsgrann, ansvarsfull och följde arbetstiderna punktligt. Under verkstadsperioden hjälpte jobbcoachen honom att söka jobb i branschen och följde med på intervjuer som mentalt stöd och var ibland också med under själva intervjuerna. Men han fick inget jobb. Han hade examen i branschen, men problemet var att han saknade arbetserfarenhet. Arhtur var redo för arbetspraktik om han inte kunde hitta ett jobb. Genom nätverket hittade man en arbetspraktikplats i ett stort företag. Före intervjun funderade Arthur och jobbcoachen tillsammans på om de skulle berätta för arbetsplatschefen om aspergers syndrom. Tillsammans kom de fram till att arbetsplatschefen skulle ha lättare att förstå den långsamma inlärningen, om det fanns en förklaring till den. Man skrev ut en liten broschyr om aspergers syndrom till arbetsplatschefen och jobbcoachen lyfte fram Arthurs kunnande och utmaningar i fråga om inlärning, eftersom Arthur själv hade svårt att prata om dem. Arbetsplatschefen blev inte skrämd, utan tyckte det var bra att man berättade om situationen. Chefen konstaterade bara att vi alla har våra egna utmaningar, men att några har ett officiellt intyg på dem och andra inte. Arthur inledde en två månader lång praktikperiod. Man satte som mål att arbetsgivaren eventuellt kunde anställa Arthur efter att ha sett hans arbetsfärdigheter. Praktiken löpte inte helt utan problem och jobbcoachen var i tät kontakt med både Arthur och arbetsplatschefen. Arbetsplatschefen såg tydligt på arbetsplatsen vilka arbetsuppgifter asperger påverkade och man sökte tillsammans lösningar på de problem som uppstod. Dessutom hade Arthur problem med Fpa-stöden, och i de här ärendena behövde han jobbcoachens stöd och hjälp i kontakten till TE-byrån och Fpa. Praktiken kunde ändå genomföras enligt planerna, eftersom problemen kunde lösas i tid. När praktiken närmade sig sitt slut förde man en trepartsdiskussion med utvärdering, under vilken man konstaterade att introduktionen inte ännu räckte till för att man skulle kunna anställa Arthur. Man föreslog att praktiken skulle fortsätta ytterligare två månader, för att introduktionen skulle kunna fortsätta. Alla parter var redo att fortsätta praktiken och man ingick ett nytt avtal. I slutet av den andra praktikperioden konstaterade man att arbetet redan löpte bättre, även om det fortfarande fanns utmaningar i många arbetsuppgifter. Under sommaren var arbetsplatsen stängd, men båda parterna ville fortsätta praktiken på hösten. Därefter skulle man kunna anställa Arthur, om utvecklingen fortsatte i samma riktning. Man kom således överens om den tredje två månader långa praktikperioden

34 efter sommaruppehållet. Det skulle bli den sista perioden, eftersom man endast kan vara sex månader i praktik hos samma arbetsgivare. Under den sista praktikperioden behövdes inte mycket arbetsträning. I slutdiskussionen var alla tre väldigt nöjda, eftersom man hade beslutat att Arthur skulle få en ettårig visstidsanställning. Arbetsplatschefen var nöjd med att Arthur med tiden hade utvecklats i sin arbetsuppgift och blivit en kunnig arbetstagare. Arthur trivdes på arbetsplatsen och var nöjd att få fortsätta med samma uppgifter som anställd arbetstagare. På detta sätt får Arthur arbetserfarenhet och i fortsättningen kommer det att vara lättare för honom att söka jobb, även om det inte skulle finnas arbete för honom på firman efter visstidsanställningen. Den vägglösa träningen var i det här fallet av största betydelse för Arthurs sysselsättning. Planen omarbetades flera gånger under träningsperioden, allt eftersom situationen förändrades. För att klara av att handla enligt de uppsatta målen krävdes vid många tillfällen tålamod och långsiktigt tänkande av både arbetsgivaren och träningsdeltagaren. Utan jobbcoachens stöd vid problemsituationerna som uppstod under praktiken hade man förmodligen inte fortsatt och praktiken hade eventuellt avbrutits redan i inledningsskedet. För Arthurs sysselsättning var det av största vikt att han fick möjligheten att arbeta på ett företag för att kunna visa sitt kunnande och sin arbetsattityd. På så vis kunde han kringgå intervjusituationen, som för honom ofta var svår. Företaget för sin del behövde information om på vilket sätt aspergers syndrom inverkar och med vilka metoder man kan underlätta inlärningen av nya saker. Servicelinje 3: Tjänster för stödd sysselsättning Målgruppen är kunder, för vilka stöd till sysselsättning inte enbart kan vara lösningar inom ramen för offentliga arbetskraftslösningar utan det därtill behövs sektorövergripande tjänster. Det är fråga om vägglös träning i startskedet. Marit, 24 år Marit hade blivit sjukledig från sina studier vid en läroanstalt på andra stadiet i början av året, varefter läroanstaltens kurator hänvisade henne till en uppsökande ungdomsarbetare. Tillsammans med uppsökaren kunde Marit få sina penningärende i skick. Därefter hänvisade uppsökaren Marit till en flickgrupp som leddes av en individuell tränare. Marit träffade den individuella tränaren och blev intresserad av gruppverksamheten. När arbetet framskred hänvisade den individuella tränaren Marit till mentalvårdens tjänster. Det hade man försökt göra redan tidigare vid läroanstalten, men då hade Marit inte gått med på att besöka mottagningen. Marit fick en tid till mentalvårdsenhetens skötare och gick sedan på möten varje vecka. Eftersom Marit inte klarade av att gå på mötena ensam erbjöd den individuella tränaren skjuts och var med som stöd, för att säkerställa att mötena skulle bli av. Marit deltog aktivt i verksamheten i den

35 vägglösa verkstadens flickgrupp och for också på joggingturer tillsammans med den individuella tränaren. Under joggingturerna skötte man de individuella diskussionerna. Marit sökte med stöd av den individuella tränaren in till en skola i den gemensamma ansökan, men kom inte in på den önskade utbildningen. I efteransökan fick hon en studieplats vid en läroanstalt på andra stadiet, och där studerar hon fortfarande. Marits klientskap vid den vägglösa verkstaden avslutades i början av hösten, men den individuella tränaren och Marit har kontakt ibland. Marits studier har framskridit väl. Klientskapet inom mentalvårdstjänsterna fortsätter och möten ordnas vid behov

36 5. TILL SLUT Det centrala innehållet i processen för vägglös träning går att identifiera, även om det är krävande att utarbeta en modell som beskriver den vägglösa träningen. Varje område och aktör har sina egna utmaningar och styrkor. Den vägglösa träningen håller på att befästa sin ställning på verkstadsfältet, men en central utmaning är finansieringen och den varierande kundprofilen. Vägglös träning kan för producenten, som t.ex. kommunen, vara förmånligare än traditionell verkstadsverksamhet, men den är alltid en del av en större träningshelhet. Kundprofilen för tjänsten är varierande, eftersom åldersfördelningen bland träningsdeltagarna är stor. Därtill sker den yrkesmässiga och arbetsgemenskapsmässiga utvecklingen från väldigt olika utgångspunkter. Opinionsbildning, både på bred front och med speciell fokus, är viktig för att de möjligheter som vägglös träning erbjuder ska synas i de beslutande organen. På verkstäderna, med eller utan väggar, genomförs träning som förebygger utslagning, ger avsevärda inbesparingar och ökat mänskligt välmående, vilket måste lyftas fram i både den riksomfattande och regionala diskussionen. Den regionala styrgruppen: styrgruppens medlemmar är tjänsteinnehavare inom ungdomsarbetet i verksamhetsområdets kommuner och en representant för socialväsendet. I varje styrgruppsmöte deltar en anställd från den sammankallande orten och berättar om situationen för de unga på det egna området. Därtill utarbetas för styrgruppen under februari-mars ett sammandrag över kundsituationen året innan. Verksamheten presenteras för olika nämnder, kommunstyrelser och fullmäktige. Outi Santavuori, Jelppiverkko Att utvidga träningen till en arbetsplats medför olika utmaningar, eftersom t.ex. den vägglösa träningens roll och tränarnas arbetsbeskrivningar ännu är delvis ofärdiga. Det mest centrala i den vägglösa träningen är växelverkan mellan träningsdeltagaren, arbetsgivaren eller arbetsplatshandledaren och jobbcoachen. På traditionella verkstäder är gemenskapen en utgångspunkt för träningen, vilket betyder att verkstadsgemenskapen medvetet använder den som ett stöd i inlärningen. Gemenskapens karakteristiska drag är ett gemensamt mål och intresse, gemensam beslutanderätt i gemenskapen och regler som man har kommit överens om tillsammans och som man arbetar enligt. Gemenskapens verksamhet är systematisk, upprepande, varaktig, dubbelriktad och omfattar principen om att ge och få. Under perioden med vägglös träning är deltagaren en del av arbetsgemenskapen på arbetsplatsen för inlärning i arbete. Jobbcoachen och arbetsplatshandledaren har en avgörande roll

37 för att deltagaren ska förankra sig i arbetsplatsens sociala omgivning och som en del av arbetsgemenskapen. Vägglös träning är ett sätt att utvidga verkstädernas träningsverksamhet så att den närmar sig arbetslivet, ökar samarbetet mellan verkstäderna och företagen och utökar arbetsgivarnas kännedom om det högklassiga arbete som utförs på verkstäderna. För träningsdeltagaren erbjuder den vägglösa träningen nya möjligheter att pröva olika arbetsuppgifter på arbetsplatserna och stöd och uppmuntran i rehabilitering inför arbete och återgång till arbete. Vägglös träning kan vara just det avgörande steg som gör att deltagaren kan bli delaktig i arbetslivet. Arbets- och näringslivstjänsterna är en betydande aktör inom arbetsträningen. Att delta i de anbudsförfrågningar som arbets- och näringslivstjänsterna ordnar i fråga om arbetsträning kan vara en möjlighet att stärka verkstadsverksamheten. Det centrala budskapet i publikationen är att vägglös träning erbjuder en möjlighet att göra saker på ett annat sätt

38 KÄLLOR Eduskunta, Työelämä- ja tasa-arvovaliokunta (2013). Työelämä- ja tasaarvovaliokunnan lausunto. TyVL 11/2013 vp - HE 112/2013 vp. Häggman, Erik (2011). Raportti työpajatoiminnasta ja etsivästä nuorisotyöstä. Sosiaali- ja terveysministeriö (2013). Osatyökykyisten työllistymisen edistäminen. Toimintaohjelmaa valmistelevan työryhmän välimietintö. Sosiaali- ja terveysministeriön raportteja ja muistioita 2013:6. Työ- ja elinkeinoministeriö (2012). Ohje julkisesta työvoima- ja yrityspalvelusta annetun lain ja asetuksen soveltamisesta. TEM/439/ /2012. Työ- ja elinkeinoministeriö (2013). Nuorille järjestettävään työkokeiluun liittyviä täsmennyksiä. Työkokeilua koskeva ohjeistus ja nuorten ohjaus työpajoille. TEM/957/ /2013. Valtakunnallinen työpajayhdistys (2013). Valtakunnallinen työpajatieto. Luettu

39 Bilaga Liite 11 Lahden kaupunki, asiakkaan lupa yhteistyöhön ja ja tietojen luovuttamiseen luovuttamiseen -lomake -lomake sivistystoimiala ASIAKKAAN LUPA YHTEISTYÖHÖN JA TIETOJEN LUOVUTTAMISEEN ERI TOIMIJOILLE HORISONTIN VALMENNUSJAKSON AIKANA HENKILÖTIETOLAIN (523/99) MUKAINEN INFORMOINTI Asiakastietosi ovat salassa pidettäviä. Asiakassuhteeseesi liittyen niitä voidaan käyttää Horisontin valmennusjakson aikana. Muille niitä luovutetaan vain lakiin perustuen tai luvallasi. Sinulla on oikeus tarkastaa sinua koskevat tiedot henkilökohtaisella pyynnöllä. Sinulla on oikeus vaatia korjattavaksi kirjattuna oleva virheellinen tieto. Asiakkaan henkilötiedot kirjataan tietokantaan, josta on laadittu erillinen henkilötietolainmukainen rekisteriseloste. Annan luvan yhteistyöhön ja tietojen vaihtoon minua koskevien työllistymis- ja koulutusasioiden hoidossa nuorisopalveluiden toimihenkilöiden sekä TE-toimiston välillä. Lisäksi annan luvan yhteistyöhön ja tietojenvaihtoon seuraavin tahojen kanssa. Sosiaalitoimi Terveydenhuolto KELA Koulutuskeskus Salpaus Työnantaja Lyhty Muut sovitut tahot: Lisäksi Horisontti voi käyttää asiakastietoja toimintansa kehittämiseen, tutkimustoimintaan ja siitä mahdollisesti tehtäviin julkaisuihin. Julkaistuista raporteista ei voi yksittäistä henkilöä tunnistaa. Lapseni saa halutessaan tehdä yhteishaun Horisontissa valmentajan avustuksella. Paikka / 2012 Päiväys Luvan antajan tai hänen huoltajansa allekirjoitus ja nimen selvennys. Tämä suostumus on voimassa toistaiseksi. Tämän suostumuksen voi peruuttaa kirjallisesti milloin tahansa. Sammonkatu 8 B Lahti nuorisopalvelut@lahti.fi SEINÄTÖN VALMENNUS TYÖPAJALLA

40 Liite Bilaga 2 2 Pukkilan kunta, tiedonsiirtolupa-lomake /1 Pukkilan kunta, Pukkila LKap Tiedonsiirtolupa Työllistämispalvelut Suostun En suostu siihen, että työllistämispalveluiden, terveydenhuollon, sosiaalitoimen, TE-toimiston, KELAn, seurakunnan, lastensuojelun, oppilaitosten ja velkaneuvonnan asianosaiset henkilöt voivat keskenään vaihtaa myös sellaisia itseäni koskevia palveluohjauksen järjestämisessä tarpeellisia tietoja, joiden luovuttaminen Henkilötietolain tai Lain viranomaisten toiminnan julkisuudesta perusteella vaatii asianomaisen suostumuksen. Tietojen vaihto tapahtuu luottamuksellisesti ja kyseiset henkilöt ovat vaitiolovelvollisia. asiakkaan allekirjoitus henkilötunnus nimen selvennys päiväys Alle 18-vuotiaiden osalta: huoltajan allekirjoitus nimen selvennys PUKKILAN KUNTA pukkila@pukkila.fi Y-tunnus: SEINÄTÖN VALMENNUS TYÖPAJALLA

41 Bilaga Liite 33 Lahden kaupunki, Horisontti opas yrityksille sivistystoimiala HORISONTTI OPAS YRITYKSILLE SEINÄTÖN VALMENNUS TYÖPAJALLA

42 Bilaga 3 Lahden kaupunki, Horisontti opas yrityksille (s. 2 3) Liite 3 Lahden kaupunki, Horisontti opas yrityksille (s. 2 3) HORISONTTI Horisontin yhteystiedot Ajanvaraus ja neuvonta p Sammonkatu 8 B, Lahti Mikä on Horisontti? 4 Horisontin yhteystiedot 5 HARJOITTELUN HYÖTYJÄ Yrityksen näkökulma 6 Nuoren näkökulma 6 ENNEN HARJOITTELUA Edellytykset harjoittelulle 8 Sopimuksen tekeminen 8 Heidi Hursti Työhönvalmentaja p Harri Laitinen Työhönvalmentaja p Matti Hulkkonen Toiminnanohjaaja p Merja Ojala Työhönvalmentaja p Elina Aartolahti Työhönvalmentaja p Elina Karstila Työhönvalmentaja p Vesa Nykänen Työhönvalmentaja p HARJOITTELUN AIKANA Perehdytys 10 Vastuut ja vakuutukset 10 Sairastuminen ja poissaolot 11 Väli- ja loppukeskustelut 12 Harjoittelun keskeyttäminen 12 Työtodistus 12 HARJOITTELUN JÄLKEEN Palkkaukseen saatavat tuet 14 Palkkatuki 14 Lahti-lisä 14 Tuettu oppisopimuskoulutus 14 Käsitteet /sanasto SEINÄTÖN VALMENNUS TYÖPAJALLA

43 Bilaga Liite 3 Lahden kaupunki, Horisontti opas opas yrityksille (s. 4 5) (s. 4 5) HORISONTTI Mikä on Horisontti? Horisontti on Lahden nuorisopalveluiden työharjoitteluyksikkö, joka tukee lahtelaisia nuoria työelämän alkutaipaleella. Kohderyhmänä on vuotiaat työttömät, motivoituneet nuoret, jotka etsivät omaa työllisyys- tai opiskelupolkuaan. Yrityksille Horisontti tarjoaa luotettavan kanavan toteuttaa yhteiskuntavastuuta osallistumalla nuorten työelämävalmiuksien kehittämiseen. Horisontti valmentaa vuosittain noin 200 nuorta, joista noin puolet harjoittelee yrityksissä. Harjoittelu on myös arvokas tilaisuus motivoituneille nuorille antaa näyttö osaamisestaan ja halustaan kehittyä mahdollista tulevaa rekrytointia silmällä pitäen. Työharjoittelun kautta nuori saa usein helpotusta myös taloudelliseen tilanteeseensa, koska harjoittelu työvoimapoliittisena aktiivitoimenpiteenä takaa aina vähintään Kelan maksaman työmarkkinatuen. Täysimääräinen työmarkkinatuki vähentää nuoren tarvetta sosiaalitoimen maksamaan toimeentulotukeen. Horisontissa kannustetaan nuorta oivaltamaa omat mahdollisuutensa ja vastuunsa yhteiskunnassa. Työhönvalmentajansa kanssa nuori voi puhua luottamuksellisesti toiveista ja ajatuksista niin harjoitteluun, koulutukseen, työelämään kuin arjenhallintaankin liittyen. Työhönvalmentaja avustaa ja tukee myös kumppaniyrityksiä harjoittelujakson eri vaiheissa, esimerkiksi asioinnissa TE-toimiston ja muun verkoston kanssa. Työhönvalmentajan tehtävänä on myös varmistaa, että harjoittelujaksolle asetetut tavoitteet toteutuvat sekä yrityksen että harjoittelijan näkökulmasta. Harjoittelu antaa tietoja ja taitoja HARJOITTELUN HYÖTYJÄ Yrityksen näkökulma Yhteiskuntavastuulliseksi yritykseksi profiloitumisen lisäksi työnantaja voi antaa nuorelle positiivisen kuvan omasta alastaan ja lisätä yrityksensä kiinnostavuutta. Harjoittelu voi toimia myös uusien työntekijöiden rekrytointikanavana. Harjoittelija ei ole työsuhteessa, mutta omalla työpanoksellaan hän on suuri apu monessa tehtävässä. Nuoren näkökulma Työharjoittelu voi olla nuorelle ensimmäinen kontakti työelämään. Harjoittelu tarjoaa nuorelle tärkeän kokemuksen työelämän pelisäännöistä ja antaa parhaassa tapauksessa onnistumisen tunteita. Lisäksi harjoittelu antaa tietoja ja taitoja työelämää sekä ammatillisia opintoja varten. Koulutettu nuori saa harjoittelusta tarvitsemaansa kokemusta alansa työtehtävistä SEINÄTÖN VALMENNUS TYÖPAJALLA

44 Liite Bilaga 3 Lahden 3 Lahden kaupunki, Horisontti opas opas yrityksille (s. (s. 6 7) ENNEN HARJOITTELUA Edellytykset harjoittelulle Työhaastattelu on oiva mahdollisuus selvittää, kohtaavatko yrityksen ja nuoren tarpeet. Tärkein edellytys harjoittelulle on molemminpuolinen halu sitoutua harjoittelujaksoon. Yritys voi ottaa harjoittelijan, jos yritys ei ole edeltäneen 9 kuukauden aikana lomauttanut, irtisanonut tai siirtänyt lyhennetylle työajalle työntekijöitä samoista työtehtävistä. Harjoittelijan ottaminen ei saa heikentää nykyisen henkilöstön asemaa. TE-toimisto rajoittaa harjoittelijoiden, palkkatukityöllistettyjen ja oppisopimuksessa opiskelevien määrää yrityksissä. Henkilökunnan määrän täytyy olla vähintään puolet harjoittelijoiden määrästä. TE-toimistoon toimitettava verovelkatodistus ei saa olla kolmea kuukautta vanhempi. Mikäli yrityksellä on verovelkaa, mutta yritys on tehnyt maksusuunnitelman verovelan takaisinmaksusta, on harjoittelu mahdollista aloittaa TE-toimiston luvalla. Maksusuunnitelma kuitenkin pitää pystyä todentamaan. Verovelkatodistuksen voi tilata osoitteesta tai virka-aikana verohallinnon palvelunumerosta Yrityksen saama Starttiraha tai hautomotuki myös estää työharjoittelijan ottamisen. Sopimuksen tekeminen Työharjoittelusopimus tehdään aluksi aina yhdeksi kuukaudeksi. Tämän jälkeen harjoittelua on mahdollista jatkaa tarpeen mukaan 1-5 kuukautta. Nuoren työaika on 6 tuntia päivässä, viitenä päivänä viikossa. Mikäli työn luonne vaatii yö- tai viikonlopputyötä, voi siitä sopia erikseen nuoren ja Horisontin työhönvalmentajan kanssa. Sopimukseen nimetään harjoittelijalle ohjaava henkilö. Työharjoittelusopimuksessa sopijaosapuolina ovat nuori, työnantaja sekä TE -toimisto. Ennen sopimuksen allekirjoittamista on hyvä selvittää ja sopia kaikki työharjoitteluun liittyvät käytännön asiat. Työharjoittelun saa aloittaa, kun allekirjoitettu sopimus ja voimassa oleva verovelkatodistus on toimitettu TE-toimistoon. Perehdytys HARJOITTELUN AIKANA Perehdyttämisvaiheessa harjoittelija opastetaan omiin työtehtäviinsä ja rooliinsa työyhteisössä. Lisäksi olisi hyvä kertoa nuorelle laajemminkin yrityksen organisaatiosta ja toimialasta sekä valottaa harjoittelijan merkitystä osana isompaa kokonaisuutta. Vastuut ja vakuutukset Työ- ja elinkeinoministeriö on järjestänyt ryhmävastuu- ja ryhmätapaturmavakuutukset työharjoittelijoille. Tapaturmavakuutuslain mukaan korvataan muun muassa työssä, työpaikkaan kuuluvalla alueella ja työnantajan asioilla sattunut tapaturma, joka on aiheuttanut vamman tai sairauden. Työharjoitteluun osallistuva rinnastetaan vahingonkorvausoikeudellisesti yrityksen työntekijään, joka ei ole vastuussa työnantajalle aiheuttamistaan vahingoista, mikäli vahingon syynä on ainoastaan lievä tuottamus. Vakuutus kattaa työharjoitteluun osallistuvan käsiteltävänä tai huolehdittavana olevalle omaisuudelle aiheutetut vahingot, kuitenkin enintään euroa jokaisessa vahingossa. Tästä johtuen työharjoitteluun osallistuvan yksin käsiteltäväksi tai huolehdittavaksi ei saa antaa kal SEINÄTÖN VALMENNUS TYÖPAJALLA

45 Bilaga 3 Lahden kaupunki, Horisontti opas yrityksille (s. 8 9) Liite 3 Lahden kaupunki, Horisontti opas yrityksille (s. 8 9) liita työkoneita, moottoriajoneuvoja tai muuta sellaista omaisuutta, jonka vahingoittumisesta aiheutuisi merkittävä korvausvaade. Vahingon määrän jäädessä alle omavastuuosuuden (alle 400 ), työnantajan tulee ottaa yhteyttä TE-toimistoon. Harjoittelun tulee aina olla valvottua ja ohjattua. Työnantajan tulee vastata työturvallisuudesta ja valvotuista olosuhteista. Työharjoittelijaa ei saa jättää yksin ja ohjaavan henkilön tulee aina olla nuoren saavutettavissa. Sairastuminen ja poissaolot Harjoittelijan sairastuessa hänen tulee ilmoittaa välittömästi poissaolostaan työnantajalle ja hankkia sairaslomatodistus omalta terveysasemaltaan. Harjoittelijan tulee näyttää sairaslomatodistus työnantajalle sekä Horisontin työhönvalmentajalle. Poissaolo on luvallinen nuorelle, kun hän hoitaa työllistymiseensä tai opiskeluihin liittyviä asioita. Kyseiset poissaolot tulee etukäteen aina sopia harjoittelupaikan ja Horisontin työhönvalmentajan kanssa. Harjoittelijan luvattomista poissaoloista työnantajan on ilmoitettava Horisonttiin. Viiden päivän yhtäjaksoinen luvaton poissaolo purkaa harjoittelusopimuksen. Väli- ja loppukeskustelut Ensimmäisen työharjoittelukuukauden lopulla pidetään välikeskustelu. Keskusteluun osallistuvat työnantajan edustaja, harjoittelija ja Horisontin työhönvalmentaja. Mukana on myös hyvä olla henkilö, joka kantaa päävastuun nuoren ohjaamisesta käytännön työssä. Välikeskustelussa jokaisella on mahdollisuus esittää mielipiteitään harjoittelun kulusta. Välikeskustelussa käydään myös läpi mahdolliset poissaolot, myöhästymiset ja työtehtävät harjoittelun aikana. Samalla sovitaan, jatketaanko harjoittelusopimusta ja pohditaan nuoren tavoitteita jatkoa ajatellen. Harjoittelun keskeyttäminen Harjoittelun voi keskeyttää vain pätevästä syystä. Mikäli sopimuksen purkamista harkitaan, tulee asiasta aina keskustella Horisontin työhönvalmentajan kanssa. Työtodistus Harjoittelusopimuksen päätyttyä työharjoittelupaikka kirjoittaa nuorelle harjoittelutodistuksen, joka nuoren on toimitettava TE-toimistoon kahden viikon sisällä harjoittelun päättymisestä. Yritys voi käyttää TE-toimiston valmista harjoittelutodistuspohjaa. Nuorelle yrityksen normaalin käytännön mukainen harjoittelutodistus olisi kuitenkin arvokkaampi. Harjoittelun tulee aina olla valvottua ja ohjattua Jos molemmat osapuolet ovat olleet tyytyväisiä ja harjoittelun jatkaminen on mahdollista, tapaamisen aikana täytetään uusi harjoittelusopimus (1-5 kk). Jatkosopimuksen toimittaa TEtoimistoon joko nuori tai Horisontin työhönvalmentaja ennen uuden sopimuskauden alkamista. Horisontin työhönvalmentaja kirjoittaa välikeskustelusta koosteen, joka toimitetaan nuoren luvalla sovituille tahoille tiedoksi. Harjoittelun lopussa käydään lyhyt loppukeskustelu. Loppukeskustelussa käydään läpi kulunutta harjoittelua nuoren ja työnantajan edustajan näkökulmasta SEINÄTÖN VALMENNUS TYÖPAJALLA

46 Liite Bilaga 3 Lahden 3 Lahden kaupunki, Horisontti opas opas yrityksille (s. (s ) Palkkatuki ja Lahti-lisä HARJOITTELUN JÄLKEEN Nuoren sijoittumista työhön voidaan edistää myöntämällä työnantajalle harkinnanvaraista palkkatukea. Palkkatukea myönnetään työsuhteessa tehtävään työhön tai oppisopimuskoulutukseen. Työharjoittelu voi muuntua esimerkiksi palkkatukityöllistämiseksi tai oppisopimukseksi. Palkkatukea voidaan myöntää enintään 10 kuukaudeksi kerrallaan ja se haetaan TE -toimistosta. Palkkatuetussa työsuhteessa tehdään normaali työsopimus ja nuorelle maksetaan työehtosopimuksen mukaista palkkaa. Palkkatuen suuruus on minimissään 670 / kk. Palkkatukihakemuksen voi allekirjoittaa vain henkilö, joka on nimetty kaupparekisteriotteeseen nimenkirjoitusoikeudelliseksi. Palkkatuen myöntäminen on mahdollista, mikäli työnantaja ei ole lomauttanut, irtisanonut tai lyhentänyt työntekijöidensä työaikaa edeltävän 12 kuukauden aikana. Lahti-lisä on avustusluonteinen tuki työttömän palkkauksen tueksi. Yleensä Lahti-lisää myönnetään / kk ja Lahti-lisää voidaan myöntää yrityksille, yhdistyksille ja säätiöille. Lahti-lisän myöntäminen ja lisän suuruus perustuvat tapauskohtaiseen kokonaisharkintaan. Lahti-lisää haetaan erillisellä hakemuksella, jonka saa kaupungin työllisyysasioiden yksiköstä. Horisontin työhönvalmentaja avustaa hakuprosesseissa tarvittaessa. Harjoittelun lopussa käydään loppukeskustelu Tuettu oppisopimuskoulutus Koulutuskeskus Salpaus järjestää tuettua oppisopimuskoulutusta, jonka aikana Horisontti jatkaa nuoren tukena ja auttaa tarvittaessa arjenhallintaan liittyvissä asioissa. Oppisopimuskoulutus on työnantajalle edullinen, joustava ja käytännönläheinen tapa kouluttaa harjoittelijasta tulevaisuuden työntekijä yritykseensä. Oppisopimuskoulutus yhdistää opiskelun ja työnteon. Opiskelusta 80-90% on käytännön työtä työpaikalla. Sopimus on määräaikainen ja perustuu työ- tai virkasuhteeseen. Työnantajalla on mahdollisuus saada palkkatukea ja Lahti-lisää työttömän kouluttamiseen. Lisäksi työnantaja saa oppisopimuskoulutuksen aikana koulutuskorvausta. Jos oppisopimuskoulutus kiinnostaa, Horisontin työhönvalmentajat kertovat asiasta mielellään lisää. KÄSITTEET JA SANASTO Työelämävalmennus on tarkoitettu vuotta täyttäneille ammattikoulutuksen saaneille ja ansiosidonnaisen päivärahan piiriin kuuluville nuorille. Työharjoittelu on tarkoitettu vuotta täyttäneille ammattikoulutusta vailla oleville nuorille, jotka kuuluvat työmarkkinatukijärjestelmän piiriin. Työkokeilu on ammatinvalinnanohjauksen ja ammatillisen kuntoutuksen tarjoama mahdollisuus kokeilla soveltuvuutta työtehtäviin. Palkkatukea myönnetään työsuhteessa tehtävään työhön tai oppisopimuskoulutukseen. Sitä voidaan myöntää enintään 10 kuukaudeksi kerrallaan ja se haetaan TE -toimistosta. Palkkatuen suuruus on noin 670 / kk Työmarkkinatuki on suuruudeltaan 31,36 / päivä ja nuorelle maksetaan sitä harjoittelun ajalta, vaikka nuori ei olisikaan muuten oikeutettu saamaan työmarkkinatukea. Nuori hakee työmarkkinatukea Kelasta. Yhteiskuntatakuu tarkoittaa sitä, että TE -toimistojen on tarjottava kaikille alle 25-vuotiaille työttömille työnhakijoille viimeistään kolmen kuukauden työttömyyden jälkeen yksilöidyn työnhaku- ja koulutussuunnitelman mukainen työvoimapalvelu, esimerkiksi koulutus-, työharjoittelu- tai työpajapaikka. Ylläpitokorvaus on suuruudeltaan 9 / päivä ja sitä saa ammattikoulutettu tai työkokeiluun osallistuva nuori työmarkkinatuen päälle. Kela maksaa ylläpitokorvauksen automaattisesti nuorelle työmarkkinatuen myötä. Harjoitteluoikeus TE -toimisto puoltaa 12 kuukaudeksi (enintään 6 kuukautta samalla työnantajalla). Tämän jälkeen ammattikouluttamattoman nuoren tulee olla 3kk:ta työttömänä ja ammattikoulutetun 12kk:ta työttömänä ennen uutta harjoittelua. Sanssi-kortti on vastavalmistuneen nuoren työnsaantia parantava palkkatukikortti. Sanssi-kortti todistaa, että työnantaja voi saada palkkatukea noin 550 / 10 kuukauden ajan työllistäessään nuoren kokoaikaiseen työhön. Pakkohaku tarkoittaa sitä, että jokaisen alle 25-vuotiaan ammattikouluttautumattoman nuoren tulee hakea kevään sekä syksyn yhteishaussa vähintään kolmeen toisen asteen ammatilliseen tutkintoon johtavaan koulutukseen tai ammattikorkeakouluun, vaikka he olisivatkin harjoittelussa. Lahti-lisä Lahden kaupunki tukee taloudellisesti ja toiminnallisesti yritystä/yhdistystä, joka palkkaa työttöminä työnhakijoina olevia lahtelaisia nuoria tai pitkäaikaistyöttömiä. Palkkauskustannuksiin on määräajaksi mahdollista saada TE-toimiston myöntämää palkkatukea ja kaupungin myöntämää Lahti-lisää SEINÄTÖN VALMENNUS TYÖPAJALLA

47 Liite Bilaga 3 3 Lahden kaupunki, Horisontti opas yrityksille (s. 12) Kiitos yhteistyöstä! Jos olette jatkossakin kiinnostuneet ottamaan harjoittelijan, niin olettehan yhteydessä Horisontin ajanvarausnumeroon tai suoraan työhönvalmentajiimme. Horisontin yhteystiedot Ajanvaraus ja neuvonta p Sammonkatu 8 B, Lahti Matti Hulkkonen p Heidi Hursti p Elina Karstila p Harri Laitinen p Elina Aartolahti p Merja Ojala p Vesa Nykänen p SEINÄTÖN VALMENNUS TYÖPAJALLA

48 Liite Bilaga 4 4 Tornion Työvoimalasäätin, osaamistodistus Osaamistodistus Matti Meikäläinen 2 Tekstiili- ja vaatetusalan perustutkinto Tornion Työvoimalasäätiö SEINÄTÖN VALMENNUS TYÖPAJALLA