Självständigt arbete i specialpedagogprogrammet, 15 hp. Konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola

Transkript

1 Självständigt arbete i specialpedagogprogrammet, 15 hp Konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola

2 Författare: Litiana Lleshi Handledare: Marianne Björn Examinator: Ann Christin Torpsten Termin: HT15 Ämne: Pedagogik Nivå: Avancerad Kurskod: 4PP24E

3 Titel Konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola Conflicts between children in a multilingual preschool setting Abstrakt Bakgrund: Syftet med undersökningen är att belysa omständigheter kring konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola, konflikternas uppkomst och hantering, förebyggande samt bakomliggande orsaker. Metod: En specialpedagog och tre förskollärare har intervjuats. Undersökningen har utgått från tre frågeställningar som handlar om vilken typ av konflikter uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola, vilken roll spelar språket vid konflikter och hur hanterar och förebygger respondenterna konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är det sociokulturella perspektivet. Respondenternas svar har analyserats och redovisats utifrån en hermeneutisk ansats. Resultat: Det resultat som framkommer i analysen av samtliga respondenters svar är att de vanligaste vardagskonflikter som uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola uppkommer på grund av brist på språkförståelse och missuppfattningar eftersom barnen inte har ett gemensamt talspråk. Samtliga respondenter anser att det behövs lägga stor vikt vid inlärning av ett gemensamt talspråk för att förebygga konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola. Undersökningen visar även att samtliga respondenter hanterar och förebygger på liknande sätt de konflikter som uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola. Nyckelord Artefakter, flerspråkighet, konflikt, mediering, medling, proximal utvecklingszon, samspel, sociokulturellt perspektiv.

4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Syfte och frågeställningar 2 2. LITTERATURGENOMGÅNG Definition av flerspråkighet, förstaspråk och tvåspråkighet Språk och kultur Utveckling av flerspråkighet Kodväxling Definition av en konflikt Konfliktens uppkomst Typ av konflikter Hantering och förebyggande av konflikter Konflikthanteringsmetoder Språkets roll vid konflikthantering TEORERETISK ANKNYTNING Vygotskijs teori och det sociokulturella perspektivet Lärandet i den proximala utvecklingszonen Mediering, artefakter och appropriering METOD Val av metod och ansats Urval Genomförande Forskningsetiska principer Bearbetning och analys..15

5 5. RESULTAT OCH ANALYS Typ av konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola Analys av typ av konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola Språkets roll vid konflikter Analys av språkets roll vid konflikter Hantering och förebyggande av konflikter Analys av hantering och förebyggande av konflikter Sammanfattning av resultatet DISKUSSION Resultatdiskussion Typ av konflikter Språkets roll vid konflikter Hantering och förebyggande av konflikter Metoddiskussion Tillförlitlighet Giltighet Förslag till vidare forskning REFERENSLISTA 31 Bilaga 1: Missivbrev Bilaga 2: Intervjufrågor

6 1. INLEDNING Hela världen är full med olika konflikter. I institutioner finns mängder av konflikter där de flesta består av så kallade intressekonflikter. Carlander (1990) skriver att konflikter kommer förr eller senare i livet och har olika karaktär vilka varierar på individ eller gruppnivå. Skolväsendet är inget undantag och konflikter i skolväsendet förekommer av olika orsaker. I skolväsendet uppstår konflikter mellan barn barn, vuxna barn och vuxna vuxna. Förskolan är en mötesplats där barn med olika språk, olika traditioner, olika seder och olika kulturer träffas. Med detta som bakgrund kan det lätt uppkomma missförstånd och konflikter mellan barn. Jag är själv verksam på en förskola med flerspråkiga barn och är därför intresserad av att undersöka konflikter på en flerspråkig förskola samtidigt som jag med min studie vill belysa alla omständigheter kring denna företeelse och bidra till ökad kunskap kring den. Enligt undersökningar från Statistiska centralbyrån i Sverige finns det cirka 20% barn som har en utländsk bakgrund och är flerspråkiga och där deras föräldrar/vårdnadshavare har ett annat modersmål än svenska. Detta innebär att det finns många förskolor som har flerspråkiga barn. Resultatet av denna undersökning borde därför vara intressant för alla som arbetar på en flerspråkig förskola. En annan relevant faktor till att jag valde att undersöka just detta kunskapsområde är att ta reda på om orsakerna till konflikter och konflikthantering på flerspråkiga förskolor skiljer sig åt från dem som råder på enspråkiga förskolor. Ellmin (2008) påpekar att det är viktigt att behärska språket för att förstå uppkomna konflikter. Endast genom att behärska språket kan vi kommunicera om våra problem och frustrationer till varandra, och göra dem begripliga så att vi bättre kan förstå våra konflikter och i slutändan lösa dem. (Ellmin, 2008, s. 9). När vi hör ordet konflikt tänker vi kanske direkt på den negativa innebörden men konflikter kan leda till lärorika diskussioner i arbetslaget och med barnen om handlingsalternativ, olika idéer och synsätt för lösningar. Konflikter är en naturlig och oundviklig del i livet. Wahlström (1996) påpekar att trots att konflikter kan kännas negativa och obehagliga kan de ändå ses som någonting positivt vad gäller barnens lärande och utveckling. Det är viktigt att vi alla visar respekt för varandra och att läraren och annan personal alltid är en god förebild för barnen i förskolan. Det finns många dokument som är kopplad till arbetet med konflikt och konflikthantering i förskola och skola. Läroplanen betonar att lärarna ska: Stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra (Skolverket, 2010, s. 9). Utöver detta ska förskolan även sträva efter att barnen: Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. (Skolverket, 2010, s. 9). För att lära barnen hur man kan hantera en konflikt är det nödvändigt att lärarna själva har goda kunskaper om konflikthantering. När barn lär sig att hantera konflikter utvecklar de samtidigt en social kompetens och en starkare självkänsla.

7 Konflikthantering är viktig att diskuteras i arbetslaget som ett värdegrundsarbete, anser jag, så att hela arbetslaget har samma synsätt på hur man agerar och hanterar när konflikter uppstår. Det blir svårt att lära barnen om hur man löser konflikter om inte arbetslaget har likvärdiga kunskaper och agerande gällande konflikthantering. Jag hoppas att resultatet av denna studie kommer att bidra till en bredare och djupare kunskap om hur lärarna ska kunna förstå och främja arbetet med flerspråkiga barnens lärande och utveckling. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolepedagoger kan uppleva konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola, konflikternas uppkomst och hantering, förebyggande samt bakomliggande orsaker. Frågeställningar Vilken typ av konflikter uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola? Vilken roll spelar språket vid konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola? Hur hanterar och förebygger respondenterna konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola?

8 2. LITTERATURGENOMGÅNG I detta kapitel utgår jag från relevant litteratur och tidigare forskning både nationellt och internationellt. Flerspråkighet är avsnittets centrala begrepp och vidare redogörs för definitionen av en konflikt, konfliktens uppkomst, typer av konflikter, hantering och förebyggande av konflikter samt språkets roll vid konflikthantering. 2.1 Definition av flerspråkighet, förstaspråk och tvåspråkighet Det finns flera definitioner av flerspråkighet. Imsen (2006) menar att När en person behärskar flera språk och med lätthet kan byta mellan dem talar vi om flerspråkighet. (Imsen, 2006, s. 353). Haugen (1989) anser att en person är flerspråkig när denne kan uttrycka ett komplett och meningsfullt yttrande på andra språk. Flerspråkiga barn talar förutom sitt modersmål även ett eller flera andra språk. Modersmålet är enligt Svensson (2009) det eller de språk barnet lär sig först i det naturliga samspelet med vårdnadshavare och kamrater. (Svensson, 2009, s. 190). Modersmålet kallas ibland även det första språket och är starkt kopplat till känslor och även barnets tidigaste upplevelser av kontakt med sina vårdnadshavare. Ladberg (2003) påpekar att Familjens språk ett eller flera är därför förknippade med de djupaste känslorna av självklar tillhörighet, trygghet och kärlek på ett sätt som andra språk sällan blir. (Ladberg, 2003, s. 127). Enligt Skans (2011) är förstaspråk det språk som barn lär sig först i hemmet medan andraspråk är språket som barn lär sig utöver sitt första språk. I Sverige är svenska ett majoritetsspråk och anses som norm. Alltid när svenska språket är barnens andra språk kan vi tala om flerspråkiga barn. I Sverige finns idag många flerspråkiga barn. Flerspråkighet i sig är inte speciellt eller svårt, utan det är lika vanligt som enspråkighet. (Ladberg, 2003, s. 15). Barn lär sig förstaspråket upp till treårsåldern, oftast i hemmet och av sina vårdnadshavare. Andraspråket är det språket som barn lär sig utanför hemmet på grund av nya nödvändigheter av kommunikation med andra. Ett barn kan ha flera förstaspråk, det vill säga modersmål, om hen har lärt sig flera språk samtidigt genom att ha vårdnadshavare som talar olika språk i hemmet. Elmeroth (2008) menar att modersmål är det språk som människor, oavsett ålder, uttrycker sig bäst på vid kunskaps och identitetsutveckling. Tvåspråkighet innebär att en människa behärskar väl två språk samtidigt. Enligt Elmeroth (2008) finns det två typer av tvåspråkighet: additiv och subtraktiv tvåspråkighet. Additiv tvåspråkighet betyder att andraspråket berikar det första språket. Subtraktiv tvåspråkighet betyder att inlärning av efterkommande språk kan påverka negativt utövandet av det första språket. Utveckling av tvåspråkighet i barndomen kan vara simultan eller successivt. Simultan tvåspråkighet hänför sig till språk som utvecklas samtidigt från födseln i hemmet vilket menas att barnet har två modersmål i hemmet. Successiv tvåspråkighet innebär att ett barn lär sig det nya språket utanför hemmet utöver sitt modersmål vilket sker vanligtvis efter tre års ålder. Flerspråkiga barn är de barn som kan minst ett annat språk utöver sitt modersmål Språk och kultur

9 På en förskola med flerspråkiga barn möts barn med olika kulturer, etnicitet och språk. Lahdenperä (1999) skriver att multietniska och mångkulturella skolor borde i sin verksamhet ha ett pedagogiskt innehåll, arbetssätt och organisation som närmar sig barnens olika kulturer och språk. Det är stor skillnad mellan interkulturalism och mångkulturalism. Mångkulturalitet utmärker ett tillstånd av kulturell mångfald medan interkulturalitet utmärker en händelse och samspel mellan olika kulturer. Barn som inte förstår språket i omgivningen saknar ofta kunskap om lekregler med andra barn. Detta kan vara orsak till konflikter barn emellan vid olika lek eller andra vardagliga situationer. Michélsen (2004) anser att konflikter som uppstår mellan barn oftast handlar om osämja gällande leksaker eller föremål vid lek. Swain, Brooks och Tocalli Beller (2002) skriver att aktiviteter såsom att skriva, lyssna, prata, läsa och så vidare medierar andraspråkslärande hos flerspråkiga barn. Kultti (2014) skriver i sin bok hur två yngre barn använder sinsemellan sitt eget modersmål i leken och när det tredje barnet som pratar svenska kommer in växlar de två barnen snabbt till det svenska språket. Exemplet visar att barn använder språket kontextuellt beroende av omständigheter och att de ser språket som ett verktyg för kommunikation. Konflikter uppstår när barn inte har ett gemensamt talspråk och inte heller kan tolka kroppsspråk eller signaler Utveckling av flerspråkighet Flerspråkighet är ett mångdimensionellt fenomen som inom språkvetenskap undersöks ur ett antal olika infallsvinklar såsom ur psykosociala och ur psykolingvistiska infallsvinklar. Lärande av svenska språket för barn med utländsk bakgrund i Sverige är i själva verket ett situerat lärande, skriver Skans (2011), men förskolan är för många barn det första och kanske även det enda mötet med det svenska språket vilket kan ge dem vissa svårigheter. Tidigare i historien har flerspråkighet betraktas som en nackdel i barnens utveckling och lärande. Enligt Hyltenstam (2012) finns forskning som visar att flerspråkighet är en tillgång när det gäller ekonomiskt välstånd i samhället. Halvspråkighet är när barn behärskar enbart delar av språket. Ladberg (2003) anser att när barnet inte får använda sitt första språk i förskolan kan det försämra tillgång till det första språket vilket leder till att de blir halvspråkiga. Enligt Ladberg (2003) skapas inte halvspråkighet på grund av tillägg av det nya språket i förskolan. Därför är det viktigt att barn som har ett annat modersmål än svenska får möjlighet att få modersmålstöd i förskolan Kodväxling Med kodväxling menas att man växlar mellan olika språk varvid man tar ord från ett eller från flera andra språk under samma samtal. Lärarna bör inte oroa sig vid barns kodväxling i kommunikation med andra flerspråkiga barn. Barnens kodväxling sker oftare från modersmålet till andraspråket (Wang & Hyun, 2009). Tidigare var det många som tyckte att kodväxlingen hos barn var en brist eller bevis på att barn inte kan behärska sina språk väl. För ett par decennier sedan har forskningen visat att flerspråkiga barns kodväxling är en resurs. Den uttrycker barnens potential i språkutvecklingen, utvecklar deras språkförmåga, och inverkar inte negativt på deras språkutveckling. Enligt forskarna använder äldre flerspråkiga

10 barn från fyra år medvetet kodväxling som en metod under samtalet för att göra sig förstådda. Enligt Håkansson (2003) använder flerspråkiga barn kodväxling till det gemensamma språket genom att använda en hel mening eller ett ord för att bli bättre förstådd eller uttrycker på det sättet solidaritet med den andra parten. Yngre flerspråkiga barn gör kodväxling ibland som de inte är medvetna om vilket, enligt Kultti (2014), försvinner i efterhand när de blir äldre. Yngre flerspråkiga barn som använder språkblandningen är omedvetna om att det ordet eller meningen som de använder under samtalet inte tillhör det språket som de kommunicerat på. 2.2 Definition av en konflikt Konflikter är mycket vanliga inom förskola. Lenéer Axelsson och Thylefors (1996) betonar att inom en verksamhet är individer i samspel med varandra och därför kan det finnas en större risk för att konflikter förekommer. Bristande språkförmåga kan orsaka missförstånd mellan individer som kan leda till konflikter. Det finns enormt många definitioner av begreppet konflikt. Lenéer Axelson och Thylefors (1996) skriver flera synonymer till ordet konflikt såsom: oenigheter, meningsskiljaktigheter, gräl, kontroverser, osämja, strider, sammandrabbningar, tvister, motsättningar, dispyter och så vidare. De poängterar även att det inte finns någon uppenbar definition gällande begreppet konflikt. Ekstam (2004) beskriver konflikt som någon form tvist eller osämja mellan individer. Konflikter är en naturlig del av livet och oundvikliga motsättningar mellan olika grupper. Även Thornberg (2006) poängterar att en konflikt är en naturlig händelse mellan olika grupper. Ordet konflikt härstammar ursprungligen från det latinska ordet conflictus som betyder motsättning eller sammandrabbning. Wahlström (2005) anger följande definition av begreppet konflikt: En motsättning eller strid mellan krafter, motiv och egenskaper inom individen eller mellan personer, grupper och organisationer. (Wahlström, 2005, s. 104). Ellmin (2008) skriver att forskare anger olika tolkningar av begreppet konflikt men framförallt är alla forskare eniga om att konflikter är en motsättning av intressen, handlingar, värderingar och mål mellan olika individer. Wall och Callister (1995) påpekar att det finns en stor mängd av konfliktdefinitioner men att den centrala innebörden är att: En konflikt är en process där en part upplever sina intressen blir motsatta och negativt bemötta av den andra parten. (Wall & Callister, 1995, s. 517). Wahlström (2005), Thornberg (2006) och flera andra författare menar att konflikter handlar i huvudsak om känslor mellan inblandade parter. Om ena parten agerar aggressivt i en konflikt bemöter den andra parten också situationen aggressivt Konfliktens uppkomst Konflikter kan uppstå på grund av missförstånd, språkförbistring och misstolkningar som kan leda till osämja, konfrontationer och dispyter. Enligt Backlund (2006) uppstår missförstånd när mottagaren och sändaren inte kan förenas om vad det är för signaler som skickas sinsemellan vilket leder till brist på kommunikation. Michélsen (2004) menar att de vanligaste konflikter som uppstår mellan barn oftast handlar om osämja gällande leksaker eller föremål vid lek vilket kallas för sakkkonflikter. Öhman (2009) påpekar att lärarna bör lära barnen att konflikter är en naturlig del av livet och en viktig del av barnens utveckling. Thornberg

11 (2006) anser att barnen löser ofta sina konflikter på egen hand. Läraren bör skapa ett positivt klimat i barngruppen. Barn blir nämligen mer aggressiva i aggressiva klimat. Enligt Thornberg (2006) är en konfliktsituation en lärandesituation där barn utvecklas socialt, moraliskt och kognitivt. Vygotskij (2007) påpekar att språk och språkförmåga är en av människans främsta resurser. Med hjälp av språket kan vi uttrycka våra känslor och utbyta kunskaper, upplevelser och erfarenheter. Vi använder språket för att kommunicera och samspela samt samarbeta med varandra. När barn inte behärskar språket kan det leda till brist i kommunikation och samarbete. Även Lind (2001) understryker att kommunikation är grunden till att människor ska förstå varandra. Utas (2001) anger att vid tanken på en konflikt känner vi ett obehag och uppfattar konflikter som något negativt som vi försöker att undvika på grund av vår bristande förmåga att hantera konflikterna på ett konstruktivt sätt. Konflikter som uppstår kan ofta upplevas som något negativt och påfrestande. Oenigheter och motsättningar är i sig inga konflikter men oenigheter och motsättningar kan leda till konflikter. Maltén (1998) påpekar att konflikter uppstår vid en sammanstötning, en krock eller en oförenlighet mellan parterna att uppnå mål, intressen, system av värderingar eller något eget behov. Missförstånd på grund av bristande språkförståelse kan påverka negativt och gör det även svårare att komma fram till konfliktlösning. Flera ord, fraser eller uttryck kan ha olika betydelse vilket gör ibland förståelsen ännu svårare. Exempelvis: mus som djur eller mus som datorkomponent och så vidare. Barn som inte förstår det svenska språket kan inte heller uttrycka sig ordentligt vilket kan leda till missförstånd och konflikt. Dessa barn kan ha svårt att uttrycka sina tankar och känslor vilket kan leda till utåtriktad aggressivitet, dåligt självförtroende och sämre självkänsla. Språket i sig är mångtydigt och ofta är det själva sättet man kommunicerar med varandra som skapar problem och inte själva innehållet i kommunikationen. Enligt Folger, Poole och Strutman (2009) är konflikter samspel mellan parterna som är bundna av varandra och som anser sig ha olika avsikt till att komma fram till sina mål. De skriver även om att kommunikationsproblem är en grundläggande orsak till osämja och att brist på förmåga att kommunicera kan skapa missförstånd som i slutändan kan resultera i att konflikter uppstår. Ekstam (2004) poängterar också att brist på kommunikation är den vanligaste orsaken till missförstånd och konflikter. Konflikter uppstår oftast när människorna använder de medel som inte motsvarar att uppnå deras mål. Konflikter kan därför uppstå även inom oss själva och inte enbart mellan olika parter. Thornberg (2013) beskriver konflikter mellan individer som oenigheter uttryckta genom ord, känslor och handlingar. Förskolan är en mötesplats där olika idéer, åsikter och uppfattningar om lärande, olika beslutsomfattande, problemlösningar och så vidare kan leda till konflikter. Maltén (1998) skriver att vi kommunicerar även när vi inte talar ett enda ord. Maltén refererar till forskare som skriver att enbart 7% av budskapet överförs med hjälp av ord, 38% förmedlas med hjälp av betoning, tonläge, klang och tempo medan 55% av kommunikationen går via kroppsspråket. Cirka 70% av kommunikationen sker som icke verbalt språk. Även Lind (2001) påpekar att det inte är endast ord i det verbala språket som är av betydelse utan också sättet hur man överför

12 budskapet. Lind (2001) menar att kroppsspråk, ansiktsuttryck och tonläge kan ha någon annan betydelse än vad orden innehåller Typ av konflikter Enligt Ekstam (2004) finns två huvudgrupper av konflikter: konstruktiva och destruktiva konflikter. Carlander (1990) skriver att destruktiva konflikter kännetecknas av oavbruten upptrappning och längtan att hitta ett offer. Konstruktiva konflikter kännetecknas, enligt Carlander, av en gemensam och medveten önskan bland de inblandade parterna om att tillsammans komma fram till en lösning av konflikten. Konflikter i sig själv kan inte vara konstruktiva eller destruktiva. Det beror på oss själva på vilket sätt vi bemöter konflikter och vilken strategi vi använder för att hantera dem. Maltén (1998) menar att när de inblandade parterna undviker att ta itu med konflikten råder det en konflikträdsla vilket redan är ett destruktivt synsätt. Alla konflikter skall ha en tillfredsställande lösning för båda parterna. Enligt Maltén (1998) när vi använder en konstruktiv strategi för att bemöta konflikten då uppfattas konflikten som en utmaning och en positiv välvilja till att lösa konflikten. Szklarski (1996) påpekar tre slags känslor som förekommer hos barn när konflikter uppstår: positiva, negativa och neutrala känslor. Enligt Szklarski (1996) om de negativa upplevelserna överväger, kan det få stor påverkan i form av depressiv natur som är särskilt skadliga på barnens mentala hälsa. Ekstam (2004) delar upp konflikter i intrapersonella konflikter, interpersonella konflikter och apersonella konflikter. Intrapersonella konflikter är konflikter inom individen och uppkommer när en människa står i konflikt med sig själv såsom osäkerhet, otrygg, för höga krav som gör individen otillfredsställd. Den konflikten har ingen koppling till andra individer. Den här konflikttypen ligger djupt i det omedvetna hos individen och utgör en frustration och en sammanstötning med sig själv. Interpersonella konflikttypen är konflikter mellan individer, mellanmänskliga, och handlar om motsättningar på grund av olika åsikter, värderingar, fakta och så vidare. Ekstam (2004) beskriver den apersonella konflikttypen som en konflikt mellan grupper utan någon koppling till andra individer, utan den har sin grund i bristande eller oklara mål, gruppering, resursfördelning, beslut, strukturer eller andra likartade faktorer i arbetet eller i livet. En liknande uppdelning har även Thornberg (2013) och Ellmin (2008) som delar upp konflikter i dessa typer: inom personskonflikter, mellanpersonskonflikter och organisations / eller samhällskonflikter. Thornberg delar även upp mellanmänskliga konflikter i undergrupper: sakkonflikter, värderingskonflikter, känslokonflikter och intressekonflikter. Thornberg (2013) skriver att konflikt kan vara mångtydig vilket innebär att dess verkliga orsak kan vara en hel annan orsak än vad det syns. Marklund (2007) anger att inom litteraturen gällande konflikthantering (Brännlund,1992; Ekstam, 2004) anträffas fem individuella konfliktstilar: undvikande, forcerande, anpassande, kompromissande och kommunicerande. Den undvikande konfliktstilen innebär att individen drar sig undan när konflikter uppstår. Den forcerande konfliktstilen är motsatsen till den föregående

13 konfliktstilen och handlar om att individen vill vinna konflikten och gör allt utan att ta hänsyn till motpartens intressen. Den anpassande konfliktstilen handlar om att individen försöker hantera konflikten genom att både anpassa sitt och den andres behov och samtidigt neutralisera konflikten. I den kompromissande konfliktstilen försöker parterna förenas och kompromissas genom en ömsesidig uppgörelse. Slutligen den sista konfliktstilen, den kommunicerande konfliktstilen betyder, enligt Marklund (2007), att individen lägger stor vikt på sina egna intressen men också på motpartens intressen. De inblandade parterna kommunicerar, tar sig tid att lyssna på varandra och motpartens argument, för att sedan kunna finna lösningar som blir tillgodosedda för båda parter Hantering och förebyggande av konflikter Konflikter förebyggs genom insatser som är mycket breda beroende på olika situationer. När en konflikt uppstår är det viktigt att försöka förstå de bakomliggande orsaker för att därefter kunna hitta en lösning. Enligt Lennéer Axelson och Thylefors (1996) är självkännedom och kommunikationsförmåga bland de viktigaste förutsättningarna för konflikthantering. Enligt Lenéer Axelson och Thylefors (1996) bör läraren som konflikthanterare ha en god självkännedom och kommunikationsförmåga som förutsättning för att hantera konflikten. De menar även att om de inblandade kommunicerar med varandra blir det lättare att kunna lösa konflikten eftersom bristande kommunikation leder till frustration och ilska. Konflikthantering i förskolan bör enligt Thornberg (2006) hanteras på individuell nivå så att läraren hjälper barnen hantera konflikter, samt arbetar förebyggande på gruppnivå. Lenéer Axelson och Thylefors (1996) betonar att resultatet av en konflikthantering ska vara en varaktig lösning av situationen där alla inblandades behov ska tillgodoses. I konflikthantering ingår även ett förebyggande arbete av konflikter. Lind (2001) menar att varje person löser konflikter på sitt eget sätt och att konflikthanteringen är individuellt. Thornberg (2006) menar att det inte är konflikterna i sig som är destruktiva eller konstruktiva utan det är själva sättet på hur konflikterna hanteras som avgör. Lärare har en avgörande roll vad gäller att hantera en konflikt konstruktivt och härmed bidra till barns välbefinnande i förskolan. Cohens konfliktpyramid är en mycket bra modell för lärare att använda vad gäller konflikthantering i förskolan. Cohens pyramid beskrivs i form av konfliktpyramid med fyra nivåer; förebygga, hantera, hjälpa och stoppa (den sistnämnda är toppen i pyramiden). Pyramidens nivåer visar hur arbetet kring konflikthantering bör organiseras. Lenéer Axelson och Thylefors (1996) skriver att svårigheterna i konflikthanteringen gör att begreppet konflikt har en negativ stämpel. Szklarski (2000) framhäver att förnekande av en konflikt eller dess undvikande kan kännetecknas som destruktiv konflikthantering Konflikthanteringsmetoder Enligt Lind (2001) är det viktigaste arbetssättet gällande konflikthanteringsmetoder: medling, kamratmedling och trepartssamtal. Både Wahlström (1996) och Lind (2001) värderar medling som en positiv metod vid en konflikthantering. Denna metod förutsätter att medlare ska handleda ett samtal mellan de inblandade parterna som sedan ska komma överens och hitta en

14 konfliktlösning. Parterna måste delta frivilligt och medlaren ska vara neutral och objektiv utan några åsikter i förväg kring konfliktlösningen. I denna metod får ingen avbrytas och alla ska bli sedda där båda parterna får utrymme för att uttrycka sin version. Lind (2001) påpekar att genom att uppmuntra barnen till samtal kan de utveckla en kunskap och förståelse vad gäller de demokratiska värderingarna. Kamratmedling är, enligt Kolfjord (2009), en annan form av medling där barnen har rollen av medlare istället för lärare. Denna form av metod hjälper till att minska antalet konflikter och är anpassningsbart med demokratiska synsätt på barnens utveckling. Barn blir på så sätt delaktiga och ansvarstagande individer i samhället. Trepartssamtalsmetoden är, enligt Ljungström (1994), en metod som används vid konflikthantering. Denna metod kännetecknas av att lärare har rollen att vara både behandlare och domare i konflikten. De inblandade parterna får möjlighet att berätta om konfliktens uppkomst och dess händelseförlopp utan att avbryta varandra. Lärare kan däremot avbryta barnen under barnens berättelse genom att använda följdfrågor för att ge en övergripande förståelse av konfliktens innebörd. Lärare bedömer konflikten genom att berätta för båda inblandade parterna att de är lika mycket ansvariga till konfliktens uppkomst för att lättare kunna gå ur konflikten. Lärare bör tänka på att olika konflikter kräver olika strategier vid lösningar beroende på konfliktens nivå. Ellmin (2008) påpekar vikten av konfliktens förebyggande och menar att det är svårt att kunna hitta gränslinjen mellan förebyggande och själva konflikten. Lärarnas uppdrag är att utveckla barns förståelse för konflikter och förse dem med olika strategier för konflikthantering. Lärarna bör lära barnen att sätta ord på sina känslor vid en konflikt och utveckla deras empati samt öka deras förståelse och stärka deras förmåga att själva kunna hantera konflikter Språkets roll vid konflikthantering Språk och språkkunnande är en av människans största förmögenheter och det viktigaste kulturella redskapet (Säljö, 2005). Genom språket kan människor kommunicera med varandra, uttrycka sina känslor och ta del av varandras åsikter. När barn inte behärskar språket brister de i samspel, kommunikation och samarbete med varandra. Lind (2001) framhåller att kommunikation är grundfaktorn för människors förståelse. Folger et al. (2009) skriver att bristande förmåga att kommunicera kan resultera i missförstånd och i slutändan till en konflikt. Även Ekstam (2004) påpekar att bristande kommunikation är en vanlig orsak till missförstånd och konflikter. Missförstånd och kommunikationssvårigheter kan vara en väsentlig orsak till att en konflikt uppstår och samtidigt göra det svårare att lösa själva konflikten. Maltén (1998) anser att i kommunikationen kan goda sociala relationer förstärkas vilka hjälper konfliktlösningen. Lärarna bör uppmuntra barnen att berätta en saga eller en situation de har varit med i. Ladberg (2003) skriver att barn som inte lyckats nå högre nivå i svenska har kunnat göra det efter att de har fått hjälp i modersmålsutveckling. Enligt Ladberg (2003) finns tre väsentliga faktorer för lärarnas arbete att främja barns språkutveckling: att skapa en atmosfär för språkinlärning, att organisera språkutvecklande miljö som underlättar barnens inlärning och att berika barnen med ett brett ordförråd. Lärarna bör stödja barnens språkutveckling, skapa en trygghet för barnen, uppmuntra barnen till att prata och låta barnen leka med språk och rytm genom att låta barnen leka olika rollekar, drama med mera. Lärarna

15 bör prata med barnen och berätta för dem vad som händer och vad som ska ske. Lärarna bör i sin planering förbereda sagoläsning för barnen och eventuellt även belysa sagan med olika bildstöd, tecken som stöd och andra hjälpmedel. Ladberg (2003) påpekar att barnen visar mer intresse när läraren använder bilder som pedagogiskt verktyg. Litteraturen är en viktig källa för barn till att skapa ett bredare ordförråd förutom vardagens språk. Ladberg (2003) lägger stor vikt på högläsning av texter för barn. När barnet lyssnar på högläsning förstärks deras språkförmåga oavsett vad berättelsen handlar om.

16 3. TEORETISK ANKNYTNING Denna studie utgår teoretiskt från den sociokulturella teorin så som den skrivits fram av bland annat Säljö (2000). Många nyanlända familjer med barn kommer till Sverige från olika delar av världen. De kommer från en annan kultur, ett annat historiskt sammanhang, med knappast något materiellt eller socialt kapital, och med varierande kulturellt kapital. Enligt det sociokulturella perspektivet tillägnar sig individer kunskap och färdigheter genom mediering och samspel med andra i sin omgivning Människors interaktion och kommunikation sker i en social, kulturell och historisk kontext. Vygotskij ser på omgivningen som avgörande för människans utveckling där det är viktigt att ta hänsyn till den historia och den kultur som individen tillhör. Det är därför väsentligt att lärare vet så mycket som möjligt om barnets individuella historia och kultur för att sätta in barnets lärande och utveckling i ett sociokulturellt sammanhang. 3.1 Vygotskijs teori och det sociokulturella perspektivet Sociokulturellt perspektiv på lärande består av ett antal teorier som skapades av den ryske psykologen Lev Vygotskij som anses vara grundare till det sociokulturella perspektivet. Grundtanken i ett sociokulturellt perspektiv är samspelet mellan en grupp människor och individen. (Säljö, 2000, s. 18). Det sociokulturella perspektivet förklarar att barn föds i en social miljö som är utformad genom ett långt historiskt förlopp av kulturella processer. Dessa kulturella och historiska processer utgör grunden för hur barns utveckling ska ske. Individen tillägnar sig kunskap och färdighet genom kommunikation och interaktion med andra i sin omgivning. Jakobsson (2012) poängterar att sociokulturella teorier inte gör uppdelning mellan tänkandet och den materiella världen utan istället ser tanken, medvetandet och den materiella världen som en helhet. Detta innebär att den materiella världen i form av olika artefakter och kulturella produkter står i ömsesidig kontakt med oss, påverkar och möjliggör tänkandet. (Jakobsson, 2012, s. 153). Artefakter och dess användare står i en ömsesidig relation där artefakten påverkar människors tänkande och handling och där användaren bidrar med att förbättra artefakten ytterligare genom att lägga till nya uppfinningar från nya idéer. Piagets avsikt var att förklara barnens kognitiva kompetens och deras logiska utveckling i olika åldrar. Säljö (2000) skriver att Piaget anser att barnens utveckling sker inom individen och att barn har medfödda förutsättningar samt att deras kognitiva utveckling går parallellt med barnens biologiska ålder. Piaget utesluter inflytandet av omgivningen vad gäller barnens lärande och utveckling genom samspel med varandra.

17 Vygotskij betonar i sitt sociokulturella perspektiv att barns lärande och utveckling sker genom samspel med andra barn i omgivningen vilket är motsatsen till Piagets teori. Enligt Vygotskij kan barn lära mer med hjälp av andra barn om de får rätt hjälp och det finns inte några begränsningar i lärandet vad gäller barnens biologiska mognad. Vygotskij betonar att alla former av barnens psykiska utveckling sker i det sociala samspelet i omgivningen och att erfarenheter förmedlas genom språket. Enligt Vygotskij är språket det viktigaste kulturella redskapet för barns lärande och utveckling Lärandet i den proximala utvecklingszonen Vygotskij är också känd för det som han kallar den proximala utvecklingszonen (ZPD, Zone of Proximal Development). Vygotskij (1978) gör skillnad mellan nivåer som han kallar den aktuella utvecklingsnivån och den potentiella utvecklingsnivån. Vygotskij framhäver att barn vid en given tidpunkt i sin självständiga utveckling har en utvecklingsnivå som Vygotskij kallar aktuell utvecklingsnivå. Vygotskij påpekar skillnaden mellan vad barnen kan lära sig på egen hand och vad barnen kan lära sig med en vuxens hjälp. Barns utveckling kan antingen befinna sig i den aktuella utvecklingsnivån där barn lär sig på egen hand eller i den potentiella utvecklingsnivån där barn lär sig med hjälp av en kompetent vuxen. Denna nivåskillnad kallar Vygotskij den proximala utvecklingszonen vilken han beskriver som: It is the distance between the actual developmental level as determined by independent problem solving and the level of potential development as determined through problem solving under adult guidance or in collaboration with more capable peers (Vygotskij, 1978, s. 86). Vygotskij betonade i sin teori om ZPD att istället för att undersöka barns intelligens med hjälp av tester, är det bättre att undersöka barns förmåga att lösa problem på egen hand utan vuxens hjälp, och barns förmåga att lösa problem med vuxens hjälp. Scaffolding är en byggnadsmetafor från byggnadsbranschen. Det står för det stöd som barn får av de som är mer kompetenta inom området som exempelvis av lärare, kamrater, föräldrar med mera vilka hjälper barnet att lära något som inte hen kan klara av på egen hand. Lärarna har en viktig roll i barns utveckling gällande det som Vygotskij kallar högre mentala processer. Barn med hjälp av en kompetent vuxen eller av en jämnårig som vet mer kan uppnå mer än vad de hade kunnat uppnå på egen hand. Utveckling av intellektuella förmågor hos barn beror mycket på vilket ledarskap, vägledning och förklaring som de får från sina lärare. Vygotskij betonar att Det eleven kan med stöd och hjälp från läraren idag kan eleven göra på egen hand i framtiden (Vygotskij, 1978, s. 86). Enligt Vyotskij beror barns intelligens inte endast på biologiska faktorer utan också på de sociala förutsättningarna. Vygotskij menar att de högre mentala processerna sker först som en social interaktion och sedan approprieras som en tankeprocess hos individen. Vygotskij betonar att tanke kan existera utan språk men genom språket utvecklas det till en högre och framåt nivå. Både Piaget och Vygotskij ville få svar på huvudfrågan om hur den kognitiva utvecklingen sker hos barn. Piaget hävdar att barns kognitiva utveckling sker inom individen och att barn har medfödda förutsättningar som gör att barn utvecklas även utan omgivningens påverkan. Vad gäller konflikter och konflikthantering menar Piaget att barn löser konflikter på egen hand utifrån deras ålder och

18 mognad. Detta visar att Piaget har underskattat både lärarnas inverkan hos barn och barns potentiella förmåga. Vygotskij betonade att de högre mentala processerna som språk, minne, räkning och begreppsbildning grundar sig i det sociala samspelet. Enligt Vygotskij är utvecklingsprocesser hos barn omöjliga utan lärande och att lärande medför utveckling. Språket är den viktigaste kulturella artefakten som medierar människors förklaringar, förståelse och lärande i samspel med varandra. Vygotskij menar att alla former av människors lärande och utveckling grundar sig på det sociala samspelet vilket förmedlas genom språket. En god bedömning av barns kunnande ur ett sociokulturellt perspektiv grundas inte enbart på den aktuella kunskapsnivå utan också på den potentiella utvecklingsnivå där barn kan få kunskap och utveckling med rätt hjälp Mediering, artefakter och appropriering Mediering Människor uppfattar världen utifrån av den kultur man lever i. Mediering betyder processer i vilken tänkandet utvecklas i kulturella sammanhang (Kultti, 2014). Mediering som begrepp antyder samverkan mellan individer och alla artefakter som sker i kommunikation mellan människor. Kommunikation och samspel är en viss form av mediering där språket är ett medierande redskap. Språkliga redskap anses som kulturella redskap som bidrar till individens och samhällets utveckling. Artefakter (sociokulturella redskap) Säljö (2005) inför begreppet redskap för att undersöka barns lärande och utveckling ur ett socialt och kulturellt perspektiv. Enligt Säljö (2005) innebär begreppet redskap både intellektuella (språkliga) och materiella (artefakter) tillgångar. De materiella artefakterna är mer underförstådda eftersom de är synliga i omgivningen såsom penna, tangentbord, TV med mera. Artefakter är skapade under historien av mänskliga kunskaper och har som avsikt att fylla ett syfte. Säljö (2005) understryker att det är omöjligt att skilja mellan dessa två typer av redskap eftersom de överlappar varandra. Dessa artefakter är konstgjorda och föränderliga under tiden och människor skapar och använder alltid nyare redskap. Artefakter utvecklas och överförs från en generation till andra generationer. Språket är det viktigaste redskapet bland alla kulturella redskap då inlärning sker i ett socialt samspel med varandra och kunskap skapas i en social miljö genom kommunikation. Appropriering Appropriera betyder att ta till sig något och göra det till sitt eget. Inom sociokulturellt perspektiv innebär appropriering att bli förtrogen med sociokulturella redskap som används i samhället. Vi approprierar alltid kunskaper i samspel med varandra. Som framlagts tidigare menar Vygotskij att de högre mentala processerna sker först som en social interaktion och sedan approprieras som en tankeprocess hos individen. Människor approprierar nya kunskaper hela tiden med hjälp och stöd av tidigare redskap som exempelvis om mobil och mobiltelefoni. I de nya kunskaperna ingår även nya redskap. Vygotskij använde inte termen

19 appropriering utan istället använde han termen internalisering (Kultti, 2014). 4. METOD I detta kapitel kommer jag att redogöra för mitt tillvägagångssätt av datainsamling och bearbetning. Jag kommer även att redogöra för forskningsetiska principer, tillförlitlighet och giltighet. 4.1 Val av metod och ansats Metoden som använts i studien är kvalitativ metod. Stukát (2005) menar att Huvuduppgiften för det kvalitativa synsättet är att tolka och förstå de resultat som framkommer; inte att generalisera, förklara och förutsäga. (Stukát, 2005, s. 32). Nackdelen med kvalitativ forskning är att resultatet blir subjektivt eftersom tolkningen av materialet blir olika beroende på vem som utför analysen. Jag har valt den kvalitativa metoden framför den kvantitativa metoden eftersom det som jag undersökte inte kan uttryckas i form av siffror, medelvärde eller frekvenser. Ahrne och Svensson (2011) påpekar att kvalitativ intervju, som jag kommer att använda, är ett verktyg som ger intervjuaren en möjlighet att ställa frågor. Kvale (2009) menar att med en kvalitativ metod har respondenten möjlighet att förmedla sina tankar ur eget perspektiv och med egna ord. Vid intervjun är intervjuaren en aktiv lyssnare och respondenten har möjlighet att själv strukturera sina svar och berättelse. Intervjuaren har också möjlighet att utvidga intervjun genom att ställa följdfrågor för en ännu bredare, tydligare och djupare beskrivning från respondentens sida. Elisabeth Frithiof beskrev i sin föreläsning (4 april 2014) olika synsätt på ansats och anser att innan man väljer en metod är det viktigt att utgå från en ansats. Eftersom olika ansatser har olika riktlinjer för innehåll och syfte vägleder ansatsen till vilken metod som bör användas i genomförandet av undersökningen. För min undersökning är det lämpligt, anser jag, att utgå från den hermeneutiska ansatsen för att tolka helheten som är sammanställd av flera delar. Helhetens delar är de enskilda svaren som jag kommer att få från respondenterna. Jag kommer att tolka dessa delar för att hitta deras samband och skapa en helhet för att sedan tolka helheten. Enligt Ödman (2007) kallas denna process för den hermeneutiska ansatsen. 4.2 Urval Jag har intervjuat fyra respondenter varav tre förskollärare och en specialpedagog som är verksamma på flerspråkiga förskolor i olika åldrar från år. Samtliga respondenter arbetar med barn i åldern tre till fem år. Respondenterna arbetar i samma stadsdel på olika

20 förskolor där barn är flerspråkiga. Jag har intervjuat fyra respondenter eftersom enligt Trost (2010) för många intervjuer gör att det blir svårt att ha översikt över materialet. Viktigt är att komma ihåg att ett fåtal välutförda intervjuer är mycket mera värda än ett flertal mindre väl utförda. (Trost, 2010, s. 144). Samtliga valda respondenter är utbildade och har många års erfarenhet i förskolans verksamhet och har en god överblick över verksamheten. I min valda strategi för att hitta respondenterna har jag utgått från ett selektivt och målstyrt urval som motsvarade bäst syftet med min undersökning. Enligt Bryman (2011) handlar ett målstyrt urval om att välja individer som passar bäst till forskningsfrågor och till den valda undersökningen. Jag besökte flera flerspråkiga förskolor och talade om min undersökning och dess syfte. Därefter gjordes urvalet genom tips om vilken personal som ansågs mest kunnig gällande det som var fokus för min undersökning. Jag fick sedan direkt kontakt med de utvalda respondenterna och fick deras samtycke till deltagande. 4.3 Genomförande Jag tog kontakt med mina valda respondenter även via telefon och samtalade utförligare kring min undersökning och mitt syfte. Under samtalet bestämde jag med varje enskild respondent om tid och om en trygg och lugn miljö som passade bra för dem att utföra intervjun. Stukát (2005) poängterar att det ska vara ostörd och trygg plats där intervjun genomförs. Vid varje intervju med enskild respondent informerade jag ytterligare muntligt för dem om min undersökning samt om de forskningsetiska principerna och gav dem även informationsbrevet (se bilaga 1). Jag fick samtycke för inspelning av alla respondenter och vid varje intervju spelade jag in deras svar med hjälp av mobiltelefon och antecknade samtidigt. Under intervjun ställde jag följdfrågor till respondenterna för att stimulera respondenten till att ge komplett svar och för att jag skulle få utförligare svar. Det inspelade materialet av respondenternas svar transkriberades sedan där hänsyn även togs till de anteckningar som jag gjorde under intervjun. Intervjuerna varade minuter med varje enskild respondent. Bryman (2011) menar att även de korta intervjuerna kan ge viktiga och nyttiga svar. Respondenterna var motiverade och koncentrerade hela tiden under intervjun samtidigt var jag nyfiken och koncentrerad på deras svar för att intervjun inte ska misslyckas vilket skulle påverka resultatet. Samtliga respondenter var nöjda med intervjutillfället och tyckte att det skulle vara intressant att läsa det slutgiltiga resultatet av min undersökning. 4.4 Forskningsetiska principer Forskaren bör under sin vetenskapliga undersökning förhålla sig till de fyra strikta forskningsetiska principer som är beskrivna i Vetenskapsrådet (2011). Dessa principer handlar om kraven som forskaren måste uppfylla. Det första kravet är informationskravet som betyder att forskaren har en förpliktelse att informera respondenten om undersökningens syfte och dess innehåll, vilket jag gjorde vid kontakt med respondenterna. Det andra kravet är samtyckeskravet som betyder att respondenten blir informerad om möjligheten att påverka samt ha möjlighet att när som helst kunna avbryta intervjun. Detta gjorde jag muntligt och även genom missivbrevet. Det tredje kravet är konfidentialitetskravet vilket betyder att

21 intervjuaren skyddar all material som respondenten har angivit och skyddar respondentens identitet. För att skydda respondenternas identitet kommer jag att använda bokstäver A, B, C och D istället för deras riktiga namn. Det fjärde kravet är nyttjandekravet som betyder att materialet ska användas endast för undersökningens ändamål. Jag lovade respondenterna att jag kommer att respektera även nyttjandekravet. Svensk författningssamling (2003:460) skriver också om dessa krav som är obligatoriska vid undersökningen. Alderson och Morrow (2011) påpekar att etiska frågor är centrala i undersökningen med barn och unga och de synliggör för forskarna de relevanta lagar och riktlinjer i debatter om forskningsetik. 4.5 Bearbetning och analys Efter att ha lyssnat flera gånger på de inspelade intervjuerna med varje enskild respondent har jag transkriberat intervjuerna och samtidigt har jag tagit hänsyn till mina anteckningar som gjordes under intervjun. Mina egna anteckningar har jag gjort för att beskriva respondenternas osynliga ord såsom kroppsspråk, gester, mimik med mera vilket förstärkte viktiga moment i respondenternas svar med hänsyn till det som Kvale (2009) säger går förlorat i ett inspelat samtal. Jag förkortade, systematiserade och tematiserade därefter väsentliga moment i respondenternas svar i tre olika teman. De tre olika teman som jag använt för att beskriva och analysera utifrån respondenternas upplevelser, uppfattningar och erfarenheter är: 1.) Typ av konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola ; 2.) Språkets roll vid konflikter; 3.) Hantering och förebyggande av konflikter. Jag har sedan analyserat alla de insamlade data och bearbetat de utifrån mina egna uppfattningar och tolkningar. En analys blir subjektiv men jag har försökt vara så objektiv och neutral som möjligt.

22 5. RESULTAT OCH ANALYS I det här kapitlet kommer jag att redogöra för resultatet av respondenternas svar. Först redovisas de tematiserade frågeställningarna och respondenternas svar. Därefter redovisas analysen av respondenternas svar. För att skydda respondenternas identitet kommer jag att använda bokstäver A, B, C och D istället för deras namn. 5.1 Typ av konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola Respondenternas svar angående konflikter och konflikttyper som uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola grundade sig på respondenternas uppfattningar och erfarenheter. A berättar: Yngre barn när de ser en sak så vill de ha den på en gång men brist på språket hindrar barnet att uttrycka vad barnet vill ha. Eftersom barn inte kan förverkliga sin vilja och tillfredsställa sina behov blir barnet frustrerad och arg. Konflikter beror också på hur flexibla barnen är. Ett barn som inte är flexibelt har lättare att hamna i konflikt. A menar att konflikter uppstår som en följd av olika bråk såsom bråk om saker, bråk om att inte göra på ett visst sätt, svårt att byta tankebana från att bygga till att gå ut och så vidare. Det handlar egentligen om vilken vardagssituation som helst. A berättar att typer av konflikter är de samma som är hos alla barn på vilken förskola som helst. A menar att en särskild orsak till konflikternas uppkomst på en flerspråkig förskola är att de flesta barn inte har ett gemensamt verbalt språk och kan inte kommunicera med varandra, säga vad de vill och stärka sina relationer. B säger att brist på språkförståelse när barn inte kan säga vad de vill, inte kan berätta, inte kan säga exempelvis att jag vill leka med dig och så vidare leder till missförstånd och konflikter. B berättar: Jag tror att det kan bero mycket på att barn inte förstår varandra på grund av att de pratar olika språk. På vår förskola har vi många olika språk. Vi har olika språk bara på vår avdelning som består av 16 barn. Vi har dessutom yngre barn som inte kan ännu prata men som håller på att lära sig både svenska och sitt modersmål. B menar också att barnen puttar på varandra för att få någons uppmärksamhet trots att tanken inte är att bråka med det andra barnet. B säger också att några barn kommer överens fastän de

23 inte förstår varandra språkmässigt. B säger vidare att konflikter uppstår ofta på grund av att barnen inte har ett gemensamt talspråk. På det här sättet, menar B, börjar först missförstånd och sedan uppkommer konflikter. B berättar att det uppstår alla möjliga typer av konflikter och de beror också på barnens ålder. C berättar: Konflikter tycker jag beror på att barn inte kan göra sig förstådda på grund av brist på språkförståelse. Orsakerna till konflikter handlar oftast om leksaker, lekens regler eller rollerna i lekens gång som är utdelade med mera som barnet inte förstår. C berättade att det är viktigt att vi vuxna är med barnen och visar för dem med hjälp av olika läromedel hur leken är tänkt och hur den ska fortgå för att undvika konfliktens uppkomst. C förklarade att det uppkommer nästan alla konflikttyper men sakkonflikter är de vanligaste konflikterna. C berättade att konflikter uppstår oftast på grund av att barn vill ha samma leksak eller att de inte får vara med i leken för att de inte förstår lekkoden. Även D berättar att konflikter uppstår när barn inte har ett gemensamt talspråk. D berättar: Jag tycker inte att flerspråkighet i sig är ett problem vid konflikter mellan barn utan problemet uppstår på grund av att barnen inte har ett gemensamt talspråk. Typer av konflikter som uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola är jättevarierande. Vid språkmissförståelse och missuppfattningar kan barnet stöttas ut ur leken av de andra barnen. D berättar om den sista konflikten mellan två barn som uppstod formellt på grund av det äldre barnet ville ta bilen ifrån det yngre barnet men den verkliga bakomliggande orsaken var att det äldre barnet ville visa makt. D säger att maktkonflikter uppkommer sällan mellan barn men de uppkommer ändå ibland. D berättar att vuxna givetvis måste vara nära barnen i alla situationer så gott det går för att underlätta barnens förståelse och inkludera dem i alla situationer Analys av typ av konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola Utifrån respondenternas svar framgår att alla respondenter säger att brist på språkförståelse kan leda till konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola. A menar att yngre barn vill ha en sak på en gång när de ser den men brist på språket hindrar barnet att uttrycka vad barnet vill ha. När barn inte kan förverkliga sin vilja och tillfredsställa sina behov blir barnet frustrerad och arg. Lenéer Axelsson och Thylefors (1996) menar att när barn har brist på kommunikation kan det leda till frustration, besvikelse, missnöje och maktlöshet. Vygotskij (2007) understryker språkets betydelse för att människor ska kunna uttrycka sina känslor och utbyta sina kunskaper, upplevelser och erfarenheter. Barn som inte behärskar språket och har brist på språkförståelse har svårare att kommunicera och samarbeta med varandra. Ellmin (2008) anser att konflikter uppstår ofta i förskolan eftersom det är en plats där idéer, åsikter och handlingsalternativ är en del av inlärning, problemlösning och beslutsfattande. Alla respondenter hävdar att typer av konflikter som uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola är de samma som är på vilken förskola som helst. Respondenterna menar att orsaken till konflikter som uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola är på grund av att barnen inte har ett gemensamt verbalt språk vilket skulle kunna undvika vissa konflikter på grund av

24 språkmissförståelse och missuppfattning. Ladberg (2003) menar att språket är ett verktyg för att göra oss förstådda och för att förstå vad andra säger. B säger också att barnen puttar på varandra för att få någons uppmärksamhet trots att tanken inte är att bråka med det andra barnet. Szklarski (2000) understryker att de känslor som förekommer vid en konflikt är ilska, psykisk påfrestning och orättvis behandling. B säger också att några barn kommer överens fastän de inte förstår varandra språkmässigt. Detta är väl ett exempel av en konfliktstil som Marklund (2007) kallar för undvikande konfliktstil som utmärker att individen drar sig undan och avlägsnar konfliktens uppkomst. Jag kan utläsa att C poängterar i sitt svar att konflikter beror på att barnen inte kan göra sig förstådda på grund av brist på språkförståelse. Backlund (2006) menar att brist på kommunikation uppstår när mottagaren och sändaren inte kan vara överens om signalernas budskapsinnehåll som skickas mellan dem. C understryker att barn lär sig genom leken men brist på språkförståelse är ett hinder för barnens lärande och utveckling. C menar att det är viktigt att lärarna är nära barnen och använder olika hjälpmedel för att förklara leken för barnen och hur leken ska fortgå för att undvika att konflikter uppstår. D berättar att flerspråkighet i sig inte är ett problem vid konflikter mellan barn utan problemet uppstår på grund av att barnen inte har ett gemensamt talspråk. Ladberg (2003) påpekar att Flerspråkighet i sig är inte speciellt eller svårt, utan det är lika vanligt som enspråkighet. (Ladberg, 2003, s. 15). D berättar att typ av konflikter som uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola är jättevarierande. D nämner den sista konflikten när det äldre barnet ville ta bilen ifrån det yngre barnet men den verkliga bakomliggande orsaken var att det äldre barnet ville visa makt. D förklarar att maktkonflikter uppkommer sällan mellan barn men att de ändå uppkommer ibland. D säger att vid språkmissförståelse och missuppfattningar kan barnet stötas ut ur leken av de andra barnen. D menar att läraren bör vara nära barnen i alla situationer för att underlätta barnens förståelse och inkludera dem i gruppen. 5.2 Språkets roll vid konflikter Vad gäller språkets roll vid konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola uttryckte samtliga respondenter att språket har en stor betydelse för att kunna lösa konflikter och förebygga dem. A berättar: När barn kan språket är det lättare att förstå varandra och undvika konflikter. Språket betyder en hel del för att kunna lösa konflikter och förebygga konflikter. När barn kan språket kan de bli både förstådda och förstå vad andra barn och vuxna pratar om. A säger att allt som sker runt omkring oss underlättar förståelsen för barnen när de kan språket och att språkmissförståelse i konflikter skulle inte ske så ofta som det sker när barn inte kan språket. A påpekar att efter att barnen har lärt sig språket visade det sig att konflikterna blev mindre. Därför är det viktigt, säger A, lärarnas förhållningssätt att engagera sig om barnens språkutveckling och försöka förklara för barnen med hjälp av alla möjliga läromedel såsom kroppsspråk, tecken som stöd, mimik, gestikulation och så vidare.

25 B menar också att språket spelar stor roll vid konflikter mellan barn. B framhäver i sin berättelse: Jag tror att språket spelar stor roll. Jag menar att brist på språkförståelse är en ganska stor anledning till att konflikter uppstår. Vi har många barn som inte har lärt sig svenska språket ännu men vi har också en del barn som redan har lärt sig språket och då kan vi se skillnad på hur de kommunicerar sinsemellan och att konflikterna blev mindre. När barnen har lärt sig språket kan de kommunicera med varandra och bli hörda av sina kompisar vilket blir lättare både för barnen och för oss. C menar att kommunikationen mellan barn är jätteviktigt för att förebygga konflikter och även när det gäller att stärka relationen mellan dem. C berättar: Jag tycker att det är jätteviktigt att barn kan språket. När barnen kan språket så kan de förmedla vad de vill säga till andra barn och kan ta emot det som andra säger till dem och ge svar på det. Efter att barnen har lärt sig att uttrycka det talade språket blev konflikterna mindre. Det är det som gör samspelet. C anser at kommunikationen mellan barn är jätteviktigt för att förebygga konflikter och även när det gäller att stärka relationen mellan dem. För de barn som förstår språket kan C se att det räcker med ett litet nick eller ord och du är med. C berättar att barn som inte kan språket får det svårare att förstå omgivningen och att språket spelar en jättestor roll. D poängterar att språket är grunden till allt lärande. D berättar: Jag tycker att språket är grunden till allt lärande. När jag pratar om språket menar inte jag om bara det verbala språket eftersom språket är något mycket mer. Barnen kan kommunicera sinsemellan även på andra sätt men utan det verbala språket kan de inte förmedla sina känslor och alla sina tankar. D säger att i det verbala språket ingår tonläge, mimik, ansiktsuttryck med mera medan i det icke verbala språket D använder ingår gestikulation, tecken som stöd, bildstöd, kroppsspråk och så vidare. För att bli förstådd i omgivningen, i skolan, familjen och bland vänner är språket grunden till allt. Efter att barnen har lärt sig det talade språket, berättade D, att konflikterna blev mindre Analys av språkets roll vid konflikter Utifrån resultatet av respondenternas svar kan jag utläsa att A påpekar att språket är en viktig del för att kunna lösa konflikter och förebygga dem. Vygotskij (2007) uttrycker klart att språket är väsentligt för barnens kognitiva utveckling. Vygotskij anser att språket är ett krav för tänkandet. A menar att när ett barn kan språket kan de både förstå och bli förstådda när de pratar med andra barn eller vuxna. Phillips och Soltis (2010) betonar att språket är människans viktigaste redskap. Språket är människans psykologiska verktyg framför andra. Språket möjliggör såväl högre former av lärande som problemlösning och förvärvande av många olika färdigheter. (Phillips & Soltis, 2010, s. 93). A betonar att när barn kan språket uppkommer inte språkmissförståelse och konflikterna skulle inte ske så ofta som det sker när barnen inte kan språket. Lärarens positiva synsätt till flerspråkighet är väsentligt för

26 flerspråkiga barns språkutveckling. Jenner (2004) menar att positiva förväntningar leder till barnens goda resultat medan negativa förväntningar leder till barnens sämre resultat. Vygotskij (2007) betonar att kommunikation är det viktigaste för barnens språkutveckling. A poängterar också hur viktigt lärarnas förhållningssätt är vad gäller barnens lärande och utveckling. A berättar även att det är viktigt att lärarna visar stor engagemang för att förklara för barnen olika situationer genom att använda alla möjliga läromedel såsom kroppsspråk, tecken som stöd, mimik och så vidare. Johansson (2003) poängterar betydelsen av lärarens och arbetslagets förhållningssätt att skapa en god lärandeatmosfär vad gäller barnens lärande och utveckling. Likaså menar också B att språket spelar stor roll vid konflikter mellan barn. Ekstam (2004) understryker att missförstånd och brist på kommunikation kan leda till konflikter. Missförstånd och kommunikationsproblem kan leda till att konfliklösning blir svårare att uppnå. Lärare bör därför använda både verbalt och icke verbalt språk för att tydliggöra situationer för barnen. Jag kan även utläsa från respondenternas svar att C menar att kommunikation mellan barn är jätteviktigt för att förebygga konflikter och även när det gäller att stärka relationen mellan dem. Maltén (1998) menar att goda relationer av barn i kommunikation med varandra hjälper att lösa konflikter lättare. D poängterar att språket är grunden till allt lärande. D menar att barnen kan kommunicera sinsemellan även på andra sätt men utan det verbala språket kan de inte förmedla sina känslor och alla sina tankar. Säljö (2000) menar att i ett sociokulturellt perspektiv är språket och tänkandet kopplade till varandra. Säljö betonar att språk och kommunikationsprocesser är ur ett sociokulturellt perspektiv nödvändiga för individens lärande och utveckling. Samtliga respondenter är eniga om att efter att barnen lärt sig det gemensamma kommunikationsspråket blev konflikterna mindre. Respondenterna berättade att de använder fyra olika sätt att kommunicera med varandra: kropps, känslo, tal och bildspråk. Med hjälp av dessa kommunikationssätt kan barnen förmedla sina behov, känslor och synsätt till omgivningen. D säger att språket handlar inte bara om det verbala språket eftersom språket är något mycket mer. Arnqvist (1993) lyfter upp två sätt att kommunicera med varandra: den muntliga kommunikationen som innebär meningsbyggnad och ordförråd och den icke muntliga kommunikationen som innebär förstärkt tal genom att använda mimik, gester, blickar och så vidare. 5.3 Hantering och förebyggande av konflikter Vid hantering och förebyggande av konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola är kommunikationen ytterst viktigt berättar samtliga respondenter. A berättar: Jag tycker att det är viktigt att läraren är väldigt tydlig och konkret i kommunikation med barn och att lärare behöver använda både verbalt och icke verbalt språk för att förklara situationer och för att hantera och förebygga konflikter mellan barn. A säger att vid konflikthantering brukar A från fall till fall använda kompissamtal som en metod men även medling eller trepartssamtal för äldre barn. A berättar att konflikter bör hanteras genast efter konflikternas uppkomst och inte låta dem eskaleras eftersom det blir

27 sedan svårare att hantera konflikterna. A uttrycker att lärarna behöver samarbeta med både föräldrar och modersmållärare för att de sedan ska hjälpa barnen att förstärka deras kunnande av modersmål. A berättar att barn som kan sitt modersmål väl har lättare att lära sig det nya språket eftersom de redan har ett bibliotek i sin hjärna. A lyfter även fram vikten av lärarens kompetens och att det behövs välutbildad personal och mer resurser eftersom det är för stora barngrupper på förskolor och tidsbrist för lärarnas arbetsuppgifter. A säger att om man arbetar i mindre grupp kan barnens medförståelse och samarbete främjas starkare, deras självkänsla stärks samt deras medkänsla om att man behöver hjälpa varandra. B säger att lärare i sin pedagogiska verksamhet ska hjälpa barnen med olika läromedel och utmana dem att lära sig språket. B berättar: Språkförståelse är nödvändigt vid hantering och vid förebyggande av konflikter mellan barn. Jag brukar använda kompissamtal för att hantera konflikter men ibland även medling eller trepartssamtal. B berättar att mindre grupper är också något som hjälper barnen i deras språkutveckling. När barnen befinner sig i mindre grupper har de större möjlighet att främja medförståelse och samarbete med varandra och det är lärarna som måste skapa sådana grupper. I mindre grupper får barnen också möjlighet till mer tid och får mer fokus på det de ska göra. B berättar även att B använder sig av olika metoder vid konflikthantering och konfliktlösning. B berättar att medling metoden är något som B använder mest och menar att denna metod är något som B tycker hjälper barnen vid konfliktlösning. B berättar att B använder även kompissamtal och trepartssamtal men att dessa metoder är något som passar mer för de äldre barnen. C berättar: Det är viktigt att lärarna ska vara nära barnen, stödja, lotsa dem och förklara situationer för barnen som inte kan språket med hjälp av tecken som stöd, bildstöd med mera. Jag brukar hantera och förebygga konflikter genom att prata mycket om det med barnen och genom att läsa sagor som handlar om att vi är olika. C säger att ett bra samarbeta med modersmålslärare och föräldrar kan hjälpa barnen vid språkinlärning. C berättar att konflikter kan förebyggas genom att de barn som är lite äldre får ansvar i gruppen att ta hand om de nyinskolade barn. C uttrycker att när ett äldre barn håller ett yngre barn i handen de första veckorna känner det yngre barnet att det finns någon nära och får en känsla av trygghet. C säger att många gånger fungerar detta sätt bättre än med oss vuxna för de äldre barnen kan sätta sig in och förklara på barns sätt. C berättar att lärarna måste vara goda förebilder och skapa goda relationer med barn samt prata mycket i barngruppen om hur barnen ska vara mot varandra för att främja medförståelse och samarbete. D berättar: Jag tycker att man ska kunna hantera och förebygga konflikter mellan barn mer effektivt om man har kompetent personal. Jag använder mig ofta av kompissamtal som en metod vid konflikthantering mellan barn och ibland medling eller trepartssamtal hos äldre barn. D berättar att för att barnens medförståelse och samarbete ska främjas behövs arbete både individuellt och på gruppnivå och förklara för barnen om att vi är olika och att vi har olika behov samt att vi lär oss i samspel med varandra. D säger flerspråkiga lärare är också en

28 väldigt bra insats eftersom de kan hjälpa barnen mycket med språket. D berättar att föräldrar är ibland också en bra resurs för barnens språkinlärning. D berättar att D använder tecken som stöd och bildstöd för barn som har brist på språkförståelse. D säger att det är bra att åtgärda konflikter innan de uppstår. D berättar även att barn som kan språket lite mer agerar inte negativt gentemot andra barn som behöver bildstöd och annat material eftersom de tycker att det är roligt med tecken som stöd och bildstöd Analys av hantering och förebyggande av konflikter Det jag kan utläsa från respondenternas svar är att A menar att det är viktigt att lärarna ska vara väldigt tydlig i kommunikation med barn och att lärarna behöver använda både verbalt och icke verbalt språk för att förklara situationer och för att hantera och förebygga konflikter mellan barn. Vygotskij (2007) betonar i sin teori att språket och kommunikationen spelar en väsentlig roll i barnens lärande och utveckling. Säljö (2000) skriver att formandet av människor som sociokulturella varelser sker framför allt genom kommunikation. A, C och D menar att det är viktigt att lärarna samarbetar med både föräldrar och modersmålslärare för att de ska hjälpa barnen att förstärka deras kunnande av modersmål. Brännlund (1992) påpekar att konflikter består i regel av 10% sakinnehåll och 90% känslor av de inblandade parterna. Utifrån A svar kan jag utläsa att A menar att barn som kan sitt modersmål väl har lättare för att lära sig det nya språket eftersom de redan har ett bibliotek i sin hjärna. Svensson (2009) skriver att Modersmålet är det eller de språk barnet lär sig först i det naturliga samspelet med vårdnadshavare och kamrater. (Svensson, 2009, s. 190). A hävdar att det behövs välutbildad personal och mer resurser på förskolan eftersom det är för stora barngrupper och tidsbrist för lärarnas arbetsuppgifter. A poängterar att när man arbetar i mindre grupper kan barnens medförståelse och samarbeta främjas starkare, deras självkänsla stärks samt deras medkänsla om att man behöver hjälpa varandra. Alla respondenter menar att lärare ska hjälpa barnen med hjälp av olika läromedel och uppmuntra dem att lära sig språket och att språkförståelse är nödvändigt vid hantering och vid förebyggande av konflikter mellan barn. B liksom A poängterar även att mindre grupper ger barnen större möjlighet att främja medförståelse och samarbete med varandra. Vid konflikter mellan barn berättar B att det är viktigt att först och främst lugna ner de inblandade parterna för att nå en lättare kommunikation. C menar att konflikter kan förebyggas och hanteras genom att lärarna läser sagor för barnen som handlar om att vi är olika. Ladberg (2003) menar att sagor, berättelse och bokläsning kan hjälpa barnen mycket att lära sig språket och utveckla deras ordförråd. C menar också att konflikter kan förebyggas när ett äldre barn får ansvar att ta hand om ett yngre barn som är nyinskolad. Det nyinskolade barnet får därmed en känsla av trygghet och att det finns någon nära. Lärarna måste vara goda förebilder och skapa goda relationer med barn, menar C. Lärarnas förhållningssätt, goda relationer och kommunikation med barn har en stor påverkan för barns lärande och utveckling (Aspelin & Persson, 2011). D säger för att hantera och förebygga konflikter mellan barn mer effektivt behövs kompetent personal. D menar att det är bra att åtgärda konflikter innan de uppstår. Hakvoort (2010) anser

29 att det är bäst att åtgärda konflikter i botten av Cohens konfliktpyramid. A, B och D säger att beroende på barns ålder och mognad använder de kompissamtal, medling eller trepartssamtal som metoder vid konflikthantering mellan barn. Enligt Lind (2001) kan medling inte användas om barnen är alldeles för små. Medling är mycket lämplig metod att använda eftersom barn lär sig själva att lösa konflikter som uppkommer. D tycker vad gäller att främja barnens medförståelse och samarbete behöver man arbeta både individuellt och på gruppnivå och förklara för barnen om att vi är olika och har olika behov samt att vi lär oss i samspel med varandra Sammanfattning av resultat Utifrån mitt syfte redogörs här en kortfattad sammanfattning av resultat och analys. Resultatet visar att samtliga respondenter poängterade att konflikter och konflikttyper som uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola är de samma som är på vilken förskola som helst. Respondenterna är eniga att orsakerna till konflikterna på en flerspråkig förskola är på grund av att barnen inte har ett gemensamt verbalt talspråk vilket skulle kunna undvika vissa konflikter som uppstår mellan barn på grund av språkmissförståelse och missuppfattning. Respondenterna är även eniga om att lärarna alltid bör vara nära barnen för att undvika konflikter barn sinsemellan. Enligt respondenternas svar är språkets roll mycket viktigt vid konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola. Respondenterna menar att brist på språkförståelse och brist på ett gemensamt talspråk leder först till missförstånd och missuppfattning och sedan till konflikter. Samtliga respondenter framhäver i deras svar att det behövs kompetent personal och mer resurser eftersom det är för stora barngrupper. De understryker också faktorn av tidsbrist som lärarna har på grund av för stora administrativa uppdrag i lärarnas verksamhet. Utifrån respondenternas svar kan jag utläsa att alla respondenter genast hanterar konflikter som uppstår mellan barn och låter inte konflikterna eskaleras. Metoder som respondenterna använder vid konflikthantering mellan barn är medling, kompissamtal och trepartssamtal. Alla respondenter berättade att de använder även icke verbalt språk såsom tecken som stöd, bildstöd, kroppsspråk, gestikulation som hjälpmedel för att förklara och tydliggöra situationer samt för att hantera och förebygga konflikter mellan barn.

30 6. DISKUSSION I diskussionen kommer jag att diskutera resultatet, mina slutsatser och metoden som jag har använt mig av i undersökningen. Jag kommer i det sista avsnittet att framlägga förslag till vidare forskning. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolepedagoger kan uppleva konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola, konflikternas uppkomst och hantering, förebyggande samt bakomliggande orsaker. Undersökningen utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande där människor lär sig hela tiden i samspel med varandra (Säljö, 2000). 6.1 Resultatdiskussion Typ av konflikter Utifrån resultatet av min analys har jag uppfattat att alla respondenter är eniga om att lärare alltid bör vara nära barnen och ha översikt över dem för att förklara och tydliggöra alla situationer för att undvika konflikter barn sinsemellan. I respondenternas berättelse kan jag dra slutsats att sakkonflikter mellan barn på en flerspråkig förskola är de vanligaste som uppkommer. Det framgår från samtliga respondenternas svar att konflikttyper som uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola är i stort sett de samma som är på vilken förskola som helst med undantag att brist på språkförståelse leder till fler konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola. Detta innebär att språkmissförståelse och missuppfattning sker ofta i kommunikation mellan barn på en flerspråkig förskola. Detta resultat förvånade mig inte med tanke på att forskningen har belyst att fler konflikter uppkommer mellan barn på en flerspråkig förskola och att konflikttyper som uppkommer mellan barn skiljer sig inte från förskolor med mindre flerspråkiga barn. Jag anser att det är ytterst viktigt att flerspråkiga förskolor sätter tidigt in rätt insatser för att förebygga konflikter som uppstår mellan barn. Det

31 krävs både kunskap och samarbete mellan personal för att främja barnens språkförståelse och språkutveckling i deras tidigaste ålder. Jag tycker att om inte rätt insatser sätts tidigt in på flerspråkiga förskolor kan detta medföra implikationer och barnen kan senare få svårigheter på skolan och det blir ännu svårare för dem att klara av skolans uppnåendemål. Resultatet visar även att när barn inte förstår lekens innehåll på grund av brist på språkförståelse kan hen stöttas ut ur leken från andra barn. Utifrån respondenternas berättelse anser jag att respondenterna hjälper barnen med olika förklaringar för att inkludera barnen i leken. Detta kopplar jag samman med Öhman (2011) som menar att det viktigaste är att barnen får leka. Jag anser att barnet förlorar på det här sättet självkänslan och självsäkerheten att komma till förskolan eftersom det växer upp en känsla av att ingen vill leka med barnet och att hen inte duger att leka med. Utifrån resultatet utläses att konflikternas uppkomst beror även på barns ålder och deras mognad. Jag kan dra slutsats att de flesta orsakerna till konflikternas uppkomst handlar om missförstånd kring leksaker, lekens regler om rollerna som är utdelade i lekens gång. Konflikter som uppstår mellan barn handlar oftast om osämja gällande leksaker eller föremål vid lek Språkets roll vid konflikter Respondenternas upplevelser är att brist på språkförståelse är en av grundorsakerna till konflikternas uppkomst mellan barn på en flerspråkig förskola. De menar att språkmissförståelse kan lätt leda till motsättningar och oenigheter och feltolkning av en situation eller av ett händelseförlopp. Det är, anser jag, att alla respondenter instämmer om att flerspråkigheten i sig inte är ett problem vid konflikternas uppkomst mellan barn utan det är brist på ett gemensamt talspråk som leder till motsättningar. Jag kan dra slutsats om att konflikterna blev mindre efter att barnen har lärt sig det gemensamma kommunikationsspråket i deras verksamhet. Detta kopplar jag samman med Backlund (2006) som hävdar att när det råder brist på språkförståelse har individer svårare att samarbeta med varandra och risken är då stor att konflikter skapas. Jag anser att vid icke verbalt språk bör vi vara försiktiga eftersom vissa gester eller signaler kan betyda något annat eller inte existera på ett annat språk. Jag tycker att det är jätteviktigt att förskolan och personalen lägger stor vikt på att främja språkets betydelse hos barn för att utveckla dem till en kompetent social varelse som kan kommunicera med människor och förstå omvärlden. Jag kan konstatera att det är tydligt att respondenterna i sitt arbete stärker barns empatiförmåga och deras sociala kompetens. Respondenterna tycker jag har en god inställning både kring barns språkutveckling och kring barns sociala kompetensutveckling i arbetet med barn på en flerspråkig förskola. I min undersökning upplever jag att respondenterna anser att det är viktigt att läraren bör uppmuntra barnens språkutveckling och inte lägga vikten på det som är fel hos barnet. Jag anser att läraren bör undvika att lägga vikten på det som är fel hos barnet genom att utgå från ett bristperspektiv eftersom det kan skapa en rädsla hos barnet för att göra misstag och istället betona det som är rätt framgångsperspektiv (Hofvendahl, 2006).

32 Utifrån resultatet kan jag utläsa att respondenternas engagemang kring språkutveckling hos barn är enormt utsträckt vilket är tydligt i respondenternas berättelse om att de i kommunikation med barn använder både verbalt språk och icke verbalt språk såsom tecken som stöd, bildstöd, kroppsspråk, gestikulation med mera. På det här sättet lär respondenterna barnen både nya ord och olika begrepp. Språket i förskolan spelar en stor roll hos barn inte enbart som ett talspråk utan även som ett kunskapsspråk. Barn bör lära sig både talspråk för kommunikation och kunskapsspråk för kunskapsinhämtning. Begreppsutvecklingen är därför avgörande för barnens vardagsspråk och kunskapsspråk. Barn behöver kunna använda orden som ett redskap för att ha som grund att utveckla begreppsbildning och tänkandet genom att använda begrepp. Ladberg (2003) skriver om tre pedagogiska hörnstenar när läraren arbetar med barns språkutveckling: att läraren skapar en atmosfär för språk, att organisera språkutveckling och att ge barnen ett rikt språkinflöde. Lärarna skapar ett trevligt och trivsamt miljöklimat samt ett lärande atmosfär genom att vara öppen och trevlig i kommunikation med barn. Organisation av språkutveckling däremot bör läraren utföra tillsammans med chefen. Läraren bör använda ett avancerat språk för att ge barnen ett rikare ordförråd Hantering och förebyggande av konflikter Jag kan konstatera att metoder som respondenterna använder vid konflikthantering är kompissamtal, medling och trepartssamtal. I ett kompissamtal sitter barn i en cirkel och man talar om konflikter som uppstått och som ännu inte blivit lösta. Vid medling ger båda inblandade parterna sin version och sedan med hjälp av respondenten som medlare kommer fram till en lösning där båda parterna blir nöjda. Det betyder att respondenterna inte skuldbelägger någon part. Jag kan utläsa utifrån resultatet att respondenterna brukar i vissa fall även använda trepartssamtal metoden där respondenternas roll är att uppträda både som behandlare och som domare i konflikten. Jag tycker att respondenterna har en god insikt om vilken metod bör användas vid olika konfliktsituationer. Respondenterna använder trepartsamtal metoden mer hos äldre barn eftersom de upplever att trepartssamtal metoden är mer lämplig för de äldre vilket jag också anser. Mot slutet fördelar respondenterna skulden mellan barnen. Jag tycker att det är bra att respondenterna genast hanterar konflikter efter deras uppkomst och inte låter eskaleras då det blir svårare att hantera vilket även överensstämmer med det som Cohens konfliktpyramid modell hänvisar att det bör satsas mest i pyramidens bas för att konflikterna ska hanteras. Den strategi av konflikthantering som respondenterna brukar använda kopplar jag samman med Hakvoort (2010) som beskriver den förebyggande nivån som ett grundarbete i vilket bör satsats störst. Genom arbete med värdegrundsfrågor skapas ett positivt klimat i gruppen och en öppenhet, som gör det lättare att hantera konflikter som uppstår. Jag kan konstatera att respondenterna anser att konflikter mellan barn kan bli fler med tiden om ingen ger hjälp och rätt stöd till barnen för att undvika missförstånd och för att förklara och tydliggöra situationer för dem. Jag anser att respondenternas kontakt med vårdnadshavarna är viktigt eftersom dem med sina kulturkapital kan vara till hjälp för sina barn och vara en resurs i form av scaffolding. Jag kan dra slutsats att samtliga respondenter

33 hanterar konflikter som uppstår mellan barn eftersom en icke hantering konflikt är en destruktiv konflikthantering, anser jag. Det framgår från respondenternas berättelse att deras strategi vid konflikthantering överensstämmer med den enande konflikthantering metoden som Szklarski (1996) beskriver och som har som syfte att hitta en lösning som är acceptabelt för alla inblandade parter. Jag tycker att det är bra att respondenterna tar till hänsyn även positiva effekter av en inträffad konflikt varvid barn kan lära sig att hantera konflikter på egen hand och undvika dem eller att barnen löser själva konflikt situationer som uppkommer. Thornberg (2006) menar att en konfliktsituation är en lärandesituation och att konflikter är en naturlig företeelse där barnen utvecklas socialt, moraliskt och kognitivt. Avslutningsvis kan jag dra slutsats att resultatet av min empiriska undersökning visar att de överensstämmer med den tidigare forskningen i litteraturgenomgången. Resultatet som jag har fått har även bekräftat det som jag har förväntat mig utifrån mina erfarenheter på en flerspråkig förskola. Genom denna undersökning har jag fått resultat som ger en bredare inblick i detta område och jag har fått en djupare förståelse samt en ökad kunskap om konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola, konflikternas uppkomst och hantering, förebyggande samt bakomliggande orsaker. Jag hoppas att det resultat som jag har fått fram kommer att vara till nytta hos lärarna och inspirera andra att göra ännu fler undersökningar i detta område eftersom i Sverige finns många flerspråkiga förskolor. 6.2 Metoddiskussion För att nå mitt syfte har jag intervjuat en specialpedagog och tre förskollärare. De är verksamma i fyra olika förskolor. Jag har använt mig av kvalitativ metod med öppna intervjufrågor och utan något standardiserat frågeformulär. Förutom mina frågeställningar använde jag mig även av följdfrågor för att få ännu tydligare svar från respondenterna och uppmuntra dem att utveckla sina resonemang. Öppna frågor är de frågor som erbjuder respondenten att svara med sina egna ord och ge en kvalitativ beskrivning. Med öppna frågor får forskaren möjlighet att förstå vad respondenten tänker istället för att respondenten begränsas av standardiserade frågeformulär. Slutna frågor ger ett begränsat svar eftersom deltagaren endast får svara på dem förutbestämda frågelista vilket inte tillåter respondenten att ge djupare svar. Det kan ha hänt att jag kanske inte har lyssnat ordentligt på vad respondenterna berättade under intervjuer på grund av att jag kanske har tänkt för mycket på att ställa nästa fråga och på det sättet har jag förlorat tillfället att ställa följdfrågor vid några frågor. Kvalitativa intervjuer har begränsat mig till ett litet antal respondenter som gör att jag inte kan generalisera resultatet av undersökningen. I kvalitativa intervjuer har respondenter valet att endast nämna det som låter bra och som forskaren föredrar att höra och inte nämna hela sanningen och motgångar. Jag kan därför aldrig veta om respondenterna har sagt sanningen eller inte. Det jag gjorde när jag arbetade efter den hermeneutiska ansatsen var enbart att tolka det materialet som jag har fått från respondenternas svar oavsett om det var sant eller inte. Observationer som forskningsmetod hade inte gett mig samma resultat utifrån mitt syfte. Det

34 hade däremot varit intressant att genomföra observationer eftersom de ger möjlighet att se hur pedagoger agerar i en konlikt mellan barn och hur de i praktiken löser konflikten. Kvalitativ intervjumetoden ger möjlighet att få en djupare förståelse för fåtalet eller enskilda fallet av frågor som leder till en djupare kunskap och erfarenheter Tillförlitlighet Enligt Trost (1993) är tillförlitlighet (reliabilitet) och giltighet (validitet) begrepp som är mest lämpliga vid kvantitativ forskning. Patel och Davidsson (2003) menar att tillförlitlighet och giltighet hör ihop i genomförandet av studiens undersökning. En hög tillförlitlighet kräver en hög objektivitet inom hela undersökningsprocessen. I en kvalitativ undersökning är både respondenten och intervjuaren subjektiva; respondenten med sina upplevelser och intervjuaren med sina frågor och tolkningar av svaren. Vad gäller min transkription av respondenternas beskrivning av deras upplevelser är tillförlitligheten hög eftersom jag var försiktigt med transkriptionen genom att lyssna inspelningen flera gånger. Transkriptionen gjorde jag så bokstavligt som möjligt för att mina egna tankar och uppfattningar inte ska påverka resultatens tillförlitlighet. Några av respondenternas svar var långa därför förkortade jag dem till det väsentliga innehållet, såsom Kvale (2009) hänvisar. Vad gäller däremot respondenternas beskrivning av egna upplevelser och uppfattningar samt mina förklaringar av dessa upplevelser och uppfattningar är båda subjektiva och därför är tillförlitligheten låg. Det är möjligt att någon faktor har negativt påverkat tillförlitligheten i min undersökning. Det kan ha hänt att någon av respondenter har misstolkat mina frågor i intervjun eller det kan vara att någon av respondenterna har haft en dålig dagsform på grund av olika skäl vilket väcker misstankar kring tillförlitligheten. Stukát (2005) menar att feltolkning av frågor eller feltolkning av svar kan ge en svag tillförlitlighet. Jag har försökt att undvika uppkomsten av de eventuella tillförlitlighetsproblemen genom att uppmuntra respondenterna till en öppenhet, god stämning och trivsel för att höja tillförlitligheten. Kvale (2009) menar att en studie är tillförlitlig om, under förutsättning att ingenting förändras, två likadana undersökningar som utförs med samma syfte och som använder samma metoder, ger samma resultat. Med det menas om samma mätning upprepas många gånger får vi samma resultat. Tillförlitlighet uttrycker resultatens hållbarhet/fasthet (consistency) vid upprepade mätningar. Tillförlitlighet uttrycker följaktligen resultatens stabilitet vid olika upprepningar och olika tillfällen. Kvale (2009) anger att vi inte kan förvänta oss samma resultat vid flera upprepade undersökningar. Världen är föränderlig och enligt Bryman (2013) är människor också föränderliga och de kan förändra sig själv, sina uppfattningar och tankar med tiden och därmed undersökningens tillförlitlighet ifrågasätts även tidsmässigt. Enligt Kvale (2009) upplever människor världen subjektivt och genom kvalitativa metoder får man subjektiva förklaringar om hur människor upplever omvärlden Giltighet Enligt Kvale (2009) är giltighet (validitet) ett begrepp som förklarar i vilken utsträckning studiens resultat instämmer med verkligheten. Kvale (2009) beskriver giltigheten som studie

35 förmåga att mäta just det som forskaren hade för avsikt att mäta och undersöka. Giltigheten är ett mått på hur noggrant man mäter det man har för syfte att mäta. Giltigheten av ett mätverktyg anses vara i vilken grad mätverktyget mäter det man vill mäta. Kvale (2009) menar att giltighet vid undersökningen beror på vilka metoder som används och hur bra planeringen är. Kvale (2009) menar också att giltigheten i en intervju grundar sig på tillförlitligheten av respondenternas svar och på själva intervjuns kvalité. Samtliga respondenter hade erfarenhet i arbetet på en flerspråkig förskola vilket ökar giltigheten. För att förbättra intervjuns kvalité lyssnade jag flera gånger på inspelningen och jämförde med transkriberade materialet för att säkerställa att inga detaljer har försvunnit i omvandlingen från talspråket till skrivspråket. Genom att respondenter ger de svar som de anser att intervjuaren vill höra kan undersökningens giltighet minskas. Jag har inte ställt intervjufrågorna i bestämd ordningsföljd utan frågorna har jag ställt helt naturligt i ett fritt samtal med respondenter. Kvalitativa intervjuer har en låg standardisering därför är det svårt att tala om en hög grad av tillförlitligheten vid kvalitativa intervjuer. Trost (2005) menar att intervjuaren ska vara försiktig och lyhörd samt uppmärksamma respondenternas tonfall, ansiktsuttryck, gester med mera. Genom att jag gjorde mitt urval av de valda respondenterna som var erfarna och kunniga gällande min undersökning har jag ökat tillförlitligheten och giltigheten i mitt resultat. Hög tillförlighet är ingen garanti till hög validitet men en hög validitet förutsätter en hög reliabilitet. Jag anser att jag har uppnått i min undersökning både god tillförlitlighet och god giltighet. Med bakgrund av att jag har intervjuat endast fyra respondenter blir tillförlitlighet och validitet låga därför kan jag fastställa att min studie inte kan ge möjlighet till generaliserade slutsatser. 6.3 Förslag till vidare forskning I min undersökning har jag kommit fram till resultatet att brist på språkförståelse leder till fler konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola. Detta är ett område där man kan göra flera andra undersökningar. Ett förslag är exempelvis som jag tycker vore intressant att undersöka konflikter mellan nyanlända barn som är äldre än sex (6) år. Förutom detta tycker jag att det vore även intressant att göra om samma undersökning men ur genus och åldersperspektiv.

36 7. REFERENSLISTA Ahrne, G. (red.) & Svensson, P. (red.). (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Alderson, P. & Morrow, V. (2001). The ethics of research with children and young people: a practical handbook. Los Angeles: Sage. Arnqvist, A. (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur. Aspelin, J. & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. 1.uppl., Malmö: Gleerup. Backlund, B. (2006). Inte bara ord en bok om talad kommunikation. Lund: Studentlitteratur. Brännlund, L. (1992). Konflikthantering. Borås: Centraltryckeriet. Carlander, M. (1990). Konflikter och konflikthantering. Stockholm: Liber. Ellmin, R. (2008). Konflikthantering i skolan den andra baskunskapen. Stockholm: Natur & kultur. Elmeroth, E. (2008). Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Ekstam, K. (2004). Praktisk konfliktlösning. 1. uppl., Malmö: Liber ekonomi.

37 Folger, JP, Poole, MS. & Stuttman, RK. (2009). Working Through Conflict. Strategies for Relationships, Groups, and Organisations. 6. uppl., Boston: Pearson Education Inc. Hakvoort, I. (2010). Bara bråk? Bygg en pyramid! I: M. Palm (red.), Låt oss tvista igen! Om konflikthantering i förskola och skola. ss Stockholm: Lärarförbundet. Haugen, E. (1989). The rice and fall of an immigrant language: Norwegian in America. In N. C. Dorian (Ed.), Investigation obsolescence: Studies in language contraction and death, pp Cambridge: Cambridge University Press. Hofvendahl, J. (2006). Noa har inga fel : om bristfokus i skolans utvecklingssamtal. Utbildning & demokrati, 15(3), ss Örebro universitet. Hyltenstam, K. & Milani, T. (2012). Flerspråkighet en forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie. ss Stockholm: Vetenskapsrådet. Håkansson, G. (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteraur Imsen, G. (2006). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur. Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Pedagogisk forskning i Sverige. årg 17(3 4), ss Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Johansson, E. (2003). Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs Universitet Pedagogisk forskning i Sverige. årg 8(1 2), ss Kolfjord, I. (2009). Konflikthantering i skolan: kamratmedling framför nolltolerans. Lund: Bokbox. Kultti, A. (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan lärande av och på ett andra språk. Stockholm: Liber. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur. Ladberg, G. (2003). Barn med flera språk Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle. Stockholm: Liber. Lahdenpäre, P. (1999). Från monokulturell till interkulturell pedagogisk forskning. Utbildning & Demokrati 1999, 8(3), ss Lennéer Axelson, B. & Thylefors, I. (1996). Om konflikter Hemma och på jobbet. Stockholm: Natur och Kultur.

38 Lind, E. (2001). Medkompis medling och konflikthantering i skolan. Jönköping: Brain Books. Ljungström, K. (1994). Trepartssamtal: en samtalsmetod för att behandla konflikter mellan elever. Stockholm: Ordkällan/Pedaktiv. Maltén, A. (1998). Kommunikation och konflikthantering. Lund: Studentlitteratur. Marklund, L. (2007). Skolmedling i teori och praktik. Licentiatavhandling. Uppsala Universitet. Michélsen, E. (2004). Kamratsamspel på småbarnsavdelningar. Diss. Stockholms universitet. Pedagogiska institutionen. Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. Phillips, J. & Soltis, F. (2010). Perspektiv på lärande. Stockholm: Norstedts. Skans, A. (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Licentiatavhandling. Malmö: Malmö Högskola. Skolverket, (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad Stensmo, C. (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Svensk författningssamling. 2003:460 (Etikprövningslagen). Svensson, A. (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur. Szklarski, A. (1996). Barn och konflikter. En studie av hur konflikter gestaltar sig i svenska och polska barns medvetande. Diss. Linköping: Linköpings Universitet. Szklarski, A. (2000). Konfliktupplevelsens väsen: en empirisk fenomenologisk studie bland ungdomar i två länder. (Rapport 2000:7). Institutionen för pedagogik. Borås: Högskolan Borås. Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma. Säljö, R. (2005). Lärande & kulturella redskap. Falun: Nordstedts akademiska förlag. Swain, M. Brooks, L. & Tocalli Beller, A. (2002 ). Peerr peer dialogue as a means of second language learning. Annual Review of Applied Linguistics, 22, pp

39 Thornberg, R. (2006). The Situated Nature of Preschool Children s Conlikt Strategies. Educational Psychology, 26(1), pp Thornberg, R. (2013). Det sociala livet i skolan: Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber. Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Utas Carlsson, K. (2001). Lära leva samman Undervisning i konflikthantering. Teori och praktik. Jonstorp: Konfliktlösning i skola och arbete (KSA). Vetenskapsrådet. (2011). God sed i forskningen. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vygotskij, L. (1978). Mind in Society: the development of Higher Psychological Processes. United States of America: Harvard University Press. Vygotskij, L. (2007). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos. Wahlström, G. (1996). Hantera konflikter Men hur? Metodbok för pedagoger. Stockholm: Runa förlag. Wahlström, G. (2005). Samspel och ledarskap : en vardagsbok för pedagoger. Stockholm: Runa förlag. Wall, JA Jr & Callister, RR. (1995). Conflict and Its Management. Journal of Management, 21(3), pp Wang, L. C., & Hyun, E. (2009). A study of sociolinguistic characteristics of Taiwan children s peer talk in a Mandarin English speaking preschool. Journal of Early Childhood Research, 7(1), pp Ödman, P. (2007). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Nordstedts. Öhman, M. (2009). Hissad och dissad. Stockholm: Liber. Öhman, M. (2011). Det viktigaste är att få leka. Stockholm: Liber. Muntlig källa: Frithiof, E. Föreläsning vid Linnéuniversitetet den 21/

40 BILAGA 1 Missivbrev Hej! Linnéuniversitetet Växjö Jag är en student i specialpedagogprogrammet som skriver mitt självständiga arbete om att belysa omständigheter kring konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola. Jag vill undersöka hur förskolepedagoger kan uppleva konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola, konflikternas uppkomst och hantering, förebyggande samt bakomliggande orsaker. Till min undersökning ska jag intervjua en specialpedagog och tre förskollärare som arbetar på flerspråkiga förskolor. Respondenten i intervjun är frivilligt och du har rätt att avbryta din medverkan när som helst under intervjuns gång. Om du avbryter intervjun kommer jag att acceptera detta utan några negativa följder från min sida. Jag kommer att skydda respondentens identitet och all material som jag kommer att få från respektive respondenten. All insamlad material kommer endast användas för forskningsändamål och raderas efter att undersökningen är avslutad. Vänliga hälsningar Litiana Lleshi