Att vara förtroendevald

Transkript

1 Att vara förtroendevald inom kommunal sektor Akademikerförbundet för jurister, ekono mer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

2 Den här broschyren riktar sig till dig som är facklig förtroendevald för Jusek inom kommunal sektor. Vår tanke är att ge dig en fördjupad introduktion till rollen och uppdraget. Den lokala organisationen är betydelsefull för att vi ska kunna nå ut till varje medlem och för att vår fackliga ideologi ska få genomslag. I det arbetet har du som lokal förtroendevald en mycket viktig roll. Dina kunskaper om de lokala förhållandena är avgörande för möjligheten att kunna påverka och på ett bra sätt tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsplatsen. I den följande texten tar vi upp och diskuterar några övergripande frågor i syfte att ge dig stöd och vägledning i det dagliga fackliga arbetet. Du får inte svar på alla dina frågor, utan broschyren är tänkt att fungera som ett komplement till vår nätbaserade introduktionskurs och vår fackliga grundkurs. Mer information om uppdraget och om våra utbildningar samt mycket mer hittar du på jusek.se. Lycka till! Styrelsen för kommunala sektionen Din vägledning i det dagliga fackliga arbetet Juseks fackliga verksamhet inom kommunal sektor omfattar kommuner, landsting, regioner, kommunalförbund, kommunala bolag inom Pacta och KFS, samt Svenska kyrkan. 2

3 Juseks ideologiska plattform Som förtroendevald för Jusek representerar du förbundet och medlemmarna på din arbetsplats. Som en utgångspunkt för ditt arbete behöver du känna till de grundläggande värderingar som Jusek står för. Juseks grundsyn Grunden för Juseks ideologiska plattform är att medlemmarna i Jusek är kunniga och engagerade, med en vilja att påverka sitt arbets liv och att bidra till resultat och utveckling i de verksamheter de arbetar. Alla kan i sitt arbetsliv behöva råd och stöd. Jusek finns som en resurs för medlemmarna under hela arbetslivet. Juseks fackliga ideologi Juseks fackliga ideologi och arbetssätt präglas av en vilja att bidra till resultat och utveckling av de verksamheter där medlemmarna arbetar. Genom kommunikation och en bra relation med arbetsgivaren får Juseks medlemmar och förtroendevalda större inflytande i de organisationer de arbetar. Jusek verkar för en personalpolitik som synliggör och tillvaratar medarbetares kompetens, personliga egenskaper, ansvar och intressen avseende egen yrkesmässig utveckling och som sammanför detta med att utveckla verksamheten och dess uppdrag och mål. För att nå dit krävs en kontinuerlig dialog mellan medarbetare och chefer. Jusek verkar för en lönepolitik där lönen är individuell och differentierad. Lönebildningen ska vara ett verktyg för att utveckla verksamheter och motivera medarbetare där individens bidrag till verksamhetens mål och resultat kopplas till hans eller hennes lön och löneutveckling. Varje medarbetares arbete ska synliggöras i dialog med chefen. Lönebildningen ska ha en tydlig koppling till budget och ekonomi och lönesättande chefer ska ha kunskap om och inflytande i lönebildningsprocessen. Jusek skapar möjlighet för medlemmar att, inom ramen för kollektivavtalsreglerade villkor och utifrån verksamhetens behov, påverka sin arbetssituation och sina villkor utifrån personliga önskemål och prioriteringar. Medarbetare som kan påverka sin arbetssituation och sina villkor mår bra och bidrar till goda arbetsresultat. Jusek verkar för ett arbetsliv med en mångfald av bakgrunder och erfarenheter. En blandad arbetsgrupp kvinnor och män med olika bakgrunder, erfarenheter och kompetenser i ett öppet, prestigelöst arbetsklimat gynnar både verksamhetens resultat och alla på arbetsplatsen. Jusek arbetar för ett aktivt medarbetarskap och ett hållbart arbetsliv i effektiva och ändamålsenliga organisationer. Förändring och utveckling som skapar starka verksamheter, gynnar medarbetarna långsiktigt. Ett aktivt medarbetarskap innebär att varje medarbetare tar ansvar för sitt eget arbete och för verksamheten. Var och ens kunskap och kompetens ska tas till vara. Rätt kompetens på rätt plats förutsätter ett modernt och engagerat ledarskap och en kontinuerlig dialog mellan chef och medarbetare. Grunden för Juseks ideologiska plattform är att medlemmarna i Jusek är kunniga och engagerade, med en vilja att påverka sitt arbetsliv och att bidra till resultat och utveckling i de verksamheter de arbetar. 3

4 Ditt uppdrag Det är medlemmarna som ger dig uppdraget att representera dem i förhållande till arbetsgivaren och du är därför en viktig länk dem emellan. Det innebär bland annat att du informerar medlemmarna om vad som sker på arbetsplatsen och att du för fram deras synpunkter, förslag och önskemål till arbetsgivaren. Det kan exempelvis gälla arbetsförhållanden och arbetsvillkor, verksamhetsoch organisationsfrågor. För att du ska kunna representera medlemmarna krävs att ni diskuterar viktiga frågor och att du förankrar dina ställningstaganden. Att skapa forum för diskus sion och att föra en kontinuerlig dialog med medlemmarna är därför viktigt för det lokala fackliga arbetet. Det kan du göra genom att kalla till medlemsmöten, göra medlems utskick eller enkäter. En uppdaterad medlemsförteckning kan du få från Juseks kansli. Bilda lokal Jusekförening För att stärka förankringen bland medlemmarna och för att öka möjligheterna till inflytande kan en lokal Jusekförening bildas. Med flera engagerade personer i en styrelse finns det goda förutsättningar för kunskaps överföring som ökar stabiliteten och konti nuiteten i det fackliga arbetet. Arbets uppgifterna kan delas upp mellan styrelseledamöterna så att alla blir del aktiga och verksamheten inte blir bero ende av en eller ett fåtal personer. För att lokalföreningens arbete ska vara tillgängligt och öppet för medlemmarna, bör protokoll eller minnesanteckningar föras vid möten. Stöd till enskilda medlemmar Enskilda medlemmar kan ibland vända sig till dig med frågor som rör deras anställnings- och arbetsvillkor. För det mesta går det att hitta svaren direkt i centrala eller lokala kollektivavtal. Om en medlem har en fråga som du inte kan svara på, kontakta ansvarig ombudsman på Juseks kansli för att få hjälp. Du kan också hänvisa medlemmen till Juseks medlemsjour. Det är en fördel om du kan hjälpa medlemmen lokalt men kontakta alltid en ombudsman i mer komplicerade individärenden. Medlemsrekrytering Ju fler medlemmar på arbetsplatsen desto större inflytande har Jusek. Det är därför viktigt att rekrytera nya medlemmar. Ambitions nivå och formerna för detta bestämmer du så klart själv. Aktuella broschyrer och rekryteringsmaterial att dela ut till nyanställda och andra intresserade kan beställas via jusek.se. Det bästa sättet att marknadsföra Jusek är naturligtvis att göra ett bra jobb i det fackliga arbetet på arbetsplatsen och att synliggöra vad du och lokalföreningen åstadkommer. 4

5 Dialog med politiker Kommunala sektorn har liksom Svenska kyrkan förtroendevalda politiker som bland annat tar beslut om verk samhetens inriktning och omfattning. Politikernas beslut förhandlas inte med de fackliga organisationerna, men det innebär inte att de saknar betydelse för våra medlemmar och deras arbetssituation. Därför kan det i vissa fall vara bra att även hitta former för dialog med politikerna. Inflytande och påverkan genom samverkan Dialog innebär att lyssna och ställa frågor så att samtalet fortsätter Utgångspunkten för relationen mellan arbetsgivare och fackliga organisationer är att arbets givaren har rätt att leda och fördela arbetet och att de fackliga organisationerna har rätt till inflytande och påverkan. Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna har ofta samma mål, men dessa kan vara olika formulerade. Arbetsgivaren vill till exempel skapa en effektiv verksamhet. De fackliga organisationerna vill å sin sida skapa bra anställnings- och arbetsvillkor samt bra karriär och utvecklingsvägar för sina medlemmar. Detta är inget motsatsförhållande då effektiva verksamheter oftast innebär just bra villkor och utvecklingsmöjligheter för våra medlemmar. Genom samverkan kan målen uppnås. Samverkan kan beskrivas som en arbetsprocess, men kanske framför allt som ett förhållningssätt som med dialogen som utgångspunkt möjliggör för arbetsgivare och fackliga organisationer att mötas. Arbetsgivare och de fackliga organisationerna ser varandra som medparter snarare än motparter. Istället för att tänka i termer av motstående intressen arbetar båda parter lösningsinriktat genom att föra en konstruktiv dialog. Idag har vi två olika system som reglerar relationen mellan arbetsgivare och de fackliga organisationerna. Det ena regleras i medbestämmandelagen (MBL) och det andra i centrala och lokala samverkansavtal. De två systemen beskrivs nedan var för sig. Ett syfte med systemen är att säkra de fackliga organisationernas möjlighet till inflytande och påverkan, men för att uppnå faktiskt in flytande krävs oftast mer än att ett visst regelverk tillämpas. Det avgörande är alltså inte formen utan snarare parternas förhållningssätt till varandra. Samverkansavtal De flesta arbetsplatser inom kommunal sektor har samverkansavtal. En av grundtankarna med samverkansavtalen är att säkra medarbetarnas direkta inflytande i den löpande verksamheten, i planeringen och i utvecklingen. Genom att samverkansavtalen har 5

6 fokus på utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar där alla medarbetare kan vara delaktiga får medlemmarna möjlighet att direkt påverka sin arbetssituation. Som förtroendevald kan du delta i samverkansgrupper som är sammansatta av arbetstagar- och arbetsgivarrepresentanter. Strukturen för samverkan kan se olika ut beroende på organisationens storlek och uppbyggnad. Din roll kan beskrivas som kvalitetssäkrare där din uppgift är att bidra till att skapa förutsättningar för medlemmarnas direkta inflytande inför beslut i verksamheten. Samverkansavtalen föreskriver oftast en viss struktur för hur och var olika frågor ska samverkas. Intentionerna med samverkan är dock att öka inflytandet och inte att bli alltför låst vid formerna. Ibland kan en informell och löpande dialog med arbetsgivaren vara den bästa samverkansmetoden. Det förutsätter givetvis att parterna har förtroende för varandra. Arbetssättet ska präglas av en ambition att genom samråd nå enighet inför beslut I samverkansgrupperna har ni ett gemensamt ansvar att aktualisera frågor om verksamhetens utveckling. Genom samverkansgruppens arbete blir det möjligt att delta i planerings- och beslutsprocessen samt att överblicka och följa upp verksamheten. Här ges du möjlighet att påverka mer övergripande och att engagera dig i bland annat organisations- och ledarskapsfrågor som är viktiga komponenter för utvecklingen av verksamheten. Det är arbetsgivaren som är ansvarig för beslut och verkställighet i alla verksamhetsfrågor. Däremot ska arbetssättet på arbetsplatsträffar och samverkansgrupper präglas av en ambition att genom samråd nå enighet inför beslut. De lokala samverkansavtalen är oftast utformade så att det finns en möjlighet att vid oenighet påkalla förhandling med stöd av MBL. Det är också viktigt att tänka på att om det finns frågor som inte bör tas upp i samverkansgruppen, till exempel individärenden, ska istället MBL tillämpas. Medbestämmandelagen På en arbetsplats som saknar samverkans avtal är arbetsgivaren bunden av MBL, men synsättet och metoden som samverkan innebär kan ändå tillämpas för att skapa ett bättre och mer effektivt samarbete mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. Ditt förhållande till arbetsgivaren bör alltså präglas av ett samverkande för hållningssätt. MBL syftar till att ge medarbetarna, genom de lokala fackliga organisationerna, insyn och möjlighet att påverka verksamheten samt arbets- och anställningsförhållandena vid den egna arbetsplatsen. För den enskilde medlemmen handlar det om en indirekt möjlighet till påverkan som förutsätter att det finns en lokal facklig representant. MBL kan beskrivas som ett mer formaliserat umgänge med arbetsgivaren och som i större utsträckning än samverkanssystemet bygger på tanken på ett motpartsförhållande. Detta hindrar självklart inte att du intar ett samverkande förhållningssätt till arbetsgivaren. För att uppnå påverkan krävs goda relationer som bygger på förtroende. Detta gäller oavsett om ni har ett samverkansavtal eller inte. Enligt MBL har de fackliga organisationerna rätt till fortlöpande information från arbetsgivaren om hur verksamheten utvecklas och riktlinjerna för personalpolitiken. Arbetsgivaren är även skyldig att förhandla i viktigare frågor som rör verksamheten eller enskild arbetstagare. Även i andra frågor kan de fackliga organisationerna begära förhandling med»att vara förtroendevald för Jusek ger mig möjlighet att påverka, utveckla och förbättra verksamheten inom den kommunala sektorn. Som förtroendevald har jag dessutom verktyg att påverka den enskildes arbetsmiljö och arbetssituation. En god arbetsmiljö och arbetssituation är nyckelorden för ett hållbart arbetsliv.«seija Khalifa, Sigtuna kommun 6

7 Viktigt att tänka på Inför att en fråga ska behandlas i en samverkans grupp eller vid en förhand ling ska du få tillräckligt med tid för att kunna sätta dig in i och ta ställning i aktuella ärenden. Ställ vid behov klargörande frågor så att du verkligen förstår vad det är arbetsgivaren vill och varför. Om arbets givaren kommer med ett förslag som du inte kan ta ställning till direkt, har du alltid möjlighet att göra uppehåll och ajournera mötet. Arbetsgivaren kan inte kräva att du svarar direkt oavsett hur tidspressad arbets givaren är. I en för hand lingssituation där du och arbetsgivaren inte kommer till samförstånd finns det inte någon skyldighet att träffa en uppgörelse. För att det inte ska råda oklarhet om vad som diskuterats eller överenskommits bör alltid gemen samma minnes anteckningar eller protokoll upprättas. I förhandlingsfrågor bör man om möjligt enas om att för handlingen avslutas först när protokollet är justerat. arbetsgivaren. Om ni inte kan enas vid en lokal förhandling kan ni föra frågan vidare till central förhandling. Tyngdpunkten för inflytande och påverkan bör ligga på det lokala planet och möjligheten att påkalla central förhandling bör därför endast utnyttjas med restriktivitet. Om du upplever att det är svårt att uppnå inflytande och påverkan är det kanske bättre att försöka förbättra relationen till arbetsgivaren generellt än att lyfta en enskild fråga till central förhandling. Ibland kan en central förhandling ändå vara motiverat och då är det förbundet som beslutar om en sådan ska påkallas efter samråd mellan dig och Juseks kansli. Lönebildning Jusek förordar att lönerevision sker i dialog mellan chef och medarbetare. Revidering av den individuella lönen ska kunna ske när behov finns och inte enbart vid den årliga lönerevisionen. Arbetet med den lokala lönebildningen ska vara långsiktig och därför kan arbetet ses som en process. Lönebildningen ska också kopplas till budget- och verksamhetsplaneringen. De centrala löneavtalen ger inriktning för långsiktig lönebildning med fokus på verksamhetsmålen. Det är väsentligt att hitta bra samarbetsformer kring de obligatoriska momenten, överläggning och avstämning, som avtalen föreskriver. Det är 7

8 också betydelsefullt att hitta andra processoch dialogvägar än de som är beskrivna i avtalen för bättre möjlighet till påverkan. Du har en viktig uppgift i att samarbeta med arbetsgivaren i syfte att synliggöra medlemmarnas betydelse för verksamheten och ge dem möjlighet till att påverka sin lön. I dialog med arbetsgivaren är din roll att verka för att lönebildningen sker med koppling till verksamheten och individernas bidrag till denna. Du är också kvalitetssäkrare av löneprocessen. Din roll i förhållande till medlemmarna är att ge stöd och svara på frågor. Du blir därför mer coach än förhandlare i syfte att hjälpa och inspirera. Genom kontakter och möten med medlemmar förankras ditt arbete i löneprocessen. Rekrytering För att främja en bra och effektiv verksamhet bör all rekrytering och kompetensförsörjning utgå från verksamhetens behov. Här spelar du en viktig roll och bör samverka med arbetsgivaren. I rekryteringsprocesser är det viktigt att du har en helhetssyn. Din uppgift är att tidigt i processen lyfta frågor som: Behövs rekrytering överhuvudtaget? Om ja, vilken kompetens behövs? Hur kan kravprofilen utformas för att spegla den kompetens som verksamheten kräver? Din uppgift är att ha synpunkter på hur rekryteringen ska gå till och arbetsgivaren ansvarar för bedömningen av de sökande. Åter igen är din roll att kvali tetssäkra arbets processen vid rekry tering snarare än att aktivt delta i urvals hante ringen. Det kan exempelvis innebära att arbeta aktivt med kravprofilen och lyfta frågor om mångfald. När arbets givaren rekryterar till mer strategiska nyckelfunk tioner, exempelvis chefer, är det naturligt att du engagerar dig mer även i frågan om val av person. Det kan då vara viktigt att fundera på vilken typ av ledare som verk samheten behöver. Du är mer coach än förhandlare i syfte att hjälpa och inspirera Din roll är att kvalitetssäkra löneprocesser och arbets processer vid rekrytering. 8

9 Det är viktigt att du meddelar Juseks kansli att du har ett fackligt uppdrag. Det är först då dina rättigheter börjar gälla. Dina rättigheter som förtroendevald Några av de rättigheter som du har inom ramen för ditt uppdrag regleras i förtroendemannalagen. Dessa rättigheter gäller så snart arbetsgivaren har underrättats av Jusek om ditt fackliga uppdrag. Det är därför viktigt att du meddelar Juseks kansli så snart du fått ditt uppdrag. Av förtroendemannalagen följer bland annat att arbetsgivaren inte får hindra dig i att utföra ditt uppdrag. Lagen ger dig rätt till ledighet (med bibehållna löne- och anställningsförmåner) från dina ordinarie arbetsuppgifter i den utsträckning som behövs för det fackliga uppdraget. Du har också rätt att gå fackliga utbildningar på arbetstid utan löneavdrag. Ledighetens omfattning bestäms efter överläggning med arbetsgivaren och du måste alltid ansöka hos din arbetsgivare om ledighet för facklig utbildning. Du har naturligtvis alltid rätt till ledighet för att delta i förhandlingar, samverkans möten och andra möten med arbets givaren som har med det fackliga uppdraget att göra. Rätten till ledighet omfattar även skälig tid för att förbereda dig inför sådana tillfällen. Om ni på din arbetsplats har en lokal styrelse har dess ledamöter rätt till ledighet för att delta i de styrelse möten som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Rätten till ledighet omfattar däremot inte möten som avser interna förenings angelägenheter, exempel vis medlems möten och årsmöten. Inom kommunal sektor finns centrala avtal som ger respektive facklig organisation rätt till nedsättning av arbetstiden för de lokala förtroendevaldas löpande fackliga arbete. Tiden beräknas i förhållandet till antal medlemmar och beräkningen skiljer sig åt beroende på hos vilken arbetsgivare du arbetar. På vissa arbetsplatser förekommer det att de förtroendevalda är helt eller delvis lediga från sina ordinarie arbetsuppgifter för att sköta det fackliga uppdraget.»jag är fackligt aktiv för att jag är intresserad av samhällsutvecklingen. Uppdraget innebär också att jag har glädje av mina erfarenheter som förhandlande och processande jurist, vilket förhoppningsvis kommer medlemmarna till del.«gunnar Sasse, Kommunombud Göteborgs stad 9

10 Juseks organisation Juseks verksamhet styrs ytterst av förbundets fullmäktige som utses av förbundets sektioner. Fullmäktige väljer vart tredje år förbundsstyrelse som har till uppgift att leda förbundet i enlighet med fullmäktiges beslut. Till sin hjälp har förbundsstyrelsen en kansli organisation med anställda tjänstemän. För att få vägledning inför viktigare beslut samt att vid behov förrätta fyllnadsval (exempelvis till förbundsstyrelsen) händer det att förbundsstyrelsen sammankallar till Juseks ordförande konferens. Ordförandekonferensen består av förbundets ordförande och sektionernas ordförande. Alla medlemmar i Jusek tillhör en sektion. Som anställd inom kommunal sektor tillhör du den kommunala sektionen. Sektionens uppgift är att driva och bevaka frågor inom sektionens verksamhetsområde, biträda vid förhandlingar, medverka vid beredning av ärenden av intressen för medlemmarna, samt att stärka samhörigheten inom sektionen. Sektionens ordförande och övriga ledamöter utses i samband med det ordinarie sektionsmötet vart tredje år där varje medlem har en röst. Aktuella kontaktuppgifter hittar du på jusek.se. Fullmäktige Förbundsstyrelsen Ordförandekonferens Statliga sektioner Privata sektioner Kommunala sektionen Studerandesektionen»Arbetet som förtroendevald har ökat min kompetens inom arbetsrätt, organisation och ledarskap. Det är ett viktigt och meningsfullt arbete. Jag lyssnar på medlemmarna och lyfter fram deras synpunkter till ledningen. Jag har på så sätt möjlighet att påverka företagets verk samhet och arbetssätt. Jag får också förhandla en hel del, vilket har utvecklat mina personliga egenskaper och yrkesmässiga kompetens. Det är upp till mig som förtroendevald att välja hur mycket jag vill engagera mig och på vilket sätt jag vill jobba. Jag valde till exempel att starta en lokalförening. Genom min roll som för troendevald har jag dessutom blivit invald som arbetstagarrepresentant i två styrelser, dels i koncernen och dels i det dotterbolag som jag jobbar i.«maria Krantz, SKL Kommentus Inköpscentral AB 10

11 Centrala och lokala parter inom kommunal sektor Inom den kommunala sektorn finns ett antal centrala arbetsgivarorganisationer. Kommuner, landsting, regioner och kommunförbund finns organiserade i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). För kommunala bolag finns Pacta och KFS. Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation utgör central part för Svenska kyrkan. Jusek och flera av övriga Sacoförbund som har medlemmar anställda inom SKL:s och Att skapa och delta i nätverk med Jusekrepresentanter är ofta mycket givande Pactas medlemsorganisationer sam arbetar inom ramen för Akademiker Alliansen. Akademiker Alliansen förhandlar och sluter centrala avtal med SKL och Pacta. Även på KFS-området och gentemot Svenska kyrkan är Jusek part inom ramen för Sacosamarbeten. Även om Jusek ingår i ett antal olika tvärfackliga konstellationer, utgör förbundet formellt sett enskild part på såväl central som lokal nivå. Detta innebär att arbetsgivare inom kommunal sektor som utgångspunkt ska förhålla sig direkt till Jusek i fackliga frågor som berör våra medlemmar. I lokala överenskommelser kan vi avtala om en annan ordning. I ett samverkansavtal kan vi exempelvis samarbeta med flera Sacoförbund genom att utse en eller flera gemensamma representanter. De samarbeten som finns mellan de fackliga organisationerna på central nivå kan på många sätt återspegla sig på lokal nivå. Det är vanligt att Sacoförbundens representanter lokalt organiserar sig i så kallade Sacoråd eller Akademikerråd, där varje förbund kan finnas representerat. Via Sacorådet utses en eller flera gemensamma representanter för förbunden, till olika samverkansgrupper, enskilda förhandlingstillfällen enligt MBL samt andra partssammansatta arbetsgrupper. Där det inte finns Sacoråd är det ofta möjligt att på andra sätt samordna sig med medlemmar och förtroendevalda från andra Saco förbund och utse en gemensam representant. Du har mycket att vinna på att etablera en god kontakt med lokala representanter för andra fackliga organisationer. Att skapa och delta i nätverk med representanter för Jusek hos andra arbetsgivare kan också vara mycket givande, inte minst för kunskapsoch erfarenhets utbyten. 11

12 Utveckla dig i rollen som förtroendevald Läs vidare på webben På Juseks webbplats finner du mycket information som du har användning av i det dagliga arbetet. Där finns stödmaterial för allt från förenings arbete till hantering av organisationsförändringar och löneöver syner. För ytterligare fördjupning finns även länkar till aktuella kollektivavtal och relevant lagstiftning. Via Juseks webbshop kan du dessutom beställa broschyrer och annat informations- och rekryteringsmaterial. Gå Juseks fackliga utbildningar Jusek anordnar regelbundet fackliga utbildningar i syfte att du ska tillgodogöra dig de kunskaper du behöver för att utföra ditt uppdrag och känna dig säker i din roll. Aktuell information om fackliga utbildningar, på såväl grundläggande som fördjupad nivå, samt en nätbaserad introduktionskurs hittar du på webben. Stöd från Juseks kansli På Juseks kansli i Stockholm, Göteborg och Malmö finns ombudsmän som bland annat har till uppgift att stödja Juseks lokala fackliga arbete på arbetsplatserna. För dig finns ombudsmännen tillgängliga för rådgivning, coachning och processtöd i olika arbetsrättsliga och fackliga frågor. Du bör alltid kontakta Juseks kansli inför förhandling om lokala kollektivavtal samt inför hanteringen av individ ärenden. På Juseks webbplats finns kontaktuppgifter till den ombudsman som har din arbetsplats inom sitt ansvarsområde. Du är alltid välkommen att höra av dig till Juseks kansli med frågor, önskemål och förslag på hur vi kan utveckla vårt stöd till dig som förtroendevald. 12

13 Läs mer på jusek.se/ fortroendevald 13

14 Juseks hjärtefrågor Jusek ska synas och driva frågor som påverkar medlemmarnas karriärer. Förbundet arbetar därför kontinuerligt med opinionsbildning i olika frågor. Juseks fullmäktige har beslutat att förbundet ska arbeta särskilt med dessa nio hjärtefrågor. 1Sätt lönen nära individen Kompetens och prestation ska belönas bättre. Vi driver en politik där löner ska sättas lokalt 6 ute på varje företag, organisation eller myndighet. Endast då kan individens kompetens, skicklighet och bidrag till verksamheten bedömas Skapa tydliga chefs- och ledarroller Vi prioriterar chefs- och ledarskapsfrågor och erbjuder stöd i chefsrollen. Hos Jusek får chefer stöd i chefsrollen, chefslöne statistik, löpande inbjudningar till träffar med intressanta föreläsare och ett nätverk med medlemmar i liknande roller och bakgrund. Öka rörligheten på arbetsmarknaden En större rörlighet för individen leder till ökad kompetens, mindre sårbarhet och högre anställningsbarhet vid omstruktureringar. Ökad rörlighet mellan näringsliv och offentlig verksamhet skapar förståelse för verksamheternas olika förutsättningar. 4 Ge förutsättningar för karriär på lika villkor Alla akademiker ska ges samma förutsättningar att göra karriär oavsett etnisk tillhörighet, sexuell läggning, kön, funktionshinder eller ålder. 5 Använd invandrarakademikers kompetens Sverige måste utnyttja invandrarakademikers kompetens bättre. Jusek agerar för bättre utbildningar i professionssvenska, validering av utländska examina och för att invandrarakademiker ska få individuellt stöd att bygga upp sina professionella nätverk. Vi driver också ett omfattande mentorprogram. Höj kvaliteten i den akademiska utbildningen Jusek arbetar för att studenter får mer undervisning och annan lärarledd tid. Forskningsanknytning är viktig. Universitet och högskolor måste bli mer lyhörda för arbetslivets krav och behoven av ny kompetens. Utveckla ett hållbart arbetsliv i effektiva företag och organisationer Ett hållbart arbetsliv innebär utveckling och stimulans under hela karriären. Jusek verkar för att utveckla arbetslivets förutsättningar med individen i fokus. 8 Värna rättstryggheten i den offentliga sektorn Ett välfungerande rättsväsende är en av grundstenarna i vårt demokratiska samhälle. I dag finns det problem som behöver lösas. Långa väntetider till rättegångar och mål som ställs in skapar lidande för berörda med borgare. Anställda upplever hot och våld. Därför har Jusek tagit fram ett Rättspolitiskt program och driver frågor kring hur rättsväsendet kan effektiviseras och bli tryggare. 9 Underlätta steget från studier till arbetsliv Det är ofta ett stort glapp mellan avslutade studier och kvalificerade jobb där kun skaperna kommer till nytta. För att överbrygga det krävs gemensamma ansträngningar från olika aktörer. Särskilt angeläget är att högskolor och universitet får en bättre bild av arbetsmarknaden och ökade kontakter med arbetslivet. 14

15 Ring oss om du vill veta mer!

16 Om Jusek Jusek är förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Vi driver frågor som påverkar medlemmarnas utbildning, karriär, trygghet och villkor. Med cirka medlemmar är vi ett av de största akademikerförbunden. Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet. Jusek. Stockholm: Nybrogatan 30, Stockholm. Malmö: Carlsgatan 12 A, Malmö. Göteborg: Lennart Torstenssonsgatan 7, Göteborg. Tel E-post jusek@jusek.se. Fotoskrift AB T ex Billes Tryckeri AB