Kursplan. Institutionen för biovetenskaper och processteknik. Kurskod GAP 810 Dnr 101/2003 Beslutsdatum

Transkript

1 Institutionen för biovetenskaper och processteknik Kursplan Kurskod GAP 810 Dnr 101/2003 Beslutsdatum Kursens benämning Hållbar utveckling, Allmänt utbildningsområde 1 Engelsk benämning Learning and education and a sustainable society Ämne Allmänt utbildningsområde 1 Poängtal 20 Nivå 1 20 Kursplanen gäller från Inplacering i utbildningssystemet Förkunskaper Kursen ingår i lärarutbildningsprogrammet. För tillträde till kursen krävs, förutom grundläggande behörighet, särskilda kunskaper i ämnena Sh A, Ma A, Eng B, Sv B. Dessutom krävs att man är antagen till lärarprogrammet.

2 Syfte Syftet med kursen är att lärarstudenterna ska få insikt i för läraryrket centrala kunskapsområden. Studenterna ska därvid utveckla förståelse för förutsättningarna för sitt eget och alla elevers lärande i relation till skolans roll och uppdrag i samhället samt insikter i hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) kan användas för lärande. Avsikten är även att studera hållbar utveckling och miljöfrågor ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Efter avslutad kurs (20p) skall studenterna: ha utvecklat förståelse för och kunnande kring kunskapssyn, lärandeteorier och kunskapsorganisation så att de kan reflektera över och få insikt om villkoren för eget och andras lärande ha kännedom om förskolans, fritidshemmens, grundskolans och den frivilliga skolans organisation och uppdrag känna till grundläggande naturvetenskapliga och tekniska begrepp och arbetssätt ha kunskaper om miljö och hållbar utveckling ur ett tvärvetenskapligt perspektiv för att kunna analysera och ta ställning till ekologiska livsbetingelser och miljöfrågor ha fått inblick i värdegrundsfrågor och genusperspektiv med utgångspunkt från den verksamhetsförlagda utbildningen kunna dokumentera undervisningssituationer, jämföra dem med centrala och lokala styrdokument och utifrån sina iakttagelser problematisera det pedagogiska arbetet ha fått erfarenhet av samtalets och skrivandets betydelse för kommunikation och lärande ha egna idéer och föreställningar om när, hur och varför IKT kan tillföra lärandet ett mervärde känna till möjligheter och risker med användandet av Internet ha påbörjat en kunskapsutveckling kring olika vetenskapliga utgångspunkter samt vetenskapligt förhållningssätt.

3 Delkurs 1: Perspektiv på kunskap och lärande, 5 p Engelsk benämning: Perspectives on knowledge and learning Kursen innehåller följande: Teorier om kunskap och lärande Introduktion av samtalets och skrivandets betydelse för kunskapsutveckling och lärande Förskolans, fritidshemmets, den obligatoriska och frivilliga skolans roll, uppdrag och organisation Fördjupning av styrdokumenten i förhållande till verksamhetsförlagda utbildningen En skola för alla pedagogisk betydelse Barns och ungas olikheter konsekvenser för lärande och utveckling Pedagogiska mötens villkor och dess didaktiska konsekvenser Vetenskapligt förhållningssätt genom skrivandet Delkurs 2: IKT, skriftlig och muntlig kommunikation, 5p Engelsk benämning: ICT, Written and Verbal Communication Delkursen omfattar följande moment: Lärande och IKT Forskning om möjligheter för IKT att bidra till lärandet Pedagogiska tillämpningsområden i IKT-miljöer Kommunikations- och konferenssystem Ιnformationshantering och sökteknik Integritetsfrågor Datorbaserat presentationsstöd och webbpublicering Samtal som kommunikationsbas Retorik i teori och praktik Mottagaranpassat skrivande Biblioteket som resurs Introduktion till vetenskapligt förhållningssätt olika ämnesteoretiska utgångspunkter

4 Delkurs 3: Tvärvetenskapliga perspektiv på hållbar utveckling, 10p Engelsk benämning: Interdisciplinary perspectives on sustainable development Kursen innehåller följande: Begreppet hållbar utveckling: bakgrund och definition Relationen mellan hållbar utveckling och värdegrunden Naturvetenskaplig och teknisk grund för miljökunskapen Det moderna samhällets miljöeffekter samt olika naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och tekniska åtgärder för att motverka dessa Miljöetik och resurshushållning Äganderätten och marknaden samt dess kopplingar till samhällets miljöproblem. Olika aspekter på samhällets energiförsörjning Attityder kring genusfrågor i förhållande till naturvetenskap och miljö Verksamhetsförlagda studier av hållbar utveckling ur lärar- och elevperspektiv Undervisningsformer Undervisningen består av föreläsningar, laborationer, seminarier och verksamhetsförlagd utbildning. Vissa moment är obligatoriska. Omfattningen av de obligatoriska delarna skall framgå av schemat.

5 Läromedel Gemensamt läromedel i alla delkurser: Dannefjord, P.: Metod och problem en inledning till sociologisk analys. 34(34) sid. V-ö Univ., Inst. för samhällsvetenskap Rapport nr 1. (Tillhandahålles av SVI, självkostn.) Orlenius, K: Värdegrunden finns den? Runa sid. Skolverket: Överenskommet 148 sid. Finns på nätet: Svenska kommunförbundet: Tiga eller tala?. (Om sekretess och läraretik), sid. ISBN X Utbildningsdepartementet Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 Fritzes sid. Finns på nätet. Adress: Utbildningsdepartementet Läroplan för förskolan Lpfö 98 Fritzes sid. Finns på nätet. Adress: Werner, L. Gymnasieskolans regelbok 2002/2003 el. senare. Norstedts juridiska AB (370) sid Övrigt: Kopierat material som tillhandahålles av institutionerna till självkostnadspris. Delkurs 1: Perspektiv på kunskap och lärande Alerby, E, Kansanen, P. & Kroksmark, T. Lära om lärande. Studentlitteratur (Utdrag ur boken kan köpas till självkostnadspris av Inst för pedagogik) Hwang, P.& Nilsson,B.: Utvecklingspsykologi från foster till vuxen. Natur och kultur s. Boken återkommer i AUO 2. Liedman, S-E.: Ett oändligt äventyr Om människans kunskaper A. Bonniers förlag 2002, 410 sid. Boken återkommer i AUO 2. Lärarförbundet: Pedagogiskt magasin nr 2/ sid. Tillhandahålles av Inst. för pedagogik. Skolverket: Bildning och kunskap. Särtryck ur Skola för bildning Liber distr sid. Finns även på nätet: Skolverket: Jord för växande. Liber distribution Stockholm sid. Finns även på nätet. Svedberg, L.& Zaar, M.: Boken om pedagogerna Liber AB (314) sid. Boken återkommer i AUO 2.

6 Delkurs 2: IKT, skriftlig och muntlig kommunikation Alexandersson, Linderoth, Lindö: Bland barn och datorer-lärandets villkor i mötet med nya medier Studentlitteratur sid. Cuban, L & Kirkpatrick, H.: Computers Make Kids Smarter Right? Technos, vol 7 No 2, 1998 (artikel, 6 sid). Larsson, M.: Lärkraft. Om forskning om datorstött lärande KK-stiftelsens skriftserie. 77 sid. Finns på nätet: Rask, S.: Med eller utan filter. 43 sid. KK-stiftelsens skriftserie Finns på nätet: Riis, G.: IT i skolan mellan vision och praktik en Forskningsöversikt. Skolverket, (133). Finns på nätet: Strömquist, S.: Skrivboken - skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Gleerups förlag, (230) Svenska språknämnden : Svenska skrivregler. Liber, 2000 eller senare. 216(216) Truedsson, L : Internet på gott och ont. Skolverket, (52). Finns på nätet: Delkurs 3: Tvärvetenskapliga perspektiv på hållbar utveckling Agenda 21 för utbildning för hållbar utveckling i Östersjöområdet Baltic 21E. 22 sid. Finns på nätet: Stenmark M. Miljöetik och miljövård. Studentlitteratur (185) sid. Brunner, W.: Solvagnen visioner till din miljöundervisning. Liber Utbildning (114) sid. Henriksen, T. & Kaneström, I: Energi-klima-natur-miljö" Gyldendals förlag (335) sid. Eller motsvarande litteratur.

7 Lidskog, R. m. fl: Samhälle, risk och miljö. Studentlitteratur AB (285) sid. Mellor, Mary I., Redclift M & Woodgate G. "Gender and the environment" 10 sid. Utdrag ur: The International handbook of Environmental Sociology 1997 (Tillhandahålles av kursledningen). Pihl, H.: Miljöekonomi för en hållbar utveckling. SNS förlag, 3:e uppl (200) sid Sjöberg, S.: Naturvetenskap som allmänbildning Studentlitteratur sid Skolverket: Hållbar utveckling i skolan 70(176) sid. Finns på nätet: I samband med färdigställande av paperuppgift ska minst fem samhällsorienterade vetenskapliga artiklar refereras för sociologisk analys av det valda miljöproblemet. Genom artikelsökningar i bibliotekets databaser kan access till flera tusen vetenskapliga tidskrifter erhållas. Examination Examination sker i form av seminarier, skriftlig och/eller muntlig tentamen, skriftliga och/eller muntliga redovisningar samt papers Förmågan att omsätta kunskaper i adekvat handling i förhållande till elever och skolans uppdrag prövas. Lärarstudentens professionella förhållningssätt examineras efter samråd med lärarutbildare i verksamheten. För de studerande som ej godkänts vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyad prövning. Betygsättning Vid betygsättningen kan något av betygen Väl Godkänd (VG) Godkänd (G) eller Underkänd (U) användas. Övrigt Två poäng av kursen utgörs av verksamhetsförlagd utbildning. I den verksamhetsförlagda utbildningen kopplas teori som behandlas under kursen ihop med skolverkligheten. På motsvarande sätt utgör problemställningar uppkomna genom VFU:n centrala moment i den teori som behandlas. Efter avslutad kurs erhåller den studerande ett kursbevis efter begäran hos institutionssekreteraren. Programstuderande erhåller studiemeritförteckning över samtliga avslutade kurser och delkurser.