Val av justerare, tid och plats för justering Fastställande av dagordning

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Omsorgsnämnden Tid Torsdagen den 15 december 2016 kl Plats Torsåsgatan 1 B Enligt uppdrag Marina Pull Val av justerare, tid och plats för justering Fastställande av dagordning Liselotte Ross (V) Informationsärenden 1 Tema - Sociala innehållet Föredragande: Mia Lindgren 2 Individens behov i centrum (IBIC) - en vidareutveckling av modellen Äldres i behov i centrum (ÄBIC) Föredragande: Ulla-Britt Söderström 3 Individuell behovsanpassad segmentering (IBS) - ett verktyg för biståndshandläggare Föredragande: Pierre Börjesson Beslutsärenden 4 Ekonomisk uppföljning efter november månad Föredragande: Magnus Levin 5 Beslutsattestanter för omsorgsförvaltningen 2017 Föredragande: Magnus Levin 6 Verksamhetsplan med internbudget 2017 Föredragande: Mattias Ask

2 Omsorgsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) 7 Omsorgsavgifter och minimibelopp 2017 Föredragande: Thomas Johansson Informationsärenden 8 Resultat från brukarundersökningen 2016 Föredragande: Thomas Johansson 9 Redovisning av intern och extern revision 2016 Föredragande: Thomas Johansson Beslutsärende 10 Medborgarförslag - Kostnad för transport av avliden Föredragande: Lars Axelsson Informationsärenden 11 Delegationsbeslut Föredragande: Mattias Ask 12 Anmälningsärenden Föredragande: Mattias Ask 13 Förvaltningschefen informerar Föredragande: Mattias Ask

3 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ulla-Britt Söderström ON 2016/ Omsorgsnämnden Individens behov i centrum (IBIC) - en vidareutveckling av modellen Äldres i behov i centrum (ÄBIC) Förslag till beslut Omsorgsnämnden antecknar informationen till protokollet. Bakgrund Under 2015 genomförde Socialstyrelsen, på regeringens uppdrag, en vidareutveckling och anpassning av äldre behov i centrum (ÄBIC) för vuxna personer oavsett ålder eller funktionsnedsättning som är i behov av insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Utvecklingsarbetet omfattade även att ta fram stöd för samtal med anhöriga och en informationsspecifikation. Resultat av utvecklingsarbetet är Individens behov i centrum (IBIC) där ÄBIC ingår. Individens behov i centrum (IBIC) IBIC är ett stöd för att identifiera och beskriva individens behov, resurser, mål och resultat samt hantera dokumentationsbehov med gemensamt språk inom den process som individen genomgår i socialtjänsten. Syftet är att individens stöd utgår från personens individuella behov och mål, inte från utbudet av existerande insatser. Detta sammantaget ger förutsättningar för att lagens mål och intentioner uppnås. IBIC består av kärnkomponenterna: Ett behovsinriktat arbetssätt med individen i centrum Ett systematiskt arbetssätt som omfattar handläggning, genomförande och uppföljning En strukturerad dokumentation som bygger på nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Utvecklingen av IBIC är en del i utvecklingen av öppna jämförelser, evidensbaserad praktik samt införande och användning av gemensam informationsstruktur (ehälsa) inom socialtjänsten. Omsorgsförvaltningen Administration Adress Box 848, Kalmar Besök Torsåsgatan 1 B Tel vx Fax ulla-britt.soderstrom@kalmar.se

4 ON 2016/ (2) Med anledning av ovanstående implementeras därför IBIC, istället för ÄBIC, inom omsorgsförvaltningens pågående projekt Handläggning och social dokumentation. Projektet har nu pågått under drygt ett år och följer i stort sett framtagen plan. I takt med att projektet pågår sker en naturlig genomlysning av nuvarande arbetssätt avseende handläggning, genomförande och uppföljning inom omsorgsförvaltningen. Förbättringsområden uppmärksammas och arbetas med för att kvalitetssäkra hela arbetsprocessen. Ulla-Britt Söderström Utredningssekreterare Mattias Ask Förvaltningschef Bilagor Socialstyrelsens informationsblad om Individens behov i centrum

5

6 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Pierre Börjesson ON 2016/ Omsorgsnämnden Individuell behovsanpassad segmentering (IBS) - ett verktyg för biståndshandläggare Förslag till beslut Omsorgsnämnden antecknar informationen till protokollet Bakgrund I omsorgsförvaltningen har sedan länge biståndshandläggare beviljat omsorg och serviceinsatser i antal minuter per insats via schablontider. Det är och har varit tidsödande arbetssätt för biståndshandläggarna men även inneburit att schablontider gäller som en sanning vilken inte får planeras eller utföras på något annat sätt. Detta skapar stress hos personalen som utför arbetet, stress för omsorgstagaren, och bidrar i en förlängning till onödig och kostsam administration. Individuell behovsanpassad segmentering (IBS) eller räknesnurran som verktyget kallas i allmänt tal, är ett hjälpmedel för biståndshandläggaren att utefter omsorgstagarens behov och bedömda insatser räkna fram en total summa tid som hemtjänstgruppen förfogar över för att omsorgstagarens behov ska tillgodoses. Det räknesnurran bidrar med är att räkna på de synergieffekter som finns när flera insatser utförs vid samma besök, något som inte biståndshandläggarna haft möjlighet att göra tidigare. Istället har tid för insatser staplats på vartannat utan att biståndshandläggarna tagit hänsyn till att flera insatser kan göras vid ett och samma tillfälle. Visionen är att avveckla det stressande minut-systemet och således förmedla en total summa tid. Utifrån det planerar sedan omsorgstagaren och kontaktmannen när och hur de beviljade insatserna ska utföras med den totala summan tid som ram och efter de förutsättningar som finns i arbetssättet Individens behov i centrum (IBIC). Pierre Börjesson Utvecklingsstrateg Omsorgsförvaltningen Administration Adress, Besök Tel vx Fax Klicka här för att ange text. pierre.borjesson@kalmar.se

7 ON 2016/ (2) Pierre Börjesson

8 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Magnus Levin ON 2016/ Omsorgsnämnden Ekonomisk uppföljning efter november månad Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner den ekonomiska uppföljningen efter november månad. Bakgrund Enligt beslut i omsorgsnämnden skall omsorgsförvaltningen göra budgetuppföljning månatligen fr o m februari månad varje år. Mattias Ask Förvaltningschef Magnus Levin Chef ekonomienheten Bilagor Ekonomisk uppföljning efter november månad Bilagor Omsorgsförvaltningen Administration Adress, Besök Tel vx Fax Klicka här för att ange text. Magnus.Levin@kalmar.se

9 Ekonomisk rapport efter november Driftredovisning Verksamhet/tnkr (netto) Budget 2016 Prognos 2016 Administration Volym/utveckl resursförd hemtjänsttim + LOV Verksamhetsövergripande SoL enheter HSL hjälpmedel/enheter Totalt Omsorgsförvaltningens ekonomiska läge ser mycket bra ut efter elva månaders förbrukning. De retroaktiva utbetalningarna är nu inne i redovisningen och förvaltningens bedömning är att det kan bli ett överskott vid årets slut på minst 8 mnkr. Då är också inräknat att årets besparing om 11 mnkr klaras. Det är även inräknat att det redan fr o m oktober har gjorts en satsning på vård- och omsorgsboende avseende det sociala innehållet. Kommentarer till siffrorna i rapporten Administration (+1 mnkr) Under administration redovisas kostnader för omsorgskontoret, enhetschefer och biståndshandläggare. Besparingar på ett antal tjänster innebär överskott jämfört med budget. Volymer hemtjänsttimmar inklusive LOV(+6 mnkr) Under denna rubrik redovisas avvikelser mot budget för resursfördelad hemtjänst. Efter omräkning av preliminärt budgettillskott kopplat till demografi har nämnden fått ytterligare 1,3 mnkr och nu även medräknat kompensation av nya löner så räknas prognosen upp. Antalet resursfördelade timmar ökar marginellt. Antalet omsorgstagare (+10)och timmarna för LOV ökar något. Verksamhetsövergripande (+1 mnkr) Under denna rubrik redovisas IT, momsintäkter, betalningsansvar, kapitaltjänstkostnader, avgiftsintäkter, tvätt och arbetskläder och entreprenader mm. Ökade intäkter för avgifter gör att det redovisas ett överskott. Verksamhetsområde SoL- Enheter (+2 mnkr) I bokslutet för 2015 redovisades att flera enheter inte hade ekonomisk balans (-14 mnkr). Under hösten har varje månad redovisats minskande personalkostnader jämfört med budget på alltfler enheter. Det intensiva arbetet med främst bemanningsfrågorna som genomförts på alla enheter ger nu resultat. Prognosen för hela året efter elva månaders förbrukning är att enheterna kommer att ha ett överskott. Det finns några enheter som har stora underskott men det finns flera som också har rejäla överskott. De senaste i raden med överskott är enheterna för anhörigvård, teknik och nattpatruller. Nedtrappningen med ett våningsplan på Trädgården har också påverkat den enhetens resultat positivt.

10 Verksamhetsområde HSL 3 enheter och hjälpmedel(-2 mnkr) Vid tidigare uppföljningar har konstaterats höga kostnader för personal och dessa är fortsatt höga. Hjälpmedelskostnaderna har ökat och ligger på ligger på en för hög nivå vilket innebär att det kan bli ett underskott om ca 1 mnkr. HSL-verksamheten uppvisar ett beräknat underskott om minst 2 mnkr där 1 mnkr avser semesterperioden. ÅTGÄRDER FÖR EKONOMISK BALANS Inga åtgärder behöver föreslås i nuläget och arbetet för att få samtliga enheter i ekonomisk balans fortsätter.

11 Bilaga 1 Beviljade hemtjänsttimmar 2016 jmf med år n å /m im T Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad LOV Egen regi LOV Antal omsorgstagare i egen regi nov 2015:1 076 nov 2016: LOV 67 omsorgstagare = 1 120

12

13

14 Bilaga 4

15 Bilaga 5 Tillsvidareanställda utan sjukfrånvaro innevarande år Omsorgsnämnden Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Kalmar kommun 75,2% 59,9% 51,1% 46,6% 43,9% 42,3% 41,4% 41,1% 38,7% 35,9% Omsorgsnämnd 66,1% 54,1% 45,3% 41,2% 38,6% 36,5% 35,6% 34,7% 33,1% 31,2%

16 Bilaga 6 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid, vald månad, jämförelse ansvar Omsorgsnämnden Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Kalmar kommun 7,4% 8,3% 7,7% 7,3% 6,6% 6,1% 4,3% 5,8% 7,3% 7,4% Omsorgsnämnd 10,4% 10,5% 10,6% 10,1% 9,4% 8,6% 6,3% 8,0% 10,1% 9,4%

17 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Magnus Levin ON 2016/ Omsorgsnämnden Beslutsattestanter och firmatecknare för omsorgsförvaltningen 2017 Förslag till beslut Omsorgsnämnden fastställer omsorgsförvaltningens förslag till beslutsattestanter och firmatecknare för 2017 enligt omsorgsförvaltningsförvaltningens förslag. Bakgrund Beslutsattestanter Omsorgsnämnden ska årligen fastställa beslutsattestanter och firmatecknare för sina ansvarsområden. Omsorgsförvaltningen har tagit fram ett förslag. Förslagen följer 2016 års beslut. Förändringar härrör från personal- eller organisationsförändringar. Då annan tjänsteman under löpande verksamhetsår ersätter en av de nuvarande beslutsattestanterna eller ersättare på samma befattning, följer attesträtten med till den nya tjänstemannen utan särskilt beslut. Tillfälligt delegerade attesträtter vid kortare frånvaro beslutas av förvaltningschef. Firmatecknare för omsorgsförvaltningen Omsorgsförvaltningens förvaltningschef Mattias Ask, eller dennes ställföreträdare, får under 2017 teckna firma för omsorgsförvaltningen. Mattias Ask Förvaltningschef Magnus Levin Chef ekonomienheten Bilagor Beslutsattestanter 2017 Omsorgsförvaltningen Administration Adress, Besök Tel vx Fax Klicka här för att ange text.

18 ON 2016/ (2)

19 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson ON 2016/ Omsorgsnämnden Verksamhetsplan med internbudget 2017 Förslag till beslut Omsorgsnämnden fastställer verksamhetsplan och internbudget för år Bakgrund Omsorgsnämnden ansvarar för de uppgifter som kommunen har, inom socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen när det gäller stöd, omsorg och vård till äldre personer. I nämndens uppgifter ingår också - ansvar för insatser inom socialtjänsten till personer med mindre omfattande funktionsnedsättningar, - ansvar för hemsjukvården inom omsorgsnämndens verksamhetsområde, - ledningsansvar för den kommunala hälso- och sjukvården inom omsorgsnämndens verksamhetsområde. Ovanstående gäller inte i de fall då kommunfullmäktige uppdragit åt annan att ansvara för dessa uppgifter. Förvaltningen är dessutom värdkommun för länets hjälpmedelsverksamhet. Mattias Ask Förvaltningschef Thomas Johansson Kvalitets- och miljöstrateg Bilagor Verksamhetsplan Omsorgsförvaltningen Administration Adress, Besök Tel vx Fax Klicka här för att ange text. Thomas.Johansson@kalmar.se

20 Verksamhetsplan med internbudget Omsorgsförvaltningen 2017

21 2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 4 Organisation... 4 Omsorgsnämndens verksamhetsområden... 4 Verksamhetsmål... 6 Utmaningar och risker... 7 Kompetensförsörjning... 7 Arbetsmiljö och medarbetarskap... 7 Jämställdhet, Integration och HBTQ... 7 Boende, hemtjänst och handläggning... 7 Handläggning... 7 Hemtjänst... 8 Boende... 8 Hälso- och sjukvårdsverksamheten... 9 Ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt läge vid ingången till år Kommunfullmäktiges beslut Vara bland Sveriges 30 bästa äldreomsorgskommuner år Prioriteringar Kompetensförsörjning Arbetsmiljö och medarbetarskap Jämställdhet, HBTQ och Integration Boende, hemtjänst och handläggning Handläggning Hemtjänst Boende Hälso- och sjukvårdsverksamheten Kvalitet i verksamheten En av Sveriges bästa äldreomsorgskommuner Kvalitetsmått knutet till mål Personal Kompetensutveckling Personalfakta Driftsbudget Driftsbudget per verksamhetsområde Administration Verksamhetsövergripande Hemtjänst Vård- och omsorgsboende Hälso- och sjukvård Nyckeltal Uppföljning av privata utförare... 21

22 3 Investeringsbudget Bilagor Kompetensutvecklingsplan... 23

23 4 Inledning Organisation Omsorgsnämndens verksamhetsområden Omsorgsnämndens verksamhetsområden är socialtjänst och hälso- och sjukvård avseende: 1. Socialtjänstens insatser i form av hemtjänst och vård- och omsorgsboende; 2. övriga insatser för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt; 3. uppföljning och tillsyn av nämndens beslutade insatser om vård och omsorg oavsett utförare; 4. hälso- och sjukvård inom omsorgsnämndens verksamhetsområde i enlighet med kommunens ansvar i hälso- och sjukvårdslagen och i överensstämmelse med det avtal som är upprättat med landstinget samt enligt skriftlig överenskommelse med socialnämnden. Tillsammans har omsorgsnämnden beslutat om en gemensam vision som är ledstjärnan för omsorgsförvaltningens arbete: Kalmar kommun har en äldreomsorg i nationell framkant (topp 30 till 2020). Kalmar kommun ska på detta sätt även vara motorn i Kalmar län och vara drivande när det gäller nya idéer, samverkan och ständigt förbättringsarbete med omsorgstagarna i centrum. Allt förde äldres skull! Under perioden ska ytterligare stora steg mot målet tas för att förverkliga denna vision. Omsorgsnämnden har en budget i balans vilket ökar förutsättningarna att uppnå denna vision. För år 2017 har nämnden dessutom fått ett ökat tillskott från kommunfullmäktige på 11 mnkr. Regeringen har också anslagit ytterligare 13 mnkr kronor som går direkt till omsorgstagarna och de äldre i Kalmar kommun. Omsorgsnämnden fortsätter strukturomvandlingen med flera nya vård- och omsorgsboenden. År 2020 är Kalmar Sveriges modernaste boendekommun för äldre. Utvecklingen av det sociala innehållet, inklusive träffpunkternas verksamhet, är ett fortsatt prioriterat utvecklingsområde. Utvecklingsarbetet för en demensomsorg med färre skyddsåtgärder fortsätter. Inom hemtjänsten är målet tydligt att det ska vara färre antal olika personal som möter omsorgstagaren.

24 5 Fortsatt fördjupad samverkan med länssjukhuset sker för att vidareutveckla vårdkedjan. En vårdkoordinator har införts och utredningen av införandet av ett vårdplaneringsteam fortgår. Arbetsmetoder och organisation behöver ut vecklas för att bättre möta kommande lagförändring gällande utskrivning från slutenvården och stärka helheten kring omsorgstagaren och erbjuda denne en trygg hemgång. Under 2017 införs också nya arbetsätt för att erbjuda ett bättre anhörigstöd till omsorgstagarens närstående. I arbetet med att införa välfärdsteknik inom e-hälsa är en viktig förutsättning på väg att bli klar genom en länsgemensam plattform för e-tjänster. Kommer att underlätta till ökad tillgänglighet av e-tjänster. Genom nära samarbete med Linnéuniversitetet fortsätter arbetet med att processa gemensamma projektidéer inom e-hälsa. Det sociala innehållet med bland annat samtal, promenader och guldkant är oerhört viktigt och även ett av de prioriterade målen. Omsorgsnämnden fortsätter därför denna satsning genom att öka resurserna för detta ändamål på samtliga vård- och omsorgsboenden i kommunen. I medarbetarperspektivet ska fortsatta insatser för att minska sjukfrånvaro och höja frisknärvaron arbetas med. Rätt till heltid ska erbjudas till alla nyanställda. Därtill ska arbetet med att minska antalet delade turer fortsätta och nya karriärtjänster ska inrättas för undersköterskor. Ett nytt internt ledarprogram och traineeprogram riktat till Linnéuniversitetet studenter ska startas för att lägga en grund för framtidens chefer inom äldreomsorgen. Alla medarbetare är oerhört viktiga i det omfattande kvalitets- och utvecklingsarbete som pågår i nämndens alla verksamheter för förbättra äldreomsorgen i Kalmar kommun. Allt för de äldres skull! Michael Ländin Ordförande Omsorgsnämnden

25 6 Verksamhetsmål Fullmäktige har beslutat om målet att Kalmar ska bli en av Sveriges 30 bästa äldreomsorgskommuner år (I SKL:s Öppna Jämförelser). Utifrån det har omsorgnämnden beslutat om följande detaljerade mål för verksamheterna: Omsorgsnämnden ska ha en budget i balans. Minska koldioxidutsläppen i verksamheten. Fler omsorgstagare ska känna inflytande, delaktighet och uppleva självbestämmande i verksamheten. Öka andelen omsorgstagare som sammantaget är nöjda med vård- och omsorgsboende och hemtjänst. Öka andelen omsorgstagare som är nöjda med utbudet av sociala aktiviteter i vård- och omsorgsboende. Öka andelen omsorgstagare som är nöjda med möjligheten till utevistelse i vård- och omsorgsboende. Öka andelen omsorgstagare som är nöjda med boendemiljön i vård- och omsorgsboende Minska antalet olika personal som omsorgstagare möter under en 14- dagars period i hemtjänsten. Nattfastan ska inte överstiga 11 timmar för omsorgstagare i vård- och omsorgsboende. Minska fallskadorna i vård- och omsorgsboende samt hemtjänst. Minska läkemedelsavvikelser som orsakar förändrat hälsotillstånd i vård- och omsorgsboende och hemtjänst. Öka andelen erbjudna efterlevandesamtal. Öka andelen personer med validerad smärtskattning. Rätt till heltid vid varje nyanställning. Omsorgsnämndens verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad och bedrivas utifrån jämställda och lika villkor för kvinnor och män. Sjukfrånvaron ska minska med 1 procentenhet årligen. Resultatet av Nöjd-medarbetar-index (NMI) ska öka.

26 7 Utmaningar och risker Följande utmaningar och risker identifieras inom omsorgsnämndens verksamheter. Kompetensförsörjning Konkurrensen att rekrytera medarbetare med rätt kompentens har ökat och kommer att öka ytterligare under de närmaste åren. Med tanke på de pensionsavgångar som sker och kommande volymökningar av antalet äldre inom Kalmar kommun är det av stor vikt att omsorgsförvaltningen framstår som en attraktiv arbetsgivare och har väl utvecklade rekryteringsprocesser för att få rätt kompetens. Detta gäller alla yrkesgrupper. Det är också mycket viktigt att se till att kunna behålla nuvarande medarbetare genom kompetensutveckling och delaktighet i arbetet. Nöjda medarbetare är de bästa ambassadörerna för omsorgsförvaltningens framtida kompetensförsörjning. Arbetsmiljö och medarbetarskap Det systematiska arbetsmiljöarbetet utgör grunden för förvaltningens insatser för en förbättrad arbetsmiljö. En av utmaningarna är att kunna arbeta mer hälsofrämjande i syfte att stärka frisknärvaron och minska sjukfrånvaron. Medarbetskapet betydelse kan inte heller underskattas för att nämndens mål och ambitioner ska kunna uppnås. När det gäller utmaningar inom arbetsmiljöområdet har Arbetsmiljöverkets granskning och inspektionsmeddelande tydliggjort vissa förbättringsområden. Flest åtgärder som måste vidtas för att uppfylla Arbetsmiljöverkets krav handlar om förbättringar av enhetschefernas arbetsmiljö. Andra förbättringsområden är exempelvis behovet att förtydliga kringtiden inom hemtjänsten och att systematiskt ge medarbetare utbildningar i förflyttningsteknik. Jämställdhet, Integration och HBTQ Nya förändringar sker den 1 januari 2017 i diskrimineringslagen. Ändringarna innebär att arbetet med aktiva åtgärder ska omfatta samma diskrimineringsgrunder som diskrimineringsförbudet, det vill säga kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Nytt är att det finns ett övergripande ramverk med anvisningar för hur arbetet ska bedrivas. I förslaget finns även en förklaring av vad begreppet aktiva åtgärder innebär. Ytterliggare en utmaning är att säkra en jämställdhetssäkrad verksamhet inom biståndshandläggningen. En målgrupp som sakta ökar är personer med utländsk bakgrund. Det är en utmaning att göra en korrekt biståndsbedömning på grund av språksvårigheter trots användning av tolk samt att olika kulturella värderingar måste beaktas. Många av dessa omsorgstagare har ibland stora vård och omsorgsbehov vilket de önskar få tillgodosedda i hemmet och då i form av en anhöriganställning. Boende, hemtjänst och handläggning Handläggning IBIC (Individens behov i centrum) är ett systematiskt arbetssätt med dokumentation av individens behov. Det innebär en kvalitetssäkring av biståndshandläggningen, genomförandeplaner och annan social dokumentation som utförs av medarbetare på vård-och omsorgsboenden eller i hemtjänst. IBIC är det största projektet som omsorgsförvaltningen har genomfört och implementeringen påverkar arbetssätten för såväl biståndshandläggare, undersköterskor som enhetschefer. Målet är en förbättrad verksamhet men under själva implementeringstiden finns risker i form av exempelvis behov av ökade resurser på handläggarsidan, eller avsatt tid för kompetensutveckling för all personal samt lärandet och hanterandet av nya system. Risken som finns när en annan arbetsmetod införs i kombination med en ny version i verksamhetsystemet är att det tar längre tid för biståndshandläggarna att göra hela processen gällande inhämta fakta, utreda, bedöma behov och besluta samt att få ut beställningar till hemtjänsten. Ytterligare risk med en fördröjning i processen är en ökad kostnad för verksamheten genom betalningsansvarslagen som styr hur fort en omsorgstagare måste återvända till hemmet efter sjukhusvistelse.

27 8 Korta vårdtider på sjukhus och en ny lag om trygg och säker utskrivning från sluten vården innebär en utmaning för biståndshandläggare att utreda och besluta om den enskildes behov på kort tid. För att möta denna nya lag måste nya arbetsmodeller utredas. Utifrån denna bakgrund kommer ett arbete påbörjas att införa ett vårdplaneringsteam där några få biståndshandläggare ansvarar för vårdplaneringar på sjukhuset. Risken med ett sådant arbetssätt är att omsorgstagaren kan uppleva att de träffar olika biståndshandläggare vid olika tillfällen. Det kan bli svårt för biståndshandläggaren att arbeta upp ett förtroende i det enskilda mötet. Utmaningar finns i ökat stöd till andra grupper av omsorgstagare exempelvis till de personer som är under 65 år. I och med att bedömningar gällande personlig assistent blivit hårdare, hänvisas fler personer under 65 år att söka hjälp utifrån socialtjänstlagen. Även gruppen människor som hamnar i psykisk ohälsa ökar. Det gäller både yngre och äldre personer. Vanligast är personer med depressioner eller ångest. Att se till individens behov och göra en rättsäker bedömning är oftast en utmaning för biståndshandläggaren då den enskilde kanske inte själv orka ta tag i sin situation eller har insikt i sitt behov. En grupp som också ökar och kräver stora insatser av vård och omsorg under en kortare tid är personer med svår sjukdom som olika cancerdiagnoser. Hemtjänst När det gäller verksamhetsrisker och omvärldsrisker kopplat till hemtjänst finns flera risker. Den första är instabiliteten i enheter och arbetsgrupper som blir tillföljd av de omstruktureringar som följer av hemtjänstens minskade volym. Andra risker och utmaningar är en direkt följd av de utmaningarna som beskrivs för handläggare. Den första är problematiken om beställningarna från handläggare drar ut på tiden. Det förorsakar svårigheter att planera verksamheten och verkställa de insatser som ska göras. Därefter följer utmaningen att stödja nya grupper av omsorgstagare vilka behöver en helt annan typ av kompetens än den som finns i hemtjänstgrupperna i dag. Tillförs inte den kompetens som behövs är detta ett tydligt riskmoment. Därefter följer införandet av digital dokumentation. Dels är det dokumentationens utförande och framtagande av instruktioner för detta (finns med i IBIC). Dels är det driften av själva IT-systemen i vilken dokumentationen är gjord och översynen av dessa för att minska antalet driftstopp. Det finns även risker med införandet av IBIC som arbetssätt. Det kan ses i ljuset av utveckling och att leva med två olika synsätt under en period när implementeringen inte ännu tillfullo är klar och ge upphov till misstolkningar. Översyn av hemtjänstområdena sker kontinuerligt med anledning av hemtjänstens minskande volym som till stora delar beror på reducerade resurser hos omsorgstagare med stort omsorgsbehov, samt att andelen omsorgstagare som väljer privata utförare blir fler. Boende Verksamhetsrisker som är direkt kopplade till vård-och omsorgsboenden är de förväntningar som byggs upp av ett större fokus på sociala aktiviteter, delaktighet och inflytande. Uppfylls inte förväntningarna som finns hos omsorgstagare, anhöriga och medarbetare kan ett missnöje spridas som verkar negativt på verksamheten som helhet och möjligheten till att nå de övergripande målen. När det gäller andra utmaningar, verksamhets - och omvärldsrisker kopplat till vård-och omsorgsboende finns flera risker lika dem som beskrivs för hemtjänst. Det innefattar införandet av digital dokumentation och dess utförande och framtagande av instruktioner (finns med i IBIC). Dels är det driften av själva ITsystemen i vilken dokumentationen är gjord och översynen av dessa för att minska antalet driftstopp. Riskerna som följer ett driftstopp är dock inte lika omfattande i vård-och omsorgsboende. Ytterligare likheter i risker finns i införandet av IBIC som arbetssätt och att leva med två olika synsätt under en period när implementeringen inte ännu tillfullo är klar.

28 9 Även i vård-och omsorgsboenden finns de svårigheter som är en direkt följd av de utmaningarna som beskrivs för handläggare och som tydliggörs i hemtjänstavsnittet ovan. Hälso- och sjukvårdsverksamheten Med stigande ålder ökar risken för hälsoproblem och kroniska sjukdomar. Antalet multisjuka, sköra äldre ökar och alltfler vårdas i hemmet med mer avancerad vård än tidigare. Detta ställer krav på hög kompentens hos kommunens hälso- och sjukvårdspersonal och behov av en nära och god samverkan med landstinget. Det ställer också krav på helhetssyn, kontinuitet och en flexibel och lyhörd organisation mellan huvudmännen och mellan landstingets enheter inom sluten och öppenvård. Under 2017 planeras en utökad samverkan med landstinget i form av mobila geriatriska team med utökade möjligheter till läkarstöd inom hemsjukvården för de mest sköra äldre. Teamarbetet mellan kommun, primärvård och den öppna specialiserade vården utvecklas ytterligare så att personer med behov av avancerad vård i eget och särskilt boende kan få detta på ett säkert sätt. Innan utskrivning från slutenvården ska en fast vårdkontakt utses och planeringen ske via en samordnad individuell plan, SIP, där båda huvudmännen samverkar tillsammans med den enskilde och dennes närstående. Patientens delaktighet ska stärkas.

29 10 Ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt läge vid ingången till år 2017 Omsorgsnämnden går in i 2017 med en ekonomi i balans. Kommunfullmäktiges beslut Vara bland Sveriges 30 bästa äldreomsorgskommuner år 2020 I kommunfullmäktige för åren beslutades om flera satsningar inom äldreomsorgsverksamheten. Bland de viktigaste kan nämnas ökade årliga resurser kopplat till demografi, det tidigare beslutade generella sparbetinget på 1% är borttaget vilket motsvarar 6,6 mnkr, en ökad satsning på 9 mnkr och i slutet av planperioden ett ytterligare tillskott om 9 mnkr för att klara driften av det nya vård- och omsorgsboendet Vänskapens Hus i Norrliden. I tabell nedan redovisas de beslutade ekonomiska planeringsförutsättningarna för år 2017: Förändringar 2017 jämfört med 2016 KF beslut Tkr tkr Budgetram 2016 Volymutveckling baserad på demografi Kompensation kostnadsökning, köpt verksamhet och löneökningar Höjt takbelopp i högkostnadsskydd enl budgetprop Förändr debiteringsmodell IT (kostnadsneutralt) Besparingskrav 1%, stabil ekonomi Samlingsanslag satsning mål bästa äldrekommun Summa förändringar, KF budget dec I tabell nedan redovisas de i kommunfullmäktige beslutade ekonomiska planeringsförutsättningarna för år 2017 till år 2019:

30 11 Prioriteringar Kapitlet innehåller en beskrivning av de prioriteringar som görs utifrån de utmaningar och ekonomiska förutsättningar som beskrivits ovan. Kompetensförsörjning Omsorgsförvaltningen har tagit fram en plan för strategisk chefskompetensförsörjning med två nya möjliga vägar till enhetschefskapet. Den ena vägen innebär att vidareutveckla hanteringen av de socionomstudenter som kommer från Linnéuniversitetet och som årligen praktiserar på omsorgsförvaltningen genom att införa ett aspirantprogram. Det för att överbygga glappet mellan den utbildning som ges på universitetets socionomprogram och den kunskap som behövs i en enhetschefs dagliga arbete med ett tydligt, ekonomi- personal- och verksamhetsansvar. Den andra vägen är ett internt ledarförsörjningsprogram nischat mot äldreomsorgen i Kalmar kommun. Förvaltningen har i dialog med kommunledningskontoret tagit fram ett program som kommer att omfatta samtliga delar av den ledarskapsutbildning som ingår i det nuvarande ledarförsörjningsprogrammet. Vissa delar kommer att genomföras tillsammans med Barn- och ungdomsförvaltningen. Flera yrkesgrupper inom omsorgsförvaltningen är aktuella för deltagande i ledarförsörjningsprogrammet. En annan utvecklingsdel med Linnéuniversitetet som har koppling till såväl forskning som kompetensförsörjning är införandet av uppsatsstipendium inriktat mot både socialt arbete/ledarskap inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvård. Samarbetet med Linneuniversitet ska vidareutvecklas inom fler områden under året. Omsorgsförvaltningen har med integrationsfrågan i värdegrunden och i handlingsplanen för framtiden I värdighetsgarantierna anges exempelvis att verksamheten ska göra sitt yttersta för att du som omsorgstagare tillsammans med personalen ska kunna kommunicera din vård och omsorg utifrån dina individuella behov och förutsättningar. När det gäller medarbetarperspektivet är personer med utländsk bakgrund oerhört viktiga för att klara av den framtida kompetensförsörjningen (se tidigare avsnitt om kompetensförsörjning). Som en del i den strategiska kompetensförsörjningen certifierades omsorgsförvaltningen genom vård- och omsorgscollege (VO) under Omsorgsförvaltningen kommer att utöka samarbetet med utbildningsanordnare som VO ungdomsgymnasiet, Komvux VO och Linnéuniversitetets socionom och sjuksköterskeutbildning och kunskapsnavet. Fler utbildningar planeras vilket innebär stärkt praktikhantering med mer än 250 placeringar/år inom verksamheterna. Handledarrollen kommer att vara en viktig roll och optimeras för att ta emot och handleda ett större antal elever/studenter. I och med omsorgsförvaltningens deltagande i Vård och omsorgscollege kommer det till stånd fler utbildningsmöjligheter för att kompetensutveckla handledarna framöver. Mångfald är nyckeln för att lyckas med kompetensförsörjningen i framtiden. Arbetet intensifieras med Kunskapsnavet, Komvux och SFI. Mångfald i omsorgen (MIO) är en förlängd vård- och omsorgsutbildning som har startat och pågår i Komvux regi. Omsorgsförvaltningen kommer genom kommunens integrationsmedel kunna rikta kompetensutvecklingsinsatser från förvaltningens handledare och därmed kunna bidra till ett snabbare insteg språkligt och kompetensmässigt i arbetslivet för eleverna efter fullföljd omvårdnadsutbildning. SFI/Komvux är behjälpliga med språkstödsprojekt som är en viktig del i det framtida kompetensförsörjningsbehovet så att invandrare/nyanlända, snabbt kan påbörja och ta del av vård- och omsorgsutbildningar. Sommarrekryteringen är omfattande cirka 450 vikarier rekryteras. Huvudprocessen ska ses över med vissa förtydliganden för att få till en snabbare hantering av anställningsförfarande. Rekryteringskanaler kommer att ytterligare ses över i och med att sökandefrekvensen har minskat. Omsorgsförvaltningen skall synas på mässor, skolor och i sociala medier i en högre omfattning än tidigare. Arbetsmiljö och medarbetarskap Ett ökat fokus läggas på stöd och uppföljning av enheternas riskbedömningar och handlingsplaner. Härtill kommer en kartläggning av längre sjukskrivningar att genomföras och särskilda insatser planeras för denna grupp långtidssjukskrivna.

31 12 Enheter med sjukfrånvaro högre än Omsorgsförvaltningens genomsnittliga värde kommer att prioriteras vad gäller riktade åtgärder, även om alla enheter omfattas av arbetet med arbetsinriktad rehabilitering. För att stödja enhetscheferna i arbetet med en förbättrad arbetsmiljö och minskad sjukfrånvaro kommer utbildningsinsatser att erbjudas inom systematiskt arbetsmiljöarbete och arbetsinriktad rehabilitering. Genom ett hälsofrämjande arbete tillsammans med företagshälsovården kommer frisknärvaron att prioriteras och aktiviteter kommer att planeras i samverkan med Kommunhälsans hälsoutvecklare. Personalen erbjuds ett friskvårdsbidrag med 800 kronor och för de som önskar ersätts även kostnaden för influensavaccin. Vid varje nämndsammanträde redovisas aktuell sjukfrånvaro. Vid tertialuppföljningarna redovisas genomförda åtgärder samt fördjupad information om de enheter med högst sjukfrånvaro. Kommunhälsan bjuds in årligen till nämnden för att informera om arbetet med att minska sjukfrånvaron. Utifrån Arbetsmiljöverkets krav i sitt inspektionsmeddelande prioriteras även särskilt följande delar: Tillbudsrapporteringen informationsinsats om dess betydelse och hanteringen av detta inom ramen av det systematiska arbetsmiljöarbetet; Hanteringen av kringtid i hemtjänsten där vissa enheter upplever detta som ett problem. Fler och systematiska utbildningsinsatser inom området ergonomi; Enhetschefernas arbetsbelastning: Enhetschefer med teamansvar införs, vilka möjliggör ett mer verksamhetsnära stöd till och ledning av enhetscheferna. Denna funktion ska även kunna gå in och täcka upp rent praktiskt vid frånvaro som exempelvis sjukdom, semester eller vid de glapp som uppstår i chefsledet när en nyrekrytering sker. Åtgärderna resulterar bland annat i att arbetsbelastningen för enhetscheferna minskar, samverkan inom teamet ökar och det ges bättre förutsättningar för kontinuitet och utövandet av ett verksamhetsnära ledarskap i särskilt boende och hemtjänst. Förvaltningen kommer att fortsätta sitt arbete med medarbetarskap. Exempel på aktiviteter är medarbetarskap, förväntningar i anställningen, anställningsförmåner, arbetsglädje, inflytande-delaktighet, stolthet, återhämtning, vård i annans hem m.m. Omsorgens dag kommer att äga rum under våren, där alla anställda erbjuds att delta. Kriterier som särskilt ska beaktas vid medarbetarsamtal och lönesamtal är utveckling och samarbete. Varje enhet skall ha tydliga mål som kommer att följas upp i syfte att utveckla verksamhetens kvalitet och effektivitet. Enhetens mål ska vara tydliga för samtliga anställda, och anställda behöver i sin tur hålla sig informerad om aktuella mål. Chef och medarbetare har ett gemensamt ansvar att verka för att bidra till målens uppfyllnad. Inriktningen är att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare i högre utsträckning ska arbeta heltid. Enligt den nya huvudöverenskommelsen skall alla arbetsgivare, med utgångspunkt från verksamhetens behov och resurser, ha en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka senast Arbetet med att minska antalet ofrivilliga delade turer fortsätter. Inför att arbete ska utföras på annan enhet än hemmaenhet ska det eftersträvas att i möjligast mån kunna tillhandahålla en introduktion för berörd personal inom budgetram. Under året skall en plan tas fram för hur specialistundersköterskor med ett särskilt kvalitetsansvar ska kunna inrättas som en ny karriärtjänst för undersköterskor. Jämställdhet, HBTQ och Integration Jämställdhetssäkrad är ett begrepp som framförallt inriktas på olika strategier som på ett strukturerat sätt genomlyser olika frågor inom verksamheten. Omsorgsförvaltningen redovisar årligen könsuppdelad statistik till nämnd gällande följande nyckeltal: sjukfrånvaro, antal medarbetare och genomsnittlig sysselsättningsgrad. Antalet anställda män är ca tio procent i verksamheten. Bland semestervikarier år 2016 var över 20 procent män, vilket innebär att det finns en potential i att få fler män att välja omsorgen som sin framtida yrkesbana. När det gäller jämställdhetssäkrad verksamhets ur ett omsorgstagarperspektiv används följande nyckeltal som följs upp av SKL öppna jämförelser Jämställdhet: Brukarbedömning särskilt boende: Trygghet

32 13 Brukarbedömning särskilt boende: Sociala aktiviteter Fallskador bland personer över 80 år Personer över 75 år och på äldreboende med olämpliga läkemedel För att få en samsyn samt en medvetenhet om jämställdhet inom biståndshandläggningen införs det nya arbetssättet IBIC. Genom tydligare struktur i hur information kring den enskildes behov ska samlas in samt att mera lyssna in vad den enskilde själv beskriver om sitt behov av stöd blir det mera jämställt i biståndsbedömningen. Under 2016 utsågs en av träffpunkterna som en pilotverksamhet gällande HBTQ- frågor och personalen får utbildning gällande HBTQ och jämställdhet under januari En kartläggning kommer genomföras gällande hur det ser ut med jämställdhet idag och ta fram vilka områden som det ska arbeta vidare med. Utifrån resultat från kartläggningen kan ett fortsatt arbete ske för ökad jämställdhet inom omsorgsförvaltningen. Fullmäktige i Kalmar kommun har beslutat om en HBTQ-handlingsplan för åren Handlingsplanen koncentrerar arbetet kring områden som, kompetensutveckla, bemöta, synliggöra och möjliggöra. Under 2017 kommer särskilda HBTQ-kompetensutvecklingsinsatser att genomföras tillsammans med övriga förvaltningar i kommunen. Omsorgsförvaltningen kommer även att uppmärksamma HBTQ-frågorna under Pride-veckan. Värdegrunden ska också ses över både ur ett normkritiskt perspektiv samt hur den på ett tydligare sätt kan genomsyras av ett rehabiliterande förhållningssätt. Under året redovisar förvaltningen en uppföljning av riktlinjerna av närståendeanställningar till nämnden. Boende, hemtjänst och handläggning Följande prioriteringar är planerade inom boende, handläggning och hemtjänsten. Handläggning Implementeringen av IBIC innebär ett annat arbetssätt för biståndshandläggarna att utreda behov och samt skriva på ett mera strukturerat sätt. Handläggarna ska utreda utifrån den enskildes behov, beskriva behovet för utförarna som därefter tillsammans med omsorgstagaren skriver ner hur behovet ska tillgodoses i en genomförandeplan. Socialstyrelsen som arbetat fram modellen framhåller vikten av att lyssna in anhörigas behov. Till detta kommer att biståndshandläggarna ska skriva sina utredningar i ett annat verksamhetssystem som heter life care, en utveckling från dagens procapita Classic. Hemtjänst Förbättra kontinuitet Minska antalet medarbetare som besöker varje enskild omsorgstagare fortsätter. Det sker genom månadsvisa uppföljningar och via en tydlig målbild för medarbetare i alla led. Arbetet med att förbättra personalkontinuiteten är ett prioriterat förbättringsområde för samtliga hemtjänstgrupper. Arbete med mobilt stöd och utförd tid Fortsätter i enlighet med nämndens tidigare beslut. Inriktningen är att hemtjänstverksamheten skall kunna lägga mer fokus på insatsen som skall utföras istället för tidsjakt. Utbildningar för att stödja kunskapen om mobilt stöd och för att det ska användas i arbetet fortgår även under Digitalisera dokumentation Inför att varje hemtjänstgrupp startar med digitaliserad dokumentation kommer de att genomgå en utbildning Individens behov i centrum (IBIC). IBIC är ett systematiskt arbetssätt med dokumentation av individens behov. Det innebär en kvalitetssäkring av genomförandeplaner och annan social dokumentation som utförs av medarbetare i hemtjänsten. Genom införandet av IBIC ges en tydlig riktning mot att varje enskild omsorgstagare ska delta i planering och utformning av den vård-och omsorg som ska ges dem. Vilket är i linje med omsorgsnämndens mål att fler omsorgstagare ska känna inflytande, delaktighet och uppleva självbestämmande i verksamheten. Förväntningen är att fler personer som nyttjar hemtjänst ska vara nöjda med utförandet.

33 14 Minska fallskador i hemtjänst Det innebär att fallavvikelser följs upp månadsvis via verksamhetsdialoger samt att enskilda fallavvikelser lyfts på hemteamsmöten i tvärprofessionella grupper. Därtill informeras omsorgstagare om möjliga förändringar i hemmet för att minska fallrisker. I ett av seniorlotsens uppdrag ingår att arbeta förebyggande när det gäller fall. När seniorlotsen gör hembesök gällande fixartjänster, uppsökande verksamhet m.m. ges alltid information om vad den enskilde själv kan tänka på när det gäller att förebygga en fallolycka. Den uppsökande verksamheten har varit baserad på personer över 80 år men behovet har visat att dagens 80-åringar känner sig fortfarande pigga och önskar inga samtal om kommunal verksamhet. Av hundra erbjudande om uppsökande samtal har endast ca 10 % svarat att de är intresserade. För att bli mer träffsäker i behovet av insatser kommer den uppsökande verksamheten att riktas mot 85-åringar och över. Boende Digitalisera dokumentation Inför att varje vård-och omsorgsboende startar med digitaliserad dokumentation kommer de att genomgå en utbildning Individens behov i centrum (IBIC). Med införandet av IBIC sker en tydlighet i att omsorgstagare ska känna inflytande, delaktighet och uppleva självbestämmande i utförandet och planeringen av den omsorg som ges dem. Införande av planeringsverktyget Laps Care på fler vård-och omsorgsboendeenheter Syftet med införandet av planeringsverktyget är att tydliggöra arbetsuppgifter och säkra upp de individuella insatserna utifrån omsorgstagarens biståndsbedömning och aktuella genomförandeplan. Ett antal boendeenheter i kommunen har infört planeringsverktyget. Minska antalet skyddsåtgärder som används i demensomsorg Ansträngningar fortsätter, det görs via tvärprofessionella diskussioner på boendemöten för att minska användandet samt genom kontinuerliga uppföljningar då en skyddsåtgärd sätts in. Minska antalet fallskador och läkemedelsavvikelser i vård-och omsorgsboenden Det innebär att fallavvikelser och läkemedelsavvikelser följs upp månadsvis via verksamhetsdialoger samt att enskilda avvikelser lyfts på boendemöten i tvärprofessionella grupper. Därtill informeras omsorgstagare om möjliga förändringar i sin lägenhet för att minska fallrisker. Stöd till anhöriga implementeras i verksamheten En ny rutin för stärkt anhörigstöd införs. Anhörigstödet kommer bestå av en enskild anhörigstödjare samt anhörigstödsgrupper i respektive teamområde. Införande av brukarråd Brukarråd skapas för att skapa en större delaktighet hos boende och anhöriga och följer den gemensamma strukturen för socialt innehåll. Brukarråd ska finnas på alla boenden inom omsorgsförvaltningen. Implementera strukturen för socialt innehåll i alla omsorgsförvaltnings enheter Tydliggöra vikten av sociala aktiviteter i den dagliga verksamheten samt fokus på ett rehabiliterande förhållningssätt hos medarbetarna. Strukturen innehåller vem som ansvarar för vad tidsramar samt uppföljning och kvalitetssäkring enligt kommunens fastställda dokument. Samtliga vård- och omsorgsboenden ska öka utbudet av sociala aktiviteter och möjligheten för omsorgstagare att vistas ute samt att arbeta för att boendemiljön bidrar till en ökad trivsel. Arbetet med att höja statusen på det sociala innehållet påverkar i hög grad det centrala målet att öka kvaliteten i välfärden och strävan efter att Kalmar kommun 2020 ska vara en av Sveriges bästa äldreomsorgskommuner. Det sociala arbetet ska även omfatta en inriktning på träning för äldre. Särskilda träningsprogram ska kunna tas fram för omsorgstagaren och enheterna ska utrustas med träningsredskap. Måltidssituationen kommer att ses över ur ett helhetsperspektiv hur vi kan förbättra denna och göra måltiden till en social aktivitet för de boende. Under 2016 har arbete med djur i vården påbörjats och detta arbete kommer att fortsätta under 2017.

34 15 Samarbetet med skolor, frivilligorganisationer, universitet m.fl. andra aktörer ska utökas. Kontakter med bland annat Byteatern och Länsmuséet ska behållas och vidareutvecklas för ett långsiktigt samarbete och engagemang. Verksamhetsöversyn av korttidsplatser och antal lägenheter Detta sker fortlöpande för att möta kommande behov utifrån demografin. Vård och omsorgsboende Trädgården kommer att avvecklas under 2017 i enlighet med nämndens beslut. I samband med avvecklingen kommer Ingelstorpsvägen 1 att öppna återstående 18 vård och omsorgslägenheter med inriktning mot demensomsorg. Översyn genomförs av behovet av korttidsplatser. Planering fortlöper för ytterligare om och nybyggnationer av vård och omsorgsboenden. Uppdraget att utreda behov av boende för yngre dementa fortgår. Nyöppning av vård och omsorgsboende i Norrliden Vänskapens Hus, är under byggnation och kommer att färdigställas under sista delen av Det nya boendet kommer att ersätta nuvarande Norrlidshemmet samt utgöra ett tillskott med 20 lägenheter. Inflyttning beräknas ske med start i februari Förvaltningen får till uppdrag att utreda hur en inflyttningsgaranti på vård- och omsorgsboende för äldre +85 år kan se ut och verkställas. Planen är att det ska införas under våren Upphandling av byggnation Ett nytt vård och omsorgsboende i södra delarna av Kalmar är avslutad och detaljplanering ska starta för det nya boendet som kommer att innehålla 48 lägenheter. Det nya boendet kommer att ersätta två mindre äldre vård- och omsorgsboenden i södra området samt innebära ett nytillskott av lägenheter. Planering för ett vård- och omsorgsboende i norra kommundelen, placerat i Lindsdal Boendet kommer att ersätta två äldre boendena i Lindsdal samt innebära ett tillskott av nya vård-och omsorgslägenheter. Utifrån demografiutvecklingen behöver planering starta för ytterligare nytillskott av vård och omsorgslägenheter efter Hälso- och sjukvårdsverksamheten Under 2017 intensifieras arbetet med fallprevention. Analyser visar att antalet fall är högst i särskilt boende i samband med förflyttningar till toaletten, besvär av yrsel är vanligt och fallen är spridda över dygnet, vanligt är också att den äldre har missbedömt avstånd och överskattning av sin egen förmåga. Ökade åtgärder kommer sättas in i särskilt boende för personer som fallit mer än 2 gånger den senaste månaden och kan anses vara högriskpersoner. För dessa personer genomförs omgående en fördjupad analys av orsakerna, med särskild checklista över i vilket sammanhang personen fallit, uppföljning av insatta skyddsåtgärder samt individuella åtgärder såsom särskild träning och erbjuda antihalksockor samt i vissa fall höftskyddsbyxor. Uppföljning vid teammöten genomförs med täta intervall. Insatser för att minska läkemedelsavvikelser utökas genom att en sjuksköterska avsätter motsvarande halvtid till återkommande utbildningar i läkemedelskörkort, basal del 1 och diabetesutbildning med insulingivning. Dessa utbildningar är obligatoriska för samtlig personal var tredje år och riktas också till alla nyanställda. Apoteksgranskning genomförs var tredje år med extern revisor. Efter granskningen sker en återkoppling till berörda enheter med förslag till åtgärder och handlingsplan. En utveckling med digitala signeringslistor kan också på sikt leda till mindre risk för att läkemedel glöms bort eller ges vid fel tid. Samarbetet med läkare inom primärvården och slutenvården förstärks. Läkemedelsgenomgångar genomförs minst en gång per år för samtliga personer i särskilt boende och för hemsjukvårdspatienter. Arbetet med samordnade individuella planer (SIP) och en digital överföring är ett tydligt mål för landstinget och länets kommuner under Huvuddelen av sjuksköterskornas insatser riktas mot personer i vård- och omsorgsboende och inskrivna hemsjukvårdspatienter samt akuta besök initierade av landstinget. Antalet inskrivna i hemsjukvården är för närvarande 750. Antalet besök initierade av landstinget uppgår till drygt 70 per månad. Vårdtyngden har ökat på senare år och hälso- och sjukvården får ansvar för allt mer avancerade insatser. För att följa denna utveckling och

35 16 fördela resurserna på ett bra sätt mäter vi kontinuerligt vårdtyngden. För arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster är insatserna i högre grad än för sjuksköterskorna riktade till personer som inte är inskrivna i hemsjukvården. Säker vård och omsorg förutsätter att all information överförs på ett effektivt och säkert sätt. Under 2016 utbildades samtlig personal inom kommunens hälso- och sjukvård i SBAR, som är en strukturerad kommunikationsmodell mellan personal inom landstinget och kommunens hälso- och sjukvård. Utöver SBAR som muntlig kommunikationsmetod har Cosmic Messinger implementerats som kommunikation mellan landstingets primärvård och kommunens hälso- och sjukvård. Nästa steg i utvecklingen av säker informationsöverföring är att kommunerna blir procenter i NPÖ samt att informationen i Aktuell situation digitaliseras. Inom detta område pågår ett länsövergripande arbete. Arbetet med kvalitetsregister fortsätter som tidigare med palliativregistret, senior alert samt BPSD (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens). Inom palliativ vård har en gemensam arbetsgrupp med sjuksköterskor och undersköterskor bildats. Gruppen ska fungera som kompetensstöd till kollegor i teamen och samverka nära med landstingets LAH och palliativa rådgivningsteam. Arbetet som handledningsstöd utvecklas under Under 2016 har ytterligare en sjuksköterska utbildats att bli certifierad BPSD-utbildare tillsammans med undersköterskor i demensteamet. Inom senior alert, där arbetet inriktas på att förebygga fall, undernäring och trycksår, arbetar samtlig personal i team för att ta fram individuella handlingsplaner vid identifierad risk. Under 2016 har omsorgsförvaltningen utbildat fem huvudinstruktörer i HLR genom landstinget. Samarbetet med landstinget gällande HLR kommer fortsätta och ytterligare utbildningsinsatser är planerade. Vi har byggt upp ett bra samarbete med kliniskt träningscenter på landstinget främst när det gäller utbildning för våra undersköterskor och sjuksköterskor och det kommer fortsätta med utbildningar inom mer avancerad sjukvård. Det förebyggande arbetet med hemrehabilitering fortsätter utvecklas i ett nära samarbete med biståndshandläggarna. Under 2017 startar ett samarbetsprojekt där rehabiliteringspersonal erbjuder ett sakkunnighetsutlåtande i samband med biståndsbedömning av insatser vid dusch. Den senaste uppföljningen med ADL-trappan visar att omsorgsbehovet i snitt minskat med 20 procent efter insatta rehabiliteringsinsatser. Genom rehabilitering kan många personer fortsätta klara sig längre på en så hög självständighetsnivå som möjligt.

36 17 Kvalitet i verksamheten En av Sveriges bästa äldreomsorgskommuner Kommunfullmäktige har satt målet att Kalmar kommun ska bli en av Sveriges 30 bästa äldreomsorgskommuner år Detta kommer att prägla kvalitetsarbetet flera år framåt. Metoden att utvärdera ekonomin är det årliga bokslutet samt löpande varje nämndssammanträde. Brukarnöjdhet mäts genom årlig enkät likaså arbetsmiljön. Kvaliteten mäts i relation till utarbetade kvalitetsindikatorer. Medarbetarna kommer att fokusera mot de indikatorer som skall mätas och kommer att visa brister eller styrkor som kan finnas i organisationen. Analyser, handlingsplaner och åtgärder kommer att bli än mer tydligare, vilket ger förutsättningar för att omsorgsförvaltningens enheter förbättras och kan leverera en god vård och omsorg. Kvalitetsindikatorer som kommer att mätas och följas upp löpande under året är följande: Kvalitetsmått knutet till mål 2017 År Verksamhet Vård- och omsorgsboende Sammantagen nöjdhet med sitt boende Diff Kommentar 82% 81% 1 Förhoppning 1% positiv förbättring Sammantagen nöjdhet med utbudet av sociala aktiviteter som erbjuds 57% 56% 1 Förhoppning 1% positiv förbättring Sammantagen nöjdhet med möjlighet till utevistelse 53% 52% 1 Förhoppning 1% positiv förbättring Sammantagen nöjdhet med boendemiljön 73% 72% 1 Förhoppning 1% positiv förbättring Hemtjänst Sammantagen nöjdhet med hemtjänsten Kontinuitet, minska antalet olika personal som en omsorgstagare möter under en 14 dagarsperiod 91% 14 90% Förhoppning 1% positiv förbättring Minskning Personal Sjukfrånvaro 8,3% 9,3% 1 Förhoppning 1% positiv förbättring

37 18 Personal Kompetensutveckling För att nå omsorgsförvaltningens mål att bli en av de 30 bästa äldreomsorgskommunerna är kompetensutvecklingen en viktig del. Enhetschefen har en utbildningsbudget och ansvarar för vilken kompetensutveckling som behövs på enheten men också för att göra en individuell utbildningsplan. Förvaltningen har tagit fram ett grundutbud med utbildningar. Ökad kunskap inom psykiska sjukdomar är viktig och efterfrågan för denna typ av utbildning är stor i verksamheten. Därför kommer antalet platser utökas i utbildningen första hjälpen psykisk hälsa. Ökad kunskap om missbruk är ett nytt viktigt inslag i kompetensutvecklingsplan. Arbete pågår för att flera yrkeskategorier ska gå utbildningen för att kvalitetssäkra arbetet kring. Idag läser 11 undersköterskor till specialistundersköterska på Nova i Oskarshamn varav nio kommer ta examen sommaren I utbildningen får man ökad kompetens inom demens, psykiatri och palliativ vård. En grundläggande utbildning är läkemedelskörkort basal och diabetes som är obligatorisk vart tredje år. För att öka möjligheten till denna utbildning så kommer HSL ut på arbetsplatsträffar och håller i utbildningen på plats. Ytterligare en obligatorisk utbildning är brandutbildning som ska ske vart fjärde år. Sedan 2016 är denna också obligatorisk för hemtjänstpersonal. Nyhet i utbildningsplanen för 2017 är utbildning i förflyttningsteknik, något som har efterfrågats i verksamheten. Under 2016 har omsorgsförvaltningen utbildat två undersköterskor som tillsammans med rehab-enheten kommer att utbilda undersköterskorna med start våren Detta är en satsning som omsorgsförvaltningen hoppas kommer generera till en tryggare arbetsmiljö, men också en mer säker vardag för omsorgstagaren. Målet är att fram till 2020 ska samtliga undersköterskor utbildas i förflyttningsteknik. Under 2017 planeras en fortsatt satsning på riktade utbildningar inom palliativ vård, demens, sårvård och farmakologi för kommunens sjuksköterskor. Samarbetet med landstingets kliniska träningscenter KTC fortsätter utvecklas. Inom rehab planeras utbildning inom kognitiv rehabilitering. Handledningsstöd till hälso- och sjukvårdspersonalen utvecklas under 2017 då även en riktad MIutbildning i motiverande samtal planeras för hälso- och sjukvårdspersonal. Riktade utbildningar avseende juridik och patientsäkerhet planeras för verksamhetschef, MAS och MAR. Auskultation och utökat samarbete med landstinget förstärks genom att hälso- och sjukvårdspersonal går bredvid kollegor inom landstinget, men också genom att landstingets personal erbjuds auskultera inom kommunen. Detta har genomförts tidigare, men nu vill vi förstärka denna samverkan under kommande år. Personalfakta Tvårsöversikt Antal anställda tv varav män varav kvinnor Genomsnittlig sysselsättngrad % Genomsnittlig ålder Utbetalad sjuklön tom okt (tkr) 92,1 92,8 46,1 46,

38 19 Driftsbudget Driftsbudget per verksamhetsområde Driftsredovisning tkr Budget Budget Skillnad Verksamhet Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Netto Administration Verksamhetsövergripande Vård- och omsorgsboende Hemtjänst Träffpunkter o dagverksamhet Hälso- och sjukvård Summa Förändringar 2017 jämfört med 2016 tkr Budgetram Lönerevision 2016 års lönenivå 3 mån Integration 2016, engångs 413 tkr Volymutveckling baserad på demografi Kompensation kostnadsökning, köpt verksamhet och löneökningar Höjt takbelopp i högkostnadsskydd enl budgetprop Förändr debiteringsmodell IT (kostnadsneutralt) -452 Besparingskrav 1%, stabil ekonomi 0 Samlingsanslag satsning mål bästa äldrekommun Summa förändringar, KF budget dec Budgetram till KL-kontoret Budgetram från serviceförvaltningen 220 Budgetram till socialförvaltningen -257 Budgetram från Södermöre kommundelsförvaltning 0 Summa förändringar mellan förvaltningar Summa förändringar mellan 2016 och Budgetram

39 20 29% 3% Budget per verksamhetsområde 11% 4% 13% Administration Verksamhetsövergripande Vård- och omsorgsboende Hemtjänst Träffpunkter o dagverksamhet 39% Hälso- och sjukvård Administration På resurscentrum minskas antalet bemanningsassistenter från 3,5 till 3,0. I enlighet med koncentrerad administration lämnar omsorgsförvaltningen i en första etapp resurser motsvarande 1,0 ekonomiadministratör, 4,5 löneadministratörer och 3,0 HR-specialister. En satsning på enhetscheferna görs och det inrättas fyra tjänster som enhetschef med teamansvar. Finansiering kommer att klaras inom ram utan att omfördela från kärnverksamheterna, dvs hemtjänst, boende eller hälso- och sjukvård. En projektledare kommer att anställas på ett år på grund av den höga belastning som föreligger på utvecklingssidan. Även denna tjänst kommer att finansieras inom befintlig budgetram. Kostnaderna för all utbildning kommer att fortsatt kunna hanteras så långt ut i verksamheten som det är praktiskt möjligt. Verksamhetsövergripande Verksamhetsövergripande innehåller kapitaltjänstkostnader(kopplat till våra investeringar) och kostnader för utbildning, IT, tvätt, arbetskläder mm. Hemtjänst Resursfördelningsmodellen inom hemtjänsten är en schablonmodell som följer beviljade timmar och denna tar inte hänsyn till var omsorgstagaren bor. Detta planeras lösas med en särskild landsbygdsfaktor. Resursfördelad timkostnad är för närvarande 295:-/timma och räknas upp från och med 1 april då 2017 årslönerevision skall vara klar. Nattpatrullverksamheten för hela kommunen kommer från och med 2017 att organiseras på omsorgsförvaltningen vilket innebär att Södermöre kommundelsförvaltning köper denna tjänst av omsorgsförvaltningen. Vård- och omsorgsboende Satsningen på det sociala innehållet i vård- och omsorgsboenden permanentas under 2017 vilket motsvarar 7,5 mnkr. Utöver denna satsning ökas resurstilldelningen på enheter med färre boende där det annars är svårt att få budget att räcka till en bra bemanning. På Oxhagshemmet kommer det att prövas en modell med budgetansvar för hela huset. Härigenom kan man på ett enhetligare sätt planera för verksamheten i hela huset efter omsorgstagarnas behov. Resursfördelningsmodellen inom boendena är en schablonmodell som inte tar hänsyn till omsorgstagare med omfattande behov. Särskilda resurser finns avsatta och detta följs upp och omprövas löpande genom en separat arbetsgrupp under hela år Det totala anslaget för detta uppgår till 10 mnkr. Statsbidraget används för att finansiera del av dessa resurser samt även till poolsjuksköterskor och enhetschef med socialt innehåll.

40 21 Hälso- och sjukvård En förstärkning görs avseende hjälpmedel genom en budgetutökning med 1 mnkr. Semesterplaneringen för hälso- och sjukvårdsverksamheten har under flera år varit kostsam. För att klara detta fortsättningsvis utökas hälso-och sjukvårdsbudgeten med 900 tkr. Hela hälso- och sjukvårdsverksamheten i Kalmar kommer från och med 2017 att organiseras av omsorgsförvaltningen. Detta innebär att Södermöre kommundelsförvaltning köper arbetsledning och 7,5 sjukskötersketjänster samt resurser motsvarande 2 årsarbetare inom hemrehabverksamheten under Budget för utbildning ökas med 250 tkr. Nyckeltal År Differens Verksamhet Hemtjänst Antal budgeterade hemtjänsttimmar Antal budgeterade LOV-timmar Kostnad per brukare kostnad per hemtjänsttimme: 2014: 387 kr/tim 2015: 395 kr/tim Resursfördelad kostnad/tim LOV-ersättning kr/tim 295:- Ej klart 288:- 359:- 7:- - Vårds- och omsorgsboende Antal lägenheter äldre Antal lägenheter demens Antal lägenheter korttidsboende Summa Kostnad per brukare/vårddygnskostnad: 2014: Demens kr/dygn, Äldre kr/dygn 2015: Demens kr/dygn. Äldre kr/dygn Uppföljning av privata utförare År Verksamhet/vård- och omsorgsboende Liljan antal lägenheter 12 demens, 6 äldre Vasallen antal lägenheter, 16 demens, 19 äldre Ståthållaren antal lägenheter, 16 demens Summa Kostnad per brukare/vårddygnskostnad: 2014: kr/vårddygn 2015: kr/vårddygn Differens 0 0 0

41 22 Investeringsbudget Investeringsbudget tkr Budget Budget Skillnad Verksamhet Inventarier HSL-hjälpmedel Inventarier till nya vård- o omsorgsboenden Summa Planerade investeringar för 2017 är företrädesvis inventarier och utrustning till Vänskapens Hus i Norrliden. Det är också planerat utbyte av larmanläggningar på vård- och omsorgsboendena Oxhagshemmet, Enliden och Stensberg.

42 23 Bilagor Kompetensutvecklingsplan Kompetensutvecklingsplanen för år 2017 och hur många medarbetare som deltar redovisas i bilaga. Kostnaderna rymmes inom utökad budget på 3,6 mnkr.

43 Handläggare Datum Ida Johansson Utbildning Platser Brand Brandskyddsutbildning (boende+htj) 340 Branskyddskontrollantutbildning 20 Brandansvarsutbildning EC 35 Totalt brand 395 Första hjälpen - Psykisk hälsa Utbildning - psykisk hälsa 90 Uppföljning 30 Instruktörer 2 Totalt psykisk hälsa 122 Hälso- och sjukvård Förflyttningsteknik 250 Läkemedelskörkort basal 400 Läkemedelskörkort diabetes 100 Läkemedelskörkort light 1200 Instruktörer HLR för undersköterskor 150 Huvudinstruktörer utbildning 5 Instruktörer, egen utb 35 Instruktörer kostnad utb 35 Totalt hälso- och sjukvård Handledare Vårdpedagogik och handledning 12 Handledarträff 70 Vård- och omsorgscollege, övrigt Totalt handledare Introduktion nyanställda Tillsvidareanställda central intro 25 Vikarier usk (läkemedel+förflytt) 250 Demensteam 100 Övrig introduktion 500 Totalt introduktion Personalavdelningen Adress Box 848, Kalmar Besök Torsåsgatan 1b Tel vx

44 IT-system Datamognad TimeCare samordnare 24 Laps Care samordnare 24 Phoniro samordnare 24 Phoniro internlarm 40 Totalt IT 2 (2) Demensutbildning Föresläsning/Omvärldsbevakning 120 Totalt demens Palliativ vård Föreläsning/Omvärldsbevakning 120 Totalt palliativ vård Internrevision Egenkontroll kök 40 Enhetschefer/Samordnare UL 4 UL -lagutveckling 36 Arbetsrätt fördjupning 40 Bemanningsekonomi 40 Bemanningsekonomi- samordnare 24 Totalt ledarskap Ombud Munvård 65 Inkontinens 65 Nutrition 70 Machie 50 Totalt ombud SPU Specialistundersköterska äldre Specialistundersköterska äldre Specialistundersköterska äldre Totalt SPU Förflyttningsteknik Undersköterskor, enhetsvis 160 USK utbildare 2 Rehabenheten HSL Specialistutbildningar Sjuksköterskor Total budget:

45 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson ON 2016/ Omsorgsnämnden Omsorgsavgifter och minimibelopp 2017 Förslag till beslut Omsorgsnämnden fastställer omsorgsavgifter och minimibelopp för år Bakgrund Omsorgsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd kan enligt beslut i kommunfullmäktige besluta om uppräkningar för avgifter rörande kost och omsorg inom ramen för kommunens självkostnad och indexuppräkningar. För hyror gäller att höjningen inte får vara högre än den överenskommelse som träffas mellan Kalmarhem och hyresgästföreningen. För år 2017 är prisbasbeloppet kronor. En höjning med 500 kronor jämfört med prisbasbeloppet för Aktuella minimibelopp för levnadsomkostnader samt maxtaxa Familjesammansättning Minimibelopp 2017 per person kr/månad Minimibelopp 2016 per person kr/månad Ensamstående 65 år och äldre Makar & sambor 65 år och äldre Ensamstående år Makar & sambor år Tillägg för barn 0 10 år Tillägg för barn år Förhöjt minimibelopp säbo (el ingår i hyran) > 65 år Förhöjt minimibelopp säbo (separat elräkning) > 65 år Maxtaxa Omsorgsförvaltningen Administration Adress, Besök Tel vx Fax Klicka här för att ange text. Thomas.Johansson@kalmar.se

46 ON 2016/ (2) Individuellt tillägg till de som har matdistribution i kombination med hemtjänst Antal måltider per månad Individuellt tillägg kr per månad 2017 Individuellt tillägg Kr per månad Hyror Hyror Hyreshöjning vård- och omsorgsboende* 20 kr för 1:a 25 kr för 2:a 20 kr för 1:a 25 kr för 2:a *boenden där omsorgsförvaltningen hyressätter och administrerar hyran. Kost Kost Matmånad i vård- och omsorgsboende 3323kr 3323kr Matdistribution 66:45 kr/portion 66:45 kr/portion Avgifter Avgifter Trygghetslarm kr Installationsavgift trygghetslarm Sänglinne, handdukar i vård- omsorgsboende kr Servicepaket 1 vård- omsorgsboende kr Servicepaket 2 vård- omsorgsboende kr Dagverksamhet, heldag 90 87:75 kr Dagverksamhet, halvdag kr Korttidsboende (avser kost, omsorg enl taxa) 64 kr/dygn 59 kr/dygn Högsta avgift nivå 1, omsorgstaxan Högsta avgift nivå 2, omsorgstaxan Högsta avgift nivå 3, omsorgstaxan Högsta avgift nivå 4, omsorgstaxan Högsta avgift nivå 5, omsorgstaxan Högsta avgift nivå 6, omsorgstaxan Kommunal hälso- och sjukvård Insats Hemsjukvårdspatient 308 kr/mån 300 kr/månad Hämtning av hjälpmedel 205 kr/hämtning 200 kr/hämtning Tillfälliga/akuta hembesök 205 kr/besök 200 kr/besök Bedömning/utprovning 205 kr 200 kr/bedömning av hjälpmedel Elrullstol scootermodell 821 kr/år 800 kr/år Mattias Ask Förvaltningschef Thomas Johansson Kvalitets- och miljöstrateg

47 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson ON 2016/ Omsorgsnämnden Resultat från brukarundersökningen 2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden antecknar informationen till protokollet. Bakgrund Socialstyrelsen gör en årlig undersökning där alla över 65 år och som har hemtjänst eller bor på ett äldreboende får svara på frågor om vad de tycker om sin vård och omsorg. Totalt har personer i hela landet svarat på årets enkät. I Kalmar svarade 580 personer i hemtjänsten på enkäten (62 %) och i vård- och omsorgsboende 199 personer (51 %). I ett nationellt perspektiv redovisar Socialstyrelsen några exempel av resultatet i följande sammanfattning: Hemtjänst 91 % har förtroende för alla eller flertalet i personalen 78 % tycker det är lätt att få kontakt med personalen vid behov 82 % upplever att personalen alltid eller ofta har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete Vård- och omsorgsboende 87 % har förtroende för alla eller flertalet i personalen 85 % tycker det är lätt att få kontakt med personalen vid behov 70 % upplever att måltiderna är en trevlig stund på dagen Resultat för Kalmar Resultatet för Kalmar är en förbättring på flera områden i delen som rör vårdoch omsorgsboende. Särskilt ska uppmärksammas den ökade nöjdhet som skett med erbjudna aktiviteter i boendet. En väsentlig ökning i förhållande till När det gäller hemtjänstdelen är resultatet snarlikt från förra året och på en fortsatt hög nivå. Omsorgsförvaltningen Administration Adress, Besök Tel vx Fax Thomas.Johansson@kalmar.se

48 ON 2016/ (2) Urval ur resultat, vård- och omsorgsboende 81 procent är sammantaget mycket eller ganska nöjda med sin omsorg (79 procent för 2015) 96 procent upplever att de alltid eller oftast får ett bra bemötande (95 procent för 2015) 83 procent upplever att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras (74 procent för 2015) 91 procent upplever att det känns mycket tryggt eller ganska tryggt på deras vård- och omsorgsboende (87 procent för 2015) 32 procent upplever inte att de besväras av ensamhet (29 procent för 2015) 56 procent upplever att de är nöjda med erbjudna aktiviteter på deras vård- och omsorgsboende (44 procent för 2015) Urval ur resultat, hemtjänst 90 procent är sammantaget mycket eller ganska nöjda med sin omsorg (90 procent för 2015) 98 procent upplever att personalen alltid eller oftast får ett bra bemötande (97 procent för 2015) 86 procent upplever att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras (86 procent för 2015) 87 procent upplever att det känns mycket tryggt eller ganska tryggt att bo i eget boende med stöd från hemtjänsten (88 procent för 2015) 77 procent upplever att biståndshandläggarens beslut är anpassade efter deras behov (74 procent för 2015) 87 procent upplever att personalen utför sina uppgifter på ett mycket eller ganska bra sätt (88 procent för 2015) 91 procent upplever att de har förtroende för alla eller flertalet i personalen (92 procent för 2015) 42 procent upplever inte att de besväras av ensamhet (47 procent för 2015) 85 procent upplever att personalen alltid eller oftast kommer på avtalad tid (85 procent för 2015) Mattias Ask Förvaltningschef Thomas Johansson Kvalitets- och miljöstrateg Bilagor: Sammanställning av resultatet för hemtjänsten i Kalmar Sammanställning av resultatet för vård- och omsorgsboende i Kalmar

49

50 Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? år Du hittar enkäten på Socialstyrelsens hemsida Nedan följer några bilder om deltagarna. Därefter presenteras årets resultat för olika områden med utgångspunkt från frågorna i enkäten. Den sammantagna nöjdheten presenteras för totalen i kommunen och med hänsyn till kön, ålder och regiform. Jämförelser åren 2013 till 2016 sker för områdena inflytande, utförande och bemötande samt trygghet och tillgänglighet. Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

51 Årets deltagare

52 Deltagare Totalt svarade personer på årets enkät för äldre med hemtjänst, vilket är 65,4% av de tillfrågade. I Kalmar svarade 580 personer, vilket är 61,6% av de tillfrågade. Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

53 Kön och ålder hos kommunens deltagare 33% 24% Män Kvinnor år 80 år eller äldre 67% 76% Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

54 Egenupplevd hälsa hos kommunens deltagare Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? 4% 23% 32% 46% 50% 45% Mycket gott/ganska gott Någorlunda Ganska dåligt/mycket dåligt Nej Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

55 Egenupplevd hälsa hos kommunens deltagare forts. Hur är din rörlighet inomhus? Bor du tillsammans med någon annan vuxen? 21% 26% 23% 53% Jag förflyttar mig själv utan svårigheter Jag har vissa svårigheter att förflytta mig själv Jag har stora svårigheter eller kan inte alls förflytta mig själv 77% Ja Nej Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

56 Resultatöversikt år 2016

57 Andel positiva svar Resultat redovisas som andelen positiva, d v s andelen i procent av de svarande som avgivit ett positivt svar. För närmare redovisning av vilka svarsalternativ som klassas som positiva, se mer om undersökningen på Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

58 De fem frågor där andelen positiva svar är högst Får bra bemötande från personalen 98 Känner förtroende för personalen 91 Är sammantaget nöjd med hemtjänsten 90 Personalen utför sina arbetsuppgifter bra 87 Känner sig trygg hemma med hemtjänst Kalmar Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

59 De fem frågor där andelen positiva svar är lägst Besväras inte av ensamhet 42 Kan påverka vid vilka tider man får hjälp 54 Vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål 60 Personalen brukar informera om tillfälliga förändringar 68 Har lätt att få kontakt med personalen vid behov Kalmar Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

60 Sammantagen nöjdhet i kommunen

61 Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har? Andel positiva svar i kommunen Totalt 90 Män Kvinnor Svarande är den äldre själv eller ihop med någon Svarande är någon annan än den äldre Enskild regi 80 Offentlig regi Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

62 Samtliga frågor med referensvärden

63 Andel positiva svar inom området kontakter med kommunen Är handläggarens beslut anpassat efter dina behov? Fick du välja utförare av hemtjänsten? Med utförare menar vi kommunal hemtjänst eller olika företag och organisationer Vet du vart du ska vända dig om du vill framföra synpunkter eller klagomål på hemtjänsten? Riket Kalmar län Kalmar Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

64 Andel positiva svar inom området inflytande Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen skall utföras? Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer? Riket Kalmar län Kalmar Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

65 Andel positiva svar inom området hjälpens utförande Hur tycker du personalen utför sina arbetsuppgifter? Brukar personalen komma på avtalad tid? Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig? Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? T.ex. byte av tid/dag, förseningar, personaländringar etc Riket Kalmar län Kalmar Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

66 Andel positiva svar inom området bemötande Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? Riket Kalmar län Kalmar Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

67 Andel positiva svar inom området trygghet och tillgänglighet Hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd från hemtjänsten? Känner du förtroende för personalen som kommer hem till dig? Händer det att du besväras av ensamhet? Observera att det är nej svaren på frågan om ensamhet som redovisas som positiva svar Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med hemtjänstpersonalen vid behov? Observera att det är de brukare som svarat mycket lätt eller ganska lätt som redovisas som positiva svar på denna fråga Riket Kalmar län Kalmar Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

68 Andel positiva svar inom området hemtjänsten i sin helhet Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har? Observera att det är de brukare som svarat mycket nöjd eller ganska nöjd som redovisas som positiva svar på denna fråga Riket Kalmar län Kalmar Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

69

70 Inflytande, utförande och bemötande Andel positiva svar i kommunen Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer? Hur tycker du att personalen utför sina arbetsuppgifter? Brukar personalen komma på avtalad tid? Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig? Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

71 Trygghet och tillgänglighet Andel positiva svar i kommunen Hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd från hemtjänsten? Känner du förtroende för personalen som kommer hem till dig? Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med hemtjänstpersonal vid behov? Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har? Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

72

73 Om undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2016 Syftet med undersökningen är att kartlägga de äldres uppfattning om sin vård och omsorg. Resultaten används för jämförelser mellan kommuner och verksamheter och som underlag för utveckling och förbättring av vården och omsorgen om de äldre. Samtliga personer, 65 år och äldre, som den 31 december 2015 hade hemtjänst eller bodde på särskilt boende har fått möjlighet att besvara en enkät. Personer som enbart hade hemtjänstinsatser i form av matdistribution och/eller trygghetslarm eller som enbart hade beslut om korttidsboende ingick dock inte i undersökningen. Inte heller personer som hade bytt hemtjänstutförare eller särskilt boende efter den 31 december Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

74 Undersökningen genomfördes från månadsskiftet mars/april till och med 27 maj Socialstyrelsen ansvarar för redovisningen av data och de analyser som finns i rapporter och presentationsmaterial. Institutet för kvalitetsindikatorer AB har genomfört datainsamlingen på uppdrag av Socialstyrelsen. På finns mer att läsa om de nationella resultaten. Resultat finns också redovisade per län och kommun samt för verksamheter ner till minst 7 svarande. Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

75 Mer information finns på:

76

77 Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? år Du hittar enkäten på Socialstyrelsens hemsida Nedan följer några bilder om deltagarna. Därefter presenteras årets resultat för olika områden med utgångspunkt från frågorna i enkäten. Den sammantagna nöjdheten presenteras för totalen i kommunen och med hänsyn till kön, ålder och regiform. Jämförelser åren 2013 till 2016 sker för områdena boende- och måltidsmiljö, inflytande och bemötande samt trygghet och tillgänglighet. Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

78 Årets deltagare

79 Deltagare Totalt svarade personer på årets enkät för äldre inom särskilt boende, vilket är 55,5% av de tillfrågade. I Kalmar svarade 199 personer, vilket är 50,6% av de tillfrågade. Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

80 Kön och ålder hos kommunens deltagare 30% 17% Män Kvinnor år 80 år eller äldre 70% 83% Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

81 Egenupplevd hälsa hos kommunens deltagare Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? 9% 32% 23% 38% 45% Mycket gott/ganska gott Någorlunda Ganska dåligt/mycket dåligt 53% Nej Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

82 Egenupplevd hälsa hos kommunens deltagare forts. Hur är din rörlighet inomhus? 11% Jag förflyttar mig själv utan svårigheter 48% Jag har vissa svårigheter att förflytta mig själv 41% Jag har stora svårigheter eller kan inte alls förflytta mig själv Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

83 Resultatöversikt år 2016

84 Andel positiva svar Resultat redovisas som andelen positiva, d v s andelen i procent av de svarande som avgivit ett positivt svar. För närmare redovisning av vilka svarsalternativ som klassas som positiva, se mer om undersökningen på Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

85 De fem frågor där andelen positiva svar är högst Får bra bemötande från personalen 96 Känner sig trygg på sitt äldreboende 91 Känner förtroende för personalen 88 Personalen tar hänsyn till den äldres egna åsikter och önskemål 83 Har lätt att få kontakt med personalen på äldreboendet vid behov Kalmar Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

86 De fem frågor där andelen positiva svar är lägst Besväras inte av ensamhet 32 Vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål 43 Personalen brukar informera om tillfälliga förändringar 45 Möjligheterna att komma utomhus är bra 52 Är nöjd med de aktiviteter som erbjuds på äldreboendet Kalmar Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

87 Sammantagen nöjdhet i kommunen

88 Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? Andel positiva svar i kommunen Totalt 81 Män Kvinnor Svarande är den äldre själv eller ihop med någon Svarande är någon annan än den äldre Enskild regi Offentlig regi Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

89 Samtliga frågor med referensvärden

90 Andel positiva svar inom området boendemiljö Fick du plats på det äldreboende du ville bo på? Trivs du med ditt rum eller lägenhet? Är det trivsamt i de gemensamma utrymmena? Är det trivsamt utomhus runt ditt boende? Riket Kalmar län Kalmar Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

91 Andel positiva svar inom området mat och måltidsmiljö Hur brukar maten smaka? Upplever du att måltiderna på ditt äldreboende är en trevlig stund på dagen? Riket Kalmar län Kalmar Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

92 Andel positiva svar inom området hjälpens utförande Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig? Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? T.ex. byte av personal, ändringar av olika aktiviteter etc Brukar du kunna påverka vid vilka tider du får hjälp? T.ex. tid för att duscha/bada, gå och lägga dig etc Riket Kalmar län Kalmar Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

93 Andel positiva svar inom området bemötande Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? Riket Kalmar län Kalmar Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

94 Andel positiva svar inom området trygghet Hur tryggt eller otryggt känns det att bo på ditt äldreboende? Känner du förtroende för personalen på ditt äldreboende? Riket Kalmar län Kalmar Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

95 Andel positiva svar inom området sociala aktiviteter Hur nöjd eller missnöjd är du med de aktiviteter som erbjuds på ditt äldreboende? Är möjligheterna att komma utomhus bra eller dåliga? Händer det att du besväras av ensamhet? Observera att det är nej-svaren på frågan om ensamhet som redovisas som positiva svar Riket Kalmar län Kalmar Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

96 Andel positiva svar inom området tillgänglighet Hur lätt eller svårt är det att få träffa sjuksköterska vid behov? Hur lätt eller svårt är det att få träffa läkare vid behov? Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med personalen på ditt äldreboende, vid behov? Observera att det är de som svarat mycket lätt eller ganska lätt som redovisas som positiva svar på dessa frågor Riket Kalmar län Kalmar Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

97 Andel positiva svar inom området hjälpen i sin helhet Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? Vet du vart du ska vända dig om du vill framföra synpunkter eller klagomål på äldreboendet? Riket Kalmar län Kalmar Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

98