Makten ivi. Svante Nycander. Ett perspektiv på Sveriges1900-tal. SNS Förlag. Andra upplagan
|
|
- Kurt Martinsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svante Nycander Makten ivi 2008 AGI-Information Management Consultants May be used for personal purporses only or by libraries associated to dandelon.com network. Ett perspektiv på Sveriges1900-tal Andra upplagan SNS Förlag
2 Innehåll Förord 9 Förord till andra upplagan 10 Inledning: Hur Sverige spårade ur 11 Fackligt inflytande i två dimensioner 12» Statens neutralitet på arbetsmarknaden 14 Arbetsmarknadsrelationerna en egen samhällssfär När arbetarna fick kollektivavtal 17 Ett rättsligt tomrum 17 En facklig opinionsseger 20 Storlockout om några ören 21 Paragraf 23 och decemberkompromissen 23 Hur storstrejken långsiktigt stärkte LO 26 Tvåkammarsystemet hinder för lagstiftning 28 En balanserad kollektivavtalslag Striderna som sprängde vänstern 35 Den fackliga vänsteroppositionen 36 Socialdemokratisk kontandinje, borgerlig arbetslinje 39 Konfliktdirektiven - en labyrint av regler 42 Stripadirektivet som fällde en regering 44 Svårtolkad neutralitet 47 Strejkbryteriet, arbetets frihet och kontrollen över arbetsutbudet 48 Händelser vid vatten Ådalen De två rättsuppfattningarna 54 Wigforss: Förbjud organiserat strejkbryteri! 57 Att erövra Ådalen 31 från kommunisterna 59 LO:s omvandling genom kampen mot kommunisterna Vägen till Saltsjöbaden 65 Gustav Möller ville lagstifta 66 En lag om förenings- och förhandlingsrätt 6g Arbetsfred genom mer centralism 69 En historia om förslag som förkastats 71 SAF och LO tog över 72 Huvudavtalet - verklighet och symbolik När staten inte blandar sig i 79 Fackföreningen som värn mot maktmissbruk 80 Annorlunda i omvärlden 82 En revolutionslag mot fackföreningar 84 Varför vi fick Saltsjöbads-
3 överenskommelsen 87 Svenska fackföreningsrörelsen i särklass 89 Martyrtraditioner och klasskampsretorik 91 En välkomnande miljö för arbetarrörelsen Metallarbetarna förlorade, reformisterna segrade 101 Den kommunistiska agitationen 101 De frifackliga tog ledningen i Metall 103 Erlander och Ohlin i strid om neutraliteten 105 Statsbidrag till strejkande en engångshändelse 107 Det bittra slutet 109 Huvudavtalets spelregler följdes 11 o Makten över det största LO-förbundet 111 En strejk som säkrade arbetsfreden Saltsjöbadsandan inte bara en illusion 116 Ett LO-centrerat perspektiv 118 Lagstiftningshotet överbetonas 120 Kunskap och forskning medel att påverka 122 Samarbetet blomstrade under PHM-tiden 125 Gränserna LO inte kunde överskrida Baklänges mot solidarisk lönepolitik 131 LO-stadgan 1941 två tolkningar 131 Erlander bragt till avgångens rand 135 Ingen enighet om arbetsvärdering 137 Arne Geijer kritisk mot Rehn 138 Modellen sällan rätt förstådd 141 LO:s tvekan om den fria förhandlingsrätten 143 Det absoluta låglönebegreppet 144 Solidarisk lönepolitik förvandlad till myt Statens lönereglemente som kollektivavtal 151 Centralism och dubbelkommando 152 Kompensationstänkande in absurdum 154 Regeringens "elefantinhopp" 155 Tvångssamordning av LOmodell 156 Löneministern hade lärt läxan 158 Gunnar Strängs tvåårsavtal Den dubbla obalansen 161 "Ett löneavtal av dårar" 162 Olof Palme som överste löneförhandlare 164 När Göran Persson tog befälet 168 Albåge och Wibble gjorde om Arbetsgivarverket Inkomstpolitik från Haga I till Rehnbergavtalet 175 Inte ensamma i vänstervågen 176 Ekonomer gjorde inflationen rumsren 178 Strängs nej till uppskrivning av kronan 179 Inkomstpolitik i svaga regeringars tecken 180 Ny regering, kostnadskris, devalveringar 183 Strid om indexreglerad skatteskala 185 Storkonflikten 1980 en vändpunkt 186 Många förlorare, inga vinnare igo Vad parterna lärde av konflikten 193 En kamp om hegemonin 195 Den offensiva devalveringen 198 Garantier, klausuler och ventiler 199 När Gyllenhammar grep in 202 Ett förhandlingssystem i upplösning 203 Strejkförbud som sista utvägen 206 Stabiliseringsavtal med 111 parter 208 Lärdomar av gränsutsuddningen 211 Forskare förbiser inkomstpolitiken 214
4 10. Medbestämmandet - hur juridiken tog över 218 Rädslan för dubbla lojaliteter 219* Unga liberaler och ung vänster 222» När Metall stampade takten 225 Två tolkningar av gruvstrejken 227 Kritiken mot Arbetsdomstolen 230 Att avskaffa paragraf Medbestämmandets arkitekt 235 Arbetsgivarna försökte hålla god min 236 Löntagarreservationen blev huvudförslaget 239 Facklig vetorätt i alla frågor på alla nivåer 241 Den kvarlevande stridsrätten 244 När SAF återtog ledningen 245 Medbestämmande blev "utveckling" 247 Inga stridsåtgärder för medbestämmande 249 Juridifiering och politisering LO:s motstånd mot lagstiftning 254 Arbetsmiljön i konfliktperspektiv 255 Ombud med rätt att stoppa produktionen 257 Anställningsskydd genom kollektivavtal 259 Folkpartiet till strid för anställningsskydd 262 LO:s nej till domstolsvägen 264 Åmanutredningen underkände äldrelagarna 266 Parternas invändningar mot lagstiftning 268 Den största förändringen av arbetsrätten 270 Varför LO och regeringen ändrade uppfattning 274 Flerdubbelt skydd för förtroendemännen 275 Till sist fick Gustav Möller som han ville 279 Rätt till ledighet för utbildning 281 Paradigmskiftet Stridigheter om fredsplikten 287 Arbetsfred som tecken på apati 288 Åmanlagen ett medel mot vilda strejker 289 Kammarrätten som arbetsdomstol När Sverige bytte samhällsmodell 294 Arbetsgivarna höll fast vid Saltsjöbadslinjen 294 Strukturomvandling förklarar inte allt 297 Fackföreningsrörelsens roll och partiets 2gg Fem utredningar ingen slutförd 302 Den nya arbetsrättens särdrag 305 Juridifiering av anställningsavtalet 307 Arbetsrätten och den fackliga självbilden Löntagarfonderna 316 Ett sparandeproblem och ett fördelningsproblem 317 Meidnerfonder årgång g Komplement till solidarisk lönepolitik 321 Löntagarinflytande grundat på ägande - inte uteslutet 322 Fonderna som instrument för löntagarmakt 324 Ett förslag rörelsen tycktes ha väntat på 327 Den dubbla lojaliteten cirkelns kvadratur 331 "... ett antal fiender som möttes" 334 Allmänheten övertygades inte 337 Uppskov och kompromisser 338 Det ekonomiska systemets drivkrafter 341 Assar Lindbeck "arbetarrörelsens gissel" 344 Vad SAF tyckte om löntagarfonder 345 Brott mot SAF-traditionen 348 En politik för att försvaga LO 350 Över huvudet på tjänstemännen 353 Vad Olof Palme verkligen tänkte 356 Palmes svåraste
5 interna nederlag 358 Rörelsen måste visa tålamod 361 Partiets veteraner ställde upp 362 TCO viktigare än folkpartiet för Palme 364 Företagsvinsten som mål eller som restriktion 365 Socialdemokratiskt nej till kompromisser 368 Till sist förlorade arbetarna Jämställdhet enligt lag eller avtal 374 En profilfråga för folkpartiet 375 Respekt för kollektivavtalen 377 En lag inspirerad av USA:s högsta domstol 378 När diskrimineringsförbudet vänds upp och ner 380 Fel slutsats av misslyckanden i Arbetsdomstolen 382 Hypotetiska jämförelsepersoner 384 Politisk kultur tränger undan facklig 386 Paragrafrytteri och felsökande Parterna och samhällssynen: den gemensamma normen 391 Torsdagsklubben och Harpsundsdemokratin 3g2 Den Rehnska modellen förutsatte Saltsjöbadsandan 393 Fackligt inflytande över statsutgifterna 396 Alla fick 100 procents kompensation vid sjukfrånvaro 398 Rosornas krig 401 Från arbetsmarknadspolitik till försörjningsstöd 402 AMS en del av den socialdemokratiska staten 403 Den gyllene regeln 406 Kommunalt samband och utförsäkringsgaranti 409 Regeringen i polemik mot AMS 411 När SAF bytte inflytandestrategi 413 Att bryta rörelsens hegemoni En lag om avtalsförhandlingar 418 Fortsatt polemik om arbetsrätten 419 Statens ansvar för stabiliseringspolitiken Varför Sverige spårade ur 425 Ett sjålvuppehållande maktsystem 426 Det politiska betydde mer än det fackliga 430 Varför tillväxten var lägre än i Schweiz 431 Den kollektiva arbetsrättens förlorade legitimitet 435 SAF tar avstånd från sitt förflutna 436 Bilden av Sveriges 1900-tal 438 Kollektivismen fick skulden 441 Makten över arbetsmarknaden Reflexioner sex år senare 444 Det liberala skedet 446 Den ekonomiska sakkunskapen 449 När SAF blev Svenskt Näringsliv 452 En välfungerande modell - eller ett system i obalans 453 Förhandlingar om ett nytt huvudavtal 456 Reaktioner på Makten över arbetsmarknaden 458 Axplock från recensioner av första upplagan 462 Källor och litteratur 466 Personregister 478
Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.
Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning
Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin
Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga
RA PP OR T 7 AV
7 RA PP OR T 7 AV 7 20 07 Röster om fac ket och jobbet Sammanfattnin g och slutsats er Rapportserien Röster om facket och jobbet januari november 2007 Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och fackets
Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen
Vägen till ett bättre arbetliv Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Sverige i världen då och nu En återblick i den svenska historien Industrialisering och tillväxt men minskar fattigdomen?
TAGE ERLANDER 1955-1960. 65:e tusendet TIDENS FÖRLAG STOCKHOLM
TAGE ERLANDER 1955-1960 65:e tusendet TIDENS FÖRLAG STOCKHOLM Innehåll Förord 9 1950-tal 11 Det svenska klassamhället 11 Skördetid 12 1 nuet skapas framtiden 14 Två smärtsamma förluster 17 Socialismen
Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister
PM Rotel VI (Dnr KS 2018/1523) Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet Remisstid den 31 januari 2019 Borgarrådsberedningen
- och så tänker vi nu
Per-Olov Edin Leif Hägg Bertil Jonsson Så tänkte vi på LO - och så tänker vi nu Hjalmarson & Högberg UNIVERSITÄTSBlÖUUiHcix. - ZENTRALBIBLIOTHFK Innehåll Förord 7 Del 1. Så tänkte vi på LO 9 Kapitel 1:
Varför ska ett fackförbund bry sig om politik?
Därför politik Varför ska ett fackförbund bry sig om politik? Därför att din chef gör det. Arbetsgivarna har ett tätt samarbete med de borgerliga partierna för att få lagar och beslut som gynnar dem.
Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige?
Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige? Fafo-konferensen 2 mars 2011 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning Stockholms universitet Arbetslinjen som traditionell svensk politik
Ett rött Europa. för jobb och rättvisa
Ett rött Europa för jobb och rättvisa 2 Fotografer: Nils Sjöstedt sid 1, Bea Tigerhielm sid 5, 9, 11, Jonas Lundborg sid 7, Lars-Örjan Josefsson sid 13 och Jeanette Larsson sid 15. Ett rött Europa för
Fackligt inflytande i arbetet Lärarförbundet (juli 2011) 1(8)
Lagen om medbestämmande i arbetslivet - MBL Arbetshäfte Fackligt inflytande i arbetet 1(8) MBL LAG OM MEDBESTÄMMANDE I ARBETSLIVET... 3 KOMMENTARER TILL NÅGRA PARAGRAFER... 3 Inledande bestämmelser...
Nr 1118. Mot. J 971: 1118 12. av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m.
Mot. J 971: 1118 12 Nr 1118 av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m. l motion ll: 35 år 1970 (likalydande med I: 35) hemställdes om utredning och förslag
PPP till Föreläsningar 10 och 11
PPP till Föreläsningar 10 och 11 Midsommarkrisen Tyskland vill transportera en division genom Sverige till det ockuperade Norge. Kräver snabbt besked Wigforss (s) m.fl.: avvisa krav, strikt tolkning av
Det svenska politiska systemet. Svensk modell i förändring
Det svenska politiska systemet Svensk modell i förändring Uppläggning Kärnkraftsfrågan Striden om löntagarfonderna EU-medlemskapet Reformer av välfärdsstaten Kärnkraftsfrågan Kärnkraften central i svensk
Svante Nycanders anförande
1 Svante Nycanders anförande 17 juni 2015, Folkets hus Tack för inbjudan! Mitt uppdrag är att belysa lönebildningen i ett långt perspektiv. Det ska jag göra genom att berätta om industrinormens historia.
Varför ska ett fackförbund bry sig om politik?
Därför politik Varför ska ett fackförbund bry sig om politik? För att din chef gör det. Arbetsgivarna har ett tätt samarbete med de borgerliga partierna för att få lagar och beslut som gynnar dem. Av samma
Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!
Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet
Stabiliseringsavtal under tryck och hetta
Samtal om lönebildning Stabiliseringsavtal under tryck och hetta Det var i början av 1970-talet Rune Larson och Bertil Rehnberg lärde känna varandra. Rune Larson var då stridbar facklig förhandlare. Bertil
ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista
ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare
Vad är det som händer inom den offentliga välfärdstjänstesektorn från ingången av 1990-talet? Tor Larsson 21 maj 2013 Organisationsteori
Vad är det som händer inom den offentliga välfärdstjänstesektorn från ingången av 1990-talet? De långa vågorna i den ekonomiska och politiska utvecklingen 40-50 åriga ekonomiska strukturcykler [Strukturkris
Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?
Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då
Rätt till välbefinnande. Organisationsrätt. Handel med barn är förbjuden. Rätt till hälsovård. Barn ska skyddas mot rusmedel
än 18 år är barn är förbjuden nvalidiserade barn har rätt att få hjälp mot är förbjuden mot nvalidiserade barn mot nvalidiserade barn har rätt att få hjälp mot än 18 år är barn nvalidiserade barn nvalidiserade
Det svenska politiska systemet. Välfärdsstat och neutralitetspolitik
Det svenska politiska systemet Välfärdsstat och neutralitetspolitik Uppläggning Den svenska välfärdsstaten: Karaktäristiska drag Några centrala beslut Svensk neutralitetspolitik Kännetecken, principer
Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister
Arbetsmarknadsutskottets betänkande Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i
ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2
ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 DEMOKRATI I SVERIGE Folkrörelser Under 1800-talet var det många människor, som tyckte att de levde i ett orättvist samhälle. Tillsammans bildade de föreningar, som hade en
Därför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor.
Därför EU Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor. 2 Ett EU för oss EU kan kännas krångligt och långt borta, men är mer tydligt och nära än du
En fullmatad rapport
En fullmatad rapport Kapitel 1 förklarar framväxten av kollektivavtalsmodellen. Vad är det som gör arbetets marknad unik? Vilka är kollektivavtalens förutsättningar? Kapitel 2 handlar om löner och avtal.
Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 2007
Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 2007 Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Rapport 2 Synen på lönesättning och löneskillnader Rapport Facklig aktivitet
Lönebildning och medling
Lönebildning och medling Per Ewaldsson Disposition Lönebildningen i Sverige s roll Medling: regler och praktik Konflikter med kollektivavtalsbundna arbetsgivare (regeringsuppdrag) Lönebildningen i Sverige
Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren
Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren Syfte: Dämpa/neutralisera obalanser på makronivå Konjunktursvängningar Chocker Före Keynes Ingen stabiliseringspolitik Guldmyntfoten:
Inkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer
>Den svenska modellen >Lönebildningen och avtalsrörelsen >Perspektiv på den globala krisen och vändningen. >Svenska konjunkturläget LOekonomernas
Något om den svenska modellen och krisen, krisen, krisen Föreläsning Lena Westerlund Chefsekonom, LO Nationalekonomiska institutionen Stockholms universitet 7 maj 2010 Upplägget >Den svenska modellen >Lönebildningen
Inkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige
GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010
GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,
FACKEN INOM INDUSTRIN. och industriavtalet
FACKEN INOM INDUSTRIN och industriavtalet FACKEN INOM INDUSTRIN Facken inom industrin Olof Palmes gata 11, 105 52 Stockholm Telefon: 08-786 8000 e-post: fi.kansli@fikansli.se Hemsida: www.fackeninomindustrin.se
Den svenska modellen. Underlag inför avtalskonferens
Den svenska modellen Underlag inför avtalskonferens 1 Innehåll Hur hänger allt ihop? Hur hänger allt ihop? 3 Historien lade grunden 5 Vad är den svenska modellen? 8 Den svenska modellens tre pelare 10
Denna bestämmelse är inte tillämpning i de situationer som avses i 41 d
1 20180531/EO 41 d En arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som redan är bunden av ett kollektivavtal för arbetet ifråga 1. om åtgärden inte har till ändamål att
Arbetsrätten med en borgerlig regering
1 Sammanfattning Arbetsrätten med en borgerlig regering En moderatledd regering skulle för de anställda innebära stora försämringar av de arbetsrättsliga reglerna. Det visar denna genomgång av de förslag
DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag
DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag Valutapolitiska utredningen föreslår att regeringen ska ta över ansvaret för valutapolitiken
ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 66/ Saknr 124
ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 66/2018 2018-02-04 Saknr 124 A2018/01812/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal
FÖRHANDLINGS- ORDNING
FÖRHANDLINGS- ORDNING Huvudavtalet, som träffades 1957 mellan SAF och PTK och som sen antagits av Sif och respektive arbetsgivarförbund, upphörde, efter uppsägning, att gälla 1976. Dock är parterna överens
Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu.
Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Daniel! Nu är din inlämningsuppgift rättad och godkänd! Du svarade mycket bra på de frågor som du kompletterade och du har överlag bra koll på det fackliga
Makt i politik och förvaltning Vem tar makten i det nya folkhemmet?
Makt i politik och förvaltning Vem tar makten i det nya folkhemmet? Olof Petersson Senioruniversitetet Stockholm 23 mars 2015 Maktutredningen 1985 1990 I vilken riktning förändras fördelningen av maktresurser
Det svenska politiska systemet. Demokratisering och parlamentarismens genomslag
Det svenska politiska systemet Demokratisering och parlamentarismens genomslag Centrala aspekter i utvecklingen av den moderna staten - Centralisering vs decentralisering - Kungamakt vs oligarki vs folkmakt
Hur som helst så börjar jag med Saltsjöbadsavtalet från 1938, för det kan aldrig vara fel i sådana här sammanhang.
1 Konferensen den 3 november 2014 Talarmanus Inledning Jag har fått i uppgift att säga några inledande ord om lönebildningen på temat politiken och parterna en komplicerad relation. Det blir ett kronologiskt
A-kassan är till för dig som har arbete
A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras
En stad tre verkligheter
Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1
Strid mellan hökar och duvor i SAF formade den svenska modellen
bokanmälan Jan O Berg: På spaning efter en svensk modell. Idéer och vägval i arbetsgivarpolitiken 1897 1909, akademisk avhandling vid Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholms universitet,
Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser
Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser Till varje bild har vi tagit fram punkter på vad du kan prata om. Se dessa som inspiration och stöd till dina egna
Hemställan. Bakgrund och alternativ. APM-Terminals Gothenburg AB. Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4
Hemställan APM-Terminals Gothenburg AB Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4 Vi, av Medlingsinstitutet utsedda medlare, i konflikten mellan Hamnarbetarförbundets avdelning 4(Hamn 4an) och APM-Terminals
Lönepolitisk plattform
Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan
Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjunde och sista rapporten. Sammanfattning och slutsatser. kort om Rapport 7 av
Kort om: kort om Rapport 7 av 7 2007 7 RAPPORT 7 AV 7 2007 En sammanfattning av den sjunde och sista rapporten De många frågeställningarna om facket och jobbet betraktas en avslutande gång, men denna gång
Arbetsrätten. med en borgerlig regering. en rapport från LO-TCO Rättsskydd
Arbetsrätten med en borgerlig regering en rapport från LO-TCO Rättsskydd landsorganisationen i sverige 2006 original: etc tryck:modintryckoffset, stockholm isbn 91-566-2279-1 0606 10 000 Förord Vad händer
SVERIGES HISTORIA 1965-2012 NORSTEDTS
SVERIGES HISTORIA 1965-2012 Kjell Östberg Jenny Andersson NORSTEDTS INNEHÅLL HUVUDREDAKTÖRENS FÖRORD 12 FÖRFATTARNAS FÖRORD 13 SVERIGE, SVERIGE - SAMMA LAND 14 Andra berättelser 16 Från centralism till...
Den svenska modellen och Medlingsinstitutet
Den svenska modellen och Medlingsinstitutet Den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär att arbetsmarknadens parter har det huvudsakliga ansvaret för att reglera löner och andra anställningsvillkor. Detta
Röster om facket och jobbet 2011
Röster om facket och jobbet 0 Det fackliga medlemskapet Röster om facket och jobbet 0 Det fackliga medlemskapet Om undersökningen - 988, 99, 998, 00, 006 och 0-4500 intervjuer vintern 00/0 - Anställda
Inlämningsuppgift. Fråga 1
Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och
Allmänheten om den nya arbetsrätten 8 Copyright (c) 1996 Demoskop AB --Kön--- ------ Ålder ------ --- Utbildning --- --- Inkomst --- Kvin- 15-25-
Allmänheten om den nya arbetsrätten 7 --Kön--- ------ Ålder ------ --- Utbildning --- --- Inkomst --- Kvin- 15-25- 45-65- Grund Gymna- Hög- ALLA Män nor 24år 44år 64år 89år skola sium skola Hög Medel Låg
tighet s a em i F ams, medl Ad y k Ric
Nu drar vi igång! Så kan löntagarna vinna valet 2006 Nu har LO-förbundens medlemmar sagt vad de tycker! Maria Lindberg, medlem i Handels. I undersökningen Valet är ditt har 30 032 medlemmar deltagit och
1971 konfliktade akademikerna på nytt
AKADEMIKERNA UTLÖSTE DEN FÖRSTA STREJKEN FÖR STATSTJÄNSTEMÄN marknadens organisationer. Någon lagstiftning i egentlig mening om vare sig löntagarnas organisationer eller arbetsgivarnas har vi inte och
Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister. Ds 2018:40
Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Ds 2018:40 Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Ds 2018:40 SOU och Ds kan köpas från
Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den första rapporten. Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter
Kort om: kort om Rapport 1 av 7 007 1 RappoRt 1 av 7 007 En sammanfattning av den första rapporten Oavsett facklig Diagram.1 Vilka anses vara de viktigaste fackliga områdena? LO-medlemmar tillhörighet
Personaljuridik. Tjugoandra upplagan. Norstedts Juridik AB TOMMY ISESKOG
Personaljuridik Tjugoandra upplagan TOMMY ISESKOG Norstedts Juridik AB Innehåll 1. Kollektivavtal 17 1.1 Bakgrund 17 1.2 Bundenhet vid kollektivavtal 18 1.3 Fredsplikt och stridsrätt 25 1.4 Undantag från
Arbetsmarknadens parter
Studiehandledning Arbetsmarknadens parter Det krävs två för en tango Det var längesedan frågan om arbetsmarknadens parter var så brännhet som den varit de senaste åren. Inför valet 2006 ställdes fack mot
Inlämningsuppgift. Fråga 1
Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt
fackliga k ärnfr ågor 2007 Ska spelreglerna på svensk arbetsmarknad växla med riksdagsmajoriteterna?
1 fackliga k ärnfr ågor 2007 Ska spelreglerna på svensk arbetsmarknad växla med riksdagsmajoriteterna? fackliga k ärnfr ågor Ska spelreglerna på svensk arbetsmarknad växla med riksdagsmajoriteterna? Landsorganisationen
Sprängpunkten OLF ENGLUND:
OLF ENGLUND: Sprängpunkten Förslagen om löntagarfonder och facklig makt över foretagen skärskådas också av civilekonom Rolf Englund. LO har radikaliserats starkt under senare år dock utan att hinna fatt
EU och den svenska kollektivavtalsmodellen
EU och den svenska kollektivavtalsmodellen LO/TCO/Saco:s Brysselkontor 2015 Grafisk form: LO Tryck: Bantorget Grafiska AB, Stockholm 2015 15.01 1 000 Innehåll EU och den svenska kollektivavtalsmodellen
Karl Pfeifer, Chefsjurist Arbetsgivarverket. Den svenska offentliga (statliga) avtalsmodellen, Köpenhamn 2016
Karl Pfeifer, Chefsjurist Arbetsgivarverket Den svenska offentliga (statliga) avtalsmodellen, Köpenhamn 2016 Historisk tillbakablick, förhandlingsrätt 1965, Statstjänstemannalagen, Huvudavtalet Offentliganställda
Lär dig avtalssvenskan
Lär dig avtalssvenskan Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Vi hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med din lön att göra. Från a
Motion till riksdagen 1987/88 :A 733
Motion till riksdagen 1987/88 :A 733 av Lars Werner m. fl. (vpk) om en utredning om demokratiska rättigheter i arbetslivet inför 1990-talet Vänsterpartiet kommunisterna lägger i denna motion förslag om
Kommittédirektiv. Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Dir. 2017:70. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017
Kommittédirektiv Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden Dir. 2017:70 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga vissa ändringar
Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)
Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna
Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Ds 2018:40
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2019-01-25 Ert dnr: A2018/01812/AR M Arbetsrättssektionen Anna Svanestrand Arbetsmarknadsdepartementet Gunilla Qvarsebo 103 33 STOCKHOLM Fredsplikt på arbetsplatser där det finns
Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)
Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post
Synen på fackets roll
Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò
CONDORCETMETODENS ANVÄNDNING I SVENSK EKONOMISK HISTORIA UNDER 1900-TALET
CONDORCETMETODENS ANVÄNDNING I SVENSK EKONOMISK HISTORIA UNDER 1900-TALET Claes Charpentier Forskningsrapport nr 23 Innehållsförteckning Avsnitt Sida Inledning 3 Saltsjöbadsavtalet 1938 4 Samlingsregeringen
KONGRESSBLADET. Sveriges näste statsminister besökte kongressen. 13 juni 2014
KONGRESSBLADET 13 juni 2014 Sveriges näste statsminister besökte kongressen Under fredagseftermiddagen kom Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven till Byggnads kongress. Han talade om arbetsrätt
Pettersson, Lars-Olof - Utdrag ur Arbetsmarknadens parter Det krävs två för en tango Bilda Förlag (2007)
Kapitel 2. Ett sekel av konflikt och samverkan Genom att göra några nedslag i historien går det att få en god uppfattning om hur relationerna mellan parterna har vuxit fram. Löntagarna organiserade sig
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 1 av 5 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter 2002 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1934 0 LO 02.11 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på
Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen
Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar
RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare
RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare Banar väg för tjänsteför etagen Innehåll 1 Förord...5 2 Sammanfattning...6 3 Lönebildning stämmer...7 4 Lönebildning, fråga för fråga...10 5 Nöjdhetsindex...17
Välkommen till IF Metall
Välkommen till IF Metall Välkommen till IF Metall 1 IF Metall är en facklig organisation som arbetar för att du och alla andra medlemmar ska behandlas rättvist och få bättre lön, bättre arbetsmiljö samt
Landsorganisationen i Sverige 2013
Integrationspolicy Landsorganisationen i Sverige 2013 Foto: Lars Forsstedt Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2013 isbn 978-91-566-2907-5 lo 13.12
Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister. Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet)
Lagrådsremiss Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 28 mars 2019 Ylva Johansson Catharina
antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970
VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.
Partier och intresseorganisationer
Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.
Med lagspel. ett starkare Metall. Metalls valförbund för samarbete VALPROGRAM METALLS VALFÖRBUND FÖR SAMARBETE. 22.
Med lagspel ett starkare Metall Metalls valförbund för samarbete VALPROGRAM 2016 METALLS VALFÖRBUND FÖR SAMARBETE 22.förbundskongressen [-1-] Vi ger inte upp vår rätt att avtala Fackföreningsrörelsen
LÖNEAVTALENS FRAMTID - HUR BLIR DET OM 20 ÅR?
LÖNEAVTALENS FRAMTID - HUR BLIR DET OM 20 ÅR? på Per Östlund Lönebildningsexpert Almega Almega är sju förbund Almega Samhallförbundet Almega Tjänsteförbunden Klicka Almega Tjänsteföretagen här att ändra
VARMT VÄLKOMMEN! Om de tvärfackliga studierna. Platser för utbildningarna. Ledighet från arbetet. Anmälan. Bekräftelse
STUDIER 2018 1 Om de tvärfackliga studierna Flera utav utbildningarna i häftet görs tillsammans med övriga LO-förbund genom ABF i Uppsala län. Vi tror på vikten av att träffas och bilda oss tillsammans
Socialpolitik och välfärd
Socialpolitik och välfärd Socialpolitiska klassiker 2014-01-23 Zhanna Kravchenko Socialpolitiska teorier bygger på olika perspektiv: Ekonomiska argument om produktiva & finansiella grunder och Vs effektivitet
En starkare arbetslinje
RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor
Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar
Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra
Tidigare delar av skriftserien Anarkism: Organisering, första upplagan 2008 Feminism, första upplagan 2012
ANARKISTISKA STUDIER Syftet med Anarkistiska Studier är att genom bland annat studiecirklar, föredrag och utgivning av böcker och texter sprida anarkistiska idéer. Anarkistiska Studier vill inspirera människor
Föreningsrätt och förhandlingsrätt.
Föreningsrätt och förhandlingsrätt ida.hellberg@jur.lu.se Upplägg Föreningsrätt Innebörd Personkrets Föreningsrättskränkning Förhandlingsrätt Innebörd EU-rättens regleringar angående förhandlingsrätt Olika
Ekonomihögskolan VT 2009 Institutionen för Handelsrätt HARK 13 Kandidatuppsats i arbetsrätt. Den svenska modellen. - Var är den på väg?
Ekonomihögskolan VT 2009 Institutionen för Handelsrätt HARK 13 Kandidatuppsats i arbetsrätt Den svenska modellen - Var är den på väg? Handledare: Annamaria Westregård Författare: Nils Gustavsson Sammanfattning
Vad innebär förslagen om inskränkt strejkrätt? En kritisk granskning.
Vad innebär förslagen om inskränkt strejkrätt? En kritisk granskning. Förord av Nätverket Försvara Strejkrätten Sedan regeringen i maj 2017 tillsatte en utredning om begränsad konflikträtt har diskussionens
NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden
NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden Niklas Bruun Boel Flodgren Marit Halvorsen LIBER Innehåll Förkortningar i! 14 I. Den nordiska modellen för facklig verksamhet
Personalfrågor Ansvariga för arbetsmarknadspolitiska
Cirkulärnr: 1995:171 Diarienr: 1995/2727 P-cirknr: 1995-2:39 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: Beredskapsarbete, Konflikt Datum: 1995-10-09 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Förhandlingssektionen Kommunstyrelsen
Partssamverkan för effektiva produktionssystem
Partssamverkan för effektiva produktionssystem Göran Brulin, Helix Per-Erik Ellström, Helix Lennart Svensson, Helix Kommentatorer Patrik Karlsson och Mikael Sten Stenqvist IFMetall Den svenska partsmodellen