Matematik är det väl lätt att undervisa i
|
|
- Joakim Bengtsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Matematik är det väl lätt att undervisa i a Vad syftar man på då? b Om man vill argumentera emot, vad ska man säga då? Göran Emanuelsson Rubrikens påstående finns det en del som håller med om. Många har dock erfarenhet av hur det gick i skolan när den lättskötta undervisningen inte tog hänsyn till svårigheter att lära och brist på inlevelse i matematik. Här redovisas studenters svar på frågorna vid lärarutbildningens början. Göran Emanuelsson är lärarutbildare i matematik vid Göteborgs universitet. Varför och hur ska vi studera matematik? I november 1997 hade jag en introduktion om matematik i skola och samhälle för lärarstuderande. Den vände sig till studenter med inriktning 1-7, 4-9 och gymnasium. Jag började med att ta upp utmaningar och förväntningar på lärare i dagens och framtidens skola. Kursplanerna beskriver ett kreativt, skapande ämne där matematikens kritiska och problemlösande roll i samhälle, utbildning och kultur betonas. Det ges uppdrag till skola och lärare att få fram fler med bättre matematikkunnande för att värna välstånd och demokrati (Emanuelsson & Johansson, 1997; Niss, 1994a; Skolverket, 1997). Är inte detta en konflikt med den syn vi har på matematik? Med exempel från min praktik visade jag på hur vars och ens personliga filosofi kring matematik är avgörande i undervisning och lärande. Förutom att informera om och ge råd för studierna, var mitt syfte att uppmärksamma och ifrågasätta traditioner i svensk matematikutbildning. Jag ville stimulera åhörarna att reflektera över bilden av matematiken i skola och samhälle. Jag motiverade varför det finns goda möjligheter till förbättringar i Sverige genom en kort översikt över det aktuella styrsystemet med exempel från statens, lärarens, elevens och i realiteten genomförd kursplan. Några nedslag gjordes i de senaste 30 årens nationella och internationella utvärderingar av vår matematikutbildning med brandkårsutryckningar. Jag pekade på brister i uppföljning av utvärderingar och frånvaron av kontinuerligt utvecklingsarbete och forskningsstöd i Sverige i jämförelse med andra länder. Vad ska en lärare kunna? Här tog jag upp fyra kunskapsområden i lärarutbildningen: Matematikämnets innehåll, Elevernas kunnande och lärande, Undervisningens ramar och resurser samt Metodik och praktik (Emanuelsson & Johansson, 1989). För att få så stor behållning som möjligt bör man som student pendla mellan att medvetet inta elevens och lärarens perspektiv i matematikteori, -didaktik, -metodik och -praktik. Jag uppmanade studenterna att tänka och agera som kritiska kameleonter med tanke på de perspektiv och syften som lärare och litteratur i olika delar av utbildningen utgår från. Avslutningsvis inbjöd jag studenterna att medverka till en Nämnarenartikel och bad dem att skriftligt ta ställning till påståendet i rubriken. Jag lovade publicera en sammanställning så att studenterna skulle kunna ta del av varandras uppfattningar och så att Nämnarens läsekrets fick en inblick i vilka insikter före detta skolelever med 12 års matematikstudier har om vad som motiverar att matematik anses lätt eller svår. Tiden att svara blev tyvärr kort. Många satt kvar på rasten. 37
2 Några har sänt in enkäter efteråt. Här följer en beskrivning av de 101 enkätsvar jag fått in (40 % 1-7, 45 % 4-9, 15 % gy). Först ger jag en sammanfattande beskrivning av svaren under a med valda citat. Under b har jag inriktat mig på några huvudaspekter. Matematik är det väl lätt att undervisa i a Vad syftar man på då? Att matematiken är statisk, oföränderlig, tidlös och enkel. Man tänker kanske bara på de fyra räknesätten. Läraren kan stoffet. Det finns regler och formler som inte ändras och de bestämmer vad som ska göras. Man kan plugga in och klara saker utan att förstå. I matematik ska man räkna uppgifter som det bara finns ett svar på rätt eller fel. Inget utrymme för personliga ställningstaganden eller ifrågasättande ges. Läraren har kontrollen och följer läroboken som ger kursen. Eleverna ska och vill arbeta själva så mycket som möjligt i boken och ställer då inte svåra frågor. Matematik ses av många som ett konkret ämne. Alla vet att det är viktigt med matematik och vill lära sig. Det är inte vanligt att lärare varierar sin matematikundervisning och det är inte mycket att plocka fram. Det är samma race år efter år oberoende av förändringar i kursplaner, i tekniska hjälpmedel och i samhället. En lärare behöver därför inte anstränga sig eller förbereda så värst mycket, bara ge läxa och ha någon genomgång då och då. I elevernas arbeten är det lätt att se vad som är fel och lätt att betygsätta. Traditionen är fast. Man anser att matte aldrig förändras (den matte jag lärde mig i skolan är den samma som jag kommer att lära ut till skillnad från andra ämnen.) Man anser att det är ett konkret ämne att lära ut. Man kan ge direkta svar på om eleven tänkt rätt eller fel på ett tal. M (man) 1-7 Att det är så rent och konkret, tror man. Enkelt att veta vad man ska undervisa om, för att uppnå målen. Man behöver inte forska så mycket och följa samhällsdebatten. Matte förändras inte så fort, utan terminologin finns kvar och problemlösningarna med. Min f.d. högstadielärare (som nu är skolchef) gav mig följande tips om ämnesval: Bli matematiklärare så att du får vila dig vissa lektioner. K(kvinna) 4-9 Många lärare går direkt utifrån läroboken. De visar exempel i boken och då krävs ingen direkt planering. Resten av lektionen säger läraren åt eleverna att räkna självständigt i boken. K gy b Om man vill argumentera emot, vad ska man säga då? Inledningsvis citeras det längsta, därefter det kortaste men mycket kärnfulla och sist ett av de mer engagerade svaren: Den person som gör detta uttalande vet inte riktigt vad han / hon pratar om. Inte om man tänker på vad som står i Lpo 94 i alla fall, om att varje elev ska utvecklas efter sin förmåga. Hur ska det kunna vara lätt att undervisa 30 elever i ett så komplicerat ämne som matte på deras egen nivå. Vad vissa människor kanske tror är att undervisa i matte kan vara att säga vilken sida barnen ska räkna. Att få barn att verkligen förstå matematik är desto svårare. För att kunna undervisa i matematik krävs en godkänd lärarutbildning med matematikdidaktisk kunskap i bagaget. Man måste vara flexibel och anpassa sig efter sin specifika elevgrupp och ha många olika metoder inom matematik att erbjuda sina elever. Man måste själv tycka det är kul med matematik och ge eleverna möjlighet att utforska ämnet med hjälp av dig! K 1 7 Att man ej vet vad matematik är. K 4-9 Uppenbarligen och erfarligen har ca 90% av alla människor ett krystat förhållande till matte (svårt, trist, oanvändbart, obegripligt osv) misslyckad undervisning. Det statiska och traditionella är inte av Gud instiftat och med eldskrift i skyn. Ämnet och möjligheterna är enorma och utvecklingspotentialen nog så stor som i vilket annat ämne som helst. M gy 38
3 Här följer några aspekter som är karakteristiska för argumenten mot att Matematik är det väl lätt att undervisa i. Matematikämnets natur och karaktär En lärare blir aldrig fullärd. Matematikämnet innehåller enorma variationsmöjligheter. Alla ämnen kan innehålla matematik och du kan fördjupa dig kolossalt. Hela livet består av matematik dagligen, så det gäller att ge eleverna förståelse. Det finns många sätt att förklara på och det är en utmaning att göra ämnet intressant. Matematik är svårt att undervisa i när man ska lära ut grunderna så att eleverna förstår vad de gör. Eleverna ser matte ur olika synvinklar som kan vara svåra att nå. Man måste förstå grunderna på djupet själv för att kunna vinkla samma fenomen på olika sätt så att alla elever får till sig matte utifrån sina egna erfarenheter. K gy Det är ett ämne som kan ses och användas på olika sätt. Det är svårt att undervisa även om man har gott kunnande med lång och rik erfarenhet. Om man tycker matematikundervisning är lätt utvecklas man inte som lärare. Jag tror matematik är ett svårt ämne att undervisa i och att det krävs engagemang och mattelärare som inte kommit ifrån elevens nivå. Frågan är om man efter att ha läst 60 poäng kan gå ner till åk 7-nivå. Svårigheten och utmaningen ligger i att kunna förmedla kunskapsmassan till alla elever. Kunna göra den tillgänglig för alla. K 1-7 Matematik handlar om problemlösning ett sätt att tänka. En lärare måste ha kännedom om elevers olika sätt att möta ett problem. Matematik är så abstrakt att man har svårt att relatera till elevers verklighet. Kunnande i matematikundervisning ändras. Samhällsbilden ändras. Eleverna behöver nya grundkunskaper i matematik för att klara sig bra dels privat, dels som samhällsmedborgare. Matematiklärande tar tid. Det krävs olika infallsvinklar av ett problem för att elever ska förstå på djupet. Vill man handleda eleverna till att bli goda problemlösare måste man reflektera över Teckning Eric Werner vad eleverna kan och förstår. Om förförståelsen inte är den förväntade måste denna förändras innan undervisningen kan fortskrida. Att förändra redan fasta tankebanor är mycket svårt och om man inte tar hänsyn till dessa tankemönster så bygger man vidare på en obefintlig grund och huset rasar förr eller senare. K 4-9 Svaren kring varför det är svårt att undervisa i matematik tar ofta upp förståelse. Det är inte alla som utvecklar ett matematiskt, ibland abstrakt tänkande. Om grunderna saknas så är det svårt för eleverna att förstå och då är det inte lätt att undervisa i matematik som kräver bra grund för påbyggnad. Det kan lätt bli så att eleverna bara lär sig och inte förstår. Det är mycket man inte klarar av att visa för eleverna. Det går inte att lära barn matte. Matte måste man förstå. När barnen börjar skolan är de inte lika mogna. En viss mognadsnivå måste man ha för att förstå. Hur får man barn att knäcka koden (förstå matte)? M 1-7 Missar man ett moment, så sätter det käppar i hjulet för fortsatt utveckling. Det innebär att elever lätt hamnar på olika nivåer, vilket bl a försvårar gemensamma genomgångar. Motivationen försvinner lätt då små obetydliga fel i början av en uträkning ger helt fel svar i slutet. K 1-7 Att apa efter andra kan ge en viss procent rätt på svaren men att förstå innebörden gör att man också kan utan att för den skull få exakt rätt på t ex en uppgift. Att förstå vad eleven inte förstår och förklara för att de ska förstå. K
4 Elever kan hamna i mattefobi. Om läraren inte observerat kunskapslucka och går vidare till nästa trappsteg. Det blir väldigt ostadigt och risken finns att eleven tycker att matematik är för svårt (och därmed tråkigt). K4-9 Elevers tänkande i matematik Det är svårt att förstå elevers matematiska tänkande. Man måste vara lyhörd för tankar och förslag och ha tillgång till olika metoder för att nå alla elever. Det är en av lärarens stora utmaningar att hitta rätt metod för varje elev för alla är olika och har olika bakgrund, olika kunskaper och olika förutsättningar för inlärning. Tänker de åt rätt håll? Det man själv upplever som en bra metod uppfattas kanske inte av en del elever. Som lärare måste man ha kännedom om elevernas olika sätt att möta ett problem. Dessa sätt kan vara många! Gäller att kunna möta eleven på elevens nivå. På deras sätt. Veta hur de kan tänka. K1-7 En elevs matematiska tankebanor är i sig ett livsprojekt att sätta sig in i. M gy Svårt att sätta sig in i hur eleverna tänker. Svårt att förklara på ett sätt som alla förstår. Då en elev frågar något så kanske man inte alltid kommer på hur man ska förklara för den eleven, och det tar oftast lång tid innan läraren och eleven är överens om frågeställningen och svaret. Som mattelärare måste man ha bra kunskaper på alla moment samtidigt, eftersom det kan komma frågor även på sån t som inte behandlas i just det kapitlet man håller på med. Man måste därför vara flexibel och framförallt snabbtänkt. K gy Elevers tänkande om matematik Många elever är ointresserade. Matematik ses som tråkigt. En del tror att ämnet är svårt. Många vill inte lära sig den matematik de behöver senare i livet. Föräldrar och samhälle har en negativ inställning till matematik. Lärare i matematik är tvungna att jobba mot förutfattade meningar om att ämnet är svårt och tråkigt. Det är inte lätt att få negativa elever intresserade av matematik. Det är svårt att få eleverna intresserade av matematik. Många har en inställning att matte är svårt. Lärare har idag ont om tid till att fördjupa sig i matematik och komma på nya undervisningssätt. K 1-7 Det är en utmaning att få även flickor att tro på att de kan klara matematik. K 1-7 Det finns en rädsla inför ämnet som diskvalificerar en del elever från början på grund av deras egna uppfattningar om sin kapacitet. M 4-9 Man kan t ex tala om hur många som är ointresserade, hur svårt det är att få alla elever att lyssna. Hur tråkigt det kan bli eftersom inte alla elever är lika intresserade som jag, dvs hur svårt det är att få alla elever att lära sig den matematik de behöver senare i livet. M gy Lärobok, tradition och verklighet Lektioner som bara baseras på läroböckernas innehåll ger eleverna problem. Matte är inte bara att räkna i boken, det måste finnas en verklighetsanknytning. Man behöver matematik i andra ämnen och i vardagen. K 1-7 Om läraren inte undervisar utanför läroboken så skapas inte förutsättningar för eget tänkande. Då behövs kanske ingen lärare i de högre årskurserna. En oflexibel lärare utan förståelse för matematikens komplexitet kan lika gärna utebli. K 4-9 Att eleverna får ut väldigt litet om de sitter i 12 år x 40 veckor och bara räknar givna tal utan konkret förankring i verkligheten och sedan fortsätter om deras lösning stämmer med facit. Det svåra är självklart att göra de matematiska problemen förklarliga för elever med helt olika perspektiv och sätt att förstå. M 4-9 Om man pluggar in ämnet blir det svårt att använda i praktiken. Matematik är mycket mer än fyra räknesätt och formler, så mycket mer än att bara räkna i boken. Vardagen, verkligheten ser olika ut för olika människor. Kopplingar mellan lektion och verklighet är svår att se för eleverna och att göra tydlig för läraren. Det är arbetsamt att ta 40
5 fram andra exempel än de i boken. Man behöver argumentera och diskutera om ämnet.... man måste omsätta ett abstrakt tänkande till ett praktiskt. Att man förstår mängder; känner, har en upplevelse av vad man räknar. Om man kan räkna ett antal tal i skolan utan att kunna bedöma hur mycket man ungefär ska betala för ett antal varor i snabbköpet då har man inte lärt sig räkna. K 4-9 Matte kräver att förankras i vardagen, för att bli förståelsekunskap och inte bara ytlig faktakunskap. Det är inte svårare att anknyta till vardagsföreställningar hos elever än något annat ämne, men det är aldrig någon som behövt göra det. Därför är det ett nytt sätt att tänka på angående matte. Matte är inte lättare än något annat ämne snarare svårare då det inte finns någon tradition, erfarenhet att undervisa mot vardagsförståelse. Enligt gammalt sätt att se är det lätt med undervisning i matematik. M 4-9 Det man lär sig ska ge grunderna för resten av livet. Därför är det viktigt att förstå och inse. Brister kan ge problem att klara sig i samhället och vidare utbildning stängs. En del anser att provresultat är dåliga mått på kunnande. Ett matteprov säger inte så mycket om vad en elev kan. Det är enbart ett tecken på hur väl anpassad eleven är till att presentera ett visst antal typer av uppgifter på given tid och plats. K1-7 Sammanfattning Redovisade skäl till att en del tycker att: Matematik är det väl lätt att undervisa i ger sammantagna en bild av en mekanisk, läroboksstyrd, fördummande undervisning, där läraren inte engagerar sig i elevens lärande, i vad matematik är eller varför och hur man lär sig. Mycket påminner om den nidbild som Kommentaren behandlar och tar avstånd från (Skolverket, 1997 s 27). En del studenters sätt att uttrycka sig tyder på att de varit utsatta för en undervisning som liknar den som beskrivs. Svaren i b är mer omfattande och inte sällan engagerade. Den bearbetning jag gjort visar en komplexitet som studentgruppen har erfarenhet av egen eller kamraters. Argumenten behandlar svårigheter och betydelse av att man som lärare sätter sig in i matematikämnets natur, karaktär och användning, skaffar sig olika förklaringsmodeller och arbetssätt för att öka förståelsen. Det är svårt och nödvändigt att ta del av och utgå från elevers tänkande och hur elever ser på ämnet för att öka förståelsen och motverka ointresset för matematik. Elever kan se matematik som i det närmaste omöjligt och trist att lära en svår uppgift för lärare att ändra. Om man tar matematik på allvar så innehåller vare sig läroböcker eller vanliga prov mer än en bråkdel av det man borde lära sig i eller om matematik. De här redovisade argumenten för och mot, att matematik är lätt att undervisa i, är något för blivande och verksamma lärare att ta intryck av och reflektera över. Vad har vi egentligen för syn på matematik och matematikundervisning? Mycket tyder på att det finns intressanta och komplexa samband mellan hur vi ser på ämnet och hur vi undervisar (Johansson & Emanuelsson, 1997; Thompson, 1984). Välkommen med reaktioner till Nämnaren på de uppfattningar som redovisats! Referenser Emanuelsson, G. & Johansson, B. (1989). Vad ska en matematiklärare kunna? Nämnaren 16(1), 2-5. Emanuelsson, G. & Johansson, B. (1997). Matematik det kritiska filtret. Pedagogiska magasinet. TEMA: I matematikens värld. Lärarförbundets tidskrift för forskning och debatt, Johansson, B. & Emanuelsson, J. (1997). Utvärdering i naturkunskap och matematik. Stockholm: Skolverket och Liber distribution. Niss, M. (1994). Mathematics in society. In R. Biehler, R. W. Scholz, R Sträßer & B. Winkelmann (Eds.), Didactics of Mathematics as a Scientific Discipline. Dordrecht: Kluwer. Skolverket (1997). Kommentar till grundskolans kursplaner och betygskriterier i matematik. Stockholm: Liber distribution. Thompson, A.G. (1984). The relationship of teachers s conceptions of mathematics and mathematics teaching to instructional practice. Educational Studies in Mathematics Education 15,
Svårt att lära, lätt att undervisa. Hur utmanar vi synen på matematik?
Svårt att lära, lätt att undervisa. Hur utmanar vi synen på matematik? Jag utgick i mitt anförande 2 feb från mina erfarenheter av lärarutbildning och som redaktör för rapporter och skrifter om lokalt
Läs merMatematikundervisning genom problemlösning
Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv
Läs merÄmnesblock matematik 112,5 hp
2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.
Läs merRäcker kunskaperna i matematik?
Bilaga 2 Räcker kunskaperna i matematik? LARS BRANDELL Bakgrund Ett viktigt underlag för regeringens uppdrag till NCM har varit Högskoleverkets rapport Räcker kunskaperna i matematik? (Högskoleverket,
Läs merSamhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den
Saman Abdoka Elevens bakgrund en resurs De senaste tjugo åren har inneburit stora förändringar för såväl samhälle som skolmatematik. Ur en lång erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klassrum ger
Läs merMotivation för matematik
Matematik, Specialpedagogik Grundskola åk 1 3 Modul: Inkludering och delaktighet lärande i matematik Del 6: Matematikängslan och motivation Motivation för matematik Karolina Muhrman och Joakim Samuelsson,
Läs merVårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Läs merHanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?
Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning
Läs merKursbeskrivning och studieplan för UM83UU
Kursbeskrivning och studieplan för UM83UU Matematikens didaktik för senare skolår och gymnasiet, kompletteringskurs 15 hp Ht 2013 130811 1 / 6 Innehållsförteckning Lärare, kursansvarig och administrativ
Läs merSammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan
Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.
Läs merVad är ett problem? Kerstin Hagland och Johan Åkerstedt
Modul: Problemlösning Del 1: Matematiska problem Vad är ett problem? Kerstin Hagland och Johan Åkerstedt Var och en av oss har föreställningar om vad matematik är. Dessa föreställningar är ofta ganska
Läs merParallellseminarium 3
Parallellseminarium 3 301 Matematik för våra yngsta barn. Fö, Föreläsning Karin Larsson Hur hittar vi matematiken i vardagen som ska stimulera våra yngsta barn att få en förförståelse för matematikens
Läs merPedagogiskt café. Problemlösning
Pedagogiskt café Problemlösning Vad är ett matematiskt problem? Skillnad mellan uppgift och problem - Uppgift är något som eleven träffat på tidigare, kan lösa med vanliga standardmetoder - Matematiskt
Läs merRiktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning
LHS Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning Poäng: 4,5 hp VFU inom ramen för 30hp Kurs: Matematik för grundlärare åk F-3 Kursplan: MA3005 VFU-period:
Läs merMatematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,
Läs mer30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år
1 av 14 2010-11-02 16:21 Namn: Skola: Epostadress: 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder < 30 år 30-40 år 41-50 år 51-60 år > 60 år 3. Har varit verksam som lärare i: < 5 år 6-10 år 11-15 år > 15 år 4. Har du en
Läs merVerksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun
Bilaga 1 Verksam hetsrapport 2015-02-18 Dnr 400-2014:2725 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun 1 (8) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter
Läs merRiktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning
LHS Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle Riktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning Poäng: 4,5 hp VFU inom ramen för 30hp Kurs: Matematik för grundlärare åk F-3 Kursplan: MA3005 VFU-period:
Läs merMatematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke
Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i
Läs merÄMNESGUIDE FÖR ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER
ÄMNESGUIDE FÖR ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER 2 ÄMNESLÄRARUTBILDNING INNEHÅLL Språklärarutbildning vid Göteborgs universitet
Läs merVad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning
Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SPPS30, Matematiksvårigheter-orsaker och pedagogiska konsekvenser, 15,0 högskolepoäng Disabilities in Mathematics - Causes and Educational Consequenses, 15.0 higher
Läs merRiktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning
Akademin för lärande, humaniora och samhälle (LHS) 2018-08-16 Riktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning Poäng: 3 hp VFU inom ramen för 15 hp Kurs: UVK 2 för grundlärare F-3: Didaktik och bedömning
Läs merLMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merSammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik
Sid 1 (7) Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Kurskod ( er): 6MN040 Ifall kursen i allt väsentligt samläses med
Läs merUtvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen
Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Förutsättningar Mellanstor kommun (55 000 inv) 60 kommunala förskolor 25 kommunala grundskolor 3 kommunala gymnasieskolor
Läs merDet finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en
Kerstin Larsson Subtraktion Vad är egentligen subtraktion? Vad behöver en lärare veta om subtraktion och subtraktionsundervisning? Om elevers förståelse av subtraktion och om elevers vanliga missuppfattningar?
Läs merKursplaner i matematik och lärares mål med undervisningen. Ola Helenius, LUMA 2010
Kursplaner i matematik och lärares mål med undervisningen Ola Helenius, LUMA 2010 Skolinspektionens kvalitetsgranskningar Grundskolan: 23 skolor (avslutad) Matematikutbildningens mål och undervisningens
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER
INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER L920MA Verksamhetsförlagd utbildning 2 för lärare åk 7-9 i matematik, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers in Secondary School Year 7-9, 7.5 higher
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merFigur 1: Påverkan som processer. Vad tycker elever om matematik och matematikundervisning?
Modul: Problemlösning Del 1: Matematiska problem Känsla för problem Lovisa Sumpter När vi arbetar med matematik är det många faktorer som påverkar det vi gör. Det är inte bara våra kunskaper i ämnet som
Läs merRiktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning
Riktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning Poäng: 3 hp VFU inom ramen för 18 hp Kurs: UVK 3 för grundlärare 4-6: Didaktik och bedömning Kursplan: UV4015 VT 2019 VFU-period: v. 14-15 Maria Godolakis
Läs merVerksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en
Skoitnst.. 7.1,ktion.en Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid den fristående gymnasieskolan JENSEN gymnasium Uppsala i Uppsala
Läs merKollegialt lärande som utvecklar undervisningen
Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen för man behöver det här kollegiala att samarbeta prata, diskutera och lyfta, bepröva det hela, och komma tillbaka och reflektera om det. Det måste man göra
Läs merRiktlinjer för. VFU verksamhetsförlagd utbildning. LHS, Akademin för lärande, humaniora och samhälle
LHS, Akademin för lärande, humaniora och samhälle Riktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning Poäng: 7,5 hp VFU inom ramen för 37,5 hp Kurs: Matematik för grundlärare åk 4-6 Kursplan: MA3006 VT2017
Läs merLNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 11 LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Mathematics for Teachers in Preeschool and Primary school, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merForskning och matematikutveckling
Forskning och matematikutveckling Fil.dr. Constanta Olteanu 2011-02 02-14 RUC-Linn Linnéuniversitetet Översikt över innehållet i presentationen Vad menas med matematikutveckling? Vad är ämnesdidaktisk
Läs merPedagogik GR (A), Grundläggande matematikinlärning för grundlärare i fritidshem, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Grundläggande matematikinlärning för grundlärare i fritidshem, 7,5 hp Education (BA), Basic Mathematics for Teachers in Leisure Education, 7,5 credits Allmänna data
Läs merRudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass
Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande
Läs merLPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12
LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12 Värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merVFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09)
VFU-bedömningsmallen. Fastställd 090923 (dnr G 219 499/09) 1. visar yrkesrelevant kunskap i det aktuella ämnet/ ämnesområdet 1. visar bredd och djup inom inriktningens ämne/ämnesområde, både ämnesteoretiskt
Läs merLMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 11 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merC. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen
C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är
Läs merSAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng
LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merLärarhandledning Hälsopedagogik
Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras
Läs merHur hanterar lärare kontroversiella samhällsfrågor i SO-undervisningen på högstadiet? TORBJÖRN LINDMARK
Hur hanterar lärare kontroversiella samhällsfrågor i SO-undervisningen på högstadiet? TORBJÖRN LINDMARK Forskningsgruppen (Vid Umeå universitet) Lars Larsson Universitetslektor vid Universitetspedagogik
Läs merLärarenkät för Kursprov i Engelska 6 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016
Lärarenkät för Kursprov i Engelska 6 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016 Sammanställningen av denna webbenkät grundar sig på alla inkomna enkätsvar, 293 stycken. Siffrorna är
Läs merLNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Mathematics for Teachers in Preeschool and Primary school, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merElevers och lärares erfarenheter
Elevers och lärares erfarenheter Avsikten med detta kapitel är att jämföra erfarenheter från grundskolan och gymnasieskolan utifrån den översyn av matematikundervisningen i skolan som gjordes inom Utbildningsdepartementet
Läs merI arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden
Läs merIntroduktion och Praxisseminarium LG10MA och L910MA VFU1
Introduktion och Praxisseminarium LG10MA och L910MA VFU1 Lärare åk 7-9 och Gy i matematik, 4,5 högskolepoäng Lärare: Bengt Andersson, Eva Taflin Introduktion: 19 November -13 VFU1 koppling till tidigare
Läs merMatematik är ett ämne som många människor, både barn och vuxna
Mikaela Thorén Motivation för matematik Författaren ger här en bild av vilka faktorer som kan påverka elevers motivation för att lära matematik. Artikeln bygger på författarens examensarbete som belönades
Läs merDIAMANT. NaTionella DIAgnoser i MAtematik. En diagnosbank i matematik för skolåren före årskurs 6.
DIAMANT NaTionella DIAgnoser i MAtematik En diagnosbank i matematik för skolåren före årskurs 6 Matematikdelegationens betänkande Det är vår övertygelse att alla barn och ungdomar som kan klara en normal
Läs merTeknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Läs merBilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Bilaga för utbildning på forskarnivå i matematik
Läs merSammanställning av kursutvärdering
Kursutvärdering P O Ågren per-olof.agren@umu.se Vårterminen 2017 Sid 1 (13) Sammanställning av kursutvärdering Examensarbete i informatik, 15 hp, VT 2017 Kursansvarig: Per-Olof Ågren Samlad bedömning 1
Läs merkultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund
kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet
Läs merOlika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
Karin Landtblom & Anette De Ron Gruppera mera! Dubbelt och hälften är vanliga inslag i den tidiga matematikundervisningen. Elever ska ringa in hälften av något eller rita så att det blir dubbelt så många.
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merConstanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former
Läs merLärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan
Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,
Läs merTESTVERSION. Inledande text, Diamant
Inledande text, Diamant Diamant är en diagnosbank i matematik som består av 55 diagnoser, avsedda för grundskolan. Fokus ligger på grundläggande begrepp och färdigheter. Tanken med diagnoserna är att de
Läs merRiktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning
Riktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning Poäng: 3 hp VFU inom ramen för 15 hp Kurs: UVK 4 för ämneslärare 7-9: Didaktik och bedömning Kursplan: UV6019 VT 2018 VFU-period: v. 19-20 Maria Godolakis
Läs mer== Utbildningsvetenskapliga fakulteten
Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG527 Förskolebarns språkutveckling och lärande i matematik, 15 högskolepoäng Young children s language development and learning in mathematics, 15 higher education
Läs merVad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning?
Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning? Singapore tillhör sedan länge toppnationerna i internationella undersökningar som Pisa och TIMSS. Deras framgångar har gjort att många andra
Läs merNOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN
Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt
Läs merMatematikundervisning för framtiden
Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade
Läs merPedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.
Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av
Läs merMELLAN GYMNASIET OCH UNIVERSITETET
STADIEÖVERGÅNGEN MELLAN GYMNASIET OCH UNIVERSITETET Erika Stadler Linnéuniversitetet Gymnasieelever om matematik och matematikundervisning i i En typisk mattelektion är att läraren går igenom på tavlan
Läs merRiktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning
LHS Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning Poäng: 4,5 hp VFU inom ramen för 30hp Kurs: Matematik för grundlärare åk F-3 Kursplan: MA3005 VFU-period:
Läs merTummen upp! Matte ÅK 6
Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är
Läs merPå Nydalaskolan i Malmö har varje klass minst tre lektioner matematik
Jessica Håkansson Bedömningsarbete på Nydalaskolan Genom ett strukturerat arbete med Bedömningsstöd i taluppfattning görs eleverna i hög grad delaktiga i sitt matematiklärande. Författaren beskriver också
Läs merLÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1
Lokal examensbeskrivning Dnr: 540-420-10 Sid 1 (8) LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 1. Fastställande
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merSPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Läs merJag tror att alla lärare introducerar bråk
RONNY AHLSTRÖM Variabler och mönster Det är viktigt att eleverna får förståelse för grundläggande matematiska begrepp. Ett sätt att närma sig variabelbegreppet är via mönster som beskrivs med formler.
Läs merDIGITALA KOMPETENSER OCH PROGRAMMERING
Pilotutvärdering 7 juli 2017 DIGITALA KOMPETENSER OCH PROGRAMMERING En utvärdering av samverkan mellan Uddevallas grundskolor och Innovatum Science Center När och var? Läsåret 16/17 har Uddevalla kommun
Läs merNOKflex. Smartare matematikundervisning
NOKflex Smartare matematikundervisning Med NOKflex får du tillgång till ett heltäckande interaktivt matematikläromedel som ger stöd både för elevens individuella lärande och för lärarledd undervisning.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER
INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER L921MA Verksamhetsförlagd utbildning 2 för lärare åk 7-9 i matematik, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers in Secondary School Year 7-9 in Mathematics,
Läs merFormativ utvärdering 5C1106 Tillämpad fysik, mekanik
1 of 10 2006-02-19 23:57 Formativ utvärdering 5C1106 Tillämpad fysik, mekanik Syftet med denna utvärdering är att samla in era uppfattningar från hösten 2005 om kursen som helhet. Gå igenom de första 18
Läs merProjektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.
Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar
Läs merOlika sätt att lösa ekvationer
Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Olika sätt att lösa ekvationer Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet och Lucian Olteanu, Linnéuniversitetet Att lösa ekvationer är en central del av algebran, det
Läs merAlla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem
Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns fritidshem November 2014 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merSammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik
Sid 1 (10) studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Kurskod ( er): 6MN039 Ifall kursen i allt väsentligt samläses med andra kurser kan
Läs merAtt utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå
Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå Nätverk/kompetensutveckling Elevers lärande i matematik Samarbetsprojekt mellan: Salem, Huddinge, Botkyrka, Södertälje, Nykvarn, Tyresö, Nynäshamn
Läs merKursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001
Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Detta var bra 333 Varierat program teori/övningar. Positiva och inspirerande ledare. Bra grupp: åldersblandat o könsfördelat. Öppenhet i gruppen.
Läs merMatematik är en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet (Lgr 11). Det är utgångspunkten för Uppdrag Matte.
Problemlösning i fokus Matematik är en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet (Lgr 11). Det är utgångspunkten för Uppdrag Matte. Matematik ska vara spännande och roligt! Undervisningen i matematik
Läs merUtbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng
Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master in Sociology 2(2) 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Masterprogrammet
Läs mer@ZoranAlagic Många frågor och få gemensamma begrepp = förvirrad diskussion. sammanfattar på bloggen. Citationstecken ingen väg #merkateder
ZoranAlagic Många frågor och få gemensamma begrepp = förvirrad diskussion. sammanfattar på bloggen. Citationstecken ingen väg #merkateder 21 minutes ago Favorite Reply Delete tystatankar Och varför vill
Läs merGrundläggande programmering med matematikdidaktisk inriktning för lärare i åk 7-9
DNR LIU-2018-00861 1(5) Grundläggande programmering med matematikdidaktisk inriktning för lärare i åk 7-9 Uppdragsutbildning 7.5 hp Basic programming with mathematics didactic focus for teachers in grades
Läs merVad tycker du om kursen som helhet? 1 - Mycket dålig 0 0% 2 1 2% 3 0 0% % 5 - Mycket bra 25 57%
44 svar Sammanfattning Se hela svar Hur stor andel av undervisningen har du deltagit i? Ingen undervisning All undervisning 1 - Ingen undervisning 0 0% 2 0 0% 4 0 0% 5 1 2% 6 0 0% 7 3 7% 8 1 2% 9 20 45%
Läs merPedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019
Pedagogisk planering till klassuppgifterna åttan 2019 åttans intentioner med årets klassuppgifter är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med klassuppgifterna tror vi att eleverna
Läs merEtt forskande partnerskap handlar om att forska tillsammans och på lika
Mona Røsseland Vägen till standardalgoritmer Denna artikel tar sin utgångspunkt i ett samarbetsprojekt mellan en lärare som ville utveckla sin undervisning och en aktionsforskare som ville undersöka om
Läs merLärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp Primary School teacher education programme 4-6 Allmänna data om programmet Programkod
Läs merKursplan för Matematik
Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för
Läs merUnder min praktik som lärarstuderande
tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko
Läs merUtbildningsplan för. Ämne/huvudområde 2 Biologi Engelska Franska Fysik Data- och systemvetenskap Företagsekonomi Geografi
Utbildningsplan för Kombinationsprogram för lärarexamen och masterexamen vid Samhällsvetenskaplig fakultet Study Programme for Master of Education and Master of Social Science 300.0 Högskolepoäng 300.0
Läs mer