VAXHOLMS STAD VA-ÖVERSIKT Tyréns AB

Transkript

1 VAXHOLMS STAD VA-ÖVERSIKT

2 1 (14) Förord Arbetsgruppen för framtagandet av VA-översikten har bestått av Susanne Edén och Kristina Dunker från Vaxholm stad, Gregor Hackman från SRMH, Maria von Scherling från Roslagsvatten AB samt Krister Törneke och Jonas Ornhagen från. VA-översikt Vaxholm stad Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Omfattning Organisation Ordlista Omvärldsfaktorer och befintliga planer Aktuella lagar Nationella och regionala miljömål Svensk vattenförvaltning Baltic Sea Action Plan Hållbara Vaxholm Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddsnämd principer för skyddsnivå Vatten- och avloppsförsörjning Den allmänna VA-anläggningen Dricksvatten Avlopp Dagvatten Ledningsnät Roslagsvattens planer Enskild VA-försörjning Latrintömning av småbåtar Delområden Resarö, del av Norra Bogesund Rindö, Skarpö Vaxön Kullön Stegesundsöarna, Edholma Tynningö, Ramsö, Skogsö Övriga öar / områden Strategiska frågor för VA-försörjningen... 14

3 2 (14) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Vaxholms stad och Roslagsvatten har för avsikt att ta fram en VA-plan för hela Vaxholms kommun. Arbetet är tänkt att genomföras stegvis där första steget är att ta fram en VA-översikt. Den ska sedan fungera som ett underlag i det fortsatta arbetet med VA-policys, VA-plan och även kommunens översiktsplan. 1.2 Syfte Syftet med VA-översikten är att belysa nuläget och behov, problem och framtida strategiska frågor samt föreslå var fördjupade utredningar ska tas fram. Målsättningen är också att VAöversikten ska bli ett underlag till den nya översiktsplanen. 1.3 Omfattning VA-översikten omfattar hela kommunens VA-försörjning det vill säga dricksvatten, spillvatten, dag- och dränvatten, både inom och utanför nuvarande verksamhetsområde. 1.4 Organisation Roslagsvatten AB är via sitt dotterbolag Vaxholmsvatten AB huvudman för det kommunala allmänna VA-nätet i Vaxholms stad. Roslagsvatten ägs av Vaxholms stad, Österåker, Knivsta, Vallentuna, Täby och Danderyds kommuner. Roslagsvatten distribuerar dricksvatten till och renar avloppsvatten från alla kommunalt anslutna kunder. Roslagsvatten ansvarar därför för ledningsnätet för vatten och avlopp, reningsverk, pumpstationer och reservoarer inom de fastställda verksamhetsområdena. Vattnet köps in från kommunalförbundet Norrvatten i kommungränsen. Tömning av slam från enskilda avloppsanläggningar, samt fettavskiljare, sköts också av Roslagsvatten AB. Det praktiska arbetet med tömningen utförs av en upphandlad entreprenör. Södra Roslagens Miljö och hälsoskyddskontor (SRMH) är den gemensamma miljö- och hälsoskyddsmyndigheten för Danderyd, Täby och Vaxholm, i den gemensamma nämnden finns politiker från de tre kommunerna. Kontoret ligger i Täby. SRMH ansvarar för tillstånd och tillsyn för samfällda och enskilda avlopp samt de allmänna VA-anläggningarna inom kommunen.

4 3 (14) 1.5 Ordlista Avloppsvatten ARV Bräddvatten Dränvatten Dagvatten Förnyelsetakt LTA Pe Tillskottvatten Utläckage Verksamhets område Vatten som avleds i rörledning: spillvatten, processvatten, kylvatten, dränvatten, dagvatten och inläckage Avloppsreningsverk Avloppsvatten som avleds till recipient, direkt eller via dagvattenledning, från bräddavlopp i kombinerat system. Vatten som avleds genom dränering av byggnader, vägar etc. Ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten Andel av total ledningslängd som förnyas under ett år Lätt tryckavlopp. Tryckavloppssystem med små ledningsdimensioner och med en avloppspump för varje fastighet eller mindre grupp av fastigheter Personekvivalent, tal för att beskriva belastningen från allmän verksamhet och industri såväl som från hushåll på exempelvis en reningsanläggning eller ledningsnät. Samlingsbegrepp för vatten som utöver spillvatten avleds i spillvattenförande avloppsledning. Tillskottsvatten kan således vara dagvatten, dränvatten, inläckande sjö- och havsvatten eller dricksvatten (P90). Observera att tillskottsvatten även inkluderar medvetet inkopplat vatten, som till exempel i kombinerade system eller tillåtna dräneringsanslutningar. Utläckande vatten från dricksvattenledningsnätet (benämns ibland svinn). Det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän va-anläggning, 2 Omvärldsfaktorer och befintliga planer 2.1 Aktuella lagar De lagar som är viktiga i detta sammanhang är vattentjänstlagen, anläggningslagen, plan- och bygglagen och miljöbalken. Enligt lagen om allmänna vattentjänster (Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster) är det kommunens skyldighet att vid behov ordna vattentjänster. 6 i lagen lyder: Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning. Enligt anläggningslagen (Anläggningslag (1973:1149)) kan gemensamhetsanläggning inrättas som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem. Fråga om gemensamhetsanläggning prövas vid förrättning. Plan- och bygglagen (Plan- och bygglag (1987:10))(förkortas PBL) innehåller ett antal verktyg för planering och byggande. Ett av de viktigaste är kommunens översiktsplan, som ska redovisa hur kommunen planerar att använda mark och vattenområden inom kommunen.

5 4 (14) Miljöbalken (Miljöbalk (1998:808)) fokuserar på ekologisk hållbarhet och har ett miljöskyddsoch hälsoskyddsperspektiv. Enligt PBL och miljöbalken har kommunerna via översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser möjlighet att synliggöra vattenresurserna. Framtagandet av lokala och regionala vattenförsörjningsplaner är en viktig del i detta arbete. En kommunal VA-plan bidrar till att lyfta fram vattenfrågorna i planeringsarbetet. 2.2 Nationella och regionala miljömål Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål och 72 nationella delmål som ska fungera som riktlinjer för miljöarbetet på olika nivåer runt om i Sverige. Målen ska nås inom en generation, det vill säga till 2020 (2050 för klimatmålet). De nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande delmål har brutits ner och konkretiserats till miljömål för Stockholms län. De beslutades den 19 maj Nedan redovisas de miljökvalitetsmål och delmål som berör VA-försörjningen. De som direkt påverkar VA-försörjningen är ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag och grundvatten av god kvalitet, se tabeller nedan.

6 5 (14) Nationella mål Stockholms läns miljömål Status Delmål 1. Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena. Delmål 2. Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå. Tabell 1. Ingen övergödning (mål nr 7) Delmål 1. Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska med 15 procent från 1995 års nivå till 90 ton år Delmål 2. Fosforutsläppen från enskilda VA-anläggningar ska minska med 15 procent från 1995 års nivå till 16 ton år Delmål 3. Från länets samtliga avloppsreningsverk, oberoende av storlek, ska utgående fosforhalt i det behandlade avloppsvattnet normalt inte överstiga 0,3 mg/l. Delmål 4. Utsläppen av orenat avloppsvatten genom bräddningar från länets avloppsanläggningar ska från och med år 2010 inte överstiga 1 procent av det samlade avloppsvattenutsläppet. Delmål 5. Utsläppen av kväve från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska med 45 procent från 1995 års nivå till 2900 ton år Miljömålsrådet bedömer att det nationella målet Ingen övergödning är mycket svårt eller inte möjligt att nå till år 2020 även om fler åtgärder sätts in. För Stockholm som är det län där de största problemen finns är trenden sammantaget negativ För Vaxholm bedöms det möjligt att nå delmål 2 och 5 till 2015 då alla enskilda avlopp ska vara åtgärdade. Stegesund och Edholma klarar inte delmål 3 utan ombyggnad eller anslutning mot Blynäs.

7 6 (14) Nationella mål Stockholms läns miljömål Status Delmål 3. Senast år 2009 ska vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt. Tabell 2. Levande sjöar och vattendrag (mål nr 8) Delmål 1. Skydd för natur- och kulturmiljö Delmål 2. Restaurering ska ha påbörjats i minst en fjärdedel av länets värdefulla och skyddsvärda vattendrag senast år Delmål 3. Policy om främmande arter Miljömålsrådet bedömer att det är möjligt att nå målet till år 2020 om fler åtgärder sätts in. För Stockholms län är trenden oförändrad. De största hindren för att nå målen är fysiska ingrepp och övergödning. Vaxholm har inga vattendrag enligt delmål 2

8 7 (14) Nationella mål Stockholms läns miljömål Status Delmål 1. Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. Delmål 2. Senast år 2010 ska användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur och växtliv i angränsande ekosystem. Delmål 3. Senast år 2010 ska alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet. Delmål 1. Grundvattenförande geologiska formationer i Stockholms län av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot markanvändning och verksamheter som begränsar användningen av vattnet. Delmål 2. I skärgården och andra vattenbristområden är uttagen av grundvatten senast år 2010 reglerade så att de inte överstiger tillgången på grundvatten. Delmål 3. Dricksvatten från grundvattentäkter som ger mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år ska senast år 2010 uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet. Miljömålsrådet bedömer att det är möjligt att nå målet till 2020 om fler åtgärder sätts in. Samma bedömning görs för Stockholms delmål. Överuttag av vatten är dock vanligt i Stockholms kustoch skärgårdsområden. För öar som inte planeras ingå i den allmänna anläggningen bör delmål 1 tillämpas Delmål 4. Alla kommunala grundvattentäkter ska ha fastställda vattenskyddsområden enligt miljöbalken senast år Tabell 3. Grundvatten av god kvalitet (mål nr 9) 2.3 Svensk vattenförvaltning År 2000 antog alla medlemsländer i EU det så kallade ramdirektivet för vatten vilket innebär en helhetssyn och systematiskt arbete för att bevara och förbättra Europas vatten. Direktivet omfattar både ytvatten och grundvatten och det övergripande målet är att uppnå god vattenstatus, så att en långsiktigt hållbar vattenkvalitet och vattenanvändning tryggas. God status för ytvatten innebär god ekologisk status och god kemisk status. För grundvatten är begreppet god status indelat i god kvantitativ och god kvalitativ status. Sveriges fem vattendistrikt har tagit fram förvaltningsplan, åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivning som gäller för perioden Målet är att alla vatten ska nå minst god status under perioden I åtgärdsprogrammet, som riktar sig till kommuner och myndigheter, beskrivs de åtgärder som bedöms nödvändiga för att de beslutade miljökvalitetsnormerna ska uppnås i tid inom vattendistriktet. Åtgärderna innebär dels att utveckla styrmedel, dels konkreta förbättringar av vattenmiljön. I åtgärdsförslaget anges att kommunerna, i samverkan med länsstyrelserna, behöver utveckla VAplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå,

9 8 (14) god ekologisk, kemisk och kvantitativ status. Vidare behöver kommunerna ha vattenskydd och föreskrifter för nuvarande som för framtida vattentäkter. I den kommunala tillsynen ska verksamheter som kan ha en inverkan på vattenmiljön i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status prioriteras. När det gäller enskilda avlopp kommer reningskraven att öka och kommunen behöver ställa krav på hög skyddsnivå i de fall de påverkar en vattenförekomst som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Det förväntas bli ökade krav på rening av kommunalt avloppsvatten (spillvatten, brädvatten och dagvatten). Vattenområde (fet stil anger vattenområden som ligger helt inom Vaxholm) Yta, km 2 Ekologisk Status Kemisk Status Kemisk status exkl. kvicksilver Kodjupet 1,0 Måttlig Uppnår ej God God Norra Vaxholmsfjärden 2,6 Otillfredsställande Uppnår ej God God Södra Vaxholmsfjärden 4,4 Otillfredsställande Uppnår ej God God Rindösundet 0,8 Måttlig Uppnår ej God God Tallaröfjärden 3,2 Måttlig Uppnår ej God God Säbyviken 1,9 Måttlig Uppnår ej God God Trälhavet 20,6 Måttlig Uppnår ej God God Överbyfjärden 2,0 Måttlig Uppnår ej God God Solöfjärden 6,7 Måttlig Uppnår ej God God Torsbyfjärden 12,2 Måttlig Uppnår ej God God Kyrkfjärden 2,3 Otillfredsställande Uppnår ej God God Stora Värtan 17,8 Otillfredsställande Uppnår ej God God Askrikefjärden 33,5 Otillfredsställande Uppnår ej God God Tabell 4. Status på vattenförekomster i Vaxholm enligt VISS. Nivåer för Ekologisk status är Hög, God, Måttlig, Otillfredsställande, Dålig. Vattenförekomsterna utgörs av kustvatten som påverkas av större områden än Vaxholms kommun. Vissa påverkas av hela Mälarens utflöde, t ex Solöfjärden och Kodjupet. Vaxholms kommun har rimligtvis inte hela ansvaret för statusen i vattenförekomsterna, men måste givetvis ta ansvar för sin belastning och göra åtgärder enligt de fastställda åtgärdsprogrammen (ÅP). Åtgärderna gäller t ex kommunala avloppsutsläpp, utsläpp från enskilda avlopp, dagvatten mm. Vattenmyndigheterna arbetar för närvarande med ytterligare preciseringar av åtgärdsprogrammen och Naturvårdsverket med vägledningar för tillämpningen av miljökvalitetsnormer (MKN) och åtgärdsprogrammen. En avstämning kommer att göras 2012 samt en utvärdering inför kommande planeringscykel som startar Enligt uppgift förväntar sig Vattenmyndigheterna inte att åtgärderna ska vara vidtagna 2012 (vilket egentligen anges i ÅP), utan att kommunerna har påbörjat arbetet och har gjort en handlingsplan. 2.4 Baltic Sea Action Plan Sverige och de andra länderna med avrinning till Östersjön kom i november 2008 överens om en aktionsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan (BSAP). Målet är att få god status i Östersjön till Enligt aktionsplanen ska nationella genomförandeplaner tas fram till år För Sverige kommer det att innebära att minska utsläppen av kväve och fosfor till Östersjön. Naturvårdsverket har tagit fram en rapport med Sveriges åtagande i Baltic Sea Action

10 9 (14) Plan med förslag till nationell åtgärdsplan. För VA-försörjningen innebär det att minska utsläppen från avloppsreningsverken (E3a) och att förbättra reningen av enskilda avlopp (E3b) Hållbara Vaxholm Enligt beslut i kommunfullmäktige mars 2010 ska miljö- och hållbarhetsfrågor bli en integrerad del i kommunens verksamhet. Det kommunövergripande målet lyder Vaxholm ska vara ett samhälle där våra resurser används hållbart och effektivt. Det är enkelt och naturligt för invånare, företagare och verksamheter att agera miljösmart i vardagen. 2.6 Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddsnämd principer för skyddsnivå Enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten (NFS 2006:7) ska anläggningar bedömas utifrån funktion snarare än konstruktion. Tillståndsoch tillsynsmyndigheterna för respektive kommun bör bedöma när det räcker med normal skyddsnivå och när man bör ställa högre krav på reningseffekten i avloppsanordningarna, hög skyddsnivå. Vattenförekomsterna runt Vaxholm är otillfredsställande enligt kap 2.5, samt i många tätbebyggda fritidshusområden finns risk för förorening av närliggande enskilda vattentäkter. Med denna bakgrund har SRMH gjort bedömningen att hög skyddsnivå ska gälla i hela Vaxholm. 3 Vatten- och avloppsförsörjning 3.1 Den allmänna VA-anläggningen Dagens allmänna VA-verksamhetsområden finns på Vaxön, Kullön, Resarö, Rindö, Karlsudd samt två mindre på Stegesund/Hästholmen. Av totalt innevånare i Vaxholms stad för år 2010 är ca 9000 anslutna till det allmänna VA-nätet Dricksvatten Kommunalförbundet Norrvatten levererar allt allmänt dricksvatten i Vaxholms stad. Dricksvattnet produceras i Järfälla med Mälaren som råvattentäkt. Som reservvattentäckt finns det i Norrvatttens distrubutionsnät fyra grundvattenverk som vid behov kan producera ca 75% av Görvälnverkets normalproduktion i en vecka. Norrvatten har dessutom ett samarbete med Stockholm vatten som innebär att man kan överföra vatten till varandra. Dricksvattnet levereras till kommunen via Norrvattens ledningssystem i Vaxholmsvägen samt till Resarö via Österåkers kommun. Distributionen inom kommunen sker via Vaxholms vattens allmänna vattenledningar. Den dubbla drickvattenanslutningen bidrar till att minska effekterna vid avbrott på endera distributionsledningen då Vaxholm temporärt kan få dricksvatten via den andra inmatningen. Allt dricksvatten till Vaxholm och Österåker kommer dock via en enkelmatad vattenledning i Rydbo varför konsekvenserna vid en läcka på den sträckan skulle bli mera omfattande. När Norrvattens planerade reservmatning till Österåker/Vaxholm via Vallentuna är på plats kommer leveranssäkerheten att förbättras väsentligt. 1 Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan. Förslag till nationell åtgärdsplan. Naturvårdsverkets rapport nr 5985, juli rapport 5985 JULI 2009

11 10 (14) Avlopp Huvuddelen av Vaxholms stads allmänna avloppsrening sker vid Blynäs avloppsreningsverk på norra sidan av Vaxön. Här renas avloppsvattnet från ca 6000 invånare. Spillvattnet från delar av norra Resarö avleds till Margretelunds ARV i Österåker. Det finns några mindre allmänna reningsverk på Karlsudd, Kullön, Rindö och Stegesund/Hästholmen. Vid Rindö hamn och på Skarpö finns två privata reningsverk som sköts på avtal av Roslagsvatten Dagvatten Kommunalt verksamhetsområde för dagvatten finns på Resarö, Vaxön och på Rindö. Det finns två typer av verksamhetsområde för dagvatten, dagvatten från fastigheter och från gattumark, Det finns inga anlagda reningsanläggningar för dagvatten i Vaxholm. Men flera kärr och marar (avsnörda havsvikar) fungerar som sedimenteringsanläggningar innan dagvattnet når Östersjön Ledningsnät Ledningsnätet omfattar 75 km vattenledningar och 34 km avloppsledningar. Det finns 30 pumpstationer för avlopp samt ca 500 LTA-stationer. Bräddning registreras vid alla större pumpstationer men ingen flödesmätning sker. Samtliga pumpstationer larmar vid hög nivå. Det finns inga tryckstegringsstationer för vattenledningsnätet Nya abbonenter (st) Vattenläckor (st) 11 8 Inköpt dricksvatten (m3) Debiterat dricksvatten (m3) Ej debiterat dricksvatten (%) 8,2 8,8 Utläckage från vattenledningsnätet (m3) Behandlad mängd avloppsvatten Debiterat avloppsvatten Tillskottsvatten (m3) Tillskottsvatten till 42% 31% avloppsreningsverket Bräddningar 150 m3 103 m3 Utbytestakt Ledningsnät Tabell 5. Nyckeltal , Roslagsvatten AB Roslagsvattens planer Roslagsvatten har tidigare jobbat med sin VA-planering i ett dokument som kallats Generalplan. Generalplanen är inte politiskt antagen utan ett internt arbetsdokument. Huvuddragen i denna är att Blynäs skall kvarstå som ett nav för avloppshanteringen oberoende om man väljer att bygga ut Blynäs eller att ansluta sig mot Käppalaförbundet. Ytterligare ett nav, ett sk del-nav planeras i form av en pumpstation på Skarpö, Kammarholmen. Den kommer att vara dimensionerad att kunna ta Stegesund/Hästholmen. Med framtagandet av VA-planen försvinner behovet av detta dokument.

12 11 (14) Miljöprövning för en utökning av kapaciteten för Blynäs är inlämnat till Länsstyrelsen. 3.2 Enskild VA-försörjning Ca 2000 permanentboende invånare samt ett stort antal fritidshusfastigheter har enskild VAförsörjning. Tillstånd och tillsyn utövas av Södra Roslagens Miljö och Hälsoskyddskontor. Under har ett omfattande inventeringsarbetet utförts för att kontrollera statusen på enskilda avloppsanläggningar. Under 2008/2009 inventerades 918 enskilda avlopp på främst Ramsö, Skogsö, Karlsudd, Tynningö samt mindre öar som Vasholmen, Kalvholmen mfl. Av de 918 inventerade avloppen underkändes 55 %. Statusen varierar mellan olika öar t.ex. på Ramsö underkändes ca 50% medan på Skogsö var motsvarande siffra 65 %. Under 2010 inventerades 53 avlopp på Stegesund/Hästholmen varav 32 underkändes. Det finns vattenföreningar med kommunalt sommarvatten på Rindö, Skarpö, Stegesund, Pukholmen, Edholma och Storholmen. Det finns ingen sammanhållande förteckning eller register över kommunens enskilda dricksvattentäkter. Däremot har SRMH ca 1200 värden från kloridmätningar i enskilda vattenbrunnar som lämnas in i samband tillståndsutredningar för avlopp. 3.3 Latrintömning av småbåtar Latrintömning av småbåtar kan ske på Vaxön vid Söderhamnen samt på kajen vid fastigheten Sågen. 4 Delområden I programförslaget som skall ange riktning och utgångspunkter för den nya översiktplanen redovisar man 3 olika prognoser för befolkningsutvecklingen fram till Den lägsta prognosen visar en ökning från till , medan den största visar en ökning till I programförslaget utpekas tre stycken utvecklingsområden där man vill att huvuddelen av denna utveckling skall ske. Dessa är Resarö och del av Norra Bogesund Vaxön Skarpö och Rindö 4.1 Resarö, del av Norra Bogesund Större delen av bebyggelsen på Resarö ligger inom verksamhetsområde för vatten och avlopp. Norra Bogesund är till stora delar obebyggt. Dricksvattendistribution till Resarö sker ifrån två håll med en inmatning ifrån s/v delen vid väg 274 samt en inmatning via n/v delen från Svinninge /Österåker. De norra delarna av verksamhetsområdet för spillvatten består till största delen av LTA-system som pumpar sitt avloppsvatten via Björkvikens pumpstation och en sjöledning till Österåker Margretelunds ARV. De östra delarna av Resarö pumpar sitt avlopp till Blynäs via pumpstationen belägen vid Resarö Marina. De sydliga delarna av Resarö, Engarn och Storäng, har enskilda VA-lösningar. De centrala delarna av Resarö har verksamhetsområde för dagvatten. Enligt programmet för ny ÖP ska möjligheten till framtida bebyggelseutveckling bl.a studeras på Resarö och del av Norra bogesund. Pumpstationen på Resarö som pumpar mot Blynäs är hårt belastad och behöver förstärkas för att klara ytterligare anslutningar.

13 12 (14) 4.2 Rindö, Skarpö Rindö På Rindö finns ca 300 fastigheter med enskild avloppsförsörjning. Dessa är inte inventerade. Västra delen av Rindö pumpar avloppet via Cronhamnsplan på Vaxön vidare till Blynäs. Norra Rindö har få anslutna idag och de delar som är anslutna sker till ett litet reningsverk i Rindö By. Södra / östra delarna av Rindö i områdena kring Grönviken pumpar sitt avloppsvatten till Vasallens reningsverk. Vasallen är ett fastighetsbolag som äger det gamla militärområdet på Rindös östra sida. Reningsverket ligger vid hamnområdet och skall klara av att ta upp till 2000 pe efter det att Vasallen har uppgraderat anläggningen. Efter godkänd uppgradering skall Roslagsvatten överta reningsverket. Vattenföreningar med kommunalt sommarvatten finns på Rindö på ett fåtal ställen. På Rindö pågår detaljplanering för delar av området vid Rindö hamn. I Vaxholms stads ÖP, Fördjupning, delen Rindö och Skarpö prioriteras permanentning av befintliga fritidshusområden samt en första utbyggnad av Rindö hamn. Övriga föreslagna utvecklingsområden prioriteras inte på grund av nuvarande trafikproblem. Skarpö Idag finns det inget verksamhetsområde på Skarpö. På östra delen av Skarpö finns Systembolagets kursverksamhet som idag har allmänt dricksvatten via en sjöledning samt enskilt avlopp. Även en del fritidsfastigheter är inkopplade på den enskilda avloppsanläggningen. Sommarvattenföreningar med allmänt sommarvatten finns på flertalet ställen mestadels på västra Skarpö. Övriga delar av ön har enskilda avlopp och egna borrade brunnar. En uppskattning är att det finns ca 300st enskilda anläggningar. Dessa är inte inventerade. På Skarpö pågår detaljplanering för att bl.a möjliggöra utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Till Kastellet samt Bastugrundet har det byggts ut dricksvatten samt spillvattenledningar i egen regi och anslutet sig till det kommunala nätet i anslutningspunkter på Rindö. 4.3 Vaxön Större delen av bebyggelsen på Vaxön ligger inom verksamhetsområde för vatten och avlopp. Några verksamheter på västra sidan av ön ligger utanför verksamhetsområdet men är anslutna till det kommunala nätet. Blynäs ARV står för reningen av allt anslutet avlopp på Vaxön. Stora delar av Vaxön är kuperat och detta medför att de yttre områdena behöver pumpa avloppet till Blynäs. 4.4 Kullön Alla bebyggda fastigheter på Kullön är anslutna till kommunalt vatten och avlopp. Kullön har eget reningsverk och är ej anslutet till Blynäs. Allmänt dricksvatten finns till alla fastigheter på ön. Kullön är en ekoby med urinseparering med gemensamma tankar per kvarter. Fram till 2008 användes ej detta återvinningssystem fullt ut utan spilldes över till spillvattennätet för omhändertagande till det egna reningsverket. Under 2009 gjordes ett försök med återvinning till ett jordbruk, men det fick tyvärr avbrytas.

14 13 (14) 4.5 Stegesundsöarna, Edholma Stegesundsöarna Stegesund bebyggelse består främst av fritidshus. Det finns två områden med kommunalt vatten och avlopp. På Hästholmen är 5 fastigheter anslutna till en kommunal trekammarbrunn och på Stegesunds är 16 fastigheter anslutna till en kommunal trekammarbrunn. (De två verksamhetsområdena för vatten och avlopp är sammanbundna med ett stråk längs byvägen som är kommunalt remissområde för vatten.) Dricksvattenledningen från 1954 som passerar öarna har som huvuduppgift att mata Rindö med vatten. Under årens lopp har flera sommarvattenföreningar både inom och utanför VO fått ansluta sig mot ledningen. Arbete med att ta fram en detaljplan för Stegesundsöarna har påbörjats. Under 2010 inventerades 53 avlopp av dessa underkändes 37 st (70%). Edholma För Edholmas 100 fastigheter har det under det senaste året byggts ut ett LTA-system samt sjöledningar i norra Vaxholmsfjärden för anslutning mot allmänna spillvattennätet vid Skutvikshagen. Dricksvattenledning är utbyggd för hela ön och ansluten till det allmänna dricksvattennätet vid Skutvikshagen på norra delen av Vaxön. 4.6 Tynningö, Ramsö, Skogsö Dessa öar har uteslutande enskild vatten och avloppsförsörjning. Det har gjorts en grundvattenutredning för Tynningö, Ramsö och Skogsö. Den visar att det på de centrala delarna av Tynningö finns goda förutsättningar för större grundvattenuttag. På Skogsö bedöms dessa möjligheter som måttliga medan på Ramsö som dåliga. På Tynningö finns ca 600 avloppsanläggningar. De dåliga resultaten från inventeringen med många utdömda avlopp har lett till att det i dagsläget pågår diskussioner om framtida lösningar för vatten och avlopp. På Ramsö och Skogsö finns det 343 avlopp. 265 av dessa inventerades också med stor del utdömda avlopp. 4.7 Övriga öar / områden Hela Karlsudd har verksamhetsområde för vatten och avlopp. Karlsudd har ett eget ARV som är dimensionerat med utrymme för viss expansion. Karlsudd har dricksvattenförsörjning via en sjöledning från södra delen av Vaxön. Övriga delar av Bogesundslandet är glest bebyggt. Bogesunds slotts vandrarhem har dricksvattenförsörjning från en egen privat ledning som ansluter mot kommunens nät på Vaxön, men kommer att inom en snar framtid att ansluta både dricksvatten samt spillvatten mot Karlsudds ARV. Storholmen övergår efter årsskiftet 2010/2011 till Lidingö stad.

15 14 (14) 5 Strategiska frågor för VA-försörjningen De stora VA-planeringsfrågorna för Vaxholm stad är hur kommunen ska möta den växande befolkning som de närmaste 30 åren beräknas öka med 45-80% samt hur de enskilda avloppen ute på öarna ska hanteras med de ökade miljökraven från EU- bl.a vattendirektivet och översvämningsdirektivet. Det finns olika strategiska frågor som måste diskuteras i det fortsatta arbetet med VA-planen. För den allmänna anläggningen Det finns tre möjliga alternativ för den allmänna avloppshanteringen; 1. Utöka Blynäs ARV (för att möta expansionen i kommunen). 2. Pumpa avloppet via Blynäs till Käppalaförbundet. 3. Nytt avloppsreningsverk på Rindö (reservalternativ) Ska Vaxholm vara helt beroende av Norrvatten eller behövs egna reservvattentäkter? Vilken förnyelsetakt ska det kommunala ledningsnätet ha? VA-försörjningen utanför verksamhetsområdet Vilken strategi ska kommunen ha för utbyggnad av kommunalt VA? Vilken strategi ska kommunen ha för områden i väntan på kommunalt VA? Vilken strategi ska kommunen ha för områden som inte prioriteras för kommunalt VA. Vilken roll ska kommunen ha gentemot den enskilde fastighetsägaren utanför verksamhetsområdet? Hur ska samverkan ske mellan SRMH:s tillsynsarbete och övriga funktioner inom kommunen. Dagvattenhantering Vilken betydelse har dagvattnet för den ekologiska statusen i omgivande vattenförekomster? Hur ska dagvattnet i kommunen hanteras?