TRE FÖRSÖKSYTOR I ASPSKOG. OM GRANRÖTANs INVERKAN PÅ AV~ VERKNINGENS ROTVÄRDE

Transkript

1 TRE FÖRSÖKSYTOR I ASPSKOG THREE SAMPLE PLOTS IN ASPEN WOODS OM GRANRÖTANs INVERKAN PÅ AV~ VERKNINGENS ROTVÄRDE OBER DEN EINFLUSS DER WURZELFÄULE DER FJCHTE AUF DEN ABTRIEBSERTRAG SPECIALUNDERSOKNINGAR I LANFORSBEST ÅN DET 1938 OCH 1941 AV SVEN PETRI N I MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFöRSöKSANSTALT HÄFTE 34 N:r 3-4 Centratr., Essete, Srhm 44 "

2 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE 34 I MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 34. HEFT REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY No, 34 BULLETIN DE L'INSTITUT D'EXPERIMENTATION FORESTIERE DE SUEDE No 34 CENTRALTRYCKERIET, ESSELTE, STOCKHOLM 1945

3 REDAKTÖR: PROFEssoR MANFRED N ÄSL UND

4 INNEHÅLL: SM. FoRSSLUND, KARL-HERMAN: studier över det ägre djurivet i nordsvensk skogsmark... Studien ii ber die Tierwet des nordschwedischen W adbodens NÄsLUND, MANFRED: Antaet provträd och kubikmassans noggrann= het vid stamräkning av skog The Number of Sampe Trees and the Accuracy of the Cubic Voume in Forest Estimatian by Stem Accounting PETRINI, SvEN: Tre försöksytor i aspskog Three Sampe Pots in Aspen Woods PETRINI, SvEN: Om granrötans inverkan på avverkningens rotvärde 327 Uber den Einf.uss der Wurzefäue der Fichte auf den Abtriebsertrag ' FoRssLUND, KARL-HERMAN: Sammanfattande översikt över vid markfaunaundersökningar i Västerbotten påträffade djurformer Zusammenfassende Ubersicht tiber bei \Vadbodenfaunauntersuchungen in Västerbotten (Nordschweden) angetroffene Tiere FoRSSLUND, KARL-HERMAN: Något om röda tastekens (Diprion sertifer Geoffr.) skadegörese Einiges tiber die Schädigungen der roten Kiefernbuschhornbatt wespe ( Diprion sertifer Geoffr.) RENNERFELT, ERIK: Inverkan av takärnvedens fenosubstanser på några båytesvampars tiväxt jämte ett försök ti kvan= titativ mätning av bånadens intensitet r The Inf.uence of the Pinosyvine Compounds on the Growth of Certain Bueing Fungi, with an Attempt at the Measurement of the In t ensity of Bueing Redogöreser för verksamheten vid statens skogsförsöksanstat under åren 1941-I944 (Berichte tiber die Tätigkeit der Forst ichen Versuchsanstat Schwedens in den Jahren 1941-r944; Reports on the Work of the Swedish Institute of Experimenta Farestry in I94I-I944)... 4!7

5 IV Sid. WIKSTEN, ÅKE: Metodik vid mätning av årsringens vårved och höstved I A Method of Measuring Spring Wood and Summer Wood in the Annua Ring BJÖRKMAN, ERIK: studier över jusets betydese för föryngringens höjdtiväxt på norrändska tahedar On the Infiuence of Light on the Height Growth of Pine Pants on Pine-Heaths in Norrand RoMELL, LARs-GuNNAR och MALMSTRÖM, CARL: Henrik Hessemans tahedsförsök åren I The Ecoogy of Lichen-Fine Forest Experiments (I922-42) by the ate Dr H. Hesseman I 6

6 ===s=v=e=n=p=e=t=r=i=n=i===ci TRE FÖRSÖKSYTOR I ASPSKOG. THREE SAMPLE PLOTS IN ASPEN WOODS. På Sätra bruks ägor i Västergötand, 15 km i rak sträckning österut från Töreboda, igga tre ytor i aspskog, som anades av GUNNAR ScHOTTE år rgr6. Överjägmästare C. G. BARTHELSON, viken som ägare ti sipmassefabriken i Sätra var ivigt intresserad av detta trädsag, ägnade sig under ängre tid åt uppdragande av aspbestånd i hagmarkerna. Hans metod var att inhägna och skydda för betning ett område som var försett med tarika aspuppsag samt att sedan med hjäp av upprepade röjningar jämte uppkvistning förbättra materiaet, som bestod des av rotskott, des av fröpantor. Resutatet av BARTHELSONs ansträngningar har bivit mycket växtiga och vackra bestånd av så gott som ren asp. Då träden å försöksytorna nu närma sig 6o-årsådern, viken av många anses utgöra den normaa omoppstiden för aspen i södra Sverige, har en redogörese för produktionen ansetts vara befogad. Härvid har ett samarbete etaberats mean skogsförsöksanstatens skogsavdening och dess naturvetenskapiga avdening. Beskrivningen av marken och vegetationen har utförts av professor CARL MALMSTRÖM, som också har fotograferat bestånden. För övriga arbeten i detta sammanhang svarar författaren ti denna uppsats. Beskrivning över mark och vegetation. Försöksytan 376 är beägen r, s km NNO om Sätra Bruk. Den igger vid vägen mot Kärret på c: a 150 m:s höjd över havet. Ytans exposition är mot NNV. Berggrunden utgöres av gnejs. Denna träder dock ej i dagen utan kädes av moränbidningar av ganska finkornigt sag. Markfuktigheten är något växande: i amänhet är marken att beteckna som frisk-svagt fuktig; ett markerat sumpstråk genomdrager dock ytans östra de. Ytan intages av en Oxais-rik aspskog med ett 3-4 m högt underbestånd av gran, hasse och askteningar. Inom sumpstråket är vegetationen något sumpskogsartad. Den Oxais-rika aspskogens foristiska sammansättning framgår närmare av nedanstående vegetationsanays (utförd den 4/9 1943): 20. Medde. frm Statens Skogsförsöksansat. Häfte 34

7 310 SVEN PETRINI Träd: y Acer patanoides e, pantor Anus gutinosa e Betua pubescens e, träd+sy Fraxinus excesior t, träd, sy, pantor Picea excesa s-r, träd, pantor Popuus tremua r-y, träd, pantor Buskar: r Garyus aveana r Juniperus communis e Lonicera xyosteum e Ris: r Pyroa minor e+ rotundifoia e+ secunda e-t Gräs, örter och ormbunkar: y Agrostis capiaris t Anemone hepatica t+ A nthoxanthum odoratum e Athyrium fiix jemina e Gaamagrasis arundinacea s Carex digitaa e Convaaria majais t Deschampsia caespitosa e-t >> fexuosa t Dryopteris Linnaeana e-t Phegopteris e spinuosa e Festuca ovina e Pragaria vesca t Gaium bareae e Geum rivae e Hieracium sp. e Hypericum maeuatum e Mossor: r Ambystegium serpens e Bryum capiare e Dicranum majus e >> scoparium e Hyocomium spiendens (=H. proiferum) s-r Schreberi ( = H. parietinum) e squarrosum e triquetrum t-s Lavar: e, på stenar etc. Gadania ochrochora Pyrus maus e, träd Quercus robur e, sy Rhamnus frangua e,.-sy Sarbus aucuparia e, sy >> suecica e, sy Tiia eardata e, sy Rubus idaeus e Vibu1 num opuus e V accinium myrtius s-r vitis idaea t-s Lathyrus tuberasus e Luzua piosa t Majanthemum bijoium e-t M eampyrum sivaticum e Meica nutans e Oxais acetosea s Paris quadrijoia e Poypodium vugare e Potentia erecta e Ranuncuus acris e Rubus saxatiis t Scorzonera humiis e Soidago virgaurea e Succisa pratensis e Trientais europaea e-t Veronica chamaedrys e Vicia sepium e Vioa riviniana t Hypnum (= Stereodon) cupressijorme t Isothecium myurum (=I. viviparum) e Lophocoea bidentata e Paraeucobryum ongijiium e Pagiochia aspenioides e Poytrichum juniperinum e Thuidium recognitum e Fetigera canina poydactya Inom sumpstråket, där vegetationen är mera sumpskogsartad, träffas b. a.: av gräs och örter: A ngeica sivestris Aracium paudosum Athyrium jiix fennna Cirsium paustre

8 TRE FöRSöKSYTOR I.A:SPSKOG 311 Deschampsia caespitosa Fiipendua umm'ia Gaium paustre av mossor: Atrichum ( = Catharinaea) unduatum Campyium steatum *protensum Cimacium dendraides Mnium punctatum unduatum Gaium uiginosum V aerian a excesa Vioa paustris Poytrichum commune Sphagnum Girgensohnii e paustre e subsecundum var. auj'icuatum e teres e Markförhåandena beysas av nedanstående anteckningar (gjorda vid träd 2r8): Minera j or dart: morän Mekanisk sammansättning (i %): (Sten.... Grus.... Grovsand.... Meansand.... Grovmo.... Finmo.... Mjäa.... Lera.... B as min er a i n d ex (en. TAMM).... Prov I so-----ss cm u. my I g, 7 12,7 21,6 25,8 II, o 6,9 2,3 Prov II go-gs cm u. my 12,6) 2S,5 12,6 23,4 22,0 9,3 S.7 I, 5 S, 5 I J ordmånstyp: brunjord med mu Markpro fi: Levande mosstäcke + bottenförna 2 cm. o-4 cm under markytan: tämigen fet mu, kornig och rik på metmask. CaO ass g/kg av prov torkat vid I00 C 2, s N tot s.s P 20 5 I, 3 K 20 ) Gödförust % z o, s 4 r, 9 ph S.4 utan tydig gräns underagrad av 4-36 cm under markytan: sandig mu (>bomkruks-jord>) i prov IQ-----IS cm u. my CaO ass g/kg av prov torkat vid I00 C o, 3 N tot 2,6 P205 K 20 ) I,6 Gödförust i % g, 1 8 ph s,2 minerajord (dess mekaniska sammansättning och basmineraindex, se ovan). I, o Försöksytan 377 är beägen 2 km NNO om Sätra Bruk vid torpet Truvan. Höjden över havet är c:a ISO m och expositionen mot V. Berggrunden utgöres även här av gnejs. Denna täckes av morän. Marken är något fuktighetsbetonad.

9 312 SVEN PETRINI Ytan intages av Dryopteris-Oxais-rik aspskog med underbestånd av gran. Dess foristiska sammansättning framgår närmare av nedanstående vegetationsanays (utförd den 3/9 1943): Träd: y Acer patanoides e, pantor Betua pubescens e, pantor Picea excesa r-y, träd+pantor Buskar: e Coryus aveana e, pantor Popuus tremua y, träd+enstaka pantor Rhamnus frangua e, pantor Juniperus communis e Ris: y, nästan het bundna ti markupphöjningar. Pyroa cfr minor e V accinium myrfius y, cm högt secunda e vitis idaea s Gräs, örter och ormbunkar: r Agrostis capiaris e A nemone nemorosa e Caamagrostis arundinacea t Carex digitaa e goodenowii e» paescens e Deschampsia caespitosa e >>.fexuosa t Dryopteris Linnaeana t Eupteris aquiina e Pragaria vesca e Gaium uiginosum e Lathyrus tuberasus e Mossor: r-y Ambystegium serpens e Auacomnium (=Gymnocybe) androgynum e Barbiophozia barbata e Bepharostoma trichophyum e Brachythecium saebrosum e >> veutinum e Bryum capiare e >> pseudotriquetrum e Dicranum rnajus e >> scoparium e Drepanocadus uncinatus e Eurhynchium pucheum e Fissidens adianthoides e Hyocomium Schreberi (=H. parietinum) e spiendens ( = H. proiferum) e triquetrum e-t Lavar: e Cadonia.fimbriata var. minor pyxidata Luzua piosa e+ Majanthemum bifoium e+ Orchis macuata e Oxais acetosea t-s Poypodium vugare e Potentia erecta e Rubus saxatiis e Soidago virgaurea e Trientais europaea e Veronica chamaedrys e >> of.ficinais e Vioa riviniana e+ Hypnum (= Stereodon) cupressijorme t Lophocoea heterophya e Mnium a.f.fine e cuspidatum e» hornum e Pagiochia aspenioides e Pagiothecium denticuatum e Poytrichum commune e Rhacomitrium anuginosum e Scapania mucronata e Sphagnum subsecundum var. auricuatum e Thuidium tamariscinum e Fetigera canina poydactya Mossfria fäckar (täckta av torra aspöv): s-r Markytan är ojämn (se fig. 2). Bärrisen äro nästan het bundna ti markupphöjningar. Sänkepartierna äro å många stäen täckta av torra aspöv och fördensku vegetationsfattiga. Båbärsriset är påfaande frodvuxet.

10 TRE FöRSöKSYTOR I ASPSKOG 313 Markförhåandena beysas av nedanstående anteckningar (gjorda strax utanför ytan, nära dess nordöstra hörnpåe): Minera jordart: morän Mekanisk sammansättning (i%): Prov I cm u. my (Sten.... 7, o) Grus ,6 Grovsand.... r s, 6 Meansand.... 2!, 5 Grovmo....!7, I Finmo.... I, 3 Mjäa.... 8,3 Lera.... 2, 6 J ordmånstyp: humuspodso Basmineraindex (en. TAMM) Markpro fi: Faförna, företrädesvis bidad av aspöv, 7:4, cm. o-5 cm under markytan: råhumus (mår), något muartad. CaO ass g/kg av prov torkat vid roo o C 2, 2 N tot r6,o P ,9 K 20 >> r,3 Gödförust i % 78,3 2 ph 3, bekjord; tämigen starkt humusimpregnerad (och fördensku ganska mörk) ti 15 cm:s djup under markytan, ejest back. rostjord (svag anrikning). Övergår utan tydig gräns i: nomvandad minerajord (dess mekaniska sammansättning och basmineraindex, se ovan). Försöksytan 378 igger öster om försöksyta 377 och tätt inti densamma. De geoogiska, topografiska och hydroogiska förhåandena äro ikartade å de båda ytorna. Även denna yta intages av Dryopteris-Oxais-rik aspskog med underbestånd av gran. Dess foristiska sammansättning framgår närmare av nedanstående vegetationsanays (utförd den 4/9 1943): Träd: y Acer patanoides e, pantor Betua pubescens e, pantor Picea excesa r-y, träd+pantor Buskar: e Garyus aveana e Juniperus communis e Ris: y Pyroa secunda e+ Popuus tremua y, träd+enstaka pantor Rhamnus frangua e, pantor Sarbus aucuparia e, pantor Rubus idaeus e V accinium myrtius y vitis idaea t

11 314 SVEN PETRINI Gräs, örter och ormbunkar: r-y Actaea spicata e Agrostis capiaris e A nemone hepatica e >> nemorosa e A ngeica sivestris e A nthriscus sivestris e Athyrium jiix femina e Gaamagrasfis arundinacea t Gampanua persicijoia e Garex digitata e» paescens e Gerastium caespitosum e Deschampsia caespitosa e >> fexuosa e+ Dryopteris Linnaeana t-s >> Phegopteris e Fiipendua umaria e Pragaria vesca e Gaium paustre e Lathyrus tuberasus e Luzua mutifora e» piosa e+ Majanthemum bijoium e-t Meampyrum cfr sivaticum e Meica nutans e M oehringia trinervia e Oxais acetosea s-r Paris quadrijoia e Poypodium vugare e Potentia erecta e Ranuncuus acris e» repens e Rubus saxatiis e Soidago virgaurea e Trientais europaea e Veronica chamaedrys e >> ojjicinais e Vicia sepium e Vioa paz,ustris e riviniana e-t Mossor: r A mbystegium serpens e Atrichum ( = Catharinaea) unduatum e Brachythecium veutinum e Bryum capiiiare e Campyium steatum *protensum e Cimacium dendraides e Dicranum majus» scoparium e-t Eurhynchium pucheum e >> Zetterstedtii e Fissidens adianthoides e Homomaium incurvatum e Lavar: e Gadania jimbriata e ochrochora e Hyocomium Schreberi e spiendens t triquetrum t Hypnum cupressijorme t I sopterygium Seigeri e I sothecium myurum e Lepidozia reptans e Mnium affine e Pagiochia aspenioides e Pagiothecium denticuatum e Poytrichum commune e >> juniperinum e Rhodobryum roseum e Teraphis ( = Georgia) peucida e Thuidium recognitum e Webera nutans e Fetigera poydactya e Markytan är ganska ojämn, Bärrisen äro företrädesvis bundna ti markupphöjningar. Sänkepartierna h, o. v. tämigen vegetationsfattiga och täckta av torra aspöv. Dessa vegetationsfattiga fäckar äro dock här ej ika markerade som å försöksyta 377 Båbärsriset tämigen frodvuxet. Beståndet och dess produktion. Försöksytan 376. Area: o,z865 ha. Vid utäggningen på våren rgr6 fanns på ytan 376 ett 31-årigt aspbestånd med enstaka gran, björk, ask, a och ta samt tunnsådda buskar av

12 TRE FöRSöKSYTOR I AiSPSKOG 315 en, hasse, ind, oxe, rönn, Lonicera xyosteum och V iburnum oputjs. Redan vid detta tifäe anmärktes, att många av de unga asparna voro rötskadade. Tjugosju år senare, d. v. s. hösten I943, finna vi en 5g-årig, rätt hårt garad, högvuxen aspskog med underväxt avgran och hasse (jämte björk, ask, a, ind, ape). Trots aa örter som uppträda är ikvä det ymniga båbärsriset karaktärsväxten i markvegetationen. Underväxten har efterhåits så att den når högst ti asparnas hava höjd. Rötskadorna äro tämigen amänna. Under de r6 åren rg26-4r ha från ytan avägsnats sammanagt 408 aspar per ha räknat. Av dessavoro 42,2% rötskadade i roten, och 25 % uppvisade röta i stubbskäret ti mer än ~ av stubbens diameter. stamformen är tämigen god, dock finnas åtskiiga kykiga, krokvuxna och grovgreniga träd. Enigt inodning och projektion av kronorna på var fjärde höjdprovstam utgör största kronradien i medeta 3,4 m. Kronansättningen igger i medeta vid II,6 m över marken, och medehöjden är 2I m, viket betyder ett genomsnittigt kronförhåande av 45 %- Barken är på denna yta skrovig och mörk ti färgen. Barktjockeken vid br. h. utgör 7% av diametern på bark, och barkens voym utgör II,6% av beståndets kubikmassa stamvirke på bark. Aspbeståndet ger intryck av att snart vara moget för avverkning, ehuru tiväxten atjämt är mycket god med J,S m 3jha och nära 5 % på förrådet. Garing har verkstäts åren rgr6, I92I, rg26, rg3r, rg36 och I94I. Härvid har sammanagt per ha uttagits r56 m 3 stamvirke av asp, utgörande 52,4% av den registrerade totaproduktionen, som är 5,24 m 3 per år i genomsnitt, då ikvä garingsbeoppen före 3I års åder år rgr6~ej äro kända eer medräknade. Det åriga uttaget under försökstiden, räknat i medeta på det åriga förrådet, utgör 3,56% (expoateringsprocenten). Ingreppen ha syftat ti att avägsna rötskadat och mindre växtigt materia samt att gynna de vackraste stammarna med bibehåande av god stamfördening över ytan. I början karakteriserades garingsformen direkt såsom åggaring, senare ha huggningarna förts friare. Grundytemedestammen för aa garingsträd under försökstiden har en diameter vid br.h. på bark av I5,6 cm under det att medediametern för at producerat aspmateria är r8, 2 cm. Medehöjden, vägd med grundytan, beräknas ti IJ,S m för garingsträden, rg,3 m för totaproduktionen, som består av kvarstående bestånd av asp I94I pus aa ditintis utgarade stammar; beräknas medetaet i stäet av beståndet före garing varje gång erhåes i senare faet en ruedehöjd av r8,2 m föt totaproduktionen. Siffrorna visa att de träd som uttagits ha varit kortare och kenare än beståndet i genomsnitt. Huggningsformen kan också karakteriseras genom förhåandet mean garingsprocen-

13 316 SVEN PETRINI Asp. Försöksytan 376. Siffrorna K v a r v a r a n de bestånd Ut ga- Remaining stand Cut- Uppskatt- Åder Stam- Grund- Mede- Mede- Kubik- Stam- Grundningsår år anta yta diameter höjd massa anta yta Year of Age years Number Basa Avetage Avetage Number estimation Voume Basa of stems area diameter height of stems area st m cm m m st m rg/ g6o 14,30 13,8 14,3 g6, 5 z86 2,33 II/ ,75 16,5 16,6 114, ,69 19/ ,60 18, I 17,9 131,9 87 2,08 24/ ,50 20,3 19,6 123, ,09 4/ ,98 23, I 20,4 141,4 59 1,43 27/ , I5 25,2 2!, 2 142,2 73 3, 73 Andra trädsag än asp. Försöksytan 376. Siffrorna hänföra sig ti I ha. Other trees than aspen. Kvarvarande år 1941 Summa utgarat Totaproduktion Remaining in I g 41 Tota cutting Tota productian Trädsag i %av stam- Grund- Stam- Stam- Grund- Stam- tota- stam- Grund- stam- Kind of anta yta virke anta yta virke produk trees tio n anta yta virke Number Basa Number Basa %of Number Basa of stems area jvoume of stems area Voume tota of stems area Voume producm st m m st m m tio n st m Gran , 52 15, I 156 2,43 13,0 46,3 749 s, 95 z8, I Spruce Löv ,46 3,4 zo4 2,62 16,2 8z,6 2 zr8 3,07 19,6 t,eaf trees Summa ,98 18,5 Samtiga askar. - 2 Björk, a, ask. 360 Is. os z9, z 161, z 1967 j9,o m 3 /år m 3 per year 0,5 0,3 o,8 ten med avseende på stamantaet och garingsprocenten på kubikmassan. Utföres detta erhåas siffrorna i sista koumnen - garingsindex - i ovanstående tabe. Som synes håer sig reationstaet vanigtvis betydigt över r, viket får tokas såsom åggaring. Den registrerade totaproduktionen av asp utgör zg8 m 3 stamvirke under 57 år, d. v. s. 5, z m 3 per år och ha. Under samma tid ha per ha producerats 48 m 3 av andra trädsag, varför summa totaproduktion av aa trädsag har utgjort 6 m 3 per år och ha.

14 TRE FöRSöKSYTOR I ASPSKOG 317 hänföra sig ti 1 ha. Aspen. rat Tota- Å r i g tiväxt proting Annua increment duk- Gatian Dia- Tota- Kubikmassa Höjd Grundyta Kubikmassa rings- Totameter produk- index Stem voume produc- height Basa area Voume tian tio n Diameter m" % m 1 mm m m o o i----;;-3 -,-% rr;:a- 14,7 zg,o 17,8 44 0!2, 7 38,o 13,2 III, ,74 20,2 158, I 3.6 0,42 0,83 s, , ,3 9 II, o, z6 0, , I I,o6 26,3 229, I 2,8 0,23 o, so 3.0 6,o 4 I 4.9 I, I 9 8, z 0, I 2 0, ,r 4.5 s. o I, 7I 21, I 298,4 4.4 o, r6 o, ss s. o s. z 0,97 Foto CARL MALMSTRÖM 1943 Fig. r. skogsförsöksanstatens aspyta nr 376. Vg, Undenäs sn, Sätra bruk. Sampe pot number 376- Aspen. z o* Försöksytan 377 Area: 0,339 ha. Vid utäggningen år rgr6 uppger ScHOTTE en medeåder av 30 år men påpekar att enstaka exempar nå upp ti 50 år. Förutom asp, strödda granar samt enstaka björkar och taar upptar beskrivningen enstaka ti tunnsådda buskar av en, hasse, rönn, Viburnum.

15 318 SVEN PETRINI Asp. Försöksytan 377 Siffrorna Kvarvarande bestånd Utga- Remaining stand Cut- Uppskatt- Åder Stam Grund-~ Mede- Mede- Kubik- stam- Grundningsår år anta yta diameter höjd massa anta yta Year of Age years estimaton Number Basa A verage Average Voume Number Basa of stems area diameter height of steams area st m 2 cm m m" st m 20/ _ ,86 15,4 15,9 125, I 348 3,54 4/ , I 5 17,9 r8, I 154, ,45 2o/s ,98 19,9 19, II8 3, Z 22/ ,96 22,7 21,2 r88, , 3 I 5/ ,88 25,7 22,6 228,o 51, 53 27/ ,08 27,7 23,6 250,9 44 2,24 Andra trädsag än asp. Försöksytan 377 Siffrorna hänföra sig ti x ha. Other trees than aspen. Trädsag Kind of trees Kvarvarande år 1941 Summa utgarat Totaproduktion Remaining in 1941 Tota cutting Tota productian %av Stam- Grund- Stam- Stam- Grund- Stam- tota- Stam- Grund- Stamproduk- anta yta virke anta yta virke tio n anta yta virke Nnmber Basa Number Basa %of Number Basa of stems area Voume of stems area Voume tota of stems area Voume producst m" st m m" st m" m" tian m Hösten 1943 möter oss ett utomordentigt vackert aspbestånd med underväxt av gran samt enstaka undertryckta teningar av hasse. Karaktärsväxten är båbärsris med ormbunkar, gräs och örter, men markvegetationen är starkt tibakahåen av det sutna beståndet. Rötskadorna äro mindre framträdande än å ytan 376. Under de r6 åren rgz6-4r ha rz3 aspar huggits ut (363 per ha) av vika rzz sektionsmätts. Av dessa voro 35,2 % rötskadade, och 17,2% uppvisade röta i stubbskäret ti mer än Y4 av diametern. stamformen är utmärkt med ånga, raka, vä kvistrensade träd. Torrkvistarna, som ej äro särskit grova, faa ätt av. Kronvidden kan karakteriseras därigenom att medetaet av största kronradien för var fjärde höjdm 3 /år m 3 per y ear Gran ,63 22, , I , s 7 68,2 Spruce Löv o,zo 1,3!00 12 o, z o 1,3 I,eaf trees 791 4,63 22, ,5 Summa 1 Björk I, 22 o, 02 I, 24

16 TRE FöRSöKSYTOR I ASPSKOG 319 hänföra sig ti 1 ha. Aspen. rat Tota- Å r i g tiväxt ting pro- Annua incremen t duk- Ga- tio n Dia- Kubikmassa Höjd Grundyta Kubikmassa Tot" rings- Tota- meter Stem vo!ume rodukproduc-~. heigbt Basa area Voume index tion Dm.x:neter hon m o; % m 3 mm m m2 % m i o m 23,7 19,3 27,2 48,o 14, I 23,0 r s s. o I, 7 5 I I, I 197,8 4,0 0,42 o, 95 s, I ,8 s. 7, 4 I 13, ,6 o, 2 6 O, 8 I S.4 6, I 1,15 20,3 306, o, 2 7 0,88 4 0!0,4 s. z 6, 7 I, I 5 s,8 360,3 4,8 o, 24 o, I ro, 7 s, I J, I I, 78 8,4 406,2 3,6 0, I 8 o, 6g 2, I, I 9 ' Foto CARL MALMSTRÖM 1943 Fig. z. Skogsförsöksanstatens aspyta nr 377 Vg, Undenäs sn, Sätra bruk. Sampe pot number 377 Aspen. provstam utgör 3, r m. Kronansättningen igger i medeta vid 13,2 m över marken, viket med en medehöjd av 23,6 m betyder ett kronförhåande på 44% Barken är sät och av grönaktig eer gugrå färg, tydande på god trivse hos träden. Barktjockeken vid brösthöjd utgör J,s a 8 % av diametern

17 320 SVEN PETRINI Asp. Försöksytan 378. Siffrorna Kvarvarande bestånd Ut ga- Remaining stand Uppskatt- Åder Cut- Stam- Grund- Mede- Mede- Kubik- Stam- Grundningsår år anta yta diameter höjd massa anta yta Year of Age years Numher Basa Average Number Basa estimation Average Voume of stems area diameter height of stems area st m cm m m st m 2 zo/6 I9I I 480 I5, 59 I I, 6 I3, o /7 I92I... z8 I 030 I7,28 I4,6 I6,4 I3I, [5 I o I8, 33 I6, 3 I7, 8 I47,8 ISO 3,27 22/9 I93I Io I7, 62 I9, z 20,3 I6I, ,48 7/9 I IO 2I, 2 I87,8 IOO 2 1 I9 27/8 I94I ,50 24,4 22,5 225,8 30 0,98 I9, 79 22,2 Andra trädsag än asp. Försöksytan 378. Siffrorna hänföra sig ti I ha. Trees other than aspen. ' Kvarvarande år I94I Summa utgarat Totaproduktion Remaining in 1941 Tota cutting Tota production Trädsag % av Stam- Grund- stam- Stam- Grund- Stam- tota- Stam- Grund- Stam- Kind of produkanta yta virke m 3/år tre e s anta yta virke anta yta virke tion Number Basa Number Basa %of Number Basa Voume Voume Voume m 3 of stems area of stems area per tota of stems area y ear pro d u c~ st m m st m m3 tio n st m m Gran Spruce 3,72 20,6 so o 2, 72 I6, , ,77 1 En ta finnes. Den har räknats som gran. på bark och barkens voym utgör 12,8 % av beståndets kubikmassa stamvirke på bark. Asparna ha ett friskt och växtigt utseende, och beståndets avverkningsmognad synes ännu vara avägsen. Senast registrerade tiväxtsiffra uppgår ti g, 2 m 3 jha, utgörande 3, 7 % på förrådet stam virke. Garing har verkstäts vid samma sex tifäen som i fråga om ytan 376. Härvid har sammanagt per ha uttagits155m3 stamvirke av asp eer 38,2 % av totaproduktionen, som är 7,25 m 3 per år i genomsnitt, då ikvä garingen före år rgr6 är okänd. Det åriga uttaget under försökstiden, räknat i medeta på det åriga förrådet, utgör 2,58 % (expoateringsprocenten). Uttagen ha skett åggaringsvis såsom framgår av sista koumnen i tabeen över produktionen på ytan, där under rubriken garingsindex införts reationstaet mean garingsprocenten på stamantaet och garingsprocenten på kubikmassan.

18 TRE FöRSöKSYTOR I ASPSKOG 321 hänföra sig ti r ha. Aspen. rat Tota- A r i g tiväxt ting pro- Annua increment duk Gatio n Kubikmassa Dia- Tota- Höjd Grundyta Kubikmassa rings- Tota- meter produk~ Stem voume produc- index Diameter1 height Basa area Voume tio n tion m % m mm m m % i m % m! 26, ,3 46,4 zo,o ro, o 2I,o I25, i I,74 20,6 I9I,9 4.4 o, ss I, 29 i 7,2 I3, 2 10,7 6,9 I,48 I5, I o, z B o, ,5 5,8 7,I 0,97 22,3 295, ,33 o, Bo 3. 9 O, I 5.9 7,6 I, 38 9,6 34I, I 4.4 0,14 0, ,I 7,8 I, 7 I 4,2 389,I 4 0 0,24 0, g, I,40 Grundytemedestammen för samtiga garingsträd under hea försökstiden har en diameter vid br.h. på bark av 16,5 cm under det att totaproduktionen år 1941 får värdet 20,8 cm. Vidare är grundytemedehöjden på garingsstammarna 18,9 m, för totaproduktionen (kvarvarande bestånd 1941 pus föregående garingsvirke) 21,6 m; beräknas medehöjden för beståndet före garing varje gång bir det grundytevägda medetaet 20,2 m. Den registrerade totaproduktionen per ha av asp utgör 406m3 stamvirke på 56 år, d. v. s. 7,25 m 3 per år. Under samma tid har per ha producerats 70m3 av andra trädsag, varför summa totaproduktion av aa trädsag har utgjo~t 8,5 m 3 per ha och år. Försöksytan 378. Area: o, I o ha. Ar 1916 beskrives beståndet som nästan ren 23-årig asp, med endast en och annan insprängd gran. Ar 1943 är typen på beståndet ren asp med granunderväxt. En björk ingår och har räknats som asp hea tiden. Ytan igger adees inti försöksytan 377 på samma mark med ikadan vegetation, ehuru det här är något fuktigare än å ytan 377 Trädens dimensioner äro något kenare än å ytan 377, viket sammanhänger med att skogen är 7 år yngre. Granunderväxten är på en stor de av ytan senare inkommen och ganska ågvuxen. Mera jus kommer här ned ti m arken och båbärsriset är frodigare än å grann ytan. Under tiden 1926 ti 1941 ha 550 stammar bortgarats per ha. Av dessa voro 36,4 % rötskadade i roten och 16,4 % uppvisade i stubbskäret röta som omfattade mer än )'4 av diametern. stamformen är mycket god. I fråga om rakhet, kvistbidning, kvistrensning, etc. är skogen jämförbar med ytan 377 Största kronradien är i medeta för 47 träd 3,o m. Kronansättningen igger vid 12,5 m, viket med en medehöjd av 22,5 m betyder ett kronförhåande av 44,5 %.

19 322 SVEN PETRINI Foto CARL MALMSTRÖM 1943 Fig. 3 skogsförsöksanstatens aspyta nr 378. Vg, Undenäs sn, Sätra bruk. Sampe pot number 378. Aspen. Barken är jämn och har ett friskt utseende. Barktjockeken vid br.h. utgör J,S % och barkvoymen 12,3 % av beståndets kubikmassa stamvirke med bark. I än högre grad än i fråga om ytan 377 gäer att beståndet ännu ej kan på ångt när betraktas som avverkningsmoget. Tiväxten uppgick under sistförfutna period ti g,6 m 3 per ha och år, utgörande 4,7% på förrådet.

20 22 m TRE FÖRSÖKSYTOR I ASPSKOG ~ / / -- -::: ~ _., ==-==~= 19: ' '1941 o cm Fig. 4 Kurvor utvisande trädens totaa höjd över marken och kronansättningens höjd över marken å försöksytan 378 vid oika tidpunkter. Tota height above the ground of the trees and of the crown. Sampe pot nnmber 378. Garing har verkstäts vid samma tifäen och på samma sätt som i fråga om de andra två aspytorna. Härvid har sammanagt per ha uttagits r63 m 3 stamvirke av asp eer 42% av totaproduktionen, som är 7,94 m 3 per år i genomsnitt, då iksom i de övriga faen intet garingsvirke före år rgr6 har medräknats. Det åriga uttaget under försökstiden, räknat i medeta på det åriga förrådet, utgör 3,26% (expoateringsprocenten). De utgarade träden ha en grundytemedestam på r z, r cm vid br.h. och r6,s m höjd över mark, under det att motsvarande siffror för totaproduktionen år 1941 äro 15,5 cm och rg,6 m, resp. r8,s m då medetaet uträknas för beståndet före garing varje gång med grundytan som vikt. Den registrerade totaproduktionen per ha av asp utgör 389m3 stam-

21 324 SVEN PETRINI virke på 49 år, d. v. s. 7,94 m 3 per år. Under samma tid ha per ha producerats 37,5 m 3 av andra trädsag (gran), varför summa totaproduktion har utgjort 8, 7m3 per ha och år. Sammanfattning. Aspen passar ej på svag eer dåig mark utan behöver bördiga, murika fuktiga jordmåner, gärna sidänta suttningar. Rena bestånd förekomma säan på dessa marker, där bandskogen ätt vinner insteg. Den rena aspskogen är icke heer något idea - åtminstone uppstäa sig svårigheter om den ska drivas i föjd, den ena generationen efter den andra. Fröpantor föredragas framför rotskott, då rotskotten anses mera utsatta för röta och uppvisa mindre uthåig tiväxt. Granunderväxten är ett värdefut kompement ti aspbeståndet. Den ökar utbytet från huggningarna och den hjäper ti med aspens uppkvistning. Dock böra naturigtvis granarna efterhåas så att de ej tränga huvudbeståndet för hårt. Vid aspens sutavverkning kan eventuet granunderväxten ämnas att gå fram ti skörd, viket b. a. har den fördeen att rotskotten av asp håas tibaka. Då granen i sin tur avverkas, kan kutur utföras med asppantor, uppdragna från frö eer av på annat sätt kontroerad kvaitet. De aspbestånd, över vikas utvecking här har ämnats en redogörese, höra ti andets bästa. Försöksytan 376 är dock något svagare än de båda övriga. Aspen bör hest drivas med tämigen korta omoppstider, framför at med tanke på rötskadorna, som i högre ådrar utvecka sig snabbt. Som rege torde därför i huvudsak rena aspbestånd i södra Sverige böra avveckas vid 6o-årsådern eer snart därefter. Såsom framgår av siffrorna från försöksytorna, är emeertid totaproduktionen per år omkring den nämnda tidpunkten atjämt stigande. Enigt ytorna kan man vid 6o-årsådern räkna med ett stamanta av asp på 300 a 400 per ha, varvid den senare siffran torde vara närmare det önskvärda, eftersom ytan 376, som representerar det ägre antaet, på grund av rötan bivit något hårt huggen. Därvid skue den stående kubikmassan kunna anges ti c:a 260 m 3 per ha och de föregående garingsuttagen ti sammanagt omkring240m3 per ha. Totaproduktionen stamvirke av asp på bästa ståndort vore såunda soo m 3 per ha vid 6o år, varti bör äggas ungefär so m3 granvirke. Tiväxtprocenten sjunker med ådern enigt föjande serie, där procenten bestämts efter principen för sammansatt ränta. Period... 2S S 3S S 4S--so so--ss ss--6o Massativäxtprocent , o 6, 8 s. 7 s. o 4, 5 4, r 3, 8

22 TRE FöRSÖKSYTOR I ASPSKOG 325 Summary. In the province of Västergötand in southern Sweden three sampe pats be- onging to the State forest research Institute are ocated in neary pure stands of aspen (Popuus tremua), I50 m above the sea eve. The age of the stands is now not far from what usuay is considered the end of the rotation, e.g. about 6o years. The report contains a description of the ground and the vegetation - made by professor CARL MALMSTRÖM - and in the tabes are gathered figures iustrating the growth of the stands, referring to an area of I hectare. First are given the data for aspen ony and then for the undergrowth, consisting of spruce and some eaf trees (birch, ash, ader). The diameter and the basa area are measured at breast height (I,3 m above the ground). The average diameter is the one corresponding to the average basa area (.En 5 ), and the height above the ground eve was cacuated as a weighted average (~ S:). -In order to describe the method of thinning is used the reation between the percentage of thinned out trees and the percentage of thinned out voume. This figure, narned >>garingsindex>>, as a rue proves to be >I, indicating that the method appied has been chiefy ow thinning. According to the statistics coected from the sampe pots the tota production of stem wood of aspen with a rotation of 6o years on the best site in southern Sweden wi reach a figure of 500m3, of which 240m3 in form of thinnings, and z6o m 3 at the fina cutting. Additionay we may in the same time count upon about 50m3 wood of spruce from the undergrowth.