Jämför grundskolorprojektet
|
|
- Christoffer Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Jämför grundskolorprojektet Ett projekt genomfört i samverkan mellan tillhandahållaravdelningen, grundskoleavdelningen och förvaltningsledningens stab Slutrapport Rapportförfattare: Erika Isaksson Projektgrupp: Christer Blomkvist, Elisabeth Forsberg-Uvemo, Emma Johnson, Tobias Lundberg, Inger Willner
2 Innehåll 1. Inledning Kunskapsläget vad gör skolor framgångsrika? Jämför grundskolorprojektet Urval Genomförande och underlag Vilka skolor bedöms vara framgångsrika? Vad förklarar att vissa skolor är mer framgångsrika än andra? Kommentarer om tillförlitligheten i studien Hur skapar man framgångsrika skolor? Vidare läsning
3 1. Inledning Resultaten på skolor varierar. På en del skolor är betygsresultat och resultat på nationella prov högre än på andra. Samtidigt varierar elevsammansättningen mellan olika skolor, ibland till och med ganska rejält. I Stockholms stad finns allt ifrån skolor som i stort sett enbart har elever med goda sociala och ekonomiska förutsättningar i hemmiljön, till skolor där nästan alla elever kommer från hem där föräldrarna har låg utbildningsnivå, saknar arbete och som dessutom i många fall varit i Sverige under en begränsad tid. När vi pratar om varierande resultat mellan skolor är det viktigt att ha i bakhuvudet att statistisk analys har visat att studieresultat, generellt sett, i mycket hög grad tenderar att hänga samman med elevernas socioekonomiska miljö. I synnerhet finns ett samband mellan föräldrars utbildningsnivå, position på arbetsmarknaden (behov av ekonomiskt bistånd), tid familjen varit bosatt i Sverige med elevernas studieresultat. Samtidigt bör man vara medveten om att föräldrarnas bakgrund inte förmår förklara allt: Det finns skolor med relativt sett svårare förutsättningar som presterar goda resultat, och skolor med relativt sett gynnsammare förutsättningar som lyckas mindre väl. Det är mot denna bakgrund debatten som utbröt vintern 2012 om Skolverkets SALSAverktyg måste betraktas. 1 SALSA låter elevers socioekonomiska bakgrundsfaktorer ligga till grund för ett modellberäknat värde, och anger sedan huruvida skolan lyckas bättre eller sämre än detta förväntade värde. Kritikerna mot verktyget menar att SALSA utgår från att elever från mindre gynnsamma familjeförhållanden ska lyckas sämre i skolan, och att det därigenom skapar en acceptans för att i praktiken ha låga förväntningar på dessa elever. Kritiken är förståelig och speglar ett dilemma när elevgruppers resultat ska jämföras. Det är viktigt att poängtera att beräkningar av detta slag aldrig får översättas till att handla om förväntningar på enskilda individer. Enligt Skolverket är tanken med SALSA att synliggöra faktorer som har betydelse för betygsresultat och bidra med underlag för diskussioner och analyser av förutsättningar, processer, resultat och måluppfyllelse i kommuner och skolor. 2 SALSA och andra liknande modeller kan därmed användas som underlag för resursplanering, så att skolor med relativt mer omfattande kompensatoriska behov kan ges rimliga resursmässiga förutsättningar. Dessa skolor ska dock, precis som alla skolor, arbeta utifrån en förväntan att alla elever kan och ska nå målen för sin utbildning. Bakgrunden till föreliggande projekt är att utbildningsförvaltningen i Stockholms stad uppmärksammat att det finns en spridning i resultat mellan skolor som bedöms ha 1 SALSA är Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser 2 Skolverkets användarstöd för SALSA. 3
4 liknande förutsättningar. Denna variation återfinns både vad inom gruppen skolor som har mer gynnsamma förutsättningar och inom gruppen skolor som har mindre gynnsamma förutsättningar. Eftersom Stockholm stads utbildningsförvaltning arbetar för att alla elever ska få en utbildning av hög kvalitet, och att alla elever ska nå målen, är ett av projektets syften att finna förklaringar till varför vissa skolor lyckas bättre än andra, jämförbara grundförutsättningar till trots. Ett stort uppdrag för utbildningsförvaltningen är att hitta sätt att lyfta skolor med svaga resultat. Detta projekt är ett led i detta arbete. Det finns skolor med mindre gynnsamma förutsättningar som lyckas bättre än andra skolor med liknande förutsättningar, eftersom de hittat sätt att kompensera för elevernas socioekonomiska bakgrund. Genom att identifiera och lyfta fram vad det är dessa relativt sett mer framgångsrika skolor gör, skapas möjlighet för andra skolor att lära och inspireras av detta, något som kan utgöra förutsättning för goda spiraler och en positiv utveckling för skolorna i Stockholm stad. Syftet med Jämför grundskolorprojektet är att uppfylla fyra delambitioner: Förklara och förstå skillnader i resultat mellan skolor som tycks ha likartade förutsättningar Identifiera skolors starka och svaga sidor för att bland annat kunna föreslå och utforma adekvata utvecklingsinsatser Identifiera goda exempel som kan tjäna som föredömen Genom att uppfylla de tre ambitionerna ovan bidra till en utveckling av definitionen av utbildningsnämndens vision Skola i världsklass 3 Denna avslutande projektrapport avser att svara på frågan: Vad förklarar att vissa skolor är mer framgångsrika än andra skolor trots att de i övrigt har mycket likartade förutsättningar? 3 Skola i världsklass är utbildningsnämndens del av Stockholms stads vision På väg mot ett Stockholm i världsklass. 4
5 2. Kunskapsläget vad gör skolor framgångsrika? Sedan drygt 30 år tillbaka har forskning på olika sätt bedrivits om de grundläggande frågorna Vilka faktorer är avgörande för skolors kvalitet och Vilka faktorer är avgörande för att förbättra skolors kvalitet. Numera finns konsensus om att det de facto finns faktorer på skolnivå som påverkar skolors kvalitet. Detta skiljer sig från det tidigare forskningsläget. Den amerikanska Colemanrapporten 4 kunde 1966 påvisa ett mycket starkt samband mellan elevers socioekonomiska bakgrund och deras kunskapsresultat. Liknande resultat konstaterades i andra undersökningar strax därefter. Under en tioårsperiod fram till slutet av 1970-talet fanns därför en allmän uppfattning om att det helt avgörande för skolors kunskapsresultat var skolornas socioekonomiska förutsättningar. Utsikterna för att reformera enskilda skolor till det bättre var deterministisk och dyster: möjligheterna för enskilda skolor att påverka kunskapsresultaten ansågs av forskarsamhället vara mycket begränsade. Detta gjorde att man i stället förordade, och till viss del praktiserade bussning av elever (exempelvis i USA) från rika bostadsområden till skolor i fattiga områden och vice versa för att skapa heterogena elevsammansättningar. Ett antal större undersökningar samtliga publicerade i skiftet mellan 70-tal och 80-tal av Rutter (England) samt Brookover och Edmonds (USA) kunde dock påvisa att skolor med likartade socioekonomiska förutsättningar faktiskt uppvisade olikartade resultat gällande både kunskaper och social utveckling. Dessutom kunde dessa forskare redovisa ett antal faktorer gällande de pedagogiska och sociala processerna inom skolorna som tycktes vara avgörande för att förklara dessa skillnader. De tre forskarna menade var och en på sitt håll att dessa faktorer bildade mönster som visade på skolornas djupt liggande budskap till elever och föräldrar; Rutter kallade det skolans ethos. (Andra forskare har senare utvecklat definitionen av ethos under beteckningar som skolklimat eller pedagogiskt och socialt klimat.) Bland de enskilda faktorer som tycktes ha störst betydelse fanns tydligt uttalade och praktiserade höga förväntningar på alla elever, oavsett deras socioekonomiska bakgrund, kombinerat med ett tydligt ledarskap med fokus på alla elevers kunskap och lärande. Sedan dess har det bland skolforskare utvecklats ett relativt tydligt samförstånd att skolor med likartade förutsättningar kan uppvisa olika hög kvalitet, och att de enskilda skolorna därigenom faktiskt kan påverka sina resultat i hög utsträckning. Samtidigt är man också relativt enig om att det på aggregerad nivå finns ett mycket starkt samband mellan skolors socioekonomiska förutsättningar och deras kunskapsresultat. Man kan tala om att det uppstått en syntes mellan Colemans och Rutters resultat, även om olika forskare, liksom olika politiker, lägger olika stark tyngd på de båda förklaringsvariablerna. 4 Rapporten Equality of Educational Opportunity (Coleman et. al. 1966) hade som huvudsyfte att undersöka faktorer av betydelse för olika samhällsgruppers möjligheter att lyckas i den amerikanska skolan. Undersökningen omfattade cirka elever, lärare och 3000 skolor. 5
6 Allt mer har det också kommit att utvecklas en samstämmighet bland forskare om att det vanligen finns en större kvalitetsskillnad inom enskilda skolor som förklaras med kvalitetsskillnader mellan lärare än mellan olika skolor. Dock har man alltså även funnit skoleffekter. De två frågorna i det första stycket har lagt grunden för två forskningsfält. Frågan Vilka faktorer är avgörande för skolors kvalitet är utgångspunkten för School Effectiveness (ibland benämnt Education Effectiveness), ett forskningsfält som är starkt i exempelvis de anglosaxiska länderna och Nederländerna. Framträdande forskare inom detta fält har varit exempelvis Peter Mortimer, Pamela Sammons, David Reynolds och Jaap Scheerens. I Sverige är det främst Lennart Grosin som har varit verksam inom fältet. Även forskningsprojektet Struktur, kultur, ledarskap under ledning av Jonas Höög och Olof Johansson kan uppfattas vara åtminstone närliggande School Effectiveness. Vad som ovan sägs om höga förväntningar och ett tydligt och målfokuserat ledarskap är fortfarande centralt i budskapet från School Effectiveness. Ledarskapet bör vara inriktat på elevernas lärande och välbefinnande samt vara synligt för personal och elever. Enligt denna forskning är de framgångsrika skolledarna främst sådana som ofta visar sig i klassrum och korridorer och som lägger en stor del av sin tid på att diskutera pedagogiska frågor med lärarna. Det finns också en stor enighet om betydelsen av följande faktorer: ett elevfokuserat arbetssätt som möter eleverna på ett mänskligt plan, väl fungerande föräldramedverkan med fokus på att få föräldrarna att vara skolans allierade och framhålla betydelsen av skolan för sina barn, regelbunden utvärdering gentemot centrala mål och noggrann uppföljning av elevernas kunskaper. Frågan Vilka faktorer är avgörande för att förbättra skolors kvalitet är bas för School Improvement, som också har en stark ställning i de anglosaxiska länderna, men även till exempel i Sverige. Berömda forskare i detta fält är till exempel Michael Fullan, Andy Hargreaves, David Hopkins, Karen Seashore Louis, Alma Harris, Louise Stoll och Pasi Sahlberg. Till de mest uppmärksammade svenska företrädarna hör Hans-Åke Scherp, Thomas Kroksmark och Ulf Blossing. Det bör noteras att somliga av dessa forskare står ganska nära School Effectiveness medan andra står långt från det forskningsfältet. Bland faktorer som tycks utmärkande för framgångsrik skolförbättring enligt School Improvement finns dessa: god kunskap om den egna skolans kvalitet genom en effektiv och ärlig självutvärdering, ett väl utvecklat samarbete och en väl utvecklad kommunikation inom skolan på alla nivåer, öppenhet och transparens, synliga skolledare, som är väl kända av personal och elever och som har god kännedom om skolans kärnverksamheter samt, inte minst, tillit och avsaknad av fruktan på alla nivåer i skolan. Med utgångspunkt i School Effectiveness, och som en konsekvens av att man oftast ser större skillnader inom skolor än mellan skolor, har forskningsgrenen Teacher Effectiveness utvecklats. Även om John Hattie själv inte skulle kategorisera sig som tillhörande Teacher Effectiveness kan hans metastudie som presenterats i den 6
7 uppmärksammade boken Visible learning i hög utsträckning kopplas till detta fält. Även andra metastudier till exempel vid Danish Clearinghouse av Nordenbo med flera har uppmärksammats under senare år. Bland de mest avgörande kvaliteterna för att vara en framgångsrik lärare med avseende på elevernas lärande tycks vara dessa: Lärarna utmanar eleverna utifrån elevernas förkunskaper (vilket också betyder att de har höga och samtidigt realistiska förväntningar på eleverna) och de har relationell kompetens, vilket innebär att de besitter kompetens att upprätta en social relation med de enskilda eleverna och förmåga att på ett effektivt sätt leda arbetet i klassrummet. Enligt Hattie är också lärarstrategier som går ut på att vara i direktkontakt med eleverna i en aktiv undervisningsprocess betydligt mer effektiva än indirekta strategier som går ut på att handleda eleverna som arbetar på egen hand. Däremot finns det ingen tydlig bild av betydelsen av lärares ämnesmässiga kunskaper. Tendensen i forskningsresultaten tycks vara att det är viktigt att lärare har tillräckligt goda ämneskunskaper för att kunna bedriva undervisningen på sådant sätt som forskningen pekar på är effektivt, men att det är svårt att utläsa tydliga effekter på elevers lärande av att lärare har extra bra ämneskunskaper. Ett under det senaste decenniet uppmärksammat forskningsfält med nära anknytning till Teacher Effectiveness är det som avser formativ bedömning, inklusive betydelsen av feedback. Detta framstår inte minst hos Hattie som av mycket stor betydelse för elevers lärande. Viktiga bidrag inom detta forskningsfält har kommit från Dylan William och Paul Black. I Sverige har Christian Lundahl och Anders Jönsson fått stor uppmärksamhet. Om Teacher Effectiveness är ett fält som har uppstått från School Effectiveness och gått från det mer övergripande till det mer individuella, har det relativt nya fältet School System Improvement uppstått som en motsatt rörelse med nära anknytning till School Improvement, från den enskilda skolan till skolsystemet. De mest uppmärksammade studierna är de båda McKinseyrapporterna, den första syftande till att kartlägga vad som utmärker de bästa skolsystemen i världen (på det sättet snarare en parallell till School Effectiveness) och den andra med ambitionen att undersöka vad som utmärker de skolsystem som, från olika nivåer, lyckas genomföra förbättringar. Den forskare som har lett båda studierna är britten Michael Barber. Ovan nämnde Michael Fullan har tillsammans med sin kollega Ben Levin i den kanadensiska provinsen Ontario med start 2003 omsatt forskningsrönen från detta fält och från School Improvement i praktisk handling, vilket lett till att Ontario har utvecklats till ett av världens mest framgångsrika skolsystem. Lärdomarna från Barbers och hans medhjälpares rapport från McKinsey om vad som utmärker framgångsrikt utvecklingsarbete i skolsystem är bland annat att det är viktigt att identifiera vilken utvecklingsnivå ett skolsystem befinner sig på innan man bestämmer sig för insatserna. Ett outvecklat system måste bygga upp sin infrastruktur med skolor och lärare, medan ett redan bra system för att bli ännu bättre behöver 7
8 fokusera på att utveckla systemets och skolornas interna processer avseende lärande, både det organisatoriska lärandet och elevernas lärande. Budskapet från det framgångsrika utvecklingsarbetet i Ontario är bland annat vikten av ett väl utvecklat samarbete på alla nivåer, mellan lärare, mellan lärare och skolledare, mellan skolor och mellan skoldistrikt samt att hela tiden se till att samarbetet fokuserar på de få och tydliga målen i en gemensam vision som handlar om alla elevers lärande och välbefinnande. Dessutom stärker erfarenheterna från Ontario lärdomarna från School Effectiveness och School Improvement om vikten av ett tydligt och målinriktat ledarskap. En huvudpoäng i signalerna från Ontario, liksom från McKinsey, är att det inte räcker med ett gott ledarskap på skolnivå, det måste finnas också i de högre nivåerna i systemet. Skolverket publicerade 2009 en sammanställning skriven av sju svenska forskare från tre lärosäten med namnet Vad förklarar resultaten i svensk grundskola?. Det var ett projekt med ambitionen att söka förklaringar till och diskutera hypoteser om varför resultatutvecklingen i det svenska grundskolesystemet varit negativ sedan mitten av 1990-talet. Rapporten var indelad i fyra områden: samhällsförändringar, reformer, resurser och skolans inre arbete. Bland annat diskuterades möjligheterna att det fria skolvalet kan ha varit en bidragande orsak till resultatutvecklingen, en frågeställning som inte fick något tydligt svar i rapporten, och som inte har fått det i något annat sammanhang heller. Däremot tycks det finnas en större enighet i forskarsamhället om att den tendens som har identifierats under de senaste decennierna, att lärare låter elever forska och arbeta individuellt eller i grupp utan fasta strukturer har varit starkt negativ. Det finns mycket forskning som specifikt studerar ledarskapets betydelse. Framstående skolledningsforskare är till exempel Kenneth Leithwood och Philip Hallinger. En på senare år uppmärksammad svensk representant är Helene Ärlestig. I huvudsak kan sägas att de forskare som specialiserat sig på skolledarskap fördjupar de lärdomar som ryms inom ramen för School Effectiveness och School Improvement. De tre nämnda forskarna betonar på olika sätt betydelsen av skolledares förmåga att kommunicera och samarbeta. Också sådan forskning som studerar ledarskap i andra organisationer, till exempel av svensken Axel Targamaa som betonar vikten av ett kontextanpassat ledarskap, är av intresse för skolans ledarskap. På samma sätt är forskning om vad som främjar kvalitetsutveckling i organisationer i allmänhet samt forskning om system och organisatoriskt lärande intressant för den som intresserar sig för vad som skapar kvalitet i skolor. Banbrytande inom kvalitetsområdet från 1930-talet och framåt var till exempel W. E. Deming, som bland annat var tydlig i budskapet att framgångsrika organisationer är noga med att söka samarbete med andra organisationer, även sådana som kan uppfattas som konkurrenter. Han menade också att för att bli en framgångsrik organisation är det primärt att det interna samarbetet fungerar väl samt att det kombineras med noggrann resultatuppföljning och leder till att organisationen ständigt förbättrar sina metoder. 8
9 Framstående och uppmärksammade systemteoretiker är Peter Senge och Ray Rist. Senge har utvecklat nya insikter i möjligheterna för system att utveckla sitt organisatoriska lärande. Hans budskap är bland annat att framgångsrika organisationer fungerar som samhällen, communities, som medarbetarna känner samhörighet med. Rists budskap handlar till exempel om att en framgångsrik organisation har ett fåtal mål som alla medarbetare känner till och kan relatera till sina egna arbetsuppgifter samt vikten av att skapa tillit och hålla fruktan borta från organisationen. Forskning om vad mobbning i skolorna beror på och hur den kan förhindras har blivit allt vanligare. Nestorn inom forskningsfältet är den i Norge verksamme svensken Dan Olweus. En svensk avhandling från de senaste åren har skrivits av Björn Ahlström. De viktigaste forskningsrönen om vad som krävs för att en skola effektivt ska motverka mobbning kan sammanfattas så här: En skolmiljö som utmärks av värme, intresse och engagemang från vuxna parat med tydliga gränser mot icke önskvärda beteenden, systematiska och väl fungerande rutiner för att upptäcka mobbning och andra former av kränkningar samt systematiska och väl fungerande rutiner för konstruktiv lösning av mobbningsproblem. Det bör betonas att alla de ovan nämnda forskningsfälten är ungefärliga i sina gränsdragningar. Det finns mängder av forskare som av vissa kan uppfattas som tillhörande något av fälten, men som själva inte vill låta sig inordnas i ett fack. I föreliggande projekt har de faktorer som undersökts i strävan att förklara skolornas resultat hämtats från samtliga ovanstående forskningsfält. I bilaga 1 redovisas de faktorer som i projektet har använts som utgångspunkter för att hitta förklaringar till de olikartade resultaten. 9
10 3. Jämför grundskolorprojektet Jämför grundskolorprojektet påbörjades 2010 och genomfördes i huvudsak hösten 2010 och våren En av projektets huvudpoänger har varit att utgå från skolornas förutsättningar när deras resultat studeras. Denna fokus motiveras med en enkel metodologisk idé: vi försöker att så långt som möjligt göra det möjligt att hitta vad det är i skolors organisation, arbetssätt och andra egenskaper som gör att skolans elever når ett visst resultat, istället för att landa i standardförklaringar av typen skolans goda resultat beror på att en stor andel av eleverna har högutbildade föräldrar. Genom att plocka ut skolor med likartade förutsättningar men med olika resultat försöker projektet ringa in vilka framgångsfaktorerna är. Med andra ord strävar vi efter att skilja faktorer som är svåra eller omöjliga att förändra på kort till medellång sikt (skolornas sammansättning av elever) från faktorer som, åtminstone i teorin, är lättare att reformera (t.ex. skolors organisation samt skolledares och lärares arbetssätt). 3.1 Urval Projektet och föreliggande rapport studerar 25 utvalda kommunala grundskolor i Stockholms stad. Urvalet gjordes genom att samtliga kommunala grundskolor delades in i fyra kategorier utifrån deras elevers socioekonomiska bakgrundsfaktorer, representerade av indexvärden framtagna för användning bland annat till stadens socioekonomiskt baserade resursfördelning 5. I varje kategori valdes tre (i ett fall fyra) skolor ut som läsåret 2008/2009 hade resultat över genomsnittet för kategorin, såväl avseende kunskapsresultat som området trygghet i brukarundersökningen, och tre skolor som hade resultat under genomsnittet (vid det slutliga urvalet togs hänsyn också till resultat för , till det övergripande nöjdhetsindexet för brukarundersökningen och till medarbetarundersökningen samt till ekonomiskt resultat). Urvalet av skolor presenteras i nedanstående tabell. Ju lägre index, desto mer gynnsamma socioekonomiska förutsättningar har eleverna på skolan. Urvalet av skolor är alltså brett och omfattar skolor över hela skalan. 5 I resursfördelningssystemet finns ett socioekonomiskt tillägg som ger skolor med högre indextal (d.v.s. skolor med svårare socioekonomiska förutsättningar) ett högre belopp än skolor med lägre indextal. 10
11 Tabell 1: Urvalet av skolor, indelade i kategorier utifrån socioekonomiska bakgrundsfaktorer samt resultat. Bättre resultat än genomsnittet för kategorin Sämre resultat än genomsnittet för kategorin Index < 39 Index Index Index > 300 Nya Elementar Alviksskolan Enbacksskolan Rågsvedsskolan Adolf Fredriks Igelbäcksskolan Bagarmossens skola Hässelbygårdsskolan musikklasser Klastorpsskolan/ Nybohovsskolan Fagersjöskolan/ Lillholmsskolan Essingeskolan Magelungsskolan Tullgårdsskolan Hässelby villastad Gubbängens skola Vällingbyskolan Smedshagsskolan Sundbyskolan Västertorpsskolan Bäckahagens skola Bredbyskolan Backluraskolan Årstaskolan Söderholmsskolan Gullingeskolan 3.2 Genomförande och underlag Utgångspunkten för analysen av respektive skola är skolans resultat. I studien används två typer av resultat: kunskapsresultat och uppfyllelse av sociala mål i läroplanen. Dessa resultat är s.a.s. studiens beroende variabel, d.v.s. det vi ska försöka förklara. Kunskapsresultaten består av de nationella proven i årskurs fem för åren , samt behörighet till nationella program i gymnasieskolan, meritvärde och andel godkända i samtliga ämnen utom ett för åren Eftersom projektet syftar till att undersöka skolor med hänsyn tagen till deras förutsättningar, sätts de faktiska resultaten i relation till statistiskt framtagna prognosvärden 6 för de olika resultatmåtten. Skillnaden mellan det statistiska prognosvärdet och det faktiska värdet ger en indikation på skolans förmåga att kompensera för elevers socioekonomiska bakgrund. Därmed blir det också ett mått på skolans relativa grad av framgång. För att exemplifiera: en skola med ett faktiskt genomsnittligt meritvärde på 200 poäng, men där det prognostiserade meritvärdet är 190 poäng bedöms uppfylla kunskapsmålen i högre grad än en skola med ett faktiskt meritvärde på 240 poäng men där det prognostiserade meritvärdet är 250 poäng. Eftersom kvaliteten på betygssättningen visat sig variera mellan skolor kan det finnas en problematik med att bara använda betygsresultat som mått på hur framgångsrik en skola är. Därför har även relationen mellan resultaten på nationella prov och slutbetygen i årskurs 9 tagits fram för att ge en referenspunkt för skolans betygssättning. 6 Detta värde är framtaget av Stockholms stads utrednings- och statistikkontor (tidigare USK, numera Sweco Eurofutures) som grund för stadens resursfördelningssystem. Det baseras på faktorer som visat sig korrelera med elevernas studieresultat. Bland dessa faktorer är följande särskilt betydelsefulla: andel elever med kort tid i Sverige (0-2 resp. 3-6 år i Sverige), föräldrars utbildningsnivå, om familjen uppbär ekonomiskt bistånd samt boende- och skolmiljö. Värdet togs fram genom att ett stort antal faktorer påverkan på elevers studieresultat undersöktes. Därefter plockades alla de faktorer bort, som inte visade sig ha någon påverkan på studieresultaten. Exempelvis innebar detta att kön togs bort, eftersom kön i sig inte visade sig ha någon påverkan på studieresultat när ovanstående faktorer inkluderades. Detta värde har en högre förklaringsgrad än det ofta använda SALSAvärdet. 11
12 Med hjälp av resultatutvärderingsverktyget SCOS 7 (Social and Civic Objectives Scale) mäts hur skolan uppfyller läroplanens sociala mål. SCOS är ett enkätverktyg riktat till elever och baseras på innehållet i avdelningen Normer och värden i Skolverkets kvalitetsutvärderingsverktyg BRUK. Som komplement till denna enkät används också skolornas resultat på området Trygghet och studiero i Stockholms stads brukarundersökning. För de sociala målen finns inga statistiskt förväntade värden. Där sätts skolans resultat i relation till genomsnittet för samtliga skolor som deltagit i projektet (avseende SCOS-enkäten) respektive genomsnittet för stadens skolor totalt (avseende brukarundersökningen). De resultat som tagits fram enligt ovan som sedan relaterats till statistiskt framtagna prognostiserade värden (kunskapsresultaten) respektive genomsnitt för deltagande skolor/stadens skolor (resultat avseende sociala mål) är de resultat som resten av studien utgår ifrån. Med utgångspunkt i avvikelserna mellan prognostiserat och faktiskt resultat definieras vilka skolor som är att betrakta som relativt sett framgångsrika respektive mindre framgångsrika. Syftet med resten av studien är att finna förklaringar till vad som kännetecknar de relativt sett mer framgångsrika skolorna jämfört med de relativt sett mindre framgångsrika. Förklaringar har sökts i olika faktorer som den moderna skolforskningen identifierat som avgörande för skolors grad av framgång. Nedan följer en kort redogörelse för hur projektet gått tillväga för att hitta oberoende variabler, d.v.s. faktorer som kan tänkas förklara varför vissa skolor är förhållandevis mer framgångsrika än andra. PESOK Ett område som forskningen identifierat som viktigt för skolframgång är skolklimatet eller den kultur som råder på skolan. För att få möjlighet att ringa in sådana faktorer hos de studerade skolorna, har projektet använt PESOK 8, ett enkätverktyg med frågor om skolans pedagogiska och sociala klimat. Enkäten har genomförts bland elever i årskurs 5 eller 6 och årskurs 9, och bland lärare i årskurs F-5/6 respektive årskurs 6/7-9. Intervjuundersökning För att fånga fler av de områden som återfinns inom forskning om framgångsrika skolor, genomfördes intervjuer med skolledningen, lärare och elever på samtliga skolor som deltagit i projektet. Intervjuerna utgick från ett bedömningsunderlag med kriterier som baseras på forskning om framgångsrika skolor, ledarskap, skolkultur med mera. Bedömningskriterierna är uppdelade i tre kategorier: (1) lärarnas kvalitet undervisningens kvalitet, (2) skolkultur och/eller pedagogiskt och socialt klimat, samt (3) skolledningens kvalitet ledarskapsstrategier, inklusive kvalitetsarbete (se Bilaga 1). 7 Verktyget är skapat inom ramen för forskningsprojektet Struktur, kultur, ledarskap vid Umeå universitet och Mittuniversitetet 8 Verktyget är skapat av docent Lennart Grosin vid Stockholms universitet. 12
13 Inspektionsrapporter om skola och fritidshem Samtliga skolor som deltar i projektet har inspekterats av stadens inspektörer (numera benämns de externa utvärderare) under perioden I projektets skolrapporter 9 återges de styrkor och svagheter som inspektionsrapporten innehåller för respektive skola. Denna sammanställning kan ses som en sammanfattning av inspektörernas bedömningar av skolans kvalitet. Denna kvalitetsbedömning utgår i första hand från läroplanens målsättningar men anknyter också till forskning om framgångsrika skolor, i hög grad samma forskning som detta projekt hämtat tänkbara förklaringsfaktorer ifrån. Skillnader i resultat mellan pojkar och flickor I projektets skolrapporter har även uppmärksammats hur flickors och pojkars resultat eventuellt skiljer sig från varandra. Denna infallsvinkel baseras inte på någon forskning om framgångsrika skolor och eventuella skillnader behandlas inte som en tänkbar förklaring till skolors olika grad av framgång. Skillnader i pojkars och flickors resultat har lagts till i projektet för att uppmärksamma att detta för vissa skolor kan vara en faktor att ta hänsyn till i ett utvecklingsarbete som syftar till att lyfta resultaten totalt. 9 I projektets första del skrevs rapporter för var och en av de 25 deltagande skolorna. I rapporterna presenteras först skolornas resultat (kunskaper och sociala mål) följt av en genomgång av vad som framkommit i PESOK, intervjuundersökningen, inspektionsrapporten och jämförelsen mellan pojkars och flickors resultat. Rapporten avslutas med vad som bedöms vara skolans styrkor och utvecklingsområden följt av en kommentar om vad som kan vara fruktbart att gå vidare med i skolans utvecklingsarbete. 13
14 4. Vilka skolor bedöms vara framgångsrika? Inledningsvis visades det urval och den kategorisering av skolor som gjordes i projektets början. Totalt 25 skolor ur fyra kategorier skapade utifrån den socioekonomiska sammansättningen av skolornas elever valdes ut. Dessa skolor hade resultat som antingen låg en bit över eller under genomsnittet för kategorin. I urvalet av skolor bedömdes 13 som potentiellt framgångsrika och 12 som potentiellt mindre framgångsrika skolor. Genom att relatera varje skolas kunskapsresultat till de statistiskt framtagna prognosvärdena ges ett mått på skolans förmåga att uppfylla kunskapsmålen. På samma sätt mäts hur väl skolorna uppfyller de sociala målen genom att relatera skolornas resultat på SCOS-enkäten om läroplanens sociala mål till genomsnittet för samtliga skolor i projektet, och resultaten på brukarundersökningen till genomsnittet för stadens skolor totalt. Dessa två resultat illustreras i fyrfältsdiagrammet 10 nedan och ger en samlad bedömning av skolornas kvalitet gällande kunskapsresultat och förmåga att nå de sociala målen. Figur 1: Skolornas uppfyllelse av kunskapsmål respektive sociala mål. 10 Fyrfältsdiagrammet har lånats från projektet Struktur, kultur, ledarskap vid Umeå universitet och Mittuniversitetet. I jämförelseprojektet har konceptet utvecklats så till vida att en skolas placering inom det fält som skolan hamnar avgörs av hur framgångsrik (eller tvärtom) skolan är. 14
15 De blåfärgade cirklarna är de skolor som valdes ut till projektet som potentiellt framgångsrika skolor, och de gulfärgade cirklarna är de skolor som valdes ut som potentiellt mindre framgångsrika skolor. Som diagrammet visar, är det också en övervikt av blå cirklar i den övre högra delen, och en övervikt av gula cirklar i den nedre vänstra delen. Men det framgår också att en del av de skolor som valdes ut som potentiellt framgångsrika på grundval av främst resultaten 2009 (men också i viss mån 2008 och 2007) har försämrat sina resultat under 2010 och På motsvarande sätt har några skolor genomgått förbättringar, varav en har förbättrat sina resultat tydligt. Bland de framgångsrika skolorna i det övre högra fältet, sticker två skolor ut från de övriga i det att de ligger mycket högt avseende både kunskapsmål och sociala mål. Dessa två är skolor som har ett lågt socioekonomiskt index och således har gynnsamma socioekonomiska förutsättningar. I den nedre vänstra delen av fältet återfinns i högre grad skolor med relativt mindre gynnsamma socioekonomiska förutsättningar. I följande diagram har samma cirklar som ovan grupperats in i fyrfältaren för att ge en tydligare överblick över hur många skolor som hamnat i respektive fält. Figur 2: Kategorisering av skolorna utifrån deras uppfyllelse av kunskapsmål respektive sociala mål. 11 Skolorna bedömdes vara potentiellt framgångsrika/mindre framgångsrika vid urvalstillfället. När sedan även resultaten från 2010 och 2011 vägts in, har vissa av skolorna försämrat eller förbättrat sina resultat och därmed bedömts på ett något annorlunda sätt. Bedömningen av resultaten från de olika åren har hela tiden gjorts med hänsyn tagen till bakgrundsfaktorerna. 15
16 Av de 25 skolorna bedöms i denna studie åtta skolor vara mer eller mindre tydligt framgångsrika i att nå både kunskapsmål och sociala mål, och klassas därmed som framgångsrika. Sju skolor hamnar i det nedre vänstra fältet som mindre framgångsrika skolor gällande såväl att nå kunskapsmålen som de sociala målen. 12 Det är skolorna i dessa två fält, de relativt mer framgångsrika och de relativt mindre framgångsrika, som används för att besvara den fråga som föreligger för denna avslutande projektrapport: Vad förklarar att vissa skolor är mer framgångsrika (avseende elevernas resultat) än andra skolor med i övrigt mycket likartade förutsättningar? 12 Två skolor är värda uppmärksamma lite extra eftersom de är att betrakta som s.k. outliers: den blå i den nedre vänstra rutan och den gula i den övre högra rutan. Dessa skolor har valts ut som potentiellt framgångsrik (den blå) och potentiellt mindre framgångsrik (den gula) men har, efter det att resultaten analyserats, fått en motsatt bedömning. En av dessa skolor planeras därför vara föremål för en fördjupad undersökning som förhoppningsvis påbörjas under hösten
17 5. Vad förklarar att vissa skolor är mer framgångsrika än andra? I föregående avsnitt visades vilka skolor i projektet som bedöms som framgångsrika respektive mindre framgångsrika. Bedömningen gjordes utifrån två typer av resultat: kunskapsresultat och uppfyllandet av läroplanens sociala mål. Återigen påminner vi om att Jämför grundskolorprojektets idé är att jämföra skolor med likartade förutsättningar. Därför jämförs inte skolors faktiska kunskapsresultat med varandra, utan kunskapsresultaten relateras till statistiskt framtagna prognosvärden baserade på elevernas socioekonomiska bakgrund. Skolor som placerats i den övre högra rutan i fyrfältsdiagrammet är således skolor som både har högre faktiska kunskapsresultat än de prognostiserade och har högre resultat än genomsnittet på SCOS-enkäten och brukarundersökningen avseende frågor om trygghet och studiero. Detta oavsett på vilken nivå de faktiska resultaten ligger. Innan vi nu går in på resultatredovisningen, kan det vara på sin plats att rekapitulera syftet med projektet och med denna slutrapport. Syftet med hela Jämför grundskolorprojektet var att uppfylla fyra delambitioner: Förklara och förstå skillnader i resultat mellan skolor som tycks ha likartade förutsättningar Identifiera skolors starka och svaga sidor för att bland annat kunna föreslå och utforma adekvata utvecklingsinsatser Identifiera goda exempel som kan tjäna som föredömen Genom att uppfylla de tre ambitionerna ovan bidra till en utveckling av definitionen av Skola i världsklass Punkt två och tre har uppfyllts i och med de skolrapporter som gjorts för var och en av de 25 deltagande skolorna. För att uppfylla syftets första delambition, har avsikten med denna rapports varit att besvara frågeställningen: Vad förklarar att vissa skolor är mer framgångsrika än andra skolor med i övrigt mycket likartade förutsättningar? För att besvara denna fråga har fokus lagts på de åtta skolor som bedömts som framgångsrika både vad gäller kunskapsresultat och de sociala målen, och de sju skolor som bedömts som mindre framgångsrika på båda dessa områden. Vi ska nu titta närmare på vad som vi funnit vara kännetecknande för dessa två grupper av skolor. Det som förenar de framgångsrika skolorna Vad är då gemensamt för de framgångsrika skolorna (och som inte återfinns hos de jämförelsevis mindre framgångsrika skolorna)? Samarbete: Något som kännetecknar de framgångsrika skolorna är gott samarbete i olika former. Det handlar om saker såsom att skolan har väl fungerande arbetslag och att personal rör sig mellan olika arbetslag för att åstadkomma en likvärdig verksamhet för eleverna. Det handlar också om ett medvetet arbete för att skapa ett samstämmigt 17
18 förhållningssätt och en röd tråd från de lägre årskurserna till de högre. Andra typer av samarbete är att pedagoger ingår i olika typer av nätverk (mellan förskola skola, för specialpedagoger m.m.). Den typ av samarbete som dock är det tydligaste kännetecknet för de framgångsrika skolorna i studien, är att de i hög grad har ett väl fungerande samarbete mellan skola och fritidshem som har potential att bidra till elevernas utveckling och lärande. Exempelvis kan detta yttra sig i att det finns en arbetslagsorganisation som underlättar utvecklingen av samarbete och att fritidshemspersonalen tar ansvar för olika delar i skolarbetet där de kan bidra med sina erfarenheter för att främja elevernas måluppfyllelse. Det samlade pedagogiska och sociala klimatet: Detta är egentligen inte en egen förklaringsfaktor i sig, utan en samlingsfaktor som omfattar flera saker (bland annat de andra som nämns här). Det är ändå värt att nämna att de framgångsrika skolorna generellt kännetecknas av ett gott pedagogiskt och socialt klimat (såsom det definieras i PESOK-instrumentet). I detta inkluderas faktorer såsom lärarsamarbete, undervisning, det pedagogiska ledarskapet, lärarnormer, samverkan mellan skola och hem. Skolorna kan vara mer eller mindre tydligt framgångsrika vad gäller de enskilda faktorerna, men på det stora hela är det samlade pedagogiska och sociala klimatet relativt gott på dessa skolor. Undervisning och lärares förhållningssätt: På de framgångsrika skolorna ser vi i studien att undervisningen och lärarnas förhållningssätt på olika sätt är en framgångsfaktor. Det vi kan se, är sådana saker som att undervisningen är varierad med laborativa inslag, och att lärarna har ett samstämmigt förhållningssätt till elever, kunskaper och lärande. Det råder också relativt hög enighet bland lärare vad gäller normer och värden samt konsekvens i tillämpande av skolans regler. Skolledning inklusive pedagogiskt ledarskap: På de mer framgångsrika skolorna återfinns mer eller mindre tydligt att skolledningen är en positiv kraft. Skolledningen är synlig, engagerad och tydlig i sitt pedagogiska ledarskap och driver ett medvetet utvecklings- och kvalitetsarbete. Det vi kan se, är att flera av de framgångsfaktorer lyfts fram av den forskning som redovisades i avsnitt 2, återfinns även i denna studie. En faktor som lyfts fram av skolforskningen som en framgångsfaktor, men som inte funnit stöd med det underlag som använts här, är höga förväntningar på eleverna. Utifrån det underlag som använts i detta projekt, går det inte att urskilja förväntningar som något som något som skiljer de framgångsrika skolorna från de mindre framgångsrika skolorna. Både de framgångsrika och de mindre framgångsrika skolorna har i hög grad förväntningar som en plusfaktor i studien. Det kan vara värt att i detta sammanhang notera att bedömningarna gällande förväntningar på eleverna till största del utgår från lärares och elevers egna bedömningar. Eftersom det väl känt att just höga förväntningar är något man förväntas ha, och det inte finns några tydliga definitioner av vad som är höga förväntningar, finns det kanske en större risk för bias angående denna faktor än för andra. Detta betyder naturligtvis inte att förväntningar inte spelar någon roll, men att det i den här studien tycks finnas andra faktorer som spelar större roll, alternativt 18
19 att något i undersökningen, exempelvis det ovan beskrivna, gjort att förekomsten av höga förväntningar överdrivits. Det som förenar de mindre framgångsrika skolorna Vad är då gemensamt för de mindre framgångsrika skolorna (och som inte återfinns hos de jämförelsevis mer framgångsrika skolorna)? Samarbete: Det som tydligast framträder som gemensamt för de mindre framgångsrika skolorna är bristande samarbete både inom och mellan verksamhetsdelar. Där de mer framgångsrika skolorna hade ett gott samarbete som kännetecknande drag, kännetecknas de mindre framgångsrika skolorna av motsatsen. Exempelvis kan det handla om att lärare saknar forum för gemensamma pedagogiska diskussioner. Det samarbete som trots allt finns i de mindre framgångsrika skolorna är mer av ad hoc-karaktär, sker utifrån individuella initiativ och byggs på personliga relationer. Tydligast i undersökningen framträder brister i samarbete mellan skola och fritidshem. Det samarbete som ändå finns är på skolans villkor, där fritidspersonalen hjälper till utifrån lärarens önskemål. Det saknas gemensam planeringstid och tydliga mål för samarbetet, och det finns heller ingen helhetssyn på barnens utveckling och lärande. Skillnader inom skolan: Bland de mindre framgångsrika skolorna framträder också ett mönster av skillnader inom skolan. Dessa skillnader kan i viss grad antas hänga ihop med de brister i samarbete som nämndes ovan. Skillnaderna yttrar sig exempelvis som att resultaten varierar mycket mellan olika årskurser (dels kunskapsresultat, men i undersökningen framträder också tydliga skillnader i det pedagogiska och sociala klimatet mellan de lägre och de högre årskurserna). Det saknas ett F-9-perspektiv, det vill säga, man saknar den viktiga röda tråd som nämndes som kännetecknande för de framgångsrika skolorna. Det saknas också i högre grad en generell gemensam linje, en övergripande policy, ett förhållningssätt för skolans alla delar gällande exempelvis arbetssätt och tillämpning av normer och värden. Detta yttrar sig i brister i det pedagogiska och sociala klimatet, tillämpning av principer och regler, brister i kvalitetsarbetet (exempelvis att man inte analyserar skolans resultat i någon högre grad) och att styrdokumenten inte är förankrade inom verksamheten. Till viss del (bristfällig) skolledning: Framför allt utifrån PESOK-resultaten, men även inspektörsrapporter, går det att skönja att de mindre framgångsrika skolorna har brister i skolledning och rektors pedagogiska ledarskap gemensamt. Detta hänger sannolikt samman med resultatet ovan: är ledarskapet på skolan bra, ökar förstås sannolikheten för att det finns tydliga, gemensamma policys rörande till exempel arbetssätt och tillämpning av normer och värden. Detta är också i enlighet med vad den ledande forskningen på området säger. Resultatet avseende brister i skolledning och rektors pedagogiska ledarskap är emellertid inte lika tydligt som brister i samarbete och skillnader inom skolan, men finns där som värt att nämnas. Framför allt handlar det om att skolorna får lägre värden på dessa faktorer på PESOKundersökningen. Ingen av de mindre framgångsrika skolorna har heller skolledning och/eller rektors pedagogiska ledarskap som en utmärkande positiv egenskap. 19
20 5.1 Kommentarer om tillförlitligheten i studien Som alltid i studier av detta slag, finns det frågor att ställa sig angående det material som använts och de slutsatser som dras. Exempelvis kan man fundera över hur tillförlitligt det är att mäta uppfyllandet av de sociala målen endast genom elevenkäter. Vi har sett vissa något överraskande resultat på detta område, där skolor, som i inspektionsrapporter och intervjuer framstår som socialt framgångsrika, fått mindre bra resultat på enkäterna och vice versa. Detta har fått oss att ställa oss frågan om elever har olika stora förväntningar på olika skolor? Dessutom relateras uppfyllelsen av sociala mål till genomsnittet för skolorna i projektet respektive genomsnittet för stadens skolor. Det innebär att, om alla skolor har goda resultat, bedöms skolorna som ändå ligger under genomsnittet som sämre än de i realiteten kanske är (och tvärtom, om alla skolor har mindre bra resultat). Detta har dock varit det sätt vi funnit det möjligt att mäta uppfyllelsen av de sociala målen, och vi får ha dessa möjliga invändningar med oss i värderingen av resultaten. Vi har använt SCOS-enkäten som en resultatvariabel och PESOK-undersökningen som en förklaringsvariabel. Det kan ändå vara intressant att jämföra dem. De två enkäterna har olika syften, men flera av frågeställningarna liknar varandra (även om de är formulerade på lite olika sätt). För att ge en bild av hur tillförlitliga enkätsvaren är, har vi jämfört svaren på ett antal frågor från de båda enkäterna (där vi bedömt frågorna vara så pass lika att de är jämförbara). På det stora hela är överensstämmelsen god: en skolas elever som svarat på ett visst sätt på en fråga i SCOS-enkäten, har svarat på liknande sätt även i PESOK-enkäten. När det gäller kunskapsresultaten har poängen varit att utgå från elevernas socioekonomiska bakgrund. Skolor vars faktiska resultat varit högre än de statistiskt prognostiserade värdena har betraktats som framgångsrika, oavsett nivån på resultaten. En befogad fråga är om plusresultat (högre faktiska värden än prognostiserade) som ändå ligger på en låg nivå är att betrakta som bra resultat? En svaghet i studien, är att bedömningsunderlaget för vissa skolor varit något tunt. För F-5-skolor och F-6-skolor har de kunskapsresultat som använts endast varit resultaten från nationella prov i årskurs 5 vilket gör underlaget känsligt. Olyckligt nog genomfördes dessutom inga nationella prov i årskurs med anledning av att de eleverna genom en läroplansförändring 2012 är de första som gör nationella prov i årskurs 6. Detta sagt, har vi dock försökt (och till stor del även lyckats) samla in ett brett underlag om de 25 skolornas kvalitet, som på det stora hela givit en bra bild av förhållandena på de olika skolorna. 5.2 Hur skapar man framgångsrika skolor? Vi har i vår studie funnit ett antal faktorer som tycks vara gemensamma för framgångsrika skolor. Dessa faktorer är också i hög grad sådana som forskningen lyft 20
Program för kvalitetsutveckling. Framgångsrikt lärande
Program för kvalitetsutveckling Framgångsrikt lärande Inledning Våra elever har gett oss ett förtroende uppdraget och möjligheten att spela roll och göra skillnad i deras liv och att ge dem resurser så
Läs merProgram för KVALITETSUTVECKLING i UBF: s gymnasieskolor
Program för KVALITETSUTVECKLING i UBF: s gymnasieskolor andra håll? Och vad kan vi lära oss av andra? Över 95 % av dem som lämnar grundskolan i Göteborg börjar i gymnasiet. De flesta erbjuds en Fokus på
Läs merÖkad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Läs merSkola Ansvarig Rektor:
SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap
Läs merRegelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652
Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652
Läs merUtvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:
Upprättat: 170904 Utvecklingsplan Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018 Det Systematiska Kvalitéts Arbetet (SKA) på Tingbergsskolan Ett systematiskt kvalitetsarbete
Läs merVallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt
Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt - 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete och BRUK
Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet
Läs merBedömning och betyg - redovisning av två rapporter
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETS- OCH EKONOMIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (11) DNR 09-400//3332 2009-08-18 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2009-10-22 Bedömning
Läs merUppgift 3 IS. Lärande och samhälle
Lärande och samhälle KPU Delkurs 2 Uppgift 3 IS Sten-Yngve Södergren Inledning En fråga som jag ofta ställer mig i rollen som lärare är; hur gör jag för att eleverna ska få bättre studieresultat? För mig
Läs merSkolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.
Skola Rektor SKA-samtal 18/19 Svedala kommun ska vara en utbildningskommun som varaktigt räknas bland landets tio bästa utifrån SKL:s Öppna jämförelser. Svedala kommun ska ha en utbildningsverksamhet där
Läs merVallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling
Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor som saknar bra ledare saknar också ofta ett
Läs merBeslut för grundskola och fritidshem
Beslut 2013-04-17 Fria Maria Barnskola Rektorn vid Fria Maria Barnskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Fria Maria Barnskola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35
Läs merRektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun
www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...
Läs merBeslut för gymnasieskola
n Beslut Linköpings kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Linköpings kommun Tillsyn i Linköpings kommun Beslut 2(10) har genomfört tillsyn av Linköpings kommun under hösten 2016. Tillsynen har
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer
Läs merUtbildningspolitisk strategi
Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot
Läs merBeslut för grundskola och fritidshem
Beslut Skolinspektionen 2015-01-26 Pysslingen Förskolor och Skolor AB Rektorn vid Alfaskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Alfaskolan i Solna kommun Skolinspektionen, Box 23069,
Läs merSystematiskt*kvalitetsarbete*i*process*
Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna
Läs merKvalitet i skola. September 2012
Kvalitet i skola September 2012 Stockholm Stockholms stad: Ca 850 000 invånare, snabbt växande Stockholms län, huvudsakligen ett storstadsområde med ca 2 000 000 invånare och 26 kommuner, snabbt växande
Läs merBeslut för fristående grundskola med fritidshem
Floda Friskoleförening Rektorn vid Floda friskola karinb@flodafriskola.se för fristående grundskola med fritidshem efter tillsyn av Floda friskola i Katrineholms kommun Skolinspektionen, Box 330, 581 03
Läs mera) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättning a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?...1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna
Läs merÖkad jämlikhet, minskad segregation och goda uppväxtvillkor för barn och unga
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN EKONOMI- KVALITETS- OCH TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-07-18 Handläggare: Inger Willner Telefon: 08-508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2011-08-18 Ökad
Läs merRevisionsrapport Granskning av målstyrning.
Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning
Läs merBeslut för grundskola och fritidshem
Skolinspektionen Beslut 2013-04-30 Jönköpings kommun Rektorn vid Kålgårdsskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Kålgårdsskolan i Jönköpings kommun Skolinspektionen, Post- och besöksadress
Läs mer2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan
Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo
Läs merBARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2018-10-01 PM Slutbetyg i grundskolans årskurs 9 2018 Följande redovisning avser slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2018. Uppgifterna har hämtats ur Skolverkets databas
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merAnalys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Analys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet Vad är det som gör att det blir som det blir? Analysens mål är att förstå och förklara vad som kan ha inverkat på måluppfyllelse och resultat och vad
Läs merSkolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur
Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet på Lidingö En viktig utgångspunkt i allt kvalitetsarbete är att barnets bästa sätts
Läs merBeslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem
Beslut 2013-06-14 Lunaskolan Rektorn vid Lunaskolan Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem efter tillsyn av Lunaskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress:
Läs merSkolverket Läxor- läxhjälp
Skolverket Läxor- läxhjälp Det finns inga lagar eller regler som gäller läxor. En del skolor har läxor och andra inte. Oavsett vilket ska skolan se till att eleverna når kunskapskraven, att undervisningen
Läs merForskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom
Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete i praktiken Jonas Andersson Anna Lindblom Upplägg 13:00 15:00 Forskningsbaserat arbetssätt i praktiken Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK
Läs merKommunikation både speglar och påverkar verksamheten i skolan och bidrar på så sätt till skolans resultat. I Helene Ärlestigs avhandling analyseras
Umeå universitet Vår huvudtanke är att rektors ledarskap i skolan är centralt för att forma skolans struktur och kultur på ett sätt som stöder skolans måluppfyllelse av både kunskapsmål och sociala mål.
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
Läs merAtt leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande
Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande Håkansson (2016). Organising and leading systematic quality work in the preschool preschool managers perspectives. School
Läs merYttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet
YTTRANDE 28 april 2014 Dnr 62-2013:801 Skolverket att: Bengt Thorngren Förskole- och grundskoleenheten 106 20 Stockholm Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet Lärarförbundet
Läs merUppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012
Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...
Läs merKompetensprofil fritidspedagog-lärare i fritidshem
Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (6) Kompetensprofil fritidspedagog-lärare i fritidshem Hämtad från komptensförsörningsenheten Publicerad: 2018-10-15 En gemensam kompetensprofil bidrar till att
Läs merSammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET 2016-2017 TRYGGHET OCH STUDIERO -Vi kommer att fortsätta ha en hög vuxennärvaro på raster, vid bussar och vid olika aktiviteter så att eleverna känner
Läs merResultat från Skolenkäten hösten 2018
Resultat från Skolenkäten hösten 2018 2 (7) Bakgrund om Skolenkäten Under hösten 2018 genomförde vi Skolenkäten för 17:e gången sedan introduktionen 2010. Enkäten som omfattar olika aspekter av skolans
Läs merLokal verksamhetsplan BUF
Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling
Läs merRegelbunden tillsyn i Tallidsskolan
Regelbunden tillsyn i Botkyrka kommun Tallidsskolan Dnr 43-SV2008:214 Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Förskoleklass, årskurs 1-6 Särskola årskurs 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten
Läs merForskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik
Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket
Läs merBeslut. 2011-06-30 Dnr 43-2010:5177. Beslut. efter tillsyn av Skarpängsskolan i Täby kommun
Dnr 43-2010:5177 Beslut efter tillsyn av Skarpängsskolan i Täby kommun 1 (4) Dnr 43-2010:5177 Täby kommun 183 80 Täby Rektorn vid Skarpängsskolan Ljungmyrsvägen 20-24 187 46 Täby Tillsyn i Skarpängsskolan
Läs merStyrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven. Oxelösunds kommun
www.pwc.se Revisionsrapport JohanCöster Eleonor Duvander Styrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven Oxelösunds kommun Innehållsförteckning Sammanfattning och bedömning...
Läs merBeslut för grundskola och fritidshem
Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,
Läs merBeslut Dnr :3784. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Blichers friskola i Svalövs kommun
Beslut 2011-03-04 Dnr 43-2010:3784 Beslut efter tillsyn av den fristående grundskolan Blichers friskola i Svalövs kommun Beslut 2011-03-04 1 (2) Dnr 43-2010:3784 Blichers friskola AB. birgitte@blichersfriskola.se
Läs merSammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet
Sammanfattning Rapport 2014:01 Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Sammanfattning Skolinspektionen har granskat hur kommunerna arbetar med att fördela
Läs merBeslut för fritidshem
Dnr 43-2016:10797 Leksands kommun för fritidshem efter tillsyn i Leksands kommun Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (6) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen
Läs merStrategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Läs merRegelbunden tillsyn 2012
1 (15) Regelbunden tillsyn 2012 Innehållsförteckning 2 (15) Sammanfattning... 3 Inledning... 3 När du tolkar statistiken tänk på följande:... 4 Resultat för grundskolan nästan alla grundskolor har brister...
Läs merPubliceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018
Publiceringsår 2018 Skolenkäten Resultat våren 2018 2 (15) Innehållsförteckning Inledning... 3 Var sjunde elev i årskurs nio känner sig inte trygg i skolan...4 Försämring avseende upplevd trygghet...4
Läs merVad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?
Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens
Läs merResultatredovisning betyg HT 2018 årskurs 6 till 9
Ärende 8 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2019-02-15 Utbildningskontoret Utbildningsnämnden Kommundelsnämnderna Resultatredovisning betyg HT 2018 årskurs 6 till 9 Dnr: UN 19/29 Sammanfattning av ärendet Enligt den
Läs merSKOLAN. Hur stärker vi kvalitetsarbetet?
SKOLAN Hur stärker vi kvalitetsarbetet? Per Kornhall PhD, Teacher s diploma. Author and consultant in school development Member of the Royal Swedish Academy s School Committee. per@kornhall.se KVALITET
Läs merVälkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30-12.00 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2016:10388 Eskilstuna kommun info@eskilstuna.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eskilstuna kommun Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33 2 (6) s beslut Föreläggande
Läs merSkolledarkonferens september 2016
Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta
Läs merFormativ bedömning i matematikklassrummet
Modul: Problemlösning Del 5: Bedömning i problemlösning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström (2012) Originalartikel från modul, Taluppfattning och tals användning, åk 1-3 Termen bedömning,
Läs merFormativ bedömning i matematikklassrummet
Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,
Läs merSkolverkets stöd för skolutveckling
Skolverkets stöd för skolutveckling Perspektiv på skolutveckling Skolverkets forskningsspridningsuppdrag Nationell skolutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Sara Knöfel, undervisningsråd Marie Sedvall
Läs merSkolbeslut för grundskola
Beslut Tillsyn i Sorgenfriskolan 2010-10-13 Dnr 43-2009:3755 Skolbeslut för grundskola efter tillsyn av Sorgenfriskolan i stadsdel Södra Innerstaden i Malmö kommun Beslut Tillsyn i Sorgenfriskolan 2010-10-13
Läs merBeslut för grundskola
Beslut 2011-10-20 Dnr 43-2011:3143 Hörby kommun kommunen@horby.se Beslut för grundskola efter tillsyn av De la Gardieskolan i Hörby kommun Skolinspektionen, Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1,
Läs merEskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand
Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,
Läs merPlan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum
Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.
Läs merSTRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat
STRATEGI Strategi för förbättrade kunskapsresultat Vision Barn- och utbildningsförvaltningen ska skapa förskolor och skolor där alla barn och elever når sin fulla potential. Trygghet, trivsel och lärande
Läs merHelhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor
Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor Vår helhetsidé Varför denna broschyr? Trollhättans kommunfullmäktige har upprättat specifika, politiska mål vad gäller utbildning. Varje barn och elev
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Frödinge, Storebro, Tuna skolor och fritidshem Innehållsförteckning INLEDNING... 3 EKONOMI I BALANS... 4 TJÄNSTER AV HÖG KVALITET... 5 VERKSAMHETENS
Läs merBeslut för grundskola
Järfälla kommun Rektorn vid Viksjöskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Viksjöskolan i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Beslut 2014-03-11 Ängelholms kommun Rektorn vid Söndrebalgs skola 20 i4 i Cg Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Söndrebalgs skola i Ängelholms kommun Skolinspektionen, Postadress:
Läs merBeslut för grundskola
Vilhelmina kommun Rektorn vid Latikberg skola för grundskola efter tillsyn av Latikberg skola i Vilhelmina kommun Skolinspektionen, Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Telefon: 08-586 080
Läs merAtt organisera för skolframgång strategier för en likvärdig skola
Att organisera för skolframgång strategier för en likvärdig skola Maria Jarl Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Göteborgs universitet Specialpedagogiska skolmyndigheten Göteborg 3 april 2019
Läs merUppenbar risk för felaktiga betyg
Kvalitetsgranskning Rapport 2014:08 Uppenbar risk för felaktiga betyg En kortrapport om likvärdighet och kvalitet i skolors betygssättning Skolinspektionens rapport 2014:08 Diarienummer 400-2013:200 Stockholm
Läs merFullersta rektorsområde
Fullersta rektorsområde Fullersta rektorsområde ligger i Huddinge i ett naturskönt område med närhet till skog, sjöar och idrottsplats. Rektorsområdet har ca 90 personal och ca 580 elever som är uppdelade
Läs merFörstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning
1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen
Läs merKvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB
Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman
Läs merBeslut för gymnasieskola
Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Täby Enskilda Gymnasium i Täby kommun Täby Enskilda Gymnasium AB e-post: erik.drakenberg@tabyenskilda.se Rektorn vid Täby Enskilda
Läs merVerksamhetsplan. version 2. En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen.
Verksamhetsplan version 2 Verksamhetsplanen korrelerar till mål och strategier i Skolplanen. En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen. Verksamhetsplanen avser verksamheter som har Kristianstads
Läs merDnr : Beslut. efter tillsyn i den fristående grundskolan Internationella engelska skolan i Örebro
Dnr 44-2010:4167 2011-04-04 Beslut efter tillsyn i den fristående grundskolan Internationella engelska skolan i Örebro Beslut Tillsyn i Internationella engelska skolan 2011-04-04 2 (11) Dnr 44-2010:4167
Läs merSkolenkäten våren 2016
Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080
Läs merStudie- och yrkesvägledning
Studie- och yrkesvägledning Utvärdering av planer för studie- och yrkesvägledning The Capital of Scandinavia Innehållsförteckning 1 Uppdrag och bakgrund 2 Vad visar en genomgång av planerna? - En beskrivning
Läs merPLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2012-11-13 DNR 12-411/7073 BILAGA PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UPPDRAGET I skollagen står följande om syftet med utbildningen på fritidshemmet:
Läs merÖppna jämförelser: grundskolan 2016
2016-05-10 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildningsnämnden Öppna jämförelser: grundskolan 2016 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Skolorna i Nacka kommun
Läs merSkolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet
Skolverkets allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete Målgrupper Riktar sig till huvudmän, rektorer och förskolechefer.
Läs merSammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever
Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala
Läs merBeslut. Neg, Skolinspektionen. efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Fageråsskolan i Kils kommun. Beslut
1k r% ji Neg, Skolinspektionen Beslut Kils kommun 2017-11-20 kommunakil.se Dnr 403-2017:6367 Beslut efter regelbunden kvalitetsgranskning vid Fageråsskolan i Kils kommun 2(15) Inledning Skolinspektionen
Läs merBeslut för grundskola och fritidshem
Beslut 2013-08-13 Löa skola margareta@bergslagen.com Rektorn vid Löa skola richard.linder@loaskola.se Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Löa skola i Lindesbergs kommun Skolinspektionen,
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2015:4627 Göteborgs kommun angered@angered.goteborg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rannebergsskolan F-3 i Göteborgs kommun 2 (9) Tillsyn i Rannebergsskolan F-3 har genomfört
Läs merVetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
IL j^ Skolinspektionen Dnr 43-2017:5419 Sotenäs kommun registrator.kommun@sotenas.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Sotenäs kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress
Läs merKvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14
Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Läs merUtbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Rappestad/Västerlösa skolor Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1
Läs merKunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014
Datum: 140322 Handläggare: Rachel Törnell Direktnr: 0322-61 70 67 Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014 Nytt betygssystem I och med att ett nytt betygssystem har införts i svensk skola
Läs merSammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten
Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående
Läs merKvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13
Datum 13 september 2013 1 (7) Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla
Läs merBeslut för fritidshem
Bilaga 1 Upplands Väsby kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Upplands Väsby kommun 2(15) Tillsyn i Upplands Väsby kommun har genomfört tillsyn av Upplands Väsby kommun under vårterminen 2015. Tillsynen
Läs merHans-Åke Scherp Docent i pedagogik
Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik Flickor som mår allt sämre och pojkar som uppnår sämre resultat än flickor. Många elever har anpassningar eller särskilda åtgärder. Barn i behov av särskilt stöd. Vilka
Läs merBeslut för förskola. efter tillsyn i Karlskrona kommun
j Skolinspektionen Karlskrona kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Karlskrona kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586
Läs mer