Samråd enligt Miljöbalken kap 6 4

Transkript

1 Samråd enligt Miljöbalken kap 6 4 Samrådsunderlag tillhörande Göteborg Energi Nät AB:s ansökan om linjekoncession för 130-kV markförlagd kabel på sträckan Brantingsmotet Brunnsbomotet, Göteborgs stad, Västra Götalands län

2 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter Inledning Bakgrund Syfte med projektet Gällande tillstånd Prövning och tillstånd Samråd Miljökonsekvensbeskrivning Planförhållanden Berörda fastigheter Projektbeskrivning Omfattning Nollalternativ Ledningssträckning Förordat ledningssträckning, alternativ A Alternativ linje, alternativ B Tekniskt utförande Förutsedd miljöpåverkan Landskapsbild Naturvård Riksintressen, Natura 2000-område Naturvärden Kulturmiljöområden Forn- och kulturhistoriska lämningar Friluftsliv Bebyggelse Infrastruktur Mark- och vattenanvändning Analys av jordprover Analys av grundvattenprover Spridning och exponering Elektromagnetiska fält Risk för magnetfältsexponering Gränsvärden och rekommendationer Naturresurser Påverkan under byggtiden Infrastruktur Utsläpp till luft, mark och vatten Ljud Referenser... 16

3 Bilagor: Bilaga S1 Samrådskarta Bilaga S2 Samrådskarta med alternativ linje Bilaga S3 Naturvärdesinventering

4 1 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: Platsnamn: Län: Kommun: Göteborg Energi Nät AB Lundbyleden, delen Brantingsmotet Brunnsbomotet Västra Götalands län Göteborgs kommun Kontaktuppgifter Yttranden samt frågor som berör samrådsunderlaget skickas till : E-post: Grafiskavägen 2A Post addres: Box 1551, Göteborg Direkt:+46 Mobil: + 46 Vid frågor som om kabelns tekniska utförande kontakta E-post: f Direkt: Växel: +46 (31) SVARSTID Synpunkter i samrådet ombeds skriftligen inkomma senast 13 juli

5

6

7 3 Projektbeskrivning 3.1 Omfattning Detta samråd beskriver markförläggning av en 130-kV kabel på sträckan längs väg E6.21 Lundbyleden, delen Brantingsmotet Brunnsbomotet, Göteborg Stad, Västra Götalands län. Totalt uppgår sträckan till ca 1,1 km. Se avsnitt 4 för kabelns utformning Nollalternativ Nollalternativet beskriver de konsekvenser som blir om projektet inte kommer utföras. Ett nollalternativ i detta projekt innebär att befintlig 130-kV kabel inte flyttas. Om kabeln inte flyttas kommer den på stora delar av sträckan Brantingsmotet Brunnsbomotet ligga under ny väg samt inom planerat vägområde. Nollalternativet innebär därmed en besvärligare utbyggnad av riksintressen väg E6.21 Lundbyleden på sträckan Brantingsmotet Brunnsbomotet, detta i och med arbete i direkt närhet till befintlig 130-kV kabel. Nollalternativet innebär även svårare underhåll av kabeln i framtiden. 3.2 Ledningssträckning Förordat ledningssträckning, alternativ A Ny linje utgår från befintligt läge vid Brantingsmotet, kabeln skarvas här ihop med befintligt nät och förläggs därefter i gräsmark med riktning österut längs Kvillebangård. När linjen är i lämpligt läge söder om planerad plats för anslutning till befintligt nät byter den riktning och går med styrd borrning mot nordost. Styrd borrning korsar under väg E6.21 och Bohusbanan. Kabeln ansluter till befintligt nät strax söder om Brunnsbo. För planerad sträckning se samrådskarta i bilaga S1. Förordad ledningssträckning kommer enligt underlag från ledningskollen att korsa ledningar och kablar som tillhör GENAB, Trafikverket, Trafikkontoret, Skanova samt Kretslopp och vatten. Synpunkter från dessa kommer att beaktas i MKB. Figur 3 Vy från befintlig GC-bana mot Kville bangård 4

8 3.2.2 Alternativ linje, alternativ B En alternativ ledningssträckning har studerats, alternativ B. Alternativ B innebär att kabelns byggs på norrsidan om ny väg E6.21 delen Brantingsmotet Ringömotet. Se samrådskarta, bilaga S2. Både alternativ A och B innebär styrd borrning under väg- och järnväg samt korsning med övriga befintliga ledningar och kablar. Idag bygger Göteborg stad ut Backaplan på norrsidan om väg E6.21 Lundbyleden. För att undvika risken att kabeln kommer påverka eller påverkas av denna byggnation har alternativ B utgått. 5

9 4 Tekniskt utförande Kabeln kommer på hela sträckan att byggas som markkabel med enkelt kabelförband och tre triangelplacerade fasledare. Kablarna som används är plastisolerade med ledare av aluminium och skärm av koppar. I schaktet placeras även en jordlina av koppar, två högspänningskablar (10-kV), en styrkabel, ett tomrör och en opto-kabel. Se principskiss på kabelgravens utformning i figur 4. Figur 4 Principskiss av kabelgravens utformning (observera att bilden ej är skalenlig) Figur 5 Konstruktion för varje enfaskabel I anläggningsskedet krävs ett ca 9 m brett arbetsområde. I driftskedet kan 4 m på ömse sidor om ytterkant av schakt komma att hållas fri från högväxande vegetation, vars rotsystem kan skada ledningarna. Arbetsmetoderna schaktning och styrd borrning beskrivs i MKB. 6

10

11

12 Ledningssträckningen och anläggningsarbetena kommer att beröra områden av högst naturvärdesklass 4, det vill säga områden med visst naturvärde. Dessa områden har, i egenskap av att de utgör grönstråk i stadsmiljö, en viss biologisk funktion för det lokala djur- och växtlivet. De biologiska värdena i dessa områden är främst kopplade till förekomsten av buskage och rikblommiga områden. Inga biotoper som omfattas av det generella biotopskyddet påträffades under inventeringen. Nedan ges en sammanfattad beskrivning av delområdena D - G. En bedömning av hur ledningssträckningen påverkar naturvärden återfinns i MKB Delområde D Inom delområdet noterades de rödlistade arterna ask och skogsalm samt kärringtand som är en indikator på värdefulla vägkanter. Fynden av ask och skogsalm är form av sly eller väldigt unga träd. Delområde D bedöms ha naturvärdesklass 4 visst naturvärde. Med motiveringen: artvärdet är obetydligt, värdet i biotopen ligger i variationen och mängden av blommande buskar Delområde E Inom delområdet noterades naturvårdsarterna kärringtand och renfana som indikerar värdefulla vägkanter. Fjärilsarterna luktgräsfjäril, ängssmygare och rov/kålfjäril noterades under inventeringen. Delområde E bedöms ha naturvärdesklass 4 visst naturvärde. Med motiveringen: artvärdet är obetydligt, värdet i biotopen ligger i rikblommighet och täta snår samt öppna, varma, vindskyddade ytor Delområde F Inom delområdet noterades den rödlistade arten pimpelros, detta fynd är sannolikt en förvildad trädgårdsvariant och inte den vildväxande arten. Indikatorerna äkta johannesört, renfana, nyponros och kärringtand noterades som indikerar värdefulla vägkanter. Fjärilsarterna luktgräsfjäril och rov/kålfjäril noterades under inventeringen. Delområde F bedöms ha naturvärdesklass 4 visst naturvärde. Med motiveringen: artvärdet är obetydligt, värdet i biotopen ligger i rikblommighet och täta snår samt öppna, varma, vindskyddade ytor Delområde G Inom delområdet noterades inga naturvärdesarter under inventeringen. Delområde G bedöms som övrigt område. Med motiveringen: art- och biotopvärdet är obetydligt. Figur 9 Till vänster delområde E, till höger delområde F [Foto: Naturvärdesinventering Lundbyleden 2014] 9

13

14

15 5.6 Mark- och vattenanvändning Miljötekniska markundersökningar (jord- och grundvattenprover) har inom område för planerad ledningssträckning genomförts av ÅF Infrastruktur AB under våren och försommaren Undersökningarna är av översiktlig karaktär 1 och mäter halter av organiska ämnen, metaller och övrigt. Av de provtagningspunkter som tagits bedöms 14 stycken ligga inom område för ny linje Analys av jordprover Resultaten från jordproverna har utvärderats och jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenade områden samt värden från Naturvårdsverkets handbok 2010:1. Sammanfattat visar analysen av jordproverna att: 8 av punkterna uppvisar halter mindre än KM 2 1 av punkterna uppvisar halter över MKM 3 gällande organiska ämnen 6 av punkterna uppvisar halter för metaller över KM men mindre än MKM 12 av punkterna uppvisar halter över MÄRR 4 Metallhalter i analyserade jordprover är generellt låga till måttliga. En samlad bedömning av fyllnadsmassorna i området har gjorts, denna indikerar att de massor som kommer beröras av schaktarbeten är, ur miljösynpunkt och med hänsyn till att halter över MKM endast har påträffats i en liten andel av analyserade jordprover, lämpliga för återfyllnad Analys av grundvattenprover Resultat för grundvattenprover har jämförts med Miljöförvaltningen i Göteborgs Stads riktvärden för utsläpp till recipient och dagvatten samt SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten. Sammanfattat visar analysen av vattenprover: att uppmätta metallhalter i ofiltrerade prov överskrider Miljöförvaltningens riktvärden att uppmätta metallhalter i filtrerade prov underskrider Miljöförvaltningens riktvärden generellt inga halter över laboratoriets rapporteringsgränser gällande organiska ämnen Lösta metallhalter (filtrerat prov) varierar mellan mycket låga, låga och måttliga, enligt SGU:s tillståndsklassning Spridning och exponering Aktuella skyddsobjekt för spridning och exponering av förorenade ämnen bedöms vara markmiljö, människor som vistas inom området och naturresurser (yt- och grundvatten). I MKB kommer ledningssträckningens påverkan på och konsekvenser för identifierade skyddsobjekt att beskrivas. 1 innebär att det inte kan uteslutas att massor av annan karaktär kan påträffas inom området 2 Naturvårdsverkets klassning mindre känslig markanvändning, MKM 3 Naturvårdsverkets känslig markanvändning, KM 4 Mindre Än Ringa Risk (MÄRR), nivåerna hämtade från Naturvårdsverkets handbok 2010:1, Återanvändning av avfall i anläggningsändamål. 12

16

17

18 5.8 Naturresurser Naturresurser som kommer användas för anläggningen är material som åtgår för att producera kablarna samt kringfyllnad i form av sand kring kablarna. Som övrig återfyllnad av schaktet används befintliga massor. 5.9 Påverkan under byggtiden Infrastruktur Infrastruktur och trafik kommer mycket begränsat att påverkas under byggtiden, detta är främst då maskiner och fordon transporterar sig på eller i närheten av vägområde. Korsning med väg E6.21 Lundbyleden och Bohusbanan kommer att utföras med styrd borrning och kommer då inte att påverka framkomligheten i trafiken Utsläpp till luft, mark och vatten Under anläggningstiden kommer transporter och byggarbeten att utföras, detta ger utsläpp till luft från de fordon som används. Då de föroreningar som påvisats i halter över tillämpade riktvärden är ämnen som till mycket hög grad är bundna till partiklar är riskerna med dessa föroreningar huvudsakligen begränsad till spridning av jordpartiklar. Spridning av jordpartiklar med föroreningar vid markarbetet som utförs kan ske via grundvattnet eller ledningsgravar, genom transport av förorenat damm eller som övrig partikeltransport. Inga utsläpp till mark och vatten sker under normala arbetsförhållanden. Krav kommer att ställas på entreprenörer att kunna hantera en eventuell olycka samt att sanering ska ske Ljud Under anläggningstiden sker transporter av material samt arbeten i form av schaktning, skarvning, förläggning av kabel, styrd borrning och återfyllnad. Detta gör att under en begränsad tid ljud och buller som kan uppfattas som störande uppstår. 15

19 6 Referenser Arbetsmiljöverket m fl. 2009, falt-och-halsorisker-low.pdf Bedömningsgrunder för grundvatten, SGU. Rapport 2013:01. Elförordningen (2013:208) Ellagen (1997:857) Google Maps, , Magnetfält och hälsorisker, etfalt-och-halsorisker-low.pdf Meddelandeblad: Elektromagnetiska fält från kraftledningar, 2005, yr.pdf Miljöbalken (1998:808) Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten, Göteborgs Stad, Miljö. Rapport 2013:10 (reviderad 2013). Naturinventering Lundbyleden, Tyréns/Calluna, (Bilaga S3) Naturvårdsverket, Kartverktyg Skyddad natur, Naturvårdsverkets handbok 2010:1, Återanvändning av avfall i anläggningsändamål Naturvårdsverkets rapport 5976 Plan- och bygglagen (2010:900) Riksantikvarieämbetet, sökfunktionen Fornsök, Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida: Wikstrands Maskin AB:s hemsida,