Kvalitet i skola. September 2012

Transkript

1 Kvalitet i skola September 2012

2 Stockholm Stockholms stad: Ca invånare, snabbt växande Stockholms län, huvudsakligen ett storstadsområde med ca invånare och 26 kommuner, snabbt växande

3 Utbildningsorganisation i Stockholm Förskolor: Ett mycket stort antal kommunala och ett mycket stort antal fristående. De kommunala förskolorna drivs av de 14 stadsdelarna. Utbf har en samordnande uppgift. Grundskolor: Drygt 140 kommunala och ca 100 fristående (Elevfördelning: 80 % - 20 %) Gymnasieskolor: 26 kommunala, ca 65 fristående (Elevfördelning: 50 % - 40 %, 10 % i andra kommuners skolor)

4 Hur undersöker staden kvaliteten i skolorna och vilka resultat redovisas? Skolorna och förskolorna utvärderar sig själva och upprättar kvalitetsredovisningar varje år. Betygssammanställningar: - Årskurs 9: Andel som når målen i alla ämnen, Andel som blir behöriga till gymnasieskolan, Genomsnittligt meritvärde - Gymnasieskolan: Andel som får slutbetyg, Andel som uppnår högskolebehörighet, Genomsnittligt meritvärde bland slutbetygen I årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan och i vissa kurser i gymnasieskolan och vuxenutbildningen genomförs obligatoriska nationella prov, främst i svenska, matematik och engelska I de lägre årskurserna i grundskolan redovisas LUS-resultat i läsning Resultaten analyseras på aggregerad nivå och redovisas i T2 och VB.

5 Hur ser resultaten ut på aggregerad nivå? Grundskola Kommunala Fristående Behöriga t (ny) (ny) nat program Godk alla ämnen Medelbetyg Socek index (Används för resursfördelning Lågt index: Gynnsamt, Högt index: Mindre gynnsamt)

6 Skolresultat totalt , flickor och pojkar Flickor 88,3 88,5 87,3 Andel behöriga till nationellt program Pojkar 87,5 87,6 84,6 Flickor 78,2 80,4 77,4 Andel som nått målen i samtliga ämnen Pojkar 73,9 78,5 71,8 Flickor ,1 Genomsnittligt meritvärde åk 9 Pojkar 211,3 214,6 211,3

7 Andel behöriga utifrån vilken socioekonomisk kvartil skolan tillhör Skolor i 1:a kvartilen (lägst index) 96,1 (88,2 100) 96,4 (88,9 100) 96,4 (90,7 100) Skolor i 2:a kvartilen 95,2 (89,9 99,4) 93,3 (83,5 97,8) 93,1 (82,9 99,1) Skolor i 3:e kvartilen 85,1 (72,7 96,8) 83,3 (57,0 93,1) 79,1 (62,0 95,7) Skolor i 4:e kvartilen (högst index) 68,7 (43,3 89,5) 69,5 (47,5 85,7) 65,2 (32,4 91,5)

8 Jämförelse mellan kommunala och fristående gymnasieskolors kunskapsresultat Kommunala Fristående Andel m slutbet inom 4 år (exkl IV) And m slutbetyg som når högskolebeh Medelbetyg 15,1 15,0 15,2 14,7 14,7 14,8 Socek index

9 Resultat utifrån index Skolnivå Mått Index under 100 Index över 100 Behörighet (%) Lägst - Högst resultat Betygspoäng Lägst - Högst resultat ,9 17, ,3

10 Soc.ekonomiskt index inkl. meritvärde år 2 o 3 Betygspoäng Naturvetenskapsprogr. (14 skolor) Intervall Socio-ek index Övrigt exempel De fem högsta resultaten 16,5-18, ,9-35 De fem lägsta resultaten 13,3 14, ,0 83 Betygspoäng Samhällsvetenskapsprogr. (15 skolor) Intervall Socio-ek index Övrigt exempel De fem högsta resultaten 16,4-17, ,0-124 De fem lägsta resultaten 11,35 12, Höga resultat har lågt index Ett relativt högt index behöver inte innebära ett lågt resultat

11 Gymnasieskolans utbildningsresultat, den mörka sidan Mycket stort problem: Nästan 30 % av ungdomarna får inget slutbetyg från nationellt program på gymnasieskolan En stor andel av dessa genomför över huvud taget aldrig någon gymnasieutbildning Ytterligare ca 10 % får inte högskolebehörighet (vilket även på ett yrkesprogram kan signalera att de inte framgångsrikt genomfört utbildningen)

12 Segregation i Stockholms utbildningssystem 1. Den är stor. 2. Den förefaller att växa. 3. På grundskolan orsakas den främst (endast?) av boendesegregation. 4. På gymnasieskolan orsakas den främst av det fria skolvalet. 5. Utbildningsförvaltningens kanske viktigaste och svåraste uppgift är att hitta lösningar till segregationens negativa följder.

13 Vad är Stockholms utbildningssystem? Är det alla skolor som drivs av staden, de kommunala skolorna? Är det alla skolor belägna innanför stadens gränser, oavsett huvudman? (Lägeskommunsprincipen) Är det alla skolor där det går elever från Stockholm? (Hemkommunsprincipen)

14 Vilka insatser gör utbildningsförvaltningen för att förbättra resultaten? Pengarna till grundskolorna fördelas till stor del efter socioekonomiskt analyserade behov. Förvaltningen erbjuder/tillhandahåller en stor mängd utvecklingsinsatser, både allmänna och riktade på områdesnivå, skolnivå, rektorsnivå, arbetslagsnivå och lärarnivå. Förvaltningsledningens styrprincip har alltmer ändrats från självständiga skolor till villkorad självständighet. I princip alla utvecklingsinsatser omfattar endast de kommunala skolorna.

15 Barber, Chijioke, Mounshed ( McKinsey ): How the world s most improved school systems keep getting better En rapport som representerar ny kunskap, kunskap om hur effektiv förbättring av hela skolsystem ser ut (kan se ut?) Budskapet går ut på att system på olika kvalitetsnivåer behöver olika utvecklingsstrategier för att utvecklas. Fyra olika utvecklingsnivåer: Poor Fair, Fair Good, Good Great, Great Excellent / / significant improvement in educational attainment can be achieved within as little as six years (s 14)

16 Barber, Chijioke, Mounshed ( McKinsey ): How the world s most improved school systems keep getting better Rekommenderad utvecklingsstrategi: 1. Ta reda på var ni står hur ser resultaten ut? 2. Bestäm utifrån detta vilka interventioner (insatser) som bör göras. 3. Genomför insatserna på sådana sätt att de fungerar väl inom ramen för systemets kontext.

17 Barber, Chijioke, Mounshed ( McKinsey ): How the world s most improved school systems keep getting better Gemensamt för alla undersökta utvecklingsframgångsrika system: 1. De har hittat metoder för att sjösätta och starta utvecklingsinsatserna 2. De har hittat metoder för att säkra att utvecklingsarbetet är långsiktigt och varaktigt

18 Barber, Chijioke, Mounshed ( McKinsey ): How the world s most improved school systems keep getting better Utvecklingsberoende strategier: Fair Good / /consolidating the system foundations; this includes the production of high quality performance data, ensuring teacher and school accountability, and creating appropriate financing, organization structure, and pedagogy models. (s 20) Detta är åtminstone delvis Stockholm och vi håller på med det kursiverade.

19 Barber, Chijioke, Mounshed ( McKinsey ): How the world s most improved school systems keep getting better Utvecklingsberoende strategier för Good Great / / ensuring teaching and school leadership is regarded as a full-fledged profession; this requires putting in place the necessary practices and career paths to ensure the profession is as clearly defined as those in medicine and law. Det är här vi hoppas/tycker att vi trots allt till stor del är och vi håller på med det kursiverade.

20 Barber, Chijioke, Mounshed ( McKinsey ): How the world s most improved school systems keep getting better Utvecklingsberoende strategier för Great Excellent / / move the locus of improvement from the center to the schools themselves; the focus is on introducing peer-based learning through schoolbased and system-wide interaction, as well as supporting system-sponsored innovation and experimentation. (s 20) Här är vi nog inte? Men är det kanske så att våra strategier under lång tid har varit fokuserade på det kursiverade ändå?

21 Det goda exemplet Ontario (Källa: Främst Michael Fullan) Finns med i McKinseyrapporten som ett system som har gått från Good till Great och som nu är på väg mot Excellent Är större än Sverige (13 miljoner inv.) Påminner i samhällsstrukturen åtskilligt om Sverige Innehåller distrikt som påminner om Stockholm (Toronto och Ottawa) Har sedan 2003 genomfört ett tydligt organiserat och framgångsrikt utvecklingsarbete omfattande hela skolsystemet Utvecklingsstrategierna har utarbetats och övervakats av två av världens främsta skolutvecklingsforskare, Michael Fullan och Ben Levin Stockholms utbf har goda kontakter med Ontario

22 Det goda exemplet Ontario (Källa: Främst Michael Fullan) Prioriterade lärdomar 1 - Tydligt ledarskap på alla nivåer med ett fåtal systemgemensamma mål i fokus ( Beware of fat plans! ) - Ledarna är pådrivande och välinformerade deltagare i det målcentrerade samarbete som pågår på alla nivåer

23 Det goda exemplet Ontario (Källa: Främst Michael Fullan) Prioriterade lärdomar 2 - Samarbete är en nyckelkvalitet på alla nivåer - Lärarna samarbetar nära på skolorna - Alla skolor ingår i nätverk där de samarbetar inom ramen för vänskaplig konkurrens - Alla distrikt, nätverk och skolor samarbetar på motsvarande sätt inom ramen för skolsystemet

24 Det goda exemplet Ontario (Källa: Främst Michael Fullan) Prioriterade lärdomar 3 - Utbildning är ett moraliskt åtagande (en hörnsten i systemets filosofi) - Detta leder till slutsatsen att verklig och varaktig förändring/förbättring är möjlig bara om man lyckas motivera medarbetarna att fullt ut omfatta de centrala målsättningarna - För att åstadkomma detta måste man lyckas utveckla deras kompetens (capacity building) med undvikande av dömande attityder (judgmentalism)

25 Det goda exemplet Ontario (Källa: Främst Michael Fullan) Prioriterade lärdomar 4 - Tydligt fokus på både resultat och kärnprocesser Kunskapsresultaten mäts, redovisas och analyseras med stor systematik på alla nivåer Undervisningens kvalitet, alla elevers lärande och alla elevers sociala utveckling är ständigt i fokus

26 Generella lärdomar om man vill skapa goda skolor och goda utbildningssystem Undvik fruktan! Bygg tillit! Uppmuntra initiativ! Acceptera att det begås misstag ibland! (Centralt i Ontario och centralt för framgångsrika skolor enligt bland andra John Hattie Visible learning ) Erkänn problemen/misstagen och lär av dem! (Transparency rules!) Framgångsrika organisationer gillar problem.

27 Bygger vi på vetenskap och beprövad erfarenhet? Vad bör undvikas enligt bland andra Michael Fullan - Marknadssystem - Autonoma skolor - Prestationsbaserade löner Dessa tre är hörnstenar i vad Pasi Sahlberg kallar Global Education Reform Movement (GERM) och det svenska/stockholmska skolsystemet. Kan vi ändå lära oss av Ontario (och Finland)? Kan vi anpassa lärdomarna därifrån till vår kontext?