8 september 2010 Tid: kl obs tiden! Plats: Konferensrum 1441 Rügen, plan 4, Rådhuset, Visborg

Transkript

1 KALLELSE/Underrättelse 2 september 2010 Socialnämnden Till ledamöterna i Socialnämnden och till övriga inom SOF för kännedom Arbetsutskottet 8 september 2010 Tid: kl obs tiden! Plats: Konferensrum 1441 Rügen, plan 4, Rådhuset, Visborg Socialnämnden 15 september 2010 Tid: kl Plats: Konferensrum 1339 Bornholm, plan 3, Rådhuset, Visborg OBS! Gå in genom huvudentrén på mitthuset, Rådhuset, Visborgsallén 19. Receptionen hjälper till att hitta rätt. Nr Ärende Anmärkningar, bilagor, m.m. Anmälan av nya ärenden 1. Val av justeringsledamot samt tid för justering I tur: Au: Britt-Marie Sjöndin SON: Bror Lindahl 2. *Socialdirektören informerar - Sommarjobb för ungdomar - Hemsjukvården - Tillnyktringsenheten Ekonomi Sidan 3. Ekonomisk uppföljning delårsrapport 2/2010 Sänds till SON:s sammanträde via mail 4. Strategisk plan och budget komplettering till budgetberedningen - Till budgetberedningens höstavstämning 1 2 Bil fler handlingar sänds via mail till SON:s smtr Sekretessärende 5. *Ansökan till tingsrätten om särskild förordnad vårdnadshavare - Sekretessärende 6. *Yttrande i adoptionsärende till tingsrätten - Sekretessärende Separat bilaga till ordinarie ledamöter "

2 Verksamhetsfrågor 7. Motion; Parboende där äldre par ska få leva och bo tillsammans - förslag till remissvar. Till kommunstyrelsen 8. Motion; Stärk barnnätverket Barnsam - förslag till remissvar. Till kommunstyrelsen 9. Motion; Bilda en social insatsgrupp - förslag till remissvar. Till kommunstyrelsen 10. Remiss; Översyn av kultur- och fritidsverksamhet - förslag till remissvar. Till kommunstyrelsen 11. Avsiktsförklaring för att stärka regionala strukturer till stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten - socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningens gemensamma förslag. Till kommunstyrelsen. 12. * Ej verkställda beslut 30 juni redovisning av gynnande beslut enl. SOL och LSS som ej verkställts inom tre månader 13. * Månadsrapport IFO augusti ekonomiskt bistånd och placeringar med skriftliga kommentarer 14. * Delgivning av beslut i individutskottet - juni september 2010 Sidan 3 8 Bil 9 14 Bil Bil Bil Bil Bil Bil Pärm på sammanträdet Övrigt 15. * Delgivningar Bil 16. Ev. övriga ärenden Gustaf Hoffstedt Ordförande Ordinarie ledamot som är förhindrad att delta i sammanträdet skall anmäla detta till Marianne Haglund som kallar ersättare eller marianne.haglund@sof.gotland.se * = Ärenden som behandlas direkt på nämndens sammanträde

3

4

5 Beställaravdelningen Handläggare Inger Öberg Telefon E-post Diarienr SON 2010/2 Datum (3) Socialnämnden Motion angående Parboende där äldre par ska få leva och bo tillsammans Bror Lindahl (fp) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att inga äldre par ska behöva flytta isär på grund av att bara den ene får plats på särskilt boende. Med anledning av det så föreslår han att Socialnämnden får i uppdrag att ta fram ändrade riktlinjer för äldreomsorgen som innebär en parboendegaranti, d v s att äldre par får bo tillsammans i särskilt boende även då den ena parten inte har eget omsorgsbehov att inom ramen för äldreboenden som finns i kommunen inventera vika lägenheter som är, eller kan göras, lämpliga för parboende att i den långsiktiga planeringen för äldreboende i kommunen beakta behovet av parboende Kommunstyrelsen har begärt socialnämndens yttrande över motionen. Utredning/Bedömning I 2 kap. 2 socialtjänstförordningen sägs att för det fall, makar eller registrerade partner beviljas boende i en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5 socialtjänstlagen ska med skälig levnadsnivå förstås att båda bereds plats i samma boende, om de begär det (den s.k. parboendegarantin). Den s.k. parboendegarantin i 2 kap. 2 socialtjänstförordningen gäller när båda i paret har behov av särskilt boende. Då har de rätt till plats i samma boende. Men om bara den ena i paret har Besöksadress Visborgsallén 19, Visby Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl Fax +46 (0) Webbplats E-post son@gotland.se Bankgiro Postgiro

6 Gotlands kommun Socialförvaltningen 2 (3) sådana behov, och beviljats boende, finns inga bestämmelser om att båda ska erbjudas plats i särskilda boendet. När båda parter haft behov av särskilt boende på Gotlands så har det alltid varit möjligt att lösa. I Gotlands kommuns finns ungefär 500 platser i särskilda boenden med heldygnsomsorg, inga lägenheter om två rum och kök. I funktionsprogrammet så skall storleken på lägenheten vara 27 till 35 kvm. Vid ny- och ombyggnation ställs krav på att det skall finnas ett övernattningsrum. Roma äldreboende har efter ombyggnation två lite större lägenheter, 38 kvm. Kilåkern i Slite har 18 lägenheter på ca 40 kvm. Det finns redan idag lägenheter där det teoretiskt är möjligt för två personer att bo. Dessa är dock relativt små. Där den ena partnern behöver omfattande insatser både dag och natt kan det vara svårt för den medflyttande partnern att få lugn och ro. Kostnaden i ny- eller ombyggd produktion är relativt hög. Nackdelen med att bygga större lägenheter är att i de flesta fallen kommer dessa lägenheter även framledes att bebos av ensamstående. Att låta lägenheten stå tom kostar tkr per år. Tiden som man bor på ett särskilt boende kan variera från några veckor upp mot fem år. Socialstyrelsen har i ett första försök utifrån individbaserad statistik kommit fram till att omsättningen är 25 % på nio månader. Förvaltningens förslag Förvaltningen föreslår att: Riktlinjer tas fram som innebär att äldre par kan få bo tillsammans i särskilt boende då endast den ena parten har ett vård- och omsorgsbehov. Inte reservera speciella lägenheter för parboende. Om den erbjudna lägenheten bedöms för liten för två personer så står paret i kö till en av de större lägenheterna. I väntan på en större lägenhet så flyttar den som har behov av särskilt boende in i den anvisade lägenheten. Om brukaren som har biståndsbeslut avlider görs en individuell bedömning av make/maka. Om behov föreligger kan denne bo kvar. Genom samverkan med AB Gotlandshem skall socialförvaltningen vara behjälplig till en ny bostad i det allmänna bostadsbeståndet om det inte är aktuellt med särskilt boende.

7 Gotlands kommun Socialförvaltningen 3 (3) Förslag till beslut Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att Tillstyrka motionen avseende att en parboendegaranti införs som betyder att äldre par får bo tillsammans i särskilt boende även då den ena parten inte har eget omvårdnadsbehov. Avstyrka motionen avseende att speciella lägenheter reserveras för parboende. Marica Gardell t.f. socialdirektör Mariann Godin Luthman beställarchef

8 Motion till Kommunfullmäktige Ang. Parboende där äldre par ska få leva och bo tillsammans Många äldre makar har levt ett långt liv tillsammans, kanske ända sedan ungdomsåren, och har tänkt leva tillsammans till livets slut. Men som bekant kan inte alla äldre leva den sista tiden i det egna hemmet utan många behöver flytta till ett boende där de kan få vård och omsorg. Det är lika upprörande varje gång det rapporteras om äldre par som av kommuner nekas att fortsätta bo tillsammans när en av dem får sämre hälsa och behöver flytta till ett äldreboende. Omställningen och sorgeprocessen är för många stor när de tvingas lämna sitt hem och blir i många fall ännu större av att de också tvingas lämna sin livskamrat. Kvar hemma bor inte sällan en förtvivlad ensam kvinna eller man som saknar sin livskamrat att dela vardagen med. Sedan 2006 innehåller socialtjänstförordningen en paragraf som säger att makar, sambor eller registrerade partner som har beviljats särskilt boende ska beredas plats i samma boende, om de så vill. Det var en välkommen förändring, men inte tillräcklig, eftersom den inte gäller när bara ena parten har rätt till omsorg. Att tvingas leva åtskilda efter att ha delat allt under ett liv innebär naturligtvis en stor påfrestning, inte minst genom den oro som det vållar att inte få vara nära den som är sjuk. Ofta ligger även boendet långt från makarnas ursprungliga, gemensamma hem, vilket kan försvåra möjligheten att besöka varandra. Ett fortsatt liv tillsammans kan ge många äldre en ökad trygghet och livskvalitet, men innebär även att den anhörige kan vara en resurs och underlätta personalens arbete genom sin närvaro. Jag anser att det är hög tid att ge äldre par möjlighet att fortsätta bo med sin livskamrat, även i de fall då endast den ena maken har omfattande omsorgsbehov. Självklart kan det hända att makarna själva av olika skäl anser att det är den bästa lösningen att endast den ena i paret flyttar till ett äldreboende. Det kan bero på många år av ett alltför stort omvårdnadsansvar eller att exempelvis demens gör det svårt att leva tillsammans. Därför måste det alltid vara ett frivilligt val. Lärdomar finns hämta från andra kommuner i landet där kommunala regler och riktlinjer ändrats för att ge äldre par möjlighet att fortsätta bo tillsammans i äldreboende även då endast den ene maken har omsorgsbehov. Ett sådant exempel är Göteborgs stad, där partierna efter framgångsrikt politiskt arbete av folkpartiet kunnat enas om nya riktlinjer och tydliga regler kring hur avgifter och besittningsskydd för den medflyttande ska hanteras. 1

9 En möjlig invändning mot en parboendegaranti för äldre skulle kunna vara ekonomiska konsekvenser för kommunen i form av ökat behov av platser i äldreomsorgen. I Göteborgs stad bedömde dock förvaltningen att det handlar om relativt få par och att kostnaden därför skulle bli liten (färre än tio platser i hela Göteborg). Min bedömning är därför att ändrade riktlinjer, som vore så värdefullt för det äldre par som inte vill skiljas åt, skulle innebära endast marginella kostnader för kommunen. Genom flexibilitet och mångfald i boendeformerna för äldre kan fler äldre par leva tillsammans också den sista tiden i livet. Det är angeläget att inventera vilka lägenheter i de äldreboenden som finns i kommunen som är, eller kan göras, lämpliga för parboende. När nya äldreboenden planeras och byggs bör en del av dessa anpassas till äldre makar med olika behov. Med anledning av ovanstående föreslår jag att Kommunfullmäktige ger Socialnämnden i uppdrag: att ta fram ändrade riktlinjer för äldreomsorgen som innebär en parboendegaranti, d v s att äldre par får bo tillsammans i särskilt boende även då den ena parten inte har eget omsorgsbehov. att inom ramen för de äldreboenden som finns i kommunen inventera vilka lägenheter som är, eller kan göras, lämpliga för parboende. att i den långsiktiga planeringen för äldreboende i kommunen beakta behovet av parboende. Stånga den 8 december 2009 Bror Lindahl (FP) 2

10 1(2) Datum Dnr 30 augusti 2010 SON 2010/209 Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Hans Haglund Socialnämnden Svar på remiss Motion Stärk barnnätverket Barnsam Till socialnämnden har remitterats en motion från Stefan Nypelius, i vilken han yrkar att Barnsamnätverkets roll stärks. att Gotlands kommun utreder möjligheterna för att tillskapa extraavsättning för barn- och ungdomsinsatser. att Gotlands kommun utreder förutsättningarna för att införa en uppföljningsmodell inom styrkortet alternativt som socioekonomiskt bokslut eller liknande inom Gotlands kommun. Motionären framhåller att tidiga och förebyggande insatser för barn och unga ger vinster för samhället och inte minst för individen. Barnsamnätverkets arbete kan utvecklas mer. Eftersom det kan vara svårt att värdera insatser eller effekterna av uteblivna insatser, skulle man kunna göra förtida ekonomiska avsättningar, för att ge utrymme för insatser nu. BarnSam BarnSam är en samordningsgrupp för barn- och ungdomsfrågor i Gotlands kommun. BarnSam ska bland annat samordna och lösa operativa gränsöverskridande frågor i Gotlands kommun. BarnSam består dels av en styrgrupp, som utgörs av förvaltningscheferna för Barn- och utbildningsförvaltningen, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen och Socialförvaltningen, dels också av en arbetande grupp med chefer på nivån under förvaltningschefen eller nivån därunder. Uppdraget för BarnSam har under de senaste två åren varit att systematiskt förbättra samverkan och samordning av gränsöverskridande insatser. Ett antal insatser för barn och ungdom har genomförts eller påbörjats som ett resultat av BarnSams arbete. Utveckling av BarnSam I en skrivelse från styrgruppen för BarnSam föreslås Kommunstyrelsen ge BarnSam ett förändrat uppdrag, på så sätt att BarnSam tillförs resurser för Postadress Besöksadress Telefon Internet/e-post Bankgiro Postgiro Individ- och familjeomsorgen Polhemsgatan (växel) VISBY Visby (telefax) son@gotland.se

11 2 bland annat ledning, kontakt med FoU-centra, utveckling och utvärderingar. Vidare föreslås att BarnSam får ett politiskt förankrat uppdrag att genomföra konkreta insatser i samverkan för en tydlig målgrupp i taget. Insatser och målgrupper bör vara tydligt avgränsade och det ska finnas stöd i forskning för systematiska arbetssätt för dessa grupper. Motionens förslag I motionen föreslås att Barnsamnätverkets roll stärks. Genom en förändring av uppdraget, så som det föreslås i skrivelsen från BarnSam, finns förutsättningar för att stärka nätverket. För att genomföra den förändring som föreslås, krävs ekonomiska resurser, något som BarnSam påpekar i förslaget till Kommunstyrelsen. En definition av socioekonomiskt bokslut är att det är en metod som redovisar samhällets kostnader för personer, som av olika anledningar befinner sig i ett utanförskap, och jämför dessa med samhällets kostnader när de är aktiva i någon form av verksamhet. Metoden är komplicerad och innehåller en stor mängd variabler som ligger till grund för beräkningen av framtida vinst eller förlust för kostnaden för en insats. Det är därför viktigt att metoden används selektivt och inom ett område där beslut är fattade om att ett genomgripande arbete ska genomföras. Det kan till exempel vara en kraftsamling kring åtgärder för att förbättra barns och ungdomars psykiska ohälsa. Förslag Motionen tillstyrks med de synpunkter som anges i föreliggande skrivelse. Marica Gardell tf socialdirektör

12 Motion Stärk barnnätverket Barnsam Barn o ungdomar är det viktigaste vi har. Samhällets vinster för att sätta in tidiga insatser kring barn och unga är bevisade i en rad med rapporter. Förlusterna för samhället vid ett Livslångt utanförskap uppgår till miljonbelopp. Man kan normalt sett få otroligt mycket förebyggande insatser för samma kostnad som en enda person med ett omfattande utanförskap förorsakar samhället. Den generella bilden är att det förefaller vara mycket lönsamt att tänka och agera långsiktigt Det viktigaste är dock vinsterna för den enskilde individen. Inom Gotlands Kommun ha vi nätverket Barnsam, en samordningsgrupp för barn och ungdomsfrågor från förvaltningar med barn och ungdomsverksamhet. De arbetar med samordningen för bl.a. gemensamma fortbildningsinsatser, ökat samarbete mellan skola, socialtjänsten, BUP, fritidsgårdarna mm. De utför ett viktigt arbete som kan utvecklas än mer. I den vardagliga verksamheten kan det vara svårt att se värdet av en insats eller effekterna av en utebliven insats. För att tydliggöra detta vill jag att det skapas förtida ekonomiska avsättningar för att ge utrymme för insatser nu. Krasst ekonomiskt kan man säga att vi investerar socialt i barn eller individen för att göra avskrivningar kommande år i form av besparingar i samhällets insatser. Gotlands kommun bör även införa en metod för uppföljning av de insatser som sker inom området med hänvisning till ovanstående yrkar jag: Att Att Att BarnSam-nätverkets roll stärks Gotlands kommun utreder möjligheterna för att tillskapa extraavsättning för barn- och ungdomsinsatser. Gotlands kommun utreder förutsättningarna för att införa en uppföljningsmodell inom styrkortet alternativt som socioekonomiskt bokslut eller liknande inom Gotlands Kommun Stefan Nypelius (c)

13 GOTLANDS KOMMUN Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen GOTLANDS KOMMUN k Kommunstyrelsen Remissvar ang motion från Stefan Nypelius (c): Stärk barnnätverket BarnSam (ärende KS 2010/134) Gymnasie- och vuxenutbildningsforvaltningen tillstyrker motionen och hänvisar i övrigt till BarnSams förslag till ett förstärkt och vidareutvecklat BarnSam. Visby All\Nflsson Stabschef Gymnasie- oc enutbildningsförvaltningen Postadress VISBY Besöksadress Telefon och fax S:t Hansgatan vx Visby Webbplats oche-post Bankgiro Postgiro registrator_gvf@gotland.se

14

15

16 Beställaravdelningen Agneta Wahnström Diarienr KS 2010/135, SON 2010/190 Datum (1) Socialnämnden Bildandet av sociala insatsgrupper yttrande över motion Janica Sörestedt (s) och Anette Medbom (s) har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att; Socialförvaltningen bildar en social insatsgrupp med uppgift att arbeta utifrån de förslag som finns i SOU 2010:15 I motionen hänvisas till den statliga utredningen Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15) där det föreslås att man på lokal nivå ska bilda insatsgrupper med socialtjänst, polis och skola och där socialtjänsten ska ha huvudansvaret. Motionärerna anser att förslaget är så bra att Gotlands kommun inte ska avvakta regeringens proposition utan vara pionjärer och redan nu bilda en social insatsgrupp Kommunstyrelsen har begärt socialnämndens yttrande över motionen. Motionärernas uppfattning om att sociala insatsgrupper kan vara en bra modell och att Gotland ska vara pionjärer och föregångare delas av förvaltningen. Införandet bör dock avvakta riksdagens beslut. Regionen kan ha goda förutsättningar att snabbt inrätta insatsgrupper om man redan nu förbereder inrättandet genom inventering av behov och förutsättningar. Detta arbete kan ske inom ramen för Tryggare Gotland. Förslag till beslut Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att tillstyrka motionen avseende intentionen att sociala insatsgrupper ska bildas avslå motionen i det avseendet att Gotlands kommun ska inrätta sociala insatsgrupper innan riksdagen fattat beslut i frågan Marica Gardell t.f. socialdirektör Mariann Godin Luthman beställarchef Besöksadress Visborgsallén 19 Visby Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl Fax +46 (0) Webbplats E-post son@gotland.se Bankgiro Postgiro

17 Beställaravdelningen Agneta Wahnström Diarienr KS 2010/135, SON 2010/190 Datum (2) Yttrande över motion angående bildandet av sociala insatsgrupper Janica Sörestedt (s) och Anette Medbom (s) har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att; Socialförvaltningen bildar en social insatsgrupp med uppgift att arbeta utifrån de förslag som finns i SOU 2010:15 I motionen hänvisas till den statliga utredningen Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15). Ett förslag i utredningen är att man på lokal nivå ska bilda insatsgrupper med socialtjänst, polis och skola och där socialtjänsten ska ha huvudansvaret. Motionärerna anser att förslaget är så bra att Gotlands kommun inte ska avvakta regeringens proposition utan vara pionjärer och redan nu bilda en social insatsgrupp Kommunstyrelsen har begärt socialnämndens yttrande över motionen. Socialnämndens yttrande Utredningen SOU 2010:15 anser att det behövs en lokal samarbetsform där insatser för unga i risksituationer kan koordineras på individnivå. Man föreslår att en social insatsgrupp med socialtjänst, polis och skola ska finnas i varje kommun. En uppgift för de sociala insatsgrupperna blir att kartlägga och identifiera de ungdomar som är på väg in i gängkriminalitet och försöka stärka deras skyddsfaktorer. Socialtjänsten ska vara ansvarig och också utse en socialsekreterare som lots åt den unge och som ska verka för att beslutade åtgärder i den individuella handlingsplanen genomförs. För att arbetet med individrelaterade insatser ska kunna utföras föreslås en lättnad av socialtjänstsekretessen i förhållande till polisen. Gotlands kommun yttrande sig till Justitiedepartementet över utredningen och var i sak positiv till utredningens förslag men ansåg att en del klargöranden måste göras. Uppdraget för de sociala insatsgrupperna ska inte bara begränsas till den grupp av ungdomar som kan komma att rekryteras till kriminella nätverk utan även vidgas till att omfatta andra ungdomar som riskerar Besöksadress Visborgsallén 19 Visby Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl Fax +46 (0) Webbplats E-post son@gotland.se Bankgiro Postgiro

18 att bli vanekriminella. Grupperna ska utgå från varje kommuns specifika problematik och behov. Många ungdomar som begår brott har neuropsykiatriska diagnoser och det är därför väsentligt att även hälso- och sjukvården knyts närmare de sociala insatsgrupperna. Det är angeläget att man på nationell nivå arbetar fram riktlinjer för hur de sociala insatsgrupperna ska arbeta och vilka ungdomar som ska omfattas I dag ingår det i socialsekreterarens handläggande uppgifter att verka för att beslutade åtgärder verkställs och det bör inte införas nya diffusa begrepp som lots inom socialtjänsten. Vikten av en stark socialtjänstsekretess betonas och utlämnande av handlingar ska i första hand ske med den enskildes medverkan. En uppluckring av sekretessbestämmelserna måste ske varsamt och åtföljas av tydliga riktlinjer så att förtroendet för socialtjänsten bibehålls. I det regionala nätverket Tryggare Gotland arbetar man på olika nivåer med brottsförebyggande arbete. I avsiktsförklaringen anges att en uppgift för nätverket är att motverka kriminalitet och destruktiv livsstil bland unga. Arbetet har konkretiserats i en överenskommelse mellan polis och Gotlands kommun för åren där ett huvudområde är ungdomar. I överenskommelsen anges ett antal utvecklingsområden bl.a. särskilda insatser till brottsaktiva ungdomar och ungdomar som väljer ett kriminellt livsmönster samt att polisen inrättar kontaktpolisverksamhet för högstadieskolor och gymnasium. Socialförvaltningens ungdomsgrupp och representanter från polisen träffas regelbundet varje vecka. Där planeras det generella samarbetet inför skollov och större helger och man har även en samverkan på individnivå kring ungdomar som är i riskzonen för kriminalitet. Rör samarbetet enskilda ungdomar inhämtas deras eller föräldrarnas samtycke till detta Motionärernas uppfattning om att sociala insatsgrupper kan vara en bra modell och att Gotland ska vara pionjärer och föregångare delas av förvaltningen. Det finns fortfarande en del oklarheter i utredningsförslaget som måste förtydligas, lagändringar, förordningar och riktlinjer bör vara klara innan det inrättas en insatsgrupp på Gotland. I avvaktan på detta finns det i dag inom flera områden och på flera nivåer ett fungerande samarbete mellan polis och socialtjänst. Regionen kan ha goda förutsättningar att snabbt inrätta insatsgrupper om man redan nu förbereder inrättandet genom inventering av behov och förutsättningar. Detta arbete kan ske inom ramen för Tryggare Gotland och en förnyad överenskommelse mellan kommunen och polisen. Mariann Godin Luthman Beställarchef

19 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND MOTION TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Carin Götblad har i en enmansutredning, SOU 2010:15, presenterat en rad förslag på 1) hur man ska förhindra unga att rekryteras till kriminalitet och 2) hur man bistår unga att lämna ett kriminellt liv. Utredningen har mängd bra förslag som också berör kommunernas arbete. För Carin Götblad har det varit viktigt att ge konkreta förslag och att ge förslag som inte i sig innebär stora investeringar. En avgörande faktor för att unga inte ska rekryteras till kriminalitet är närvaro i skolan. De barn och unga som är i skolan på dagarna hamnar sällan i kriminalitet. Därför är det viktigt att vuxenvärlden bestämmer sig för att alla barn och unga, varje dag ska vara i skolan. Skolpersonal ska vara observant på de ungdomar som ligger i riskzonen att hamna i kriminalitet, om de skolkar ska man söka upp dem och hämta dem till skolan. På lokal nivå bör man bilda sociala insatsgrupper med socialtjänst, polis och skola där socialtjänsten har huvudansvaret. De ska arbeta konsekvent och uthålligt och ha ett operativt ansvar. Genom individuella handlingsplaner för unga i riskgruppen kan individen regelbundet följas upp och utvärderas. Förslagen är så bra att Gotlands kommun inte bör avvakta den remissrunda som utredningen nu genomgår, man ska inte heller behöva avvakta regeringens utlåtande. Gotlands kommun har nu möjligheten att vara pionjär och gå före i ett arbete som, om det genomförs framgångsrikt, inte bara hjälper unga i riskzonen utan också kan spara både pengar och personligt lidande. Därför föreslår vi: Att Social- och omsorgsförvaltningen bildar en social insatsgrupp med uppgift att arbeta utifrån de förslag som återfinnes i SOU 2010:15. Att Barn- och utbildningsförvaltningen antar en alla i skolan -policy och ger rektorerna i uppdrag att utveckla en metod för att alla elever ska vara närvarande i högstadium och gymnasium. Janica Sörestedt Socialdemokraterna Anette Medbom Socialdemokraterna ARBETARRÖRELSENS HUS, VISBY TEL BANKGIRO E-POST: expedition@gotland.sap.se

20 1(3) Datum Dnr 26 augusti 2010 SON 2010/415 Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Hans Haglund Socialnämnden Översyn av kultur- och fritidsverksamhet, remissvar Ledningskontoret har utrett möjligheter och förutsättningar för samordning av eller samverkan mellan kulturverksamhet, fritidsverksamhet och andra kommunala verksamheter som har samma målgrupp eller funktionella beröringspunkter. I utredningen presenteras två huvudalternativ, dels en samlad kultur- och fritidsnämnd med i huvudsak oförändrad funktion gentemot dagens KFN, och dels en kulturnämnd, med ansvar för kulturella aktiviteter, samt utökat ansvar för Barn- och utbildningsnämnden, som föreslås överta fritidsaktiviteterna från KFN. Utredningen redovisar konsekvenser inom olika områden för de två alternativen. (Bilaga) Styrgruppen för översynen önskar få berörda nämnders syn på huvudalternativen innan ett slutligt förslag presenteras. Socialnämndens beröringspunkter med Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden har mycket få direkta aktiviteter som berör Kultur och Fritid. Inom äldreomsorgen bedrivs dagcentraler och dagverksamheter i egen regi. Individ- och familjeomsorgen har nära samarbete med bland annat fritidsgårdar, men inga egna öppna aktiviteter av den karaktären. Representant från IFO deltar i beredningsmöten inför beslut om fördelning av bidrag till sociala föreningar. Inom Omsorgen om funktionshindrade, OOF, finns en verksamhet, benämnd TUT (tillsyn för ungdomar över 12 år), som har en del av sin verksamhet i fritidsgården PUMA:s lokaler. Därtill finns en del av verksamheten i egna lokaler, Pantern på Mässgatan 2. Ungdomarna som deltar i verksamheten har beslut enligt LSS. Verksamhetstiden är vardagseftermiddagar till klockan under skoltid och på loven mellan klockan Personalens arbete samordnas med annan verksamhet inom OOF, till exempel korttidshemmen. Cirka tjugu ungdomar deltar i TUT på PUMA och tio till tolv ungdomar finns vid Pantern. Postadress Besöksadress Telefon Internet/e-post Bankgiro Postgiro Individ- och familjeomsorgen Polhemsgatan (växel) VISBY Visby (telefax) son@gotland.se

21 2 I bilaga till Ledningskontorets utredning (Organisationsöversyn Öppen Ungdomsverksamhet) ser man vinster med att TUT:s målgrupp ges förutsättningar att delta i andra tonåringars verksamhet. En integrering av verksamheten med fritidsgårdarna skulle göra detta möjligt. I andra kommuner, där liknande verksamhet har integrerats med fritidsgårdar, har man bland annat sett att tillhörigheten av verksamheten har haft betydelse och att det finns möjligheter till effektivisering i form av gemensamt verksamhetsmaterial och eventuellt också personalpolitiskt med kombinationstjänster. En ändring av TUT:s tillhörighet öppnar för möjligheter för ungdomarna att få aktiviteter närmare hemorten, då samverkan/samarbete skulle kunna ske inom fritidsgårdsverksamheten utanför Visby. Inför en eventuell överföring bör dock frågan noga utredas, speciellt när det gäller personalens tillhörighet och möjligheter till kombinering av tjänster. Fritidsverksamhetens betydelse för ungdomar Socialnämnden har ett uppdrag enligt socialtjänstlagen att bland annat verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden, att aktivt verka för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel (5 kap 1 SoL). Det ligger alltså i Socialnämndens intresse och uppdrag enligt socialtjänstlagen att barn och ungdomar har möjlighet att mötas och utvecklas i meningsfulla aktiviteter, tillsammans med vuxna. Många ungdomar deltar i olika former av organiserad fritidsverksamhet, inte minst inom olika idrotter. De ungdomar som inte är intresserade av idrott har ändå möjlighet att mötas på de fritidsgårdar som finns i kommunen. Kulturoch fritidsnämnden stödjer den organiserade idrotts- och föreningsverksamheten med bland annat olika former av bidrag och nämnden driver också fritidsgårdarna. Detta förebygger i stor utsträckning att ungdomar söker sig till eller hamnar i dåliga miljöer. Det är därför viktigt att behovet av fritidsverksamhet och föreningsstöd tillgodoses, oberoende av nämndstillhörighet. Organiseringen av fritidsverksamheten Det finns risker med föreslagen organisering. Fritidsverksamhet och föreningsstöd är inte obligatoriskt för en kommun, medan skola och utbildning är lagstadgad verksamhet. Även om det är Kommunfullmäktige som beslutar om budget för kommunens förvaltningar, kommer fördelning av medel mellan utbildning och fritidsverksamhet/föreningsstöd att beredas på en annan nivå än idag. Det finns då en risk att den obligatoriska verksamheten prioriteras på bekostnad av den frivilliga. Det förebyggande arbetet för barn och ungdomar riskerar då att bli eftersatt. Det kan dock finnas fördelar med att organisera fritidsverksamheten inom BUN:s ansvar. Fler ungdomar kan attraheras, om det finns en närhet till sko-

22 3 lan. En samordning av lokaler och bättre nyttjande av dessa kan också vara en effekt. En annan fördel kan vara att BUN får en helhetssyn på barn och ungdomars tillvaro, skola och fritid hör ihop. Förslag Socialnämnden överlämnar föreliggande skrivelse till Ledningskontoret med synpunkter på förslaget till översyn av kultur- och fritidsverksamheten i Gotlands kommun. Marica Gardell t.f. socialdirektör

23 1 (8) Dnr KS 2009/ Ledningskontoret KsAu, KFN, BUN, GVN, SOF, HSN, Tekniska nämnden. Översyn av kultur- och fritidsverksamhet Uppdrag Ledningskontoret får i uppdrag att tillsammans med barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden, utreda möjligheter och förutsättningar för samordning av eller samverkan mellan kulturverksamhet, fritidsverksamhet och andra kommunala verksamheter som har samma målgrupp eller funktionella beröringspunkter, t ex bibliotek. Budgetberedningen våren 2009, KS 152. I ledningskontorets direktiv anges att man i arbetet med översynen ska utgå från ett kvalitets- och kundperspektiv. Dessutom uttrycktes förväntningar på att översynen ska leda till: Kostnadseffektivisering bland annat genom samordnade, effektiva processer Sparkrav 1 miljon 2010, 3 miljoner 2011 Tydliggjord roll och ansvarsfördelningen mellan KS och KFN med avseende på: Regional kulturverksamhet Primärkommunal biblioteks- kultur- fritids verksamhet samt öppen ungdomsverksamhet Utvecklat samarbete mellan frivilliga krafter, föreningar och näringslivet (det civila samhället) Stimulerande arbetsformer för medarbetarna Specifika krav: Studera särskilt bibliotek, kultur, fritidsverksamhet öppen ungdomsverksamhet, anläggningsdrift och undersök om dessa går att samordna eller utföras av annan förvaltningsorganisation Studera särskilt hantering av föreningsbidrag Beakta resultatet av en samlad scenkonst Se över samverkan med kulturskolan Bakgrund Kommunens kultur- och fritidsverksamhet styrs av kultur och fritidsnämnden och av antagna styrdokument som VISION I juni 2009 antog KF ett kultur- och ett fritidspolitiskt program som tillsammans med biblioteksplan och ungdomspolitiskt program anger kommunens syn på och ambitioner inom hela kultur- och fritidssektorn. Postadress Besöksadress Telefon Internet/e-post Bankgiro Postgiro Visborgsallén (växel) VISBY Visby (telefax) gotlands.kommun@gotland.se

24 2 (8) Redan hösten 2007 beslutade kultur och fritidsnämnden att påbörja en översyn av förvaltningen för att inom ramen för struktur 2007 tydliggöra kultur- och fritidsförvaltningens (KFF) uppdrag utifrån en allt mer föränderlig omvärld. Det fanns förväntningar på att öka flexibilitet och anpassningsförmåga i relation till nya krav och en krympande ekonomi utvidgades översynen till att också precisera KFF: s roll och uppdrag i arbetet med regional utveckling och tillväxt samt uppdraget som huvudman för den regionala kulturverksamheten (KS fastslog att KFN i samråd med KS har uppdraget som huvudman för den regionala kulturverksamheten). Det gjordes mycket arbete inom förvaltningen i form av omvärldsanalyser, kartläggning av tjänsteutbud och uppdrag, analyser av organisation och arbetsformer. Det var med andra ord en väl förberedd förvaltningsledning som tog sig an kommunstyrelsens uppdrag Tillvägagångssätt Arbetet med översynen har letts av en styrgrupp bestående av: Ordförande Bo Dahllöf, regiondirektör, Per Lindskog, utvecklingsdirektör ledningskontoret (LK), Peter Molin förvaltningschef barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) och Lars Danielson förvaltningschef för kultur- och fritidsförvaltningen Lotten von Heijne och Ritva Norrby, strateger för verksamhet och kvalitet på ledningskontoret har anlitats som stöd till styrgruppen. 1. En gemensam plattform Den 16 december 2009 samlades en representativt utvald grupp (chefer och nyckelpersoner) under ledning av konsulten Roger Johansson, Strategi och Ledarskap, för att ta fram gemensamma utgångspunkter för projektet en gemensam plattform. Deltagare: KFF: s ledningsgrupp samt representanter från LK och BUF Syfte med dagen Skapa en gemensam grund för att underlätta arbetet att ta fram alternativa samverkansformer och/eller organisationsmodeller. Resultat av dagen En gemensam plattform Se bilaga 1 2. Enkätundersökning I samband med arbetet med plattformen framkom att alla inte kände till varandras verksamheter och inte heller hur vissa verksamheter är kopplade till kultur- och fritidsområdet. För att råda bot på detta planerades en hearing och en enkät sändes ut till samtliga förvaltningar. Sammanställning av enkätsvaren - Se bilaga 2

25 3 (8) 3. Presentation av verksamheter och resultat av enkätundersökningen Deltagare: Samtliga verksamhetschefer från berörda verksamheter samt deltagare från decembergruppen som skapade den gemensamma plattformen. Efter presentation av verksamheterna och enkätsvaren identifierades ett antal områden som behövde analyseras mer på djupet: Drift av anläggningar teknik och underhåll till Tekniska förvaltningen? Samordna medarbetare, samarbete med f.d. Arbetscentrum Biblioteksverksamhet Barn och ungdomskultur Gotland som region och det civila samhället principer, förhållningssätt och konsekvenser för bidragshantering Öppen ungdomsverksamhet Pröva kulturskolans organisationstillhörighet mot bakgrund av utredningen: den samlade scenkonsten 4. Fördjupningsprojekt/arbetsgrupper Styrgruppen beslutade att genomföra fördjupningsarbeten i olika arbetsgrupper. Styrgruppen formulerade uppdrag och utsåg medarbetare till respektive arbetsgrupp. Nedan redovisas uppdragen. Resultaten redovisas samlat i bilaga 3. Biblioteksverksamhet Ansvariga för gruppens arbete: Kerstin Simberg, KFF och Christer Lundin, KFF Uppdrag: 1. Inventera och ta fram en samlad bild av alla utbudspunkter oavsett förvaltning utlåningsvolymer, lokaler, bemanning, kostnader 2. Föreslå alternativa modeller för organisering/samverkan för att uppnå ökad kostnadseffektivitet och kvalitet. Identifiera för- och nackdelar med de olika alternativa modellerna. Drift av anläggningar Ansvariga för gruppens arbete: Hans Stenmark, KFF och någon berörd från TF Uppdrag: 1. Inventera aktuella lokaler där det bedrivs kultur och fritidsaktiviteter oavsett inom vilken förvaltningsorganisation dessa finns. 2. Identifiera för- och nackdelar med att överföra driften av anläggningar till Samhällsbyggnadsförvaltningen 3. Föreslå olika samordningsformer, entreprenad 4. Föreslå effektiviseringar Barn och ungdomskultur Uppdraget innebär att utse lämpliga medlemmar (från alla skolformer) till arbetsgruppen Ansvariga för gruppens arbete: Madelene Nilsson, KFF och Karin Nyström, BUF 1. Identifiera möjligheter till samordning/samverkan mellan Gotlands kommuns egna utförare och fria professionella kulturutövare

26 4 (8) 2. Se över möjligheter till samordning lokaler och bemanning 3. Föreslå ev. organisationsmodell Gotland som region och det civila samhället Ansvariga för gruppens arbete: Bo Dahlöf, LK, Lars Danielson, KFF och Per Lindskog, LK/ARU Uppdrag: 1. Synliggör krav som omvandling till regionkommunen 2011 innebär för: - roll och ansvar för kulturverksamheten - regionens ansvar för kulturdialogen (förhandlingar om kulturportföljen) - beskriv kopplingar mellan regional kulturutveckling och kulturverksamhet lokalt/regionalt 2. Föreslå förändringar utifrån ovan. Beakta betydelsen av att hålla samman primär kommunala och regional verksamheter 3. Identifiera principer för stöd och förhållningssätt gentemot det civila samhället 4. Identifiera principer för hantering av bidrag (förenings mm) Öppen ungdomsverksamhet Ansvariga för gruppens arbete: Arne Grau-Amnér, KFF och Mats Hanell, BUF Uppdrag: 1. Inventera lokaler där det bedrivs ungdomsverksamhet oavsett förvaltning 2. Se över möjligheter till samordning av öppen ungdomsverksamhet och skolan - lokaler, bemanning och kostnad - Beakta också verksamheter som finns inom sociala, ev. sjukvårdsområdet och ev. föreningslivet Pröva kulturskolans organisationstillhörighet Ansvariga för gruppens arbete: Madelene Nilsson, KFF och Peter Molin, BUF Som underlag finns ett förslag Samlad scenkonstorganisation Uppdrag: 1. Identifiera kulturskolans möjligheter att genom samarbete/samverkan dra nytta av en samlokalisering med en samlad scenkonstorganisation (lokaler, bemanning och kostnader) 2. Ta fram för- och nackdelar om: kulturskolan tillhör BUF eller KFF 5. Dialog och förankring Styrgruppens medlemmar har kontinuerligt och översiktligt informerat sina respektive nämnder och medarbetare. Regiondirektör Bo Dahllöf har träffat och fört samtal i ledningsgruppen för KFF och BUF. Fortsättningsvis kommer denna rapport med bilagor, där de olika arbetsgruppernas resultat redovisas att, diskuteras i KSAU och remitteras till berörda nämnder. Styrgruppen bedömer att det är angeläget att få de förtroendevaldas synpunkter och konsekvensanalys av de förslag som kommer att presenteras. Utifrån inkomna remissvar kommer styrgruppen, efter en samlad analys att redovisa ett slutligt förslag till kommunstyrelsen i oktober. Eventuella organisationsförändringar ska beslutas av kommunfullmäktige under november samt successivt genomföras under första halvåret 2011.

27 5 (8) Översynens resultat Styrgruppen har analyserat och diskuterat arbetsgruppernas resultat. Med utgångspunkt från uppdrag och direktiv har styrgruppen kommit fram till två huvudalternativ. Dessa går givetvis att genomföra helt eller delvis. Båda förslagen utgår från antagna styrdokument såsom Vision 2025, biblioteksplanen, samt kulturrespektive fritids- och ungdomspolitiska programmen. Båda alternativen förutsätter att regionstyrelsen ska vara avtalstecknande part för statliga kulturmedel och att kulturen som tillväxtfaktor är en del av den regionala utvecklingspolitiken. Alternativ 1. Samlad kultur och fritidsnämnd Regionstyrelsen är avtalstecknande part för statliga kulturmedel. Regionstyrelsen ansvarar för i samverkan med kultur- och fritidsnämnden att planera och följa upp den regionala kultur verksamheten. Den regionala planen antas av kommunfullmäktige. Alternativ 2. En samlad kulturnämnd och ett utökat barn och ungdoms ansvar för BUN Regionstyrelsen är avtalstecknande part för statliga kulturmedel. Regionstyrelsen ansvar för i samverkan med kulturnämnden att planera och följa upp den regionala kulturverksamheten. Den regionala planen antas av kommunfullmäktige. Kultur och fritidsnämnden har i uppdrag att: Ansvara för att fördela överenskomna regionala kulturmedel till interna och externa utförare. Ansvara för och fördela lokala bidrag till kulturen. Ansvara för och fördela bidrag till: - idrott, friluftsliv, sociala och idé- burna föreningar, - drift och investeringsbidrag till föreningsägda anläggningar Ansvara för att tillhandahålla kommunala lokaler för kulturoch fritidsverksamhet inkl logi Ansvara för kommunens samspel med det civila samhället (främst Kulturnämnden har i uppdrag att: Ansvara för att fördela överenskomna regionala kulturmedel till interna och externa utförare. Ansvara för och fördela lokala bidrag till kulturen. Ansvara för kommunens samspel med det civila samhället inom området Ansvara för en sammanhållen biblioteksverksamhet Barn och utbildningsnämnden/barn och ungdomsnämnden har i uppdrag att: Ansvara för öppen ungdomsverksamhet Ansvara för kommunens fritidsverksamhet och fördela bidrag till idrott, friluftsliv,

28 6 (8) föreningsliv och folkbildning) inom respektive område. Ansvara för kommunens kultur och fritidsverksamheter: - Folkbiblioteksverksamhet ( ev ett bredare ansvar för all biblioteksverksamhet). - Kulturskola (nuvarande BUN) - Bad och simverksamhet, - Öppen ungdomsverksamhet: Fritidsgårdar, mötesplatser, fältverksamhet, Fenix - Mobila anläggningar för uthyrning bl a stolar, bord, tält samt dusch- och WC vagnar Tekniska nämnden har i uppdrag att: Ansvara för skötsel av anläggningar. Alternativet 1 innebär för förvaltningsorganisationen att: - Kulturskolan överförs från BUF till KFF - Inköp till biblioteken samordnas av KFF. - Ansvaret för skötsel av anläggningar överförs från KFF till SBF - Kulturstrategisk kompetens tillförs ledningskontoret. sociala och idé- burna föreningar Ansvara för investeringsbidrag till föreningsägda anläggningar Ansvara för att tillhandahålla kommunala lokaler för kulturoch fritidsverksamhet inkl logi Ansvara för kommunens bad och simverksamhet Ansvara för kommunens samspel med det civila samhället (främst föreningslivet) inom respektive område Tekniska nämnden har i uppdrag att: Ansvarar för skötsel av anläggningar Ansvara för mobila anläggningar för uthyrning Alternativ 2 innebär för förvaltningsorganisationen att: - Fritid - och öppen ungdomsverksamhet, bad och simverksamheten blir en del av barn BUF - Samtliga bibliotek blir en del av GVF verksamhet - Skötseln av anläggningar och uthyrning av mobila anläggningar överförs till SBF - KFF läggs ned. - Kultur och fritidsstrategisk kompetens tillförs ledningskontoret som utgör stab till kulturnämnden.

29 7 (8) Konsekvenser av olika vägval alternativ 1 och 2 Styrgruppen har gjort en preliminär analys av konsekvenser av de båda huvudalternativen. Det har gjorts med utgångspunkt från de fyra effekter som anges i utredningsdirektivet, dvs demokrati och styrning, kvalitet, effektivitet och arbetsglädje. Det är en enkel plus-minus analys som tar fasta på skillnaderna i de båda huvudalternativen. Effekter som ska uppnås med ny organisation Obs! endast det som skiljer de två alternativen åt redovisas Demokrati och styrning Alternativ 1. Samlad kultur och fritidsnämnd - Regional kulturverksamhet inkl samplaneringsmodellen: risk för otydlig roll och ansvarsfördelning mellan regionstyrelse och kulturnämnd liksom mellan förvaltningschef och regiondirektör/strateg Alternativ 2. En samlad kulturnämnd och ett utökat barn och ungdoms ansvar för BUN + Samlad styrning av kommunens kulturverksamhet + Samlad styrning av kommunens ungdomsverksamhet - Risk för att politiker uppfattar en förskjutning mot ökat tjänstemannastyrning Kvalitet Effektivitet + Mycket väl fungerande kultur och fritidsverksamhet med nuvarande organisation + Samordningsvinster: Kulturskolan med övrig kultur- och fritids och ungdomsverksamhet för + Ökat utrymme för politisk strategisk styrning - BUF ges ett stort och brett ansvarsområde med både lagstadgade och frivilliga verksamheter som kräver omfattande kundkontakter på många nivåer + Kulturens närmare koppling till arbetet med regional utveckling. + En samlad verksamhet för barn och ungdomar kopplat till BUF. + En samlad biblioteksverksamhet. + Samordningsvinster: Öppen ungdomsverksamhet med skolans verksamheter

30 8 (8) Arbetsglädje barn och ungdomar + Hela kultur och fritidssektorn hålls ihop med en gemensam prioriterad målgrupp barn och ungdom + Minsta förändring på kort sikt därför minst oro för medarbetarna. + Ökade samordningsmöjligheter runt lokalutnyttjande och anläggningar. + Kultur och fritidsförvaltningen avvecklas och vi ökar bärkraften hos befintliga förvaltningar, framförallt betydelsefullt för GVF. + Något större förändring som skapar goda utvecklingsmöjligheter på längre sikt. Remissomgång Innan styrgruppen tar ställning till och presenterar ett slutligt förslag är styrgruppen angelägen om att inhämta berörda nämnders syn på de två huvudalternativen som presenterats i rapporten. Konsekvenser för den egna verksamheten med utgångspunkt från de fyra ovan angivna önskade effekterna bör anges. För att tidsplanen ska hålla behöver ordförande för styrgruppen; Bo Dahllöf nämndernas synpunkter och konsekvensanalyser senast LEDNINGSKONTORET Bo Dahllöf Regiondirektör

31 UTREDNING SCENKONST GOTLAND DISPOSITION: A. Uppdrag och utgångspunkter B. Verksamhetsidé och syfte med en ny samlad scenkonstorganisation C. Organisationsform och ledning D. Kulturhus för scenisk konst E. Ekonomiska förutsättningar F. Genomförandeplan Utredningen utarbetad av : Lars Danielson, Kultur- och fritidschef Helena Högberg, verksamhetsansvarig för Gotlands dansutbildningar Bengt Jerkland, chef för Gotlands Musiken Monica Sparby, Länsteaterchef

32 2 A. Uppdrag och utgångspunkter Uppdraget - en samlad och gemensam scenkonstorganisation (dans, musik och teater) inklusive gemensamma lokaler Med utgångspunkt i avsiktsförklaringen mellan Kulturrådet och Gotlands kommun diskuterades vid ett gemensamt möte Kulturrådet, Gotlands kommun/kulturoch fritidsnämnden samt verksamhetsledarna för Länsteatern, GotlandsMusiken och Gotlands dansutbildningar en gemensam målbild för scenkonsten i form av en samlad scenkonstorganisation. I det uppdrag som senare beslutades och behandlades i respektive styrelse gjordes tillägget att också undersöka frågan om gemensamma lokaler för scenkonsten. I uppdraget har också ingått att beskriva hur beslutsprocessen inklusive tidplan kring ett eventuellt genomförande ska utformas med hänsyn dels till de olika organisationernas självständighet med egna styrelser och dels med hänsyn till att Gotlands kommun blir en egen region år Utredningsarbetet har bedrivits processinriktat med återkommande avstämningar och redovisningar i respektive styrelse och vid särskilda presidiemöten med berörda institutioner. Vidare har avstämningar skett vid Kulturting och flera möten med Referensgrupp Kultur. Även det fortsatta genomförandearbetet måste bedrivas brett och processinriktat för att därmed fånga upp alla tänkbara samverkans/sambruksmöjligheter till gagn för såväl en utvecklad verksamhet och en god ekonomi. Arbetet har utförts av Lars Danielson, Kultur- och fritidschef (sammankallande) Monica Sparby, Länsteaterchef Bengt Jerkland, chef för GotlandsMusiken Helena Högberg, verksamhetsansvarig för Gotlands Dansutbildningar tillika ansvarig för länsdansen Historia och förutsättning för konstnärligt skapande Mellan konstarterna dans, musik, teater finns många likheter och många olikheter. De tre konstarterna använder sig ofta av varandra i sin scenkonst. Teatern kan knappast existera utan musik/ljud, dans och rörelse vid sidan av ordet som ska gestaltas. Detsamma gäller för dansen och delvis för musiken. Teatern behöver regissören, dansen koreografen, musiken dirigenter eller motsvarande. Vår långa historia visar att den professionella konstnären är en förutsättning för scenkonsten vars uttryck skiftar från tid till annan. Generationsskifte och ny samlad scenkonst Nu står vi återigen inför ett nytt skifte av generationer som påverkar både nuet och framtiden inom scenkonsten. Som alltid är en ny organisations uppgift att bibehålla det erfarna som

33 3 fungerar fint, men framförallt att söka och finna nya uttrycksformer och bli genreöverskridande. Det hus som vi föreslår ska finnas, möjliggör ett medborgarperspektiv men är också förutsättningen för detta omorganisationsförslag. Den stora publik som redan finns på Gotland borde också kunna få glädja sig åt en samlad scenkonst. Nya möten, ny publik Publik som normalt inte söker sig till våra konstformer kan lockas till ett scenkonsthus inför utsikterna att hyra en lokal för sina möten, delta i aktiviteter i huset, uppleva gästspel kanske på andra språk, möta den dans/musik/teater som angår mig just nu. Att blanda publikgrupper och söka annorlunda teman kan vara lika med att skapa ny publik. I akt och mening att utveckla teman och ta intryck från omgivningen ska referensgrupper, repertoar- och ungdomsråd skapas. Detta berör i högsta grad scenens konstnärliga frågor. Nytt ledningsperspektiv Liknande omorganisationer som denna har gjorts i olika delar av landet. De praktiska och konstnärliga lösningarna ser förstås olika ut beroende på lokala förutsättningar och behov. En modell för nytt ledarskap bör snarast tänkas igenom, dvs. den Nya Gotlandsmodellen. B. Verksamhetsidé och syfte med en ny samlad scenkonstorganisation Målet är att skapa en samlad organisation för professionell dans, musik och teater i ett gemensamt scenkonsthus där samverkan kan ske med bl.a. kulturskolan och andra utbildningar/konstformer. Den samlade scenkonstorganisationen på Gotland ska arbeta för utveckling i strategiska frågor och i frågor som rör de olika konstformernas innehåll ska tillgodose sin publik över hela ön med dans, musik och teater i olika och oväntade kombinationer ska vara en mötesplats för professionella och amatörer samt en gemensam plattform för nyskapande dans, musik och teater för barn, ungdomar och vuxna på Gotland, på turné i resten av landet och östersjöregionen ska utveckla scenkonsten för publik och utövare och vara en förebild för andra konstformer ska skapa en kreativ miljö för unga konstnärer i växande för att säkra framtidens krav på de professionella utövarna inom dans, musik och teater ska i det nya gemensamma huset skapa en kreativ och nyskapande mötesplats för alla gotlänningar! C. Organisationsform och ledning Olika organisationsformer har diskuterats och övervägts. Samtal har också förts med motsvarande organisationer i andra delar av landet samt med kommunjuristen. Arbetsgruppen har arbetat fram följande förslag. Den nya scenkonstorganisationen bör ingå i ett av Region Gotland helägt aktiebolag. Det innebär en tydlig ägarstruktur och därmed ett tydligt ansvar för denna del av kulturverksamheten inom Region Gotland. Ansvaret omfattar såväl inriktning av

34 4 verksamheten som ekonomi. Det blir därmed också en tydlig dialogpartner för Statens kulturråd och Region Gotland avseende scenkonsten på Gotland. Aktiebolaget ska ledas av en styrelse. Styrelsens sammansättning bör tillgodose såväl politisk insyn som professionell styrning av bolagets verksamhet. Arbetsgruppen föreslår därför att när beslut om bildandet av aktiebolaget är taget, en rekryteringsgrupp tillsätts (intern eller extern) med uppgift att utöver det politiska inslaget (en till två ledamöter) föreslå tre till fem styrelseledamöter. Dessa bör ha en adekvat kompetens inom scenkonstområdet och också inneha en allmänkulturell utblick. Behovet av kunskap och kultur för barn- och ungdom bör särskilt beaktas. Styrelsens bör bestå av högst sju ledamöter. När styrelsen är tillsatt blir dess första uppgifter att dels formulera inriktning och mål för verksamheten dels att tillsätta en VD. Att sammanföra dans, musik och teater i en organisation är en stor utmaning. VD bör därför besitta mycket goda ledaregenskaper och samtidigt ha god förståelse för de olika kulturerna inom respektive konstart. En scenkonstorganisation kräver också konstnärlig ledning. Sådan ledning kan tillgodoses på flera sätt. Behovet kan också variera beroende på vilken kompetens VD besitter. Utöver den rent formella ledningsstrukturen bör det också finnas ett öppet och publikt inflytande på verksamheten. Det kan ske genom ett eller flera råd med uppgift att säkra omvärldens inflytande på verksamheten. Sådana råd kan vara repertoarråd, publikråd och genreråd. D. Kulturhus för scenisk konst Samlokalisering i ett gemensamt scenkonsthus en förutsättning Alla erfarenheter från övriga landet pekar mot att en samlad scenkonstorganisation förutsätter en gemensam lokalisering. Detta har tidigare också konstaterats i Musikutredningen (Länsmusiken på Gotland fortsatt översynsarbete, Krister Malm, oktober 2008). Den tidigare utredningen om ett scenkonsthus utgör ett bra underlag Utifrån kravet på en gemensam lokalisering och därmed ett gemensamt scenkonsthus har de visioner och förslag som tidigare presenterats i utredningen kring ett framtida kulturhus för scenisk konst granskats och redovisas i sina huvuddrag nedan. Gotland har idag ett rikt kulturliv, kanske det rikaste i Sverige räknat per capita. För den levande scenkulturen finns idag ingen central mötesplats. Detta sagt samtidigt som vi vet att flera av aktörerna inom denna sektor av kulturen, Länsteatern och Kulturföreningen Roxy har lokalproblem. Gotlandsmusiken står utan en given scen för sin konsertverksamhet, liksom dansen som också saknar lokaler för scenföreställningar. Vision Visionen rymmer ett kulturhus tillgängligt för alla åldrar och en mångfald av verksamheter som skapar nya, spännande möten.

35 5 Kulturhuset för scenkonst ska vara Gotlands kommuns kulturella centrum. En bas för barn- och ungdomskulturen samt en mötesplats över generationsgränserna. Kulturhuset för scenkonst ska vara en nyskapande resurs i Gotlands kulturliv. Kulturhuset för scenkonst ska väcka nationell och internationell uppmärksamhet för sitt verksamhetsinnehåll, sin estetiska gestaltning samt flexibla lokaldisposition. Samverkan För att kunna vara ett nyskapande kulturellt centrum som spränger generationsoch genregränser är samverkan mellan verksamheter en av kulturhusets grundstenar. Vi ser följande samverkansprocesser som önskvärda och möjliga. Kulturhuset för scenkonst blir ett centrum för möten mellan genrer, generationer, professionella och amatörer, verksamhet och utbildning och mellan utövare och publik. För detta behövs flexibla lokaler där så mycket som möjligt nyttjas gemensamt och så litet som möjligt är privat. För att skapa en kulturell smältdegel för nyskapande är det viktigt att verksamheter har sin hemvist i huset. Vi ser följande verksamheter i Kulturhuset: Länsmusiken Hela länsmusikens verksamhet förläggs till huset. Verksamheten får tillgång till en scen samt kort avstånd till samverkan med teater, dans och kulturskola samt med de estetiska ämnena inom de kommunala gymnasieskolorna. En professionell verksamhet som kan verka som inspiratörer och förebilder för andra samtidigt som man får nya verktyg för att samverka med andra i sitt länsmusikuppdrag. Länsteatern Länsteaterns hemvist förläggs till huset. Nödvändiga servicefunktioner finns att tillgå i lokalerna och tillgänglighetskrav kan efterlevas. Större publikkapacitet, flexibla lokaler, bättre utrymmen för medarbetarna och tillresande gästspel. Möjligheten att handha och samverka kring rekvisita och verkstäder förenklas. Länsdansen och dansutbildningarna på Gotland Dansen är idag en prioriterad verksamhet i Kultursverige. På Gotland finns stora förutsättningar för en rik och mångfacetterad verksamhet. Dansen ska finnas i Kulturhuset som en jämbördig aktör med professionellt utformade lokaler och faciliteter. Rika möjligheter till möten med musik och teater erbjuds. Kulturföreningen Roxy En ideell förening som idag har institutionens mångfald och bredd i sitt kulturutbud. Unik i sitt slag i Sverige om vi ser till verksamhetens omfång, kvalitet och besökssiffror. Samverkar redan idag med flera av aktörerna i ett kommande Kulturhus och har en given plats i huset.

36 6 Kulturskolan Kulturskolan är en viktig del i ett kulturhus. Kulturskolan förflyttas till kulturens centrum och får unika möjligheter till samverkan med andra institutioner och kulturutövare. Kulturskolan blir också en garanti för att barn- och ungdomskulturen får en framskjuten position i Kulturhusets samlade verksamhet. Övrigt - Replokaler för orkestrar av olika slag. Allt från rock och musikaler till klassiskt ska rymmas. - Repetitionslokaler och konsertlokaler för öns körer. Det saknas idag en odämpad lokal för profan körmusik på Gotland. - Teknik för filmvisning. Kulturhuset ska t.ex. kunna rymma filmfestivaler. - Flexibla lokaler där det även finns utrymme för konstutställningar. - Möjlighet för privata kulturföretag att verka i huset. Här kan nämnas Gotlands dansskola, Gotland Artist, filmproduktion, frilansande teaterverksamhet osv. - Utrymmen för privata företag att hyra in sig samt att utnyttja lokaler för möten. - Restaurang och café med en liten scen. -Utrymmen för berörda kulturkonsulenter inklusive Film på Gotland Utöver ovanstående verksamheter kan även tilläggas att Kommunfullmäktige erbjuds en permanent sammanträdessal mitt bland kommunens gymnasieungdomar, i centrum av kulturen och mitt i det Visby som expanderar söder ut Fortsatt arbete och översiktliga ställningstaganden kring F-huset på Sävetomten Utifrån scenkonstutredningens arbete påtog sig Kultur- och fritidsnämnden i samband med kommunstyrelsens budgetdialog 2009 uppdraget att se på F-huset på Sävetomten utifrån den tidigare "kulturhusutredningen". Berörda parter i den tidigare kulturhusutredningen har också översiktligt sett på förutsättningarna för att samlokalisera och samnyttja delar av F- huset och är helt överens om att F-huset är ett bra alternativ. Gruppen bedömer det som fullt möjligt att skapa ett fantastiskt centrum för öns kulturliv, framförallt då vad som inryms i begreppet scenkonst. Placeringen på ett skolområde kommer att bli en mycket stor tillgång då närheten till skola/lärare för utväxling av idéer för skapande av nya mötesplatser blir naturliga. Tekniska förvaltningen har också i en särskild skrivelse redovisat positiva förutsättningar för F-huset och konstaterar sammanfattningsvis att det vore ett spännande och strategiskt riktigt uppdrag att titta på förutsättningarna för att samordna flera olika verksamheter i befintliga lokaler. Mot bakgrund av detta har ordförandena i Kultur- och fritidsnämnden och Barn- och utbildningsnämnden anhållit om att Kommunstyrelsen snarast beslutar om att en förprojektering görs avseende ett gemensamt scenkonsthus i F-huset samt att en realistisk kostnadsberäkning görs där alla slag av effektiviseringar belyses. I det fortsatta arbetet med ett gemensamt scenkonsthus förutsätts att de olika intressenterna inbjuds till ett gemensamt

37 7 processinriktat arbete som utifrån respektive verksamheters olika behov fokuserar på samverkan och sambruk i moderna och kreativa lokallösningar som också innebär god ekonomi Tidplanen för ett gemensamt kulturhus för scenisk konst om allt går på utan problem: Dec 2009, Kultur- och fritidsnämnden och Barn- och utbildningsnämnden gör en gemensam framställan till Kommunstyrelsen och Tekniska nämnden om förprojektering Kvartal I 2010, Kommunstyrelsen, beslut om förprojektering Okt 2010, Kommunstyrelsen, eventuellt beslut om att gå vidare utifrån en klar förprojektering inklusive kostnadsberäkningar Maj 2011, Upphandling och räkning klar Kvartal I 2013, scenkonsthuset står klart att ta emot och samla de olika hyresgästerna E. Ekonomiska förutsättningar Det samlade resursbehovet ska med utgångspunkt från dagens offentliga anslag prövas i samband med regionens årliga kulturdialoger med Kulturrådet. Samordnings/sambruksvinster inom den egna scenkonstorganisationen/ scenkonstbolaget samt med andra parter inom scenkonsthuset ska tas tillvara. Under en övergångstid krävs vissa utvecklingsresurser samt omställningsmedel. Dessa olika resursbehov ska översiktligt beräknas inför dialogen hösten 2010 samt ingående preciseras i det fortsatta arbetet med en tillträdd projektledare tillika framtida VD för scenkonstbolaget. A. Länsteaterns och GotlandsMusikens nuvarande verksamhetsbidrag utgör basen i den nya organisationen. B. Dansens ekonomiska behov ska beräknas och den nya organisationens samlade resursbehov (dans, musik och teater) ska prövas i de årliga kulturdialogerna med Kulturrådet. Samordningsvinster inom den nya organisationen och på motsvarande sätt genom samverkans/sambruksvinster med olika parter inom det gemensamma scenkonsthuset ska tas till vara. C. Utveckla en långsiktig strategi för ökade biljettintäkter samt olika slag av extern finansiering samt beräkna de ekonomiska effekterna av detta.

38 8 D. Särskilda utvecklingskostnader för att genomföra beslutet om en ny scenkonstorganisation består i huvudsak av kostnaden för en särskild projektledare/blivande VD under del av 2011 och hela E. Omställningskostnader under 2012 och 2013 inför och under övergång till ny organisation och gemensamma lokaler våren 2013 (scenkonsthuset). F. Genomförandeplan För genomförandet av en ny scenkonstorganisation och ett gemensamt scenkonsthus föreslås att en projektledare tillika blivande VD för scenkonstbolaget anställs tidigt under Denne får i uppdrag att leda det fortsatta arbetet med både organisationens uppbyggnad och med det gemensamma scenkonsthuset, där alla berörda parter redan från början måste involveras KV I - Utredningen klar med första slutrapport (mars) - Slutrapporten behandlad i respektive styrelse (Kultur- och fritidsnämnden, Gotlands Musiken, Länsteatern (mars/april) - Scenkonsthus, beslut i kommunstyrelsen om förprojektering dvs. framtagande av översiktligt lokalprogram och kostnadsuppskattningar (mars) KV IV - Scenkonsthus, förprojektering klar och beslut i kommunstyrelsen om stop or go bl.a. utifrån presenterade kostnadsuppskattningar och översiktligt förslag till finansiering (oktober) - Kulturdialog med Kulturrådet, beslut om ny organisation och beslut om särskilda utvecklingsinsatser (t.ex. projektledare/framtida VD) under KV I - Bolagsbildning och tillsättande av styrelse - Anställa projektledare/framtida vd med ansvar för idé- och organisationsutveckling samt aktiv roll i arbetet med scenkonsthuset KV II - Scenkonsthus, upphandling och räkning klar (maj) KV IV - Kulturdialog med Kulturrådet, beslut om gemensamma insatser inom scenkonsten fr.o.m och KV I - Projektledaren tar i rollen som vd över ledningen - Scenkonsthus ombyggnad pågår hela året KV IV - Kulturdialog med Kulturrådet 2013 KV I - Organisationen igång i nytt scenkonsthus!

39 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott , 11 Ks 152 Au 149 Utredningar avs. kultur- och fritidsverksamheten Som ett resultat av budgetdialog och ekonomiskt seminarium har ledningskontoret föreslagit att frågan om nya former för samarbete mellan eller samordning av verksamheter ska utredas när det gäller kultur- och fritidsverksamhet. Även frågan om den framtida organisationen av kultur- och fritidsnämnden och dess förvaltning föreslås utredas. Kommunstyrelsens beslut Ledningskontoret får i uppdrag att skyndsamt upprätta förslag till direktiv för utredning om organisation av kommunens kultur- och fritidsverksamhet, varvid de krav, som omvandlingen till regionkommun kan komma att ställa, ska beaktas. Ledningskontoret får i uppdrag att, tillsammans med barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden, utreda möjligheter och förutsättningar för samordning av eller samverkan mellan kulturverksamhet, fritidsverksamhet och andra kommunala verksamheter som har samma målgrupp eller funktionella beröringspunkter, t.ex. bibliotek. Utredningen ska föreligga vid höstens budgetavstämning. Expedieras: Regiondirektören Kultur- och fritidsförvaltningen Kommunal ledning och samordning Ekonomi. Utredningsuppdrag punkt 2. Barn- och utbildningsförvaltningen: Utredningsuppdrag punkt 2 Justerande: Utdragsbestyrkande:

40 Innehållsförteckning Bokbusshållplatser, allmänna Bokbusshållplatser vid skolor Skolbibliotek Visby total Gemensamma kostnader (AB och distriktsbiblioteken) Organisationsmodeller: Samlad biblioteksorganisations Biblioteksförvaltning med biblioteksnämnd Kulturförvaltning med kulturnämnd Utökad kulturförvaltning med kulturnämnd Kulturavdelning under RS Effektivisering/kvalitetshöjning Tryck på prickarna på kartan för att komma till respektive ort Förklaring Folkbibliotek Folk/högskolebibliotek Folk/skolbibliotek (grund) Skolbibliotek (grund) Gymnasiebibliotek Folkhögskolebibliotek Sjukhusbibliotek Komvux/Infoteket Bilaga 3

41 Bokbusshållplats vid skolor Bokbusshållplatser - allmänna Åter till första sidan

42 Bokbusshållplatser allmänna Anga kyrka Ardre kyrka Atlingbo bygdegård Bro pensionärslägenheter Burs f.d. skolan Bäl kyrka Dalhem f.d. affären Ekeby kyrka Eksta bygdegård Endre kyrka Eskilhem lägenh. Fleringe Bläse Fleringe kyrka Fole affär Fröjel kyrka Fårö affär Fårö kyrka Grötlingbo Brf Änget Hablingbo galleriet Halla Mattisskolan Hangvar Bygdegård Hejde kyrka Hellvi f.d. skola Hörsne Åkerlyckan Ireviken (Backen) Kappelshamn affär Kräklingbo kyrka Kyllaj fiskeläge Källunge kyrka Lau f.d. skola Levide lägenheter Ljugarn affär Lummelunda Tjuls Lye Dals lägenheter Mästerby Bander Norrlanda f.d. affär När affär När Mickelgårds När f.d. skola Näs kyrka Sanda bygdegård Stenkumla bygdegård Stenkumla Fågelsången Stånga affär Tingstäde f.d. affär Tingstäde Gnistvägen Tofta Gnisvärd Tofta Gutebyvägen Tofta kyrka Tofta Unghanse Träkumla kyrka Vallstena Gläntan lägenh. Vamlingbo f.d. affär Vibble affär Vibble basgången Vänge Bjärges Väskinde kyrka Väte f.d. skola Ynge fiskeläge Åter till första sidan

43 Bokbusshållplatser vid skolor Dalhem Endre Eskelhem Fardhem Fole Hogrän Kräklingbo Sanda Stånga Vänge Väskinde Västerhejde Åter till första sidan

44 VISBY Korpens bibliotek Sjukhus bibliotek Folk och skol Bibliotek: Gråbo Anslag från BUF Skolor i Visby Almedalsbiblioteke Gymnasiebibliotek Säve Komvux Infoteket Utl: Lokalkostnad: Öppet: 53 t/v (6 t/v lättöppet) Årsarb: 27,75 (kommunal 21,5) Lön: Progrankostnad: Media: Budget total: Utl: Lokalkostnad: 0 Öppet: 20 t/v Årsarb: 1,5 Lön: Media: Budget total: Utl: 8747 Lokalkostnad: 0 Öppet: 32,5 Årsarb: 1 Lön: Media: Budget total: Utl: Lokalkostnad: Öppet: 28 t/v Årsarb: 2 Lön: Programkostnad : 6000 Media: Böcker/tidsk: databaser: Film: Spel: Budget total: Medieanslag: Alléskolan Lyckåker Norrbacka St Hans Solberga Söderväns Terra Nova Skolan Tjellvarskolan Budget total: Utl: Lokalkostnad: 0 Öppet: 40t/v Årsarb: 2,5 Lön: Programkostnad : Media: Böcker/tidsk: databaser: Film: 0 Spel: 0 Budget total: Utl: Lokalkostnad: 0 Öppet: 38,75 Årsarb: 2,5 Lön: Programkostnad : Media: Böcker: Tidsk: databaser: Film: 0 Spel:0 Budget total: Åter till första sidan

45 VISBY TOTAL Utl: ( folkbibliotek och gymnasiebibl.) Lokalkostnad: (endast folkbibliotek) Öppet: 212,25/vecka (folk och gymnasiebibl.) Årsarb: 48 /folk och gymnasiebibliotek Lön: (folk och gymnasiebibl. Mediekostnad: (samtliga bibliotek i Visby) Budget total: (folk och gymnasiebibliotek) Åter till kartan

46 Klintehamn Folkbibliotek Utl: Lokalkostnad: Öppet: 30 t/v Årsarb: 2 Lön: Progrkostn: Media: Budget total: Skolbibliotek Grundskola Medieanslag Klinteskolan Åter till första sidan

47 Slite Folkbibliotek Utl: Lokalkostnad: Öppet: 31 Årsarb: 1,5 Lön: Progrkostn: Media: Budget total: Skolbibliotek Grundskola Medieanslag Solklintsskolan Åter till första sidan

48 Fårösund Folkbibliotek/skolbibliotek Anslag från BUF Folkhögskola Uppgifter gick ej att få fram Utl: Lokal: Öppet: 33,5 t/v Årsarb: 1,45 Lön: Progrkostn: Media: Budget total: Utl: Lokal: Öppet: Årsarb: Lön: Progrkostn: Media: TOTAL: Åter till första sidan

49 Väskinde Skolbibliotek (grund) Medieanslag Väskinde skola Åter till första sidan

50 Burgsvik Folkbibliotek Utl: Lokal: Öppet: 18 t/v Årsarb: 0,66 Lön: Progrkostn: Media: TOTAL: Skolbibliotek Grundskola grundskola Medieanslag Öja skola Åter till första sidan

51 Stenkyrka Folk/skolbibliotek (grund) Anslag från BUF Utl: Lokal: 0 Öppet: 8 t/v Årsarb: 0,25 Lön: Progrkostn: Media: TOTAL: Åter till första sidan

52 Roma Folkbibliotek Skolbibliotek Grundskola medieanslag Lövsta lantbruksgymnasium Utl: Lokalkostnad: Öppet: 41 t/v Årsarb: 2 Lön: Progrkostn: Medieanslag: Budget total: Medieanslag Romaskolan Utl: 280 Lokal: Öppet: 45 t/v Årsarb: 85 timmar/läsår Lön: Progrkostn: 0 Medieanslag: Budget total: Åter till första sidan

53 Östergarn Folkbibliotek Utl: 6601 Lokal: Öppet:12 t/v Årsarb: 0,50 Lön: Progrkostn: 4000 Media: Budget total: Åter till första sidan

54 Folkbibliotek Hemse Skolbibliotek Medieanslag Folkhögskolebibliotek Folkan Utl: Lokalkostnad: Öppet: 42 t/v Årsarb: 2,9 Lön: Progrkostn: Media: Budget total: Högbyskolan Utl: Lokalkostnad: Öppet: 16 t/v Årsarb: 0,5 Lön: Progrkostn: 0 Media: Budget total: Åter till första sidan

55 Havdhem Folk/skolbibliotek (grund) Anslag från BUF Utl: Lokalkostnad: Öppet: 19 t/v Årsarb: 0,60 Lön: Progrkostn: 2000 Media: Budget total: Åter till första sidan

56 Bokbussen Utl: Lokalkostnad: Öppet: 38 t/v Årsarb: 4,1 Lön: Progrkostn: 0 Media: Budget total: Åter till kartan

57 Garda Folkbibliotek Utl: Lokalkostnad: Öppet: 14 t/v Årsarb: 1 Lön: Progrkostn: Media: Budget total: Skolbibliotek Grundskola Medieanslag Garda skola Åter till första sidan

58 Lärbro Folk/skolbibliotek (grund) Anslag från BUF Utl: Lokal: Öppet: 15 t/v Årsarb: 0,5 Lön: Progrkostn: Media: Budget total: Åter till första sidan

59 Skolbibliotek Utl: Lokal: del av skola + biblioteksdel av PMC Öppet: skoltid Årsarb: 2 Lön: Progrkostn: 0 Media: Budget total: Åter till första sidan

60 Övriga skolors medieanslag Dalhem skola Endre skola Eskelhem skola Fole skola Hogrän skola Kräklingbo skola Sanda skola Stånga skola Vänge skola Åter till första sidan

61 Biblioteksorganisation för all biblioteksverksamhet i Gotlands kommun Effektivisering/Besparing Inköp av litteratur till skolan görs i den gemensamma stödfunktionen (Svårt att överblicka besparingsnivå) Gemensamma databaser (besparing förväntad men i dagsläget oklar) Gemensam katalog Gemensamt vaktmästeri Länets barnbiblioteksverksamhet omdisponeras 0,75% tjänst i besparing Bokbusstjänst 100% som betalas av skolan återbesätts ej vid pension. Avräknas KFFs sparkrav Gemensam administration (semester, traktamenten, IFS mm.) Vid sidan av de synliga och direkta besparingarna kommer vi på sikt att ha möjlighet till större effektiviseringar då organisationen är mer inarbetad. Kvalitetshöjning Närmare samarbete ger ökad kompetens Möjlighet till arbetsplatsrotation Vikarieplanering Gemensamma kurser/studiedagar Tydligare och bredare bas för stödfunktion (Tex inköp, katalogisering, programverksamhet, fjärrlån, databaser, e böcker mm till alla bibliotek) Gemensam service av talböcker, Gotlandica, webben, nuvarande länsfunktioner mm Åter till första sidan

62 Modell 1: Samlad biblioteksorganisation Bibliotekschef/ Utveckling/Stöd/Län Katalog, inköp, vaktmästeri, databaser, e- böcker talböcker, programverksamhet, Gotlandica, webben, nuvarande länsfunktioner mm Hit flyttas BUFs skolbiblioteksfunktioner Administration Skola (avdchef) Komvux Gymnasie Folkhögskola Grundskola Almedalsbib l (avdchef) Läs Lär Filialer och bokbuss (avdchef) Åter till första sidan

63 Modell 2: BIBLIOTEKSFÖRVALTNING med biblioteksnämnd Nämnd Bibliotekschef/ Förvaltningschef Administrativ avd Utveckling/Stöd/Län Katalog, inköp, vaktmästeri, databaser, e- böcker talböcker, programverksamhet, Gotlandica, webben, nuvarande länsfunktioner mm Hit flyttas BUFs skolbiblioteksfunktioner Skola (avdchef) Komvux Gymnasie Folkhögskola Grundskola Almedalsbib l (avdchef) Läs Lär Filialer och bokbuss (avdchef) Åter till kartan

64 Modell 3: KULTURFÖRVALTNING med kulturnämnd Nämnd Förvaltningschef Administrativ avd Utveckling/Stöd/Län Katalog, inköp, vaktmästeri, databaser, e-böcker talböcker, programverksamhet, Gotlandica, webben, nuvarande länsfunktioner mm Hit flyttas BUFs skolbiblioteksfunktioner Kulturavdelning Bibliotek Bibliotekschef Biträdande chef Avdelningschef SKOL BIDRAG ÖVRIG KULTURVERKSAMHET AB FILIALER KULTURPROGRAM Åter till första sidan

65 Modell 4: UTÖKAD KULTURFÖRVALTNING med Kulturnämnd Nämnd Scenkonst Museum/Konsthall Musik Förvaltningschef /Kulturchef Admin Kulturskola Bibliotek Kulturavdelning Åter till första sidan

66 Modell 5: Kulturavdelning under RS ev. nämnd Scenkonst RS eller Nämnd... Förvaltningskontor med Fackchefer Museum/konst Bibliotek Överenskommelse Institutionsstyrelse Kulturskola Studieförbund/ Kulturföreningar Beställning Institutionsstyrelse Institutionsstyrelse Åter till första sidan

67 Gemensamma kostnader (AB och distriktsbiblioteken) Hemsidor Databaser BOOK IT 1.50 Talboksverksamhet och social verksamhet 1.00 Kompletterande medieförsörjning Flera tjänster 0,25 Transporter 0.50 Gotlandica 0,75 Taltidningen 0,25 Fjärrlån 0,25 Totalt 4,00 tjänster x ca 325tkr = 1,3milj Åter till första sidan

68 Bilaga REGION OCH KULTUREN/ ORGANISATIONS TANKAR I samtal med repr från länsinstitutionerna och KFF har följande aspekter lyfts fram - dvs detta bör man överväga i samband med regionbildningen 2011 I. Gotlands kommuns ansvar - se kulturen som tre likvärdiga delar: A. Det traditionellt primärkommunala, i huvudsak bibliotek, kulturskola och bidrag till studieförbund och kulturföreningar.. B. Regional kulturverksamhet, i huvudsak institutioner som samfinansieras med staten (scenkonsten och länsmuseum) C. Fria/Enskilda grupper, organisationer och utövare II. Håll ihop kommunens ansvar och hantering av de tre olika delarna A B C i en framtid organisation genom en kulturchef med strateger och administrativ personal under Regionstyrelsen genom ett särskilt utskott (eller KFN?) III. Säkra kopplingen kultursektorn och övriga regional utvecklingsfrågor. IV. Kommunens styrning/ledning av kulturen sker på olika sätt för delarna A B C (ovan) med beaktande av bl a principen för armlängds avstånd : A. Grupp A, formella beställningar inkl budget till bibliotek resp kulturskola samt ekonomiska ramar till den egna kulturadministrationen för beslut om bidrag till studieförbund och kulturföreningar B. Grupp B, beslut om bidrag till regional kulturverksamhet inkl dokumenterade överenskommelser med resp institution C. Grupp C, beslut om bidrag inkl dokumenterade överenskommelser med resp aktör/part Lars Danielson Per Lindskog

69 1 Organisationsöversyn Öppen Ungdomsverksamhet Styrgruppens uppdrag till gruppen Uppdraget innebär att utse lämpliga medlemmar till arbetsgruppen (se sändlista) och rapportera arbetsgruppens resultat till styrgruppen genom Lotten o Ritva senast den 23 april för rapport till budgetberedningen. Ansvariga för gruppens arbete; Arne Grau-Amnér, KFF och Mats Hanell, BUF. 1. Inventera utbud av ungdomsverksamhet inom Gotlands kommun (bifogas) och föreslå effektiviseringar. Beakta verksamheter som finns inom SOF, HSF och ev föreningslivet. 2. Belysa hur öppen ungdomsverksamhet och skolan kan använda lokaler, bemanning och därmed minska kostnader. Föreslå alternativa modeller för organisering av öppen ungdomsverksamhet för att uppnå ökad kostnadseffektivitet och kvalitet. Identifiera för- och nackdelar med de olika alternativen Innehåll Sid 2 Definition Öppen verksamhet Styrdokument & verksamhets grund Sid 3 Samverkansmatris Sid 4, 5 Möjligheter med BUF:s verksamhet Sid 6 Möjligheter med SOF:s verksamhet Sid 7 Möjligheter inom KFF Sid 8-9 Organisationsformer i landet Sid 10 Slutsatser/sammanfattning med KFF/ungdom ögon Arne Grau Amnér KFF Mats Hanell BUF

70 2 Definition Öppen verksamhet för ungdomar: Öppen verksamhet syftar till att under fria former underlätta och ge utrymme till främst ungdomars möten. Verksamheten är frivillig och öppen för alla. Fritidsledarna tar tillvara och främjar ungdomars kreativitet, intressen och behov. I den öppna verksamheten finns ambitionen och uppdraget att skapa förutsättningar till en positiv livsstil med ett gott livsmönster samt demokratisk träning. Särskilt angeläget är det att uppmärksamma de ungdomar som i lägre grad blivit bekräftade av det övriga vuxensamhället. Verksamheten bygger på ett tydligt långsiktigt uppdrag där unga sätts in i ett helhetsperspektiv och i ett sammanhang av alla åldrar i vårt samhälle det vill säga vi stödjer de ungas vuxenblivande och resan dit. Öppen verksamhet bedrivs i form av fritidsgårdar och träffpunkter. Styrdokument för den öppna verksamheten Styrkorten Ungdomspolitiskt program för Gotlands kommun Ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma rätt till välfärd Nacka Nätverkets definitioner av öppen verksamhet Fritidsforums definitioner Verksamheten vilar på tre politiska ben: Fritidspolitiken: Komplement till föreningslivets verksamhet som ej svarar upp till alla ungdomars behov och önskemål. Meningsfull fritidsverksamhet åt alla Kulturpolitiken: Erbjuda ungdomar en egen skapande verksamhet och estetiska upplevelser. Fungerar som ett komplement till samhällets institutionaliserade kulturverksamheter som bibliotek och musikskolor mm. Svenska musikundret förklaras ofta med den öppna fritidsgårdsverksamheten. Fritidsgården är arena för laborerande, skapande och träffa likasinnade. Socialpolitiken: Stärker ungdomars motstånd mot en destruktiv livsföring. Ger möjlighet att etablera stabila vuxenkontakter. Öppen ungdomsverksamhet är ett starkt redskap i förebyggande ungdomsarbete. Fritidsgården är Fritidsgården fungerar ofta som ett extra vardagsrum. Man kan umgås, spela spel, sitta och snacka, lyssna på musik utan att känna krav på att delta i någon styrd verksamhet, en mötesplats helt enkelt. Gården kan också vara ett aktivitetscentrum där det händer en mängd olika saker som man kan delta i om man vill. Det kan vara turneringar av olika slag, temakvällar, disco, resor och hajker. Det finns ofta möjlighet att delta i olika gruppverksamheter som kill- och tjejgrupper, café- eller dj grupper, rese eller matlagningsgrupper det är bara fantasin och viljan som sätter hinder. I vår verksamhet är det andra vuxna än i hemmet och i skolan. Vuxna som man kan lita på och prata med. Vuxna som föregår med gott exempel och som respekterar ungdomar och deras syn på tillvaron. Personalen på fritidsgårdarna och träffpunkterna är utbildade fritidsledare eller har annan likvärdig utbildning för att arbeta med ungdomar. Fritidsledarens uppgift är att ta tillvara och främja ungdomars förutsättningar, kreativitet, behov och personliga intressen både i grupp och enskilt. Vi ger ungdomarna utrymme för utveckling. Att ge träning i att uttrycka sin åsikt och lära sig att ta till sig andras och värdera dessa är centralt i vår verksamhet.

71 Samverkansmatris Öppen Ungdomsverksamhet Potential: 1: Mycket stor potential för verksamhet &/eller ekonomi 2: stor potential för verksamhet &/eller ekonomi 3: potential för verksamhet &/eller ekonomi 4: liten potential för verksamhet & ekonomi 0: ingen potential för verksamhet & ekonomi Social förvaltning Omsorgen Social förvaltning IFO Hälso & Sjukvård Verksamhet Beskrivning P Positiva effekter Negativa konsekvenser Tillsyn för unga TUT Ungdomsgruppen Resursskolor Ungdoms mottagningen Fritidsgårds lik verksamhet för funktionsnedsatta unga, bedrivs idag i Pumas lokaler. Drivs idag i många kommuner av fritidsgårdsverksamheten Delvis främjande Lagstyrd och insats, ej öppen verksamhet. Resursskolor - bortprioriterade Delvis förebyggande/främjande, delar som är rena sjukvårdsinsatser 1/2 Unga funktionsnedsatta skulle få enklare möjligheter till bredare fritid med gemensam organisation. På sikt ev besparingsmöjlighet på verksamhetskostnader och personal 0 Ej aktuellt 3 Den förebyggande verksamheten kan breddas 3 Om man till viss del har samma personal i båda verksamheter kan det uppfattas som splittrat. Till delar stora skillnader i uppdrag Barn & Utbildning Barn & Utbildning Barn & Utbildning Barn & Utbildning Kultur & Fritid Kultur & Fritid Kultur & Fritid Elevvärdar & Caffis Storbarnsfritids, års verksamhet Kulturskolan IDA + Elevråd Bidrag Ungdom & Kultur Bad Bibliotek Resurs i skolan som påminner om fritidsledarens uppdrag att stödja/stärka unga på fri tid. Förebyggande/främjande Fritidsgårds lik verksamhet för års grupp dock ej öppen form Förebyggande/främjande Skollik fritidsverksamhet för barn och unga. Förebyggande/främjande KFF bedriver arbete med ungas inflytande inom ramen för IDA, skolorna arbetar med elevers inflytande i skolan Stor del av bidrag riktar sig till ungdomsverksamhet, förebyggande/främjande. Lokaluthyrning är en del i systemet Badhusens allmänhetens tid ses ofta som en viktig form av öppen verksamhet Bibliotekens öppenhet och inriktning ses ofta som en viktig form av öppen verksamhet för unga 1 Delvis samma uppdrag, samma personalkategori. Gemensam syn samt bred & naturlig kontaktyta för fritidsledare. På sikt ev besparingsmöjlighet på verksamhetskostnader och personal 3 Möjligheter på sikt att bredda till öppen verksamhet för målgruppen. På sikt ev besparingsmöjlighet på verksamhetskostnader och personal 3 Möjlig breddning av ung kultur verksamhet 1 Gemensamt stärka ungas möjligheter inom båda sektorer. Breddad verksamhet 2/3 Gemensam organisation/samverkan skulle kunna utveckla ungas fritid 2/3 Gemensam organisation/samverkan skulle kunna utveckla ung fritid Till viss del möjlig personalsamv. 3 Gemensam organisation/samverkan skulle kunna utveckla ungas fritid Om man till viss del har samma personal i båda verksamheter kan det uppfattas som splittrat. Negativt att unga inte har något att längta till Till delar stora skillnader i uppdrag Risk att skolfrågor får stor plats Till delar skillnader i uppdrag Skillnader i uppdrag

72 4 Samverkan alternativt samorganisering med verksamhet mellan BUF och KFF Ungdom Elevvärdar & Caffis verksamhet, fritidsresurs i skolan. I skolorna idag finns en liten (ser olika ut i de olika skolorna) resurs/verksamhet som arbetar med elevernas fria tid i skolan på raster och håltimmar. De personer som arbetar i denna funktion utgör ofta ett stort värde för eleverna för deras trygghet och trivsel i skolan. En roll som inte är bunden till den rena lärsituationen, en funktion som kan stötta och stärka eleverna på ett annat sätt än vad lärarna kan på grund av det maktförhållande som råder mellan lärare och elever. Resursen är på en del håll relativt väl utbyggd medan den på andra håll är ganska knapp. Dilemmat för den eller de som arbetar i dessa funktioner är att de är ganska ensamma i sina funktioner. Man skulle kunna se en vinst för denna personalkategori att ingå i en gemenskap med fritidsledarna som i många stycken arbetar med samma frågor utanför skolan. Effekter En samverkan eller samorganisering av KFF:s fritidsgårdsverksamhet och BUF:s elevvärdar skulle ge främst en kvalitets ökning av verksamheten och positiva effekter för personalen. För KFF: fler fritidsledare skulle få en naturlig ingång i skolan och med det en bredare kontaktyta med alla ungdomar vilket möjliggör verksamhetsutveckling. En samordning skulle på sikt möjliggöra fler 100% tjänster genom att personal kan verka i båda verksamheterna. Negativa effekter kan vara en splittrad arbetssituation. En uppenbar risk att fritidsledarens ofta unika ställning i ungdomarnas värd blir ifrågasatt om fritid & skola blir allt för integrerat varför tydliga gränser och roller måste finnas i denna typ av samverkan. För BUF/Skolorna: Genom att fritidsledarna har en bredare kontaktyta med fler ungdomar kan det förebyggande arbetet komma in i ett tidigare skede vilket får positiva effekter för skolan. Fritidsledarna har en bred kompetens att arbeta med ungdomar med andra infallsvinklar än andra yrkeskategorier och kan utgöra ett stöd för unga att klara skolan på ett positivt sätt. Några försök har gjorts där skolpersonal och fritidsledare gemensamt arbetat med grupper av unga på bland annat elevens val vilket skulle möjliggöras i större utsträckning. På Solklintskolan där denna samverkansform redan existerar ser vi att skolan får ut mer personaltimmar än när man hade egen personal på plats. I flera grundskolor är elevvärden en viktig del i det elevvårdande arbetet. En organisation där elevvärden inte är underställd skolans rektor skulle äventyra kvalitet i många rektorsområden. För båda parter: Ett nära samarbete/samorganisering torde underlätta sekretess hindren. Övriga möjliga samverkansformer som skulle möjliggöras med en samorganisering Fritidsledarna arbetar dagligen med ungas frågor kring sex & samlevnad, relationer mm, här skulle man kunna hitta samarbetsformer som skulle kunna ge skolan ett mervärde i form av fritidsledarnas kompetens. Även kring frågor rörande ANT skulle fritidsledarna kunna utgöra en resurs för skolan och eleverna. Ungdomsavdelningen arbetar på uppdrag av kommunstyrelsen med ungas möjligheter till inflytande och delaktighet blandannat genom ett kommunalt ungdomsråd. I detta arbete finns alla fritidsledare med som resurs men framförallt de två ungdomslotsar som finns i avdelningen med specialkompetens inom området. Dessa resurser skulle kunna användas också för att stärka skolornas elevrådsarbete. Lokalsamverkan I uppdraget ingick att belysa hur man kan samutnyttja lokaler för att minska kostnader. Till vissa delar kan man se att ett samutnyttjande är möjligt, detta gäller främst rena verksamhetslokaler som musiksalar, slöjdlokaler och dramasalar. Det är däremot svårare att samutnyttja det som fritidsgårdarna brukar benämna med verksamhetens hjärta, caféet och

73 5 mötesplatsen. Miljön är oerhört viktig för fritidsgården och för dess möjligheter att fånga upp ungdomarna, mys faktorn måste vara hög. Vi pratar ofta i termer som vardagsrum vilket är svårt att tillmötesgå i lokaler som också används för skolverksamhet. Även i detta fall kan vi referera till Solklintskolan där det fungerar tack vare att skolan byggdes om och fritidsgården fick delar av lokalerna som egna medan andra delas. Någon ekonomisk vinst har inte gjorts i och med samlokaliseringen och torde inte ge positiva ekonomiska effekter på andra skolor såvida det inte finns tomma outnyttjade lokaler som på ett enklare sätt skulle kunna byggas om för ändamålet. Man skall också ha med aspekten att det inte är självklart att ungdomarna vill komma tillbaka till sin arbetsplats på sin fritid, detta gäller särskilt de ungdomar som inte har en helt igenom positiv bild av skolan vilka ofta utgör fritidsgårdens primära målgrupp. Eventuella ekonomiska effekter med samordning. I texten har vi främst pekat på effekter för verksamheten och personal men en samverkan/samorganisering torde ge viss ekonomisk besparing: Verksamhetsmedel/material kan samutnyttjas vilket torde ge en viss direkt besparing. På personalsidan kan man på sikt se effekter då man kan hitta samordningsvinster och effektiviseringar om man bedriver verksamheterna med en gemensam personalgrupp. Den mer direkta och uppenbara vinsten handlar dock mer om kvalitets vinster. Storbarns fritidsverksamhet Barn i åldrarna 10 till 12 år erbjuds idag en pedagogisk verksamhet i BUF:s regi men flertalet barn/föräldrar i åldersgruppen väljer idag bort möjligheten till frititidshemsplats. Vid några större skolor i och kring Visby erbjuds fritidshemsplats i form av storbarnsfritids. På många håll i landet driver motsvarigheten till vår ungdomsavdelning olika former av verksamheter för denna målgrupp, både i inskriven form såväl som i öppen form. Vi kan se en utvecklingspotential i att samordna storbarns fritidsverksamhet med fritidsgårdarna. Även i detta fall kan det handla om att samordna personalresurser, vi har idag i båda verksamheter delvis deltidsanställd personal varför en samordning skulle kunna ge personalpolitiska fördelar och på sikt också kunna möjliggöra en utveckling av verksamhetsformer som möter upp en bredare grupp unga i målgruppen. Negativa effekter kan vara en splittrad arbetssituation för personalen samt att vi vet att barn och unga generellt inte deltar i en och samma verksamhet i mer än 3-4 år. Om verksamheterna blir för likartad kan det finnas risk för att man inte attraherar ungdomarna i års ålder när de kanske har som störst behov då de redan i 10 års ålder gjorde entré i densamma. Vi har idag lokalsamverkan i Vibble, på Gråbo/Puma och på Tjelvar i Bingeby men skulle kunna hitta eventuella vinster på personalsidan. Kulturskolan Det finns exempel i landet där man samorganiserat fritidsgårdsverksamheten och kulturskolan då båda verksamheterna har några gemensamma nämnare såsom att man verkar för ungas eget skapande och estetiska upplevelser. Uppdragen för de båda verksamhetsformerna skiljer sig åt men man kan se att det finns vinster i en samverkan för verksamheterna och på personalsidan. Man torde också kunna hitta positiva effekter på lokalsidan då fritidsgårdarna har uppbyggda musik, teater och danslokaler som skulle kunna utnyttjas bredare. En naturlig samverkan skulle vara med en sammanhållen kultur och fritid!

74 6 Samverkan alternativt samorganisering med verksamhet mellan SOF och KFF Ungdom Individ och familj Verksamheten inom IFO har beröringspunkter med ungdomsavdelningen och vi har idag en bra samverkan. Då IFO:s verksamhet idag i princip inte är öppen i någon form skulle en samorganisering inte generera några positiva effekter utöver det vi redan gör i olika samverkansformer. Omsorgen Idag bedrivs en fritidsgårdslik verksamhet för funktionsnedsatta ungdomar av omsorgen i Puma fritidsgårds lokaler, verksamheten benämns TUT. Verksamheten vänder sig mot samma åldersgrupper som fritidsgårdarna och behoven för dessa ungdomar tangerar övriga ungdomsgrupper. Vi kan se vinster av att denna grupp unga ges förutsättningar att delta i andra tonåringars verksamhet, de stärks som personer och en integrering av verksamheten skulle möjliggöra detta. I många kommuner drivs motsvarande verksamhet av fritidsgårdarna vilket ger positiva effekter för brukarna. En integrering av verksamheten ger god grund att lättare ge denna grupp unga en bredare verksamhet genom att dessa ungdomar i högre grad har behov av trygghet. Med ett gemensamt arbete skulle integreringen av denna grupp underlättas till övriga verksamheter. Om man ser till utvecklingen i andra kommuner kan man se att tillhörigheten för verksamheten haft betydelse och har gett goda utvecklingsmöjligheter när fritidsgårdarna tagit över ansvaret. Möjligheter till effektivisering kan man se i form av gemensamt verksamhetsmaterial och eventuellt personalpolitiskt där man kan se möjligheter till kombinationstjänster.

75 7 Samverkan alternativt samorganisering mellan verksamhet inom KFF med fokus på öppen verksamhet för unga. Alla avdelningar arbetar idag med barn och unga som prioriterad målgrupp och stora delar av det vi själva och genom andra gör/möjliggör handlar om människors fritid och livskvalité. Detta talar starkt för att man behåller en sammanhållen Kultur och Fritid. Man kan se en del verksamheter som skulle kunna samverka och samorganiseras till gagn för brukare och kunder såväl som att man skulle kunna hitta ekonomiska besparingseffekter. Bidrag, arbete med föreningslivet Föreningslivet har en enorm betydelse för ungas fritid, deras utveckling och livskvalité, om detta råder ingen tvekan. Vad vi kan se är att föreningslivet har det tuffare att rekrytera och hitta underlag (ungdomar) för sina verksamheter och att rekryteringsbasen för ledare krymper, detta gäller främst på landsbygden. Samtidigt ser vi att föreningslivet och dess ledare har stor betydelse för ungas växande men vi möter ofta ledare som uppger och ibland uppvisar behov av stöd och hjälp i arbetet med främst tonårsgruppen och bemötandet av dem. Med en gemensam bas med bidragshanteringen och ungdomsavdelningen skulle man kunna hitta utvecklingsformer som skulle kunna utveckla föreningslivets verksamhet och ledarnas kompetensbas. Vi kan på olika håll i landet och kanske främst i vårt grannland Danmark se samverkan mellan kommunal öppen verksamhet och föreningsliv som gett brukarna klara mervärden. Exempel är tex. Allmänhetens tider och spontantider i idrottshallar/anläggningar och på planer eller rena anläggningar som drivs gemensamt mellan kommunal verksamhet och föreningslivet. Badverksamheten Badhusens allmänhetens tid ses ofta som en viktig öppen verksamhet för barn och unga vilken vi tror att man med gemensamma krafter skulle kunna utveckla. Vi tror också att man skulle kunna hitta personalpolitiska effekter genom att samordna verksamheterna. Biblioteksverksamheten Idag driver ungdomens hus och bibliotekens ungdomsavdelning i flera delar likartad verksamhet vilket skulle kunna utvecklas i ett gemensamt sammanhang. I övrigt ser vi inga direkta kopplingar då uppdragen ser olika ut även om båda verksamheterna har unga i fokus och jobbar för mötesplatsen som metod. Kulturverksamheten En klar utvecklingspotential finns i att samverka mellan ungdomsavdelningens öppna verksamhet och kulturavdelningen. Mycket av den verksamhet som ungdomsavdelningen bedriver handlar om ung kultur men vi har brister i resurser och kontaktnät till kompetens. Kulturavdelningen arbetar till stora delar genom andra, såsom föreningsliv och institutioner som inte alltid attraherar expressiva ungdomar. Vi ser att med en gemensam bas skulle vi kunna bygga ett bredare utbud till gagn för alla. Eventuella ekonomiska effekter med samordning. I texten har vi främst pekat på effekter för verksamheten och dess utvecklingspotential men en samverkan/samorganisering torde ge viss ekonomisk besparing: En samorganisering av tex. en fritidsavdelning som spänner över dagens fritidsavdelning och ungdomsavdelning skulle kunna generera besparingar på overhead kostnader som

76 8 ledningsfunktion och på sikt kanske också på personalsidan med eventuella samordningsvinster. Organisationsformer/tillhörighet för öppen ungdomsverksamhet Vi har tittat på olika modeller runt om i landet för att få en bild av hur det fungerar vid olika organisationsformer. Generellt pekas det på att organisationstillhörigheten har stor betydelse för den öppna verksamhetens utvecklingsmöjlighet och vilket uppdrag som ligger i fokus. Minst lika stor betydelse läggs på historien i respektive kommun, vilken status/roll har verksamheten haft över tid samt vilket fokus/vilken syn ledningen har på verksamheten. Vi belyser här några olika former utan inbördes rangordning. 1. Den vanligaste organisationstillhörigheten för den öppna verksamheten i Sverige är tillhörighet till en kultur och fritidsnämnd, ca 2/3 av Sveriges kommuner. Fördelarna med denna hemvist är flera: 1.1. Den öppna verksamheten är en frivillig fritidsverksamhet och har en naturlig hemvist i en KFF organisation med andra fritids verksamheter där det finns synergieffekter att uppnå I en facknämnd som organiserar fritidsverksamheter finns kompetensen för utveckling av den fria tidens verksamheter Verksamheten konkurrerar inte om resurser med lagstyrd verksamhet Vi har sett flera kommuner som har lyft ut den öppna verksamheten från en KFF organisation till skola eller socialnämnd men har efter några år gått tillbaka till en KFF organisation då den öppna verksamheten fick ta mycket stryk i dessa organisationer. 2. Samorganisering med skolförvaltningar förekommer också på många håll i landet med blandade erfarenheter, merparten negativa De positiva erfarenheter vi har hittat är att man har en samsyn på ungas vardag och kan med gemensamma krafter lyfta de unga som har det svårt både i skolan och på fritiden. Ungdomarnas skolsituation ses ofta som en vinnare av samorganisering där fritidsledarens arbetsmetoder och särskilda ställning i ungdomarnas liv kan utgöra en resurs att motivera unga att fungera även i skolan Öppen verksamhet som organiserats med skolorganisationer tappar ofta ganska snabbt resurser till förmån för den lagbundna skolverksamheten och i princip alltid på sikt. Vi har hittat en kommun där man varit positiva till organisationsformer med skolan, nämligen Växjö kommun. Det som var framgångsfaktorn när man flyttade in fritidsgårdarna i skolans organisation var att man bildade en avdelning jämställd med vår motsvarighet till för- och grundskola spåren. Den öppna ungdomsverksamheten hade egen ledningsfunktion på samma nivå som för- och grundskolechef direkt underställd förvaltningschefen och att det fanns en tydlig politisk vilja att freda den öppna verksamheten. Med denna organisationsform såg både skola och fritidsgårdar klara vinster med samorganiseringen. Sedan några år har man i Växjö splittrat denna organisation och lagt ut verksamheterna under respektive rektor vilket gör att man nu ser minskade resurser och förändrad inriktning i den öppna verksamheten Erfarenheterna vi ser från övriga Sverige är att med en genomtänkt organisation där den öppna verksamheten har en sammanhållen organisation i kommunen med egen ledning och tydliga roller och mandat samt en politisk ledning som också har kompetensen i ungas fritid och förebyggande/främjande arbete kan samorganisation med skolan vara positiv. 3. Samorganisering med socialtjänst är en ovanlig kombination som främst finns i mindre kommuner och en oftast mindre utvecklad verksamhet av träffpunkts karaktär. Som vi ser

77 9 det torde det inte vara aktuellt på Gotland, Ungdomsavdelningen har en bra samverkan med socialtjänsten som kan utvecklas vidare. 4. Verksamheten direkt underställt ledningskontor. En form som också förekommer i en del mindre kommuner. Vi har inte hittat några erfarenheter av denna organisationsform. 5. Verksamheten på entreprenad och intraprenad*. Några kommuner har lagt ut verksamhet i olika former som personalkooperativ, aktiebolag och föreningsliv. Med tydliga uppdrag kan detta vara ett fungerande alternativ. De kommuner som tycker sig se positiva effekter lyfter fram att kvalitén är bra eller bättre samtidigt som man sparat en del pengar i form av löneadministration och andra overhead kostnader. Negativa effekter är att samverkan med övriga kommunala ungdomsverksamheter har minskat och att fritidsgårdarna har blivit en isolerad verksamhet. Från verksamhetshåll lyfter man fram att regelbundet återkommande upphandlingar gör långsiktigheten svår och personalen upplever en osäker anställningstrygghet. Luleå kommun lyfts fram som ett exempel på fritidsgårdsverksamhet i entreprenad. Falu kommun och några kommuner till har sedan några år delar av verksamheten i intraprenad* form och upplever det från verksamhetshåll som mycket positiv. Intraprenad* innebär i korta drag att verksamheten lyfts ur och drivs i entreprenad form fast fortfarande inom kommunen. Fördelar är att man upplever en friare roll och kan verka mer långsiktigt då uppdrag och budget skrivs på flera år. Man upplever också att man har lättare i samverkan över förvaltningsgränser då verksamheten inte är lika knuten till en specifik nämnd, formen gör att man suddar ut stuprören. * Intraprenad är en term som oftast används för att beskriva en verksamhet inom offentlig sektor. En Intraprenad har givits större befogenheter att styra över den egna verksamheten, samt ett större ansvar för resultatet av verksamheten. Verksamhet som sköts i form av en intraprenad får efter upphandling ekonomiska medel från sin uppdragsgivare t.ex. kommun eller landsting. En intraprenad är i reell mening liktydigt med en resultatenhet. Begreppet är huvudsakligen tillskapat för att ge ideologiskt utrymme för att skapa alternativ till traditionell verksamhet utan att bereda möjlighet till entreprenad.

78 10 Slutsats/Sammanfattning ur KFF/ungdom perspektiv Vi har i detta arbete lokaliserat en rad möjligheter för att utveckla verksamheter, hittat samverkansområden som skulle generera både vinster för brukarna såväl som effektiviseringar. Flera verksamhetsområden inom BUF borde vara föremål för djupare analyser men också inom omsorgen såväl som internt inom KFF. Från ungdomsavdelningen/kff:s håll ser vi farhågor att lyfta in fritidsgårdsverksamheten som enskild verksamhet till BUF. Erfarenheterna från andra håll runt om i landet är tydliga, ofta innebär en överflytt att verksamheten suddas/tunnas ut och de positiva socioekonomiska effekter som en utvecklad fritidsverksamhet har skulle generera negativa konsekvenser för andra förvaltningar som långt överstiger de eventuella besparingar man gjort. Vi är övertygade om att man kan göra rationaliseringsvinster genom att samarbeta mer eller samorganisera verksamheter. Vi tror att det finns klara poänger att göra ett större grepp där flera verksamheter som har fokus på ungas fritid samorganiseras. Dessa verksamheter finns såväl internt inom KFF (fritids-, kultur- och ungdomsavdelningen) som inom BUF och SOF. Den stora poängen med detta är att man får ett helhetsgrepp på ungas fritid där kompetenser kan användas bredare och effektivare vilket torde ge kvalitets vinster bredare fritidsutbud för ungdomarna och en högre förebyggande effekt. Med en samorganisation kan man se direkta ekonomiska vinster i rationalisering i overheadkostnader och mer långsiktiga på personalsidan när personalen kan användas mer behovsstyrt och flexibelt. Var man skall organisera in den öppna verksamheten i kommunens organisation är inte helt enkelt då verksamhen tangerar många olika verksamhetsområden men en facknämnd för kultur och fritidsfrågor tenderar vara det mest konstruktiva och utvecklande för verksamheten. Väljer man att även i fortsättningen att ha en facknämnd för KFF frågor ser vi två alternativ för att ändå göra rationaliseringsvinster: 1) Bibehållen KFF förvaltning och nämnd men färre avdelningar, en fritid (fritid och ungdom) och en kultur (regional, primärkommunal samt bibliotek) och kopplar till andra verksamheter från övriga förvaltningar som känns naturliga. 2) Att behålla facknämnden för fritid och kultur men organisera in hela verksamheten organisatoriskt under annan förvaltning för att där se rationaliseringsvinster. Detta är en modell man har i Nynäshamn, all verksamhet under barn- och utbildningsförvaltning med gemensam administration och stödfunktion men separata nämnder. För att arbetssituationen inte skall bli ohållbar för en förvaltningschef skulle kultur- respektive fritidschef svara mot kultur- och fritidsnämnden. Hur vi än tänker idag och i morgon är det viktigt att vi har två fokus med oss: att verksamheten skall erbjuda goda möjligheter till en rik fritid för alla ungdomar. att verksamhetens främjande och förebyggande möjligheter bibehålls, blundar vi för detta kommer en besparing idag garanterat generera ökade kostnader i framtiden. Ungdomarna skall bära Gotlands utveckling vidare ungdomarnas bästa måste vara i första rummet i den översyn vi nu genomför.

79 Bilaga 3 Kostnadssammanställning angående personal på anläggningsenheten Enheten består av tio stycken ordinarie medarbetare och en enhetschef med följande placering och tjänstegrader: Gutavallen Ishallen IP Skogen Evenemang Enhetschef 2.0 heltidstjänster 3.0 heltidstjänster 3,5 heltidstjänster 1.0 heltidstjänst 1.0 heltidstjänst Kostnader för medarbetare Medarbetarna har en tjänstgöringstid inklusive semestervikarier på uppemot arbetstimmar. Kostnaden för dessa arbetstimmar är cirka kronor varav nästan är lönerelaterade kostnader. Övriga kronor är kostnader för maskiner och arbetslokaler. Ovanstående uppgifter ger en ungefärlig timkostnad på strax över 250 kr i timmen. I summan ingår kostnaden för lön, arbetslokaler och maskiner. Tillkommer gör kostnaden för arbetsledning och administration. Denna summa kan jämföras med de a -pris som Tekniska förvaltningen har idag. Se nedan: Tekniska förvaltningens fastighetsservice tar ut 365 kronor per timme. I detta pris ingår arbetslokal, fordon, maskiner, arbetsledning och administration. Tekniska förvaltningen, teknisk service, tar ut 290 kronor per timme. I detta pris ingår arbetslokal, arbetsledning och administration. Dock ej maskiner. Kostnader för enhetschefen Enhetschefen kostar ungefär kronor per år. I denna kostnad ingår löne- och resekostnader. Tillkommer gör kostnaden för tjänsterum och data. Enhetschefen arbetsfördelning och uppskattade kostnadsfördelning ser ut enligt nedan. Enhetschefen skriver inte tid utan tidsuppgiften är schabloniserad. Arbetsledning 33 % tjänstgöringstid och cirka i kostnadsmassa. Egna anläggningar 33 % tjänstgöringstid och cirka i kostnadsmassa. Föreningsanläggningar 33 % tjänstgöringstid och cirka i kostnadsmassa. Slutsats Det går tyvärr inte att jämföra a -priserna rakt av eftersom det ingår olika saker i dem. Däremot kan man troligen dra slutsatsen att Kultur- och fritidsförvaltningen inte borde vara mindre konkurrenskraftig än Tekniska förvaltningen är idag.

80 Bilaga 3 Drift av anläggningar, grupp 2 Undertecknad har tillsammans med Roger Möller avd chef tekniska förvaltningen, på uppdrag av styrgruppen för översyn av kultur och fritidsverksamheter,försökt beskriva hur driften av kffs anläggningar till samhällsbyggar organisationen skulle kunna ske utifrån -Personal -Kostnader Tyvärr har vi ej lyckats gå i mål eftersom mandat saknats att diskutera olika alternativ om var vår personal skulle placeras i den nya förvaltningen och vilka som eventuellt skulle ingå i en flytt över till samhällsbyggarförvaltningen. Frågan har nu överlämnats till respektive förvaltningschef som tillsammans skall diskutera problemställningarna för att lösa alt. komma med tydliga direktiv och ramar. Kort beskrivning av fritidsavdelningens verksamhets område: - Budget brutto ca 53,7 miljoner netto 45,5 miljoner (minskning med 1miljon från 2009) - Vi har verksamhets vaktmästare på Visby ishall och Gutavallen.IP skogens vaktmästare är även arrangemangsvaktmästare vid sporthallarna i Visby med fler orter på ön Evenemangsteknikern används även till att tillsammans med socialförvaltningens dagsverksamhet hjälpa föreningslivet med mindre upprustningar av deras anläggningar * (se bilaga) - Vi fördelar tider i hallar och på anläggningar tillsammans med berörda föreningar utifrån kommunala styr dokumenten samt hyr ut skollokaler kvällar och helger. Dessutom hyr vi ut skollokaler för masslogi under lov (7500 gästnätter) - Vi ger drift och investeringsbidrag till ca 130 förenings ägda anläggningar - Vi bedriver bad och simverksamhet på tre simhallar där tekniska förvaltningen ansvarar för reningsverk och fastighet - Vi ger ekonomiska bidrag till ungdomsföreningar, sociala föreningar, pensionärsföreningar och föreningar för funktionshindrade Vi arbetar med att möjliggöra föreningslivets breda verksamhet så därför anser jag att det på fritidsavdelningen finns en unik kompetens att bygga vidare på för att utveckla samarbetet med föreningsliv och organisationer mot det civila samhället. Därför hoppas jag att vi hamnar i en organisation där vi kan behålla vår helhetssyn på stödet till det viktiga ideella samhället. Hans Stenmark Avdelnings chef Fritid

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91 Onsdagen den 16 december 2009 Bilaga 1 Plattform för översyn av kultur- och fritidsverksamheten Innehåll (Uppdraget) Förutsättningarna - situationsanalysen Målen med översynen Organisationsgrundande principer Det fortsatta arbetet Plattform för översyn av kff

92 Uppdraget /Bör anges i några punkter som sammanfattar kommunstyrelsens beslut/direktiv och regiondirektörens inledning den 16 december/ Plattform för översyn av kff

93 Förutsättningarna - situationsanalysen Trender/tendenser som påverkar kultur- och fritidsverksamheten Möjligheter att utnyttja i översynen Ungdomarnas annorlunda och bredare kompetensbas Kulturportföljen, makten över processen Det ökade lokala inflytandet Kopplingarna mellan kulturpolitik och tillväxtpolitik Förändrad statlig styrning Ny former för organisering (föreningsliv, ungdomar, bidrag) Näringslivets omvandling mot tjänstesektor/kreativa näringar Det civila samhällets nya krav att förhålla sig till Förändringarna i den statliga kulturpolitiken Teknikutvecklingen Fler externa utförare Krympande ekonomi Tilltagande Privatisering Lågkonjunkturen i sig Nya sätt att skaffa kunskap Globalisering Mediautvecklingen Vision 2025 Tilltagande kommersialisering Plattform för översyn av kff Vi kopplar tillväxtpolitiken och kulturpolitiken Öka effektiviteten och få tid över för kvalificerat arbete Att kulturen kan bli marknadsförare av Gotland Vision 2025 som gemensam dragkraft Mångfald valfrihet kreativitet Ökad verkningsgrad Lättare för kunderna att påverka med mångfald och ökad valfrihet Att anpassa organisationen för dagens ungdom Ökade behov av kultur Nya barnkullar och pigga pensionärer Hot att avvärja i översynen Särintressen och förändringsobenägenhet Att svaga grupper inte tar för sig ökad segregation Vi klarar inte kompetenskraven Kommersialisering Grupper ställs utanför / Den starke vinner Vi blir offer för kortsiktig statlig styrning Vi är en för liten region Utbudet blir för efterfrågestyrt och ensidigt Ryckigheten Försämrad hälsa och nedlagda verksamheter Vi klarar inte att hantera nya barnkullar och kvävande pensionärer Kritisk granskning av kunskap Vi hinner inte med i den kommunala organiseringen

94 Syfte/mål med en ny organisation PERSPEKTIV Samhälle Kund/brukare Medarbetare Ekonomi Processer SYFTE/MÅL Ökad samsyn i organisationen som ger kraft i profileringen. Ökad tillväxt med kulturen som dragningskraft. Kultur och fritidsfrågorna som dragare i destinationsmarknadsföringen. Bättre tillgänglighet; En väg in samt i betydelsen att nå alla grupper Upplevd hög kvalitet Ökat inflytande och ökad delaktighet Ökat folkhälsofokus Tydlighet och ökad förståelse för helhet och sammanhang Bredare kompetens God arbetsmiljö; mer av lust och arbetsglädje Attraktiv arbetsgivare Förbättrad yrkesstatus Bättre styrning av resurserna och ökad effektivisering 3 mkr i minskade kostnader 2011 Tydliga roller och tydlig styrning Ökad processorientering; Samordnade processer, t ex i frågor om barn och ungdomar eller i samspelet kultur - näringsliv. Bättre integrering av gränssnitten Plattform för översyn av kff

95 De viktigaste Organisationsgrundande principerna När förslag till ny organisation för kultur och fritidsverksamheten tas fram, bör det vara en organisation som blir så kostnadseffektiv som möjligt i arbetet med att hantera kommunens ekonomiska situation underlättar styrning och samordning av verksamhetsområdena kultur, bibliotek, fritid och ungdom. renodlar frågor som har med omvandlingen till regionkommun att göra stärker ett sammanhållet ansvar för kulturfrågorna, såväl de primärkommunala som de regionala bygger på att kultur- och fritidsverksamheten allt mindre av egen regi verksamhet och att alltmer av verksamheten bedrivs/kommer att bedrivas i annan regi samt bygger på ett tydligare målgruppstänkande där man i högre utsträckning samordnar verksamheter för barn och ungdom från olika förvaltningar Plattform för översyn av kff

96 Det fortsatta arbetet med översynen 1. Styrgruppen summerar slutsatserna från dagens seminarium, tar ställning till styrgruppens utformning samt tar fram en kommunikationsplan för översynen. Tidig info till berörda nämnder är en punkt i denna plan. 2. Nulägesbeskrivning av uppdrag och åtaganden i berörda verksamheter (förvaltningscheferna ansvarar) 3. Hearing med verksamhetsansvariga mot bakgrund av plattformen från den 16 december och nulägesbeskrivningen. 4.a Framtagandet av 2-3 alternativa organisationsmodeller. Detta sker i en seminariegrupp med deltagarna från den 16/12 samt ytterligare berörda från andra förvaltningar. Styrgruppen summerar slutsatserna från detta seminarietillfälle. 4.b Styrgruppen tar slutligt fram underlaget för seminarierna nedan. 5. De alternativa organisationsmodellerna blir föremål för analyser vid ett halvdagsseminarium med berörd personal under första kvartalet Vid seminariet har deltagarna att i en arbetsprocess redovisa såväl framsidor som baksidor med vart och ett av alternativen. Seminariet upprepas (förslagsvis) dagen därpå med berörd berörda nämnder och förvaltningsledningar personal. 6. Dokumentationen från de bägge seminarierna läggs till grund för framtagandet av ett förslag. Styrgruppen tar framförslag till ny organisation av kultur och fritidsverksamheten. 7. Detta förslag presenteras vi ett nytt halvdagsseminarium under andra kvartalet 2010 med berörd persona Även vid detta tillfälle läggs arbetet upp i processform med möjligheter att ytterligare förädla förslaget, identifiera andra än organisatoriska utvecklingsområden (ledarskap, medarbetarskap ) samt belysa olika aspekter av genomförandet. Seminariet upprepas (förslagsvis) dagen därpå med berörda nämnder och förvaltningsledningar.. 8. Framtagande av slutligt förslag för behandling i kommunstyrelse och fullmäktige före sommaren 2010, för ikraftträdande som senast den 1 januari Plattform för översyn av kff

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112