ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR VATTENVÅRDEN I LAPPFJÄRDS ÅS OCH TJÖCK ÅS VATTENDRAGSOMRÅDEN FRAM TILL ÅR 2015

Transkript

1 ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR VATTENVÅRDEN I LAPPFJÄRDS ÅS OCH TJÖCK ÅS VATTENDRAGSOMRÅDEN FRAM TILL ÅR 2015 VÄSTRA FINLANDS MILJÖCENTRAL/

2 Åtgärdsprogram för vattenvården ALLMÄNT INLEDNING UPPGÖRANDE AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET OCH SAMARBETE VATTEN SOM GRANSKAS PROGRAM OCH PLANER FÖR VATTENVÅRDEN NATIONELLA PROGRAM REGIONALA PLANER ÅDELEGATIONENS MÅL FÖR LAPPFJÄRDS Å OCH TJÖCK Å PLANER FÖR ATT MINSKA ÖVERSVÄMNINGAR I LAPPFJÄRDS Å OCH TJÖCK Å ÖVRIGA PLANER KLIMATFÖRÄNDRINGEN OCH ÖVRIGA FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETSMILJÖN EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGEN OCH HYDROLOGISKA EXTREMFÖRHÅLLANDEN FÖRÄNDRINGAR I JORDBRUKET FÖRÄNDRINGAR I SKOGSBRUKET FÖRÄNDRINGAR I BEBYGGELSEN VATTENVÅRDENS NUVARANDE STATUS BELASTANDE OCH MODIFIERANDE VERKSAMHET Närsalts- och fast substansbelastning Punktbelastning Diffus belastning Markbunden surhet Skadliga ämnen och metaller Vattenuttag Vattendragsreglering och -byggande SÄRSKILDA OMRÅDEN Vattenförsörjning Skyddsområden Badstränder KONSTGJORDA ELLER KRAFTIGT MODIFIERADE VATTEN Nomineringsgrunder Granskningsområdesvis nominering VATTENSTATUS Strömmande vatten Sjöar Småvatten BEHOV AV ATT FÖRBÄTTRA VATTENSTATUS OBJEKT FÖR FÖRBÄTTRING AV VATTENSTATUS ALLMÄNNA STATUSMÅL OCH MINSKNING AV BELASTNINGEN ÅTGÄRDER INOM VATTENVÅRDEN GRUNDERNA FÖR ÅTGÄRDSPLANERINGEN ÅTGÄRDER ENLIGT NUVARANDE PRAXIS Bebyggelse Industri och företagsverksamhet Jordbruk Skogsbruk Vattenuttag Vattendragsreglering, dammar och vallar Markbunden försurning Uppskattning av tillräckligheten hos åtgärderna enligt nuvarande praxis GRANSKNING AV ALTERNATIV OCH ÖKNING AV MÄNGDEN ÅTGÄRDER... 57

3 Åtgärdsprogram för vattenvården Allmänt Bebyggelse Gles- och fritidsbebyggelse Samhällen Industri och företagsverksamhet Industri och fiskodling Torvproduktion Jordbruket Skogsbruket Vattendragskonstruktioner och -reglering Vattendragsrestaurering Markbunden försurning KOSTNADER, FINANSIERINGSSYSTEM OCH ANSVAR FÖR GENOMFÖRANDET Glesbebyggelse Samhällen Torvproduktion Jordbruk Skogsbruk Vattendragskonstruktioner, reglering och restaurering Markbunden försurning Sammanfattning över kostnaderna Allokering av åtgärderna BEDÖMNING AV ÅTGÄRDERNAS TILLRÄCKLIGHET OCH BEHOVET AV TILLÄGGSTID Lappfjärds å Tjöck å Härkmerifjärden och Vikbäckens område AVVIKANDE MÅL UPPFÖLJNING AV ÅTGÄRDERNAS FÖRVERKLIGANDE SAMMANDRAG AV NÖDVÄNDIGA ÅTGÄRDER ALLMÄNT MÅL NÖDVÄNDIGA ÅTGÄRDER ÅTGÄRDERNAS INVERKAN PÅ DEN EKOLOGISKA STATUSEN ÅTGÄRDERNAS MILJÖKONSEKVENSER BESKRIVNING AV VÄXELVERKAN KUNGÖRELSER Samråd om arbetsprogrammet och tidtabellen för utarbetning av vattenförvaltningsplanen Samråd om väsentliga frågor om vattenvården Samråd om förslaget till vattenförvaltningsplan SAMARBETSGRUPPEN DELEGATIONEN FÖR LAPPFJÄRDS Å OCH TJÖCK Å SAMT DELEGATIONENS UNDERGRUPPER Delegationen Arbetsgruppen för Lappfjärds å och Tjöck å TILLSTÄLLNINGAR FÖR ALLMÄNHETEN OCH ÖVRIG INFORMATION SAMMANFATTNING KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR

4 Åtgärdsprogram för vattenvården BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Beskrivning av tilläggsåtgärderna Samarbetsgruppens medlemmar Nivån på datat som använts vid den ekologiska klassificeringen på Lappfjärds å-tjöck ås området Sammanfattning av centrala styrmetodet inom vattenvården samt finansieringssystem och ansvar för förverkligandet Ordförteckning Redigerat av: Pärmbild Kartor Tabeller Lotta Haldin, Liisa Maria Rautio, Jyrki Latvala Unto Tapio Anna Bonde, Lotta Haldin Lotta Haldin, Liisa Maria Rautio, Susanna Palmu

5 Åtgärdsprogram för vattenvården ALLMÄNT 1.1. INLEDNING Vattenvårdens syfte är att trygga god status i vattnen. Vattenvården är gemensam för hela Europa och baserar sig på ramdirektivet för vattenpolitiken. I Finland har ramdirektivet för vattenpolitiken (vattenramdirektivet 2000/60/EU) verkställts genom lagen om vattenvårdsförvaltningen (vattenförvaltningslagen 1299/2004) och tillhörande förordning om vattenförvaltningsområden (1303/2004), förordningen om vattenvårdsförvaltningen (vattenvårdsförordningen 1040/2006) och förordningen om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006). Dessutom har miljövårdslagen och vattenlagen ändrats till den del som de gäller vattenvården. Genom dessa författningar har verksamheten enligt vattenramdirektivet blivit en del av verksamheten som ansluter sig till vattenanvändning, vattenvård och vattenskydd i Finland. Tillståndssystemet enligt miljöskyddslagen (86/2000) och vattenlagen (264/1961) är fortfarande en väsentlig grund för denna verksamhet. Till vattenvårdsarbetet hör bedömning av vattnens status, uppföljning av vattenstatus, uppställande av mål för vattenstatus och nödvändiga åtgärder för att uppnå målen, vilka alla betonar de biologiska aspekterna. Allt detta sammanställs till en vattenförvaltningsplan, som utarbetas för varje s.k. vattenförvaltningsområde. Åtgärderna sammanställs i ett separat åtgärdsprogram, vars sammandrag är en del av vattenförvaltningsplanen. Vattenförvaltningsplanerna skickas till statsrådet för godkännande under år Åtgärdsprogrammen och vattenförvaltningsplanerna uppdateras under de följande sexårsperioderna. I vattenvården och utarbetningen av åtgärdsprogrammen strävar man efter att uppnå följande mål: Åtminstone god ekologisk och kemisk status i ytvattenförekomsterna före år Åtminstone god kemisk och kvantitativ status i grundvattenförekomsterna före år Den ekologiska statusen i konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomster är åtminstone så god som den modifierade statusen tillåter (s.k. god ekologisk potential). Yt- och grundvattenförekomsternas status försämras inte. Ökning av koncentrationer av förorenande och andra farliga ämnen i vattenförekomsterna begränsas. Effekterna av översvämningar och torka minskas. Under den följande planeringsperioden kommer arbetet med att kontrollera översvämningsriskerna att allt intensivare kopplas samman med vattenvårdsarbetet. Bakgrunden till detta är direktivet om bedömning och hantering av översvämningsrisker (2007/60/EG). En viktig del av arbetet är planerna för hantering av översvämningsriskerna som görs upp och vars innehåll anpassas så att de överensstämmer med vattenförvaltningsplanerna. Lappfjärds å och Tjöck å ligger i huvudsak på Västra Finlands miljöcentrals område och hör till vattenförvaltningsområdet Kumo älv Skärgårdshavet Bottenhavet (det s.k. västra vattenförvaltningsområdet).

6 Åtgärdsprogram för vattenvården Lappfjärds å rinner genom landskapen Södra Österbotten, Österbotten och Satakunda, genom totalt sex kommuner (Siikais, Östermark, Kauhajoki, Storå, Bötom och Kristinestad). Avrinningsområdet är 1098 km 2 och ån är ca 75 km lång. Lappfjärds å påverkas av grundvatten och tack vare detta är vattenkvaliteten och vattenföringen jämnare än i övriga rinnande vattendrag i västra Finland i allmänhet. På grund av den stora artmångfalden är ån tämligen värdefull. I ån förekommer bl.a. flodpärlmussla, ursprungligt havsöringsbestånd och i källområdena bäcköring. I och med det värdefulla havsöringsbeståndet hör ån till Project Aqua-vattenskyddsobjekten som godkänts av UNESCO. Tjöck å ligger i landskapen Södra Österbotten och Österbotten och sträcker sig genom fem kommuner: Kristinestad, Bötom, Östermark, Kauhajoki och Jurva. Avrinningsområdets areal är 542 km 2 och ån är ca 46 km lång. Karakteristiskt för vattenkvaliteten i Tjöck å är den rikliga mängden organiska ämnen som sköljs ut från myrmarkerna. Ett problem är de stora skillnaderna i vattenföringen. Under sommarens torra perioder kan vattenföringen stanna av nästan helt. Samarbetsgruppen för vattenvård vid Västra Finlands miljöcentral och den år 2004 bildade delegationen för Lappfjärds å och Tjöck å har förespråkat utarbetandet av ett gemensamt åtgärdsprogram för Lappfjärds ås och Tjöck ås avrinningsområden UPPGÖRANDE AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET OCH SAMARBETE Utarbetningen av åtgärdsprogrammet inleddes med att fastställa statusproblemen i vattnen (bild 1). För detta arbete har det samlats information om vattnens status och de åtgärder som påverkar den. Med hjälp av den preliminära klassificeringen och expertbedömningen har det ställts upp mål för vattenstatus. För att uppnå målen har olika åtgärdsalternativ granskats på problemobjekten och i samband med detta har det även framförts åtgärdsförslag. De viktigaste intressegrupperna (Arbetsgruppen för Lappfjärds å och Tjöck å) har deltagit i planeringen.

7 Åtgärdsprogram för vattenvården Identifiering och klassificering av vatten som skall granskas Riskbedömning av vattnen Uppnår vattnen god status 2015? ja nej Situationen konstateras Åtgärder planeras Är åtgärder enligt nuvarande praxis tillräckliga? Ja Åtgärder enligt nuvarande praxis föreslås Nej Åtgärdsalternativ som kan förverkligas föreslås. En utvärdering görs över miljömålen och om de kan nås med de föreslagna åtgärdsalternativen Miljömålen nås De mest kostnadseffektiva åtgärdsalternativen föreslås Miljömålen nås ej Är det möjligt att nå miljömålen 2021 eller 2027? Ja Senarelagd tidtabell för att uppnå miljömålen föreslås Nej Miljömål med lägre krav kan diskuteras Bild 1. Schema över utarbetningen av åtgärdsprogrammet. De viktigaste problemen i fråga om vattenstatus har presenterats i dokumentet om de väsentliga frågorna som kungjordes år I området Lappfjärds å och Tjöck å gäller de väsentliga frågorna framförallt diffusbelastning, strukturella förändringar (bl.a. vandringshinder och rensning av åbädden) och särskilt när det gäller Siironjoki försurade marker. För Tjöck ås del består de centrala problemen av diffusbelastning, försurade marker och strukturella förändringar. De väsentliga frågorna för varje delområde presenteras i bild 2. Responsen som erhölls från kungörelsen av de väsentliga frågorna och utlåtandena har beaktats när åtgärdsprogrammet har utarbetats. Även bland responsen om arbetsprogrammet och tidtabellen fanns aspekter som har beaktats i åtgärdsprogrammet.

8 Åtgärdsprogram för vattenvården Bild 2. Väsentliga frågor inom vattenvården i Lappfjärds ås och Tjöck ås avrinningsområde (Västra Finlands miljöcentral 2007). Åtgärder som lämpar sig för att förbättra vattenstatusen har arbetats fram i en stegvis avancerande process där man granskat åtgärder enligt nuvarande praxis och utöver dessa s.k. tilläggsåtgärder som eventuellt behövs. I mån av möjlighet har det skapats alternativ för de olika planeringsobjekten och i samband med detta har man även granskat kostnader för alternativen, konsekvenser för vattenstatus och andra viktiga påföljder. Via jämförelsen av alternativ har man försökt hitta de till kostnaderna skäligaste och till konsekvenserna bästa åtgärderna. När alternativgranskningen inte till alla delar har producerat lämpliga åtgärder för att uppnå god status år 2015, har man istället granskat om god status kan uppnås under följande sexårsperiod fram till år 2021 eller Om målen inte heller kan uppnås under fortsätt-

9 Åtgärdsprogram för vattenvården ningsperioden, kan man granska mindre krävande mål. Den stegvis framskridande processen har resulterat i ett sammandrag över föreslagna mål och åtgärder för avrinningsområden. Utarbetningen av åtgärdsprogrammet har så långt som möjligt följt principen om deltagande planering. Den egentliga vattenförvaltningsplanen har utarbetats enligt de förfaranden som föreskrivs i lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av planer och program och i detta ingår en s.k. miljöbeskrivning. Vid utarbetningen av åtgärdsprogrammet har den växelverkan som lagen föreskriver verkställts genom deltagande och samråd i olika valsituationer. Responsen och hur den har beaktats i utarbetningen av åtgärdsprogrammet har antecknats. I arbetet med att göra upp detta åtgärdsprogram har Arbetsgruppen för Lappfjärds å och Tjöck å deltagit. De olika faserna i utarbetningen av programmet har också behandlats i Delegationen för Lappfjärds å och Tjöck å. Utarbetningen av åtgärdsprogrammet har letts av styrgruppen för det västra vattenförvaltningsområdet och den regionala samarbetsgruppen för vattenvården. Styrgruppen för det västra vattenförvaltningsområdet består av representanter för områdets miljöcentraler och fiskerimyndigheterna. Till Samarbetsgruppen för vattenvården på Västra Finlands miljöcentrals område hör drygt 30 representanter för organisationer, myndigheter, kommuner och näringsgrenar. Åtgärdsprogrammets olika faser har också presenterats vid dessa gruppmöten. 1.3 VATTEN SOM GRANSKAS År 2007 delades Lappfjärds ås och Tjöck ås vattendragsområden in i vattenförekomster så att alla åområden som har ett avrinningsområde över 100 km2 och över 1 km2 stora sjöar togs med i granskningen. På dessa grunder finns det på Lappfjärds ås och Tjöck ås vattendragsområden 7 åförekomster och 2 sjöförekomster (bild 3). I åtgärdsprogrammets jämförelser behandlas därtill de regionalt betydande sjöarna: Syndersjön, Haapajärvi, Stora Sandjärv, Lilla Sandjärv, Tönijärvi, Kangasjärvi och Peurajärvi (bild 3). I detta åtgärdsprogram behandlas sjöarna Härkmerifjärden och Blomträsket enskilt.

10 Åtgärdsprogram för vattenvården Bild 3. Vattenförekomsterna på Lappfjärds ås-tjöck ås avrinningsområden (VEMUregistret, 2009). I detta åtgärdsprogram för Lappfjärds å och Tjöck å behandlas vattendragen på området som följande egna helheter eller grupper (inom parentes presenteras betydande små vattendrag som behandlas som en del av avrinningsområdet): o nedre loppet av Lappfjärds å o Isojoki o Karijoki (Peurajärvi) o Heikkilänjoki (Kangasjärvi)

11 Avrinningsområde, km 2 Åns längd km Andel åker % Andel myrmark % Åtgärdsprogram för vattenvården o Kärjenjoki o Tjöck å o Härkmerifjärden och Härkmeri å (Stora och Lilla Sandjärv) o Blomträsket (Vikbäcken, Synderssjön och Tönijärv) Grundläggande information om strömmande vatten presenteras i tabell 1. Isojokis källområden behandlas som en grupp. Tabell 1. Grundläggande information om strömmande vatten i Lappfjärds ås och Tjöck ås områden. Vattenföring Namn Nedre loppet av Lappfjärds å Keskiv. m 3 /s Yliv. m 3 /s Aliv. m 3 /s , Stor å Karijoki å Heikkilänjoki å Lillån Tjöck å ,5 92 0,02 Härkmeri ån Sjöarna i området som är föremål för granskning är i huvudsak små. Stora eller på annat sätt betydande sjöar har listats i tabell 2. Tabell 2. De största eller på annat sätt betydande sjöarna i Lappfjärds ås och Tjöck ås område (Hertta-systemet). Avrinningsområde Bottenhavets kust (83) Bottenhavets kust (83) Bottenhavets kust (83) Lappfjärds ås vattendragsområde (37) Bottenhavets kust (83) Bottenhavets kust (83) Bottenhavets kust (83) Lappfjärds ås vattendragsområde (37) Lappfjärds ås vattendragsområde (37) Namn Kommun Yta, ha Max djup m specialegenskap Härkmerifjärden Kristinestad 474 1,5 Betydande fågelvatten Blomträsket Kristinestad Syndersjön Kristinestad 62 0,7 Natura-område: Betydande fågelvatten Natura-område: Betydande fågelvatten Haapajärvi Storå 52 - Natura-område Stora Sandjärv Kristinestad 82 2,5 Lilla Sandjärv Kristinestad 56 2 Tönijärvi Kristinestad/Storå 41 - Kangasjärvi Storå 47 6,7 Rekreationsområde Peurajärvi Bötom 6 1,7 Rekreationsområde

12 Åtgärdsprogram för vattenvården I området finns rikligt med grundvattenområden. Ett separat åtgärdsprogram har utarbetats för Västra Finlands miljöcentrals grundvattenområden, men grundvattnen behandlas även i detta åtgärdsprogram i den mån som de påverkar ytvattnen. Grundvattenområdena i Lappfjärds ås och Tjöck ås avrinningsområde presenteras i bild 2. Även för kustvattnen har ett separat åtgärdsprogram utarbetats och deltaområdet behandlas i åtgärdsprogrammet för kustvatten och små vattendrag. Bild 4. Grundvattenområden på Lappfjärds ås och Tjöck ås avrinningsområde (Västra Finlands miljöcentral, 2007) Valet av vilka vatten som skall granskas i åtgärdsprogrammet diskuterades i delegationens arbetsgrupp. Arbetsgruppen understödde den indelning som nu har tillämpats. Indelningen har också presenterats för Delegationen för Lappfjärds å och Tjöck å och för Samarbetsgruppen för vattenvården.

13 Åtgärdsprogram för vattenvården PROGRAM OCH PLANER FÖR VATTENVÅRDEN 2.1 NATIONELLA PROGRAM Vattenskyddet och -vården i Finland styrs av flera internationella avtal samt av internationella och regionala program och planer. Man försöker nå de internationellt överenskomna målen genom att verkställa internationella och regionala program och planer. De internationella målen för vattenskyddet har fastställts och det har utarbetats målprogram ända sedan 1960-talet. Målen för skydd av vattnen fram till år 2005, som statsrådet godkände 1998, fokuserar på att bekämpa eutrofieringen. Principbeslutet om vattenskyddet innehöll allmänna och belastarspecifika mål i syfte att minska närsaltutsläppen som eutrofieringen av vattnen ger upphov till samt mål för att effektivera grundvattenskyddet. Målet var exempelvis att före år 2005 minska fosforbelastningen från jord- och skogsbruket samt bebyggelsen från nivån i början av 1990-talet enligt följande: - jordbruk 3000 t/a 1500 t/a (reduceringsmål 50 %) - skogsbruk 340 t/a 170 t/a (reduceringsmål 50 %) - torvproduktion 50 t/a 35 t/a (reduceringsmål 30 %) - samhällen 270 t/a 170 t/a (reduceringsmål 35 %) - glesbebyggelsen 415 t/a 300 t/a (reduceringsmål 35 %) Målprogrammet innehöll också mål för att minska den riksomfattande kvävebelastningen: - jordbruk t/a t/a (reduceringsmål 50 %) - skogsbruk 3330 t/a 1670 t/a (reduceringsmål 50 %) - torvproduktion 1100 t/a 750 t/a (reduceringsmål 30 %) - samhällen t/a t/a (reduceringsmål 15 %) Reduceringsmålen för närsaltsbelastningen uppnåddes delvis före år Exempelvis i Kyro älvs avrinningsområde överensstämde endast belastningsminskningen för kommunalt avloppsvatten med de mål som hade ställts upp. Trots att det genomförts exceptionellt många vattenskyddsprojekt inom skogsbruket, uppnåddes inte reduceringsmålet på 50 %. Inte heller ifråga om jordbruket och glesbebyggelsen uppnåddes de reduceringsmål som hade ställts upp. År 2002 godkände statsrådet Finlands skyddsprogram för Östersjön. Huvudmålen i programmet är att o bekämpa eutrofieringen o minska riskerna av farliga ämnen o minska olägenheterna som nyttjandet av Östersjön medför o bevara och öka naturens mångfald o öka miljömedvetenheten o bedriva forskning och uppföljning För att främja genomföringen av skyddsprogrammet för Östersjön godkände miljöministeriet år 2005 åtgärdsprogrammet för skydd av Östersjön och sjövattnen.

14 Åtgärdsprogram för vattenvården Målen för skydd av vattnen fram till år 2005, skyddsprogrammet för Östersjön och åtgärderna i åtgärdsprogrammen för dessa genomförs fortfarande till den del målen inte har uppnåtts. Riktlinjerna för vattenskyddet fram till år 2015 ( ) som godkändes av statsrådet år 2006 är en fortsättning på den föregående vattenskyddspolitiken och tyngdpunkten ligger således fortfarande på att minska närsaltsbelastningen i vattendragen. Riktlinjerna för vattenskyddet definierar vattenskyddets behov och mål på riksomfattande nivå. Riktlinjerna för vattenskyddet stöder planeringen av den regionala vattenvården. I riktlinjerna för vattenskyddet granskas de olika åtgärdsalternativens konsekvenser i relation till de allmänna målen i enlighet med ramdirektivet för vattenpolitiken. Enligt riktlinjerna för vattenskyddet är följande åtgärder viktiga för vattenskyddet och -vården fram till år 2015: o Att minska den eutrofierande belastningen o Att minska belastningen av skadliga ämnen o Att restaurera vattendragen och minska olägenheter av byggande och reglering o Att skydda grundvattnen o Att skydda vattennaturen och trygga mångfalden i vattnen Den nationella strategin för anpassning till klimatförändringen definierar de framtida konsekvenserna av klimatförändringen i Finland. Syftet med strategin är att förbättra beredskapen att anpassa sig till de förändringar som klimatförändringen medför. I strategin beskrivs klimatförändringens konsekvenser och ytterligare definieras åtgärderna för olika branscher: jordbruks- och livsmedelsproduktion, skogsbruk, fiskerihushållning, renskötsel, vilthushållning, vattenresurser, naturlig mångfald, industri, energi, trafik, områdesanvändning och samhällen, byggande, hälsa, turism och rekreation i naturen samt försäkringsverksamhet. Utöver branschvisa åtgärdsförslag föreslås också att ett forskningsprogram inleds. Miljöstödet för jordbruket är en del av Finlands utvecklingsprogram för landsbygden Den del av programmet som gäller fastlands Finland har godkänts av statsrådet år 2006 och av EU-kommissionen år Finland bereder kompletterande förslag till programmet, som i synnerhet gäller tilläggsåtgärder inom miljöstödet och miljöspecialstödet. En av prioriteringarna i programmet är att bedriva jord- och skogsbruk på ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart samt etiskt godtagbart sätt i hela Finland. Miljöstödet är uppdelat i basåtgärder, tilläggsåtgärder och specialstödsavtal. Programmets vattenpåverkande mål är att minska miljöbelastningen som jordbruket medför i marken, yt- och grundvattnen samt i luften genom att främja nyttjandet av miljövänliga produktionsmetoder. Dessutom främjas minskningen av växthusgaser med hjälp av förnybar bioenergi som produceras på jord- och skogsbruksmark samt bevarandet av organisk substans i marken och därmed bibehållandet av den i marken bundna koldioxiden. Av gemenskapens finansieringsandel som används för handlingslinje 2 riktas minst 50 % till kompensationsbidrag och minst 40 % till miljöstödet för jordbruket. I miljöstödssystemet för jordbruket framhävs minskningen av utsläpp i yt- och grundvattnen. Viktiga åtgärder med avsikt på vattenskyddet är bl.a.: o Växttäckt träda (basåtgärd) o Gödsling och kalkning av åkerväxter (basåtgärd) o Dikesrenar och skyddsremsor (basåtgärd) o Mindre gödsling (tilläggsåtgärd) o Preciserad kvävegödsling av åkerväxter (tilläggsåtgärd) o Gödselspridning under växtperioden (tilläggsåtgärd) o Närsaltsbalans (tilläggsåtgärd)

15 Åtgärdsprogram för vattenvården o Anläggande och vård av skyddszoner (specialstöd) o Vård av mångfunktionella våtmarker (specialstöd) o Reglerad täckdikning, reglerad bevattning och återvinning av dräneringsvatten (specialstöd) o Åkerodling på grundvattenområden (specialstöd) Jord- och skogsbruksministeriet har gjort upp en vattenresursstrategi och en naturresursstrategi. I vattenresursstrategin dras linjer upp för principerna i anslutning till nyttjandet av vattenresurserna, vattentjänsterna och byggande i vattendrag. En av visionerna är att nyttjandet av vattenresurserna skall vara samhälleligt, ekonomisk och ekologiskt hållbart. Översvämningsskyddets betydelse poängteras bl.a. av säkerhetsskäl. Naturresursstrategins grundprincip är hållbart nyttjande av förnybara naturresurser och målet är att skapa välfärd för människan och naturen. I fråga om fiskerihushållning har det utarbetats både en riksomfattande strategi för näringsfiske och en strategi för fritidsfiske. Målet i de båda strategierna är att fiskresurserna skall utnyttjas i enlighet med principerna om hållbar utveckling. 2.2 REGIONALA PLANER I Västra Finlands miljöstrategi dras linjer upp för Södra Österbottens förbunds, Mellersta Österbottens förbunds, Österbottens förbunds samt Västra Finlands miljöcentrals framtida centrala utmaningar i anslutning till värnandet om miljön. I strategin framförs också metoder som ska svara på utmaningarna. Strategins vision fram till år 2030 är att området skall vara en föregångsregion för hållbar utveckling. I fråga om vattenstatus betyder detta att västra Finland är en föregångare i vattenvård enligt hållbar utveckling och att regionens vatten har god status. Målet för värnande av vattenstatus är: Vattnens ekologiska status förbättras: Satsningar på projekt som förbättrar vattendragens ekologiska status. Närsalts-, fastsubstans- och försurningsbelastningen minskas och forskning och utvecklingsarbete i anslutning till bekämpningen av försurningsolägenheter effektiveras. Grundvattenstatus förblir god: Riskobjekt på grundvattenområden kartläggs och nödvändiga skyddsåtgärder utförs och skyddet och användningen av grundvattnen samordnas. Mångsidig användning av vattnen överensstämmer med hållbar utveckling och miljömedvetenhet och -ansvar i anslutning till vattendragen utökas: Tillgången till rent vatten tryggas, naturturismen främjas systematiskt, rådgivning och information om vattenvården effektiveras och den aktiva verksamheten i å- och älvdelegationerna fortsätter. Lappfjärds å och Tjöck å sträcker sig till landskapen Österbotten, Södra Österbotten samt till en liten del av Satakunda. De centrala planeringsdokumenten för landskapen är landskapsöversikten, landskapsplanen och landskapsprogrammet. Landskapsöversikten är en strategisk plan på lång sikt, som visar landskapets måltillstånd och vilka strategiska riktlinjer som behövs för att uppnå måltillståndet. Landskapsprogrammen är en planeringshandling som genomför landskapsöversikter. Landskapsplanen är den högsta planformen som styr kommunernas planläggning och planeringen av annan områdesanvändning som myndigheterna bedriver. Ett av målen i landskapsprogrammet för Södra Österbotten är att genomföra västra Finlands miljöstrategi. Av strategin har målet för landskapsplanen bildats, enligt vilket regionen bör bli en europeisk föregångsregion för hållbart framtidstänkande. Handlingslinjen "Utveckling av boendemiljö och välfärd" som är inskriven i landskapsprogrammet för Södra Österbotten tar ställning till hur översvämningsriskerna ska kontrolleras och vattenstatus förbättras. Vattenstatus bör ytterligare förbättras med hjälp av vattend-

16 Åtgärdsprogram för vattenvården ragsvisa handlingsprogram och genom att minska de direkta utsläppen från glesbebyggelsen, jordbruket, pälsdjursproduktionen och torvproduktionen. Kontrollen av tilltagande översvämningsrisker på grund av klimatförändringen bör effektiveras. I utvecklingsmålen för landskapsprogrammet för Österbotten förutspås att miljöns tillstånd och de regionala särdragen kommer att accentueras under denna programperiod. I utvecklingen av Österbotten beaktas regionens särdrag, såsom landhöjningen, översvämningarna samt vattendragsbelastningen som jord- och skogsbruket medför och i synnerhet de s.k. sura sulfatmarkerna. Utveckling av bioenergi för både produktion och användning är en av landskapets viktigaste utvecklingshelheter. I handlingslinjen "Främjande av naturens och miljöns välfärd" behandlas förbättringen av vattenstatus. Särskilda mål är bl.a. effektivering av kunskaperna och resurserna i anslutning till översvämningsskydd, utarbetningen av en plan för grundvattenskydd och kartläggning av sulfatmarker. Målet är att de risker och olägenheter som sulfatmarkerna medför skall bedömas och att ett åtgärdsprogram utarbetas. Det regionala skogsprogrammet för Södra och Mellersta Österbotten för tämligen synligt fram vattenramdirektivets betydelse för skogsbruket. Programmet framför följande mål för skyddet av vattennaturen: o För skogsbrukets del trygga god kvalitet och god ekologisk status i vattnen och grundvattnen. o Utveckling av vattenskyddets kvalitet inom skogsbruket i form av avrinningsområdesvis granskning. o Deltagande i beredning och verkställande av ramdirektivet för vattenpolitiken. I området av Södra och Mellersta Österbotten har man som mål att iståndsättningsdika ha/år och nå en avverkningsvolym på 4,2 milj. m 3 under programperioden. Åtgärder inom vattenskyddet är bl.a. att utarbeta vattenskyddsplaner av hög kvalitet för iståndsättningsdikningar, vattenskyddsutbildning och genomföra vattenskyddsprojekt i egenskap av projekt för vård av skogsnaturen. I området av Kustens skogscentral är visionen för skogsbruket att skogen sköts i enlighet med principen om hållbar utveckling med hänsyn även till vattenskyddsaspekterna. Målet är att vattendragsbelastningen ska minska. I Österbotten är målet för programperioden att iståndsättningsdika ha/år och nå en avverkningsvolym på 1,4 milj. m 3. Österbottens TE-centrals utvecklingsprogram för fritidsfiske och skötsel- och användningsplaner för fiskeområden syftar till att främja tillståndet hos fiskbestånd som är föremål för fiske. Åtgärder som påverkar fiskbeståndet har även en naturligt positiv inverkan på vattnens allmänna tillstånd. Fiskerienhetens vid Österbottens TE-central verksamhet täcker de tre landskapen Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten och således även största delen av avrinningsområdena för Lappfjärds å och Tjöck å. 2.3 ÅDELEGATIONENS MÅL FÖR LAPPFJÄRDS Å OCH TJÖCK Å Delegationen för Lappfjärds å och Tjöck å, som består av representanter för kommuner, landskapsförbund samt myndigheter och organisationer som handlägger miljöfrågor, grundades år Delegationens allmänna mål är att effektivera samarbetet och informationen som gäller hela avrinningsområdet. Delegationen främjar olika användningsformer för vattendrag, vattenvård samt växelverkan mellan miljöskyddet och jord- och skogsbruket samt det övriga näringslivet. Delegationen har även som mål att skapa förutsättningar för rekreationsanvändning av attraktiva vattendrag samt utveckling av fiske och turism. Till

17 Åtgärdsprogram för vattenvården delegationens verksamhetsområden hör både yt- och grundvatten. Till delegationens uppgifter hör: o Att kartlägga och framföra behov, mål och möjligheter som gäller vattendragen i och miljön kring Lappfjärds å och Tjöck å o Att starta upp, styra och följa upp projekt som gäller vattendrag och fungera som diskussionsforum och initiativtagare o Att informera om avrinningsområdets ärenden och fungera som samarbetsorgan i enlighet med vattenramdirektivet. o Att främja näringsgrenar som stöder sig på miljön och värna om kulturmiljön o Att engagera invånarna i området att delta i samarbetet 2.4. PLANER FÖR ATT MINSKA ÖVERSVÄMNINGAR I LAPPFJÄRDS Å OCH TJÖCK Å På 1950-talet rensades Siironjoki (Kärjenjoki) för översvämningsskyddets behov och på 1970-talet rensades och invallades nedre loppet av Lappfjärds å. Även i Tjöck å, Karijoki och övre loppet av Lappfjärds å har vissa åtgärder inom översvämningsskyddet genomförts. För närvarande är inga projekt gällande översvämningsskyddet aktuella i området av Lappfjärds å och Tjöck å. I framtiden fokuserar översvämningsskyddet på beredskapen mot stora översvämningar, vilket omfattar bebyggelsens beredskap för översvämningsrisker samt säkerställande av underhållet av och funktionen hos befintliga översvämningsskyddskonstruktioner i alla situationer. I framtiden förbereder man sig på stora översvämningar på det sätt som krävs i EU:s översvämningsdirektiv som godkändes i november 2007, d.v.s. risker som förknippas med översvämningar kommer att bedömas vattendragsvis och för riskområdena utarbetas kartor över flödesfarliga och flödeskänsliga områden samt planer för kontroll av översvämningsrisker. Kontrollplanerna ska vara färdiga före slutet av år Tills vidare har inga kartor över Lappfjärds ås och Tjöck ås område blivit färdiga. De kartor som hittills har utarbetats för Västra Finlands miljöcentrals område finns på miljöförvaltningens webbplats ( > Vesivarojen käyttö > Tulvat > Tulvakartoitus > Tulvakarttoja > Länsi- Suomi). 2.5 ÖVRIGA PLANER Restaureringsprojektet för nedre loppet av Lappfjärds å fick miljötillstånd i december Syftet med projektet är att restaurera området kring åmynningen genom muddring på en 4,5 km lång sträcka. Totalt uppstår m 3 muddringsmassor. Projektets huvudsyfte är att höja rekreationsvärdet och förbättra vandringsmöjligheterna för fisken. Genomförandet av projektet beror på huruvida finansiering erhålls. En allmän plan för skyddszoner kring Lappfjärds å har utarbetats år Utvecklingen av fiskerihushållningen i området har utretts i flera projekt på 1990-talet. En omfattande utvecklingsplan för övre loppet av Tjöck å har färdigställts år 2004 (Nyman m.fl. 2004). Som en del av utvecklingsplanen finns den allmänna planen för skyddszoner.

18 Flöde m 3 /s Åtgärdsprogram för vattenvården KLIMATFÖRÄNDRINGEN OCH ÖVRIGA FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETS- MILJÖN 3.1 EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGEN OCH HYDROLOGISKA EXTREMFÖR- HÅLLANDEN Prognostiseringen av klimatförändringen är förknippad med osäkerhet både i fråga om förändringens intensitet och tidtabell. Fram till år 2015 är klimatförändringens effekter sannolikt ännu tämligen obetydliga. Under perioden avspeglas klimatförändringen i högre temperaturer och större nederbördsmängder, men variationen kommer att likna de nuvarande naturliga variationerna. Under perioden är förändringarna tydligare och i synnerhet vintertemperaturerna stiger och vinterflödet ökar när nederbörden huvudsakligen faller i form av regn. Störtregn och hydrologiska extremfenomen ökar. Upprepade hydrologiska extremfenomen och deras oförutsägbarhet kan försämra den ekologiska statusen i känsliga vattennaturtyper, såsom småvatten. Snön kan smälta flera gånger under vintern och vinterflöden förekommer allt oftare. Sämre isläge kan försämra framgången hos och förekomsten av vissa arter. Urlakning av närsalter, försurning och metaller samt erosion ökar. Avdunstningen ökar under sommaren, vilket kan leda till att det används mera bevattningsvatten, som i sin tur minskar vattenflödet i vattendragen. Överraskande översvämningar i nya områden kan ge upphov till risksituationer. Riskobjekt kan exempelvis vara vatten- och avloppsanläggningar och avstjälpningsplatser. Större områden utsatta för översvämningsrisk och andra tilltagande extrema väderleksförhållanden ställer specialkrav på planering av markanvändningen, styrning av olika verksamheters placering och framförallt riskhantering. Klimatförändringarna antas medföra problem även när det gäller reglerbarheten i konstgjorda sjöar och reglerade vattendrag. Som en följd av detta bli det svårare att förebygga översvämningar. 37 Lappfjärds å Nuläge Bild 5. Uppskattning klimatförändringens inverkan på variationerna i flödet: Lappfjärds å som exempel (Vattendragsmodellssytemet WSFS, Finlands miljöcentral, 2008).

19 Åtgärdsprogram för vattenvården FÖRÄNDRINGAR I JORDBRUKET Gårdarnas medelstorlek ökar ytterligare fram till år Antalet husdjursgårdar och pälsfarmer minskar, men de blir större och produktionen koncentreras. Livsmedelsindustrin specialiseras och koncentreras ytterligare. Den kraftiga satsningen på produktion av bioenergi och intresset för denna bransch kan ändra åkeranvändningen. Som en följd av husdjursproduktionens koncentration kan det uppstå situationer när gödselspridningsarealer måste sökas längre bort från gården. Effektivering och återvinning av gödsel fordrar också nya lösningar. Miljöstödet för jordbruket styr jordbruket i allt miljövänligare riktning under perioden Miljöstödet påverkar i stor utsträckning bl.a. anläggandet av skyddszoner, byggandet av våtmarker, skötseln av reglerbar täckdikning, den ekologiska odlingen och effektiveringen av gödselanvändningen. Övergången till direktsådd minskar erosionen men leder till att användningen av växtskyddsmedel ökar. 3.3 FÖRÄNDRINGAR I SKOGSBRUKET Inom avverkningarna övergår man från föryngringsavverkningar till beståndsvårdande huggning, vilket minskar mängden närsalter som sköljs ut från avverkningsområdena. Skördandet av energivirke ökar i omfattning. Avverkningsresterna skördas bort, vilket minskar närsaltsutsköljningen från avverkningarna, men å andra sidan ökar stubbtäkten risken för erosion som kan leda till att utsköljningen av fastsubstanser och närsalter ökar. Skogsbrukets vattendragspåverkan kan minskas genom att genomföra vattenskyddseffektiverande naturvårdsprojekt med finansiering i enlighet med lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. 3.4 FÖRÄNDRINGAR I BEBYGGELSEN Fram till år 2015 kommer det inte att ske några betydande förändringar i fråga om bebyggelsen på Lappfjärds ås och Tjöck ås avrinningsområde. Områdets kommunstruktur kommer att förändras något, då kommunerna i området eventuellt slås samman till större helheter.

20 kok N / tot N (ug/l) kok P / tot P (ug/l) virtaama / flöde (m3/s) Åtgärdsprogram för vattenvården VATTENVÅRDENS NUVARANDE STATUS 4.1 BELASTANDE OCH MODIFIERANDE VERKSAMHET Närsalts- och fast substansbelastning På grund av att de områden som granskas och de uppgifter som finns är varierande, beskrivs i detta program vattenkvalitetsuppgifterna för områdena Lappfjärds å, Tjöck å och Härkmerifjärden-Vikbäcken separat som egna helheter. Lappfjärds å Näringsbelastningen i Lappfjärds å är mindre än genomsnittet i jämförelse med övriga åar och älvar i Österbotten. Kvävehalten i Lappfjärds å var under åren i genomsnitt ca 1000 µg/l och fosforhalten ca 75 µg/l (bild 6a) kok N / tot N µg/l kok P / tot P µg/l MQ m3/s Bild 6a: Genomsnittliga näringshalter och flöden i Lappfjärds å under åren (HERTTA-registret, 2007). En delning av fosforbelastningen i Lappfjärds å i olika belastningsfaktorer på basis av VEPS-kalkyl presenteras i bild 6b. Den största belastningen utgörs av jordbruket och dess andel är %. Delområdena för fosforbelastningen presenteras i bild 6a. Beräkningarna enligt VEPS är inte exakta, men de ger en bild av näringsbelastningens storleksklass och fördelning.

21 Åtgärdsprogram för vattenvården Bild 6b. Fördelningen av fosforbelastningen i Lappfjärds å enligt delområden (uppskattning enligt VEPS-modellen, 2006). Totalbelastningen i året är ca kg. Tjöck å Fosfor- och kvävehalterna i Tjöck å är höga. De långtida uppgifterna om vattenkvaliteten i Tjöck å är bristfälliga, men kvävehalten under åren var i genomsnitt ca 1600 µg/l och fosforhalten ca 140 µg/l (bild 7a).

22 kok N / tot N (ug/l) kok P / tot P (ug/l) Åtgärdsprogram för vattenvården kok N / tot N µg/l kok P / tot P µg/l MQ m3/s 0 Bild 7a: Genomsnittliga näringshalter och flöden i Tjöck å under åren (HERT- TA-registret, 2007). En delning av fosforbelastningen i Lappfjärds å i olika belastningsfaktorer på basis av VEPS-kalkyl presenteras i bild 7b. Den största belastningen utgörs av jordbruket och dess andel är 56 % av totalbelastningen. Beräkningarna enligt VEPS-modellen är inte exakta, men de ger en bild av näringsbelastningens storleksklass och fördelning Teuvanjoki Tjöck å 8700 kg/vuosi/år Maatalous/Jordbruk Metsätalous/Skogsbruk Haja-asutus/Glesbebyggelse Karjatalous/Boskapsskötsel Turkistuotanto/Pälsproduktion Turvetuotanto/Torvproduktion Pistekuormitus/Punktbelastning Laskeuma/Nedfall Luonnon huuhtouma/naturlig urlakning Bild 7b. Fördelningen av fosforbelastningen i Tjöck å (uppskattning enligt VEPS-modellen, 2006). Härkmerifjärdens-Vikbäckens område För vattendragen i Härkmerifjärdens tillrinningsområde finns endast spridda uppgifter om vattenkvaliteten. En delning av fosforbelastningen på Härkmerifjärdens tillrinningsområde i olika belastningsfaktorer på basis av VEPS-kalkyl presenteras i bild 8a. Av fosforns uppskattade årsbelastning på ca 2100 kg kommer 50 % från jordbruket och ca 10 % från

23 Åtgärdsprogram för vattenvården glesbebyggelsen. Beräkningarna enligt VEPS-modellen är inte exakta, men de ger en bild av näringsbelastningens storleksklass och fördelning. Härkmerifjärden 2100 kg/vuosi/år Maatalous/Jordbruk Metsätalous/Skogsbruk Karjatalous/Boskapsskötsel Haja-asutus/Glesbebyggelse Laskeuma/Nedfall Luonnon huuhtouma/naturlig urlakning Bild 8a. Fördelningen av fosforbelastningen i Härkmerifjärden (uppskattning enligt VEPSmodellen). För sjöarna på Vikbäckens område (t.ex. Blomträsket, Syndersjön) finns en del uppgifter om vattenkvaliteten, men uppgifterna är gamla och sporadiska. En delning av fosforbelastningen på Vikbäckens tillrinningsområde i olika belastningsfaktorer enligt VEPS-kalkyl presenteras i bild 8b. Av fosforns uppskattade årsbelastning på 665 kg kommer ca 40 % från jordbruket, vilket är en lika stor del som den uppskattade urlakningen från naturen. Beräkningarna enligt VEPS är inte exakta, men de ger en bild av näringsbelastningens storleksklass och fördelning. Vikbäcken 665 kg/vuosi/år Maatalous/Jordbruk Metsätalous/Skogsbruk Karjatalous/Boskapsskötsel Haja-asutus/Glesbebyggelse Laskeuma/Nedfall Luonnon huuhtouma/naturlig urlakning Bild 8b. Fördelningen av fosforbelastningen i Vikbäcken (uppskattning enligt VEPSmodellen). VEPS är en statisk modell som producerar den potentiella belastningsrisken för ett visst vattendragsområde, inte exakta belastningsvärden. I kalkylen tas inte hänsyn till belastningsvariationerna som orsakats av olika hydrologiska år. I VEPS-modellen baserar sig resultaten för punktbelastning och nedfall på mätningar och det är endast dessa förorenare som ändrar under tidens lopp. För jordbruket används ett belastningstal som representerar den genomsnittliga belastningen på tio år. Antalet åtgärder inom skogsbruket (jord-

24 Personekvivalent (dimensionering) Lupa päätös Åtgärdsprogram för vattenvården bearbetning, iståndsättningsdikning) baserar sig på Metsätilastollinen vuosikirja. VEPSmodellen utvecklas inom de kommande åren för att bli ett exaktare verktyg utgående från bl.a. resultaten av forskningsprogrammet för jord- och skogsbruk ( ) Punktbelastning Avloppsvatten från samhällen och industrin I avloppsreningsverken i Östermark och Storå kommuner och staden Kristinestad renas avloppsvatten från ca 7400 invånare och några industrianläggningar. Förhållandevis mest invånare som anslutit sig till avloppssystemet finns i Östermark (47 %) och minst i Bötom (25 %). Den genomsnittliga anslutningsgraden är 39 %. Uppgifterna som gäller punktbelastning baserar sig på de uppgifter som lagrats i VAHTI-registret. Tabell 3. Gällande tillstånd för betydande punktbelastning på Lappfjärds å-tjöck ås område år BELASTARE Tillståndsbestämmelser BOD7ATU Tot P CODCr NH4-N halt effekt halt effekt halt effekt halt effekt mg O2/l % mg/l % mg/l % mg/l % Garnskning av tillståndsvillkoren Avloppsreningsverket i Teuva* Avloppsreningsverket I Storå Nevalan Peruna Oy ** VAPO Oy Biotech, Komposterings anläggningen i Teuva Isojoen Taimen Oy Vanhankylän kalanviljely Oy , *10 *95 *0,5 *95 *100 * , , max 120 kg/a max 70 kg/a Tot. N max: 1000 kg/a Tot. N max: 600 kg/a * = Om avloppsvatten fortsätter att ledas till det nuvarande utsläppsområdet före , skärps tillståndsvillkoren. ** = Kapaciteten för det planerade reningsverket, det nya reningsverket bör tas i bruk senast Industrin i området är i huvudsak småskalig och det avloppsvatten som uppstår leds till kommunernas avloppsreningsverk. Torvproduktion Torvproduktionens betydelse för vattenbelastningen i området är liten. Den totala arealen av produktionsområdena är 680 hektar. Det är få myrar som ingår i produktionen, men effekten kan dock vara betydande i närheten av produktionsområdena

25 Åtgärdsprogram för vattenvården Tabell 4: Torvproduktionsområden över 100 ha som fått miljötillstånd enligt placeringskommun i området av Lappfjärds å-tjöck å under 2007 (LSY = Västra Finlands miljötillståndsverk). Kommun Produktionsområde Produktionsyta, ha Beslut från LSY Granskning av tillståndsvillkoren Storå Sulkonkeidas Helmikäiskeidas Tempakankeidas Teuva Äystönneva Tervaneva 16, Plumpunneva Äystönneva Teuvanneva Äystönneva Profeetanneva 150 under behandling Avstjälpningsplatser och förorenade markområden På Lappfjärds å-tjöck ås avrinningsområden finns 3 objekt som klassificeras som avstjälpningsplatser, i Lålby finns en askdeponi och i Östermark finns en återvinningsstation som tar emot och lagrar byggnadsmaterial. Dessutom finns i Östermark en komposteringsanläggning för slam från reningsverk. Det finns inga avstjälpningsplatser för samhällsavfall, utan Botniarosk Oy har hand om avfallshanteringen i området. (bild 9b) Enligt nuvarande uppgifter finns det 54 förorenade markområden på Lappfjärds å-tjöck ås avrinningsområden. För 44 områden av dessa krävs vidare utredningar och eventuella iståndsättningsåtgärder. Huvuddelen av de förorenade objekten är gamla bränslestationer samt avstjälpningsplatser och skjutbanor som tagits ur bruk. På avrinningsområdena finns t.ex. sammanlagt 13 stängda avstjälpningsplatser för samhällsavfall. Nio av de stängda avstjälpningsplatserna har klassificerats som objekt som bör bedömas eller iståndsättas eller som objekt i behov av utredning. Fördelningen av förorenade objekt i området Lappfjärds å-tjöck å samt det eventuella behovet av utredningar och iståndsättning presenteras i bild 9c.

26 Åtgärdsprogram för vattenvården Bild 9a. Markanvändningen på området för Lappfjärds å-tjöck ås åtgärdsprogram (SLI- CES-material, 2000).

27 Åtgärdsprogram för vattenvården Bild 9b. Central punktbelastning på Lappfjärds å-tjöck ås avrinningsområden (VAHTIregistret, 2008).

28 Åtgärdsprogram för vattenvården Bild 9c. Karta över eventuellt förorenade markområden på Lappfjärds å-tjöck ås avrinningsområden (MATTI-registret, 2008).

29 Åtgärdsprogram för vattenvården Diffus belastning Uppgifterna som gäller diffus belastning har räknats med hjälp av VEPSbedömningsmodellen som utvecklats av Finlands miljöcentral. Med hjälp av modellen kan man estimera storleken på näringsbelastningen på årsnivå (kg/km 2 /a) på områden som hör till 3:e nivåns delning av avrinningsområde. VEPS estimerar separat belastningen från jordbruk, skogsbruk, utsköljning från naturen, nedfall och glesbygden. Djurhållande gårdar och pälsdjursfarmer beräknas i VEPS-modellen med hjälp av koefficienter. Utsköljningen av fosfor och kväve enligt VEPS-modellen presenteras i bilderna 10a och 10b. Bild 10a. Utvärdering av områdesvis fosforbelastning som orsakas av människan på Lappfjärds å-tjöck ås avrinningsområden (VEPS-modellen) och den största punktbelastningen av fosfor och kväve (VAHTI-registret ).

30 Åtgärdsprogram för vattenvården Bild 10b. Utvärdering av områdesvis kvävebelastning som orsakas av människan på Lappfjärds å-tjöck ås avrinningsområden (VEPS-modellen) och den största punktbelastningen av fosfor och kväve (VAHTI-registret ). Även belastningen av fasta partiklar och erosion orsakar problem på både Tjöck ås och Lappfjärds ås avrinningsområden. Vattnets förmåga att lösgöra jordpartiklar från jordmånen förekommer överallt där vattnet kommer i kontakt med bar mark. Erosionen är ett betydande problem på sluttande åkrar, i torvproduktionen, skogsbruket och vattenbyggandet. Till jordpartiklarna som lösgörs av erosionen har näringsämnen, metaller och organiska ämnen bundits. Halten av fasta ämnen i vattnet kan anses vara ett mått på erosionens styrka.

31 Fasta partiklar mg/l Flöde m3/s Åtgärdsprogram för vattenvården Det finns inga direkta mätningar av erosionens mängd, men i Storå har halten av fasta ämnen i vattnet under översvämningar uppgått till och med till 140 mg/l. I bild 11 presenteras hur halten av fasta ämnen har varierat under När det gäller Tjöck å (mängden fasta ämnen har inte följts upp på samma sätt) har kartläggningarna av halten av fasta ämnen gjorts sällan och detta innebär att mängden av fasta ämnen inte kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt när det gäller Tjöck å. Utsköljningen av fasta ämnen påverkas förutom av den ytliga strömningens del också av tidpunkten. Fasta ämnen driver avsevärt längre då marken inte är frusen och ytflödena är kraftigare Fasta partiklar;f3;gvs mg/l Flöde m3/s Bild 11. Halter av fasta partiklar i Lappfjärds å (Myllykanava v.p. 9100) åren En separat kartläggning har gjorts över erosionskänsligheten i Lappfjärds å- Tjöck ås avrinningsområde (Salo m.fl. 1984). Erosionsbelastade områden finns särskilt i källområdena till Isojoki, Karijoki och Heikkilänjoki, men jordmånen är känslig för erosion nästan i hela området. (Bild 12)

32 Åtgärdsprogram för vattenvården Bild 12. Områden som lider av erosion på Isojokis/Lappfjärds ås avrinningsområden (Salo m.fl. 1984). Åkerbruk Av arealen på Tjöck ås avrinningsområden består 13,5 % (VEPS) av åker, men det finns stora skillnader i åkermängden mellan områdena (1-48 % av arealen på delavrinningsområdena). På basis av jordbruks- och livsmedelsstatistik finns det ca 800 jordbruk på området. Djurhushållning och pälsdjursfarmning I kommunerna på Tjöck ås område finns ca 250 gårdar med djurhushållning, varav över hälften är mjölkgårdar. Det finns inga betydande områden för pälsdjursfarmning på området. Gles- och fritidsbebyggelse I kommunerna på området bor ca personer (3 800 hushåll) utanför det kommunala avloppsnätet. Mest glesbebyggelse finns i Bötom. I kommunerna kring Lappfjärds å uppskattas det finnas ca 750 fritidsbostäder. Enligt utvecklingsplanerna för vattenförsörjningen uppskattas att ca personer eller 1100 hushåll kommer att gå med i avloppsnätet på Lappfjärds ås avrinningsområde. De största förändringarna som gäller anslutningen till avloppsnätet kommer enligt planerna att ske på staden Kristinestads och Bötom kommuns områden (tabell 5).

33 Åtgärdsprogram för vattenvården Tabell 5: Invånarantal och antal invånare som hörde till avloppsnätet år 2004 samt uppskattat antal invånare som hör till avloppsnätet år 2015 enligt utvecklingsplanerna för vatteförsörjningen i kommunerna på Lappfjärds ås område (Utvecklingsplaner för kommunernas vattenförsörjning). Kommun Anslutna till avloppsnätet Anslutna till avloppsnätet Invånarantal år 2004 år 2015 år 2004 Invånare % Invånare % Storå Bötom Kristinestad Teuva Sammanlagt k.a. 39 % k.a. 57 % Skogsbruk I Södra Österbotten görs årligen iståndsättningsdikningar på en areal som är ca ha, varav ca 1600 ha finns i kommunerna kring Lappfjärds å. Dikningarna koncentrerar sig i allmänhet till de övre delarna av avrinningsområdet. År 2006 gjordes ca hälften av dikningarna kring Lappfjärds å i Östermark kommun. Föryngringsavverkningar görs på ca 1500 ha i kommunerna kring Lappfjärds å och beståndsvårdande huggning på ca 2600 ha. Gödsling sker på ett ca 200 ha stort område (Södra Österbottens skogscentral). Skogsbruket orsakar förutom näringsbelastning även sedimentbelastning och surhetsrelaterade problem Markbunden surhet Markbunden surhet ger upphov till problem längs hela Tjöck ås avrinningsområde. Kring Storå förekommer olägenheter främst vid nedre loppet av ån och kring Kärjenjoki. Härkmerifjärden är mycket känslig för försurning och där har förekommit fiskdöd på grund av försurning. I bild 13a presenteras höjdkurvorna för 40, 60 och 80 meter. Områden med finfördelat sediment under 60-meterskurvan är eventuellt sulfatjordar som orsakar surhetsproblem. Av området kring Lappfjärds å-tjöck å som ingår i åtgärdsprogrammet ligger ca ha nedanför höjdkurvans 60 meter. Enligt en grov uppskattning kan % eller ca ha av dessa områden vara sura sulfatjordar. Detta innebär att deras andel av hela områden som ingår i åtgärdsprogrammet är ca 11 %.

34 Åtgärdsprogram för vattenvården Bild 13a. Områden som ligger nedanför höjdkurvorna för 40, 60 och 80 meter kring området Lappfjärds å-tjöck å.

35 ph Åtgärdsprogram för vattenvården ,5 7 Lapväärtin-Isojoki/Lappfjärds å Teuvanjoki/Tjöck å 6,5 6 5,5 5 4,5 4 3, Bild 13b. Årliga minimi-ph-värden i Lappfjärds å (Myllykanava vp 9100) och Tjöck å (Tjöck lvb/tiukka mts) under perioden Skadliga ämnen och metaller På området kring Lappfjärds å-tjöck å finns inga industrianläggningar som använder farliga eller skadliga ämnen och släpper ut avloppsvattnet i vattendragen. Från alunjordarna urlakas under surhetsperioderna metaller i vattendragen. Enligt geokemiska undersökningar som gjorts av Åbo Akademi urlakas stora mängder svavel, mangan, aluminium, zink, nickel, kadmium, kobolt, kalcium och natrium från sura sulfatjordar och urlakningen fortsätter i stora mängder ännu i flera årtionden och till och med århundraden efter att torrläggningsnivån har ändrats eller jordmånen har bearbetats (bl.a. Roos & Åström, 2006). Årligen har man mätt hur metaller driver i Lappfjärds å (Myllykanava v.p 9100) och vissa metallers halter och metallsubstanstransporter presenteras i tabell 6. De årliga genomsnittshalterna av skadliga ämnen som uppmätts i Lappfjärds å har jämförts med nationellt fastslagna kvalitetsnormer för förorenande ämnen och miljökvalitetsnormerna för ytvatten som nämns i EU:s utkast till direktiv om prioriterade ämnen (EU ) där kadmiumgränsen beror på CaCO 3 -halten. Kadmiumgränsen 0,08 µg/l motsvarar en CaCO 3 -halt på under 40 mg/l, vilket situationen i allmänhet är i Österbotten. De halter som uppmätts i ytvattnet i Lappfjärds å överskrider inte de nationellt fastställda kvalitetsnormerna eller kvalitetsnormerna som ställs i utkastet till direktiv för prioriterade ämnen. I Tjöck å har inga uppföljningar gjorts av metallsubstanstransporter.

36 Åtgärdsprogram för vattenvården Tabell 6. Metallhalterna i Lappfjärds å (µg/l) och uppskattningar av metallsubstanstransporter under åren (kg/år) samt kvalitetsnormen enligt EU:s utkast till direktiv om prioriterade ämnen för vissa metallers del. Metallhalten i medeltal (µg/l) / metallbelastningen (kg/år) Kvicksilver (Hg) * Kadmium (Cd)** µg/l kg/vuosi µg/l kg/vuosi µg/l kg/vuosi µg/l kg/vuosi µg/l kg/vuosi µg/l kg/vuosi 0,006-0,008 0,0 0,008 0,0 0,004 0,0 0,004 0,0 0,003 0,0 0, , , , , , Bly (Pb)*** 0, , , , , , Krom (Cr) 1, , , , , , Koppar(Cu) 2, , , , , , Nickel (Ni)**** 4, , , , , Sinkki (Zn) 10, , , , , Alumiini (Al) * Kvalitetsnorm enligt utkastet till direktiv för prioriterade ämnen 0,05 µg/l (koncentration i lösligform) ** Kvalitetsnorm enligt utkastet till direktiv för prioriterade ämnen 0,08 µg/l (koncentration i lösligform) *** Kvalitetsnorm enligt utkastet till direktiv för prioriterade ämnen 7,2 µg/l (koncentration i lösligform) ****Kvalitetsnorm enligt utkastet till direktiv för prioriterade ämnen 20 µg/l (koncentration i lösligform) Vattenuttag På Lappfjärds ås-tjöck ås områden används veterligen inte ytvatten som råvatten för bebyggelsens eller livsmedelsindustrins behov. På området tas grundvatten ut i rikliga mängder för att användas som dricksvatten och för andra behov. Ett rikligt uttag av grundvatten kan även påverka ytvattnen Vattendragsreglering och -byggande Strukturella förändringar kring Lappfjärds å-tjöck å har gjorts särskilt i nedre delen av Lappfjärds å (bild 14). De strukturella förändringarna i de större åhelheterna i området har presenterats i tabell 7. De strukturella förändringarna i sjöarna kring Lappfjärds å-tjöck å är få och de har inte utvärderats separat. Området är inte betydande ur vattenkraftshushållningens synpunkt, men i Perus finns ett litet vattenkraftverk. I Lappfjärds ås huvudfåra finns betydande vandringshinder på följande platser: o Sandgrundsforsen o Holmfors o Perus o Villamo Dessutom finns i Bötom åtminstone tidvis ett vandringshinder i Ylikylä. Det mest betydande vandringshindret i Tjöck å är Lillmahls kvarn.

37 Vandringshinder Utbyggd fallhöjd Utbyggd andel Korttidsregleringens omfattning Förändring I maximiflödet på våren Åtgärdsprogram för vattenvården Tabell 7. Uppgifter om hur centrala ådelar förändrats i Lappfjärds å. Nerdre loppet av Lappfjärds å Lappfjärds ås mellersta del och Stor å Lillån Tjöck å Stor (3) Ganska stor (2) Liten (1) Ganska stor (2) Stor (3) Liten (1) Ingen (0) Ingen (0) Ganska stor (2) Ingen (0) Ingen (0) Ingen (0) Ingen (0) Ingen (0) Ingen (0) Ingen (0) Ingen (0) Ingen (0) Ingen (0) Ingen (0) Bottendamm: 1 Sandgrundsfors 2 Holmfors 3 Perusfors 4 Storfors 5 Klemetsfors * 6 Penttilänkoski 7 Villamon lohi 8 Herralan lohi 9 Kärjenkoski 10 Piikkilänkylän pato Kraftverk: 1 Sandgrundsfors 2 Holmfors 3 Perusfors ** 4 Storfors * Dammen har rasat ** Karftverk som är i funktion Bild 14. Centrala strukturella förändringar kring Lappfjärds ås avrinningsområde: kraftverk, rensningar och invallningar, pumpstationer, vattendragsarrangemang, forna översvämningsområden och bottendammar (Västra Finlands miljöcentral, 2008).