Kallelse till Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSENS SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTT KALLELSE SIDA 1 (3) Kallelse till Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Tid Onsdag den 13 april 2016, klockan 09:00 Plats A-salen Ärenden Diarienummer 0 Upprop och val av justerare 1 Godkännande av föredragningslistan Prioriterade informationsärenden KS SBU 2 Information Kungens kurva Information från förvaltningen samt KF Fastigheter 3 Information Flemingsberg Handelsutredning 4 Information Huddinge centrum med Storängen Program för Huddinge centrum Beslutsärenden KF 5 Bygg en cykelpendlingsväg svar på motion ställd av Yosef Sigal (S) KS-2015/ Ombyggnad av hållplatsen Vårby brygga på Vårby Allé samt frågor om att busshållplatser på gator/vägar med högsta gällande hastighet över 40 km/tim ska separeras från vägbanan med KS-2015/

2 KOMMUNSTYRELSENS SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTT KALLELSE SIDA 2 (3) egen ficka eller motsvarande svar på medborgarförslag av Nallesdotter 7 Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier motion väckt av Yosef Sigal (S) KS-2015/ Förslag till Mobility management-plan för Huddinge kommun Handlingar kommer senare KS-2015/ El-ljusspår runt hästhagarna i Vista svar på medborgarförslag från Maria Nygaard KS-2015/ Byggande av allmänna anläggningar inom detaljplan för kvarteret Brandstegen och detaljplan för Klockarbacken 7 Handlingar kommer senare KS-2015/ Beslutsärenden KS 11 Detaljplan för Långsjöskolan, inom del av Kråkvik 2:2 m.fl. i Segeltorp beslut om förnyat planuppdrag Handlingar kommer senare KS-2015/ Friköp av förskola inom del av fastigheten Länna 45:1 inom kommundelen Skogås KS-2016/ Upphandling av entreprenör för byggande av allmänna anläggningar inom och i anslutning till detaljplan för del av Rosenhill 1:12 m fl. Handlingar kommer senare KS-2016/ Beslutsärenden Info KS april 14 Gör en ordentlig gång och cykelväg på den befintliga skogsstigen mellan Björnspinnarvägen och Glasvingevägen (ersätt nuvarande stig) svar på medborgarförslag inlämnad av Zsusanna KS-2015/

3 KOMMUNSTYRELSENS SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTT KALLELSE SIDA 3 (3) Ryding 15 Införande av Genomfartstrafik förbjuden för alla motorfordon mellan Ågestavägen och Huddingevägen via Västergårdsvägen och Björkängsvägen svar på medborgarförslag väckt av Roland Wärling KS-2015/ Informationsärenden KS SBU 16 Information Revidering av VAutbyggnadsprogram KS-2015/ Information Detaljplan för Bildhuggaren 1, äldreboende och förskola, normalt planförfarande avstämning inför granskning KS-2013/ Information Gatukostnadsutredning för Vidja etapp 1 och 2 inom kommundelen Vidja, detaljplan Vidja etapp 2 19 Information större infrastrukturprojekt samt omgivande bebyggelse Sverigeförhandlingen 20 Information aktuella näringslivsfrågor 21 Information lokalfrågor KS-2015/ Övrigt 22 Övriga frågor Malin Danielsson Ordförande Ester Andréasson Sekreterare

4 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) HANDLÄGGARE Norrberg, Marika Marika.Norrberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Bygg en cykelpendlingsväg svar på motion ställd av Yosef Sigal (S) Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Motionen från Yosef Sigal (S) om att bygga en cykelpendlingsväg besvaras i enlighet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 16 mars Sammanfattning Yosef Sigal (S) efterfrågar en cykelpendlingsväg längs järnvägen från Flemingsberg till Årstabron, med en eventuell förlängning söderut mot Tumba. En utbyggnad skulle enligt Yosef Sigal underlätta och korta restiden in till Stockholms innerstad och troligtvis leda till ett ökat intresse för cykelpendling till arbetet. Enligt förslagsställaren skulle en gen cykelpendlingsväg nästan halvera restiden med cykel. Cykelpendlingsvägen som förslagsställaren föreslår ingår delvis som utredningsstråk i den regionala cykelplanen för Stockholms län. Stråket finns även utpekat i kommunens cykelplan (remissversion, november 2014) som ett utredningsstråk och i Stockholm stads cykelplan identifieras stråket som ett huvudcykelstråk. Mellan Huddinge och Flemingsberg finns redan idag ett utbyggt regionalt cykelstråk längs järnvägen och Huddingevägen. Mellan Flemingsberg och Tumba utreds för närvarande placeringen av det regionala cykelstråket av Trafikverket. Kommunstyrelsens förvaltning är positiv till utvecklingen av en cykelpendlingsväg, dock mellan Huddinge C och Årsta, som finns med som ett utredningsstråk i både den regionala och kommunala cykelplanen. Kommunstyrelsens förvaltning avser att ta initiativ till en sådan utredning. Dock anser kommunstyrelsens förvaltning att det är Trafikverket som bör driva planeringen då funktionen av ett sådant cykelpendlingsstråk är av regional betydelse. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

5 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) Beskrivning av ärendet Yosef Sigal (S) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde den 12 oktober 2015 en motion om att bygga en cykelpendlingsväg mellan Flemingsberg- Årstabron för att öka cykelresandet och öka förutsättningarna för arbetspendling med cykel. Yosef Sigal (S) anser att Stockholms län har tagit ett stort kliv fram när man har tagit fram Regional cykelplan för Stockholms län 1 och att det är en mycket bra plan med stora visioner och mål. Förslagsställaren framhåller vikten av en bra utformning av cykelinfrastrukturen för att fler ska använda cykel. Förslagsställaren menar att det inte enbart räcker med ökat antal cykelbanor i kilometer. Vidare anser Yosef Sigal (S) att cykelbanorna längs Huddingevägen är relativt bra men att de innehåller ett antal stopp som gör restiden längre. Förslagsställaren känner till Huddinge kommuns arbete med att revidera den nu gällande cykelplanen och ser positivt på det. Dock konstaterar förslagsställaren att cykelstråken i den mestadels är knutna till befintliga vägar och därmed inte utformas för att på snabbast möjligaste sätt ta cyklisten från start till målpunkt. Yosef Sigal (S) föreslår en cykelpendlingsväg längs järnvägen från t.ex. Flemingsberg station till Årstabron och kanske vidare söderut mot Tumba. Det menar förslagsställaren skulle underlätta och korta tiden till staden och att det troligen skulle leda till ett ökat intresse för arbetspendling till arbetet. I motionen framhålls att Huddinge kommun bör vara initiativtagare till Stockholms första cykelpendlingsväg och att ett utredningsarbete bör göras i samarbete med berörda kommuner och Stockholms läns landsting (SLL). Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning anser i likhet med Yosef Sigal (S) om att arbetspendling med cykel är bra för miljön och hälsan samt att det bidrar till minskad trängsel i transportsystemet. Utbyggnad av bl.a. cykelvägar är en viktig förutsättning för att ge Huddinges invånare attraktiva alternativ till bilen. Cykelpendlingsvägen som förslagsställaren föreslår ingår delvis som utredningsstråk i den regionala cykelplanen för Stockholms län 2. I den föreslås att förutsättningarna för att skapa ett helt nytt regionalt cykelstråk mellan Södermalm och Huddinge centrum ska utredas. Vilket skulle förbinda Södermalm med Stockholms södra förorter och Huddinge via Årstabron Älvsjö Stuvsta Huddinge C (och i förlängningen Flemingsberg). Stråket 1 Trafikverket (2014) 2 Trafikverket (2014)

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) finns även utpekat i kommunens cykelplan (remissversion, november 2014) som ett utredningsstråk och i Stockholm stads cykelplan identifieras stråket som ett huvudcykelstråk. Kommunen, Trafikverket och Stockholm stad har alltså en gemensam syn i att långsiktigt utveckla stråket till ett cykelpendlingsstråk med hög standard. Förvaltningen ser stor potential i att öka cyklingen i stråket och åtgärden är i linje med kommunens trafikstrategi. Kommunstyrelsens förvaltning anser att kommunen bör ta initiativ till att driva frågan om en utredning av cykelstråket mellan Huddinge centrum och Södermalm enligt den regionala cykelplanen. Planeringen och genomförandet av ett sådant stråk behöver dock drivas av Trafikverket och ske i samarbete med Huddinge kommun och Stockholms stad. Mellan Huddinge och Flemingsberg går idag redan ett regionalt cykelstråk. Mellan Flemingsberg och Tumba utreds för närvarande ett regionalt cykelstråk. Kommunstyrelsens förvaltning anser därför att förutsättningarna för att skapa en cykelpendlingsväg främst ska utredas mellan Södermalm och Huddinge centrum. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att motionen från Yosef Sigal (S) om att bygga en cykelpendlingsväg besvaras i enlighet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 16 mars Vesna Jovic Kommundirektör Helén Hill Samhällsbyggnadsdirektör Marika Norrberg Trafikplanerare Bilagor Bilaga 1: Motion väckt av Yosef Sigal (S) om att bygga en cykelpendlingsväg

7

8

9 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) HANDLÄGGARE Spahovic, Amir Amir.Spahovic@huddinge.se Kommunstyrelsen Ombyggnad av hållplatsen Vårby brygga på Vårby Allé samt frågor om att busshållplatser på gator/vägar med högsta gällande hastighet över 40 km/tim ska separeras från vägbanan med egen ficka eller motsvarande svar på medborgarförslag inlämnat av Bea Nallesdotter Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Medborgarförslaget väckt av Bea Nallesdotter avslås i delar som avser ombyggnad av busshållplatsen Vårby brygga. Medborgarförslaget avslås i delar som avser att bushållplatserna på gator/vägar med högsta gällande hastighet över 40 km/tim ska separeras från körbanan med egen ficka eller motsvarande. Medborgarförslaget tillstyrks i den del som avser sammanslagning av busshållplatserna på Vårby allé vid Botkyrkavägen och Fittjaviken norrut. Sammanfattning Bea Nallesdotter har lämnat in ett medborgarförslag om att bygga om busshållplatsen Vårby brygga på Vårby allé i samband med att övergångsstället vid busshållplatsen byggs om. Bea Nallesdotter föreslår också att Huddinge kommun framöver ska verka för att samtliga busshållplatser på vägar/gator med högsta gällande hastighet över 40 km/h ska separeras från vägbanan med egen ficka i enlighet med VGU. VGU står för Vägar och gators utformning, ett samlingsdokument av regler för vägar och gators utformning som är framtagen av Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting, I medborgarförslaget ingår också förslag om att busshållplatserna på Vårby allé vid Botkyrkavägen och vid Fittjaviken i riktningar norrut sammanläggs till en hållplats. Förslaget har skickats på remiss till natur- och byggnadsnämnden som är positiva till förslaget att bygga om busshållplatsen eftersom antalet resenärer ökat. Kommunstyrelsens förvaltning anser att generella rekommendationer för busshållplatser inte kan ges utan att ta reda på vad det innebär. Det finns t.ex. inte alltid plats för en ficka för att utrymmet är begränsat. För varje aktuell plats utförs en utredning om förutsättningar och möjligheter for placering och POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

10 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) utformning av hållplatsen liksom säkra övergångställe och passager till och från busshållplatsen. Kommunstyrelsens förvaltning anser att förslaget om busshållplatsficka vid Vårby brygga inte är lämpligt på denna plats. Däremot kommer förvaltningen att genomföra hastighetssänkande åtgärder vid övergångsstället som ska byggas vid busshållplatsen och utreda hur busshållplatsen kan utformas på ett säkert sätt. Förslaget om att hållplatserna Vårby Botkyrkavägen och Fittjaviken i riktningen norrut sammanslås samman i en ny hållplats bifalls. Beskrivning av ärendet Bea Nallesdotter har lämnat in ett medborgarförslag om att bygga om busshållplatsen Vårby Brygga på Vårby Allé i samband med det planerade anläggandet av ett nytt övergångställe vid busshållplatsen och ett förslag om att Huddinge kommun framöver ska verka för att samtliga busshållplatser på vägar/gator med högsta gällande hastighet över 40 km/h ska separeras från vägbanan med egen ficka eller i enlighet med VGU ( Krav för vägars och gators utformning ) om säkra busshållplatser. Bea Nallesdotter föreslår också att busshållplatserna på Vårby allé vid Botkyrkavägen och vid Fittjaviken i riktningar norrut sammaläggs till en hållplats. Medborgarförslaget har skickats på remiss till natur- och byggnadsnämnden. Natur- och byggnadsnämndens remissvar Natur- och byggnadsnämnden har varit positiv till förslaget om att bygga om hållplatsen Vårby brygga i och med att antalet resenärer som utnyttjar bushållplatsen har ökat. Natur- och byggnadsnämndens verksamheter påverkas inte nämnvärt av den föreslagna åtgärden. Förvaltningens synpunkter Trafikverket har tagit fram riktlinjer utformning av vägar och gator: Krav för vägars och gators utformning (VGU) I dessa riktlinjer behandlas bl.a. utformning av busshållplatser i tätort och på landsbygd. Även Trafikförvaltningen har tagit fram riktlinjer: Riktlinjer utformning av infrastruktur med hänsyn till busstrafik. Enligt båda dessa riktlinjer kan busshållplatser vara utformade som körbanehållplatser så som busshållplatserna på Vårby allé är utformade. Förvaltningen anser att det inte går att ge en generell rekommendation om placering och utformning av busshållplatser. Utformningen beror i hög grad

11 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) av förhållandena på platsen och måste avgöras från fall till fall. T.ex. finns det inte alltid plats för en ficka och samtidigt tillräckligt med utrymme för gångoch cykelvägar i anslutning till busshållplatsen. Busshållplatser bör också utformas med hänsyn till busstrafikens framkomlighet. Det är enklare för bussen att angöra vid hållplats som inte är indragen. I samband med utformning av busshållplatser måste även trafiksäkra gångoch cykelvägar till och från busshållplatserna utredas och utföras så att resenärerna kan ta sig till och från busshållplatserna på ett säkert sätt. När det gäller förslaget om att bygga om busshållplatsen vid Vårby Brygga till indragen ficka anser förvaltningen att det inte bör genomföras på denna plats. Det skulle bli ganska stort ingrepp i naturen vid busshållplatsen och förvaltningen bedömer att kostnaderna skulle bli höga. Förvaltningen föreslår istället hastigheten vid övergångställe säkras med hjälp av busskuddar och mittrefuger. Dessa åtgärder genomförs vid byggandet av övergångsställe i anslutning till busshållplatsen. En av åtgärderna som rekommenderas är en sänkning av högsta tillåten hastighet till 40 km/h. Ett övergångsställe med trafiksäkerhetsåtgärder är planerat för genomförande under Förvaltningen instämmer i att hållplatserna på Vårby allé vid Botkyrkavägen och Fittjaviken i riktningen norrut kan läggas samman i en ny hållplats i anslutning till den trafiksignalreglerade korsningen Botkyrkavägen/Vårby Allé. Förslaget måste dock granskas av Trafikförvaltningen innan det kan genomföras. Ombyggnation är planerad att ske under Mot bakgrund av ovanstående föreslås att medborgarförslaget avslås i de delar som rör ombyggnad av busshållplats Vårby brygga och att Huddinge kommun framöver ska verka för att samtliga busshållplatser på vägar/gator med högsta gällande hastighet över 40 km/h ska separeras från vägbanan med egen ficka och bifalls i den del som rör sammaläggning av hållplatserna på Vårby allé vid Botkyrkavägen och Fittjaviken norrut. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör

12 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Amir Spahovic Trafikingenjör Bilagor 1. Medborgarförslag från Bea Nallesdotter 2. Remissvar från Natur- och byggnadsnämnden 3. Skiss på nytt övergångställe och hastighetsreglering Beslutet delges Bea Nallesdotter

13

14 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Natur- och byggnadsnämnden 21 september Paragraf Diarienummer NBN-2015/ Remiss- Bygg om busshållplatsen Vårby Bryggamedborgarförslag Natur- och byggnadsnämndens beslut Natur- och byggnadsnämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande daterat som sitt svar på remissen. Arbetsutskottets förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande daterat som sitt svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har översänt en remiss på ett medborgarförslag väckt av Bea Nallesdotter om att bygga om busshållplatsen Vårby Brygga i samband med att det nya övergångsstället vid busshållplatsen anläggs, för yttrande senast den 30 september Förvaltningen ser positivt på förslaget som är i linje med arbetet för ökad trafiksäkerhet och ökad tillgänglighet. Då antalet resenärer som utnyttjar busshållsplatsen har ökat är utformning av den busshållsplats som finns i dag inte bra och medför stora faror för oskyddade trafikanter. Förvaltningens verksamheter påverkas inte nämnvärt av den föreslagna åtgärden. Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning

15 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2015/ HANDLÄGGARE Lars Lantz Natur- och byggnadsnämnden Remiss: Bygg om busshållplatsen Vårby Brygga i samband med det planerade att det nya övergångsstället vid busshållplatsen anläggs och verka för att busshållplatser på vägar/gator med hastighetsbegränsning över 40 km/h ska separeras från vägbanan med egen ficka medborgarförslag väckt av Bea Nallesdotter Förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande daterat som sitt svar på remissen. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har översänt en remiss på ett medborgarförslag väckt av Bea Nallesdotter om att bygga om busshållplatsen Vårby Brygga i samband med att det nya övergångsstället vid busshållplatsen anläggs, för yttrande senast den 30 september Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på förslaget som är i linje med arbetet för ökad trafiksäkerhet och ökad tillgänglighet. Då antalet resenärer som utnyttjar busshållsplatsen har ökat är utformning av den busshållsplats som finns i dag inte bra och medför stora faror för oskyddade trafikanter. Förvaltningens verksamheter påverkas inte nämnvärt av den föreslagna åtgärden. Anders Lindelöf Teknisk direktör Lars Lantz Avdelningschef POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB nbf@huddinge.se

16 Natur- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2015/ (2) Bilagor Medborgarförslag- Bygg om busshållplatsen Vårby Brygga Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning E:\Formpipe\Document Converter by Formpipe\App_Data\Temp\NBF remissvar Bygg om busshållplatsen Vårby Brygga_ _74.docx.pdf

17 3:33 3:7 serv serv Bb Lr Hpl Vårby brygga Vårby :4 12

18 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) HANDLÄGGARE Pettersson, Johanna johanna.pettersson@huddinge.se Kommunstyrelsen Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier - motion väckt av Yosef Sigal (S) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motionen Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier väckt av Yosef Sigal (S) anses besvarad, med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 januari Sammanfattning Yosef Sigal (S) väckte den 8 juni 2015 motionen Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier. Motionären yrkar på att: - kommunen i samarbete med Stockholm Vatten AB utreder orsakerna till den höga belastningen av kemikalier i sjön. - kommunen vidtar åtgärder för att minska dessa Motionen har skickats på remiss till natur- och byggnadsnämnden, tillsynsnämnden och Stockholm Vatten AB för synpunkter. Natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden har lämnat ett grundligt och genomarbetat svar. Kommunstyrelsens förvaltning anser att deras svar ska ligga till grund för svaret på remissen. Kommunstyrelsens förvaltning delar remissinstansernas synpunkter om att arbete med att vidta åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar till Långsjön redan pågår samt att det är viktigt med ett fortsatt samarbete med både Stockholms stad och Stockholm Vatten AB för att förbättra vattenkvaliteten i Långsjön. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att motionen väckt av Yosef Sigal (S) anses besvarad. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

19 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Beskrivning av ärendet Yosef Sigal (S) väckte den 8 juni 2015 motionen Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier. I motionen framför motionären att Långsjön i Segeltorp är övergödd och hårt belastad av olika ämnen. Fosforhalterna har sjunkit efter vidtagna åtgärder, men halterna har återigen börjat stiga. Sedan ett antal år tillbaka tillsätter Stockholm Vatten AB dricksvatten till sjön, för att förbättra den dåliga vattenomsättningen. Detta menar motionären förskjuter problemet till sjön Mälaren, som Långsjöns vatten rinner vidare till. Motionären yrkar på att: - kommunen i samarbete med Stockholm Vatten AB utreder orsakerna till den höga belastningen av kemikalier i sjön. - kommunen vidtar åtgärder för att minska dessa Motionen har skickats på remiss till natur- och byggnadsnämnden, tillsynsnämnden och Stockholm Vatten AB för synpunkter. Natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämndens synpunkter De båda nämnderna har lämnat likalydande remissvar. Nämnderna beskriver i sina remissvar fakta om Långsjön och olika åtgärder som vidtagits för att förbättra förhållandena i Långsjön. Nämnderna lyfter fram att sjön saknar större tillflöden. Tillrinningen är liten och vattenomsättningen dålig. Avrinningen från sjön sker till Vårbyfjärden i Mälaren. I början av 1900-talet släpptes stora mängder orenat avloppsvatten ut i sjön, vilket ledde till igenväxning av sjön. Långsjön är den sjö i Stockholmsregionen som tidigast blev föremål för olika restaureringsförsök. Tillförseln av näringsämnen och föroreningar kommer huvudsakligen från dagvatten från omgivande bebyggelse och lokalgator. Den andra källan av betydelse är bräddvatten. Bräddvatten är avloppsvatten från hushåll och verksamheter som släpps ut sjön i samband med att ledningsnätet blir överbelastat när det regnar eller uppstår tekniska fel. Ytterligare en källa är felkopplingar mellan avloppsledningar och dagvattenledningar samt läckage från gamla avloppsnät, framför allt på Huddingesidan. Vidare beskriver nämnderna att Långsjöns fosforhalter sedan 2008 legat i tillståndsklassen höga halter. Fosforhalterna har dock varierat men legat kvar i samma tillståndsklass. År 2014 var första året som sjöns fosforhalter hamnade i tillståndsklassen mycket höga halter. Det är troligen för tidigt att säga om detta är en trend eller inte.

20 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Nämnderna beskriver i sina remissvar en lång rad åtgärder som har genomförts från 2002 och framåt. Till exempel tillsätter sedan 2002 Stockholm Vatten dricksvatten (cirka 30 l/s) i sydöstra änden av sjön. Detta görs för att förbättra den dåliga vattenomsättningen i sjön. Sedan länge har regnvatten som naturligt skulle ha kommit till sjön letts bort från Långsjöns tillrinningsområde och det vatten som kommer till sjön är förorenat. Tillsättningen av dricksvatten är ett sätt att kompensera detta. Vidare behandlades bottnen 2006 med aluminiumklorid för att hindra fosforläckage från sjöns bottensediment. Efter behandlingen minskade fosforhalterna kraftigt. Olika informationsinsatser har också genomförts genom åren. Nämnderna lyfter också fram att tillsynsnämnden nyligen har skärpt arbetet med tillsyn av spillvattennätet i kommunen. Det omfattar bland annat bräddningar, in- och utläckage samt spillvatten som är felkopplat. För närvarande pågår också ett arbete i Stockholm stad med att ta fram ett lokalt åtgärdsprogram för Långsjön. Programmet kommer att tas fram i samråd med Huddinge kommun. Nämnderna anser att arbete med att vidta åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar till Långsjön redan pågår. De anser vidare att det är viktigt med ett fortsatt samarbete med både Stockholms stad och Stockholm Vatten AB för att förbättra vattenkvaliteten i Långsjön. Stockholm Vatten ABs synpunkter Stockholm Vatten AB har inte lämnat in något svar på remissen. Förvaltningens synpunkter Natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden har lämnat ett grundligt och genomarbetat svar. Kommunstyrelsens förvaltning anser att deras svar ska ligga till grund för svaret på remissen. Som komplement till natur- och byggnadsnämndens och tillsynsnämndens svar kan nämnas att Stockholm stad och Stockholm Vatten i december 2015 överlämnade en rapport om spillvattenpåverkan i dagvattennätet vid Långsjön till kommunen. För att spåra felkopplingar och läckage av spillvatten till dagvattennätet utfördes provtagningar vid dagvattenutloppen till sjön. Proverna analyserades för bakterier, som är den viktigaste parametern för att upptäcka spillvattenpåverkan. Av de totalt 17 undersökta provpunkterna bedöms: 9 punkter vara fria från inläckage och felkopplingar av ledningsnätet.

21 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) 6 punkter har/bör följas upp med ytterligare undersökningar. 2 bör eventuellt följas upp ytterligare undersökningar. Kommunstyrelsens förvaltning delar remissinstansernas synpunkter om att arbete med att vidta åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar till Långsjön redan pågår, samt att det är viktigt med ett fortsatt samarbete med både Stockholms stad och Stockholm Vatten AB för att förbättra vattenkvaliteten i Långsjön. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att motionen väckt av Yosef Sigal (S) anses besvarad. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Johanna Pettersson Miljöstrateg Bilagor Motionen - Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier väckt av Yosef Sigal (S) Yttrande från natur- och byggnadsnämnden Yttrande från tillsynsnämnden Beslutet delges Natur- och byggnadsnämnden Tillsynsnämnden Stockholm Vatten AB

22

23 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Miljöberedningen 4 februari Paragraf Diarienummer KS-2015/ Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier - svar på motion väckt av Yosef Sigal (S) Miljöberedningens beslut Miljöberedningen beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med förvaltningens förslag. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motionen Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier väckt av Yosef Sigal (S) anses besvarad, med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 januari Sammanfattning Yosef Sigal (S) väckte den 8 juni 2015 motionen Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier. Motionären yrkar på att: - kommunen i samarbete med Stockholm Vatten AB utreder orsakerna till den höga belastningen av kemikalier i sjön. - kommunen vidtar åtgärder för att minska dessa Motionen har skickats på remiss till natur- och byggnadsnämnden, tillsynsnämnden och Stockholm Vatten AB för synpunkter. Natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden har lämnat ett grundligt och genomarbetat svar. Kommunstyrelsens förvaltning anser att deras svar ska ligga till grund för svaret på remissen. Kommunstyrelsens förvaltning delar remissinstansernas synpunkter om att arbete med att vidta åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar till Långsjön redan pågår samt att det är viktigt med ett fortsatt samarbete med både Stockholms stad och Stockholm Vatten AB för att förbättra vattenkvaliteten i Långsjön. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att motionen väckt av Yosef Sigal (S) anses besvarad.

24 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Miljöberedningen 4 februari Paragraf Diarienummer KS-2015/ Överläggning Emil Högberg (S) och Marica Lindblad (MP) yrkar bifall till motionen. Christian Ottosson (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag. I övrigt yttrar sig Ellinor Avsan (M), Johanna Pettersson, projektledare, Yosef Sigal (S), Malin Danielsson (L) och Millaray Rubilar (V). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordförande ställer propositioner efter varandra om bifall till förvaltningens förslag mot Emil Högbergs (S) och Marica Lindblads (MP) yrkande om bifall till motionen. Ordförande finner därvid att miljöberedningen beslutar att bifalla förvaltningens förslag. Reservationer Emil Högberg (S) och Marica Lindblad (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för förslagen i motionen. Suppleantyttrande Millaray Rubilar (V) anmäler suppleantyttrande. Beslutet delges Natur- och byggnadsnämnden Tillsynsnämnden Stockholm Vatten AB

25 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Natur- och byggnadsnämnden 13 oktober Paragraf Diarienummer NBN-2015/ Remiss: Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier - motion väckt av Yosef Sigal (S) Natur- och byggnadsnämndens beslut Natur- och byggnadsnämnden antar tjänsteutlåtande som svar på remissen. Arbetsutskottets förslag till beslut Ärendet överlämnas till nämnden utan eget ställningstagande. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har remitterat en motion ställd av Yosef Sigal (S). I motionen Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren arbeta för att minska tillförseln av kemikalier yrkar motionären att kommunen i samarbete med Stockholms stad utreder orsakerna till den höga belastningen av kemikalier i sjön samt att kommunen vidtar åtgärder för att minska dessa. Motionären skriver att Långsjön i Segeltorp och dess omgivningar är ett fantastiskt rekreationsområde men med ett läge mitt i ett villaområde blir sjön hårt belastad av kemikalier. För ett antal år sedan har kommunen i samarbete med Stockholms stad vidtagit åtgärder för att minska kemikalierna i sjön. År 2006 var första gången på många år som sjöns fosforhalter hamnade under gränsen 96 µg/l som räknas som extremt höga halter. Men de senaste tre åren har sjöns fosforhalter åter stigit. Motionären skriver vidare att detta bara är en del av verkligheten. Sedan ett antal år tillbaka så byter Stockholm Vatten sjöns vatten en gång per år genom att pumpa in så mycket färskvatten som motsvarar hela sjön och att i praktiken så flyttar man kemikalieproblematiken till Mälaren. När det gäller Långsjön har Stockholm Vatten AB en stor del i åtgärdsarbetet och de åtgärder de genomför har den största positiva effekten på Långsjön. Genom tillsynsarbete avseende ledningsnätet kan kommunerna se till att de åtgärder som planerats blir genomförda.

26 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Natur- och byggnadsnämnden 13 oktober Paragraf Diarienummer NBN-2015/ Sammanfattning forts. Förvaltningen anser att arbetet med att vidta åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar till Långsjön samt övriga av Huddinges sjöar redan pågår. Förvaltningen anser vidare att det är viktigt med ett fortsatt samarbete med både Stockholms stad och Stockholm Vatten AB för att förbättra vattenkvaliteten i Långsjön. Överläggning Yossi Sigal (S), Roland Sernlind ((S), Marie Vestin (tjm), Tommy Sköldby (C) och Christian Ottosson yttrar sig i ärendet innan överläggningen förklaras avslutad. Beslutet delges Kommunstyrelsen, delgationsbeslut C:16

27 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM REFERENS SIDA Dnr Ecos Dnr W3D3 TN 2015/285, NBN 2015/ (5) HANDLÄGGARE Marie Vestin marie.vestin@huddinge.se Tillsynsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Remiss - Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier motion väckt av Yosef Sigal (S) Förslag till beslut Nämnden antar tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har remitterat en motion ställd av Yosef Sigal (S). I motionen Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren arbeta för att minska tillförseln av kemikalier yrkar motionären att kommunen i samarbete med Stockholms stad utreder orsakerna till den höga belastningen av kemikalier i sjön samt att kommunen vidtar åtgärder för att minska dessa. Motionären skriver att Långsjön i Segeltorp och dess omgivningar är ett fantastiskt rekreationsområde men med ett läge mitt i ett villaområde blir sjön hårt belastad av kemikalier. För ett antal år sedan har kommunen i samarbete med Stockholms stad vidtagit åtgärder för att minska kemikalierna i sjön. År 2006 var första gången på många år som sjöns fosforhalter hamnade under gränsen 96 µg/l som räknas som extremt höga halter. Men de senaste tre åren har sjöns fosforhalter åter stigit. Motionären skriver vidare att detta bara är en del av verkligheten. Sedan ett antal år tillbaka så byter Stockholm Vatten sjöns vatten en gång per år genom att pumpa in så mycket färskvatten som motsvarar hela sjön och att i praktiken så flyttar man kemikalieproblematiken till Mälaren. När det gäller Långsjön har Stockholm Vatten AB en stor del i åtgärdsarbetet och de åtgärder de genomför har den största positiva effekten på Långsjön. Genom tillsynsarbete avseende ledningsnätet kan kommunerna se till att de åtgärder som planerats blir genomförda. Förvaltningen anser att arbetet med att vidta åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar till Långsjön samt övriga av Huddinges sjöar redan pågår. Förvaltningen anser vidare att det är viktigt med ett fortsatt samarbete med både Stockholms stad och Stockholm Vatten AB för att förbättra vattenkvaliteten i Långsjön. POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Miljötillsynsavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 E-POST OCH WEBB miljotillsyn@huddinge.se TELEFON

28 SIDA 2 (5) Beskrivning av ärendet Yosef Sigal (S) har kommit in med en motion. Yosef Sigal skriver i motionen Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren arbeta för att minska tillförseln av kemikalier att Långsjön i Segeltorp blir hårt belastad av kemikalier. År 2006 var första gången på många år som sjöns fosforhalter hamnade under gränsen för mycket höga halter men att de senaste tre åren har sjöns fosforhalter åter stigit. Genom att Stockholm Vatten varje år pumpar in så mycket vatten som motsvarar hela sjön, flyttar man i praktiken kemikalieproblematiken till Mälaren. Dagvattnet är troligen en av största orsakerna till försurningen och att minska kemikalierna i dagvattnet är troligen den största och viktigaste utmaningen för att komma åt problematiken. Mot bakgrund av ovanstående yrkar Yosef Sigal att kommunen i samarbete med Stockholms stad utreder orsakerna till den höga belastningen av kemikalier i sjön samt att kommunen vidtar åtgärder för att minska dessa. Förvaltningen har fått motionen på remiss för yttrande senast den 30 oktober Motionen har även gått på remiss till Stockholm Vatten AB för yttrande. Förvaltningens synpunkter Långsjön ligger i ett gammalt villaområde på gränsen mellan Stockholm och Huddinge kommuner. Större tillflöden saknas. Tillrinningen är liten och vattenomsättningen dålig. Drygt 60 % av tillrinningsområdet består av enfamiljshus, vilket är en större andel än för någon annan sjö i Stockholmsområdet. Avrinningen från sjön sker via ett till större delen kulverterat vattendrag, till Vårbyfjärden i Mälaren. I början av 1900-talet släpptes stora mängder orenat avloppsvatten ut i sjön, vilket ledde till igenväxning av sjön. Långsjön är den sjö i Stockholm som tidigast blev föremål för olika restaureringsförsök. Långsjöns fosforhalter har sedan 2008 legat i tillståndsklassen höga halter. Fosforhalterna har dock varierat men legat kvar i samma tillståndsklass. År 2014 var första året som sjöns fosforhalter hamnade i tillståndsklassen mycket höga halter. Det är troligen för tidigt att säga om detta är en trend eller tillfälligt eftersom det bara är ett värde. Istället bör man avvakta och titta på treårs medelvärden för att kunna se om det är en trend. I motionen yrkar Yosef Sigal på att Huddinge kommun i samarbete med Stockholms stad ska utreda orsakerna till den höga belastningen av kemikalier i Långsjön. Kemikalier är ett mycket brett ämnesområde. Det finns väldigt många olika kemikalier, varav vissa är ofarliga medan andra har visat sig ha farliga egenskaper. Vissa kemikalier är dokumenterat farliga, men används ändå eftersom de har efterfrågade egenskaper och det saknas alternativa ämnen. Tillförseln till sjön av näringsämnen och föroreningar kommer huvudsakligen från avrinnande dagvatten från omgivande bebyggelse och lokalgator. Den andra källan av betydelse är bräddvatten. Bräddvatten är avloppsvatten från hushåll och verksamheter som släpps ut sjön i samband

29 SIDA 3 (5) med att ledningsnätet blir överbelastat när det regnar eller uppstår tekniska fel och liknande. Långsjön är en av få sjöar där bräddningar beräknas ge ett märkbart tillskott. I sjön finns fem bräddpunkter (fyra belägna på Stockholmssidan och en belägen på Huddingesidan vid Sjöstigen). Ytterligare en källa är felkopplingar mellan avloppsledningar och dagvattenledningar samt läckage från gamla avloppsnät, framför allt på Huddingesidan. Yosef Sigal yrkar vidare att kommunen vidtar åtgärder för att minska belastningen av kemikalier i Långsjön. Som Yosef Sigal skriver så tillsätter Stockholm Vatten AB sedan våren 2002 årligen dricksvatten (cirka 30 l/s) i sydöstra änden av sjön. Detta görs för att förbättra den dåliga vattenomsättningen i sjön. Sedan länge har regnvatten som naturligt skulle ha kommit till sjön letts bort från Långsjöns tillrinningsområde och det vatten som kommer till sjön är förorenat. Tillsättningen av dricksvatten är ett sätt att kompensera detta. Vidare behandlades botten 2006 med aluminiumklorid för att hindra fosforläckage från sjöns bottensediment. Efter behandlingen minskade fosforhalterna kraftigt. För att öka kapaciteten och för att minska bräddningen till Långsjön lade Stockholm Vatten AB 2006 ner en ny spillvattenledning i sjön på Huddingesidan. Under 2006 togs det också fram en broschyr "Visst vill du fortsätta att bada och fiska i Långsjön", som spreds till boende runt sjön. Broschyren togs fram i samarbete mellan Älvsjö stadsdelsförvaltning, Huddinge kommun och Stockholm Vatten AB. I broschyren ges tips om vad man som privatperson kan göra för att påverka sjöns tillstånd i positiv riktning. Under 2008 gjorde Stockholm Vatten AB en utredning som resulterade i tre åtgärdsförlag för att minska bräddningarna på Stockholmssidan (utjämningsmagasin på två platser och en LOD-anläggning på en plats). Åtgärdsförslagen är ännu inte genomförda. De åtgärder som gjorts efter 2006 har framförallt gjorts av Stockholm Vatten AB. Huddinge kommun har inte deltagit aktivt. Den åtgärd som för närvarande kvarstår är bräddåtgärder vid Långsjön i enlighet med de åtgärdsförslag som togs fram under 2008 (utjämningsmagasin, LOD-anläggning). Miljötillsynsavdelningen i Huddinge kommun har nyligen skärpt arbetet med tillsyn över spillvattennätet i kommunen. Det omfattar bland annat bräddningar, in- och utläckage samt spillvatten som är felkopplat. För närvarande pågår också ett arbete i Stockholm stad med att ta fram ett lokalt åtgärdsprogram för Långsjön. Åtgärdsprogrammet kommer att tas fram i samråd med Huddinge kommun. Långsjön är en av Huddinges fem mest övergödda sjöar. Långsjön ligger inom Mälarens avrinningsområde till skillnad från de andra fyra sjöarna som ligger inom Tyresåns sjösystem.

30 SIDA 4 (5) I Mål och budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att arbeta med den politiska prioriteringen: Förbättra vattenkvalitén i Huddinges sjöar. Uppdraget löd: Miljönämnden ska bidra till att förbättra vattenkvaliteten och naturvärdena i och omkring Huddinges sjöar så att miljökvalitetsnormerna kan uppnås. Nämnden ska tillsammans med övriga kommuner i Tyresåns och Mälarens avrinningsområden och med Stockholm Vatten, arbeta för att sjöarna ska nå god ekologisk och kemisk status. Situationen för Trehörningen-Sjödalen som är den mest övergödda sjön i Tyresåns sjösystem ska särskilt beaktas då halterna av fosfor har vänt uppåt efter en tids nedåtgående trend. Uppdraget har sedan, av tidigare miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens ledningsgrupp, preciserats genom att fokusera på sjöarna Trehörningen och Orlången eftersom åtgärder i dessa sjöar ger positiva effekter även på Magelungen och Drevviken, vilka ligger nedströms. En orsak till att fokus ligger på Trehörningen är att den är Huddinges näringsrikaste och mest övergödda sjö. Trehörningen har betydligt högre fosforhalter än Långsjön och ligger för närvarande i tillståndsklassen extremt höga halter. Orlången ligger för närvarande i samma klass som Långsjön, mycket höga halter. Kommunfullmäktige godkände i maj 2015 åtgärdsplaner för att minska fosforhalterna i Trehörningen respektive Orlången. När det gäller Långsjön har Stockholm Vatten AB en stor del i åtgärdsarbetet och de åtgärder de genomför har den största positiva effekten på Långsjön. Genom tillsynsarbetet avseende ledningsnätet kan kommunerna se till att de åtgärder som planerats blir genomförda. Det är även viktigt med ett förebyggande arbete, exempelvis med information till boende i området. Ytterligare ett verktyg i arbetet med vattenfrågorna är dagvattenstrategier. Både Huddinge kommun och Stockholm stad har arbetat med att revidera sina dagvattenstrategier. Huddinges dagvattenstrategi antogs av kommunfullmäktige den 4 mars 2013 och Stockholms dagvattenstrategi antogs den 9 mars Mot bakgrund av ovanstående anser förvaltningen att arbetet med att vidta åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar till Långsjön samt övriga av Huddinges sjöar redan pågår. Förvaltningen anser vidare att det är viktigt med ett fortsatt samarbete med både Stockholms stad och Stockholm Vatten AB för att förbättra vattenkvaliteten i Långsjön. I handläggningen av ärendet har förutom undertecknade, Tiina Laantee, naturvårdsavdelningen deltagit. Anders Lindelöf teknisk direktör Marie Vestin miljöinspektör

31 SIDA 5 (5) Bilagor Remiss - Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier motion väckt av Yosef Sigal (S) Beslutet delges Kommunstyrelsen, delgationsbeslut C:16

32 TILLSYNSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Tillsynsnämnden 13 oktober Paragraf Remiss: Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier - motion väckt av Yosef Sigal (S) Tillsynsnämndens beslut Nämnden antar tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har remitterat en motion ställd av Yosef Sigal (S). I motionen Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren arbeta för att minska tillförseln av kemikalier yrkar motionären att kommunen i samarbete med Stockholms stad utreder orsakerna till den höga belastningen av kemikalier i sjön samt att kommunen vidtar åtgärder för att minska dessa. Motionären skriver att Långsjön i Segeltorp och dess omgivningar är ett fantastiskt rekreationsområde men med ett läge mitt i ett villaområde blir sjön hårt belastad av kemikalier. För ett antal år sedan har kommunen i samarbete med Stockholms stad vidtagit åtgärder för att minska kemikalierna i sjön. År 2006 var första gången på många år som sjöns fosforhalter hamnade under gränsen 96 µg/l som räknas som extremt höga halter. Men de senaste tre åren har sjöns fosforhalter åter stigit. Motionären skriver vidare att detta bara är en del av verkligheten. Sedan ett antal år tillbaka så byter Stockholm Vatten sjöns vatten en gång per år genom att pumpa in så mycket färskvatten som motsvarar hela sjön och att i praktiken så flyttar man kemikalieproblematiken till Mälaren. När det gäller Långsjön har Stockholm Vatten AB en stor del i åtgärdsarbetet och de åtgärder de genomför har den största positiva effekten på Långsjön. Genom tillsynsarbete avseende ledningsnätet kan kommunerna se till att de åtgärder som planerats blir genomförda. Förvaltningen anser att arbetet med att vidta åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar till Långsjön samt övriga av Huddinges sjöar redan pågår. Förvaltningen anser vidare att det är viktigt med ett fortsatt samarbete med både Stockholms stad och Stockholm Vatten AB för att förbättra vattenkvaliteten i Långsjön. Överläggning Bengt Eliasson (S), Jennifer Lind (M), Marie Vestin (tjm) och Martin Övelius (DP) yttrar sig i ärendet innan överläggningen förklaras avslutad. Beslutet delges Kommunstyrelsen, delgationsbeslut C:16

33 TILLSYNSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG

34 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM REFERENS SIDA Dnr Ecos Dnr W3D3 TN 2015/285, NBN 2015/ (5) HANDLÄGGARE Marie Vestin marie.vestin@huddinge.se Tillsynsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Remiss - Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier motion väckt av Yosef Sigal (S) Förslag till beslut Nämnden antar tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har remitterat en motion ställd av Yosef Sigal (S). I motionen Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren arbeta för att minska tillförseln av kemikalier yrkar motionären att kommunen i samarbete med Stockholms stad utreder orsakerna till den höga belastningen av kemikalier i sjön samt att kommunen vidtar åtgärder för att minska dessa. Motionären skriver att Långsjön i Segeltorp och dess omgivningar är ett fantastiskt rekreationsområde men med ett läge mitt i ett villaområde blir sjön hårt belastad av kemikalier. För ett antal år sedan har kommunen i samarbete med Stockholms stad vidtagit åtgärder för att minska kemikalierna i sjön. År 2006 var första gången på många år som sjöns fosforhalter hamnade under gränsen 96 µg/l som räknas som extremt höga halter. Men de senaste tre åren har sjöns fosforhalter åter stigit. Motionären skriver vidare att detta bara är en del av verkligheten. Sedan ett antal år tillbaka så byter Stockholm Vatten sjöns vatten en gång per år genom att pumpa in så mycket färskvatten som motsvarar hela sjön och att i praktiken så flyttar man kemikalieproblematiken till Mälaren. När det gäller Långsjön har Stockholm Vatten AB en stor del i åtgärdsarbetet och de åtgärder de genomför har den största positiva effekten på Långsjön. Genom tillsynsarbete avseende ledningsnätet kan kommunerna se till att de åtgärder som planerats blir genomförda. Förvaltningen anser att arbetet med att vidta åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar till Långsjön samt övriga av Huddinges sjöar redan pågår. Förvaltningen anser vidare att det är viktigt med ett fortsatt samarbete med både Stockholms stad och Stockholm Vatten AB för att förbättra vattenkvaliteten i Långsjön. POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Miljötillsynsavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 E-POST OCH WEBB miljotillsyn@huddinge.se TELEFON

35 SIDA 2 (5) Beskrivning av ärendet Yosef Sigal (S) har kommit in med en motion. Yosef Sigal skriver i motionen Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren arbeta för att minska tillförseln av kemikalier att Långsjön i Segeltorp blir hårt belastad av kemikalier. År 2006 var första gången på många år som sjöns fosforhalter hamnade under gränsen för mycket höga halter men att de senaste tre åren har sjöns fosforhalter åter stigit. Genom att Stockholm Vatten varje år pumpar in så mycket vatten som motsvarar hela sjön, flyttar man i praktiken kemikalieproblematiken till Mälaren. Dagvattnet är troligen en av största orsakerna till försurningen och att minska kemikalierna i dagvattnet är troligen den största och viktigaste utmaningen för att komma åt problematiken. Mot bakgrund av ovanstående yrkar Yosef Sigal att kommunen i samarbete med Stockholms stad utreder orsakerna till den höga belastningen av kemikalier i sjön samt att kommunen vidtar åtgärder för att minska dessa. Förvaltningen har fått motionen på remiss för yttrande senast den 30 oktober Motionen har även gått på remiss till Stockholm Vatten AB för yttrande. Förvaltningens synpunkter Långsjön ligger i ett gammalt villaområde på gränsen mellan Stockholm och Huddinge kommuner. Större tillflöden saknas. Tillrinningen är liten och vattenomsättningen dålig. Drygt 60 % av tillrinningsområdet består av enfamiljshus, vilket är en större andel än för någon annan sjö i Stockholmsområdet. Avrinningen från sjön sker via ett till större delen kulverterat vattendrag, till Vårbyfjärden i Mälaren. I början av 1900-talet släpptes stora mängder orenat avloppsvatten ut i sjön, vilket ledde till igenväxning av sjön. Långsjön är den sjö i Stockholm som tidigast blev föremål för olika restaureringsförsök. Långsjöns fosforhalter har sedan 2008 legat i tillståndsklassen höga halter. Fosforhalterna har dock varierat men legat kvar i samma tillståndsklass. År 2014 var första året som sjöns fosforhalter hamnade i tillståndsklassen mycket höga halter. Det är troligen för tidigt att säga om detta är en trend eller tillfälligt eftersom det bara är ett värde. Istället bör man avvakta och titta på treårs medelvärden för att kunna se om det är en trend. I motionen yrkar Yosef Sigal på att Huddinge kommun i samarbete med Stockholms stad ska utreda orsakerna till den höga belastningen av kemikalier i Långsjön. Kemikalier är ett mycket brett ämnesområde. Det finns väldigt många olika kemikalier, varav vissa är ofarliga medan andra har visat sig ha farliga egenskaper. Vissa kemikalier är dokumenterat farliga, men används ändå eftersom de har efterfrågade egenskaper och det saknas alternativa ämnen. Tillförseln till sjön av näringsämnen och föroreningar kommer huvudsakligen från avrinnande dagvatten från omgivande bebyggelse och lokalgator. Den andra källan av betydelse är bräddvatten. Bräddvatten är avloppsvatten från hushåll och verksamheter som släpps ut sjön i samband

36 SIDA 3 (5) med att ledningsnätet blir överbelastat när det regnar eller uppstår tekniska fel och liknande. Långsjön är en av få sjöar där bräddningar beräknas ge ett märkbart tillskott. I sjön finns fem bräddpunkter (fyra belägna på Stockholmssidan och en belägen på Huddingesidan vid Sjöstigen). Ytterligare en källa är felkopplingar mellan avloppsledningar och dagvattenledningar samt läckage från gamla avloppsnät, framför allt på Huddingesidan. Yosef Sigal yrkar vidare att kommunen vidtar åtgärder för att minska belastningen av kemikalier i Långsjön. Som Yosef Sigal skriver så tillsätter Stockholm Vatten AB sedan våren 2002 årligen dricksvatten (cirka 30 l/s) i sydöstra änden av sjön. Detta görs för att förbättra den dåliga vattenomsättningen i sjön. Sedan länge har regnvatten som naturligt skulle ha kommit till sjön letts bort från Långsjöns tillrinningsområde och det vatten som kommer till sjön är förorenat. Tillsättningen av dricksvatten är ett sätt att kompensera detta. Vidare behandlades botten 2006 med aluminiumklorid för att hindra fosforläckage från sjöns bottensediment. Efter behandlingen minskade fosforhalterna kraftigt. För att öka kapaciteten och för att minska bräddningen till Långsjön lade Stockholm Vatten AB 2006 ner en ny spillvattenledning i sjön på Huddingesidan. Under 2006 togs det också fram en broschyr "Visst vill du fortsätta att bada och fiska i Långsjön", som spreds till boende runt sjön. Broschyren togs fram i samarbete mellan Älvsjö stadsdelsförvaltning, Huddinge kommun och Stockholm Vatten AB. I broschyren ges tips om vad man som privatperson kan göra för att påverka sjöns tillstånd i positiv riktning. Under 2008 gjorde Stockholm Vatten AB en utredning som resulterade i tre åtgärdsförlag för att minska bräddningarna på Stockholmssidan (utjämningsmagasin på två platser och en LOD-anläggning på en plats). Åtgärdsförslagen är ännu inte genomförda. De åtgärder som gjorts efter 2006 har framförallt gjorts av Stockholm Vatten AB. Huddinge kommun har inte deltagit aktivt. Den åtgärd som för närvarande kvarstår är bräddåtgärder vid Långsjön i enlighet med de åtgärdsförslag som togs fram under 2008 (utjämningsmagasin, LOD-anläggning). Miljötillsynsavdelningen i Huddinge kommun har nyligen skärpt arbetet med tillsyn över spillvattennätet i kommunen. Det omfattar bland annat bräddningar, in- och utläckage samt spillvatten som är felkopplat. För närvarande pågår också ett arbete i Stockholm stad med att ta fram ett lokalt åtgärdsprogram för Långsjön. Åtgärdsprogrammet kommer att tas fram i samråd med Huddinge kommun. Långsjön är en av Huddinges fem mest övergödda sjöar. Långsjön ligger inom Mälarens avrinningsområde till skillnad från de andra fyra sjöarna som ligger inom Tyresåns sjösystem.

37 SIDA 4 (5) I Mål och budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att arbeta med den politiska prioriteringen: Förbättra vattenkvalitén i Huddinges sjöar. Uppdraget löd: Miljönämnden ska bidra till att förbättra vattenkvaliteten och naturvärdena i och omkring Huddinges sjöar så att miljökvalitetsnormerna kan uppnås. Nämnden ska tillsammans med övriga kommuner i Tyresåns och Mälarens avrinningsområden och med Stockholm Vatten, arbeta för att sjöarna ska nå god ekologisk och kemisk status. Situationen för Trehörningen-Sjödalen som är den mest övergödda sjön i Tyresåns sjösystem ska särskilt beaktas då halterna av fosfor har vänt uppåt efter en tids nedåtgående trend. Uppdraget har sedan, av tidigare miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens ledningsgrupp, preciserats genom att fokusera på sjöarna Trehörningen och Orlången eftersom åtgärder i dessa sjöar ger positiva effekter även på Magelungen och Drevviken, vilka ligger nedströms. En orsak till att fokus ligger på Trehörningen är att den är Huddinges näringsrikaste och mest övergödda sjö. Trehörningen har betydligt högre fosforhalter än Långsjön och ligger för närvarande i tillståndsklassen extremt höga halter. Orlången ligger för närvarande i samma klass som Långsjön, mycket höga halter. Kommunfullmäktige godkände i maj 2015 åtgärdsplaner för att minska fosforhalterna i Trehörningen respektive Orlången. När det gäller Långsjön har Stockholm Vatten AB en stor del i åtgärdsarbetet och de åtgärder de genomför har den största positiva effekten på Långsjön. Genom tillsynsarbetet avseende ledningsnätet kan kommunerna se till att de åtgärder som planerats blir genomförda. Det är även viktigt med ett förebyggande arbete, exempelvis med information till boende i området. Ytterligare ett verktyg i arbetet med vattenfrågorna är dagvattenstrategier. Både Huddinge kommun och Stockholm stad har arbetat med att revidera sina dagvattenstrategier. Huddinges dagvattenstrategi antogs av kommunfullmäktige den 4 mars 2013 och Stockholms dagvattenstrategi antogs den 9 mars Mot bakgrund av ovanstående anser förvaltningen att arbetet med att vidta åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar till Långsjön samt övriga av Huddinges sjöar redan pågår. Förvaltningen anser vidare att det är viktigt med ett fortsatt samarbete med både Stockholms stad och Stockholm Vatten AB för att förbättra vattenkvaliteten i Långsjön. I handläggningen av ärendet har förutom undertecknade, Tiina Laantee, naturvårdsavdelningen deltagit. Anders Lindelöf teknisk direktör Marie Vestin miljöinspektör

38 SIDA 5 (5) Bilagor Remiss - Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier motion väckt av Yosef Sigal (S) Beslutet delges Kommunstyrelsen, delgationsbeslut C:16

39 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) HANDLÄGGARE Elmgren, Jessica jessica.elmgren@huddinge.se Kommunstyrelsen Förslag till Mobility management-plan för Huddinge kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens förvaltning förslag till kommunfullmäktige Mobility management-planen enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 21 mars 2016 antas. Sammanfattning Dåvarande samhällsbyggnadsnämnden fick 2014 i uppdrag av kommunfullmäktige att ta fram en Mobility management-plan för Huddinge kommun. Mobility management är enligt European Platform on Mobility Management (EPOMM) ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Mobility management planen utgör ett viktigt redskap för kommunen att kunna fatta väl avvägda beslut som leder mot översiktsplanens inriktning samt trafikstrategins mål och vision. En ny översiktsplan och trafikstrategi för kommunen har tagits fram som båda pekar ut gång-, cykel- och kollektivtrafikens betydelse för såväl kommunens som regionens utveckling. Trafikstrategin beskriver den riktning som Huddinge kommun vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. För att strategin ska få effekt måste den preciseras i en konkret åtgärdsplan, även kallad trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio olika åtgärdsplaner, varav mobility managment-planen är en av dem. Syftet med mobility managment-planen är att förebygga ökad transportefterfrågan och öka andelen gång-, cykel och kollektivtrafik. Mobility managment-planen ska tydliggöra hur Huddinge kommun ska använda Mobility management för att uppnå översiktsplanens och trafikstrategins mål. I planen preciseras syfte samt vilka åtgärdsförslag och riktlinjer som behövs för att kommunen ska kunna bidra till att fler väljer kollektivtrafik för längre resor och gång- och cykeltrafik för kortare resor. Kommunens bebyggelsestruktur gör att bilen, nu och i framtiden, kommer att vara en förutsättning för en del Huddingebor att få vardagen att fungera. Genom att POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

40 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) göra det enklare för fler att välja andra transportmedel skapar vi framkomlighet för dem som är beroende av bilen. Mobility managment-planen har varit på remiss. Inkomna synpunkter har bearbetats i en remissammanställning och revideringar av Mobility management-planen har gjorts. Förvaltningen anser att förslaget nu kan antas och att arbetet lämpligen går vidare med att en handlingsplan för genomförande upprättas. Beskrivning av ärendet I maj 2013 antog kommunfullmäktige en trafikstrategi för Huddinge kommun med fokus på gång-, cykel- och kollektivtrafik. Strategin beskriver den riktning som Huddinge kommun vill nå genom sitt arbete med trafiksystem de kommande åren. För att strategin ska få effekt måste den preciseras i en konkret åtgärdsplan, även kallad trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio olika åtgärdsplaner, varav mobility management-planen är en av dem antogs även en ny översiktsplan för kommunen som tydligt pekar ut gång-, cykeloch kollektivtrafikens betydelse för såväl kommunens som regionens utveckling. Kommunens bebyggelsestruktur gör att bilen, nu och i framtiden, kommer att vara en förutsättning för en del Huddingebor att få vardagen att fungera. Genom att göra det enklare för fler att välja andra transportmedel skapar vi framkomlighet för dem som är beroende av bilen. År 2014 gav kommunfullmäktige i uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden att ta fram en Mobility management-plan. Mobility management planen följs av en handlingsplan för arbetet med Mobility management. Mobility management är enligt European Platform on Mobility Management (EPOMM) ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden.

41 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Figur 1: Schematisk bild över dokumenthierarkin Syfte med Mobility management Syftet med Mobility management-planen är att ta fram verkningsfulla och användbara redskap för att kunna fatta väl avvägda beslut som leder mot översiktsplanens inriktning samt trafikstrategins mål och vision. Mobility management-planen ska bidra till att fler väljer kollektivtrafik för längre resor och gång- och cykeltrafik för kortare resor. Mobility management-planens riktlinjer För att kunna uppnå de mål som har formulerats i Huddinges översiktsplan och i trafikstrategin har inriktningsmål tagits fram i Mobility managementplanen som behandlar följande: Mobility management i samhällsplaneringen Med Mobility management i planering och byggande ska utformningen och utvecklingen av samhällsbyggnadsprojekt skapa förutsättningar för hållbart resande. Samarbeten med andra aktörer Samarbeten med olika aktörer ska göra att fler arbetar för att underlätta och främja hållbara resor. Kommunikation och information

42 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Kommunikation och information ska användas för att främja hållbara resor hos invånare, besökare och verksamma i kommunen Sammanställning remiss Beslut fattades om att förslaget till Mobility management-plan skulle remitteras den 4 juni Förslaget remitterades till Huddinge kommuns nämnder, myndigheter, andra kommuner, intresseorganisationer m.m. Vilka dessa är återfinns i sändlistan, bilaga 1 till remissammanställningen som i sin tur är bilaga 2 till detta tjänsteutlåtande. Därefter publicerades förslaget på Huddinge kommuns hemsida med information om att synpunkter skulle lämnas senast den 30 september Förvaltningen har mottagit totalt 19 skriftliga synpunkter från allmänhet, föreningar, myndigheter, interna remissinstanser och andra kommuner. Sammanfattningsvis visar remissvaren på att Mobility management-planen uppfattas som ett betydelsefullt dokument för att uppfylla målen i översiktsplan och trafikstrategin och att planen knyter ihop de övriga åtgärdsplanerna som är kopplade till trafikstrategin på ett bra sätt. Revideringar efter remiss Sammanfattningsvis har följande ändringar i programmet gjorts: Riktlinjen för att kunna hantera parkeringsköp har tagits bort ur programmet. Detta efter att de tagits bort ur parkeringsprogrammet. Stycket om flexibla parkeringstal har ändrats till att innefatta både nyoch om byggnation i enlighet med parkeringsprogrammet. Planen kompletteras med att även förskolor som arbetar för att öka andelen barn som går eller cyklar eller åker kollektivtrafik ska erbjudas stöd från kommunen. Planen kompletteras med en ny riktlinje om det interna arbetet med hållbara resor. Indikatorerna har lyfts ut och behandlas som en bilaga till Mobility management. Tillägg av indikatorer på uppföljning av de interna resorna Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att Mobility management-planen för Huddinge kommun antas.

43 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Mobility management i samhällsplaneringen Informationsblad om syfte och inriktning på Trafikstrategi och Mobility management-plan till exploatörer. Idéskrift till exploatörer. Tänkbart innehåll i en sådan skrift kan vara fördelar med att arbeta med Mobility management, hur infrastrukturen och bebyggelse kan utformas för att uppmuntra gående och cykling, hur miljöfordon kan prioriteras och hur bilparkering kan göras mer flexibel genom exempelvis samutnyttjande. Inrätta funktion för råd och stöd till exploatörer som vill arbeta med hållbart resande. Denna funktion kan hjälpa till med plan för Mobility management-åtgärder och råd kring utformning för ökat hållbart resande. Mall för plan för Mobility management-åtgärder som exploatörer kan använda sig av, med förslag på rubriker och innehåll. Utveckla nivåer för flexibla parkeringstal kopplat till krav på åtgärder. Baserat på närhet till kollektivtrafik och service kan sedan olika åtgärder, till exempel bilpoolsmedlemskap och dylikt minska parkeringstalet ytterligare. Avtalsbank där genomförandeavtal med skrivningar om Mobility management samlas. Riktlinjer för uppföljning av olika projekt och avtal så att det säkerställs att uppföljningen kommer in i rätt skede av processen. Ta fram en checklista för samhällsbyggnadsprocessens olika steg utifrån trafikstrategins planer och program, till exempel avstånd till cykelparkering, utformning av gång och cykelvägar och koppling till kollektivtrafik. Uppdatera befintliga processer, rutiner och handböcker så att åtgärder och uppföljning kommer in på rätt ställen i arbetsprocessen. I ett första steg tas en checklista för Mobility management-åtgärder och uppföljning fram för hela samhällsbyggnadsprocessen.

44 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Samarbeten med olika aktörer, internt och externt Informationsmaterial om Mobility management och gröna resplaner, åtgärder för att styra alla resor inom en organisation mot mer effektiva och miljövänliga alternativ, till verksamheter och fastighetsägare. Kommunikationsplan, som visar vilken information och vilka kampanjer för hållbart resande som ska genomföras, samt när och mot vilken målgrupp. Kommunikationsplan för den interna informationen om Mobility management-arbetet. Denna ska innehålla vad som ska informeras om, vem som ska informeras och hur det ska göras Genomföra en utredning om kommunen ska byta till en bilpool som även kan nyttjas av allmänheten. Information och kommunikation Ta fram informationspaket till nyinflyttade Kommunikationsplan, som visar vilken information och vilka kampanjer för hållbart resande som ska genomföras, samt när och till vilken målgrupp. Informationsmaterial om resealternativ till invånare och nyinflyttade, till exempel gång- och cykelkartor, ficktidtabeller eller liknande. Övrigt Ta fram rutiner för uppföljning av Mobility management-planen. Mobility management-planen föreslås börja gälla samma datum som programmet antas i kommunfullmäktige. Samtliga planuppdrag som ges efter antagandedatum för Mobility management-planen ska följa de riktlinjer som anges i mobility mangement-planen. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Jessica Elmgren Projektsamordnare Mobility management

45 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Bilagor Bilaga 1: Mobility management-plan för Huddinge kommun Bilaga 2: Remissammanställning Mobility management-plan för Huddinge kommun Bilaga 3: Sändlista remissinstanser Mobility management-plan för Huddinge kommun Beslutet delges Kommunens samtliga nämnder

46 Mobility management-plan för Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Samhällsbyggnadsavdelningen Gatu- och trafiksektionen

47 Huddinge kommun FÖR HUDDINGE KOMMUN Diarienummer: KS-2015/894 Utgåva: Författare: Arbetet med att ta fram förslag till Mobility management-plan har bedrivits av en arbetsgrupp på Huddinge kommun bestående av: Projektledare Jessica Elmgren, Isabelle Stöckel samt Tora Landgren (Gatu- och trafiksektionen), Cecilia Rogvall (Mark- och exploateringssektionen), Karin Segerdahl (Plansektionen), Johanna Pettersson (Miljöstrateg, staben Samhällsbyggnadsavdelningen.) Konsultstöd har erhållits från Liselott Söderström, Kristina Nyström, Pernilla Hyllenius Mattisson, Caroline Ljungberg, Trivector Traffic. 2

48 Sammanfattning Mobility management är enligt European Platform on Mobility Management (EPOMM) ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. I samhällsplaneringen kan mobility management användas för att påverka utformningen av bebyggelse och infrastruktur så att de stödjer ett hållbart resande. Syftet är att påverka resan innan den har börjat. Mobility management handlar om att göra det enkelt och attraktivt att gå, cykla och åka kollektivt. Genom att underlätta för dessa färdsett och arbeta med Mobility management ges större möjligheter för olika grupper att använda transportsystemet och skapar dessutom förutsättningar för ett mer jämlikt och jämställt resande i framtiden. Det ger även vinster för samhället i form av lägre utsläpp, minskat buller, bättre trafiksäkerhet och mer tillgänglig yta för att skapa attraktiva stadsmiljöer. Stockholmsregionen och Huddinge kommun växer snabbt. Därmed ökar också trafiken. För att regionens transportbehov ska kunna tillgodoses behöver en större andel av transporterna ske med gång, cykel och kollektivtrafik, som är mer yteffektiva och hållbara. Det finns transporter som nu och i framtiden behöver ske med bil, så bilen kommer att ha en fortsatt viktig roll i transportsystemet. En större andel resor med gång, cykel och kollektivtrafik lämnar utrymme för de transporter som måste ske med bil. Huddinge kommuns trafikstrategi, Trafikstrategi för Huddinge kommun med gång-, cykel- och kollektivtrafik i fokus, antogs av kommunfullmäktige i maj Trafikstrategin drar upp riktlinjer för hur transportsystemet i kommunen ska utvecklas för att kommunens övergripande mål och visioner ska kunna uppnås. Trafikstrategin preciseras i en trafikplan. I Huddinge kommun utgörs trafikplanen av nio åtgärdsplaner, varav Mobility management-planen är en. Huddinge kommun har sedan flera år goda erfarenheter av att arbeta med mobility management. I och med framtagandet av denna Mobility management-plan vill Huddinge kommun nu ta ett helhetsgrepp och införa Mobility management-arbetet i det ordinarie arbetet. Kommunens bebyggelsestruktur och den vardagssituation många Huddingebor befinner sig i gör att bilen nu och i framtiden kommer att vara en förutsättning för många för att få livspusslet att gå ihop. Kunskaper och förståelse för detta måste finnas med i kommunens arbete med att genomföra Mobility management-planen. Syftet med Mobility management-planen är att försöka påverka transportefterfrågan och att de resor som utförs i större utsträckning görs till fots, med cykel eller kollektivtrafik. Mobility management-planen ska tydliggöra hur Huddinge kommun ska använda mobility management för att uppnå översiktsplanens och trafikstrategins mål. Tre inriktningsmål för Huddinge kommuns arbete har definierats, se tabell nedan. INRIKTNINGSMÅL FÖR MOBILITY MANAGEMENT Mobility management i samhällsplaneringen Samarbeten med andra aktörer Med mobility management i planering och byggande ska utformningen och utvecklingen av samhällsbyggnadsprojekt skapa förutsättningar för hållbart resande. Samarbeten med olika aktörer ska göra att fler arbetar för att underlätta och främja hållbara resor.

49 Kommunikation och information Kommunikation och information ska användas för att främja hållbara resor hos invånare, besökare och verksamma i kommunen. I kapitel 3 beskrivs hur Mobility management-planens inriktningsmål ska uppnås. I riktlinjerna pekas ett antal åtgärder, verktyg och checklistor ut, som Huddinge kommun ska arbeta vidare med. Dessa åtgärder listas i bilaga 1. Mobility management i samhällsplaneringen Mobility management i samhällsplaneringen syftar till att påverka utformningen av bebyggelse och infrastruktur så att de stödjer ett hållbart resande. Den fysiska planeringen har stor potential att påverka både färdmedelsval och själva efterfrågan på transportslag. Riktlinjer ges inom följande områden: Förutsättningar för hållbart resande Mobility management genom hela samhällsbyggnadsprocessen Mobility management i föravtal och genomförandeavtal Flexibel parkering Uppföljning av detaljplaner och genomförandeavtal Mobility management-kompetens i samhällsbyggnadsprocessen Samarbeten med olika aktörer Arbetsgivare, företagare, skolor och föreningar har stort inflytande över sina anställdas, kunders, elevers och medlemmars förutsättningar för hållbart resande. Kommunen är själv en viktig aktör som till exempel arbetsgivare och som huvudman för de kommunala skolorna. Riktlinjer ges inom följande område: Arbetsgivare, besöksverksamheter, handelsföretag, föreningar och skolor Kommunikation och information Hållbara resor uppmuntras genom att informera om alternativ till privat bil och driva riktade kampanjer. Information ges även om kommunens Mobility management-arbete. Riktlinjer ges inom följande områden: Information om möjligheterna till hållbart resande Kampanjer Information vid ny- och ombyggnation av infrastruktur Information till nyinflyttade Information om Mobility management-arbetet internt 4

50 Uppföljning och utvärdering är viktigt bland annat för att kunna visa om projekt och arbete har varit framgångsrika och kan motivera investerade pengar och för att ge underlag för beslut om framtida satsningar. I kapitel 4 beskrivs hur uppföljning och utvärdering ska gå till, dels uppföljning av trafikutvecklingen och Mobility managementplanen i form av förslag till indikatorer och dels genom uppföljning av projekt och Huddinges interna arbete.

51 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Innehållsförteckning 6 Begreppslista 7 1. Bakgrund DOKUMENTHIERARKI UTGÅNGSPUNKTER En växande region VARFÖR BEHÖVS EN MOBILITY MANAGEMENT-PLAN? Så bidrar mobility management till kommunens mål Målsättningar Övergripande mål Mobility management-planens syfte och mål SYFTE MÅL FÖR MOBILITY MANAGEMENT-ARBETET 13 4.Riktlinjer för Mobility management-arbetet MOBILITY MANAGEMENT I SAMHÄLLSPLANERINGEN Förutsättningar för hållbart resande Mobility management genom hela samhällsbyggnadsprocessen Mobility management i föravtal och genomförandeavtal SAMARBETEN MED OLIKA AKTÖRER (INTERT OCH EXTERNT) KOMMUNIKATION OCH INFORMATION Uppföljning och utvärdering UPPFÖLJNING AV TRAFIKUTVECKLINGEN OCH MOBILITY MANAGEMENT-PLANEN UPPFÖLJNING AV PROJEKT UPPFÖLJNING AV KOMMUNENS INTERNA ARBETE 25 Figur 10. Förslag på indikatorer 27 Bilaga 2. Åtgärder att arbeta vidare med 28 6

52 Begreppslista Mobility management Definitionen av Mobility Management enligt EPOMM är som följer: Mobility Management (MM) är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Grundläggande för Mobility Management är "mjuka" åtgärder, som information och kommunikation, organisation av tjänster och koordination av olika partners verksamheter. "Mjuka" åtgärder förbättrar ofta effektiviteten hos "hårda" åtgärder inom stadstrafiken (som t.ex. nya spårvagnslinjer, vägar eller cykelbanor). Mobility Management-åtgärder (jämfört med "hårda" åtgärder) kräver inte nödvändigtvis stora finansiella investeringar och de kännetecknas samtidigt av en bra kostnads/nyttokvot (BCR Benefit Cost Ratio). I samhällsplaneringen kan mobility management användas för att påverka utformningen av bebyggelse och infrastruktur så att de stödjer ett hållbart resande. Syftet är att påverka resan innan den börjat. Mobility management är inte ett universalmedel som helt ersätter tekniska lösningar, utan ett komplement som får nya eller befintliga tekniska lösningar att ge större effekt. Att mobility management ibland helt kan eliminera behovet av ny infrastruktur är en bonus. Hållbara resor och transporter I denna plan räknas gång-, cykel- och kollektivtrafik till hållbara resor då dessa transportslag är plats- och energisnåla per transporterad individ och sträcka. Med transporter menas i denna plan persontransporter. Transportefterfrågan och målstyrd planering Fler invånare innebär mer transporter. I traditionell trafikplanering har den framtida transportefterfrågan baserats på antaganden om att den växande befolkningen kommer att resa lika mycket, eller mer, per person som tidigare. Det har ofta lett till överdimensionerad infrastruktur för bil och en indirekt uppmuntran till att resa mer med bil. I dag tillämpar allt fler kommuner målstyrd trafikplanering, där man strävar efter att utforma bebyggelse och infrastruktur så att transportefterfrågan ska minska, till exempel genom en tät bebyggelse där bostäder och service blandas. Grön resplan eller grön transportplan Grön resplan kallas den åtgärdsplan som en befintlig verksamhet tar fram för att främja hållbara transportslag för till exempel anställda och besökare. Förutom minskad miljöoch klimatpåverkan kan en grön resplan ge fördelar för företaget och de anställda, till exempel lägre fordons- och reskostnader, lägre sjukfrånvaro och minskat parkeringsbehov. En grön resplan som även innefattar gods kallas ofta grön transportplan. Plan för Mobility management-åtgärder En plan för Mobility management-åtgärder 1 är en handlingsplan som en exploatör tar fram för Mobility management-åtgärder för ett område eller fastighet i planerings-eller byggstadiet. Det är egentligen samma sak som grön resplan eller grön transportplan, men 1 Kallas ofta Mobility management-plan.

53 för att särskilja dem som tas fram av exploatörer i planerings- eller byggstadiet kallas dessa i detta sammanhang för plan för Mobility management-åtgärder. En plan för Mobility management-åtgärder bör innefatta såväl målsättningar på längre sikt som faktiska handlingar i form av åtgärder på kort och lång sikt. Åtgärderna syftar till att uppmuntra till, underlätta och styra mot ett mer hållbart resande. Planen kan omfatta olika typer av information och kampanjer, fysiska förändringar som gör det lättare att gå, cykla och åka kollektivt samt innehålla beskrivningar av bilpoolslösningar och parkeringsstyrning. 8

54 1.Bakgrund 1.1. DOKUMENTHIERARKI De övergripande målen för hur Huddinge kommun ska utvecklas anges i kommunens strategiska dokument, främst översiktsplanen. Mål finns också formulerade i Miljöprogrammet som behandlar kommunens miljömål. Huddinge kommuns trafikstrategi, Trafikstrategi för Huddinge kommun med gång-, cykel- och kollektivtrafik i fokus, antogs av kommunfullmäktige i maj Trafikstrategin drar upp riktlinjer för hur transportsystemet i kommunen ska utvecklas för att kommunens övergripande mål och visioner ska kunna uppnås. Trafikstrategin preciseras i en trafikplan. I Huddinge kommun utgörs trafikplanen av nio åtgärdsplaner, varav Mobility management-planen är en. I Figur 1-1 visas hur de olika dokumenten förhåller sig till varandra. Figur 1: Schematisk bild över trafikstrategins dokumenthierarki Trafikstrategins huvudinriktning är: Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras Kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad 1.2 UTGÅNGSPUNKTER En växande region

55 Huddinge ligger i en starkt växande region. Befolkningsprognosen pekar på att Stockholms läns befolkning kan öka från drygt 2 miljoner till närmare 3,2 miljoner år I Huddinge kommuns översiktsplan slår man fast att kommunen ska växa i takt med länet, vilket kan innebära att befolkningen ökar från drygt invånare till någonstans mellan till invånare år Fram till år 2020 är det framförallt åldersgrupperna 0-15 år och år som väntas öka mest. För att regionens transportbehov ska kunna tillgodoses behöver en större andel av transporterna ske med gång, cykel och kollektivtrafik, som är mer yteffektiva och hållbara. Det finns transporter som nu och i framtiden behöver ske med bil, så bilen kommer att ha en fortsatt viktig roll i transportsystemet. En större andel resor med gång, cykel och kollektivtrafik lämnar utrymme för de transporter som måste ske med bil. Kunskap och förståelse kring människors olika transportbehov och resvanor är en förutsättning för kommunens fortsatta arbete med Mobility mangement VARFÖR BEHÖVS EN MOBILITY MANAGEMENT-PLAN? Mobility management är ett viktigt verktyg för att se till att befintligt transportsystem används på ett effektivt sätt och att dess negativa konsekvenser minimeras. Med ett mobility management-tänkande redan i samhällsplaneringen kan man också förebygga att efterfrågan på resor och transporter ökar i samma takt som utbyggnaden. Mobility management handlar om att göra det enkelt och attraktivt att gå, cykla och åka kollektivt. Genom att underlätta för dessa färdsett och arbeta med Mobility management ges större möjligheter för olika grupper att använda transportsystemet och skapar dessutom förutsättningar för ett mer jämlikt och jämställt resande i framtiden. Det ger även vinster för samhället i form av lägre utsläpp, minskat buller, bättre trafiksäkerhet och mer tillgänglig yta för att skapa attraktiva stadsmiljöer. Goda transportmöjligheter är viktiga för ett fungerande samhälle. Samtidigt medför ökad biltrafik en rad negativa konsekvenser. Huddinge kommuns befolkningstillväxt medför att trängseln kommer att öka i både väg- och kollektivtrafik. Enbart ny infrastruktur kan inte lösa problemet eftersom förbättrad infrastruktur i sig också bidrar till ökade trafikströmmar. Transportsektorn innebär också negativ påverkan på miljö och hälsa. Inom Huddinge kommun står transportsektorn för totalt 59 procent 4 av koldioxidutsläppen samt medför höga bullernivåer och partikelutsläpp. Privatbilismen tar upp stora ytor och skapar barriärer vilket motverkar en tät och levande stadsmiljö. Biltrafiken har en viktig roll i samhället men i en storstad är biltrafiken bara effektiv om de flesta använder andra trafikslag. 2 Stockholms Handelskammare, SWOT Stockholm och-luft/vaxthusgasutslappen-skaminska/vaxthusgasutslapp-per-invanare/ 5 Stationsnära lägen - Utgångsläge 2012 och förslag på uppföljningsrutiner för Huddinge Kommun, Dnr: GK-2007/ , Spacescape 6 Trafikverket, fyrstegsprincipen 7 Trafikstrategi för Huddinge kommun GK-2007/ , s. 7 10

56 Knappt hälften (47 %) av familjerna i Huddinge kommun har bil och andelen har minskat de senaste åren. Däremot bor en stor del av Huddingeborna inom gång- och cykelavstånd från en spårstation. 71 % bor inom 1200 meter fågelvägen från en station och 39 % bor inom 600 meter fågelvägen. Arbetstillfällena är inte i lika hög utsträckning som bostäderna tillgängliga med kollektivtrafik 5. Ett sätt att arbeta med Mobility management är att använda fyrstegsprincipen vilken är utvecklad av Trafikverket. Principen innebär att åtgärder som påverkar efterfrågan på resor och transporter, ska övervägas innan dyra satsningar på ny infrastruktur diskuteras. Den bidrar till att utveckla ett mer hållbart transportsystem som hushåller med knappa resurser i alla de tre hållbarhetsaspekterna för miljö, ekonomi och människa 6. I och med antagandet av Trafikstrategi för Huddinge kommun har kommunfullmäktige beslutat att kommunen ska arbeta med mobility management för att påverka människors beteende så att trafiksystemet nyttjas resurseffektivt och för att minska resor och transporters negativa konsekvenser 7. Huddinge kommun har goda erfarenheter av att arbeta med mobility management i enskilda projekt såväl inom kommunen som med andra aktörer. I och med framtagandet av Mobility management-planen vill kommunen ta ett helhetsgrepp och införa arbetet med mobility management i det ordinarie arbetet Så bidrar mobility management till kommunens mål Åtgärder inom mobility management har en bevisad effekt när det kommer till att öka andelen hållbara resor. Förutom ett bättre fungerande trafiksystem ger det flera andra fördelar, till exempel: Samhällets vinster är attraktivare stadsmiljöer, minskade koldioxidutsläpp, minskade utsläpp av hälsopåverkande ämnen och buller, minskade barriäreffekter, mindre trängsel och bättre folkhälsa, vilket också är bra för samhällsekonomin. Mobility management-åtgärder är kostnadseffektiva jämfört med att försöka bygga bort problemen med ny infrastruktur. Företagens vinster är lägre kostnader för resor och parkeringsplatser, minskad klimatpåverkan, friskare personal och lägre kostnader för sjukskrivningar. Exploatörer kan bygga fler bostäder på samma yta och ändå få plats över till trevliga bostadsmiljöer, tack vare att ytbehovet för parkering minskar eller flyttas, vilket också medför lägre byggkostnader. Individens vinster är bättre ekonomi, bättre hälsa och ökad valfrihet i valet av färdmedel. Mobility management handlar om att göra det enkelt och attraktivt att gå, cykla och åka kollektivt. Genom att underlätta för dessa färdsätt ges större möjligheter för olika grupper att använda transportsystemet och skapar dessutom förutsättningar för ett mer jämlikt och jämställt resande i framtiden. Kommunens bebyggelsestruktur och den vardagssituation många Huddingebor befinner sig i gör att bilen nu och i framtiden kommer att vara en förutsättning för många för att få livspusslet att gå ihop. Kunskaper och förståelse för detta måste finnas med i kommunens arbete med att genomföra Mobility management-planen.

57 2. Målsättningar 2.1 Övergripande mål Mål och riktlinjer i översiktsplan och trafikstrategi påverkar inriktningen på Mobility management-planen och vad planen ska bidra till att uppfylla. Sammanfattningsvis säger dessa mål och riktlinjer att Huddinge ska vara en attraktiv kommun att bo och leva i, med god och jämlik hälsa och kraftigt minskad klimat-och miljöpåverkan. Åtgärder för att utveckla infrastrukturen ska bidra till jämlikhet och jämställdhet, vilket innebär att alla människor ska få ta del av utvecklingen. För att uppnå detta ska andelen hållbara transportslag öka. Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras och kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering. Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad och investeringar i infrastruktur kombineras med åtgärder som syftar till nya resvanor. I Figur 2 anges de mål i överordnade dokument som har störst påverkan på Mobility management-planens inriktning och som planen har störst potential att bidra till. Figur 2 MÅL Sammanställning av mål från Huddinge kommuns överordnade dokument som har påverkan på Mobility management -planens inriktning. DOKUMENT Folkhälsan i Huddinge ska vara god och jämlikt fördelad. De negativa hälsoeffekterna minskar stadigt, bland annat genom att gång och cykel stimuleras genom trygga, trafiksäkra samt gena gång- och cykelvägar. Invånare i Huddinge ska känna gemenskap och delaktighet i samhällslivet, och människor värderas lika. Ett jämställdhetsperspektiv behöver integreras i samhällsplaneringen. Kommunen ska verka för beteendeförändringar och i vissa fall använda ekonomiska styrmedel för att utsläppen från transportsektorn ska minska. Kommunen ska aktivt planera för att öka andelen kollektiv-, cykel- och gångresor genom att bygga där kollektivtrafikens turtäthet främjas. Växthusgaserna ska minska till 1 ton/inv till 2030 vilket motsvarar 74 procent, jämfört med ÖP 2030 s. 11 ÖP 2030 s. 11 och s. 17 ÖP 2030 s. 26 ÖP 2030 s. 35 Miljöprogrammet 8 Kommunen ska aktivt arbeta med mobility management. Trafikstrategin s. 7 Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras. Kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering. Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad. Det övergripande målet är att andelen transporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka. Samtliga av kommunens åtgärder i transportsystemet ska bidra till att detta uppnås. Trafikstrategin s. 7 Trafikstrategin s. 17 Figur 2. Övergripande mål och riktlinjer ur Huddinge kommuns strategiska dokument. 8 Miljöprogrammet är ute på remiss och förväntas antas oktober

58 3. Mobility management-planens syfte och mål 3.1 SYFTE Syftet med Mobility management-planen är att försöka påverka transportefterfrågan och att de resor som utförs i större utsträckning görs till fots, med cykel eller kollektivtrafik. Mobility management-planen ska tydliggöra hur Huddinge kommun ska använda mobility management för att uppnå översiktsplanens och trafikstrategins mål. 3.2 MÅL FÖR MOBILITY MANAGEMENT-ARBETET Utifrån syftet med Mobility management-planen och de övergripande målsättningarna har tre inriktningsmål för Huddinge kommuns Mobility management-arbete definierats, se Figur 3. Figur 3. Inriktningsmål för mobility management. INRIKTNINGSMÅL FÖR MOBILITY MANAGEMENT Mobility management i samhällsplaneringen Samarbeten med andra aktörer Kommunikation och information Med mobility management i planering och byggande ska utformningen och utvecklingen av samhällsbyggnadsprojekt skapa förutsättningar för hållbart resande. Samarbeten med olika aktörer ska göra att fler arbetar för att underlätta och främja hållbara resor. Kommunikation och information ska användas för att främja hållbara resor hos invånare, besökare och verksamma i kommunen. I kapitel 3 ges en beskrivning av vad respektive inriktningsmål avser och hur arbetet för att nå målen ska bedrivas. I kapitel 4 anges förslag på hur målen ska följas upp.

59 4. Riktlinjer för Mobility managementarbetet I detta kapitel beskrivs riktlinjer för arbetet med mobility management i kommunen. Riktlinjerna talar om hur Mobility management-planens inriktningsmål ska uppnås. 4.1 MOBILITY MANAGEMENT I SAMHÄLLSPLANERINGEN Mål: Med mobility management i planering och byggande ska utformningen och utvecklingen av samhällsbyggnadsprojekt skapa förutsättningar för hållbart resande. Mobility management i samhällsplaneringsprocessen syftar till att påverka utformningen av bebyggelse och infrastruktur så att de stödjer ett hållbart resande. Den fysiska planeringen har stor potential att påverka både färdmedelsval och själva efterfrågan på transporter. Genom genomtänkt lokalisering av ny bebyggelse ges förutsättningar för hållbart resande, genom att efterfrågan på transporter begränsas och förutsättningar för en effektiv kollektivtrafik ges. En bra lokalisering är avgörande för hur framgångsrika Mobility management-åtgärder i senare skeden kan bli. Inför beslut om att tillåta ny bebyggelse måste trafik- och transportkonsekvenserna stämmas av mot översiktsplan och trafikstrategi. Huddinge kommun har i översiktsplanen och trafikstrategin slagit fast att kommunen ska växa genom en förtätning och funktionsblandning i kollektivtrafiknära lägen. Översiktsplanen öppnar dock för att ny bebyggelse också kan tillkomma utanför stationsnära lägen, till exempel i utpekade verksamhetsområden och i övrig tätortsbebyggelse. I dessa fall är det extra viktigt att ta hänsyn till trafikkonsekvenser. I hela planeringsprocessen, från översiktlig planering till detaljplanering och byggskede, behöver kommunen säkerställa att utformning av bebyggelse och infrastruktur går i linje med kommunens mål och riktlinjer. Samhällsbyggnadsprocessen inbegriper förutom kommunen även exploatörer och fastighetsägare. Det är dessa som till stor del realiserar detaljplanens intentioner. De kan också, genom övriga utformnings- och kommunikationsåtgärder förbättra förutsättningarna för hållbart resande och uppmuntra framtida invånare och verksamma till hållbart resande. I vissa fall kan det leda till sänkta parkeringstal vilket ger exploatörer möjlighet att bygga tätare till en lägre kostnad. De överenskommelser som nås måste dokumenteras i genomförandeavtal. Detta förutsätter rätt kompetens hos tjänstemän och politiker och ett gott samarbete med exploatörer. I Figur 4 ges en översiktlig bild av vad Huddinge kommuns mobility management-arbete innebär i samhällsbyggnadsprocessens olika steg. 14

60 Projektstart Trafikkonsekvensbedömning där lokaliseringen påverkar prioriteringen i samband med Plan för samhällsbyggnadsprojekt Information till exploatörer om Mobility Management (muntlig och Idéfolder) samt kommunens målbild för trafikutvecklingen Planprogram /Start-PM Avstämning mot riktlinjer i Trafikstrategin och dess åtgärdsplaner Markanvisning: Beskrivning av målbild för trafikutvecklingen och att exploatörer som vill arbeta med Mobility management kommer att prioriteras Föravtal: Avsikter och överenskommenlser gällande Mobility management i planering och genomförande av projekt Eventuell diskussion om flexibla parkeringstal Detaljplan Avstämning mot riktlinjer i Trafikstrategin och dess åtgärdsplaner Genomförandeavtal: Överenskommelser om parkeringstal och ansvarsfördelning kopplat till krav på åtgärder och åtgärdsplan för Mobility management, samt principer för uppförljning. Behovsbedömning av förstärkt Mobility managment-kompetens Tidplan för genomförande av åtgärder, till exempel i exploatörens plan för Mobility management-åtgärder Genomförande Uppföljning av detaljplan och avtal med tillhörande plan för mobility management-åtgärder, bygglovsskdet och löpande Följ upp och utvärdera åtgärdsplanens genomförande Utvärdering Figur 4. Principskiss över hur riktlinjernas åtgärder kommer in i samhällsbyggnadsprocessen Förutsättningar för hållbart resande RIKTLINJER Lokalisering av bebyggelse ska ske med hänsyn till de resandeeffekter som kan väntas uppstå. Projekt med goda förutsättningar för hållbart resande ska prioriteras. Det innebär att en översiktlig bedömning av trafikkonsekvenser ska ingå i Plan för samhällsbyggnadsprojekt 9 och utgöra en grund för prioritering av projektets genomförande. En trafikkonsekvensbeskrivning ger möjlighet att väga olika projekt och lösningar mot varandra och ska vara en del av beslutsunderlaget vid beslut om lokalisering av ny 9 Plan för samhällsbyggnadsprojekt innehåller projektplan för planerade samhällsbyggnadsprojekt samt

61 bebyggelse. Vid avstämningen ska en trafikkonsekvensbeskrivning göras som innehåller en beräkning av hur mycket resande området kommer att generera och den förväntade färdmedelsfördelningen. En bedömning av olika trafikslags relativa konkurrenskraft för resor som den nya bebyggelsen genererar ska också göras. Redan i lokaliseringsskedet ska en diskussion med exploatören påbörjas om fördelarna med mobility management-arbete. Baserat på trafikkonsekvensbeskrivningen ska kommunen i dialog med exploatören lyfta frågan om hur förutsättningar för hållbart resande kan bli så goda som möjligt och hur negativa konsekvenser kan minimeras. Det kan handla om utformning som förbättrar gång- cykel och kollektivtrafikens konkurrenskraft, ett maxtak för biltrafik till besöksintensiva anläggningar eller genom att lyfta frågan om plan för Mobility management-åtgärder med exploatörer eller fastighetsägare Mobility management genom hela samhällsbyggnadsprocessen Mål och riktlinjer i trafikstrategin och dess åtgärdsplaner omsätts i byggd miljö via planprogram, detaljplaner, bygglov och i faktisk bebyggelse. För att få denna kedja att fungera behöver en kontinuerlig avstämning ske genom hela processen. RIKTLINJER Vid inbjudan till markanvisning ska kommunen beskriva sin målbild för trafikutvecklingen och möjligheter till flexibla parkeringstal kopplat till Mobility management-åtgårder. Vid framtagandet av fördjupade översiktsplaner, planprogram och detaljplaner ska en avstämning göras så att planens utformning och föreskrifter uppfyller riktlinjer och intentioner i trafikstrategin och dess åtgärdsplaner. Vid genomförande och byggande ska uppmärksamhet fästas vid vilken ordning åtgärder görs, så att åtgärder för hållbara trafikslag sker före förbättringar för biltrafiken tillfälliga lösningar under byggtiden ska prioriteras för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer framför bilister infrastruktur för gång-, cykel och kollektivtrafik ska byggas senast i samband med byggande av infrastuktur för biltrafik. Som ett stöd i arbetet med att stämma av planprogram och detaljplaner mot trafikstrategin behöver en checklista eller bedömningsmall tas fram utifrån Parkeringsprogram, Cykelplan och Kollektivtrafikplan. För att ge struktur åt arbetet och undvika att åtgärder kommer in för sent i processen behöver riktlinjerna arbetas in i till exempel i befintliga handböcker och rutiner Mobility management i föravtal och genomförandeavtal Kommunens viktigaste verktyg för att påverka exploatörer och fastighetsägare är genom en bra dialog om vad mobility mangament innebär och dess fördelar. Utgångspunkten för Huddinge kommun ska därför vara att hitta frivilliga överenskommelser och samarbeten med exploatörer genom att lyfta fram de positiva effekterna på boende- och stadsmiljön, snarare än att ställa krav. Det man kommer överens om ska dokumenteras i föravtal och genomförandeavtal. vilken prioritet projektet har. Planen fastställs av kommunfullmäktige en gång per år. 16

62 RIKTLINJER I samtliga föravtal och genomförandeavtal 10 ska parternas eventuella åtaganden, avsikter och överenskommelser gällande mobility mangamentåtgärder beskrivas. Krav på Mobility management-åtgärder ska utformas med hänsyn till vad som är rimligt med tanke på projektets beräknade trafikkonsekvenser. Kommunens möjlighet att påverka mobility management-arbetet i bygg- och driftsfasen varierar från fall till fall. I attraktiva lägen med goda förutsättningar för hållbart resande finns ofta en win-win-situation där kommunen kan fastställa lägre parkeringstal mot att mobility management-åtgärder genomförs. I dessa lägen finns goda förutsättningar att nå överenskommelser. I lägen där förutsättningar för sänkta parkeringstal saknas är incitamenten för exploatören svagare. Oavsett om mobility management-åtgärder formuleras som krav eller överenskommelser ska de dokumenteras i avtal. Innehållet i avtalen kommer att skilja sig åt beroende på projektets förutsättningar och parternas överenskommelser. Följande är dock en vägvisning om hur och var i processen olika frågor ska avtalas: Föravtal: Exploatören förbinder sig att ta del av kommunens trafikstrategi och tillhörande åtgärdsplaner. Avsiktsförklaring för mobility management-åtgärder i det fortsatta planarbetet. Genomförandeavtal: Grundläggande krav på utformning av bil- och cykelparkeringar med mera. Parkeringstal Eventuella Mobility management-åtgärder som exploatörer åtar sig. Åtgärderna specificeras i avtalet eller bifogad åtgärdsplan för Mobility management. Hur åtgärdsplanen ska följas upp och eventuella påföljder för exploatören om överenskomna åtgärder inte efterlevs. Hur åtgärder som ska fortsätta gälla efter byggtiden ska föras över på ny fastighetsägare vid överlåtande. För att underlätta det framtida arbetet med avtalsskrivningar ska en bank med avtalsformuleringar byggas upp Flexibel parkering RIKTLINJER Huddinge kommun ska erbjuda möjlighet till flexibla parkeringstal vid ny- och ombyggnation av bostäder och verksamheter i lägen med god tillgång till kollektivtrafik och närhet till kommersiell och offentlig service (zon A och B). Flexibla parkeringstal innebär att parkeringstalen utgår från ett visst grundvärde (parkeringstal enligt Parkeringsprogram för Huddinge kommun), som kan sänkas vid vissa typer av åtgärder och eventuellt även höjas vid speciella förutsättningar. Grunden för sänkning, och eventuell höjning, beror på till exempel läge, restidskvoter, kollektivtrafikutbud och aktuella åtgärder. 10 Genomförandeavtal kan antingen vara markanvisningsavtal, då kommunen äger marken, eller exploateringsavtal, då byggherren äger marken. Föravtal är namnet på överenskommelser Huddinge kommun gör med exploatörer om att man ska upprätta en detaljplan eller detaljplaneprogram.

63 För att en sänkning av parkeringstalen ska bli aktuellt behöver exploateringen ske i ett läge med god tillgång till kollektivtrafik och närhet till kommersiell och offentlig service, motsvarande zon A eller B enligt Trafikstrategin för Huddinge kommun. Huddinge kommun ska ta fram ett verktyg som utifrån parkeringsprogrammets riktlinjer beskriver vilka åtgärder som krävs för att minska parkeringstalet och hur stor sänkningen kan bli. Verktyget ska vara användbart både för byggande av bostäder, handel och andra besöksintensiva verksamheter. För att parkeringstalen ska sänkas krävs att exploatören tar fram en plan för Mobility management-åtgärder, med tydliga och tillräckliga mål, åtgärder, ansvarsfördelning och finansiering. Ett verktyg kommer att tas fram för hur de flexibla parkeringstalen kommer att räknas ut. Det är byggherren/fastighetsägaren som är ansvarig för genomförande av åtgärder vid nyoch ombyggnation. Mer information om flexibla parkeringstal finns i parkeringsprogrammet Uppföljning av detaljplaner och genomförandeavtal Genomförande och effekter av mobility management-åtgärder i genomförandeavtal behöver följas upp, både för att säkerställa att de genomförts som planerat och för att ge kunskapsåterföring om mobility management-åtgärderna har räckt till för att reducera parkeringsefterfrågan så som var tänkt. RIKTLINJER Mobility management-åtgärder som föreskrivs i detaljplan och/eller genomförandeavtal ska följas upp vid bygglov och vid uppföljningsmöten under projektets genomförande. Det åligger exploatören att visa hur kraven uppfyllts, om inget annat avtalats. Om exploatören givits reducerade parkeringstal ska bilinnehav och parkerings- och trafiksituationen i området utvärderas. Utifrån resultatet ska kommunen tillsammans med exploatören genomföra eventuella justeringar i överenskommelsen. Frågan om hur planen för Mobility management-åtgärder ska följas upp och av vem, ska tas upp redan då avtal sluts. En riktlinje är att åtgärderna ska följas upp kontinuerligt under samhällsbyggnadsprocessens möten, när området är klart samt efter två år respektive fem år. Möjligheten att starta en mobilitetsfond, där medel från exploatörer avsätts och som kan användas för uppföljning ska undersökas Mobility management-kompetens i samhällsbyggnadsprocessen Ett framgångsrikt mobility management-arbete kräver att inblandade tjänstemän och politiker har kunskap om och förståelse för vad mobility management innebär. Huddinge kommun ska eftersträva frivilliga samarbeten i dialog med exploatörer och fastighetsägare. Det förutsätter en samsyn och kunskap om de fördelar mobility management kan ge, för boendets attraktivitet, exploateringsekonomi med mera. Kommunen har en viktig roll att fylla när det gäller att sprida kunskap om mobility management till andra aktörer i samhällsbyggnadsprocessen. 18

64 RIKTLINJER Berörda tjänstemän och politiker inom samhällsbyggnad ska utbildas inom mobility management. Vid strategiskt viktiga projekt med stor påverkan på transportefterfrågan ska särskild mobility management-kompetens (experter) delta i arbetsmöten. Exploatörer, fastighetsägare och andra berörda ska informeras om kommunens arbete med mobility management och vilka fördelar arbetet kan ge, samt erbjudas rådgivning och inspiration om hur de själva kan arbeta. Ledamöter i berörda nämnder och utskott bör utbildas inom mobility management minst en gång per mandatperiod. Även berörda tjänstemän ska utbildas löpande. Det är viktigt att utbildningen inkluderar tjänstemän från flera olika områden från plan, bygglov till mark- och exploatering till trafik, gata och driften. De tjänstemän inom Huddinge kommun som har expertkunskap inom mobility management ska involveras i samhällsbyggnadsprojekt som medför stor påverkan på transportefterfrågan och är avsärskild strategisk betydelse. Kommunen har även en viktig uppgift i att sprida kunskap om mobility management till andra aktörer i samhällsbyggnadsprocessen. Information om syfte och inriktning med kommunens trafikstrategi och mobility management-arbete ska ges muntligt och skriftligt, tidigt i kontakten med potentiella exploatörer samt ingå i inbjudan till markanvisning och annan skriftlig kommunikation. För att motivera exploatörer och konkretisera vad mobility management innebär, ska en idéskrift tas fram. Tänkbart innehåll i en sådan skrift kan vara fördelar med att arbeta med mobility management, hur infrastrukturen och bebyggelse kan utformas för att uppmuntra gående och cykling, hur miljöfordon kan prioriteras och hur bilparkering kan göras mer flexibel genom exempelvis samutnyttjande. Exploatörer/fastighetsägare som vill arbeta med mobility management ska erbjudas råd från kommunen. Kommunen kan bjuda in exploatörer till inspirationsföreläsningar och diskussionsforum SAMARBETEN MED OLIKA AKTÖRER (INTERT OCH EXTERNT) Mål: Samarbeten med olika aktörer ska göra att fler, både inom den kommunala organisationen och andra aktörer i kommunen, arbetar för att underlätta och främja hållbara resor. Arbetsgivare, företagare, skolor och föreningar har stort inflytande över sina anställdas, kunders, elevers och medlemmars förutsättningar för hållbart resande. Det kan handla om hur de tillhandahåller duschmöjligheter, tjänstecyklar, poolbilar och information, ger möjlighet till distansarbete, samåkningstjänster, resfria möten med mera. Kommunen är själv en viktig aktör som till exempel arbetsgivare och som huvudman för de kommunala skolorna och förskolor och ska därmed aktivt arbeta med hållbara resor Arbetsgivare, besöksverksamheter, handelsföretag, föreningar skolor m.fl. RIKTLINJER Huddinge kommun ska sträva efter att etablera samarbete med arbetsgivare, handel, föreningar eller andra verksamheter. Aktörer som upprättar gröna resplaner ska erbjudas råd och stöd i detta arbete från kommunen.

65 Grundskolor och förskolor som arbetar för att öka andelen barn som går eller cyklar eller åker kollektivtrafik till skolan ska erbjudas stöd i arbetet. Alla nystartade grundskolor och förskolor bör arbeta med hållbart resande. Kommunen som arbetsgivare ska arbeta för att främja hållbart resande bland sina anställda Huddinge kommun ska erbjuda samarbete med arbetsplatser, handelsföretag, föreningar och andra verksamheter som är intresserade av att arbeta med mobility management. Kommunen ska även arbeta internt med att öka andelen hållbara resor till och från arbetet och med de transporter som sker under arbetstid. Det ska även finnas teknik för telefon, webbmöten och webbseminarium. En utredning ska genomföras som utreder förutsättningarna för att kommunen använder sig av en bilpool som är även Figur 5. Huddinge kommun har sedan år 2002 arbetat med Säkra skolvägar. tillgänglig för almänheten. Det är ofta enklare att etablera samarbete och det finns även flera vinster med att först bygga upp kunskap kring dessa typer av projekt inom de egna verksamheterna. Stödet till skolor och förskolor kan innebära att genomföra fysiska förändringar för att öka trafiksäkerheten och informationsinsatser och kampanjer för att informera barn och vårdnadshavare om alternativ till att skjutsa barnen till skolan i bil. Huddinge kommun har sedan 2002 arbetat med projektet Säkra skolvägar som syftar till att fler barn ska gå, cykla eller åka kollektivtrafik till skolan. Insatser som genomförts i skolor är Gå och cyklatävlingar, bilfrivecka, uppföljande mätningar, information om vandrande skolbuss och allternativa avlämningsplatser en bit från skolan. Genom detta arbete har andelen barn som skjutsas med bil till skolan i de skolor som deltagit i projektet minskat från 40 % till 24 %. Kommande samarbetet med olika aktörer kan bestå av råd och kunskapsstöd, gemensamma kampanjer eller projekt, att man samordnar insatser i tiden. Till exempel kan invigningen av en ny kommunal cykelväg samordnas med att verksamheter längs med vägen genomför cykla-till-jobbet-kampanjer. I arbetet kan även ingå att ge stöd till arbetsgivare, besöksverksamheter, handel och föreningar om hur de kan informera sina anställda om hållbara färdsätt. Aktörer som ska arbeta med mobility management ska uppmuntras strukturera arbetet i en grön resplan. 20

66 4.3. KOMMUNIKATION OCH INFORMATION Mål: Kommunikation och information ska användas för att främja hållbara resor hos invånare, besökare och verksamma i kommunen. Hållbara resor uppmuntras genom att informera om alternativ till privat bil och driva riktade kampanjer. Kommunikationsåtgärder är särskilt effektiva när de sker i samband med förändring, till exempel att man flyttar, eller att det byggs ny infrastruktur och dessa tillfällen ska därför användas för att nå ut med information. För ett framgångsrikt mobility management-arbete är den interna förankringen viktig, och därför ska kommunen även informera internt om Mobility management-arbetet Information om möjligheter till hållbart resande RIKTLINJER Förändringar av resebeteende ska uppmuntras genom att informera om möjligheterna att resa med hållbara färdsätt och alternativ till privat ägande av bil. Information ska ges om kommunens Mobility management-arbete, målsättningar och projekt. En kommunikationsplan ska tas fram för att ge en systematik och långsiktighet i arbete. Denna ska även omfatta särskilda kampanjer. Möjligheterna till hållbart resande ska informeras om dels genom att tillhandahålla information (i form av cykelkartor, information om gång- och cykelvägar och kollektivtrafiktillgång, restidsjämförelser med mera) och dels genom riktade insatser i form av kampanjer. Information ska även ges om Mobility management-arbetet. I kommunikations- och informationsarbetet kan även mer individuellt anpassad information ingå. Huddinge kommun ska informera om reseplanerartjänster som möjliggör jämförelser mellan olika trafikslag avseende till exempel restid, kostnad och klimatpåverkan. Huddinge kommuns hemsida kan utvecklas och användas i informationsarbetet. En kommunikationsplan ska tas fram, där man Figur 6. Huddinges cykelkarta. planerar vad som ska genomföras när och till vilken målgrupp. Skriften Handbok i klimatkommunikation som getts ut av Klimatkommunerna och Sveriges Ekokommuner kan vara ett stöd i utformandet av kommunikationsplanen Kampanjer RIKTLINJER Riktade kampanjer ska genomföras till kommunanställda. Riktade kampanjer ska genomföras till invånare. Syftet med en kampanj kan till exempel vara att inspirera till hållbart resande eller att uppmuntra dem som redan reser på ett hållbart sätt att fortsätta med detta. Att genomföra kampanjer inom kommunens egen verksamhet är ett sätt att bygga upp kunskap internt kring hur kampanjer fungerar så att informationen kan spridas vidare till t.ex. företag eller verksamheter som vill göra liknande insatser, men även för att föregå med gott exempel.

67 Kampanjer som riktas till särskilda målgrupper, både kommunanställda och invånare, har som syfte att erbjuda tillfälle att prova på en ny vana har ofta visat sig vara framgångsrika. Många vanebilister som genom sådana kampanjer testat att cykla eller resa kollektivt har i uppföljningar visat sig fortsätta med mer hållbara resvanor även efter att kampanjen avlutats Information vid ny- och ombyggnation av infrastruktur RIKTLINJER Vid ny- och ombyggnation av infrastruktur för gång-, cykel eller kollektivtrafik ska informationsinsatser genomföras. Genom att samordna mobility management-åtgärder med åtgärder i den fysiska miljön får man en förstärkt effekt. Mobility management-budskapet förstärks genom att man också underlättar hållbart resande fysiskt. Mobility management-åtgärderna kan också leda till att infrastrukturen används mer effektivt. Innan, under och efter att Huddinge kommun förbättrar eller bygger ny infrastruktur för gång-, cykel eller kollektivtrafik ska kommunen informera om syftet med åtgärden, samt tala om hur det bidrar till att underlätta resandet. Vid större projekt ska informationstillfällen ordnas innan åtgärden och en invigning genomföras då åtgärden är klar. Informationen kan utökas till olika typer av kampanjer och prova-på-perioder när så är lämpligt. Figur 7. Vid införandet av nya hastighetsgränser i Huddinge genomfördes en omfattande informationskampanj Information till nyinflyttade RIKTLINJER Samtliga nyinflyttade till kommunen ska få information om möjligheterna att resa med kollektivtrafik gång, cykel och poolbil. Personer som står inför eller just gjort en stor förändring i sitt liv, till exempel flyttat eller bytt arbetsplats, är särskilt mottagliga för att ändra sina resvanor. Därför är nyinflyttade en viktig målgrupp att informera om möjligheterna till hållbart resande. Samtliga nyinflyttade till kommunen ska få information om möjligheterna att resa med gång, cykel och kollektivtrafik inom och utanför kommunen, samt möjligheterna till användande av poolbil. Det kan handla om välkomstpaket till nyinflyttade med cykelkartor, tidtabeller och någon form av prova-på-erbjudande eller liknande. Fördelar med att resa med hållbara färdmedel jämfört med bil kan också ingå. 22

68 Figur 8. Nyinflyttade är särskilt mottagliga för att ändra sina resvanor. Eftersom Huddinge kommun redan nu skickar ut ett välkomstbrev till nyinflyttade i kommunen, kan informationen lämpligen inkluderas i detta. Informationen kan även skickas till dem som flyttar inom kommunen. I rapporten Påverka nyinflyttades resvanor. En handbok om informationsprojekt för nyinflyttade 11, ges konkreta råd för hur arbetet kan läggas upp med exempel från andra kommuner och att tänka på Information om Mobility management-arbetet internt RIKTLINJER Kommunens arbete med mobility management ska uppmärksammas internt. En kommunikationsplan ska tas fram som visar hur informationen om Mobility management-arbetet ska spridas internt. Information om Mobility management-planen och Mobility management-arbetets mål, åtgärder och resultat ska spridas internt inom Huddinge kommun. Målgruppen är främst politiker och tjänstemän inom Kommunstyrelseförvaltningen, KSF och Natur- och byggnadsförvaltningen NBF som kommer arbeta med frågorna redan i planeringsskedet. En annan målgrupp är Barn- och ungdomsförvaltningen BUF, Social- och äldreomsorgsförvaltningen, SÄF och Kultur- och fritidsförvaltningen, KUF då de är stora arbetsplatser som kan arbeta med interna resor men även med besökarnas resor. Informationen kan spridas via intranätet, men även vid regelbundna muntliga presentationstillfällen vid informationsmöten med politiker respektive tjänstemän. Informationen avser mål med Mobility management-arbetet, planerade åtgärder, genomförda åtgärder och vilka effekter som erhållits av det som genomförts. Genom informationsspridningen skapas en grund för delaktighet och samarbetsmöjligheter. Mer detaljerad information om vad som ska informeras om, vem som ska informeras och hur det ska göras ska framgå av den kommunikationsplan för mobility management som ska tas fram. 11 Energimyndigheten,

69 5. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering är viktigt bland annat för att kunna visa om projekt och arbete har varit framgångsrika och kan motivera investerade pengar och för att ge underlag för beslut om framtida satsningar. Det är också viktigt att förstå varför vissa resultat har erhållits. Uppföljning visar vad som har hänt som ett resultat av en åtgärd, och utvärdering refererar till varför dessa förändringar har inträffat. Enligt trafikstrategin kommer kommunen att genomföra resvaneundersökningar vart femte år. Det är en långsiktig uppföljning av Mobility management-planens övergripande syfte, och detta behöver kompletteras med uppföljningar av inriktningsmål och mätningar av åtgärders effekter med tätare intervaller. Även Huddinge kommuns interna arbetsprocess behöver följas upp och utvärderas. 5.1 UPPFÖLJNING AV TRAFIKUTVECKLINGEN OCH MOBILITY MANAGEMENT-PLANEN Trafikutvecklingen följs upp genom ett antal indikatorer som även visar uppföljning av projekt och uppföljning av Huddinge kommuns interna Mobility management-arbete. För att följa upp Mobility management-planen ska en modell för uppföljning tas fram. Förslag på indikatorer till denna uppföljning ges också i bilaga 1. Indikatorerna ska kontinuerligt utvecklas och dess uppföljningsmått ska arbetas in i den gemensamma uppföljningen av trafikstrategin som sker varje år. 24

70 5.2 UPPFÖLJNING AV PROJEKT Uppföljningen av inriktningsmålen kompletteras med uppföljning av enskilda åtgärder och projekt, för att dra lärdom av vad som är effektivt och vad som fungerar och för att kunna visa på resultat av satsningarna. Samtliga större kampanjer och Mobility management-projekt som Huddinge kommun deltar i ska följas upp. Resultatet från uppföljningarna av dessa projekt är ett viktigt underlag för måluppföljningen och för beslut om framtida satsningar. 5.3 UPPFÖLJNING AV KOMMUNENS INTERNA ARBETE Kommunens interna arbete med att implementera mobility management i organisationen följs upp genom utvärdering i enlighet med MaxQ 12. MaxQ är ett verktyg för att utvärdera och utveckla mobility management som en arbetsmetod i en organisation eller en kommun. I uppstarten av arbetet med denna Mobility management-plan gjorde Huddinge kommun en förenklad version av MaxQ som kan användas som nuläge, vilka styrkor och svagheter som finns inom mobility manegement-arbetet internt. Denna ska följas upp vartannat år för att se vilka delar som har förbättrats och vilka delar som behöver förstärkas ytterligare. Som indikator används kommunens läge på MaxQs utvecklingstrappa. De ingående delarna i MaxQ redovisas i Figur 5 Figur 9. De ingående delarna i MaxQ. 12

71 Bilaga 1 Förslag till indikatorer för uppföljning av trafikutvecklingen och Mobility management-planen. INDIKATOR FREKVENS KOMMENTAR Uppföljning av trafikutvecklingen Färdmedelsfördelning för resor som startar eller slutar i kommunen Vart 5:e år RVU. Samma som i Trafikstrategin för Huddinge kommun Andel hållbara färdmedel - gång, cykel och Vart 5:e år RVU kollektivtrafik för resor som startar eller slutar i kommunen Trafikinvestering per färdmedel, totalt och per Vart 5:e år RVU invånare Bilinnehav per invånare Vart 5:e år SCB Uppföljning av Mobility management-planen Mobility management i samhällsplaneringen Andelen stationsnära boende och arbetande Vart 3:e år Samma som i Trafikstrategi för Huddinge kommun Andel boende/arbetsplatser i beslutade planer som Varje år Samma som i Trafikstrategi för Huddinge ligger stationsnära Andel boende/arbetsplatser i beslutade planer inom avstånd 400 meter längs de prioriterade busstråken i översiktsplan Andel invånare som har max 500 m gångavstånd till kollektivtrafikhållplats med en turtäthet på 20 minuter eller bättre i rusningstid Varje år Vart 3:e år kommun Samma som i Trafikstrategi för Huddinge kommun Samma mått som i kollektivtrafikplanen Antal medlemmar i bilpool i Huddinge kommun Varje år Förslag till indikator Andel ingångna föravtal där avsiktsförklaringar Varje år Förslag till indikator gällande Mobility manegement finns inskrivna. Andel ingångna genomförandeavtal där överenskommelse om plan för Mobility managementåtgärder eller andra Mobility management-åtgärder finns. Varje år Förslag till indikator Andel av nya bostäder eller verksamheter i goda kollektivtrafiklägen där möjligheten till flexibel p-norm använts och plan för Mobility management- åtgärder tagits fram. Andel av åtgärderna i föregående års planer för Mobility management-åtgärder som är utförda efter två års tid. Andel av berörda tjänstemän och politiker som utbildats inom Mobility management. Varje år Varje år Varje år Förslag till indikator Förslag till indikator Förslag till indikator Samarbeten med olika aktörer, internt och externt Antal samarbeten som har resulterat i en gröna resplan eller annat Mobility management-arbete hos en extern aktör eller kommunal verksamhet. Andel elever i kommunens grundskolor som deltagit i en resvaneundersökning under året. Andel elever i kommunens grundskolor som går eller cyklar till skolan. Varje år Varje år Vart 2:e år Förslag till indikator Förslag till indikator Förslag till indikator Antal förskolor som arbetar med trafiksäkerhet och hållbara resor Andelen tjänsteresor som görs med gång, cykel och kollektivtrafik Vart 2:e år Vart 3:e år Förslag till indikator RVU 26

72 Andel som går, cyklar eller åker kollektivt till och från arbetet Vart 3:e år RVU Andel som använder sig av distansmöten/webmöten/ webbseminarium Vart 3:e år RVU Information och kommunikation Antal personer som har nåtts av kommunens kampanjer för hållbart resande Varje år Förslag till indikator Antal kampanjer/informationsinsatser som Varje år genomförts till kommuninvånarna Förslag till indikator Antal kampanjer/informationsinsatser som genomförts till kommunanställda Varje år Förslag till indikator Antal kampanjer/informationsinsatser som Varje år genomförts vid ny- och ombyggnation av infrastuktur Förslag till indikator Antal nyinflyttade som nåtts av information om möjligheter att resa hållbart Varje år Förslag till indikator Uppföljning av Huddinges interna Mobility management-arbete Läge på MaxQ utvecklingstrappa Vart 2:a år Se även kapitel 4.3 Figur 10. Förslag på indikatorer

73 Bilaga 2. Åtgärder att arbeta vidare med I planen har följande åtgärder identifieras som önskvärda att arbeta vidare med: Mobility management i samhällsplaneringen Informationsblad om syfte och inriktning på Trafikstrategi och Mobility management-plan till exploatörer. Idéskrift till exploatörer. Tänkbart innehåll i en sådan skrift kan vara fördelar med att arbeta med mobility management, hur infrastrukturen och bebyggelse kan utformas för att uppmuntra gående och cykling, hur miljöfordon kan prioriteras och hur bilparkering kan göras mer flexibel genom exempelvis samutnyttjande. Inrätta funktion för råd och stöd till exploatörer som vill arbeta med hållbart resande. Denna funktion kan hjälpa till med plan för Mobility managementåtgärder och råd kring utformning för ökat hållbart resande. Mall för plan för Mobility management-åtgärder som exploatörer kan använda sig av, med förslag på rubriker och innehåll. Utveckla nivåer för flexibla parkeringstal kopplat till krav på åtgärder. Baserat på närhet till kollektivtrafik och service kan sedan olika åtgärder, till exempel bilpoolsmedlemskap och dylikt minska parkeringstalet ytterligare. Avtalsbank där genomförandeavtal med skrivningar om mobility management samlas. Riktlinjer för uppföljning av olika projekt och avtal så att det säkerställs att uppföljningen kommer in i rätt skede av processen. Ta fram en checklista för samhällsbyggnadsprocessens olika steg utifrån trafikstrategins planer och program, till exempel avstånd till cykelparkering, utformning av gc-vägar och koppling till kollektivtrafik. Uppdatera befintliga processer, rutiner och handböcker så att åtgärder och uppföljning kommer in på rätt ställen i arbetsprocessen. I ett första steg tas en checklista för Mobility management-åtgärder och uppföljning fram för hela samhällsbyggnadsprocessen. Samarbeten med olika aktörer, internt och externt Informationsmaterial om mobility management och gröna resplaner till verksamheter och fastighetsägare. Kommunikationsplan, som visar vilken information och vilka kampanjer för hållbart resande som ska genomföras, samt när och till vilken målgrupp. Kommunikationsplan för den interna informationen om Mobility managementarbetet. Denna ska innehålla vad som ska informeras om, vem som ska informeras och hur det ska göras Genomföra en utredning om kommunen ska byta till en bilpool som även kan nyttjas av allmänheten. Information och kommunikation 28

74 Ta fram informationspaket till nyinflyttade Kommunikationsplan, som visar vilken information och vilka kampanjer för hållbart resande som ska genomföras, samt när och till vilken målgrupp. Informationsmaterial om resealternativ till invånare och nyinflyttade, till exempel gång- och cykelkartor, ficktidtabeller eller liknande. Övrigt Ta fram rutiner för uppföljning av Mobility management-planen.

75 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Remissredogörelse DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/773 1 (32) HANDLÄGGARE Jessica Elmgren 08/ Jessica.elmgren@huddinge.se Mobility management-plan för Huddinge kommun Bakgrund Huddinge kommuns trafikstrategi, Trafikstrategi för Huddinge kommun- med gång, cykel- och kollektivtrafik i fokus, antogs av kommunfullmäktige i maj Trafikstrategin preciseras i en trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio åtgärdsplaner, varav Mobility management-planen är en. Hur har programsamrådet/samrådet/granskningen gått till? Kommunstyrelsens förvaltning beslutade att skicka förslag till Mobility management-plan på remiss den 4 juni Remisstiden pågick fram till den 30 september Syftet med remissen är att få in synpunkter från myndigheter, interna remissinstanser, andra kommuner, föreningar samt allmänheten. Information och kommunikation Under augusti 2015 togs en kommunikationsplan fram för mobility managementplanen. Det anordnades även öppet hus träff i Kommunhuset i entrén. Huddinge kommun anordnade denna. Hur inkomna synpunkter har hanterats Kommunen har mottagit 21 skriftliga synpunkter från föreningar, myndigheter, interna remissinstanser och andra kommuner fördelat enligt nedan; Interna remissinstanser: 13 st remissvar Andra kommuner och myndigheter: 6 st remissvar Föreningar och företag: 2 st remissvar I remissammanställningen kommenteras framförda synpunkter.

76 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 2 (32) Revideringar efter remiss Sammanfattningsvis har följande ändringar i programmet gjorts; Stycket om flexibla parkeringstal har ändrats till att innefatta både nyoch ombyggnation i enlighet med parkeringsprogrammet. Planen kompletteras med att även förskolor som arbetar för att öka andelen barn som går eller cyklar eller åker kollektivtrafik ska erbjudas stöd från kommunen. Planen kompletteras med en ny riktlinje om det interna arbetet med hållbara resor. Indikatorerna har lyfts ut och behandlas som en bilaga till mobility management-planen. Tillägg av indikatorer på uppföljning av de interna resorna 2

77 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 3 (32) Sammanställning av remiss-svar: Innehållsförteckning Revideringar efter remiss 2 Sammanställning av remiss-svar: 3 Förskolenämnden 4 Grundskolenämnden 6 Gymnasienämnden 9 Äldreomsorgsnämnden 11 Socialnämnden 12 Huddinge pensionärsråd 13 Miljöberedningen 13 Natur- och byggnadsnämnden 15 Tillsynsnämnden 16 Demokratiberedningen 18 Kultur- och fritidsnämnden 19 Huddinge brottsförebyggande råd 21 Funktionshinderrådets 22 Nynäshamns kommun 23 Länsstyrelsen 23 Trafikverket 23 Trafikkontoret, Stockholms stad 24 Trafikförvaltningen 26 NTF 27 Stuvsta villaförening 27 Fullersta Fastighetsägarförening 31 3

78 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 4 (32) Förskolenämnden Förskolenämndens beslut 1. Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till Kommunstyrelsen. 2. Nämnden föreslår ett tillägg i Mobility Managementplan att även förskolor som arbetar med att öka andelen vårdnadshavare som går, cyklar eller åker kollektivt med sina barn till förskolan ska erbjudas stöd från kommunen. Barn- och utbildningsförvaltningen ställer sig övervägande positiva till förslaget men betonar att det krävs ett tydligt barn- och elevperspektiv när det gäller trafikfrågor inom kommunen. Förvaltningens synpunkter Barn- och utbildningsförvaltningen välkomnar möjligheten att delta tidigt i samhällsprocessen för att bidra till skapandet av förutsättningar för en säkrare väg till förskola och skola som stimulerar fler att gå, cykla eller åka kollektivt. När det gäller de yngsta barnen har de i normalfallet behov av att åtföljas av en vuxen till och från verksamheten. I dessa fall finns ofta ett behov av parkering i anslutning till verksamheten även om den med fördel kan vara tidsbegränsad för att undvika att platserna upptas av boende eller anställda i området. Självklart skall vi verka för att även de yngsta som lämnas inom omsorgen, redan tidigt lär sig att gå, cykla eller åka kollektivt när det gäller vardagsresor. Verkligheten är dock inte sådan som vi önskar, då det i vissa områden är svårt att få omsorg nära hemmet eller ens inom ett område som enkelt nås med kollektivtrafik. Det finns dessutom områden där det inte ens är utrymmesmässigt möjligt att komma ombord på buss eller annat kommunalt färdmedel med en barnvagn under vissa tidpunkter på dygnet, vilket många föräldrar som inte kan styra sin arbetstid måste förhålla sig till. När det gäller de lite äldre barnen/eleverna så behövs förutom säkra gångoch cykelvägar samt hållplatser även säkra avlämnings- och upphämntningsplatser intill skolor då det trots allt finns behov för vissa familjer att lämna och hämta med bil. I miljöer där avlämning- och upphämtning inte kan ske på ett enkelt och säkert sätt blir situationen ofta kaotisk och upplevs som trafikfarlig varvid ännu fler väljer att skjutsa sina barn för att de inte vågar släppa dem ensamma. Det torde därmed ligga i linje med mobility managmentplanen att så långt som möjligt skapa miljöer där föräldrar känner sig trygga med att deras barn går, cyklar eller åker kollektivt 4

79 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 5 (32) till och från skolan. Genom att anlägga goda på- och avstigningsplatser för de något äldre eleverna som inte behöver följas till verksamheten av en vuxen torde även antalet parkeringsplatser kunna hållas nere då det i en säker miljö normalt inte föreligger samma behov av att följa de äldre barnen hela vägen in till skolan. Under avsnitt 3.2 samarbeten med olika aktörer står under riktlinjer att: Grundskolor som arbetar för att öka andelen barn som går, cyklar eller åker kollektivt till skolan ska erbjudas stöd från kommunen. Denna formulering uppfattas som mycket positiv men behöver utvecklas så att det tydligt framgår hur skolan kan få hjälp. I texten anges vidare att: Alla nystartade grundskolor ska arbeta med hållbart resande. Förvaltningen bidrar gärna i samhällsplaneringsprocessen och under projekteringen för att skapa goda förutsättningar för ett hållbart resande. Förvaltningen ser dock ingen anledning att särskilja nystartade skolor från befintliga skolor. Det måste vara upp till varje rektor att besluta hur verksamheten kan arbeta aktivt i dessa frågor, då rektors huvudsakliga uppgift är att leda skolans arbete och att ansvara för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. En viktig grupp i arbetet med mobility managment är skolornas föräldraföreningar som med fördel kan driva detta arbete inom ramen för sin verksamhet. Här hamnar frågan hos dem som den verkligen berör när det gäller föräldrars beteende. När det gäller de äldsta eleverna har vi ett antal som kör moped, A-traktor, bil eller annat fordon som kräver körkort. För dessa elever skulle elevråden kunna engageras i mobility managementarbetet med stöd av en person med kunskap inom området för att på ett bra sätt bidra till att påverka deras inställning till hållbart resande. För att ytterligare stärka arbetet med mobility management bör ett av flera viktiga kriterier vid avgörandet av verksamhetens placering vara närheten till kollektivtrafik vilket gynnar såväl miljö som brukare och medarbetare. Kommunstyrelseförvaltningens svar Förvaltningen är enig med Grundskolenämnden om att även förskolor som arbetar med att öka andelen vårdnadshavare som går, cyklar eller åker kollektivt med sina barn till förskolan ska erbjudas stöd från kommunen. Hur skolor och förskolor kan få stöd i arbetet med att få fler att gå, cykla och åka kollektivt kommer att förtydligas i samband med revideringen av Mobility management-planen. Förvaltningen delar er åsikt om att det krävs ett tydligt barn- och elevperspektiv när det gäller trafikfrågor inom kommunen. Vi har arbetat 5

80 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 6 (32) med barnkonsekvensanalyser vid flera detaljplaner angående trafikfrågor som rör barn. Vi ser nu över hur vi på ett mer systematiskt sätt ska arbeta med barnkonsekvensanalys för att kunna säkerställa att barns rättigheter beaktas i beslutsfattandet kring frågor som rör barn. Bilparkeringsplatser vid förskolor ska upplevas som trygga. Förvaltningen arbetar med trafiksäkerhet och trygghet vid utformning av parkering vid alla skolor och förskolor i kommunen. Utformning av ytor för att hämta och lämna barn med bil ska ske så de inte kommer i konflikt med barn som går och cyklar. Antal parkeringsplatser för bilar och cyklar vid skolor hanteras i parkeringsprogrammet och eventuell tidsreglering bestäms av fastighetsägaren. P-normen inkluderar hämta/lämna-platser. I läroplanen finns trafik, trafiksäkerhet, trafikflöden och trafikregler med under målen i läroplanen. Många frågor som rör trafik kan vävas in i arbetet kring säkra skolvägar. I trafikstrategin står att gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras och att öka andelen barn och föräldrar som går, cyklar eller åker kollektivt bidrar till att vi når kommunens uppställda miljö- och klimatmål. Förvaltningen håller med om att det i arbetet med säkra skolvägar är en fördel om föräldraföreningarna är delaktiga. Grundskolenämnden Grundskolenämndens beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till Kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Barn- och utbildningsförvaltningen ställer sig övervägande positiva till förslaget men betonar att det krävs ett tydligt barn- och elevperspektiv när det gäller trafikfrågor inom kommunen. Barn- och utbildningsförvaltningen välkomnar möjligheten att delta tidigt i samhällsprocessen för att bidra till skapandet av förutsättningar för en säkrare 6

81 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 7 (32) väg till förskola och skola som stimulerar fler att gå, cykla eller åka kollektivt. När det gäller de yngsta barnen har de i normalfallet behov av att åtföljas av en vuxen till och från verksamheten. I dessa fall finns ofta ett behov av parkering i anslutning till verksamheten även om den med fördel kan vara tidsbegränsad för att undvika att platserna upptas av boende eller anställda i området. Självklart skall vi verka för att även de yngsta som lämnas inom omsorgen, redan tidigt lär sig att gå, cykla eller åka kollektivt när det gäller vardagsresor. Verkligheten är dock inte sådan som vi önskar, då det i vissa områden är svårt att få omsorg nära hemmet eller ens inom ett område som enkelt nås med kollektivtrafik. Det finns dessutom områden där det inte ens är utrymmesmässigt möjligt att komma ombord på buss eller annat kommunalt färdmedel med en barnvagn under vissa tidpunkter på dygnet, vilket många föräldrar som inte kan styra sin arbetstid måste förhålla sig till. När det gäller de lite äldre barnen/eleverna så behövs förutom säkra gångoch cykelvägar samt hållplatser även säkra avlämnings- och upphämntningsplatser intill skolor då det trots allt finns behov för vissa familjer att lämna och hämta med bil. I miljöer där avlämning- och upphämtning inte kan ske på ett enkelt och säkert sätt blir situationen ofta kaotisk och upplevs som trafikfarlig varvid ännu fler väljer att skjutsa sina barn för att de inte vågar släppa dem ensamma. Det torde därmed ligga i linje med mobility managmentplanen att så långt som möjligt skapa miljöer där föräldrar känner sig trygga med att deras barn går, cyklar eller åker kollektivt till och från skolan. Genom att anlägga goda på- och avstigningsplatser för de något äldre eleverna som inte behöver följas till verksamheten av en vuxen torde även antalet parkeringsplatser kunna hållas nere då det i en säker miljö normalt inte föreligger samma behov av att följa de äldre barnen hela vägen in till skolan. Under avsnitt 3.2 samarbeten med olika aktörer står under riktlinjer att: Grundskolor som arbetar för att öka andelen barn som går, cyklar eller åker kollektivt till skolan ska erbjudas stöd från kommunen. Denna formulering uppfattas som mycket positiv men behöver utvecklas så att det tydligt framgår hur skolan kan få hjälp. I texten anges vidare att: Alla nystartade grundskolor ska arbeta med hållbart resande. Förvaltningen bidrar gärna i samhällsplaneringsprocessen och under projekteringen för att skapa goda förutsättningar för ett hållbart resande. Förvaltningen ser dock ingen anledning att särskilja nystartade skolor från befintliga skolor. Det måste vara upp till varje rektor att besluta hur verksamheten kan arbeta aktivt i dessa frågor, då rektors huvudsakliga uppgift är att leda skolans arbete och att ansvara för en god måluppfyllelse i 7

82 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 8 (32) relation till de nationella målen i skolan så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. En viktig grupp i arbetet med mobility managment är skolornas föräldraföreningar som med fördel kan driva detta arbete inom ramen för sin verksamhet. Här hamnar frågan hos dem som den verkligen berör när det gäller föräldrars beteende. När det gäller de äldsta eleverna har vi ett antal som kör moped, A-traktor, bil eller annat fordon som kräver körkort. För dessa elever skulle elevråden kunna engageras i mobility managementarbetet med stöd av en person med kunskap inom området för att på ett bra sätt bidra till att påverka deras inställning till hållbart resande. För att ytterligare stärka arbetet med mobility management bör ett av flera viktiga kriterier vid avgörandet av verksamhetens placering vara närheten till kollektivtrafik vilket gynnar såväl miljö som brukare och medarbetare. Kommunstyrelseförvaltningens svar Förvaltningen är enig med grundskolenämnden om att även förskolor som arbetar med att öka andelen vårdnadshavare som går, cyklar eller åker kollektivt med sina barn till förskolan ska erbjudas stöd från kommunen. Hur skolor och förskolor kan få stöd i arbetet med att få fler att gå, cykla och åka kollektivt kommer att förtydligas i samband med revideringen av mm-planen. Förvaltningen delar er åsikt om att det krävs ett tydligt barn- och elevperspektiv när det gäller trafikfrågor inom kommunen. Vi har arbetat med barnkonsekvensanalyser vid flera detaljplaner angående trafikfrågor som rör barn. Vi ser nu över hur vi på ett mer systematiskt sätt ska arbeta med barnkonsekvensanalys för att kunna säkerställa att barns rättigheter ska finnas med i beslutsfattandet kring beslut som rör barn. Bilparkeringsplatser vid förskolor ska upplevas som trygga. Förvaltningen arbetar med trafiksäkerhet och trygghet vid utformning av parkering vid alla skolor och förskolor i kommunen. Utformning av ytor för att hämta och lämna barn med bil ska ske så de inte kommer i konflikt med barn som går och cyklar. Antal parkeringsplatser för bilar och cyklar vid skolor hanteras i parkeringsprogrammet och eventuell tidsreglering bestäms av fastighetsägaren. I läroplanen finns trafik, trafiksäkerhet, trafikflöden och trafikregler med under målen i läroplanen. Många frågor som rör trafik kan vävas in i arbetet kring säkra skolvägar. I trafikstrategin står att gång-, cykel- och 8

83 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 9 (32) kollektivtrafik ska prioriteras och att öka andelen barn och föräldrar som går, cyklar eller åker kollektivt bidrar till att vi når kommunens uppställda miljö- och klimatmål. Förvaltningen håller med om att det i arbetet med säkra skolvägar är en fördel och föräldraföreningarna är delaktiga. Gymnasienämnden Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till Kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Barn- och utbildningsförvaltningen ställer sig övervägande positiva till förslaget men betonar att det krävs ett tydligt barn- och elevperspektiv när det gäller trafikfrågor inom kommunen. Barn- och utbildningsförvaltningen välkomnar möjligheten att delta tidigt i samhällsprocessen för att bidra till skapandet av förutsättningar för en säkrare väg till förskola och skola som stimulerar fler att gå, cykla eller åka kollektivt. När det gäller de yngsta barnen har de i normalfallet behov av att åtföljas av en vuxen till och från verksamheten. I dessa fall finns ofta ett behov av parkering i anslutning till verksamheten även om den med fördel kan vara tidsbegränsad för att undvika att platserna upptas av boende eller anställda i området. Självklart skall vi verka för att även de yngsta som lämnas inom omsorgen, redan tidigt lär sig att gå, cykla eller åka kollektivt när det gäller vardagsresor. Verkligheten är dock inte sådan som vi önskar, då det i vissa områden är svårt att få omsorg nära hemmet eller ens inom ett område som enkelt nås med kollektivtrafik. Det finns dessutom områden där det inte ens är utrymmesmässigt möjligt att komma ombord på buss eller annat kommunalt färdmedel med en barnvagn under vissa tidpunkter på dygnet, vilket många föräldrar som inte kan styra sin arbetstid måste förhålla sig till. När det gäller de lite äldre barnen/eleverna så behövs förutom säkra gångoch cykelvägar samt hållplatser även säkra avlämnings- och upphämtningsplatser intill skolor då det trots allt finns behov för vissa familjer att lämna och hämta med bil. I miljöer där avlämning- och upphämtning inte kan ske på ett enkelt och säkert sätt blir situationen ofta kaotisk och upplevs som trafikfarlig varvid ännu fler väljer att skjutsa sina barn för att de inte vågar 9

84 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 10 (32) släppa dem ensamma. Det torde därmed ligga i linje med mobility managementplanen att så långt som möjligt skapa miljöer där föräldrar känner sig trygga med att deras barn går, cyklar eller åker kollektivt till och från skolan. Genom att anlägga goda på- och avstigningsplatser för de något äldre eleverna som inte behöver följas till verksamheten av en vuxen torde även antalet parkeringsplatser kunna hållas nere då det i en säker miljö normalt inte föreligger samma behov av att följa de äldre barnen hela vägen in till skolan. Under avsnitt 3.2 samarbeten med olika aktörer står under riktlinjer att: Grundskolor som arbetar för att öka andelen barn som går, cyklar eller åker kollektivt till skolan ska erbjudas stöd från kommunen. Denna formulering uppfattas som mycket positiv men behöver utvecklas så att det tydligt framgår hur skolan kan få hjälp. I texten anges vidare att: Alla nystartade grundskolor ska arbeta med hållbart resande. Förvaltningen bidrar gärna i samhällsplaneringsprocessen och under projekteringen för att skapa goda förutsättningar för ett hållbart resande. Förvaltningen ser dock ingen anledning att särskilja nystartade skolor från befintliga skolor. Det måste vara upp till varje rektor att besluta hur verksamheten kan arbeta aktivt i dessa frågor, då rektors huvudsakliga uppgift är att leda skolans arbete och att ansvara för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. En viktig grupp i arbetet med mobility managment är skolornas föräldraföreningar som med fördel kan driva detta arbete inom ramen för sin verksamhet. Här hamnar frågan hos dem som den verkligen berör när det gäller föräldrars beteende. När det gäller de äldsta eleverna har vi ett antal som kör moped, A-traktor, bil eller annat fordon som kräver körkort. För dessa elever skulle elevråden kunna engageras i mobility managementarbetet med stöd av en person med kunskap inom området för att på ett bra sätt bidra till att påverka deras inställning till hållbart resande. För att ytterligare stärka arbetet med mobility management bör ett av flera viktiga kriterier vid avgörandet av verksamhetens placering vara närheten till kollektivtrafik vilket gynnar såväl miljö som brukare och medarbetare. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen är enig med Gymnasienämnden om att även förskolor som arbetar med att öka andelen vårdnadshavare som går, cyklar eller åker 10

85 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 11 (32) kollektivt med sina barn till förskolan ska erbjudas stöd från kommunen. Hur skolor och förskolor kan få stöd i arbetet med att få fler att gå, cykla och åka kollektivt kommer att förtydligas i samband med revideringen av mm-planen. Förvaltningen delar er åsikt om att det krävs ett tydligt barn- och elevperspektiv när det gäller trafikfrågor inom kommunen. Vi har arbetat med barnkonsekvensanalyser vid flera detaljplaner angående trafikfrågor som rör barn. Vi ser nu över hur vi på ett mer systematiskt sätt ska arbeta med barnkonsekvensanalys för att kunna säkerställa att barns rättigheter ska finnas med i beslutsfattandet kring beslut som rör barn. Bilparkeringsplatser vid förskolor ska upplevas som trygga. Förvaltningen arbetar med trafiksäkerhet och trygghet vid utformning av parkering vid alla skolor och förskolor i kommunen. Utformning av ytor för att hämta och lämna barn med bil ska ske så de inte kommer i konflikt med barn som går och cyklar. Antal parkeringsplatser för bilar och cyklar vid skolor hanteras i parkeringsprogrammet och eventuell tidsreglering bestäms av fastighetsägaren. I läroplanen finns trafik, trafiksäkerhet, trafikflöden och trafikregler med under målen i läroplanen. Många frågor som rör trafik kan vävas in i arbetet kring säkra skolvägar. I trafikstrategin står att gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras och att öka andelen barn och föräldrar som går, cyklar eller åker kollektivt bidrar till att vi når kommunens uppställda miljö- och klimatmål. Förvaltningen håller med om att det i arbetet med säkra skolvägar är en fördel och föräldraföreningarna är delaktiga. Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämndens beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har tidigare uttalat sig positivt gällande övriga åtgärdsplaner som är kopplade till Huddinge kommuns trafikstrategi. Mobility management-planen knyter ihop dessa på ett bra sätt och förvaltningen ser arbetet med att göra Huddinge mer hållbart som mycket positivt. Ambitionen att framförallt bygga i kollektivtrafiknära lägen är god, men förvaltningen vill trycka extra på behovet av att bygga ut kollektivtrafiken till områden med sämre buss- och tågförsörjning. Detta kan göras genom att 11

86 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 12 (32) involvera SL i samhällsplaneringen, för att på så vis kunna skapa områden med såväl god kollektivtrafik, som tillräckligt underlag av boende. I planen nämns att bilen även i framtiden kommer att spela en viktig roll. Förvaltningen anser att detta bör framhållas tydligt för att undvika missförstånd. Det finns kommunala verksamheter som är helt beroende av bilen för att fungera tillfredsställande. Även för många Huddingebor är bilen en förutsättning för att få det dagliga livet att fungera. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen håller med om att det finns ett behov att bygga ut kollektivtrafiken till områden med sämre buss- och tågförsörjning. Kollektivtrafikens omfattning och beslut om utökning av kollektivtrafiken är trafikfrågor som inte kommunen beslutar om och således har svårt att påverka. Kommunen har kontinuerlig kontakt med trafikförvaltningen för att påverka och förbättra kollektivtrafiken i kommunen. Att bilen kommer att ha en fortsatt viktig roll i transportsystemet framgår i Mobility management planen. Socialnämnden Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Socialnämnden beslutar för egen del att planen för ett hållbart resande skulle bli mer tillgänglig om man undvek utländska låneord. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har tidigare uttalat sig positivt gällande övriga åtgärdsplaner som är kopplade till Huddinge kommuns trafikstrategi. Mobility management-planen knyter ihop dessa på ett bra sätt och förvaltningen ser arbetet med att göra Huddinge mer hållbart som mycket positivt. Ambitionen att framförallt bygga i kollektivtrafiknära lägen är god, men förvaltningen vill trycka extra på behovet av att bygga ut kollektivtrafiken till områden med sämre buss- och tågförsörjning. Detta kan göras genom att involvera SL i samhällsplaneringen, för att på så vis kunna skapa områden med såväl god kollektivtrafik, som tillräckligt underlag av boende. 12

87 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 13 (32) I planen nämns att bilen även i framtiden kommer att spela en viktig roll. Förvaltningen anser att detta bör framhållas tydligt för att undvika missförstånd. Det finns kommunala verksamheter som är helt beroende av bilen för att fungera tillfredsställande. Även för många Huddingebor är bilen en förutsättning för att få det dagliga livet att fungera, inte minst för personer med olika funktionsvariationer. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen håller med om att det finns ett behov att bygga ut kollektivtrafiken till områden med sämre buss- och tågförsörjning. Kollektivtrafikens omfattning och beslut om utökning av kollektivtrafiken är trafikfrågor som inte kommunen beslutar om och således har svårt att påverka. Kommunen har kontinuerlig kontakt med trafikförvaltningen för att påverka och förbättra kollektivtrafiken i kommunen. Att bilen kommer att ha en fortsatt viktig roll i transportsystemet framgår i Mobility management planen. Begreppet Mobility management är vedertaget och någon bra svensk översättning finns idag inte. Huddinge pensionärsråd Huddinges pensionärsråds beslut Huddinges pensionärsråd beslutar att som sitt yttrande svara att en plan för ett hållbart resande blir mer tillgänglig om planen undviker utländska låneord. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Begreppet Mobility management är vedertaget och någon bra svensk översättning finns idag inte. Miljöberedningen Miljöberedningens beslut Miljöberedningen godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 1 september 2015 och antar remissvaret som sitt eget. Förvaltningens synpunkter 13

88 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 14 (32) I kapitel 3.2 beskriver mobility management-planen samarbete med olika aktörer såsom arbetsgivare, företagare, skolor och föreningar. Kommunen är själv en stor arbetsgivare och Mobility management-planen borde således ta upp kommunens arbete med hållbart resande för sina egna anställda. Detta nämns under detta kapitel i meningen Kommunen är själv en viktig aktör som till exempel arbetsgivare och som huvudman för de kommunala skolorna. Det är önskvärt att detta uttrycks ännu tydligare. Exempelvis bör en punkt finnas med under rubriken Riktlinjer under nämnda stycke där det beskrivs att kommunen själva som arbetsgivare ska arbeta med hållbart resande bland sina anställda. Inte minst för att kommunen ska föregå med gott exempel i arbetet med hållbart resande. Om vi inte själva arbetar med frågan blir det skevt att uppmuntra andra aktörer till det. Kommunen har sedan några år tillbaka arbetat med åtgärder för hållbart resande i den egna organisationen. Detta arbete bör finnas integrerat i Mobility management-planen och åtgärder och mål för kommunens arbete bör finnas nämnda. Desamma bör därför också finnas med i uppföljningen i kapitel 4. Mobility management-planen kan därmed också bli ett bra redskap för att kommunicera att kommunen själv arbetar internt med hållbart resande. Om Mobility management-planen skulle innehålla kommunens interna arbete med hållbart resande skulle det stärka arbetet med hållbart resande som helhet och man skulle få ned antal policydokument. Kommunen bör även utreda förutsättningarna för att införa bilpool som möjliggör för kommuninvånarna att använda kommunens bilar. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen ser detta som viktiga synpunkter och ser över det i samband med revideringen i mobility management-planen. Rubriken 4.3 heter Uppföljning av Huddinges interna arbete, men här bör förtydligas vad som avses med det interna arbetet med mobility management. Vad gäller kommunens interna arbete med hållbart resande följs utsläpp och kostnader för kommunens egna resor enligt CERO-modellen. CEROmodellen syftar till att arbeta med åtgärder i organisationer som syftar till ett mer hållbart resande bland kommunens anställda. Det är viktigt att hålla isär begreppen internt arbete respektive mobility management så att inte förvirring uppstår. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen avser att även arbeta internt med Mobility manegement och begreppet är samma oavsett om arbetet sker internt eller externa. Förvaltningen ser det som en viktig synpunkt att det ska vara tydligt vad som är internt arbete och externt arbete. 14

89 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 15 (32) I tabell 1-2 på s. 10 är växthusgasmålet felaktigt. Detta står förvisso i kommunen klimat- och energiplan, men då historisk emissionsdata har korrigerats efter det att planen antogs gäller inte längre det målet. Målet som gäller nu är 1,5 ton co2/capita till 2030 och 1 ton/capita till Kommunstyrelseförvaltningens svar: Vi ser över detta i samband med revideringen. Figur 3-1 bör kompletteras med hur avstämning mot översiktsplanen ska ske. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Översiktsplanen ligger som grund redan när projektet kommer med i plan för samhällsbyggnadsprojekt. Avstämning mot översiktsplanen sker i ett tidigare skede. Natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsnämndens beslut Natur- och byggnadsnämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen med följande tillägg: Idag befinner vi oss i ett läge där vi vill öka andelen kollektivtrafikresenärer, men där Trafikförvaltningen till följd av politiska beslut inte har de ekonomiska resurser som krävs för att uppnå detta. Indragningen av bussturer är en konsekvens av att oppositionen i landstinget röstade emot förslaget till avgiftshöjning. Det behövs i detta läge en helhetsanalys för resandet som även inkluderar bilåkandet, som idag av många upplevs som det främsta alternativet. Omställningen till hållbara transporter behöver motivera invånare utifrån de förutsättningar som finns idag. Förvaltningens synpunkter Natur- och byggnadsförvaltningen (NBF) ser i grunden positivt på arbetet med mobility management i Huddinge kommun. Syftet med mobility management ligger i linje med åtagandet i trafikförsörjningsprogrammet för Stockholms läns landsting att öka kollektivtrafikandelen i regionen samt nationella miljömålsåtaganden som Minskad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö och motsvarande mål för Huddinge kommun. Som konstateras i planen bidrar ett implementerat Mobility managenet-koncept även till förbättrad folkhälsa generellt när kommuninvånarnas exponering för avgaspartiklar och buller minskar medan cykling och gång främjas. Mobility management är således ett koncept som kan fungera proaktivt för områden som ligger inom förvaltningens uppdrag. 15

90 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 16 (32) Mobility management är även ett brett koncept som kan betyda olika saker i olika sammanhang. Planen för Huddinge kommun är systematisk vad gäller implementering av mobility management i planering, samarbeten och kommunikation. Men förvaltningen ser en risk med att planen frikopplas från andra åtgärdsplaner och behåller karaktären av ett koncept. I planen nämns att en förstärkt effekt av Mobility management-budskapet nås om hållbart resande också underlättas fysiskt. Till exempel kan en ny busslinje behöva vara igång vid inflyttning till ett nybyggt bostadsområde för att etablera en resvana med buss. För att ha busslinjen på plats dag ett kan kommunen köpa till extra busstrafik från landstinget och eventuellt låta exploatören bekosta detta under en begränsad tid. Förvaltningen menar att sambandet mellan det önskade beteendet och samhällets underlättande av beteendet inte nog kan understrykas här. Landstinget, som är den centrala aktören vid sidan av staten, skulle även kunna lyftas fram i planen. Förvaltningen föreslår att nämnden antar detta tjänsteutlåtande som svar på remissen. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen håller med om att det är viktigt att kollektivtrafiken finns tillgänglig redan vid inflyttningen till nya områden. Kommunen ska i god tid ta kontakt med trafikförvaltningen om/när det kan bli aktuellt att börja trafikera nya områden så Trafikförvaltningen har möjlighet att planerar in ny trafikering av kollektivtrafiken. Det är även viktigt att gatorna och att hållplatser är klara till inflyttningen. Finns förutsättningar för en fungerande kollektivtrafik har Trafikförvaltningen egen vinning av att trafikera sträckan och kommunen behöver då inte köpa in extra kollektivtrafik. Förvaltningen skriver att de ser en risk med att planen frikopplas från andra åtgärdsplaner och behåller karaktären av ett koncept. Åtgärder som tas fram i Mobility management-planen kommer att skrivas in i handböcker, handlingsplaner och andra viktiga strategiska dokument och kommer därmed inte att få karaktären av ett koncept. Tillsynsnämnden Tillsynsnämndens beslut Tillsynsnämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Förvaltningens synpunkter 16

91 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 17 (32) Natur- och byggnadsförvaltningen (NBF) ser i grunden positivt på arbetet med mobility management i Huddinge kommun. Syftet med mobility management ligger i linje med åtagandet i trafikförsörjningsprogrammet för Stockholms läns landsting att öka kollektivtrafikandelen i regionen samt nationella miljömålsåtaganden som Minskad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö och motsvarande mål för Huddinge kommun. Som konstateras i planen bidrar ett implementerat Mobility management-koncept även till förbättrad folkhälsa generellt när kommuninvånarnas exponering för avgaspartiklar och buller minskar medan cykling och gång främjas. Mobility management är således ett koncept som kan fungera proaktivt för områden som ligger inom förvaltningens uppdrag. Mobility management är även ett brett koncept som kan betyda olika saker i olika sammanhang. Planen för Huddinge kommun är systematisk vad gäller implementering av mobility management i planering, samarbeten och kommunikation. Men förvaltningen ser en risk med att planen frikopplas från andra åtgärdsplaner och behåller karaktären av ett koncept. I planen nämns att en förstärkt effekt av Mobility management-budskapet nås om hållbart resande också underlättas fysiskt. Till exempel kan en ny busslinje behöva vara igång vid inflyttning till ett nybyggt bostadsområde för att etablera en resvana med buss. För att ha busslinjen på plats dag ett kan kommunen köpa till extra busstrafik från landstinget och eventuellt låta exploatören bekosta detta under en begränsad tid. Förvaltningen menar att sambandet mellan det önskade beteendet och samhällets underlättande av beteendet inte nog kan understrykas här. Landstinget, som är den centrala aktören vid sidan av staten, skulle även kunna lyftas fram i planen. Förvaltningen föreslår att nämnden antar detta tjänsteutlåtande som svar på remissen. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Kollektivtrafikens omfattning och beslut om utökning av kollektivtrafiken är trafikfrågor som inte kommunen beslutar om och således har svårt att påverka. Kommunen har kontinuerlig kontakt med trafikförvaltningen för att påverka och förbättra kollektivtrafiken i kommunen. Förvaltningen skriver att de ser en risk med att planen frikopplas från andra åtgärdsplaner och behåller karaktären av ett koncept. Åtgärder som tas fram i Mobility management-planen kommer att skrivas in i handböcker, handlingsplaner och andra viktiga strategiska dokument och kommer därmed inte att få karaktären av ett koncept. 17

92 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 18 (32) Demokratiberedningen Demokratiberedningens beslut Demokratiberedningen godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 1 september 2015 och antar remissvaret som sitt eget. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på Mobility managment-planen där gång- och cykelvägar samt ökat kollektivtrafikanvändande bidrar till en förbättrad folkhälsa. Förvaltningen ser positivt på att det under kommunikations- och informationsarbetet anges att mer individuellt anpassad information kan ingå. Förvaltingens erfarenhet är att detta är en nyckelfråga för att nå olika målgrupper och att en rad olika metoder kan användas samt att det uppsökande arbetet för vissa målgrupper är en framgångsfaktor. Viktigt är att det finns erforderliga kommunikationsresurser för att möjliggöra det som beskrivs i Mobility management-planen. Kommunens handbok för delaktighet kan med fördel användas som stöd i det arbete som ovan beskrivits. Den senaste trygghetsundersökningen visar på att fler boende avstått från att använda kollektiva fördmedel på grund av otrygghet och att siffran ökat sedan 2006 med sex procent. 25 procent av de svarande uppgav 2014 att de avstått från att åka buss eller tåg på grund av otrygghet och att det finns skillnader mellan kommunens olika bostadsområden och mellan könen. Fler kvinnor än män svarar till exempel att de av otrygghet avstår från att åka buss eller tåg. Förvaltningen ser gärna att det i Mobility management-planen framgår att det genomförs trygghets/områdesvandringar innan insatser görs för att kunna planera rätt med perspektivet att alla ska kunna vara trygga i det bostadsområde där de bo, arbetar eller vistas i. Sådana vandringar behöver genomföras lokalt särskilt i de områden där otryggheten är som störst. Vandringarna behöver genomföras på sätt så att särskilt kvinnors erfarenheter synliggörs och att erfarenheter av olika funktionsförmågor lyfts. Denna kunskap behöver sedan vara integrerad i formuleringen av insatser för att öka möjligheterna för ett jämlikt och jämställt Huddinge. De resor som göra inom kommunen behöver fungera från dörr till dörr för funktionshindrade och konsekvensbeskrivningar behöver tas fram. Dessa ska inkludera jämlikhet och social hållbarhet för att belysa effekter och belysa hur det överensstämmer med såväl miljömål som social hållbarhet. Kommunstyrelseförvaltningens svar: 18

93 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 19 (32) Förvaltningen håller med om att trygghet är en viktig aspekt som ska tas hänsyn till. Områdesvandringar/trygghetsvandringar hanteras i Handbok i delaktighet. Trygghetsaspekten är en av de sociala frågorna som ingår i ordinarie planarbete för samhällsbyggnadsprojekt. Vidare anser förvaltningen att namnet på planen bör övervägas för att lättare förstå vad den handlar om utifrån att utomstående som inte är insatta, ska kunna sätta sig in i frågan. Förvaltningen föreslår att demokratiberedningen godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 1 september 2015 och antar remissvaret som sitt eget. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Mobility management har utvecklats på europeisk nivå, främst i ett antal EUprojekt och inom ramen för samarbetsplattformen EPOMM, European Platform on Mobility Management. Begreppet Mobility management är vedertaget och någon bra svensk översättning finns idag inte. Förvaltningens kommunikation med invånarna kring Mobility management kommer ske på ett sådant sätt att de inte behöver vara insatt i begreppet. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat den 8 september 2015 med tillägget att kommunen i sin stadsplanering bör utgå från att sportanläggningar ska gå att nå med kollektivtrafik och cykel samt att boende behöver närhet till grönområden för att på så sätt se till att minimera den tidigare nämnda trafiken. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen menar att den föreslagna planen är ambitiös och pekar åt rätt håll vad gäller hållbara resor i kommunen. Dock finns ett problem i hur framtida resvanor kan komma att se ut där framförallt befolkningsutvecklingen, i länet i allmänhet och i Huddinge i synnerhet, samt det samlade kollektivtrafikutbudet är av avgörande betydelse för möjligheterna att implementera planen. Förvaltningen efterlyser resonemang kring kommunens möjligheter att påverka resandet då avgörande delar av utvecklingen kring kollektivtrafik ligger på regional och i vissa fall på nationell nivå. En väsentlig del i det samlade resandet i kommunen är de spontana folkhälsofrämjande aktiviteter som Huddingeborna gör själva eller i grupp. 19

94 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 20 (32) Huddinge har 18 naturreservat som täcker en stor del av kommunens yta och genererar eller kommer att generera ett stort antal spontana, folkhälsofrämjande, aktiviteter. Att ta sig till och från dessa naturområden bör underlättas i möjligaste mån och detta görs bland annat genom att tillgodose behovet av parkeringsplatser då naturreservaten tenderar att inte ligga i goda kollektivtrafiklägen. Förvaltningen saknar en analys av de behov som uppstår i samband med det stora antal resor som görs i anslutning till aktiviteter anordnade av kommunens föreningar. Dessa resor innebär att hallar och anläggningar utgör viktiga, i betydelsen besöksintensiva, målpunkter i kommunen. Förvaltningen vill därför särskilt lyfta fram behovet av en parkeringsutredning vid idrottsanläggningar vilket bör kopplas till en bredare analys av resvanor i förhållande till det stora antalet föreningsledda idrottsaktiviteter som sker i kommunen. Många av våra hallar och anläggningar är placerade på ett sådant sätt att kollektivtrafiken inte är förstavalet för många aktiva, de är helt enkelt inte alltid belägna i goda kollektivtrafiklägen. Målet att förmå fler att gå, cykla eller åka kollektivt till målpunkter är bra men kan utgöra ett problem då många idrottsaktiviteter är utrustningsintensiva vilket kan innebära att många väljer bil för sina resor. Många aktiva är under 18 år gamla och behöver transport till och från idrottsaktiviteter runt om i kommunen. Många idrottsanläggningar har en hög belastning under begränsade tider, framförallt kvällar och helger, vilket medför krav på goda parkeringsmöjligheter. Förvaltningen menar att även om idrottsanläggningar ligger i goda kollektivtrafiklägen så gör det faktum att de aktiva ofta själva måste bära med sig den utrustning som krävs för träning eller match att även en relativt kort sträcka från station/hållplats till anläggning kan upplevas som lång och medföra att man väljer biltransport. Förvaltningen menar att det är väsentligt att utveckla samarbetet med barn- och utbildningsförvaltningen för att uppnå ett bättre utnyttjande av de parkeringar som planeras i anslutning till nya skolor där gymnastiksalar och idrottshallar byggs i kommunen. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen håller med om att det finns ett behov att tillgodose behovet av parkeringsplatser vid våra naturreservat och idrottsanläggningar. Bedömningar av parkeringsbehov vid kommunens fritids- och aktivitetsanläggningar görs vid alla nyexploateringar. Förutsättningar för att 20

95 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 21 (32) anlägga parkering vid kommunens naturreservat kräver särskild utredning och avvägning gentemot andra intressen. Avstånd mellan målpunkt och besöksparkering anges i riktlinje 4.2 i parkeringsprogrammet. Den särskilda utredningen som görs vid nybyggnation av idrottsanläggningar ska innehålla faktaunderlag om resvanor och färdmedelsfördelning för resande till en sådan verksamhet. Precisa krav på utredningens utformning och innehåll skrivs ej in i programmet utan hanteras i checklistor och rutiner vid den avdelning som ansvarar för att ta fram utredningen. Kollektivtrafikens omfattning och beslut om utökning av kollektivtrafiken är trafikfrågor som inte kommunen beslutar om och således har svårt att påverka. Kommunen har kontinuerlig kontakt med trafikförvaltningen för att påverka och förbättra kollektivtrafiken i kommunen. Huddinge brottsförebyggande råd Huddinge brottsförebyggande råds beslut Huddinge brottsförebyggande råd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 september 2015 och antar remissvaret som sitt eget. Förvaltningens synpunkter Den senaste trygghetsundersökningen visar på att fler boende avstått från att använda kollektiva fördmedel på grund av trygghet och att siffran ökat sedan 2006 med sex procent. 25 procent av de svarande uppgav 2014 att de avstått från att åka buss eller tåg på grund av otrygghet och att det finns skillnader mellan kommunens olika bostadsområden och mellan könen. I undersökningen framkommer även att trafikproblem utgör ett allvarligt kommunövergripande stort problem över senare år, särskilt bilar kör för fort och att trafikregler inte respekteras. Även trafikfrågor som rör cykelbanor, gatuplanering och tung trafik/buller har höga negativa värden för en kommun i nationell jämförelse. Mot bakgrund av detta är det mycket positiv att en Mobility management-plan blir verklighet och att ett trygghetsperspektiv genomsyrar genomförande av insatser. Förvaltningen ser gärna att det i Mobility management-planen framgår att det genomförs trygghets/områdesvandringar innan insatser görs för att kunna planera rätt med perspektivet att alla ska kunna vara trygga i det bostadsområde där de bo, arbetar eller vistas i. Sådana vandringar behöver genomföras lokalt särskilt i de områden där otryggheten är som störst. 21

96 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 22 (32) Förvaltningen ser positivt på att det under kommunikations- och informationsarbetet anges att mer individuellt anpassad information kan ingå. Förvaltingens erfarenhet är att detta är en nyckelfråga för att nå olika målgrupper och att en rad olika metoder kan användas samt att det uppsökande arbetet för vissa målgrupper är en framgångsfaktor. Viktigt är att det finns erforderliga kommunikationsresurser för att möjliggöra det som beskrivs i Mobility management-planen. Kommunens handbok för delaktighet kan med fördel användas som stöd i det arbete som ovan beskrivits. Förvaltningen föreslår att Huddinges brottsförebyggande råd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 september 2015 och antar remissvaret som sitt eget. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen håller med om att trygghet är en viktig aspekt som ska tas hänsyn till. Områdesvandringar/trygghetsvandringar hanteras i Handbok i delaktighet. Trygghetsaspekten är en av de sociala frågorna som ingår i ordinarie planarbete för samhällsbyggnadsprojekt. Funktionshinderrådets Huddinges råd för funktionshinderfrågors beslut Huddinges råd för funktionshinderfrågor överlämnar remissvaret, daterat den 7 september 2015, till kommunstyrelsen, som yttrande över Mobility managementplan för Huddinge kommun. Sammanfattning I Huddinge kommuns översiktplan och trafikstrategi pekas gång-, cykel- och kollektivtrafikens betydelse ut för kommunens och för regionens utveckling. En av trafikstrategins åtgärdsplaner är mobility managementplanen (MM-planen), som är ett koncept för att främja hållbara transporter. I samhällsplanering kan MM-planen användas för ett hållbart samhälle. MM-planen ska påverka resenärer att välja hållbara resor för korta resor och kollektivtrafik för längre resor. Rådet för funktionshinderfrågor är positiv till MM-planen. Men utifrån Huddinge kommuns bebyggelsestruktur och topografi kommer även bilen framöver att vara ett viktigt transportmedel 22

97 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 23 (32) för att funktionsnedsatta ska kunna vara delaktiga i samhället. Det kommer även fortsättningsvis att behövas parkeringsplatser för funktionsnedsatta nära frekventa besöksmål. För att underlätta för funktionsnedsatta att kunna välja hållbara resor är det en förutsättning att den är tillgänglig från dörr till dörr. I arbetet med hållbara resor kan det behövas konsekvensbeskrivningar och en checklista som inkluderar jämlikhet och social hållbarhet för att belysa effekter och om dessa överensstämmer med såväl miljömål som social hållbarhet. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Antalet parkeringsplatser för funktionshindrade hanteras i parkeringsprogrammet. I detaljplaner görs konsekvensbeskrivningar som behandlar jämlikhet och social hållbarhet. I de fall då Mobility management projekt genomförs utanför detaljplaneprocessen beaktas sociala- och jämlikhetsaspekterna. Nynäshamns kommun Nynäshamnskommun avstår från att yttra sig över remissen. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Ingen Länsstyrelsen Länsstyrelsen har tagit del av Huddinge kommuns förslag till åtgärdsprogram för omgivningsbuller. Länsstyrelsen är positiv till att Huddinge kommun tar fram ett åtgärdsprogram för omgivningsbuller och anser också att detta är ett gott exempel. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Ingen 23

98 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 24 (32) Trafikverket Trafikverket har tagit del av rubricerat ärende och vill lyfta fram följande. Trafikverket tycker att det överlag är en bra och ambitiös plan. Vi har ändå några detaljsynpunkter: Hållbara resor och transporter har en egen rubrik vilket kan vara förvirrande. Förtydliga gärna skillnader, och likheter, med begreppet mobility management. Vi saknar en koppling mellan mobility management och fyrstegsprincipens första steg liksom en beskrivning av hur mobility management kommer in i arbetet med i åtgärdsvalsstudier. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen ser detta som en viktig synpunkt och ser över det i samband med revideringen. Trafikkontoret, Stockholms stad Kontoret ställer sig positiv till att Huddinges Mobility management plan ingår som en del av nio åtgärdsplaner i Huddinge kommuns trafikplan och att man med denna plan tar ett helhetsgrepp om Mobility Management. Denna Mobility management plan är allmänt håller och det är många åtgärder som ska genomföras och många dokument som ska tas fram för att det ska bli en del av ordinarie arbete. Det vore bra om det tydliggjordes vilka resurser som behövs för att genomföras åtgärderna samt vilken tidsperiod som dessa ska genomföras. Det är noterbart att man poängterar att man ska öka det hållbara resandet för att ge plats åt bilen då majoriteten av Huddingeborna inte har bil. Det finns betydligt viktigare aspekter såsom demokratiska värden, markutrymme och klimat för att öka det hållbara resandet. Planen fokuserar på persontransporter- man nämner att godstrafik ska finnas med. Det är önskvärt tydliggöra vilka områden som ska ingå i Mobility management-planen. Att t.ex. arbeta med samlastning och lastcyklar har en stor potential i framtiden. En annan viktig parameter för en Mobility management plan är att minska resandet, dvs att även ta med distansarbete, resfria möten m.m. Kommunen 24

99 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 25 (32) som stor arbetsgivare skulle kunna vara en förebild inom detta område i det interna arbetet. Det skulle vara intressant att ta del av hur långt Huddinge kommuns arbete med Mobility management har kommit förutom för resor till och från skolor. Under Mobility management i samhällsplaneringen tar man upp flexibel parkering och menar då bilparkering. Det är minst lika viktigt att man planerar in tillräckligt med cykelparkering (inklusive el- och lastcyklar) vid boende, arbetsplatsen och kollektivtrafikpunkter. En av de viktigaste parametrarna för att öka det hållbara resandet är att synliggöra parkeringskostnaderna. Detta saknas. Under flexibel parkering fokuserar man på parkeringsinköp och man tar inte upp te.x bilpool som ett sätt för byggbolagen att sänka parkeringstalen. Det är kommunen som ansvarar för parkeringstal både för bil och cykla och kommunen har därmed ett stort inflytande. Under Samarbeten med olika aktörer saknas byggbolag och bostadsföretag som är mycket betydelsefula aktörer inom Mobility management-området. Under Uppföljning och utvärdering visas ett antal intressanta indikatorer. Det anges att uppföljning av Huddinges interna arbete ska följas upp med MaxQ. Det vore bra om man tydliggjorde vilka av de områdena man beskrivit i Mobility management-planen som ska ingå i MaxQ. Syftet med Mobility management-planen är att påverka transportefterfrågan så att fel väljer att gå, cykla och åka kollektivt. En grundförutsättning för att öka det hållbara resandet är dock att det finns konkurantkraftiga förutsättningar att resa med andra sätt än bilen. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen ser synpunkterna som viktiga och ser över det i samband med revideringen. Åtgärder som tas fram i Mobility management-planen kommer att skrivas in i handböcker, handlingsplaner och andra viktiga strategiska dokument. Där kommer det även tydliggöras vilka resurser som behövs för att genomföra åtgärderna. Parkeringsfrågor för motorfordon och cyklar hanteras i kommunens parkeringsprogram och godstrafiken och samlastning kommer att hanteras i den kommande godstrafikplanen. Södertörnskommunerna samarbetar med samordnadvarutransport där även samlastning inkluderas. Samarbeten med byggbolag och bostadsföretag kommer in under mobility management i samhällsplaneringen. 25

100 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 26 (32) Trafikförvaltningen Trafikförvaltningen tycker att det är viktigt och bra att planen kommer till stånd och att den tydligt pekar på hur mobility managment ska komma in i olika skeden av samhällsbyggnadsprocessen. Den utgör således ett viktigt komplement till parkeringsprogrammet, samt cykel-, gång-, och kollektivtrafikplanerna, i implementeringen av kommunens trafikstrategi. Trafikförvaltningen tycker att de inriktningsmål som används för planen är i sak bra, men att de är formulerade mer som metoder och riktlinjer snarare än mål och därför blir svåra att följa upp. De indikatorer som används för uppföljning är mycket bra, och väl knutna an till de övergripande till riktlinjerna samt målformuleringarna från Trafikstrategin och Översiktsplanen Kommunstyrelseförvaltningens svar: Mer konkreta mål kommer att tas fram när Mobility management-planen är beslutad. Åtgärder som tas fram i Mobility management-planen kommer att skrivas in i handböcker, handlingsplaner och andra viktiga strategiska dokument och kommer inte få karaktären av ett koncept. 26

101 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 27 (32) NTF NTF avstår från att yttra sig över remissen. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Ingen Stuvsta villaförening Stuvsta Gårds Villaägareförening (nedan kallat SGVF, som är Huddinge kommuns största villaägareförening med mer än medlemmar i Stuvsta/Snättringe) har läst och studerat remissutgåvan av Mobility Management-planen för Huddinge Kommun. Vi sympatiserar med strävandena att försöka föra över transporter av gods och människor till mer hållbara alternativ än vad som oftast sker idag. Därför är vi positiva till att åtgärder vidtas för att förbättra möjligheterna till transporter genom, gång-, cykel- och kollektivtrafik. Detta får dock inte ske på bekostnad av möjligheterna till biltransporter där sådana krävs. Huddinge kommun består av en blandad bebyggelse, från stora flerfamiljsbyggnadsområden till vidsträckta villaområden. Stuvsta/Snättringe, som är SGVF:s verksamhetsområde, är sedan lång tid ett etablerat villaområde. Fram till 1908 tillhörde Stuvsta gård släkten Lagerbielke på Älvsjö. Då köptes större delen av marken i syfte att styckas och försäljas som tomter för egnahem och sommarstugor. Exploateringen skedde till övervägande del av det då 1910 bildade Stuvsta Fastighetsaktiebolag. Detta betyder att olika serviceinrättningar inklusive busshållplatser och tågstationer förekommer sparsamt inom området och att avståndet till dessa kan vara tämligen långt. Det kan också saknas underlag för tätare förekommande kollektivtrafik. För friska personer som inte har barn i yngre åldrar, är alternativet att cykla eller gå till dessa serviceställen möjligt med undantag för de kallaste/snöigaste vinterdagarna. För äldre och barnfamiljer är det inte ett realistiskt alternativ att cykla eller gå då barn skall fraktas till och från, ofta avlägset placerade, daghem, fritids och skolor eller/och fritidsaktiviteter med 27

102 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 28 (32) mycket tung utrustning samtidigt som inköp av matvaror ofta skall ske, eller för äldre, när större varuinköp skall uträttas. För andra områden i Huddinge, med mycket tätare befolkning, är det redan idag både svårt och onödigt att använda bil för lokala transporter. Men ofta finns behovet av mer långväga transporter t.ex. till dagis då dagisplats ofta inte erhålls i närheten av bostaden. Detta lyftes fram av Jelena Drenjanin (M) under Demokratidagarna v 41/2015. Dessutom är även serviceställen lokaliserade till dessa tätbefolkade områden varför biltrafik från villaområdena till dessa delar av Huddinge är nödvändig. Huddinge Kommun satsar idag mycket på att utvidga både Flemingsberg samt Kungens kurva. Detta kommer att leda till att biltrafiken kommer att öka kraftigt till dessa två köpcentrum. En mycket viktig del i att göra huvuddelen av resandet till och från arbetsplatser, ofta belägna utanför kommungränsen, mer hållbara är då tillgången till infartsparkeringar i anslutning till pendeltåg och busstationer. Saknas sådana parkeringsplatser, till ingen eller ringa kostnad, kommer många att använda bilen, i stället, för hela sträckan till och från arbetsplatsen, Detta minskar inte biltrafiken totalt inom kommunen, men resulterar i en markant ökning av biltrafiken regionalt. Detta betonas i artikeln om ökat antal bilresor från Huddinge in mot Stockholm i Mitt i Huddinge (bil. 1). Kommunstyrelseförvaltningens svar: Parkeringsfrågor för motorfordon och cyklar hanteras i kommunens parkeringsprogram. Enligt remissutgåvan skall Mobility Management tillämpas i alla steg i planprocesser. Man kan då starkt ifrågasätta om detta har tillämpats i planerna för Mjölner 4. Det är möjligen så att källarvåningarna kommer att innehålla lika många parkeringsplatser för pendlare som nuvarande parkering, men inte fler. Dagens antal är dock mycket otillräckligt varför många inte kan utnyttja pendeltågen för resor utan väljer att ta bilen hela vägen. Om Mobility Management verkligen tillämpats borde man i stället för bostäder, bygga en väsentligt större infartsparkering vid Stuvsta station, som dessutom borde kunna överdäcka delar av spårområdet och perrongen. SGVF tog 2009 fram ett förslag, Bil. 2, som idag tycks vara mer aktuellt, på hur en infartsparkering skulle kunna se ut. Det förefaller dessutom som att ersättningsparkering under byggtiden saknas vilket sannolikt kommer att öka biltrafiken kraftigt från Huddinge mot Stockholm under denna tid. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen håller med om att det är viktigt att arbeta med Mobility management vid det eventuella byggande t av Mjölner. Förvaltningen håller 28

103 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 29 (32) på att ta fram en plan för mobility management arbetet som ska pågå innan och under byggnationen av Mjölner. I samband med ombyggnad av parkeringen vid Stuvsta station har det förekommit diskussioner om att plats måste reserveras för framtida ytterligare spår. Detta borde inte vara relevant då Huddinge kommun i sin Översiktsplan 2030 slagit fast att framtida ytterligare spår måste förläggas under jord. SGVF har vid två tillfällen (den 24 januari 2011 och den 24 juni 2014) träffat Trafikverket som informerat oss om att bygga ytterligare två spår mellan Huddinge och Stuvsta ställer sig mycket komplicerat, varför en annan lösning måste till. Detta kan vara att förlägga dessa spår i en tunnel. Om tunnlar ändå skall byggas på denna sträckning har SGVF föreslaget, april 2014, att tunnel/tunnlar byggs för en Förbifart Stuvsta, (bil.3). På detta sätt skulle man slippa bygga om Huddingevägen och denna skulle kunna reduceras till mer av en lokalgata. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Översiktsplanen är inte ett juridiskt bindande dokument. Frågan om ytterligare spår ligger hos Trafikverket och vi bevakar frågan. Mobility Management beskrivs som ett "mjukt" sätt att påverka resandet i stället för att bygga ny infrastruktur. Ett mjukt sätt som dock kräver hårda nypor av Huddinge kommuns förhandlare är att påverka SL och SLL att ändra och/eller slopa nuvarande zonindelnings-system. Det är t.ex. helt orimligt att det skall kosta mer för enkla resor att resa från Stuvsta till Älvsjö än det kostar att resa från Lidingö till Fittja, en många gånger längre sträcka. Då SL är en landstingsverksamhet och inte en kommunal verksamhet, är det också mycket egendomligt att zongränser ofta är lika med kommungränser. Hårda nypor har uppenbart inte Huddinge kommuns förhandlare haft när det nu står klart Mitt i Huddinge , (bil.5), att Huddinge är en av de kommuner som drabbas hårdast av SLs aviserade neddragningar av busslinjer emedan andra kommuner genom protester har lyckats att kraftigt minska neddragningarna. Visserligen sker neddragningen här pga. gamla avtal som möjliggör för SL att göra neddragningarna vilket inte har varit möjligt pga. nya avtal i andra områden, men det innebär inte att SL måste göra dessa neddragningar. Neddragningar går stick i stäv mot intentionerna i Mobility Management och kommer med stor sannolikhet att leda till ökat bilåkande inom kommunen och regionalt. Ett annat exempel på icke fungerande Mobility Management är att det för en Huddingefamilj, med minst två betalande personer, är väsentligt billigare att åka in med bil till Stockholm för t.ex. ett teaterbesök och utnyttja kvällsparkeringstaxan i ett centralt parkeringshus än att betala till SL för fram 29

104 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 30 (32) och återresa (om man inte har periodkort). Det anses dessutom av de flesta vara väsentligt bekvämare att ta bilen hela sträckan, särskilt om man bor i ett vidsträckt villaområde med långt avstånd till buss/tåg och inte får plats på en infartsparkering vid inresan. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen håller med om att det är viktigt att ha en fungerande kollektivtrafik. Kollektivtrafikens omfattning och beslut om utökning av kollektivtrafiken är trafikfrågor som inte kommunen beslutar om och således har svårt att påverka. Kommunen har kontinuerlig kontakt med trafikförvaltningen för att påverka och förbättra kollektivtrafiken i kommunen. För att göra det mer attraktivt att använda cykel är det av stor vikt att cykelbanorna förbättras särskilt sådana där blandad cykel- och gångtrafik förekommer. Väsentligt mer frekventa markeringar och skyltar som visar var respektive trafikslag skall vara samt publicering av vilka regler som gäller krävs för att den allt snabbare cykeltrafiken skall kunna ta sig fram utan onödiga stopp och olycksrisker med samtidig respekt för gångtrafikanter. Även cykel- och gångbanor med skillnader i vägytor bör märkas ut mycket tydligare och frekventare då det uppenbart är väldigt oklart för många var de skall befinna sig. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Gångvägar kommer att behandlas i kommunens gångplan. Cykelvägar behandlas i kommunens cykelplan. Med anledning av kommunstyrelsens svar på Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg, Kommunstyrelsen protokoll 30 september ,(bil.4), där det förefaller som om man förordar den s.k. skip-stoptrafiken för att snabba upp förbindelserna från Flemingsberg norrut på bekostnad av turtätheten för de mindre pendeltågsstationerna, som Stuvsta, Ifrågasätter SGVF om Mobility Management principer har tillämpats. Viljan att använda pendeltågen är starkt beroende av tillgång på infartsparkering men också på turtäthet. Att behöva vänta en längre tid på nästa tåg p.g.a. att man missat tåget orsakat av biltrafikstörning eller oväntat lång tid att hitta en parkeringsplats gör att man tenderar att ta bilen hela vägen. Att vissa som kan använda de större pendeltågstationerna sparar någon minut är sannolikt inte avgörande för att man väljer tåget. Kommunstyrelseförvaltningens svar: 30

105 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 31 (32) Kollektivtrafikens omfattning och beslut om utökning av kollektivtrafiken är trafikfrågor som inte kommunen beslutar om och således har svårt att påverka. Kommunen har kontinuerlig kontakt med trafikförvaltningen för att påverka och förbättra kollektivtrafiken i kommunen. Fullersta Fastighetsägarförening Att för FFFs räkning ge ett remissyttrande om ett dokument som skall användas internt inom kommunen och av exploatörer är nog inte riktigt en del av vår verksamhet. Även om flera av oss har professionell kompetens i managementfrågor. Vår roll är att bevaka våra medlemmars intressen och inflytande. Även om vi är fastighetsägare är det tveksamt om det är våra typer av fastigheter som planen benämner fastighetsägare. Vi känner inte igen oss i formuleringarna. I Mobility management-planen beskrivs att kollektivtrafik och närhet till kommersiell och offentlig service skall ingå men det känns väldigt avlägset idag. SL planerar minska kollektivtrafiken och allt fler köpcentra byggs i Flemmingsberg, Kungens kurva och fler platser med mycket större utbud och lägre priser än vad butikerna i Huddinge Centrum kan erbjuda i vårt närområde. Tvärtemot vad som beskrivs i planen känns det som om Huddinge Centrums kommersiella betydelse minskar. En kommun har mycket svårt att styra kollektiv läns och rikstrafik samt etablering av kommersiell service i närheten. Mobility management-planen beskrivs som ett internt processdokument för tjänstemän, politiker och exploatörer. Men hanteringen av medborgarnas inflytande och önskemål saknas helt. En mycket viktig mobilitetsfråga som inte alls berörs är hur äldres och funktionshindrades behov skall kunna tillgodoses. Ett exempel där en Mobility management-plan hade behövts är i den pågående detaljplaneringen av skolområdet i Vista med flera skolor mycket nära varandra vilket inte bidrar till att minska behovet av biltrafik. Det finns inte heller några synergieffekter mellan kommunal- och friskola. Därför är det mer rådligt att sprida ut skolorna inom ett större område. Barn behöver ha möjligheten att kunna gå eller cykla till en skola i närheten utan att korsa högtrafikerade vägar. 31

106 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 32 (32) I planen beskrivs kampanjer och riktlinjer såsom Riktade kampanjer ska genomföras mot kommunanställda och Riktade kampanjer ska genomföras mot invånare. Vi vill inte att kommunen använder sig av riktade kampanjer mot någon - om en sådan här plan skall kunna fungera måste det vara genom dialog. De föreslagna indikatorerna är alldeles för hårda. Det måste även finnas mjuka och i dialogform. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Planen har varit ute på remiss mellan 4 juni-31 september och allmänheten har haft möjliget att lämna sina synpunkter på planen. För att nå Huddinge kommuns mål att öka andelen som går, cyklar eller åker kollektivt behövs information om vilka resval som finns att välja på. Det kan uppnås med riktade kampanjer som kan ske på många olika sätt. 32

107 MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN ÄRENDENUMMER KS-2014/ MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Sändlista remissinstanser MYNDIGHETER Länsstyrelsen i Stockholms län Polismyndigheten i Stockholms län/södertörns polismästardistrikt Stockholms läns landsting; Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) AB Storstockholms Lokaltrafik Södertörns Brandförsvarsförbund Trafikverket KOMMUNER Botkyrka kommun Haninge kommun Nykvarns kommun Nynäshamns kommun Salems kommun Stockholms stad Södertälje kommun Tyresö kommun NÄMNDER I HUDDINGE KOMMUN Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Äldreomsorgsnämnden Miljöberedningen /

108 MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN ÄRENDENUMMER KS-2014/ MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN ÖVRIGT I HUDDINGE KOMMUN Informationsavdelningen Information Huddinge FÖRENINGAR OCH INTRESSEORGANISATIONER Arena Huddinge Cykelfrämjandet Friluftsfrämjandet i Huddinge Företagarna i Huddinge Handelskammaren Stockholm Huddinge hembygdsförening Huddinge naturskyddsförening Hyresgästföreningen i Huddinge NTF Stockholm-Gotland Svenska cykelsällskapet Rädda Barnen Miljöpartiet de Gröna RÅD Huddinge råd för funktionshinderfrågor Huddinge brottsförebyggande råd (HuBrå) Huddinge pensionärsråd /

109 MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN ÄRENDENUMMER KS-2014/ MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN FASTIGHETSÄGARE/SAMFÄLLIGHETER/VILLAÄGAREFÖRENINGAR Aktuariens Samfällighet Albackens Anl. Samfällighet Backens Fastighetsägarförening Bergets Samfällighet Björkspinnaren Brf Bokbindaren Samfällighet Bostadsrättsföreningen Edet Bostadsrättsföreningen Hoppet 44 Bostadsrättsföreningen Laxen 1 Brf Ekvecklaren BRF Holmgård 2 Brf Kronan 1 Brf Kvarnberget BRF Kvarnbergsplan i Huddinge Brf Mörten 1 Brf Ouvertyren Brf Rådstugan i Huddinge Brf Siken 2 Brf Tempeltornet Brf Änglamark Brynjan Bostadsrättsförening Buntmakarens Samfällighet Byggmästarens Samfällighetsförening Bäckens Samfällighetsförening Ekens Samfällighetsförening Fjällhöjden Samfällighet Flemingsbergs Brf Fornborg 1 Brf /

110 MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN ÄRENDENUMMER KS-2014/ MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Fridhems Samfällighet Fullersta Fastighetsägarförening Fållans Fastighetsägarförening Gladökvarns Fastighetsägarförening Glömsta Fastighetsägarförening Gunhildsviks vägsamfällighet Hasselstigens Samfällighet Huge fastigheter AB Häradshöjden Bostadsrättsförening Hörningsnäs Villaförening Konstapelns Anl.-Samfällighet Kornellens Samfällighetsförening Laboratorns Samfällighet Lissma-Öran Samfällighetsförening Länna-Drevviken Fastighetsförening Löparen nr:3 Bostadsrättsförening Lövkärrets Samfällighet Malmvägens Samfällighet Milsten Anl.-Samfällighet Milstens Samfällighetsförening Mossängsområdets Samfällighet Ouvertyrens Samfällighetsförening Parkhemsvägens Samfällighet Portens Bostadsrättsförening Prinsessan Bostadsrättsförening Riksbyggen BRF Silfverdalen Roddarvägen Samfällighet Romansens Samfällighet Ryttaren nr 1 /

111 MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN ÄRENDENUMMER KS-2014/ MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Segeltorps Villaägareförening Sjöängen-Trångsund Tomtägareförening Sjöängens Villaförening Snättringe Fastighetsägarförening Snättringe Samfällighet Snättringedalens Samfällighet Sofiebergs Vägförening Storhällens Samfällighetsförening Stortorps Brygga ek förening Stortorps Ängar Stuvsta Gårds Villaägareförening Stuvsta Villa- och Trädgårdsförreningen Styrmannen 1 Bostadsrättsförening Svartviks Tomtägareförening Sälgen 36 Ekonomisk Förening Sörskogens Samfällighetsförening Sörskogens Villaägareförening Teknikervägens Samfällighet Toppens Samfällighet Trångsunds Brf Utsälje Södras Samfällighetsförening Vidja Intresseförening Vidja Vägförening Villaföreningen Dungen Villaägarnas Huddingekrets Vista Gård 2 Brf Ådrans vägförening Österhagen Tomt- och vägförening /

112 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) HANDLÄGGARE Maria Sundblad Maria.Sundblad@huddinge.se Kommunstyrelsen El-ljusspår runt hästhagarna i Vista svar på medborgarförslag från Maria Nygaard Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 21 mars 2016, anses medborgarförslaget besvarat. 2. Natur- och byggnadsnämnden får i uppdrag att, tillsammans med kulturoch fritidsnämnden och kommunstyrelsen, utreda den föreslagna sträckningen som anges i medborgarförslaget från Maria Nygaard. Sammanfattning Maria Nygaard har inkommit med ett medborgarförslag om att anlägga ett elljusspår runt hästhagarna i Vista. Enligt förslagsställaren är det många barnfamiljer som flyttat till området som behöver motion i trygg och säker miljö. Framförallt är det många kvinnor som inte vill bege sig ut till skogen i Källbrink eller Visättra för att motionera. Hon anser att det behövs något närmare, öppnare och tillgängligt där människor kan promenera, jogga eller springa. En föreslagen rutt har bifogats medborgarförslaget. Medborgarförslaget har skickats på remiss till natur- och byggnadsnämnden och till kultur- och fritidsnämnden. Remissinstanserna är positiva till förslaget. Kultur- och fritidsnämnden håller med förslagsställaren om att motion och hälsa är viktigt. Tillgängligheten är en annan viktig faktor för motionerandet liksom att aktiviteter kan utföras tryggt och säkert. Dock påpekar natur- och byggnadsnämnden att det finns flera som gör anspråk på området. Hänsyn måste tas till detta samt till att marken som föreslås tas i anspråk delvis utgör utarrenderad jordbruksmark. Även kommunstyrelsens förvaltning är positiv till förslaget. Förslaget om ett elljusspår i Vista bör integreras i den pågående planeringen för detta område. Frågor kring arrende- och ägarförhållanden m.m. för den mark som föreslås tas i anspråk behöver utredas. Möjligheten att kombinera ett elljusspår med POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

113 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) övriga planer för området, till exempel att anlägga en ridled och en ny gångoch cykelväg, bör utredas och kan med fördel, om det är lämpligt, samordnas. Den föreslagna sträckningen bör utredas i samråd mellan natur- och byggnadsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt samhällsbyggnadsavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning. Förvaltningen föreslår att kommunfullmäktige ger ett uppdrag till natur- och byggnadsnämnden att, tillsammans med kultur- och fritidsnämnden och kommunstyrelsen, utreda den föreslagna sträckningen. Med hänvisning till vad som anges i detta tjänsteutlåtande föreslår kommunstyrelsens förvaltning att medborgarförslaget ska anses besvarat. Beskrivning av ärendet Maria Nygaard har inkommit med ett medborgarförslag om att anlägga ett elljusspår runt hästhagarna i Vista (se bilaga 1). Enligt förslagsställaren är det många barnfamiljer som flyttat till området som behöver motion i trygg och säker miljö. Framförallt är det många kvinnor som inte vill bege sig ut till skogen i Källbrink eller Visättra för att springa. Hon anser att det behövs något närmare, öppnare och tillgängligt där människor kan promenera, jogga eller springa. Motion för alla. Enligt förslagsställaren skulle ett elljusspår runt hästhagarna i Vista vara ett säkrare och tryggare alternativ. En föreslagen rutt har bifogats medborgarförslaget. Rutten är på ca 3 km, i ett område som är öppet utan skogsdungar. Ett elljusspår skulle även ge nytta i form av en sammanlänkning mellan Vistaskolan och nya skolbygget på Bergavägen. Förslagsställaren föreslår att medborgarförslaget skulle kunna samordnas med ett annat medborgarförslag inlämnat av Lennart Hedlund om att göra i ordning Fornstigen med informationsskyltar om historiska lämningar. 1 Remissinstansernas synpunkter Natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsnämnden ser positivt på förslaget och att behovet av ett motionsspår finns i Vistabergsområdet både för boende och skolorna i området. Dock finns det flera som gör anspråk på området. Hänsyn måste tas 1 Natur- och byggnadsnämnden fattade beslut om medborgarförslaget vid sitt sammanträde den 7 mars 2016.

114 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) till detta samt till att marken som föreslås tas i anspråk delvis utgör utarrenderad jordbruksmark. Vidare är ridleder, gång- och cykelvägar, vandringsleder/promenadslingor, markerad fornstig, skidspår exempel på andra behov eller önskemål som finns för detta område och där kommunen arbetar för att finna lämpliga sträckningar för dessa. Förvaltningen anser att den föreslagna sträckningen måste utredas i samråd med kultur- och fritidsförvaltningen. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden håller med förslagsställaren om att motion och hälsa är viktigt. Tillgängligheten är en annan viktig faktor för motionerandet liksom att aktiviteter kan utföras tryggt och säkert. Vistaberg och Glömstaområdet expanderar och i takt med att nya bostäder byggs behövs också olika mötesytor som exempelvis motions- och aktivitetsytor. Elljusspår kan vara ett sätt att uppmuntra till aktivitet. Det finns också planer för en ridled och ny gång- och cykelväg i området vilket det finns ett uppdrag att utreda. Då natur- och byggnadsnämnden har ansvaret för anläggandet och driften av kommunens motionsspår är förvaltningens förslag att även medborgarförslaget borde ingå och samordnas i denna utredning. Förvaltningens synpunkter Huddinge blev nyligen utsedd till länets bästa friluftskommun. Kommunens naturreservat, som utgör en tredjedel av kommunens yta, erbjuder många möjligheter för den natur- och fritidsintresserade, till exempel att promenera på leder i skogen eller att motionera på elljusspår. Det rika friluftslivet är en av Huddinges styrkor. För att ge jämlika möjligheter för alla invånare att delta i friluftslivet behövs hög tillgänglighet till naturområden genom tydligt utmarkerade och välskötta entréer, leder och rastplatser, förbättrad kollektivtrafik samt gång- och cykelvägar. Pågående planer för de delar av Vista som omfattas av förslaget Det pågår redan idag ett arbete med att utveckla området som omfattas av medborgarförslaget. En utredning har tillsatts för att utreda bland annat behovet och förutsättningarna för att utveckla rekreationsmöjligheterna i området. Planer finns att bedriva detta i ett projekt där kommunen samlar frågor rörande friyta, elljusspår, ridstigar, fornstig, dagvattenhantering etc. för den så kallade Lövstadalgången. Kommunstyrelsens förvaltning delar kultur- och fritidsnämndens förslag att ett elljusspår i Vista bör integreras i den pågående planeringen för detta område. Frågor kring arrende- och ägarförhållanden m.m. för den mark som föreslås tas i anspråk behöver utredas. Möjligheten att kombinera ett

115 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) elljusspår med övriga planer för området, till exempel att anlägga en ridled och en ny gång- och cykelväg, bör utredas och kan med fördel, om det är lämpligt, samordnas. Den föreslagna sträckningen bör utredas i samråd mellan natur- och byggnadsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt samhällsbyggnadsavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning. Förvaltningen föreslår att kommunfullmäktige ger ett uppdrag till natur- och byggnadsnämnden att, tillsammans med kultur- och fritidsnämnden och kommunstyrelsen, utreda den föreslagna sträckningen. Med hänvisning till vad som anges i detta tjänsteutlåtande föreslår kommunstyrelsens förvaltning att medborgarförslaget ska anses besvarat. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Maria Sundblad Kommunsekreterare Bilagor Bilaga 1: Medborgarförslag om elljus-spår runt hästhagarna i Vista Bilaga 2: Remissyttrande från natur- och byggnadsnämnden Bilaga 3: Remissyttrande från kultur- och fritidsnämnden Beslutet delges Förslagsställaren (Maria Nygaard) Natur- och byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden

116

117

118

119

120 ~ ' ~ HUDDINGE KOMMUN KUL TUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 19 (23) Sammanlrl!dasd a tum Paragraf Kultur- och fritidsn~mnden 2juni Diarienummer KFN-2015/ Elijusspår runt hästhagarna i Vista- medbo rgarförslag - rem issvar Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat den 7 maj 2015 och skickar det till kommunstyrelsen som sitt eget. Beskrivning av ärendet Medborgarförslaget innebär förslag om anläggande av ett elijusspår i Vistabergs området som också skulle kunna kopplas till ett annat medborgarförslag, från Lennart Hed J und, gäuande en ornstig med berättartavlor. långa barnfamiljer har flyttat in i området och att få motionera i sitt närområde, tryggt och säkert är viktigt. Många kvinnor vill kunna motionera utan att vara rädda vilket ett elljusspår kan bidra till. Förslagsställaren vill också slå ett slag för att bevara det friska hos alla, och menar att det besparar kommunen en massa pengar för fetma och överviktsrelaterade sjukdomar som diabetes, högt blodtryck och hjärtsjukdomar. Det sporrar också nya motionärer bland grannarna och det är ett sätt att mötas. Den nya Glömstaskolan och Vistaskolan skulle också ha stor nytta av spåret menar förslagsställaren. Förvaltningens synpunkter Kultur- och fritidsförvaltningen håller med förslagsställaren om att motion och hälsa är viktigt. Tillgängligheten är en annan viktig faktor för motionerandet liksom att aktiviteter kan utföras tryggt och säkert. Vistaberg- och Glömstaområdet expanderar och i takt med att nya bostäder byggs behövs också olika mötesytor som exempelvis motions -och aktivitetsytor. Elijusspår kan vara ett sätt att uppmuntra till aktivitet. Det finns också planer för en ridled och ny gång- och cykelväg i området vilket natur- och byggnadsförvaltningen har i uppdrag att utreda. Då samma förvaltning också har ansvaret för anläggandet och driften av kommunens motionsspår är förvaltningens förslag att även medborgarförslaget borde ingå och samordnas i natur- och byggnadsförvaltningens utredning. Överläggning I ärendet yttrar sig Vibeke Bildt (FP). Beslutet delges Kommunstyrelsen Signature r Utd ragsbastyrl<ande : da tum och signa tur

121 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2015/ (2) HANDLÄGGARE Johansson, Kicki kicki.johansson@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden El-ljusspår runt hästhagarna i Vista - medborgarförslag Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat den 7 maj 2015 och skickar det till kommunstyrelsen som sitt eget. Beskrivning av ärendet Medborgarförslaget innebär förslag om anläggande av ett elljusspår i Vistabergsområdet som också skulle kunna kopplas till ett annat medborgarförslag, från Lennart Hedlund, gällande en fornstig med berättartavlor. Många barnfamiljer har flyttat in i området och att få motionera i sitt närområde, tryggt och säkert är viktigt. Många kvinnor vill kunna motionera utan att vara rädda vilket ett elljusspår kan bidra till. Förslagsställaren vill också slå ett slag för att bevara det friska hos alla, och menar att det besparar kommunen en massa pengar för fetma och överviktsrelaterade sjukdomar som diabetes, högt blodtryck och hjärtsjukdomar. Det sporrar också nya motionärer bland grannarna och det är ett sätt att mötas. Den nya Glömstaskolan och Vistaskolan skulle också ha stor nytta av spåret menar förslagsställaren. Förvaltningens synpunkter Kultur- och fritidsförvaltningen håller med förslagsställaren om att motion och hälsa är viktigt. Tillgängligheten är en annan viktig faktor för motionerandet liksom att aktiviteter kan utföras tryggt och säkert. Vistaberg- och Glömstaområdet expanderar och i takt med att nya bostäder byggs behövs också olika mötesytor som exempelvis motions och aktivitetsytor. Elljusspår kan vara ett sätt att uppmuntra till aktivitet. Det finns också planer för en ridled och ny gång- och cykelväg i området vilket naturoch byggnadsförvaltningen har i uppdrag att utreda. Då samma förvaltning också har ansvaret för anläggandet och driften av kommunens motionsspår är förvaltningens förslag att även medborgarförslaget borde ingå och samordnas i natur- och byggnadsförvaltningens utredning. POSTADRESS Kultur- och fritidsnämnden Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

122 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2015/ (2) Marina Högland Kultur- och fritidsdirektör Kicki Johansson Fritidschef Bilagor Remisshandlingar Beslutet delges Kommunstyrelsen

123 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) HANDLÄGGARE Martin Håkansson Martin.Hakansson2@huddinge.se Kommunstyrelsen Friköp av förskola inom del av fastigheten Länna 45:1 inom kommundelen Skogås Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Köpekontrakt mellan Huddinge kommun och Turako skolfastighet 6 AB avseende del av fastigheten Länna 45:1 inom kommundelen Skogås i Huddinge kommun godkänns i enlighet med bilaga till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 2 mars Sammanfattning Idag bedriver Pysslingen förskolor en förskoleverksamhet med cirka 120 inskrivna barn inom sex avdelningar på förskolan Blåbärsstället vid Gamla Dalarövägen 6 inom kommundelen Skogås. Byggnaden består av två våningar. Turako skolfastighet 6 AB arrenderar idag berört markområde av kommunen och hyr sedan ut lokalerna till Pysslingen förskolor. Turako skolfastighet 6 AB vill utöka den befintliga förskoleverksamheten med ytterligare minst 30 barn vilket innebär två nya avdelningar. För att kunna utöka den befintliga förskolverksamheten vill Turako skolfastighet 6 AB friköpa marken. Detta innebär att berört markområde avstyckas och ägandet av marken övergår till köparen. Området som avses friköpas, cirka m 2 inom del av fastigheten Länna 45:1, ägs idag av Huddinge kommun. I köpekontraktet ingår en byggnadsskyldighet för Turako Skolfastighet 6 AB. Detta innebär att köparen ska ha utfört en utbyggnad av befintlig förskola för ytterligare minst 30 barn jämfört med den befintliga verksamheten inom 20 månader från köpebrev har upprättats, annars har kommunen rätt att häva hela köpet. Marken återgår då till kommunen. Turako Skolfastighet 6 AB ska betala en köpeskilling på kr till kommunen. Köpeskillingen är baserad på en extern värdering. För kommunen tillkommer en kostnad för lantmäteriförrättningen på cirka kronor. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

124 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Beskrivning av ärendet Bakgrund Idag bedriver Pysslingen förskolor en förskoleverksamhet med cirka 120 inskrivna barn inom sex avdelningar på förskolan Blåbärsstället vid Gamla Dalarövägen 6 inom kommundelen Skogås. Byggnaden består av två våningar. Turako skolfastighet 6 AB arrenderar idag berört markområde av kommunen och hyr sedan ut lokalerna till Pysslingen förskolor. Turako skolfastighet 6 AB vill utöka den befintliga förskoleverksamheten med ytterligare minst 30 barn vilket innebär två nya avdelningar. För att kunna utöka den befintliga förskolverksamheten vill Turako skolfastighet 6 AB friköpa marken. Detta innebär att berört markområde avstyckas och ägandet av marken övergår till köparen. Översiktskarta med markområdet markerat med röd begränsningslinje som avses friköpas av Turako skolfastighet 6 AB. Befintliga förhållanden Området som avses friköpas, cirka m 2 inom del av fastigheten Länna 45:1, ägs idag av Huddinge kommun. Förskolan är placerad mellan Gamla Nynäsvägen och Gamla Dalarövägen. Markanvändningen i närområdet består av bostäder i form av villor och i söder av ett grönområde. Förskolan nås öster ifrån via Gamla Dalarövägen.

125 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Gällande detaljplan för del av fastigheten Länna 45:1 är Byggnadsplan för delar av Länna 1:4 och 2:4, 1:5 och 2:5, 2:7, 2:3, 3:7, 3:8, 3:13, 4:6 m.fl. fastigheter och hela Länna 1:9 i Huddinge och Österhaninge socknar, Stockholms län fastställd den 21 februari Bestämmelsen inom området för byggnadsplanen, idag kallad detaljplan, medger byggnad för allmänt ändamål. Länsstyrelsen utfärdade den 5 juni 1984 ett förbud mot nybyggnad innan vägar, vatten och avlopp anordnats i erforderlig mån inom del av Lännaområdet. Förbudet innebär att kommunen har formell rätt att bevaka tidigare nämnda intressen. Då förskolan har både väg, vatten och avlopp anordnad till sin verksamhet och befintlig bebyggelse uppfördes efter införandet av förbudet ska detta byggnadsförbud inte påverka utvecklingen av förskolan. I gällande översiktsplan ligger markområdet vid Sekundär förtätnings- och utbyggnadsområde, bebyggelseutveckling längs kollektivtrafik och längs med gamla Nynäsvägen går ett Övergripande huvudcykelstråk. Köpekontrakt Med anledning av Turako Skolfastighet 6 AB friköp av förskolan har kommunstyrelsens förvaltning upprättat ett förslag till köpekontrakt mellan kommunen och köparen i vilket parterna reglerar förutsättningarna för marköverlåtelsen. Förslag till köpekontrakt biläggs, bilaga 1. Tillträde till markområdet sker två veckor efter att Lantmäterimyndighetens fastighetsbildningsförrättning har vunnit laga kraft. I köpekontraktet ingår en byggnadsskyldighet för Turako Skolfastighet 6 AB. Detta innebär att köparen ska ha utfört en utbyggnad av befintlig förskola för ytterligare minst 30 barn jämfört med den befintliga verksamheten inom 20 månader från köpebrev har upprättats, annars har kommunen rätt att häva hela köpet. Marken återgår då till kommunen. Turako Skolfastighet 6 AB ansvarar för dagvatten från kvartersmarken. Dagvattnet skall i första hand omhändertas lokalt och dagvatten från förorenade ytor ska genomgå oljeavskiljning eller liknande lokal behandling samt fördröjas innan det släpps till dagvattenledning eller dike. Turako Skolfastighet 6 AB har underhand godkänt avtalsförslaget och ett underskrivet avtal avses föreligga vid kommunstyrelsens sammanträde.

126 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Ekonomiska konsekvenser Turako Skolfastighet 6 AB ska betala en köpeskilling på kr till kommunen. Köpeskillingen är baserad på en extern värdering. För kommunen tillkommer en kostnad för lantmäteriförrättningen på cirka kronor. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning gör bedömningen att det upprättade förslaget till köpekontraket med Turako Skolfastighet 6 AB ger förutsättningar för utökade förskoleplatser inom kommundelen Skogås. Förvaltningen föreslår att köpekontraktet godkänns. Vesna Jovic Kommundirektör Helené Hill Samhällsbyggnadsdirektör Martin Håkansson Exploateringsingenjör Bilagor Köpekontrakt för del av fastigheten Länna 45:1 inklusive kartbilaga Beslutet delges Turako Skolfastighet 6 AB

127 1(4) KÖPEKONTRAKT Säljare: Huddinge kommun, org nr , Huddinge, nedan kallad kommunen. Köpare: Turako skolfastighet 6 AB, org nr , c/o Turako AB, Svärdvägen 13, Danderyd, nedan kallad köparen. 1. BAKGRUND Kommunen upplåter idag ett arrendeområde på del av fastigheten Länna 45:1 för en befintlig förskola med sex avdelningar. Arrendatorn ska erbjudas att förvärva arrendeområdet för att kunna utföra en utveckling av förskolan och utöka den med en kapacitet av ytterligare minst 30 barn jämfört med det antal barn den befintliga verksamheten har. Arrendeområdet har markerats med röd begränsningslinje på bifogad kartbilaga. 2. SÅLD EGENDOM Kommunen överlåter till köparen del av fastigheten Länna 45:1, nedan kallat Överlåtelseområdet, vilket på bifogad kartbilaga har markerats med röd begränsningslinje. Överlåtelseområdets areal är ca m 2. För Överlåtelseområdet gäller byggnadsplan för LÄNNA 1:4 OCH 2:4, 1:5 OCH 2:5, 2:7, 2:3, 3:7, 3:8, 3:13, 4:6 M.FL. FASTIGHTER OCH HELA LÄNNA 1:9, aktbeteckning 0126K-87, antagen den 21 februari 1939 i vilken tillåten markanvändning är allmänt ändamål. 3. TILLTRÄDE OCH LAGFART Tillträde till området sker 2 veckor efter det att den fastighetsbildningsförrättning som avses i 6 vunnit laga kraft. Lagfart får ej sökas på detta avtal. Kostnader för erhållande av lagfart samt övriga administrativa avgifter som belöper på Överlåtelseområdet efter tidpunkten för tillträde bekostas av köparen. 4. KÖPESKILLING Köparen skall som betalning för Överlåtelseområdet erlägga en köpeskilling om FYRAMILJONERSEXHUNDRATUSEN ( ) KRONOR. Dnr KS-2016/ (MH)

128 2(4) 5. BETALNINGSSÄTT Av köpeskillingen skall köparen erlägga en handpenning om kronor i samband med avtalets undertecknande. Slutlikvid erlägges senast på tillträdesdagen. Om slutlikviden ej erlägges på tillträdesdagen ska ränta enligt räntelagen utgå från tillträdesdagen och kommunen har rätt att häva köpet. När köpeskillingen till fullo erlagts och erforderlig fastighetsbildning i enlighet med 6 nedan vunnit laga kraft utfärdar och överlämnar kommunen kvitterat köpebrev till köparen. Betalning enligt detta avtal erlägges genom insättning på kommunens postgirokonto eller bankgiro med referensen Del av Länna 45:1, förskola. 6. FASTIGHETSBILDNING, M M Avstyckning Genom fastighetsbildningsförrättning skall en lämplig, självständig fastighet bildas av Överlåtelseområdet i överenstämmelse med detta avtal. Ansökan Kommunen ansöker om erforderliga fastighetsbildningsåtgärder enligt detta avtal. Kostnaden för fastighetsbildning betalas av kommunen. Överlåtelsen gäller med de smärre ändringar av gränserna för Överlåtelseområdet, vilka eventuellt vidtages i samband med blivande fastighetsbildningsförrättning. 7. INTECKNINGAR, M M Byggnadsförbud (0126K-11217). Överlåtelseområdet överlåtes på tillträdesdagen fritt från penninginteckningar eller andra sakrättsliga belastningar än de som följer detta köpekontrakt. 8. GATU- OCH VA-KOSTNADER MM I köpeskillingen enligt 4 ovan ingår gatukostnadsersättning avseende gata och annan allmän plats. Fastigheten har därmed erlagt gatukostnader enligt nu gällande detaljplan. Avgift för anslutning till fjärrvärme och VA tillkommer. 9. DAGVATTEN, ANSVAR, M M Dagvatten från kvartersmark skall i första hand omhändertas lokalt. Dagvatten från förorenade ytor inom kvartersmark, såsom parkeringsytor, skall dessförinnan genomgå oljeavskiljning eller liknande lokal behandling samt fördröjas innan det släpps till dagvattenledning eller dike. Dnr KS-2016/ (MH)

129 3(4) Köparen ansvarar för att i samband med byggnadsarbete eller annat arbete på Överlåtelseområdet ej något företages eller underlåtes, som kan hindra eller försvåra utförandet av eller skada redan utförda anläggningar på gata eller annan allmän plats. Skadade eller bortkomna gränsmarkeringar eller stomnätspunkter skall återställas på köparens bekostnad. 10. KÖPARENS UNDERSÖKNINGSPLIKT Överlåtelseområdet överlåtes i befintligt skick. Köparen har fullgjort sin undersökningsplikt enligt 4 kap. Jordabalken 19. Köparen godkänner Överlåtelseområdets skick och förklarar sig härmed avstå från alla anspråk gentemot kommunen för fel eller brister i den förvärvade egendomen som köparen upptäckt eller bort upptäcka vid besiktning. Kommunen känner inte till att det har förekommit någon verksamhet på Överlåtelseområdet som medfört att området blivit förorenat. Köparen är införstådd med att denne övertar ansvaret för alla åtgärder på grund av eventuell markförorening. 11. ÅTERGÅNG Om köparen ej fullföljer detta köpekontrakt efter det att köparen undertecknat köpekontraktet skall köparen utge vite till kommunen om 10 % av köpeskillingen. 12. BYGGNADSSKYLDIGHET Det är av stor vikt för säljaren att de planerade åtgärder som nämns i 1 genomförs inom rimlig tid. Om köparen inte inom 20 månader från det att köpebrev har upprättats påbörjat utbyggnaden för en förskola med en kapacitet för ytterligare minst 30 barn jämfört med det antal barn den befintliga verksamheten har inom Överlåtelseområdet enligt av natur- och byggnadsnämnden meddelat startbesked har säljaren rätt att häva överlåtelsen. Om säljaren väljer att häva överlåtelsen skall säljaren återbetala vad exploatören erlagt som köpeskilling för marken, men ersätter inte ränta eller i övrigt inte några av exploatörens kostnader. Detta villkor antecknas i köpebrevet. 13. TVIST Tvist rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal skall avgöras av allmän domstol. 14. Giltighet Detta avtal blir för parterna bindande endast under förutsättning - att Huddinge kommunstyrelse godkänner detsamma senast , - att handpenning enligt 5 erlagts senast vid avtalets undertecknande. Skulle ovanstående förutsättningar inte uppfyllas är avtalet förfallet i sin helhet utan ersättningsskyldighet för någondera parten. Dnr KS-2016/ (MH)

130 Undanröjs kommunfullmäktiges beslut att godkänna detta avtal efter överklagande och har avtalet dessförinnan helt eller delvis verkställts skall verkställigheten rättas i den utsträckning detta är möjligt. Oberoende av om rättelse kan ske har ingendera parten rätt till skadestånd av den andra parten med anledning av det inträffade. Av detta köpekontrakt är två likalydande exemplar upprättade och växlade För Huddinge kommun För Turako Skolfastighet 6 AB 4(4) Charlotta Thureson Giberg Exploateringschef.... Martin Håkansson Exploateringsingenjör Att säljaren egenhändigt undertecknat detta köpeavtal intygar:. Att köparen egenhändigt undertecknat detta köpeavtal intygar:.. Dnr KS-2016/ (MH)

131 ÖVERSIKT Huddinge kommun, Mark- och exploateringsavdelningen Ärendebeskrivning Del av Länna 45:1 Datum Handläggare Martin Håkansson Skala 1:1000 Exploatering : Lr 8 VITMOSSAN

132 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) HANDLÄGGARE Spahovic, Amir Amir.Spahovic@huddinge.se Kommunstyrelsen Gör en ordentlig gång- och cykelväg på den befintliga skogsstigen mellan Björnspinnarvägen och Glasvingevägen (ersätt nuvarande stig) svar på medborgarförslag inlämnad av Zsusanna Ryding Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Medborgarförslaget väckt av Zsusanna Ryding om utbyggnad av gång- och cykelväg på den befintliga skogsstigen mellan Björnspinnarvägen och Glasvingevägen avslås. Sammanfattning Zsusanna Ryding har lämnat in medborgarförslag om att göra en ordentlig gång- och cykelväg på den befintliga skogsstigen mellan Björnspinnarvägen och Glasvingevägen. Zsusanna Ryding beskriver att på den befintliga stigen inte går att komma fram med barnvagn. Zsusanna Ryding beskriver i sitt medborgarförslag problem som kan uppstå då en person med barnvagn ska gå från Björnspinnarvägen till Myrängsförskolan. Förvaltningen har översiktligt utrett möjligheterna att bygga en gång- och cykelväg mellan Björnspinnarvägen och Glasvingevägen och funnit att det är alldeles för kostsamt i förhållande till hur många som skulle använda den. Förvaltningen avser att tillsammans med natur- och byggnadsförvaltningens gatu- och parkdriftavdelningen se över vilka åtgärder som kan genomföras för att förbättra framkomligheten för fotgängare på gångbanorna utmed Myrängsvägen. Beskrivning av ärendet Zsusanna Ryding har lämnat in medborgarförslag om att göra en ordentlig gång och cykelväg på den befintliga skogsstigen mellan Björnspinnarvägen och Glasvingevägen. Zsusanna Ryding skriver att det på den befintliga stigen inte går att komma fram med barnvagn. Det bor många barnfamiljer utmed Björnspinnarvägen vars barn går i skola och förskola vid Myrängens vändplan. För att kunna ta sig från Björnspinnarvägen till vändplanen på POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

133 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) Myrängsvägen vid skolan behöver man gå utmed Myrängsvägen, som är hårt trafikerad och otrygg. Zsusanna Ryding skriver att det är mycket trafik utmed Myrängsvägen och att gångbarnorna är smala. Hon menar också att det finns trafiksäkerhetsproblem som uppstår då en person med barnvagn ska gå från Björnspinnarvägen till förskola och skola vid Myrängens vändplan, som till exempel vinterväghållning, skyltar vid avsmalningarna, soptunnor som står på gångbanorna. Karta över föreslagna gångbana mellan Björnspinnarvägen och Glasvingevägen Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har översiktligt undersökt möjligheterna att bygga en ny gång- och cykelbana i terräng bakom fastigheterna som ligger längs Myrängsvägen och funnit att det skulle vara mycket kostsamt. Höjdskillnaderna är stora och det skulle vara svårt och kostsamt att bygga en