Konsumenträttsliga riktlinjer

Transkript

1 Konsumenträttsliga riktlinjer STAMKUNDSMARKNADSFÖRING OCH STAMKUNDSPROGRAM Målet med stamkundsprogram är att få konsumenten att koncentrera sina inköp och skapa långvarig kundlojalitet. Koncentrationen av inköpen kan emellertid vara problematisk med tanke på både konsumentskyddet och en välfungerande konkurrens, om konsumenterna gör sina inköp enbart utgående från köpåterbäringar utan att jämföra produkter och affärer. Därför ska marknadsföringen erbjuda kunderna tillräcklig information som stöd för beslutsfattandet och jämförelserna. Avtalsvillkoren för stamkundsprogrammen ska i sin tur vara klara och skäliga för konsumenten. Genom stamkundsmarknadsföringen vill man framhäva att det lönar sig att koncentrera inköpen. Traditionellt har stamkundsprogrammen gett kunderna desto bättre belöning ju mer dessa köper. Om kunderna koncentrerar sina inköp utan att göra jämförelser kan det leda till att marknaden centraliseras och konkurrensen minskar. För den enskilda konsumenten är det kanske inte förmånligast att koncentrera inköpen enbart på grund av köpåterbäringar. För att konsumenterna ska ha en verklig möjlighet att för egen del utvärdera fördelarna med ett stamkundsförhållande och fatta rationella beslut, ska företagen ge tillräcklig information om innehållet i stamkundsprogrammen och de erbjudanden som gäller vid respektive tidpunkt. Stamkundsprogrammen och integritetsskyddet Genom stamkundsprogrammen får näringsidkarna information om konsumenternas konsumtionsvanor och köpbeteende. Enligt dataombudsmannen bör konsumenterna ge sitt samtycke till hanteringen av sina personuppgifter när de går med i ett stamkundsprogram. Ett förfarande som strider emot lagstiftningens krav på hanteringen av personuppgifter står också i strid med konsumentskyddslagen när det gäller marknadsföring eller avtalsvillkor. Konsumentens personuppgifter kan med konsumentens samtycke utnyttjas t.ex. vid planeringen av produkturvalet eller målgrupperna för marknadsföringen. När konsumenten samtycker till att hans eller hennes personuppgifter hanteras, får konsumenten i gengäld köpåterbäring som grundar sig på mängden av inköp. Om konsumenten inte ger sitt samtycke, kan han eller hon endast få till godo övriga förmåner som beviljas på basis av stamkundsförhållandet, t.ex. prisförmåner vid engångsköp, men inte köpåterbäring som ackumuleras. Hanteringen av konsumentens personuppgifter spelar därför en viktig roll i många stamkundssystem. När konsumenten samtycker till hanteringen av hans eller hennes personuppgifter, kan uppgifterna i princip vara tillgängliga för hela koncernen eller alla företag som ingår i stamkundsprogrammet genom ett gemensamt kundregister. Integritetsskyddet är emellertid viktigt för många konsumenter. Eftersom samtycke till hantering av personuppgifterna kan vara förutsättningen för att konsumenten får Konsumentombudsmannens anvisningar: Stamkundsmarknadsföring och stamkundsprogram 2007 Konsumentverket Aspnäsgatan 4, PB 5, Helsingfors Fax E-post posti@kuluttajavirasto.fi Internet

2 stamkundsförmåner, är det motiverat att konsumenten i lugn och ro får tänka på om han eller hon vill binda sig vid ett stamkundsförhållande och överväga de förmåner som programmet ger i förhållande till vad samtycke till hantering av personuppgifterna innebär. Stamkundsprogrammen och konsumenternas rörlighet Ett stamkundssystem bör alltid vara begripligt och klart. Om systemet är så komplicerat att det alltför mycket fördunklar konsumentens medvetenhet om affärens prisnivå och på så sätt försvårar prinsjämförelser, kan utnyttjandet av systemet i marknadsföringen anses vara ett otillbörligt förfarande som strider mot konsumentskyddslagen. När stamkundsprogrammet inkluderar olika branscher och avtalen med aktörerna inom dessa ökar köpåterbäringen, ökar risken för att konsumenterna inte jämför pris och kvalitet. Risken är stor i synnerhet vid fortlöpande avtal. Det kan minska konsumenternas rörlighet. Därför är det motiverat att ställa exakta krav på informationen i synnerhet för marknadsföringen av fortlöpande avtal som en del av stamkundsförhållandet. Sådana avtal kan inte marknadsföras till stamkunderna heller enbart med argumentet att de ökar köpåterbäringen. Om en nyttighet med en komplicerad prissättning, såsom en mobiltelefonanslutning, kombineras med ett stamkundsprogram med invecklade avtalsvillkor, försvåras konsumenternas möjligheter att förstå och jämföra kostnaderna för anskaffningen och användningen av nyttigheten. Högsta domstolen konstaterar i sitt beslut HD:2006:6: Med tanke på en sund priskonkurrens och förutsättningarna för konsumenternas rationella beslutsfattande är det dock väsentligt att prissättningsgrunderna och de utgifter som föranleds av användningen av nyttigheten framgår på ett sätt som ur konsumentens perspektiv är så tydligt, transparent och jämförbart som möjligt. Konsumenterna bör alltså uppmuntras att göra jämförelser. Som stöd för jämförelserna behövs förutom skäliga avtalsvillkor, som inte oskäligt hindrar konsumentens rörlighet, även tydlig och lättbegriplig information. Till exempel i Storbritannien har man satsat på att kunderna ska få tillräckligt mycket information om en tilläggstjänst till stamkundsförhållandet, kortens kreditegenskaper. När konsumenter som redan har ett stamkundskort till en viss affär behöver kredit, kan de tänkas ansluta en kredit till stamkundskortet utan att studera andra kreditalternativ som finns på marknaden. Ett organ som sörjer för konkurrensen på marknaden, The Competition Commission, har därför bestämt att affärerna ska förse kontoutdragen för kreditkorten med en varning om hög räntenivå alltid när årsräntan på krediten är minst 25 %. Målet med bestämmelsen är att sporra konsumenterna att jämföra olika kreditalternativ. Detta exempel visar hur man på olika sätt kan eftersträva att säkerställa konsumenternas rörlighet för att åstadkomma en fungerande marknad. Ett annat exempel på informationens betydelse för ökningen av konsumenternas rörlighet framförs i Nordiska ministerrådets undersökning av konsumenternas rörlighet på finansmarknaden. I undersökningen konstateras att konsumenternas rörlighet är mindre på finansmarknaden än på andra marknader. För att öka marknadens transparens och konsumenternas rörlighet föreslås det i undersökningen bl.a. att konsumenterna årligen skickas ett skriftligt meddelande om det belopp de betalat för grundläggande banktjänster. Ett sätt att öka konsumenternas valfrihet är att betala ut köpåterbäringarna enligt programmet i pengar. Stamkundsförmåner som betalas ut i pengar binder inte konsumenten till de affärer som ingår i programmet och konsumenten kan göra mer omfattande kvalitets- och prisjämförelser. I återbäringar som betalas i pengar är inte heller knutna till någon preskriptionstid, såsom i köpkort och andra motsvarande återbäringar. Definitioner och tillämpningsområde I denna anvisning behandlas de krav som ställs på stamkundsmarknadsföring och stamkundsavtal. Med stamkundsprogram avses i denna anvisning ett avtal mellan en näringsidkare och en konsument, enligt vilka företaget förbinder sig att på vissa villkor ge konsumenten olika förmåner som ersättning för kundlojalitet eller hantering av kundens personuppgifter. Förmånerna kan vara antingen ekonomiska köpåterbäringar som grundar sig på inköpsmängden, specialerbjudanden som enbart riktar sig till stamkunderna eller andra slags fördelar, såsom klubbkvällar, studiebesök osv. Denna anvisning gäller förutom omfattande stamkundsprogram där företag inom flera olika branscher är med, även små affärers enskilda program. I omfattande stamkundsprogram hanterar näringsidkarna information om konsumentens inköp bl.a. vid planeringen av produktsortimenten och målgrupperna för marknadsföringen, med konsumentens samtycke. Snäva stamkundsprogram kan i sin enklaste form innebära t.ex. mängdrabatter: konsumenten samlar stämplar på ett

3 kort och får senare rabatt eller annan gottgörelse på basis av det. I båda fallen är det fråga om ett stamkundsavtal mellan konsumenten och näringsidkaren. Bestämmelserna om marknadsföring i konsumentskyddslagens 2 kapitel gäller också stamkundsmarknadsföring. Målen för dessa bestämmelser är att förebygga otillbörlig påverkan på konsumenterna och se till att det i marknadsföringen erbjuds tillräcklig information som stöd för konsumentens rationella val. Ett mål för marknadsföringsbestämmelserna är också att sörja för marknadens transparens. Det ska vara lätt för konsumenten att jämföra egenskaperna hos och priserna på produkter som står till buds. 2 kap. 4 i konsumentskyddslagen gäller uttryckligen marknadsföring av tilläggsförmåner och specialerbjudanden och sålunda även stamkundsmarknadsföring. Om konsumtionsnyttigheter vid marknadsföring erbjuds till ett gemensamt pris eller om den som köper en konsumtionsnyttighet utlovas en annan konsumtionsnyttighet till nedsatt pris eller någon annan särskild förmån, ska följande information klart uppges enligt paragrafen: erbjudandets innehåll och värde i fråga om konsumtionsnyttigheter som bjuds ut till ett gemensamt pris dessutom nyttigheternas pris var för sig, utom då priset på en konsumtionsnyttighet om den skaffas separat är lägre än tio euro, villkoren för hur erbjudandet kan utnyttjas, i synnerhet hur länge erbjudandet är i kraft samt begränsningar i fråga om mängd och andra begränsningar. Enligt regeringens proposition (RP 79/2000) är målet för bestämmelsen att effektivera sådan konkurrens som är fördelaktig för konsumenterna och öka marknadsföringens öppenhet, öka mängden av den information som konsumenten baserar sitt beslutsfattande på samt förbättra informationens kvalitet. Förmånsmarknadsföringen bedöms också enligt 2 kap. 1 och 2 i konsumentskyddslagen. Marknadsföringen får inte vara vilseledande eller otillbörlig till exempel på ett sådant sätt att tilläggsförmånerna dominerar i den. Prisangivelserna regleras i prisinformationsförordningen, enligt vilken näringsidkaren såväl i stamkundsmarknadsföring som i annan marknadsföring ska ange försäljningspriserna på ett klart och entydigt sätt som konsumenten lätt kan se och förstå. Bestämmelser om skäliga avtalsvillkor finns i 3 kap. 1 i konsumentskyddslagen. Denna anvisning gäller inte sådana rent ideella medlemskap till vilka det inte hänför sig utbud, för- säljning eller annan marknadsföring av konsumtionsnyttigheter från näringsidkare till konsumenter och som därför inte ingår i konsumentskyddslagens tillämpningsområde. Medlemskap i till exempel ett andelslag eller en ideell förening är i sig inte en konsumtionsnyttighet. Om medlemskapet i ett andelslag emellertid innebär att medlemmen också kan köpa konsumtionsnyttigheter som allmänt bjuds ut på marknaden eller att medlemmen får förmåner i samband med anskaffning av konsumtionsnyttigheter, är det fråga om verksamhet som ingår i konsumentskyddslagens tillämpningsområde och som denna anvisning gäller. Med köpåterbäring avses i denna anvisning en andel som efteråt återbärs till konsumenten på basis av inköpens värde eller anlitandet av avgiftsbelagda tjänster. Eftersom det är en förutsättning för att återbäring att konsumenten för att få förmånen först skaffar sig andra konsumtionsvaror, utgör köpåterbäringen en sådan annan särskild förmån till konsumenten som avses i 2 kap. 4 i konsumentskyddslagen. Köpåterbäringen jämställs med tilläggsförmåner som ges i samband med anskaffningen av en annan produkt och därför berörs den av bestämmelserna om tilläggsförmåner. Med köpåterbäring avses här inte rabatt som beviljas omedelbart vid köpet.

4 STAMKUNDSMARKNADSFÖRING Marknadsföring av stamkundsavtal I marknadsföringen av stamkundsavtal ska den information som behövs med tanke på konsumentens ekonomiska trygghet ges (2 kap. 1, 2 i konsumentskyddslagen). Marknadsföring av stamkundsavtal är till exempel Bli stamkund nu du får förmåner som är värda pengar. Då individualiseras den produkt som erbjuds i marknadsföringen, dvs. stamkundsavtalet. Av marknadsföringen av stamkundsförhållanden ska de uppgifter om stamkundsavtalets innebörd som konsumenten behöver framgå oberoende av medium. Är det en förutsättning för att få förmånerna att konsumenten ger sitt samtycke till hantering av information om hans eller hennes inköp eller andra personuppgifter? Uppgift om priset, dvs. eventuell anslutningsavgift, på ett klart sätt som är lätt att se och förstå. Förutsätts det ytterligare någonting för att kunden ska få alla förmåner, t.ex. inköp som uppgår minst till ett visst belopp, ett minimiantal köptillfällen osv. Om företaget vill hänvisa till köpåterbäringar i marknadsföringen av stamkundsavtal och köpåterbäringen inte ges som pengar, ska det nämnas i vilken form återbäringen ges. Konsumenterna ska få veta om de t.ex. får återbäringen i form av köpkuponger som berättigar till rabatter. Dessutom ska det i marknadsföringen alltid tydligt talas om för konsumenterna var de kan få ytterligare information om hur förmånerna bestäms, om de övriga villkoren för stamkundsavtalet och om hanteringen av personuppgifterna. Lämp- liga kanaler, beroende på det sätt på vilket avtalet ingås, kan vara broschyrer som delas ut i affären eller t.ex. näringsidkarens webbplats. Marknadsföringen får inte vilseleda konsumenterna Eftersom alla avtalsvillkor inte kan presenteras i marknadsföringen, ska man se till att de uppgifter som nämns inte ger en vilseledande bild. Vilseledande marknadsföring är förbjudet enligt 2 kap. 2 i konsumentskyddslagen. En reklam blir vilseledande till exempel om man i den endast talar om förmånerna och utelämnar upplysningen om hanteringen av kundens personuppgifter eller viktig information om konsumentens skyldigheter som avtalspart. Förmånerna får inte heller framställas så att konsumenten endast fäster uppmärksamhet vid förmånerna. Även om det i marknadsföringen räcker att kunden får de behövliga uppgifterna, ska kunden dock ges en faktisk möjlighet att bekanta sig med de fullständiga avtalsvillkoren innan han eller hon ingår ett stamkundsavtal. De fullständiga avtalsvillkoren behandlas utförligare i punkten Avtalsvillkor för stamkundsprogram. Imagemarknadsföring och användningen av stamkundsprogrammets emblem Annonsören behöver inte ge information om stamkundsprogrammet eller stamkundserbjudandet i marknadsföringen, om det är fråga om företagsmarknadsföring eller om man endast informerar om att annonsören eller nyttigheten ingår i stamkundsprogrammet. I företags- eller imagemarknadsföring erbjuds inte ett specifikt stamkundsavtal utan hänvisas bara allmänt till stamkundsförhållanden utan närmare information om programmets innehåll. Om företaget till exempel uppger att det donerar 1 % av intäkterna av sitt stamkundsprogram till välgörenhet, behöver övrig information om stamkundsprogrammet inte ges i samma reklam. Det går också för sig att använda standardslogans i reklamen, såsom Det lönar sig att vara stamkund, Du får bonus hos oss eller Tillsammans är vi fler. Genast när det i marknadsföringen finns en närmare hänvisning till stamkundsprogrammets innehåll och en särskild förmån, t.ex. med en mening som Nu lönar det sig att bli medlem superförmåner, är det fråga om specifik marknadsföring av stamkundsavtal. Då ska reklamen kompletteras med övriga uppgifter om stamkundsavtalets innehåll Uppgifterna behöver inte lämnas när stamkundsförhållandet inte specifikt erbjuds i reklamen. Det kan vara fråga om en sådan situation till exempel när företaget vill informera om att affären eller produkten ingår i stamkundsprogrammet genom att endast foga stamkundsprogrammets emblem, t.ex. en bild av stamkundskortet, ett motto eller en signaturmelodi, till reklamen. Genast när det i marknadsföringen av stamkundsavtalet sägs mera t.ex. om köpåterbäringens storlek, rabatter eller någon annan konkret förmån, ska uppgifterna ingå. Jämförande reklam av stamkundssystem blir lätt vilseledande Enligt 2 kap. 4 a i konsumentskyddslagen får jämförande marknadsföring inte vara vilseledan-

5 de. Det kan emellertid vara mycket svårt att göra jämförande marknadsföring av omfattande stamkundsprogram utan att marknadsföringen blir vilseledande. Det är inte ens relevant att jämföra olika stamkundssystem som sådana, eftersom ett stamkundssystem i sig inte är avgörande med tanke på konsumentens beslutsfattande. Eftersom konsumenten för att få stamkundsförmåner först måste skaffa en eller flera konsumtionsnyttigheter, påverkas den nytta som kunden har av stamkundsprogrammet av näringsidkarens och eventuella samarbetspartners allmänna prisnivå. I praktiken kan det vara omöjligt att lägga fram en tillräckligt omfattande, aktuell undersökning av dem. Jämförelsen försvåras också av att stamkundssystemen inte är jämförbara sinsemellan. Förmånerna inom systemen bestäms på olika sätt och systemen omfattar olika affärer. Dessutom påverkar varje konsuments eget köpbeteende vad som är en relevant jämförelse ur hans eller hennes synvinkel. Även utnyttjandet av komparativ- och superlativuttryck är jämförande marknadsföring, t.ex. reklamfraserna De bästa stamkundsförmånerna, Bättre förmåner hos oss eller Belönar bäst. Alla kunder kan inte vara stamkunder Stamkundserbjudanden ska vara avsedda endast för en viss avgränsad konsumentgrupp. De ska skilja sig från erbjudanden som riktar sig till alla konsumenter. Med andra ord ska stamkundsförmånen vara verklig. Så är inte fallet, om alla eller nästan alla konsumenter kan köpa produkterna till stamkundspris. I sådana situationer är stamkundspriset i själva verket näringsidkarens normalpris, och då är det vilseledande att priset framställs som en förmån som enbart riktar sig till stamkunderna. I avgörandet MD:1993:017 har marknadsdomstolen betraktat sådan marknadsföring som otillbörlig, där konsumenterna utlovades rabatter utan begränsning beträffande produktslag genast när de skaffade sig ett stamkundskort, eftersom rabattförmånen i själva verket hade marknadsförts allmänt till alla konsumenter. Kraven på marknadsföring av stamkundsförmåner påverkas delvis av huruvida marknadsföringen når alla konsumenter eller endast stamkunderna. Prisangivelser och framställande av stamkundsförmånerna i marknadsföring som når alla konsumenter Marknadsföring som når alla konsumenter kan vara antingen marknadsföring av stamkundsavtal eller marknadsföring av varor och tjänster. När huvudbudskapet i marknadsföringen gäller enskilda nyttigheter, behöver det inte ges utförligare information om stamkundsavtalet. Då kan till exempel stamkundspriset anges i marknadsföringen, men detta pris får inte dominera reklamen på ett otillbörligt sätt. I till exempel dagligvaruhandelns marknadsföring får konsumentens uppmärksamhet inte i första hand fästas vid nyttighetens stamkundspris. I marknadsföringen kan det också informeras t.ex. om rabatt som stamkunderna får på produktsortimentet på ett veckoslut utan att detta framstår som huvudbudskap. Marknadsföring som endast når stamkunderna Stamkundspriset eller ett specialerbjudande enbart för stamkunderna kan spela huvudrollen när marknadsföringen endast når stamkunderna. Så kan man gå till väga till exempel i en stamkundstidning som inte distribueras allmänt utan endast finns tillgänglig för stamkunderna. Tillräckliga och klara prisuppgifter om samarbetspartners tjänster Om samarbetspartners nyttigheter marknadsförs allmänt till konsumenterna eller endast till stamkunderna, ska priserna tydligt framgå av marknadsföringen. Vid behov ska det också finnas andra uppgifter som behövs med tanke på konsumentens ekonomiska säkerhet. Dessa uppgifter behöver dock inte lämnas, om det i marknadsföringen endast nämns namnen på samarbetspartners som är med i stamkundsprogrammen. En förmån eller köpåterbäring som hänför sig till en samarbetspartners produkt eller tjänst kan inte utgöra huvudbudskapet i marknadsföringen, när marknadsföringen allmänt når alla konsumenter. Exempelvis en text av följande slag är inte lagenlig: Köp nu el av x, så får du mer köpåterbäring, det lönar sig. Köpåterbäring och andra förmåner kan dock nämnas i marknadsföring som når alla konsumenter förutsatt att stamkundsförmånerna inte dominerar marknadsföringen och att prisuppgifterna om den marknadsförda nyttigheten samtidigt framgår. Eftersom köpåterbäring är en tilläggsförmån får den inte heller dominera marknadsföringen på bekostnad av pris- och produktuppgif-

6 terna, när tjänster som tillhandahålls av samarbetspartners till den som upprätthåller stamkundssystemet marknadsförs till stamkunder. Köpåterbäring får inte dominera marknadsföringen I egenskap av tilläggsförmån får köpåterbäringen aldrig dominera marknadsföringen. För konsumenterna är det avgörande, vad de slutligen betalar för sina inköp efter återbäringen. Det är olämpligt att framhäva köpåterbäringen för att inköpens förmånlighet inte enbart beror på den återbäring som kunden får, utan också på affärens allmänna prisnivå och priset på de produkter och tjänster som kunden skaffar. Här gäller samma princip som för rabattreklam: rabattens storlek är inte det relevanta, utan det pris som konsumenten ska betala. Köpåterbäring som betalas i efterskott och bestäms på basis av inköpen får inte heller vara i en dominerande ställning i marknadsföring som enbart når stamkunderna. Enligt etablerad rättspraxis är marknadsföring som domineras av tillläggsförmåner otillbörliga och förbjuden enligt konsumentskyddslagen (bl.a. HD 2006:6, HD:2005:81, MD:1999:016). Köpåterbäring kan jämställas med tilläggsförmåner. För att få återbäring måste konsumenten ju först skaffa produkter och tjänster. Återbäringen påminner om tilläggsförmåner också i det avseendet att förmånen inte omedelbart gäller den produkt eller tjänst som bjuds ut, i motsats till exempelvis specialerbjudanden. Köpåterbäringen är också en del av prissättningen hos de näringsidkare som ingår i stamkundsprogrammet. Trots det får återbäringen inte otillbörligt dominera marknadsföringen så att den drar konsumenternas uppmärksamhet från produkterna och de sammanlagda kostnaderna för inköpen. I sitt avgörande HD: 2006:6 har högsta domstolen ansett att samtalstid, som också är en del av prissättningen av produkten, inte i marknadsföringen får presenteras på ett sådant sätt som är ägnat att fästa konsumentens uppmärksamhet enbart vid samtalstiden och dra bort uppmärksamheten från produkten och kostnaderna för användningen av den. Hur dominerande köpåterbäringen är bedöms utgående från det helhetsintryck som reklamen ger och från den verbala och visuella framställningen. Återbäringen får inte framhävas på bekostnad av den produkt eller tjänst som marknadsförs. Presentationen av förmånerna får inte rikta konsumentens uppmärksamhet in på sådant som med tanke på anskaffningen av nyttigheten är av sekundär betydelse så att det äventyrar produktjämförelsen och konsumentens rationella beslut. Detta innebär att till exempel sådan marknadsföring där konsumentens uppmärksamhet fästs vid förmånernas antal eller det sätt på vilket förmånerna samlas och där de produkter, som konsumenten kan köpa och därför få förmåner, trängs i bakgrunden. Det är också väsentligt huruvida konsumenten i verkligheten får information om produkterna i reklamen. Därför ska produkterna t.ex. i tv- eller radioreklam vara framme så länge och så tydligt, att konsumenten har en verklig möjlighet att få informationen. Får inte ge en vilseledande bild av köpåterbäringens storlek Den uppfattning som reklamen skapar ska motsvara det faktiska innehåller i den nyttighet eller förmån som marknadsförs. Om det i reklamen anges hur stor återbäringen för ett inköp blir, ska uppgiften vara så tydlig att konsumenten på basis av den kan bilda sig en uppfattning om hur inköpet påverkar hans eller hennes återbäring. Informationen ska också framställas på ett sådant sätt att konsumenten har en faktisk möjlighet att bekanta sig med den och att konsumenten utan svårighet märker all information som ges. Ett exempel på ett bristfälligt reklambudskap är Köpåterbäring t.o.m. x %. I reklamen ges konsumenten då inte den väsentliga informationen om hur stora inköp som förutsätts för att man ska få den största köpåterbäringen. Även marknadsföring som innehåller korrekt information är vilseledande, om information som är viktig med tanke på helheten utelämnas eller framställs otydligt. Högsta domstolen har ett flertal gånger slagit fast (HD:2005;81, HD:2006:06) att marknadsföringen ska ge en sanningsenlig bild av tilläggsförmåner och att förmånerna ska presenteras tydligt. I marknadsföringen kan det allmänt talas om att inköpen ger köpåterbäring utan att det ges närmare information om återbäringens storlek. Konsumenter som är stamkunder antas känna till de allmänna grunderna för köpåterbäringen utgående från den information de har fått om stamkundsavtalet. Om köpåterbäringen i en viss situation dock bestäms på ett sätt som avviker från huvudregeln, ska det informeras separat om undantaget. Om man i marknadsföringen särskilt vill hänvisa exempelvis till återbäringens belopp, återbäringsprocenten, antalet poäng som ett inköp ger eller någon annan motsvarande grund på vilken en tilläggsförmån bestäms, ska det i mark-

7 nadsföringen samtidigt anges hurdana inköp eller andra villkor för kundförhållandet det förutsätts för att konsumenten ska få återbäringen. Annars blir helhetsintrycket vilseledande. Med tanke på transparensen rekommenderas att återbäringens värde anges i eurobelopp i stället för procentsatser och poäng. Då kan konsumenten lättare uppskatta återbäringens värde i pengar och dess betydelse för konsumentens eget köpbeslut. Eurobeloppet kan också anges med hjälp av ett representativt exempel eller genom att ange hur återbäringen varierar. Exempel på hur köpåterbäring kan användas i marknadsföringen: Köpåterbäring för 3 månaders inköp, sammanlagda inköp minst 800 euro. Köpåterbäringen för 3 månaders inköp uppgår i medeltal till 15, om inköpen är minst 500 euro i månaden. Köpåterbäring för inköp på 2000 under 3 månader uppgår till 30. Stamkundspriset kan utelämnas endast i undantagsfall Om det allmänna försäljningspriset på en specifik produkt som marknadsförs till stamkunder är känt, ska också stamkundspriset anges när produkten marknadsförs till stamkunder. Det finns två undantagsfall, där det pris som stamkunder ska betala kan utelämnas och förmånen anges i procent eller i cent/euro. Det är omöjligt att ange stamkundspriset och det försäljningspriset på grund av ständiga prisväxlingar. Till exempel bränsle är en sådan produkt. Priset bestäms enligt konsumentens personliga omständigheter, så att det över huvud ta- get inte är möjligt att marknadsföra en specifik produkt. Sådana produkter är till exempel många försäkringar. I dessa undantagsfall kan stamkunderna informeras endast om förmånens storlek utan att stamkundspriset anges specifikt. I till exempel broschyrer som riktas till stamkunderna kan förmånen anges med bränsle 10 cent eller försäkringar 5%. Om förmånens storlek kan beräknas i eurobelopp till exempel utgående från prissättningsgrunderna (elpris euro/kwh) rekommenderas att förmånens värde anges i eurobelopp. Samlarkampanjer i marknadsföringen I stamkundsmarknadsföring utnyttjas kampanjer där konsumenten kan skaffa sig kampanjprodukten till ett nedsatt pris genom att samla ett visst antal märken, poäng eller liknande för sina inköp. En samlarkampanj kan jämställas med ett kombinationserbjudande som sammanställts av likvärdiga produkter, där konsumenten ska köpa en nyttighet eller flera nyttigheter för att få en annan produkt till ett nedsatt pris. Därför kan den rabatt som konsumenten får på kampanjprodukten eller själva kampanjprodukten inte lösgöras från de nyttigheter som konsumenten har skaffat för att få kampanjprodukten. Samlarkampanjerna omfattas också av tillämpningsområdet för 2 kap. 4 i konsumentskyddslagen. Om samlarkampanjer ska det anges hurdana nyttigheter konsumenten ska köpa för att samla märken under vilken tid nyttigheterna ska köpas nyttighetens sammanlagda pris, dvs. hur stort sammanlagt inköp (inköpens pris i euro) det förutsätts för att konsumenten ska få köpa kampanjprodukten till specialpris eller få den kostnadsfritt, samt eventuell andel som ska betalas kontant erbjudandets värde, dvs. rabatten på kampanjprodukten kampanjproduktens nedsatta försäljningspris. I ett exempelfall får konsumenten ett samlarmärke för varje inköp som uppgår till 10 euro. Konsumenten behöver 20 samlarmärken för att få köpa lakan till kampanjpriset 5 euro. Då ska följande information anges i marknadsföringen: vilka produkter konsumenten ska köpa för att få samlarmärken under vilken tid kampanjen gäller det sammanlagda priset på lakanet (för att få märkena ska konsumenten göra inköp för 200 euro) + kontantandelen 5 euro = 205 euro. erbjudandets värde (normalpriset 8 euro kampanjpriset 5 euro = 3 euro) Om kampanjprodukter marknadsförs i samband med marknadsföringen av andra varor eller tjänster, får en kampanjprodukt som endast stamkunder får köpa eller en förmån som ges i samband med den inte dominera marknadsföringen. Konsumentens uppmärksamhet får inte fästas enbart vid förmånens belopp och riktas bort från egenskaperna hos och priserna på de övriga produkter som konsumenten ska skaffa för att få köpa kampanjprodukten.

8 Kreditkunder får inte gynnas Vissa konsumtionsnyttigheter är av sådan natur att det finns särskilda begränsningar för hur tilläggsförmåner får utnyttjas vid marknadsföringen av nyttigheterna. Konsumtionskrediter avviker från övriga konsumtionsnyttigheter, eftersom upptagning av kredit påverkar konsumentens ekonomi under en lång tid. Därför får man i marknadsföringen inte på ett otillbörligt sätt med tilläggsförmåner locka konsumenter att skuldsätta sig. I stamkundsprogram får kreditkunder inte heller gynnas framom kontantkunder genom att erbjuda kreditkunderna bättre förmåner än kontantkunderna. Om stamkunderna ges förmåner uttryckligen och enbart på basis av skuldsättning, är det inte fråga om verksamhet som är i samklang med samhällets allmänna mål. I marknadsföringen av varor och tjänster får en kredit inte utgöra huvudbudskapet. För marknadsföring av krediter finns det särskilda bestämmelser om angivande av den effektiva årsräntan i syfte att öka kreditkostnadernas jämförbarhet och fästa konsumentens uppmärksamhet vid de kostnader som föranleds av en kredit. Ansvariga Vid sidan av annonsören ansvarar alla parter för vilkas räkning marknadsföring bedrivs för att marknadsföringen överensstämmer med lagen. AVTALSVILLKOR FÖR STAMKUNDSPROGRAM I stamkundsmarknadsföring utlovas konsumenterna förmåner som grundar sig på inköp och som till stora delar ges först senare. I ett stamkundsförhållande är det fråga om ett avtal mellan en konsument och en näringsidkare. Båda avtalsparter ska uppfylla sina skyldigheter enligt avtalet. Ofta uttrycker konsumenten sin villighet att ansluta sig till stamkundsprogrammet till exempel med en ansökan. När ansökan godkänns, har det uppstått ett avtal om ett stamkundsförhållande. Ett stamkundsförhållande kan också grunda sig på medlemskap i ett andelslag. I sin enklaste form kan stamkundsavtalet vara ett samlarkort som konsumenten har. Konsumenten kan inte anslutas som stamkund utan konsumentens uttryckliga viljeyttring. Viljeyttringen kan till exempel vara att konsumenten tar i bruk ett stamkundskort, undertecknar ett avtal eller liknande. Avtalsvillkoren ska vara skäliga och tydliga Avtalsvillkoren för stamkundsprogram omfattas av 3 kap.1 i konsumentskyddslagen. Enligt paragrafen får en näringsidkare inte vid utbud av konsumtionsnyttigheter använda avtalsvillkor, som med beaktande av priset för konsumtionsnyttighet och av övriga på saken verkande omständigheter bör anses som oskäligt mot konsumenterna. Bedömningen av ett villkors oskälighet påverkas också av om det är fråga om varor vilkas pris- och kvalitetsnivå konsumenten dagligen kan utvärdera och välja att köpa i en annan affär eller om det är fråga om en tjänst om vilken konsumenten inte samtidigt har flera avtal. Till exempel i fråga om el kan konsumenten inte anlita flera tjänsteproducenter parallellt. I vissa finansiella tjänster kan konsumenten inte heller i praktiken ständigt byta tjänsteproducent. Otydliga avtalsvillkor är också förbjudna med stöd av 3 kap. 1 i konsumentskyddslagen. Ett stamkundssystem får inte vara så komplicerat att konsumenten inte kan bedöma stamkundsförhållandets betydelse för sitt eget köpbeteende. Om villkoren är komplicerade kan det också leda till att systemet inte är transparent, vilket gör det svårare för konsumenterna att jämföra priserna. Förmåner som ackumuleras progressivt kan i synnerhet minska systemets transparens. Innan avtalet ingås ska konsumenten beredas möjlighet att bekanta sig med avtalsvillkoren, dvs. reglerna för stamkundsprogrammet. Om ansökan kan göras på internet, ska internetsidorna göras upp så att konsumenten inte kan göra en ansökan utan att bekanta sig med villkoren (se närmare anvisningar för webbhandeln på I avtalsvillkoren ska följande frågor som hänför sig till stamkundsförhållandets innebörd definieras klart:

9 omständigheter som påverkar uppkomsten och utnyttjandet av förmånerna beräkningsmodeller för uppkomsten av förmånerna reglerna för omvandlingen av förmånerna till köpåterbäring. Om beräkningsmodellen är graderad eller om villkoren annars varierar, kan villkoren åskådliggöras till exempel genom att foga en tabell som beskriver köpåterbäringen i villkoren. När avtalet ingås ska konsumenten enligt dataombudsmannen informeras tydligt om att hanteringen av personuppgifter i samband med stamkundsförhållandet grundar sig på konsumentens samtycke. Innan konsumenten ger sitt samtycke och ingår avtalet ska han eller hon underrättas om syftet med hanteringen av personuppgifterna och vart uppgifterna i regel överlåts. Konsumenten ska också få kännedom om den registrerades rättigheter: rättten att kontrollera uppgifterna om sig själv, kräva rättelse av felaktiga uppgifter som förbjuda att uppgifterna används till direktmarknadsföring. Dessutom ska konsumenten informeras om tillvägagångssätten vid utnyttjandet av den registrerades rättigheter. Villkoren för ett stamkundsprogram kan vara oskäliga, om konsumentens och företagets rättigheter och skyldigheter hamnar i obalans. Det kan det vara fråga om, när konsumenten binds till ett exceptionellt långvarigt visstidsavtal eller om det görs oskäligt besvärligt att säga upp avtalet. Ett för konsumenten oskäligt villkor är att konsumenten helt går miste om en stamkundsförmån som hon eller han uppnått under en viss period, om han eller hon lämnar systemet under en pågående period under vilken förmånen bestäms. Undantag är situationer där värdet på den förmån som konsumenten går miste om är obetydligt. Villkoren blir inte skäliga av att konsumenten binder sig till stamkundsavtalet frivilligt, eftersom konsumenten i allmänhet inte kan påverka innehållet i standardavtalsvillkoren. Konsumentens valfrihet går enbart ut på om han eller hon ingår ett avtal på vissa villkor eller låter bli. Kravet på skäliga avtalsvillkor gäller alla konsumentavtal. Näringsidkaren ska se till att villkoren är skäliga i synnerhet i fråga om oundgängliga tjänster, såsom el, vatten, teletjänster och grundläggande banktjänster. Även om stamkunder till exempel kan ha lägre service- eller månadsavgifter än andra kunder, får det inte leda till att de övriga kunderna betalar oskäliga priser för motsvarande tjänster. Som stamkundsförmåner kan också erbjudas andra förmåner än sådana som har ett penningvärde, till exempel högklassigare eller snabbare kundtjänst. Enligt allmänna avtalsrättsliga principer har avtalsparter en lojalitetsplikt gentemot varandra. Lojalitetsplikten kan inte omformas till en förmån som ges mot tilläggsavgift eller endast till goda kunder. Alla kunder ska garanteras en tillräckligt god kundtjänst, såsom möjlighet att få en reklamation smidigt skött eller en fråga angående faktureringen sakligt utredd osv. Ändring av avtalet Ett stamkundsprogram är ett avtal mellan en konsument som anslutit sig till det och näringsidkaren. Ändringar av villkoren för programmet omfattas av allmänna avtalsrättsliga principer. I avtalet kan inte ensidigt göras väsentliga ändringar som innebär nackdelar för konsumenten utan att konsumenten uttryckligen samtycker till det. Väsentliga ändringar förutsätter alltid att avtalet sägs upp och konsumenten erbjuds ett nytt avtal. Små ändringar kan göras på grunder som specificeras i avtalet genom att informera konsumenterna om ändringarna i tillräckligt god tid. Konsumenterna ska få kännedom om ändringarna i så god tid att de kan dra nytta av de förmåner som de redan fått rätt till enligt de tidigare villkoren. Om till exempel de inköpsgränser som påverkar köpåterbäringarna höjs betydligt, ska företaget säga upp avtalet. Om höjningen däremot har en liten inverkan, kan den träda i kraft i början av nästa bestämningsperiod för förmånen så att den förmån som bestäms enligt de gamla villkoren redovisas till konsumenten när perioden byts. Om det är fråga om ett program där konsumenten inte får förmånerna på basis av inköpen under föregående period när perioden byts, utan först under nästa period till exempel i form av lägre fasta avgifter eller andra förmåner med tidsanknytning, kan en ändring som försvagar konsumentens förmåner tidigast träda i kraft först under den period som följer på den då konsumenten kan utnyttja sina förmåner. I annat fall kan konsumenten helt bli utan de förmåner som han eller hon förtjänat under föregående period. Hela stamkundsprogrammet kan avslutas genom att säga upp avtalet i så god tid att konsumenten kan utnyttja den återbäring han eller hon förtjänat innan programmet avslutas eller genom att ge konsumenterna rätt att utnyttja förmånerna också efter att programmet avslutats.

10 Barn som stamkunder Stamkundsprogram som riktar sig till barn är bland annat klubbar, medlemskap och liknande som näringsidkare erbjuder barn i syfte att göra näringsidkaren känd och att skapa eller befästa kundförhållandet mellan barnet och näringsidkaren. I program som riktar sig till barn ska uppmärksamhet fästas i synnerhet vid följande frågor: hur barnet går med i programmet hanteringen av personuppgifterna direktmarknadsföring material som inte lämpar sig för barn Minderåriga kan ansluta sig till en stamkundsklubb eller ett stamkundsprogram enbart med föräldrarnas uttryckliga samtycke, som de gett i förväg. Detta grundar sig på att omyndiga enligt lagen om förmyndarverksamhet endast får företa rättshandlingar som med beaktande av omständigheterna är sedvanliga och av mindre betydelse Att ansluta sig till en stamkundsklubb eller ett annat stamkundsprogram som riktar sig till minderåriga kan i fråga om minderåriga inte betraktas som en sedvanlig rättshandling av min- dre betydelse, eftersom syftet med klubben är att befästa det kommersiella förhållandet mellan barnet och näringsidkaren. Föräldrarna har rätt att besluta om de kommersiella impulser som barnet utsätts för. Medlemskap i en klubb är i sig kommersiell påverkan, även om det material som avsetts för klubbmedlemmarna inte alls innehåller marknadsföring. Innan föräldrarna ger sitt samtycke ska de få information om vilka principer klubben följer i fråga om marknadsföring som når barn och hanteringen av barnens personuppgifter. Barns personuppgifter som insamlats på basis av ett stamkundsförhållande får hanteras enbart med föräldrarnas samtycke. Direktmarknadsföring får skickas till barn under 15 år enbart med föräldrarnas samtycke och det finns också begränsningar för direktmarknadsföring som riktar sig till åringar. Material som riktar sig till barn får inte innehålla direkta uppmaningar att köpa, material som på grund av sitt innehåll inte lämpar sig för barn eller smygreklam. I stamkundsprogram som riktar sig till barn under 15 år får inte heller användas köpåterbäringar eller andra stamkundsförmåner vilkas innebörd är svår att förstå. Barn kan inte på samma sätt som vuxna bedöma vilken betydelse eventuella framtida förmåner har för köpbeslutet. I stamkundsprogram som riktar sig till åringar får det däremot förekomma köpåterbäringar, som återbäringen uppkommer genom anskaffning av sådana nyttigheter som är sedvanliga inköp bland åldersgruppen. Marknadsföring som riktar sig till minderåriga får inte innehålla uppmaningar att skaffa samlarserier. Om en samlarserie är en tilläggsförmån som säljs tillsammans med en annan nyttighet, får samlarserien inte dominera marknadsföringen. Om en tilläggsförmån som intresserar barn används som marknadsföringsmetod för andra produkter, ska tillläggsförmånen finnas att få avgiftsfritt också som sådan, utan tvång att köpa huvudprodukten. Se närmare konsumentombudsmannens anvisning: Minderåriga, marknadsföring och inköp samt Konsumentverkets, konsumentombudsmannens och Folkhälsoinstitutets rekommendation Barn och marknadsföringen av livsmedel.

11 Viktigaste artiklar och avgöranden om stamkundsförhållanden Artiklar Kuluttajansuoja 1/1994 Kuluton laskujen maksu Plussaklubin oma sopimus (Kostnadsfri betalning av räkningar, Plussaklubbens eget avtal) 3/1994 Kanta-asiakasetuja mainostettava harkiten (Stamkundsförmåner ska marknadsföras med eftertanke) 4/1995 Kanta-asiakkuus ja hintaedut (Stamkundsförhållanden och prisförmåner) 2/1997 Selvyys bensan korttihintoihin alennuksia ei mainosteta (Klarhet i kortpriser på bensin ingen reklam för rabatter) 3/1997 Kanta-asiakkuudelle pohjoismainen ohjeistus (Nordiska anvisningar om stamkundsförhållanden) 4/1997 Pankin suoramarkkinointi ei kuulu lasten kerholehteen (Bankens direktmarknadsföring hör inte hemma i klubbtidning för barn) 5/1997 Kanta-asiakashinnat ja edut selkeästi esiin (Stamkundspriser och förmåner ska fram tydligt) 4/1998 Bonukset myös sosiaaliviraston maksusitoumuksella (Bonus också med betalningsförbindelse från socialbyrån) 4/1998 Matkat myynnissä klubilaisille etukäteen (Resor säljs i förväg till klubbmedlemmar) 4/1998 Kanta-asiakasedun suuruus joka kerta yllätys (Stamkundsförmånens storlek överraskar varje gång) 5/1998 Kanta-asiakkaan saatava tietää pelin säännöt (Stamkunden måste få veta spelreglerna) 3/1999 Kanta-asiakasjärjestelmien edullisuusvertailua syytä välttää(skäl att undvika jämförelse av stamkundssystems förmånlighet) 3/1999 Luottolaitosten kanta-asiakkuus suosii tuottavia asiakkaita (Kreditanstalternas stamkundsförhållanden gynnar lönsamma kunder) 4/2000 Bonus hämärtää sähkön hintaa (Bonus fördunklar elpriset) 1/2001 Uusi lisäetupykälä kuluttajansuojalakiin (Ny paragraf om tilläggsförmåner i konsumentskyddslagen) 5/2001 HOK sitoutui kertomaan myös bonuksen saamiseen vaadittavan ostosmäärän (HOK förband sig att också ange inköpsmängd som krävs för bonus) 1 /2002 Lisäedun saamisen ehdot kerrotaan myös kanta-asiakkaille (Villkoren för tilläggsförmån anges också för stamkunder) 5/2003 Kanta-asiakasetuja on lähes mahdotonta vertailla (Nästan omöjligt att jämföra stamkundsförmåner) Ajankohtaista kuluttajaoikeudesta 2/2006 Kanta-asiakaspaketit vaikeuttavat rahoituspalveluiden vertailtavuutta (Stamkundspaket gör finansiella tjänster svårare att jämföra) Domstolsavgöranden MD:1993:017 Vilseledande Angivelse av nedsatt pris Stamkundsförmån MD:1999:016 Otillbörlig tilläggsförmån På köpet-nyttighet HD:2005:81 Reglering av marknadsföring Reglering av avtalsvillkor HD:2006:6 Reglering av marknadsföring Övrigt material Competition Commission News Release 41/06 Home credit proposed remedies Tema Nord 2006:507 Mobiliteten i den nordiske finansielle sektor

12 SAMMANFATTNING: STAMKUNDSMARKNADSFÖRING Marknadsföringen av stamkundsprogram ska alltid innehålla den information som behövs med tanke på konsumentens ekonomiska säkerhet. I marknadsföringen av stamkundsavtal ska det ingå information om förutsättningarna för att få förmåner, såsom eventuell anslutningsavgift samt om avtalet förutsätter hantering av kundens personuppgifter. Dessutom ska det anges, hur och var man kan bekanta sig med heltäckande uppgifter om stamkundsavtalet. Marknadsföringen får inte vilseleda konsumenterna. Närmare upplysningar om stamkundsförhållandet behöver inte ges när det är fråga om företagsmarknadsföring eller enbart information om att annonsören eller nyttigheten är med i ett stamkundsprogram. Jämförande reklam för stamkundssystem blir lätt vilseledande. Det är bäst att vara särskilt försiktig i jämförande marknadsföring av omfattande stamkundsprogram. I praktiken kan det vara nästintill omöjligt att göra en jämförelse utan att marknadsföringen vilseleder konsumenterna. Alla kunder kan inte vara stamkunder. Det är vilseledande att marknadsföra förmåner som alla kunder får som stamkundsförmåner. Stamkundsförmånerna får inte dominera marknadsföringen av varor och tjänster när marknadsföringen riktar sig till alla konsumenter. Den primära prisuppgiften är det pris som begärs av konsumenterna i allmänhet. Detta allmänna försäljningspris ska anges klart och entydigt i marknadsföringen så att det drar till sig minst lika stor uppmärksamhet som stamkundspriset. Stamkundspriset kan ges en dominerande ställning i marknadsföringen enbart när marknadsföringen endast riktar sig till stamkunder. Tillräckliga och klara prisuppgifter ska ges om samarbetspartners tjänster. Om det inom stamkundsprogrammet finns en möjlighet att öka förmånerna genom att ingå avtal om fortlöpande tjänster med näringsidkare inom andra branscher, ska tillräckliga och klara prisuppgifter om dessa tjänster ges i marknadsföringen. Köpåterbäringen får inte dominera marknadsföringen oberoende av om marknadsföringen riktar sig till stamkunder eller alla konsumenter. Man får inte ge en vilseledande bild av köpåterbäringen. Om det framförs exakta påståenden om återbäringens belopp, ska det samtidigt talas om villkoren för att få sådan återbäring som beskrivits. Det går också för sig att berätta om köpåterbäringen med hjälp av ett typiskt exempel. När specifika nyttigheter marknadsförs till stamkunderna kan det pris som tas ut av stamkunderna endast i undantagsfall utelämnas. I dessa undantagsfall kan prisförmånen anges i procent eller eurobelopp. Kreditkunderna får inte gynnas. I stamkundsprogram får de som betalar med kredit inte erbjudas bättre stamkundsförmåner än kontantkunderna. Utöver annonsören svarar alla de för vilkas räkning marknadsföringen bedrivs för att marknadsföringen överensstämmer med lagen. Konsument verket ombudsmannen

13 SAMMANFATTNING: AVTALSVILLKOR FÖR STAMKUNDSPROGRAM Ett stamkundsförhållande grundar sig på ett avtal mellan konsumenten och näringsidkaren. En konsument kan inte anslutas som stamkund utan en viljeyttring från hans eller hennes sida. Avtalsvillkoren ska vara skäliga och tydliga Stamkundsprogrammet får inte vara så komplicerat att det på ett olämpligt sätt försämrar konsumentens möjligheter att bilda sig en uppfattning om prisnivån och jämföra priserna. I stamkundsavtalet ska de omständigheter som påverkar bestämningen och utnyttjandet av förmånerna definieras. Villkoren ska vara begripliga för konsumenten. Konsumentens rätt att säga upp avtalet får inte oskäligt begränsas med stamkundsförmånerna så att konsumenten går miste om förmåner som han eller hon redan förtjänat, om konsumenten byter avtalspart. I fråga om oundgängliga tjänster ska en skälig prisnivå och tillgäng till tjänsten garanteras alla konsumenter, inte endast dem som anslutit sig till stamkundsprogrammet. En skälig nivå på kundservice ska garanteras alla konsumenter till exempel i fråga om reklamationer eller användarvägledning Stamkundsavtalet kan inte väsentligt och ensidigt ändras till konsumentens nackdel Ändringar som inte är väsentliga kan göras på de grunder som specificerats i avtalet. Om företaget vill göra väsentliga ändringar i programmet eller om programmet upphör helt och hållet, ska företaget säga upp avtalen med konsumenterna. Ändringarna ska dock genomföras så att konsumenterna inte på grund av ändringen går miste om förmåner som de redan fått rätt till. Begränsningar i fråga om stamkundsprogram för minderåriga Minderåriga kan gå med i stamkundsklubbar för barn enbart med vårdnadshavarens uttryckliga samtycke, som getts i förväg. Stamkundsprogram som är avsedda för barn under 15 år får inte innehålla köpåterbäringar eller andra svårbegripliga förmåner. Stamkundsförmåner som riktar sig till åringar kan vara köpåterbäringar, som förmånen hänför sig till nyttigheter som är sedvanliga för åldersgruppen. Konsument verket ombudsmannen